Bet. 2020/21:KU2

Konstitutionsutskottet s betänkande

2020/21 : KU2

Behandlingen av riksdagens skrivelser

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse och riksdags styrelsens redogörelse till handlingarna.

Konstitutionsutskottet konstaterar att regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser har förbättrats och sedan flera år kan anses ge en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen. Utskottet ser positivt på denna utveckling och förutsätter att kvaliteten kommer att behållas i kommande redogörelser.

När det gäller tillkännagivanden inom konstitutionsutskottets område redovisa r regeringen 13 av dem som slutbehandlade. Av dessa kommenteras redovisningen av tillkännagivandet om försöksverksamhet med sam distribution av tidningar och post ( bet. 2014/15:KU12 punkt 4 , rskr. 2014/15:195 ) av utskottet. Enligt utskottet kan tillkännagivandet ses som slutbehandlat även om det enligt utskottets mening inte kan ses som tillgodo sett.

När det gäller tillkännagivanden inom övriga utskotts områden hänvisar utskottet till respektive utskotts yttranden över regeringens skrivelse.

Ett flertal av utskotten uppmärksammar i sina yttranden vikten av att regeringen undviker onödig tidsåtgång i sin behandling av tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet framhåller vikten av att regeringen behandlar riks dagens skrivelser skyndsamt och gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång. Huruvida den redovisade tidsåtgången är rimlig bör bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas.

Behandlade förslag

Regeringens skrivelse 201 9 / 20 :75 Riksdagens skrivelser till regeringen –åtgärder under 201 9 . Riksdagsstyrelsens redogörelse 201 9 / 20 :RS4 Redo görelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Skrivelsens och redogörelsens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Riksdagens skrivelser till regeringen

Riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelse 2019/20:75

Redogörelse 2019/20:RS4

Bilaga 2

Skatteutskottets yttrande 2020/21:SkU3y

Bilaga 3

Justitieutskottets yttrande 2019/20:JuU4y

Bilaga 4

Civilutskottets yttrande 2020/21:CU1y

Bilaga 5

Utrikesutskottets yttrande 2019/20:UU3y

Bilaga 6

Försvarsutskottets yttrande 2019/20:FöU7y

Bilaga 7

Socialförsäkringsutskottets yttrande 2020/21:SfU1y

Bilaga 8

Socialutskottets yttrande 2019/20:SoU5y

Bilaga 9

Kulturutskottets yttrande 2020/21:KrU1y

Bilaga 10

Utbildningsutskottets yttrande 2019/20:UbU5y

Bilaga 11

Trafikutskottets yttrande 2019/20:TU7y

Bilaga 12

Näringsutskottets yttrande 2019/20:NU7y

Tabeller

Tabell 1 Antalet kungjorda grundförfattningar samt antal och andel kungjorda EU-grundförfattningar under perioden 2001–2018

Tabell 2 Antal riksdagsskrivelser som redovisas som ännu ej slutbehandlade från olika riksmöten

Tabell 3 Antal redovisade samt antal och andel ej slutbehandlade riksdagsskrivelser (rskr.) i regeringens redogörelser 1991/92–2019/20

Tabell 4 Antal beslutade tillkännagivanden till regeringen per riksmöte

Tabell 5 Antal och andel slutbehandlade tillkännagivanden (tkg) och genomsnittlig tidsåtgång för slutbehandling 1995/96–2019/20

Tabell 6 Tidsåtgång för ej slutbehandlade tillkännagivanden på konstitutionsutskottets område

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Riksdagens skrivelser till regeringen

Riksdagen lägger skrivelse 2019/20:75 till handlingarna.

2.

Riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen

Riksdagen lägger redogörelse 2019/20:RS4 till handlingarna.

Stockholm den 3 november 2020

På konstitutionsutskottets vägnar

Karin Enström

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Enström (M), Hans Ekström (S), Ida Karkiainen (S), Matheus Enholm (SD), Per-Arne Håkansson (S), Linda Modig (C), Mia Sydow Mölleby (V), Ida Drougge (M), Fredrik Lindahl (SD), Laila Naraghi (S), Tuve Skånberg (KD), Daniel Andersson (S), Tina Acketoft (L), Mikael Strandman (SD), Camilla Hansén (MP), Erik Ottoson (M) och Lars Jilmstad (M).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringens skrivelse 201 9/20 :75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 201 9 överlämnades till riksdagen den 1 0 mars 20 20 .

Riksdagsstyrelsens redogörelse 201 9 / 20 :RS4 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen överlämnades till riksdagen den 20 februari 20 20 .

Kammaren beslutade den 11 mars respektive den 2 1 februari 20 20 att hänvisa regeringens skrivelse respektive riksdagsstyrelsens redogörelse till konstitutionsutskottet för beredning.

Motionstiderna för skrivelsen respektive redogörelsen löpte ut den 25 mars respektive den 6 mars 20 20 . Någon följdmotion har inte väckts med anledning av redogörelsen eller skrivelsen.

Konstitutionsutskottet beslutade den 12 mars 20 20 att anmoda övriga utskott att senast den 5 maj 20 20 yttra sig över regeringens skrivelse och de motioner som kunde komma att väckas med anledning av skrivelsen i de delar de berör respektive utskotts beredningsområde. Utskottet beslutade den 24 mars 2020 att förlänga tiden för övriga utskott att yttra sig till den 17 september 2020 . Skatteutskottet, justitieutskottet, civilutskottet, utrikesutskottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet och näringsutskottet har lämnat yttranden .

Regeringens budgetproposition för 2021 överlämnades till riksdagen den 21 september 2021. Med hänvisning till sista datumet för övriga utskott att yttra sig över skrivelse 2019/20:75 har konstitutionsutskottet valt att i det nu aktuella betänkandet inte beakta eventuella redovisningar i budget propositionen för 2021 av åtgärder med anledning av utskottets tillkänna givanden . De redovisningar som görs i budgetpropositionen för 2021 kan istället behandlas av utskottet i höstens budgetbetänkande.

Bakgrund

Sedan 1961 har regeringen lämnat redogörelser till riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Enligt 9 kap. 8 § riksdagsordningen (RO) ska regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Sedan slutet av 1990-talet har behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen (tidigare talmanskonferensen) redovisats för riksdagen. Riksdagsstyrelsen ska enligt tilläggsbestämmelse 9.17.3 RO årligen i en redogörelse redovisa vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till styrelsen.

Skrivelsens och redogörelsen s huvudsakliga innehåll

I skrivelse 201 9/20 :75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 201 9 lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden den 1 januari–31 december 201 9 .

I redogörelse 2019/20:RS4 redovisar riksdagsstyrelsen vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till styrelsen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen beslut av riksdagsstyrelsen under tiden den 1 januari–31 december 2019.

Utskottets överväganden

Riksdagens skrivelser till regeringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Skrivelsen m.m.

Regelbeståndet

I skrivelsens avsnitt 5 (s. 3 74 f.) redovisas uppgifter om regelbeståndet. Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 20 20 var 4 328 . Av dessa var 1 511 lagar. Motsvarande siffror per den 1 mars 201 9 var 4 2 66 , varav 1 4 86 lagar. Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i Svensk författningssamling (SFS) under 201 9 var 1 318 , jämfört med 2 122 under 2018, 1 347 under 2017, 1 376 under 2016 och 1 074 under 2015. Av de författningar som kungjordes 201 9 var 121 grundförfattningar ( 29 lagar och 92 förordningar m.m.).

Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den 31 december 2019 har beräknats till ca 8 200. Det innebär ett ökat antal regelrubriker jämfört med året innan. Uppgifterna i myndigheternas regelförteckningar är emellertid något osäkra.

Andelen EU-relaterade författningar

Sedan våren 2010 (bet. 2009/10:KU21 s. 23) redovisar konstitutionsutskottet vissa uppgifter från regeringens skrivelse om antalet kungjorda författningar och andelen kungjorda grundförfattningar genom vilka EU-direktiv har genomförts (nedan EU-grundförfattningar).

Under 201 9 genomfördes EU-direktiv i 100 ändringsförfattningar ( 58 lagar och 42 förordningar) och 9 nya grundförfattningar ( 5 lagar och 4 förordningar).

Av tabell 1 nedan framgår att EU-direktiv genomfördes i en knapp femtedel av samtliga kungjorda grundförfattningar under perioden 2001–2018. För samma period gäller att drygt en fjärdedel av alla nya lagar som kungjordes hade sin grund i genomförande av EU-direktiv. Andelen kungjorda grund författningar som har sin grund i EU-direktiv har varierat kraftigt över åren.

Tabell 1 Antalet kungjorda grundförfattningar samt antal och andel kungjorda EU-grundförfattningar under perioden 2001–2018

År då författningarna kungjordes

Antal kungjorda grundförfattningar (varav lagar)

Antal kungjorda EU-grundförfattningar (varav lagar)

Andel kungjorda EU-grundförfattningar i % (varav lagar)

2001

136 (37)

17 (3)

13 (8)

2002

129 (27)

20 (7)

16 (26)

2003

135 (41)

25 (11)

19 (27)

2004

136 (38)

37 (15)

27 (40)

2005

162 (42)

32 (14)

20 (33)

2006

178 (59)

85 (33)

48 (56)

2007

347 (28)

76 (12)

22 (43)

2008

160 (49)

48 (20)

30 (41)

2009

207 (52)

43 (8)

21 (15)

2010

189 (65)

22 (9)

12 (14)

2011

173 (32)

28 (14)

16 (44)

2012

118 (28)

10 (5)

9 (18)

2013

126 (36)

15 (7)

12 (19)

2014

126 (50)

13 (5)

10 (10)

2015

149 (39)

1 (0)

1 (0)

2016

185 (50)

35 (17)

19 (34)

2017

127 (32)

9 (6)

7 (19)

2018

210 (75)

27 (17)

13 (23)

2019

121 (29)

9 (5)

7 (17)

Totalt

3 114 (809)

552 (208)

18 (26)

Källa : Konstitutionsutskottets kanslis genomgång av skrivelse 75 åren 2001/02–2018/19. Användbara data finns endast tillgängliga från 2001.

När det gäller ändringsförfattningarna, som inte redovisas i tabellen, kan det nämnas att antalet kungjorda ändringsförfattningar per år under perioden 2001–201 9 i genomsnitt ligger något över 1 250. Den högsta noteringen infaller 2018 (1 912 kungjorda ändringsförfattningar) och den lägsta 2012 (883 kungjorda ändringsförfattningar). Andelen ändringsförfattningar genom vilka EU-direktiv genomförts uppgår under perioden 2001–201 9 till strax under 7 procent med stora årliga variationer, t.ex. var andelen EU-relaterade ändringsförfattningar drygt 15 procent 2009 och drygt 3 procent 2010. Under 201 9 var andelen 8 procent ( 100 av 1 197 ändringsförfattningar).

Riksdagsskrivelserna

Regeringens redovisning är knuten till de skrivelser där riksdagen meddelar regeringen sina beslut. Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret som är ställda till regeringen och äldre riksdags-skrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen.

I skrivelsens avsnitt 3 (s. 338 f.) finns ett kronologiskt register över de riks-dagsskrivelser som redovisas i skrivelsen .

I följande tabell redo görs för hur många riksdagsskrivelser som redovisas som ej slutbehandlade i skrivelse 201 9 / 20: 75.

Tabell 2 Antal riksdagsskrivelser som redovisas som ännu ej slutbehandlade från olika riksmöten

Riksmöte

Antal

Riksmöte

Antal

1999/00

1

2010/11

3

2000/01

0

2011/12

4

2001/02

1

2012/13

4

2002/03

0

2013/14

11

2003/04

0

2014/15

17

2004/05

1

2015/16

27

2005/06

1

2016/17

46

2006/07

0

2017/18

73

2007/08

1

2018/19

60

2008/09

0

2019/20

20

2009/10

6

Källa : Kronologiskt register i skrivelse 201 9 / 20 : 7 5 s. 3 38 f.

När det gäller det pågående riksmötet 2019/20 omfattar redovisningen i skrivelsen riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen fram till den 31 december 2019. Från den perioden kvarstår 2 0 riksdagsskrivelser som ej slutbehandlade. I skrivelsen redovisas totalt 566 riksdagsskrivelser.

Översikt av behandlingen av riksdagsskrivelser och tillkännagivanden 1991/92–2019/20

Ordningen med tillkännagivanden var föremål för ett omfattande upp-följnings- och utvärderingsarbete av konstitutionsutskottet under våren 2006. Arbetet redovisades i en promemoria (bet. 2005/06:KU34 bil. 7). Konstitutionsutskottet redovisar årligen (fr.o.m. bet 2010/11:KU21) uppgifter om regeringens behandling av riksdagens skrivelser och särskilt om behandlingen av tillkännagivanden. I det följande uppdateras redovisningen med uppgifter från skrivelse 201 9 / 20 :75.

I tabell 3 nedan redogörs för antalet riksdagsskrivelser samt antalet och andelen ej slutbehandlade riksdagsskrivelser i regeringens skrivelser under perioden 1991/92–201 9 / 20 . Av tabellen framgår att andelen ej slutbehandlade riksdagsskrivelser i skrivelse 201 9 / 20 :75 är 49 procent. För hela perioden är genomsnittet 3 6 procent.

Tabell 3 Antal redovisade samt antal och andel ej slutbehandlade riksdagsskrivelser (rskr.) i regeringens redogörelser 1991/92 – 201 9/20

Regeringens skrivelse

Redovisade rskr. (antal)

Ej slutbehandlade rskr. (antal)

Ej slutbehandlade rskr. (andel i %)

Skr. 1991/92:15

565

185

33

Skr. 1992/93:15

523

181

35

Skr. 1993/94:15

602

136

27

Skr. 1994/95:15

606

183

30

Skr. 1995/96:15

601

155

26

Skr. 1996/97:15

431

155

36

Skr. 1997/98:75

544

125

23

Skr. 1998/99:75

396

136

34

Skr. 1999/00:75

381

144

38

Skr. 2000/01:75

403

148

37

Skr. 2001/02:75

412

166

40

Skr. 2002/03:75

428

174

41

Skr. 2003/04:75

423

155

37

Skr. 2004/05:75

428

155

36

Skr. 2005/06:75

425

153

36

Skr. 2006/07:75

457

173

38

Skr. 2007/08:75

391

153

39

Skr. 2008/09:75

413

143

35

Skr. 2009/10:75

432

115

27

Skr. 2010/11:75

430

98

23

Skr. 2011/12:75

349

129

37

Skr. 2012/13:75

404

119

30

Skr. 2013/14:75

393

125

32

Skr. 2014/15:75

447

150

34

Skr. 2015/16:75

417

183

44

Skr. 2016/17:75

467

199

43

Skr. 2017/18:75

525

241

46

Skr. 2018/19:7 5

626

277

44

Skr. 2019/20:75

566

276

49

Källa : Konstitutionsutskottets kanslis genomgång av de skrivelser som anges i tabellen.

Riksdagsskrivelser som avser lagar och beslut om statens budget för det kommande budgetåret kan normalt redovisas som slutbehandlade under samma riksmöte. De flesta ej slutbehandlade riksdagsskrivelser avser till-kännagivanden.

I tabell 4 nedan redovisas antal beslutade tillkännagivanden till regeringen per riksmöte. Av tabellen framgår bl.a. att antalet beslutade tillkännagivanden under de två senaste riksmötena har minskat.

Tabell 4 Antal beslutade tillkännagivanden till regeringen per riksmöte

1991/92

172

1992/93

189

1993/94

185

1994/95

136

1995/96

72

1996/97

101

1997/98

106

1998/99

77

1999/00

87

2000/01

89

2001/02

119

2002/03

53

2003/04

64

2004/05

54

2005/06

96

2006/07

10

2007/08

11

2008/09

8

2009/10

13

2010/11

60

2011/12

52

2012/13

43

2013/14

56

2014/15

125

2015/16

103

2016/17

149

2017/18

153

2018/19

100

2019/20

98

Källa: Niklas Bolin & Thomas Larue, Reparlamentariseringen av Sverige? Bruket av och betydelsen av riksdagens tillkännagivanden till regeringen, Statsvetenskaplig tidskrift, Årgång 118, 2016/3. Rapporter från utredningstjänsten – Beslutade tillkännagivanden .

I tabell 5 nedan redovisas antalet tillkännagivanden som regeringen redovisat i respektive skrivelse och antalet respektive andelen som redovisats som ej slutbehandlade. I skrivelse 201 9 / 20 :75 redovisas behandlingen av ett återigen ökat antal tillkännagivanden, nämligen 4 75 stycken. Andelen som redovisas som slutbehandlade är 22 procent. När det gäller de tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade i årets skrivelse har den genomsnittliga tidsåtgången ökat jämfört med förra årets skrivelse. I tabellen redovisas också medianvärde. Extrema värden som har stor inverkan på medelvärdet påverkar inte medianvärdet i samma utsträckning. Medianvärdet kompletterar därför den information som ges av medelvärdet när det gäller den genomsnittliga beredningstiden för de slutbehandlade tillkännagivandena. Medianvärdet för de tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade i skrivelsen har ökat jämfört med de närmaste tidigare åren.

Tabell 5 Antal och andel slutbehandlade tillkännagivanden (tkg) och genomsnittlig tidsåtgång för slutbehandling 1995/96–201 9 / 20

Regeringens skrivelse

Antal slutbehandlade tkg (totala antalet)

Andel slutbehandlade tkg i %

Genomsnittslig tidsåtgång i dagar (median) a

Skr. 1995/96:15

151 (321)

50

412 (225)

Skr. 1996/97:15

85 (240)

35

477 (309)

Skr. 1997/98:75

174 (292)b

60

529 (305)

Skr. 1998/99:75

78 (202)

39

414 (186)

Skr. 1999/00:75

71 (208)

34

843 (450)

Skr. 2000/01:75

82 (221)

37

779 (404)

Skr. 2001/02:75

67 (232)

29

688 (476)

Skr. 2002/03:75

86 (267)

32

698 (318)

Skr. 2003/04:75

86 (247)

35

734 (456)

Skr. 2004/05:75

76 (223)

34

938 (659)

Skr. 2005/06:75

50 (196)

26

1 045 (998)

Skr. 2006/07:75

61 (242)

25

1 106 (581)

Skr. 2007/08:75

45 (187)

23

1 069 (736)

Skr. 2008/09:75

34 (146)

23

1 280 (1 030)

Skr. 2009/10:75

44 (122)

36

1 791 (1 597)

Skr. 2010/11:75

33 (98)

34

2 101 (1 784)

Skr. 2011/12:75

21 (125)

17

1 204 (455)

Skr. 2012/13:75

53 (155)

34

870 (454)

Skr. 2013/14:75

38 (142)

27

869 (680)

Skr. 2014/15:75

41 (176)

23

668 (462)

Skr. 2015/16:75

52 (260)

20

777 (328)

Skr. 2016/17:75

93 (319)

29

817 (638)

Skr. 2017/18:75

95 (404)

24

863 (645)

Skr. 2018/19:75

85 (447)

19

773 (666)

Skr. 2019/20:75

104 (475)

22

987 (831)

Källa : Konstitutionsutskottets kanslis genomgång av de skrivelser som anges i tabellen.

Kommentar: I de fall brister i redogörelsen för skrivelserna har upptäckts (t.ex. som en följd av felaktig redovisning av slutbehandling av vissa tillkännagivanden) har dessa rättats i tabellen.

a: Här anges både medelvärde och medianvärde (det sistnämnda inom parentes och kursiverat).

b: Omfattningen av regeringens redogörelse under riksmötet 1997/98 – övergångsvis 18 månader – förklarar avvikelsen i antal och andel tillkännagivanden.

Riksdagsskrivelser inom k onstitutionsutskottets område

I skrivelsen redovisas 48 riksdagsskrivelser med anledning av betänkanden från konstitutionsutskottet från riksmötena 2011/12–201 9 / 20 . Av dessa redovisas 28 riksdagsskrivelser som slutbehandlade och 2 0 som ej slut behandlade.

I de fall riksdagens beslut har avsett nya lagar eller lagändringar visar en genomgång att de SFS-nummer som anges i skrivelsen är korrekta.

När det gäller riksdagens beslut om anslag m.m. för 2020 inom utgifts område 1 Rikets styrelse (bet. 2019/20:KU1) har alla fyra riksdagsskrivelser till regeringen slutbehandlats genom att regleringsbrev beslutats i december 2019 (Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet, Finansdepartementet och Kulturdepartementet). Kulturdepartementet har även beslutat om beställnings bemyndiganden när det gäller anslagen om stöd till politiska partier och mediestöd.

I skrivelsen redovisas totalt 29 riksdagsskrivelser som avser tillkänna givanden. Av dessa redovisas 1 0 riksdagsskrivelser som slutbehandlade och 1 9 som ej slutbehandlade.

Nedan redovisas de totalt 13 tillkänna givanden som redovisas som slut behandlade i skrivelsen. Där efter redogörs för tidsåtgången för de tillkänna givanden som redovisas som ej slutbehandlade i skrivelsen.

Slutbehandlade tillkännagivanden inom konstitutionsutskottets område

I fråga om tillkännagivandet om försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post ( bet. 2014/15:KU12 punkt 4 , rskr. 2014/15:195 ) anges att r egeringen den 17 december 2015 uppdrog åt Post- och telestyrelsen att kartlägga förutsättningarna inom det postala regelverket för att genomföra försöksverksamhet med samdistribution av post och tidningar på sådant sätt som riksdagen förordat (N2015/088977/ITP). Post- och telestyrelsen redovisade den 31 mars 2016 att marknaden utvecklats så att samdistribution av post och tidningar på marknadsmässiga grunder sker på fler orter och att myndigheten inte har några verksamma rättsmedel att genomföra försöksverksamhet på sådant sätt som riksdagen förordat (N2016/02494/D). Utredningen om en översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (N 2015:06) som bl.a. har haft till uppgift att utreda effekterna av samdistribution av post och tidningar och hur det skulle påverka möjligheterna för marknadstillträde och effektiv konkurrens lämnade i april 2016 delbetänkandet Som ett brev på posten – Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:27) och i september 2016 slutbetänkandet Till sista utposten – En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:54). Utredningens förslag låg till grund för regeringens beslut den 12 oktober 2017 om förordning om ändring i postförordningen (2010:1049) (SFS 2017: 918), som innebär att den samhällsomfattande posttjänstens befordringskrav för brev med normalporto ändras från övernattbefordran till tvådagarsbefordran, samt för propositionen Ändringar i postlagen (prop. 2017/18:41) som regeringen beslutade om den 9 november 2017. Övergången till tvådagarsbefordran kan underlätta samdistribution av post och tidningar. Regeringen ansåg i och med dessa åtgärder att tillkännagivandet var slutbehandlat vilket redovisades i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop (prop. 2017/18:179).

Vidare anges att näringsutskottet u nder utskottsbehandlingen av propositionen, som även beslutat att ge konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig, anförde följande (bet. 2017/18:NU19 s. 118, rskr. 2017/18:360). Utskottet konstatera de att konstitutionsutskottet i fråga om tillkännagivandet om nya och mer omfattande försök med samdistribution inte dela de regeringens bedömning. Konstitutionsutskottet ans åg att regeringens åtgärder skulle ha kunnat vara mer vittgående och mena de att regeringen mycket väl hade kunnat överväga olika alternativa vägar framåt för att inleda försöksverksamhet med samdistribution, däribland att använda sin roll som ägare i Postnord AB (Postnord). Konstitutionsutskottet ans åg därför att regeringen bör undersöka alternativa vägar och därefter redovisa ytterligare åtgärder i fråga om samdistribution. Utskottet g jorde inte någon egen bedömning av dessa tillkännagivanden men föruts atte att regeringen, i enlighet med det som konstitutionsutskottet tidigare uttalat i samband med behandlingen av regeringens skrivelse 2016/17:75, återkom till riksdagen med den redovisning som konstitutionsutskottet efterfrågar.

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.4.3 s. 122) klargjorde regeringen varför det inte f a nns möjlighet att använda rollen som ägare i Postnord på det sätt som konstitutionsutskottet efterfråga de och anför de följande. Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens ägande i bolag så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekommande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Regeringen anser att det är av största vikt att bolag med statligt ägande förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt med värdeskapande som övergripande mål. Detta innebär att bolagen ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. Postnord ägs gemensamt av den svenska och den danska staten. Postnord har inget av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag, däremot anger Postnords bolagsordning att föremålet för bolagets verksamhet ska vara att, direkt eller genom dotterbolag, tillhandahålla rikstäckande postverksamhet i Sverige och Danmark. Post- och telestyrelsen har genom att utfärda tillståndsvillkor för Postnord utsett bolaget att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige. Bolag med statligt ägande utgör privaträttsliga subjekt och lyder som utgångspunkt under samma lagar och regler som privatägda aktiebolag. Associationsrättsligt styrs bolagen med aktiebolagslagen (2005:551) som övergripande ramverk och bolagsstämman utgör bolagets högsta beslutande organ. Bolagsstämman utser styrelsens ledamöter som gemensamt ansvarar bl.a. för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter samt utser bolagets verkställande direktör, som ska sköta den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Styrelsens självständighet och yttersta ansvar för bolagets verksamhet utgör en av huvudprinciperna för den svenska modellen för bolagsstyrning, vilken bygger på en relativt strikt rollfördelning mellan de olika bolagsorganen (ägare, styrelse och ledning). Det är därmed styrelsen och ledningen för Postnord som inom ramen för bolagets uppdrag samt tillämpliga lagar, regler och tillståndsvillkor ansvarar för och sköter bolagets operativa verksamhet vilket bl.a. inkluderar eventuella beslut om samarbeten och försöksverksamhet. Regeringen ser fortsatt frågan om samdistribution som angelägen och avser att följa utvecklingen på området. Regeringen konstaterade i propositionen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat.

När det gäller tillkännagivandet om att förhindra radikalisering och rekrytering i digitala miljöer (bet. 2015/16:KU4 punkt 7, rskr. 2015/16:137) anges att regeringen , vilket även redovisades i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 63) , har vidtagit följande åtgärder för att öka kunskapen och tillgängliggöra information och förebyggande strategier i förhållande till de budskap som sprids via olika digitala miljöer. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sedan 2016 haft uppdraget att göra kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda som sprids i digitala miljöer (Ku2016/01373/D). Under 2018 förlängde och utökade regeringen detta uppdrag (Ju2018/01289/KRIM). FOI:s kartlägg ningar Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer (2017), Det digitala kalifatet – om islamiska statens propaganda (2017), Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer (2017), Den digitala kampen – Autonoma rörelser på nätet (2018), Digital Jihad – propaganda from the Islamic State (2018), Ensamagerande våldsverkare – profiler, riskbedömningar och digitala spår (2019) samt Digitalt slagfält – en studie av radikalnationalistiska digitala miljöer (2019) har bidragit till ökad kunskap om den våldsbejakande extremistiska propagandans innehåll och hur den kan appellera till olika mottagare. Med dessa kartläggningar som bas finns det nya möjligheter för olika aktörer att utveckla olika förebyggande insatser. Vidare genomför Statens medieråd och Forum för levande historia viktiga insatser för att utveckla arbetet med att stärka människors förmåga och motståndskraft mot propaganda, bl.a. riktat till barn och ungdomar. Regeringen bedömer i budgetpropositionen att det mest grundläggande är att det finns kunskap om dessa budskap och deras innehåll. Utifrån denna kunskap har myndigheter kunnat samverka och utveckla utbildningsmaterial och andra relevanta insatser. Sammantaget har detta bidragit till att öka kunskapen hos olika aktörer både om våldsförhärligande budskap och om våra grundläggande demokratiska värden. Regeringen bedömde i budgetpropositionen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.

När det gäller tillkännagivandet om befolkningens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen (bet. 2015/16:KU25 punkt 2, rskr. 2015/16:291 ) anges att regeringen den 5 september 2019 beslutade proposition En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning (prop. 2018/19:162). I propositionen lämnade regeringen förslag om att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar i regionindelningen (tidigare landstingsindelningen) och att berörda regioner (tidigare landsting), om det inte är uppenbart obehövligt, som ett led i beredningen av ett yttrande eller en ansökan om ändrad regionindelning ska inhämta synpunkter från befolkningen. Regeringen bedömde att tillkänna givandet därmed är slutbehandlat.

I fråga om tillkännagivandet om ökat valdeltagande bland utlandssvenskar (bet. 2016/17:KU22 punkt 5, rskr. 2016/17:201 ) anges att U trikes departementet har uppmanat samtliga ambassader att utöka sina öppettider för röstmottagning och anmodat ambassaderna att vara frikostiga med att sprida information om de allmänna valen, särskilt när det gäller reglerna för att avlägga röst utomlands. Utrikesdepartementet har även förbättrat sitt stöd till utlandsmyndigheterna och erbjuder vägledning och kommunikationsinsatser om detta, samt informerat att röstmottagning utomlands är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har dessutom sett till att röstmottagning utomlands inför de allmänna valen 2018 har erbjudits på fler platser än vid de två föregående allmänna valen. Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 5 s. 28) en redovisning av vidtagna åtgärder och ansåg att tillkännagivandet, i de delar som rör åtgärder för att öka tillgängligheten för röstning på ambassader och konsulat, därmed är tillgodosett. I fråga om ö vriga delar av tillkännagivandet se nedan.

När det gäller tillkännagivandet om informationsteknik och demokrati (bet. 2016/17:KU15 punkt 8, rskr. 2016/17:244) anges att Myndigheten för digital förvaltning (D igg ) inledde sitt arbete den 1 september 2018. Myndigheten har i uppgift att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen samt att ansvara för den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen. Myndigheten har även i uppgift att främja öppen och datadriven innovation samt tillgängliggörande av öppna data och vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. För att förstärka arbetet med öppna data har uppdrag tidigare getts till Riksarkivet om att främja statliga myndigheters arbete med att tillgängliggöra data för vidareutnyttjande (Fi2015/02025/SFÖ och Fi2016/01537/SFÖ). Riksarkivet har i slutrapportering en av uppdraget konstaterat att mognadsgraden när det gäller öppna data har ökat bland statliga myndigheter jämfört med 2017. Därtill har Tillväxtverket fått ett uppdrag att främja vidareutnyttjandet av öppna data och datadriven innovation (Fi2017/02164/DF). Uppdraget slutredovisades den 20 december 2018. Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att vara projektledare för Hack for Sweden 2018–2019 (Fi2018/01235/DF). Hack for Sweden är ett initiativ som syftar till att öka kunskapen om och demonstrera värdet av tillgängliggörande och återanvändande av öppna offentliga data. Regeringen har även låtit OECD göra en översyn av Sveriges datadrivna förvaltning. OECD konstaterar bl.a. att det finns behov av en övergripande styrning av den offentliga förvaltningens hantering av data, t.ex. genom en datapolicy (OECD Reviews of Digital Transformation: Going Digital in Sweden). Vidare beslutade regeringen i maj 2019 om ett uppdrag till D igg om att öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data, bedriva öppen och datadriven innovation samt använda artificiell intelligens (I2019/01416/DF). Regeringen har också tillsatt en särskild utredare med uppdrag att genomföra omarbetningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet) i svensk rätt och ur ett rättsligt perspektiv främja och stödja den offentliga förvaltningens arbete med öppna data och annan offentlig digital information (dir. 2019:20). Uppdraget sk ulle slutredovisas senast den 15 maj 2020. Slutligen beslutade regeringen i maj 2019 om ett uppdrag till Lantmäteriet om att i samverkan med berörda statliga myndigheter analysera budgetära konsekvenser samt samhällsekonomiska nyttor av myndigheters tillgängliggörande av värdefulla datamängder avgiftsfritt (I2019/01415/DF). Regeringen ansåg i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.5.2 s. 65 f.) mot denna bakgrund tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat.

I fråga om tillkännagivandet om ersättare i styrelsen, nämnder och utskott (bet. 2016/17:KU30 punkt 6, rskr. 2016/17:335) anges att r egeringen den 6 februari 2020 beslutade (dir. 2020:10) att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda en väl fungerande ordning för val och beslutsfattande i kommuner och regioner (tidigare landsting). En parlamentariskt sammansatt referensgrupp ska knytas till utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 24 mars 2021. Genom beslutet om kommittédirektiv anser regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat.

I fråga om tillkännagivandet om åtgärder för att öka antalet förtroendevalda m.m. (bet. 2016/17:KU17 punkt 1, rskr. 2016/17:337) anges att betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) , från 2014 års demokratiutredning – Delaktighet och jämlikt inflytande, överlämnades i januari 2016 till regeringen. För att underlätta för förtroendevalda att förena ett uppdrag med arbets- och familjeliv och för att skapa bättre förutsättningar för under representerade grupper att ta uppdrag föreslog utredningen att förtroendevalda ska ges möjlighet att vara föräldralediga eller sjukskrivna, och därefter kunna återgå till sitt förtroendeuppdrag. Förslaget behandlades i regeringens proposition En ny kommunallag (prop. 2016/17:171). Genom 2017 års kommunallag, som trädde i kraft den 1 januari 2018, tydliggjordes att kommuner och landsting kan besluta om att ge kommunal- och landstingsråd möjlighet att vara t.ex. föräldralediga. Därutöver har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) haft i uppdrag att 2014–2017 genomföra insatser i syfte att fler unga kvinnor och män ska ta på sig uppdrag som politiskt förtroendevalda. Uppdraget innefattade även insatser för att motverka att unga politiker väljer att lämna sina uppdrag i förtid (U2014/03352/UC). Det huvudsakliga ansvaret för att förbättra den sociala representativiteten ligger dock hos de politiska partierna eftersom de ansvarar för nominerings- och rekryteringsprocesserna inför allmänna val. I budget propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.5.2 s. 66) anförde regeringen att genom dessa åtgärder får tillkännagivandet anses tillgodosett och slutbehandlat.

När det gäller tillkännagivandet om domstolarnas oberoende (bet. 2017/18:KU36 punkt 19, rskr. 2017/18:228) anges att regeringen den 13 februari 2020 besluta de om ett direktiv till en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utreda bl.a. de frågor som tillkännagivandet avser samt att punkten därmed är slutbehandlad.

I fråga om tillkännagivandet om nationell samordning (bet. 2017/18:KU34 punkt 17, rskr. 2017/18:270) anges att regeringen den 1 januari 2018 inrättade Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet. En av centrets uppgifter är att verka för en hög grad av effektivitet och samordning i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Utöver denna insats har regeringen tillsatt en kommitté som under åren 2018–2021 ska planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati (dir. 2018:53). Insatserna ska bidra till ökad delaktighet, förankring och motståndskraft i demokratin. Regeringen har dessutom initierat en nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. En särskild utredare har fått uppdraget att i samarbete med relevanta aktörer arbeta med utåtriktade insatser som ökar människors motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat, t.ex. genom medie- och informationskunnighet (dir. 2018:88). Med dessa insatser har regeringen vidtagit relevanta åtgärder för att stärka den nationella samordningen mot våldsbejakande extremism och för att relevanta aktörer ska sprida kunskap om demokratiska värderingar. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) redovisat de åtgärder som vidtagits samt bedömningen att tillkännagivandet mot den bakgrunden är tillgodosett och att punkten därmed kan anses slutbehandlad. Riksdagen har inte haft något att invända mot regeringens hantering av till kännagivandet (bet. 2019/20:JuU1, rskr. 2019/20:103).

När det gäller tillkännagivandet om personlig integritet och grundlagsskydd (bet. 2017/18:KU16 punkt 2c, rskr. 2017/18:336) anges att regeringen den 13 juni 2019 beslutade om ett tilläggsdirektiv till 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté (Ju 2018:01), se dir ektiv 2019:29 samt att punkten därmed är slutbehandlad.

I fråga om tillkännagivandet om översyn av det offentliga belönings systemet (bet. 2017/18:KU28 punkt 1, rskr. 2017/18:337) anges att regeringen den 7 november 2019 beslutade att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att göra en översyn av det offentliga belöningssystemet (dir. 2019:76) samt att punkten därmed är slutbehandlad.

När det gäller tillkännagivandet om översyn av de allmänna flaggdagarna (bet. 2017/18:KU28 punkt 2, rskr. 2017/18:337) anges att regeringen den 7 november 2019 beslutade att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att göra en översyn av de allmänna flaggdagarna (dir. 2019:76) samt att punkten därmed är slutbehandlad.

I fråga om tillkännagivandet om utformningen av riksdagens anslag till hovet (bet. 2017/18:KU28 punkt 3, rskr. 2017/18:338) anges att regeringen den 7 november 2019 beslutade att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att överväga utformningen av riksdagens anslag till hovet (dir. 2019:76) samt att punkten därmed är slutbehandlad.

E j slutbehandlade tillkännagivanden

I skrivelsen redovisas 24 tillkännagivanden som ej slutbehandlade. I tabellen nedan redogörs för tidsåtgången mellan riksdagens beslut om tillkänna givandet och regeringens redovisning av åtgärder i skrivels e 2019/20:75 .

Tabell 6 Tidsåtgång för ej slutbehandlade tillkännagivanden på konstitutionsutskottets område

Tillkännagivande

Datum

för beslut

Datum för senaste

redo visning en i skr. 75

Tidsåtgång (dagar)

Tidsåtgång (år)*

Bet. 2011/12:KU16 p.1

2012-05-23

2020-03-05

2843

8

Bet. 2013/14:KU30 p.4

2014-03-05

2020-03-05

2192

6

Bet. 2013/14:KU28 p.1

2014-05-07

2020-03-05

2129

6

Bet. 2014/15:KU11 p .1

2015-03-11

2020-03-05

1821

5

Bet. 201 4 /1 5 :KU16 p.1

2015-04-08

2020-03-05

1793

5

Bet. 201 5 /1 6 :KU4 p.4

2016-02-03

2020-03-05

1492

4

Bet. 201 5 /1 6 :KU4 p.5

2016-02-03

2020-03-05

1492

4

Bet. 201 5 /1 6 :KU4 p.9

2016-02-03

2020-03-05

1492

4

Bet. 2015/16:KU14 p.4

2016-04-21

2020-03-05

1414

4

Bet. 2016/17:KU22 p.5

2017-03-29

2020-03-05

1072

3

Bet. 2016/17:KU23 p. 5

2017-06-07

2020-03-05

1002

3

Bet. 2016/17:KU23 p.8

2017-06-07

2020-03-05

1002

3

Bet. 2016/17:KU23 p.10

2017-06-07

2020-03-05

1002

3

Bet. 2016/17:KU23 p.11

2017-06-07

2020-03-05

1002

3

Bet. 2016/17:KU30 p.13

2017-06-20

2020-03-05

989

3

Bet. 2017/18:KU38 p.10

2018-01-31

2020-03-05

764

2

Bet. 2017/18:KU32 p.1

2018-01-31

2020-03-05

764

2

Bet. 2017/18:KU33 p.17

2018-04-11

2020-03-05

694

2

Bet. 2017/18:KU37 p.8

2018-04-18

2020-03-05

687

2

Bet. 2017/18:KU37 p.9

2018-04-18

2020-03-05

687

2

Bet. 2018/19:KU28 p.4

2019-05-15

2020-03-05

295

1

Bet. 2018/19:KU30 p.34

2019-05-15

2020-03-05

295

1

Bet. 2018/19:KU27 p.14

2019-06-18

2020-03-05

261

1

Bet. 2019/20:KU3 p.1

2019-11-20

2020-03-05

106

0

Källa : Konstitutionskansliets genomgång av skr. 2019/20:75 och tidigare beslutade riksdagsskrivelser.

* Avrundad siffra.

Av tabellen framgår att flertalet tillkännagivanden har beslutats under den senaste treårsperioden. Drygt en tredjedel är fyra år eller äldre. Det äldsta ej slutbehandlade tillkännagivandet beslutades 2012.

Yttranden från andra utskott

Skatteutskottet

Skatteutskottet behandlar i sitt yttrande (yttr. 2020/21:SkU 3 y) sju riksdags-skrivelser som har redovisats som ej slutbehandlade. Följande synpunkter framförs.

När det gäller tillkännagivandet om avvecklingen av reklamskatten anser utskottet att det har gått orimligt lång tid sedan riksdagen gjorde sitt tillkänna givande och att det nu är angeläget att regeringen slutligen verkställer riks dagens beslut.

I fråga om tillkännagivandet om Öresundsavtalet framhåller utskottet att den nuvarande regeringen och tidigare regeringar under lång tid har utvärderat avtalet. Utskottet anser att regeringen bör kunna ta ställning i frågan.

I yttrandet finns två avvikande meningar (M, KD).

Justitieutskottet

Justitie utskottet behandlar i sitt yttrande (yttr. 20 19 /2 0 : Ju U 4 y) tio riksdags skrivelser som har redovisats som slutbehandlade och 22 riksdagsskrivelser som har redovisats som ej slutbehandlade. Följande synpunkter framförs.

Utskottets huvudsakliga kritik ligger i att många äldre tillkännagivanden, flera från så långt tillbaka som riksdagsåret 2014/15, fortfarande inte är slut behandlade. Det är enligt utskottets mening anmärkningsvärt att regeringen inte har vidtagit fler åtgärder med anledning av dessa tillkänna givanden. I några fall, t.ex. när det gäller inbrottsstöld, har riksdagen också gjort flera tillkännagivanden i frågan, och dessutom tillkännagett när dessa senast bör vara genomförda. Inte heller redovisas det på ett tillfredsställande sätt när de olika tillkännagivandena beräknas vara slutbehandlade. Denna kritik omfattar bl.a. 18 ej slutbehandlade tillkännagivanden.

Utskottet är även kritiskt till att regeringen i flera fall dröjt alldeles för länge med att tillsätta utredningar, vilket bl.a. fått till följd att den efterfrågade lagstiftningen inte kommer att vara på plats under denna valperiod. Denna kritik omfattar fyra ej slutbehandlade tillkännagivanden. När det gäller två av dessa fanns de med i det 34-punktsprogram som regeringen presenterade september 2019 och skulle prioriteras. Trots detta har inga utredningar ännu tillsatts.

Vidare anser utskottet att vissa tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade inte bör anses vara det eftersom de åtgärder som vidtagits inte är tillräckliga för att tillgodose det som efterfrågas i tillkännagivandet. Det gäller bl.a. tillkännagivandet om fler områdespoliser och kommunpoliser, tillkännagivandet om mer praktik i polisutbildningen , tillkännagivandet om brott mot äldre samt tillkännagivandet om åtgärder mot bedrägeribrott .

Slutligen anser utskottet att det finns ett flertal tillkännagivande som regeringen felaktigt anser som slutbehandlade genom att en utredning tillsatts. Dessa tillkännagivanden kan enligt utskottets mening dock inte anses slutbehandlade förrän utredningen är klar, inte minst mot bakgrund av att regeringen vid tidigare tillfällen lagt ner utredningar. Det gäller sex tillkänna givande n som har redovisats som slutbehandlade.

I yttrandet finns två avvikande meningar (S, C, V, L, MP).

Civilutskottet

Civilutskottet behandlar i sitt yttrande (yttr. 20 20 / 21 :CU1y) tre riksdags-skrivelse r som har redovisats som ej slutbehandlad e .

Utskottet noterar att det bland de riksdagsskrivelser som har redovisats som ej slutbehandlade finns flera äldre tillkännagivanden där det saknas en redo visning av när de bedöms kunna bli slutbehandlade. Detta gäller bl.a. tillkänna givanden om snabbare betalningar, tillkännagivandet om betalningstider i näringslivet och tillkännagivandet om omvandling till ägar lägenheter .

Utskottet framhåller att utskottet är medvetet om att handläggningstiden för slutbehandlingen av ett enskilt tillkännagivande är beroende av tillkänna givandets innehåll och de beredningsåtgärder som förutsätts för en sådan slutbehandling. Utskottet vill dock understryka vikten av att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång i sin behandling av riks dagens skrivelser. Som konstitutionsutskottet påpekat (bet. 2015/16:KU21 s. 30) vill civilutskottet också framhålla att det inte bör förekomma att tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter flera år utan att det redovisas en bedömning av när de kan bli slutbehandlade.

Utrikesutskottet

Utrikesutskottet behandlar i sitt yttrande (yttr. 201 9 / 20 :UU3y) tre riksdags-skrivelse till regeringen som har redovisats som ej slutbehandlad e samt två riksdagsskrivelse r till riksdagsstyrelsen som har redovisats som slut behandlad e .

När det gäller tillkännagivandet om utvärdering av kampanjen om medlem skapet i FN:s säkerhetsråd anförs att utskottet emotser utredningens resultat.

I fråga om rik sdagsskrivelserna om statens budget inom utgiftsområde 7, respektive återrapportering till riksdagen när det gäller fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak, anförs att utskottet avser följa frågan.

När det gäller riksdagsskrivelserna till Riksdagsstyrelsen noterar utskottet att skrivelserna har slutbehandlats.

Försvarsutskottet

Försvarsutskottet behandlar i sitt yttrande (yttr. 201 9 / 20 :FöU 7 y) fyra riksdags-skrivelser som har redovisats som ej slutbehandlade.

I fråga om tillkännagivandet om miljöprövning av övnings- och skjutfält anser utskottet att regeringen bör redovisa vilka särskilda omständigheter som gjort att ärenden som getts hög prioritet ändå har handläggningstider på 6 – 8 år.

N är det gäller tillkännagivandet om att utan dröjsmål vidta åtgärder i syfte att åstadkomma en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar menar utskottet att det är angeläget att regeringen snarast vidtar åtgärder som underlättar delandet av sekretessbelagd information mellan blåljusaktörer .

I fråga om tillkännagivandet om krisberedskapen inom sjukvården anser utskottet att d et är av stor vikt att försörjningsberedskapen för svenskt vid kommande säkerställs när det gäller läkemedel och sjukvårdsmateriel inför höjd beredskap eller krig, men också inför en fredstida samhällskris, vilket inte minst c oronapandemin visar på. Utskottet utgår f rån att regeringen särskilt beaktar dagens erfarenheter av en pandemi för det fortsatta arbetet att verka för en ökad resiliens inom svensk sjukvård.

När det gäller tillkännagivandet om en översyn av civil-militär samverkan och stödet till samhället vill utskottet framhålla att man skulle välkomna en djupare redovisning av regeringens åtgärder när det gäller stöd till samhället. De behov som framträtt under såväl skogsbränder som c oronapandemi får stödet till samhället att framstå som än mer angeläget.

Utskottet kan vidare konstatera att regeringen för vissa tillkännagivanden som ännu inte slutbehandlats anför att man har för avsikt att återkomma till riksdagen i den kommande försvarspolitiska inriktningspropositionen. Det gäller bl.a. tillkännagivandet om långräckviddiga bekämpningssystem . Eftersom den parlamentariskt sammansatta försvarsberedningen svarat för samråd mellan regeringen och riksdagspartierna om den långsiktiga inriktningen av försvarspolitiken ser utskottet det som naturligt att frågorna lyfts där innan regeringen överlämnar sin inriktningsproposition.

Utskottet har uttalat i budgetbetänkandet för 2020 (2019/20:FöU1) att det inte haft några invändningar mot regeringens bedömning att de tillkänna givanden som regeringen då redovisade skulle vara slutbehandlade. Utskottet har följaktligen inte heller nu något att anföra med anledning av regeringens bedömningar av vilka skrivelser som bedömts vara slutbehandlade. Samtidigt vill utskottet framhålla att när riksdagen beslutar om statens budget har k onstitutionsutskottet framhållit att anslagen inte får användas på annat sätt än riksdagen har bestämt ( b et. 2018/19:KU21). Konstitutionsutskottet framhöll även i samma betänkande att riksdagsskrivelser som rör riksdagens budgetbeslut inte per automatik kan avskrivas med regleringsbreven i december. En bedömning behöver enligt konstitutionsutskottet göras i varje enskilt fall. Inte förrän alla delar av budgetbeslutet är genomförda kan riksdagsskrivelsen ses som slutbehandlad. Av regeringens redogörelse bör då också framgå vad som ligger till grund för att riksdagsskrivelsen anses slutbehandlad. Utskottet utgår därmed från att regeringen inom ramen för resulta tredovisningen i kommande budgetproposition kommer att redogöra för att alla delar av budgetbeslutet genomförts och att anslagen använts på det sätt som riksdagen beslutat.

Socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet gör i sitt yttrande ( yttr. 2020/21:SfU1y) bl.a. följande uttalande.

Utskottet konstaterar att regeringen lämnar utförliga redogörelser för sin behandling av riksdagens tillkännagivanden. När det gäller frågan om regeringens handläggningstider kan utskottet notera att det finns ett antal tillkännagivanden som har beretts under lång tid. Även om en längre handläggningstid kan vara motiverad till följd av tillkännagivandets innehåll vill utskottet påminna om att det är av stor vikt att regeringen behandlar riksdagens tillkännagivanden med den skyndsamhet som krävs samt att regeringen så långt det går redovisar planerade åtgärder och när ett tillkännagivande kan antas vara slutbehandlat. Samtidigt har utskottet förståelse för att den pågående pandemin och dess följdverkningar har inneburit en ökad arbetsbörda för regeringen. Utskottet har i övrigt inget att anföra med anledning av regeringens skrivelse.

I yttrandet finns två avvikande meningar (M, SD, KD).

Socialutskottet

Socialutskottet gör i sitt yttrande ( yttr. 2019/20:SoU5y) bl.a. följande uttalande.

Utskottet ser positivt på att regeringen redovisar en tidsplan för planerade åtgärder när det gäller flertalet av de tillkännagivanden som riktats till regeringen med anledning av socialutskottets betänkanden och som ännu inte har slutbehandlats. Samtidigt kan utskottet konstatera att tidsplan saknas eller är bristfällig för vissa tillkännagivanden.

Utskottet vill påminna om att utgångspunkten är att regeringen tillgodoser ett tillkännagivande. Det är likaså angeläget att regeringen undviker onödig tidsåtgång i sin behandling av riksdagens skrivelser. Utskottet har emellertid förståelse för att regeringen för närvarande måste prioritera det arbete som den pågående pandemin till följd av covid-19-utbrottet innebär. Enligt utskottet bör regeringen i budgetpropositionen för 2021 redovisa en tidsplan för planerade åtgärder när det gäller de ovan nämnda tillkännagivandena.

Kulturutskottet

Kulturutskottet gör i sitt yttrande ( yttr. 2010/21:KrU1y) bl.a. följande uttalande.

Utskottet noterar att det finns flera tillkännagivanden inom utskottets beredningsområde som ännu inte är tillgodosedda, och understryker att det är av stor vikt att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att behandla riksdagens tillkännagivanden. Om åtgärderna drar ut på tiden är det angeläget att regeringen är utförlig i sin redogörelse för orsakerna till fördröjningen. Utskottet vill också peka på att stor tidsåtgång kan skapa en osäkerhet som kan leda till att ämnet för ett tillkännagivande kommer upp på nytt i olika sammanhang. Slutligen vill utskottet poängtera vikten av att regeringen behandlar riksdagsskrivelser med tillkännagivanden skyndsamt och utskottet förutsätter nu att regeringen vidtar åtgärder för att verkställa riksdagens tillkännagivanden.

I yttrandet finns tre avvikande meningar (M, SD, KD).

Utbildningsutskottet

Utbildnings utskottet behandlar i sitt yttrande (yttr. 201 9 / 20 : UbU5 y) två riksdagsskrivelser som har redovisats som ej slutbehandlade. I ställnings tagandet redovisas regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivandena.

I ställningstagandet gör även utskottet bl.a. följande uttalande. Utskottet vill understryka att handläggningstiden för ett tillkännagivande beror på tillkännagivandets innehåll, men vill samtidigt påminna om att det är av stor betydelse att regeringen behandlar riksdagens tillkännagivanden skyndsamt och gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång i sin behandling.

I yttrandet finns en avvikande mening (M, SD, KD).

Trafikutskottet

Trafikutskottet framhåller i sitt yttrande (yttr. 201 9 / 20 :TU 7 y) bl.a. följande.

Av de 32 tillkännagivandena inom trafikutskottets beredningsområde anges 24 vara under fortsatt beredning. Av dessa hör 14 till äldre riksmöten (t.o.m. 2016/17) och 10 till nyare riksmöten (fr.o.m. 2017/18). När det gäller hand läggningstiden för ett tillkännagivande kan utskottet konstatera att det finns ett antal tillkännagivanden som har beretts under lång tid. Utskottet vill framföra att det är medvetet om att handläggningstiden rimligtvis beror på tillkänna givandets innehåll men vill liksom tidigare år påminna om att det är av stor vikt att regeringen behandlar riksdagens tillkännagivanden med den skyndsamhet som krävs.

Utskottet kan liksom tidigare år konstatera att regeringen lämnar utförliga redogörelser för sin behandling av riksdagens tillkännagivanden, vilket är positivt. Utskottet noterar att redogörelserna främst innehåller information om vidtagna åtgärder. När det gäller den fortsatta beredningen redogör regeringen för planerade åtgärder i ett antal ärenden och anger i vissa fall när eller efter vilka planerade åtgärder som ett tillkännagivande kan tänkas vara slut-behandlat. Utskottet vill liksom förra året lyfta fram vikten av att regeringen i möjligaste mån redovisar planerade åtgärder och när ett tillkännagivande kan antas vara slutbehandlat. Utskottet välkomnar att regeringen redogör för vidtagna åtgärder för samtliga eventuella delmoment när det gäller de tillkännagivanden som är mer omfattande och innehåller olika delmoment.

Slutligen vill utskottet åter peka på att det ställer sig positivt till den praxis som har vuxit fram och som innebär att regeringen har möjlighet att redovisa sin behandling av tillkännagivanden i budgetpropositionen eller i en annan proposition eller skrivelse före skrivelse 75. Denna praxis innebär att riks-dagen ges möjlighet att i ett tidigare skede lämna eventuella synpunkter på regeringens hantering av riksdagens tillkännagivanden. Utskottet kan liksom förra året även konstatera att regeringen har beaktat klargöranden från tidigare år om att tillkännagivanden inte bör redovisas i propositioner och skrivelser som behandlar en sakfråga som inte är direkt knuten till tillkännagivandet.

Näringsutskottet

Näringsutskottet behandlar i sitt yttrande (yttr. 2019/20:NU7y) fyra riksdags skrivelser som har redovisats som slutbehandlade och framhåller i sitt yttrande bl.a. följande.

U tskottet vill påminna om betydelsen av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser med den skyndsamhet som krävs och gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att behandla riksdagens tillkännagivanden. Utskottet noterar att det nu äldsta, ännu inte slutbehandlade tillkännagivandet inom utskottets beredningsområde beslutades av riksdagen våren 2017 . Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter arbetet med att bereda samtliga ännu inte slutbehandlade tillkännagivanden med den skynd samhet som krävs.

I yttrandet finns två avvikande meningar (M, SD, KD).

Tidigare behandling

När det gäller regeringens behandling av riksdagens tillkännagivanden har konstitutionsutskottet framhållit att utgångspunkten, i enlighet med den konstitutionella praxis som vuxit fram, bör vara att regeringen tillgodoser ett tillkännagivande. Om regeringen inte delar riksdagens mening i en fråga och inte har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål bör den underrätta

riksdagen om detta inom den tidsgräns – när sådan anges – som angetts i tillkännagivandet. Även skälen till att regeringen inte har tillgodosett tillkännagivandet bör då redovisas (se t.ex. bet. 2011/12:KU21). En mer utförlig redogörelse för utskottets tidigare ställningstaganden finns t.ex. i betänkande 2014/15:KU21 (s. 16 f.). En redogörelse finns också i konstitutionsutskottets yttrande 2015/16:KU7y till utbildningsutskottet och i

betänkande 2015/16:KU21.

Utskottets ställningstagande vid behandlingen av skrivelse 75 våren 2017

I betänkande 2016/17:KU21 gjorde utskottet ett antal generella påpekanden (s. 36 f.).

Konstitutionsutskottet har tidigare välkomnat att regeringen tydligt redovisar när den behandlar ett tillkännagivande i t.ex. budgetpro-positionen. Vissa utskott, t.ex. justitieutskottet och näringsutskottet, tar i sina yttranden till konstitutionsutskottet om den nu aktuella skrivelse 75 upp frågor där regeringen hänvisar till behandlingen i en tidigare framlagd proposition. Det kan gälla både ej slutbehandlade och slutbehandlade tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet vill framhålla att det är ange-läget att regeringen är tydlig i den aktuella propositionen huruvida den anser att ett tillkännagivande är slutbehandlat eller inte med det som redovisas och föreslås. Utskotten ges därmed en möjlighet att reagera i samband med att regeringen gör sin bedömning. Frågan kan därmed behandlas i sitt sakliga sammanhang. Lämpligen kan berört utskott således redovisa sin syn i samband med att regeringen i t.ex. budgetpropositionen redovisar sin behandling av ett tillkännagivande. Om regeringen har redovisat sin syn för riksdagen i en proposition eller skrivelse och inte mött invändningar bör den, inför framtagandet av skrivelse 75, kunna utgå från att riksdagen inte har invändningar mot den hantering som redovisats. Det finns dock inget formellt hinder mot att ett utskott som av något skäl inte uppmärksammat regeringens redovisning återkommer i samband med behandlingen av skrivelse 75.

I vissa fall kan regeringens återrapportering av ett tillkännagivande delas upp i en formell del, t.ex. att en regeringsstrategi har beslutats, och en mer politisk del, innehållet i strategin. I en fördjupad analys av vissa tillkännagivanden är båda perspektiven relevanta och kan beaktas av utskotten när de ska bedöma om ett tillkännagivande anses vara slut behandlat eller inte. Yttrandet från trafikutskottet illustrerar detta. Trafik utskottet har inget att invända mot regeringens formella redogörelse; däremot har trafikutskottet synpunkter på innehållet i regeringens behandling av riksdagens tillkännagivanden om bl.a. en luftfartsstrategi. Distinktionen kan förstås som att regeringen anser att den har uppfyllt ett tillkännagivande genom att t.ex. komma med ett förslag inom ett område, medan innehållet i förslaget inte motsvarar det som utskottet har förordat i tillkännagivandet. Det kan dock vara svårt att avgöra var gränsen mellan formell återrapportering och ett politiskt innehåll går.

Riksdagen kan genom ett tillkännagivande ha uppmanat regeringen att tillsätta en utredning. Om regeringen då tillsätter en utredning i linje med vad som begärs i tillkännagivandet är tillkännagivandet tillgodosett och kan anses slutbehandlat. Det krävs således inte att regeringen återkommer med ett förslag till riksdagen om t.ex. ändring av en lag, om tillkänna givandet endast kräver att en utredning ska tillsättas.

Det är viktigt att regeringen är tydlig med hur dess behandling av ett tillkännagivande förhåller sig till det aktuella tillkännagivandet. För att regeringen ska kunna vara tydlig krävs att tillkännagivandet från riksdagen är tydligt. Det står ett utskott fritt att i sitt ställningstagande till åter rapporteringen förtydliga sig och bedöma om kompletterande åtgärder behöver vidtas. Samtidigt bör naturligtvis ett utskott i ett förslag till tillkännagivande från början uttrycka sig så tydligt som möjligt när det gäller vilka åtgärder som förväntas av regeringen.

Yttrandena i vissa delar från trafikutskottet (om lastbilar med en bruttovikt på 74 ton) och civilutskottet (riktvärden för trafikbuller) belyser ett resonemang om tillkännagivanden och relationen mellan riksdagen och regeringen som konstitutionsutskottet förde i behandlingen av förra årets skrivelse 75 (bet. 2015/16:KU21 s. 32 f.). Utskottet redovisade vissa bestämmelser i regeringsformen om normgivningsmakten som är en del av det regelverk som garanterar att riksdagens uppfattning i en viss fråga får genomslag. Även om de formella möjligheter som bestämmelserna medför inte används frekvent är blotta förekomsten av dem central. Genom de formella möjligheter som bestämmelserna ger riksdagen har regeringen skäl att handla så att den tillmötesgår riksdagens önskemål, utan att riksdagen faktiskt använder bestämmelserna.

I utskottens yttranden tas flera tillkännagivanden upp, både sådana som i skrivelsen redovisas som slutbehandlade och sådana som i skrivelsen redovisas som ej slutbehandlade. Konstitutionsutskottet gör följande överväganden.

Under rubriken Ej slutbehandlade tillkännagivanden angavs följande:

När det gäller ej slutbehandlade tillkännagivanden har utskottet tidigare anfört att det, även om det inte är omöjligt att tillkännagivanden har fått en mer krävande karaktär än tidigare, borde höra till undantagen att tillkännagivanden inte kan slutredovisas inom två till tre år (bet. 2005/06:KU34). Konstitutionsutskottet har uttalat att elva år inte kan anses vara en acceptabel tidsåtgång för behandlingen av ett tillkännagivande. Utskottet har också anfört att handläggningstiden för slutbehandlingen av ett enskilt tillkännagivande är avhängig tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som förutsätts för en sådan slutbehandling (bet. 2014/15:KU21 s. 28). Det bör inte, har utskottet påpekat, förekomma att tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter flera år utan att det redovisas en bedömning av när de kan bli slutbehandlade (bet. 2015/16:KU21 s. 30).

Utskottet vill framhålla vikten av att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder. Därigenom får utskotten ett underlag för sin beredning av ärenden, t.ex. motioner, som rör åtgärder inom det aktuella området.

Det borde, har utskottet påpekat tidigare, höra till undantagen att tillkännagivanden inte kan slutredovisas inom två till tre år. Utskottet har förståelse för att det kan ta tid för regeringen att vidta åtgärder för att behandla frågor i tillkännagivanden som kräver omfattande beredning. Som utskottet tidigare har anfört är handläggningstiden för slut behandlingen av ett enskilt tillkännagivande avhängig tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som förutsätts för en sådan slutbehandling. Regeringen har dock att fullödigt redovisa olika åtgärder som vidtas, eller planeras att vidtas, under den tid som tillkännagivandet ännu inte bedöms vara slutbehandlat.

I de fall där det har gått förhållandevis kort tid från att tillkänna givandet gjordes tills skrivelse 75 beslutades av regeringen kan det vara naturligt att redovisningen är kortfattad, samtidigt som regeringen naturligtvis förväntas agera skyndsamt. Det går inte att sätta en tidsgräns för alla tillkännagivanden. Det är förståeligt att det kan vara svårt för regeringen att redovisa mer omfattande åtgärder när det gäller tillkännagivanden som beslutats på hösten före avlämnandet av skrivelse 75. Om ett tillkännagivande som är högst ett år gammalt innebär omfattande åtgärder och rör en komplicerad materia kan det vara svårt för regeringen att redovisa mer omfattande genomförda åtgärder. För tillkännagivanden som är äldre än ett år torde en avsaknad av åtgärder innebära att man kan säga att regeringen i alla fall inte har agerat skyndsamt.

Skrivelse 75 fyller många värdefulla syften. Ett exempel är att skrivelse 75 ger ett utskott en möjlighet att reagera om det anser att redovisningen av behandlingen av ej slutbehandlade tillkännagivanden är för kortfattad och om utskottet anser att regeringen bör vidta fler åtgärder. Sådana synpunkter kan också vara värdefulla för regeringen som har att återkomma till riksdagen i fråga om alla ej slutbehandlade tillkännagivanden. Regeringen har möjlighet att återkomma till riksdagen i frågan i budgetpropositionen eller i en annan proposition eller skrivelse innan skrivelse 75 avlämnas nästa gång. Ytterligare en möjlighet för regeringen är enligt 6 kap. 18 § riksdagsordningen att lämna information till riksdagen muntligen genom ett statsråd vid ett sammanträde med kammaren. I den följande skrivelse 75 ska regeringen redovisa vilka åtgärder som vidtagits, t.ex. i vilka propositioner tillkännagivandet behandlats, även om frågan redan har behandlats i sak i riksdagen.

När det gäller de fall som tagits upp i utskottens yttranden om ej slutbehandlade tillkännagivanden förutsätter konstitutionsutskottet att regeringen beaktar utskottens uttalanden. Det innebär att regeringen bör vidta åtgärder skyndsamt och återkomma till riksdagen så snabbt som möjligt. Den mer formella redovisningen sker i nästa års skrivelse 75 där regeringen ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits. Som utskottet anfört kan det finnas skäl för regeringen att återkomma till riksdagen i de aktuella frågorna före det.

Under rubriken Slutbehandlade tillkännagivanden angavs följande:

Regeringen redovisar i skrivelse 75 huruvida den anser att tillkänna givandena är slutbehandlade eller ej. Den konstitutionella praxis som har vuxit fram i fråga om tillkännagivanden innebär att utgångspunkten bör vara att regeringen tillgodoser ett tillkännagivande. Tillkännagivanden är dock inte rättsligt bindande, och om regeringen inte delar riksdagens mening i en fråga och inte har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål, bör den underrätta riksdagen om detta inom den eventuella tidsgräns som angetts i tillkännagivandet. Även skälen till varför regeringen inte har tillgodosett tillkännagivandet bör redovisas.

Det har förekommit att regeringen i skrivelse 75 har redovisat att ett tillkännagivande är slutredovisat och att berört utskott och konstitutions utskottet har ansett att så inte är fallet. Regeringen har då återkommit till riksdagen i en proposition och den påföljande skrivelse 75 och redovisat tillkännagivandet på nytt och också eventuella ytterligare åtgärder .

Vilka åtgärder som ska krävas för att ett tillkännagivande ska anses vara slutbehandlat varierar naturligtvis. Har riksdagen endast begärt en utredning kan det räcka med att en utredning tillsätts, men om riksdagen har begärt förslag krävs normalt att förslag läggs fram av regeringen för att tillkännagivandet ska anses vara slutbehandlat. Normalt kan ett tillkänna givande anses slutbehandlat först när det är tillgodosett. I vissa fall kan det dock vara relevant med en distinktion huruvida ett tillkännagivande är tillgodosett eller inte, även om regeringen anser att det är slutbehandlat. Man kan således tänka sig fall där ett tillkännagivande skulle kunna anses vara slutbehandlat utan att vara tillgodosett, eftersom regeringen inte har vidtagit åtgärder så att intentionerna med tillkännagivandet har tillgodosetts. Ett exempel är behandlingen av ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag som kriminaliserar s.k. eftersupning (bet. 2010/11:SoU8 s. 47 f.). Av redo visningen i skrivelse 2016/17:75 s. 9 följer att regeringen, efter utredning och remissbehandling, inte avser att återkomma med något sådant förslag. Regeringen anger att tillkännagivandet är slutbehandlat. I detta fall skulle man kunna säga att avsikten med tillkännagivandet inte är tillgodosedd, men tillkännagivandet kan ändå vara slutbehandlat.

Även om utgångspunkten är att tillkännagivanden bör tillgodoses av regeringen kan regeringen göra en annan bedömning än riksdagen i en sakfråga och har således rätt att inte följa ett tillkännagivande, helt eller delvis. Det är, som utskottet påpekat ovan, viktigt att regeringen är tydlig med hur dess behandling av ett tillkännagivande förhåller sig till det aktuella tillkännagivandet. För att regeringen ska kunna vara tydlig krävs att tillkännagivandet från riksdagen är tydligt.

Om regeringen tydligt meddelar riksdagen, t.ex. i budgetpropositionen, att den inte avser att tillgodose ett tillkännagivande och skälen för detta, ges riksdagen en möjlighet att reagera på regeringens ställningstagande. Utfallet kan t.ex. bli att riksdagen inte har några invändningar mot regeringens bedömning eller att riksdagen vidhåller sin ursprungliga uppfattning. Regeringen har att beakta riksdagens ställningstagande i den fortsatta beredningen.

En övergripande beskrivning av hur tillkännagivanden bör hanteras är följande.

- Utgångspunkten är att regeringen ska följa tillkännagivanden.

- Om regeringen gör en annan bedömning än riksdagen ska regeringen

meddela det.

- Regeringen har rätt att föra fram uppfattningen att tillkännagivandet

därmed är slutbehandlat.

- Riksdagen kan acceptera att tillkännagivandet är slutbehandlat.

- Ett utskott och riksdagen kan dock göra en annan bedömning än

regeringen och vidhålla sin uppfattning i sak.

- Utskottet och riksdagen kan då säga att tillkännagivandet inte är

slutbehandlat.

- Det är utskottet och riksdagen som inom ramen för sin behandling

tolkar om tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.

- Om riksdagen har uttalat att ett tillkännagivande inte är slutbehandlat,

ska regeringen återkomma till riksdagen med redovisning av

ytterligare åtgärder eller med att regeringen vidhåller sin uppfattning

att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Utskottets ställningstagande vid behandlingen av skrivelse 75 våren 2018

I betänkande 2017/18:KU21 gjorde utskottet ett antal ytterligare påpekanden (s. 42 f.).

Utskottet välkomnar regeringens vilja att redovisa vidtagna åtgärder i fråga om tillkännagivanden så tidigt som möjligt, men vill samtidigt framhålla att det inte var utskottets avsikt i betänkande 2016/17:KU21 att tillkännagivanden skulle redovisas i propositioner och skrivelser som behandlar en sakfråga som inte är direkt knuten till tillkännagivandet.

När det gäller regeringens budgetproposition vill utskottet framhålla att den inbegriper politikens inriktning inom i stort sett samtliga områden och att tillkännagivanden därför får anses behandlade i sitt sakliga sammanhang när de behandlas i en budgetproposition. Utskottet välkomnar därför att regeringen i budgetpropositionen för 2018 har redovisat vidtagna åtgärder i fråga om tillkännagivanden i större utsträckning än tidigare år och också redovisar sin bedömning av om tillkännagivandet är slutbehandlat eller inte.

I yttrandet från trafikutskottet uppmärksammas att i fall där riksdagen har beslutat om ett nytt tillkännagivande, där det redan finns ett likalydande tillkännagivande, har regeringen i vissa fall redovisat det ursprungliga tillkännagivandet som slutbehandlat och i vissa fall som ej slutbehandlat, dvs. att det bereds vidare. Eftersom regeringens hantering således skiljer sig åt från fall till fall vill konstitutionsutskottet framhålla att det är rimligt för att säkerställa transparens i regeringens behandling av tillkännagivanden att de ursprungliga tillkännagivandena fortsatt redovisas som ej slutbehandlade. Det blir på så sätt tydligare när ett tillkännagivande först beslutades och de åtgärder som vidtagits från regeringens sida därefter

Avslutningsvis vill utskottet påminna om sitt påpekande förra året om att det är viktigt att regeringen är tydlig med hur dess behandling av ett tillkännagivande förhåller sig till det aktuella tillkännagivandet (bet. 2016/17:KU21 s. 41). För att regeringen ska kunna vara tydlig krävs att tillkännagivandet från riksdagen är tydligt, som utskottet framhöll förra året. Utskottet vill således framhålla att vad som begärs i ett tillkännagivande bör uttryckligen framgå av det aktuella utskottets ställningstagande. Även om utskottet föreslår att en motion helt ska bifallas bör det som utskottet vill ska framföras till regeringen framgå av utskottets ställningstagande. Därmed blir det tydligt både för riksdag och regering vad utskottet anser att regeringen bör göra. Det hindrar inte att regeringen använder sig av hela motionstexten för att få en mer fullödig förståelse av de överväganden som föranlett tillkännagivandet.

Utskottets ställningstagande vid behandlingen av skrivelse 75 våren 201 9

I betänkande 2018/19:KU21 gjorde utskottet följande påpekande (s. 33 f.).

När det gäller riksdagsskrivelser som rör riksdagens budgetbeslut har utrikesutskottet, socialförsäkringsutskottet och näringsutskottet framfört vissa synpunkter. Socialförsäkringsutskottet och näringsutskottet anser det olyckligt att regeringen i sin redogörelse anger en riksdagsskrivelse som rör riksdagens budgetbeslut som slutbehandlad med hänvisning till ett regleringsbrev som beslutades i december när riksdagsskrivelsen var fullt ut genomförd först senare under våren 2019, genom ändring i regleringsbrev respektive genom ändring i förordning. Utrikesutskottet uppmärksammar att en riksdagsskrivelse som rör riksdagens budgetbeslut har redovisats som slutbehandlad med regleringsbrev i december fast samtliga anslagsvillkor vid tiden för yttrandet ännu inte hade beslutats av regeringen. Liknande exempel finns även på konstitutionsutskottets område.

Det är riksdagen som beslutar om statens budget och anslagen får inte användas på annat sätt än riksdagen har bestämt. Utskottet vill framhålla att riksdagsskrivelser som rör riksdagens budgetbeslut inte per automatik kan avskrivas med regleringsbreven i december. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall. Inte förrän alla delar av budgetbeslutet är genomförda kan riksdagsskrivelsen ses som slutbehandlad. Av regeringens redogörelse bör då också framgå vad som ligger till grund för att riksdagsskrivelsen anses slutbehandlad.

Utskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet konstaterar att regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser har förbättrats och sedan flera år kan anses ge en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen. Utskottet ser positivt på denna utveckling och förutsätter att kvaliteten kommer att behållas i kommande redogörelser.

Utskottet vill också påminna om den konstitutionella praxis som har vuxit fram i fråga om tillkännagivanden. Utgångspunkten är att regeringen tillgodoser ett tillkännagivande. Tillkännagivanden är dock inte rättsligt bindande, och om regeringen inte delar riksdagens mening i en fråga och inte har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål, bör den underrätta riksdagen om detta inom den eventuella tidsgräns som angetts i tillkännagivandet . Även skälen till varför regeringen inte har tillgodosett tillkännagivandet bör redovisas. Riksdagen kan acceptera att tillkännagivandet är slutbehandlat. Ett utskott och riksdagen kan dock göra en annan bedömning än regeringen och vidhålla sin uppfattning i sak. Utskottet och riksdagen kan då säga att tillkännagivandet inte är slutbehandlat. Det är utskottet och riksdagen som inom ramen för sin behandling tolkar om tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Om riksdagen har uttalat att ett tillkännagivande inte är slutbehandlat, ska regeringen återkomma till riksdagen med redovisning av ytterligare åtgärder eller med att regeringen vidhåller sin uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat.

När det gäller behandlingen av riksdagsskrivelser inom konstitutions-utskottets område redovisas 13 tillkännagivanden som slutbehandlade. När det gäller tillkännagivandet om försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post ( bet. 2014/15:KU12 punkt 4 , rskr. 2014/15:195 ) noterar utskottet följande. Regeringen redovisade t illkännagivandet som slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.4.3 s. 122) . I budget propositionen framhöll regeringen varför det enligt regeringen inte f a nns möjlighet att använda rollen som ägare i Postnord på det sätt som konstitutionsutskottet efterfråga de . Regeringen anförde bl.a. att den har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens ägande i bolag så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekommande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Regeringen ans åg att det är av största vikt att bolag med statligt ägande förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt med värdeskapande som övergripande mål. Detta innebär att bolagen ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. Postnord ägs gemensamt av den svenska och den danska staten. Postnord har inget av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag, däremot anger Postnords bolagsordning att föremålet för bolagets verksamhet ska vara att, direkt eller genom dotterbolag, tillhandahålla rikstäckande postverksamhet i Sverige och Danmark. Post- och telestyrelsen har genom utfärdande av tillståndsvillkor för Postnord utsett bolaget att tillhandahålla den samhälls omfattande posttjänsten i Sverige. Bolag med statligt ägande utgör privat rättsliga subjekt och lyder som utgångspunkt under samma lagar och regler som privatägda aktiebolag. Det är därmed styrelsen och ledningen för Postnord som inom ramen för bolagets uppdrag samt tillämpliga lagar, regler och tillståndsvillkor ansvarar för och sköter bolagets operativa verksamhet vilket bl.a. inkluderar eventuella beslut om samarbeten och försöks verksamhet. Utskottet noterar att tillkännagivandet inbegrep att regeringen skulle överväga olika alternativa vägar framåt för att inleda försöksverksamhet med samdistribution . U tskottet anser att tillkännagivandet kan ses som slut behandlat även om det enligt utskottets mening inte kan ses som tillgodosett då inte ny försöksverksamhet med samdistribution, på det sätt som angavs i tillkännagivandet, har inletts.

I yttrandena från övriga utskott framhålls ett antal synpunkter på regeringens hantering av riksdagens skrivelser.

Ett flertal av utskotten uppmärksammar vikten av att regeringen undviker onödig tidsåtgång i sin behandling av tillkännagivanden . Konstitutions u tskottet vill i detta sammanhang framhåll a vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsam t och gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att behandla riksdagens tillkänna givanden . Huruvida den redovisade tidsåtgången är rimlig bör bedömas med hänsyn till tillkänna givandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas .

Vidare konstateras att utskotten i sina yttranden i vissa fall har gjort en annan bedömning än regeringen av huruvida ett tillkännagivande är slutbehandlat eller inte. Konstitutionsutskottet gör inte någon egen bedömning av de aktuella fallen utan hänvisar till vad som anförts av respektive utskott i deras yttranden . Som tidigare framhållits av konstitutionsutskottet ska regeringen i de fall ett utskott i ett yttrande har anfört att ett tillkännagivande inte är slutbehandlat återkomma till riksdagen med sin redovisning och bedömning.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna.

Redogörelsen

Sedan 2012 redovisar riksdagsstyrelsen behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen i en redogörelse till riksdagen. I årets redogörelse (redog. 201 9 / 20 :RS4) redovisas totalt nio riksdagsskrivelser från riksmötet 201 6 /1 7 och senare.

De f em av riksdagsskrivelserna som innehåller ett tillkännagivande redovisas alla som ej slutbehandlade. De gäller en översyn av Riksrevisionen, en översyn av bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter , en översyn av Riksrevisionens ledningsstruktur, en utredning om budget propositionens lämnande och provisorisk budget samt en översyn av Riksdagens ombudsmän (JO).

Tidigare behandling

Konstitutionsutskottet hade förra året inte några invändningar mot riksdags-styrelsens redogörelse (bet. 201 8 /1 9 :KU21).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte några invändningar mot redogörelsen. Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelse 2019/20:75

Regeringens skrivelse 2019/20:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2019.

Redogörelse 2019/20:RS4

Redogörelse 2019/20:RS4 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen .

Bilaga 2

Skatteutskottets yttrande 2020/21:SkU3y

Bilaga 3

Justitieutskottets yttrande 2019/20:JuU4 y

Bilaga 4

Civilutskottets yttrande 2020/21:CU1y

Bilaga 5

Utrikesutskottets yttrande 2019/20:UU3y

Bilaga 6

Försvarsutskottets yttrande 2019/20:FöU7y

Bilaga 7

Socialförsäkringsutskottets yttrande 2020/21:SfU1y

Bilaga 8

Socialutskottets yttrande 2019/20:SoU5y

Bilaga 9

Kulturutskottets yttrande 2020/21:KrU1y

Bilaga 10

Utbildningsutskottets yttrande 2019/20:UbU5y

Bilaga 11

Trafikutskottets yttrande 2019/20:TU7y

Bilaga 12

Näringsutskottets yttrande 2019/20:NU7y