Bet. 2020/21:NU1

Näringsutskottet s betänkande

2020/21 : NU1

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 202 1 inom utgifts om råde 24 Näringsliv, som uppgår till närmare 15,4 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om ändringar i lagen om stöd vid korttids arbete , om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden samt övriga be myndiganden. Även regeringens förslag till ändrat uppdrag för Visit Sweden AB tillstyrks. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner. De ssutom tillstyrker utskottet regeringens förslag till mål för området U trikeshandel , export- och investeringsfrämjande och ett motionsförslag om målet avstyrks.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

I betänkandet finns två reservation er (SD , V ) och tre särskilda yttranden (M, V, KD). Ledamöterna från Moderaterna, Vänsterpartiet och Krist demokrater na avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2020/21:1 inom utgiftsområde 24 Näringsliv .

Sju yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 24

Redovisade tillkännagivanden

Statens budget inom utgiftsområde 24

Reservationer

1. Mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande, punkt 1 (V)

2. Statens budget inom utgiftsområde 24, punkt 2 (SD)

Särskilda yttranden

1. Statens budget inom utgiftsområde 24, punkt 2 (M)

2. Statens budget inom utgiftsområde 24, punkt 2 (V)

3. Statens budget inom utgiftsområde 24, punkt 2 (KD)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3

Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

Bilaga 4

Reservanternas anslagsförslag

Bilaga 5

Regeringens lagförslag

Tabell

Tabell Regeringens och motionärernas utgiftsramar 2021–2023 för utgiftsområde 24 Näringsliv

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

Riksdagen godkänner det mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande som regeringen föreslår.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 24 punkt 6 och avslår motion

2020/21:250 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 12.

Reservation 1 (V)

2.

Statens budget inom utgiftsområde 24

a) Anslagen för 2021

Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 24 punkt 10 och avslår motionerna

2020/21:2975 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V),

2020/21:3364 av Tobias Andersson m.fl. (SD),

2020/21:3489 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 4 samt

2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 1.

b) Lagförslaget

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 24 punkt 1.

c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att

1. under 2021 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 1 400 000 000 kronor till Green Cargo AB,

2. under 2021 överlåta statens aktier i Vasallen AB till Statens Bostadsomvandling AB SBO,

3. under 2021 ställa ut kreditgarantier som uppgår till högst 10 000 000 000 kronor och som utifrån teknikneutrala kriterier ges till företag för stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket,

4. under 2021 ställa ut kreditgarantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 500 000 000 000 kronor,

5. under 2021 ställa ut kreditgarantier för investeringar som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 10 000 000 000 kronor,

6. för 2021 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån i Riksgäldskontoret för exportfinansiering som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 200 000 000 000 kronor,

7. under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 24 punkterna 2, 4, 5, 7–9 och 11.

d) Visit Sweden AB

Riksdagen godkänner att uppdraget för V.S. Visit Sweden AB ändras i enlighet med regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 24 punkt 3.

Reservation 2 (SD)

Stockholm den 10 december 2020

På näringsutskottets vägnar

Lars Hjälmered

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lars Hjälmered (M) * , Anna-Caren Sätherberg (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) * , Mattias Bäckström Johansson (SD), Monica Haider (S), Helena Lindahl (C), Lotta Olsson (M) * , Tobias Andersson (SD), Camilla Brodin (KD) * , Åsa Eriksson (S), Joar Forssell (L), Eric Palmqvist (SD), Peter Helander (C), Patrik Engström (S), Lorena Delgado Varas (V) * och Amanda Palmstierna (MP).

* Avstår från ställningstagande under punkt 2, se särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2020/21:1 i de delar som gäller utgiftsområde 24 Näringsliv och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2020/21. Regeringens försla g till riksdagsbeslut och motionsförslagen finn s i bilaga 1 . I bilaga 2 och 3 finns en samman ställ ning av regeringens förslag till anslag för 2021 och beställnings be myndigan den samt de avvikelser från dessa som M oderaterna , S verigedemokraterna , V än ster partiet och K ristdemokraterna föreslår i sina respek tive budget motioner. I bilaga 4 finns reservanternas förslag till anslag. Reger ingens lag förslag åter finns i bilaga 5.

När det gäller lagförslaget i bilaga 5 har den nuvarande lydelsen av 2 § och 4 § inte återgetts korrekt i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Felaktigheten påverkar dock inte den lydelse som regeringen föreslår.

Den 3 december 2020 fick utskottet information från Näringspolitisk direk tör Johan Britz, Svenskt näringsliv, och chefsekonom Daniel Wiberg, Före tagarna om coronapandemins effekter för svenska företag.

B udgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fast ställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2021 för utgiftsområde 24 Näringsliv till 15 355 253 000 kronor (prop. 20 20 /2 1 :1, bet. 20 20 /2 1 :FiU1, rskr. 20 20 / 2 1 : 63 ). I detta betänkan de ska närings utskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska för delas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riks dags ordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetproposi tion en lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i för hållan de till de mål som riksdagen har beslutat om .

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att be hand la den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har be slu tat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resul tat redovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat redovisning för utgiftsområde 24 i budgetpropositionen. Genomgången är ett under lag för utskottets behandling av budget proposi tionen och för den fort satta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att regeringens förslag till mål för området U tri keshandel, export- och investeringsfrämjande redovisas först, och därefter följer en redogörelse för regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 24 Närings liv samt redovisade tillkännagivanden . Sedan behandlar utskottet regeringens övriga förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

Utskottets överväganden

Mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till mål för området U tr ikes handel, export- och investeringsfrämjande och avstyrker motionen.

Jämför reservation 1 (V).

Propositionen

Regeringen konstaterar inledning s vis att det i enlighet med 10 kap. 3 § budget lagen ska finnas mål beslutade av riksdagen för den verksamhet som redovisas i budgetpropositionen och att det i dag inte finns ett mål beslutat av riksdagen för området U trikeshandel , export- och investeringsfrämjande. Vidare konsta teras att riksdagen har tillkännagett för regeringen att den senast i budget propositionen för 2021 bör återkomma med ett förslag till riksdagen om ett mål för området.

Regeringen framhåller att den vill främja en fri, hållbar och rättvis världs handel. För att möjliggöra en fortsatt stark utrikeshandel med positiva effekter på ekonomin som helhet anför regeringen att den verkar för en öppen och fri internationell handel och främjar användningen och utvecklingen av interna tionella standarder som stöder genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030. Vidare verkar regeringen för att främja jämställdhetsaspekter av handeln i enlighet med regeringens feministiska handelspolitik. Rege ringens uppfatt ning är vidare att handelsavtal ska respektera demo kratiskt fattade beslut och främja skydd av arbetstagares rättigheter.

Regeringen anför att Sveriges välstånd är beroende av en fri och öppen världshandel och framhåller att det multilaterala regelbaserade handels syste met genom Världshandelsorganisationen (WTO) skapar förutsägbarhet och lika villkor för alla länder. Därtill skapar EU:s regelverk för den inre marknaden förutsättningar för en väl funge rande handel på den ojämförligt största marknaden för svenska varor och tjänster.

Regeringen konstaterar vidare att e n ökad export möjliggör en ökad import och därmed ett ökat handels utbyte med omvärlden, vilket regeringen betonar är värdefullt för hela ekonomin. Regeringen understryker att friha ndel möjlig gör export, import och investe rings flöden. Utländska direkt inve ste ringar i Sverige bidrar till ökad sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet.

Regeringen föreslår därför att det övergripande målet för området U trikeshandel, export- och investerings främjande ska vara en fri, hållbar och rättvis inter natio nell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och inter na tio nella investe ringar i Sverige.

Motionen

I kommittémotion 2020/21:250 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 12 anförs att handelspolitiken kan fungera som en del i återhämtningen efter pandemin. Motionärerna framhåller att det kräver samarbete och rättvisa vill kor länder emellan och att politiken gynnar de processer som syftar till att bygga en mer hållbar värld. Mot den bakgrunden förordas att riksdagen ska tillkännage för regeringen att det överordnade målet för svensk handelspolitik bör vara att bidra till minskade klyftor inom och mellan länder samt ökad jämställdhet och hållbar utveckling.

Utskottets ställningstagande

Hösten 2019 konstaterade utskottet att det inte fanns ett mål för utgiftsområde 24, utan att utgiftsområdet i stället är uppdelat i två områden där N ärings politiken har ett mål som är beslutat av riksdagen och där politiken för U trikes handel, export- och investeringsfrämjande hade ett mål som var fastställt av regeringen. Utskottet anförde att målet för politiken för området U t rikes handel, export- och investeringsfrämjande borde betraktas som ett av de viktigaste politiska målen inom utgiftsområdet och att det därför bör vara beslutat av riksdagen. På initiativ av utskottet tillkännagav riksdagen därför att regeringen senast i budgetpropositionen för 2021 skulle återkomma med ett förslag till riksdagen om ett sådant mål (bet. 2019/20:NU1, rskr. 2019 /20: 63 ). Utskottet välkomnar att regeringen i budgetpropositionen återkommit med för slag om ett mål för området U t rikeshandel , export- och investerings främ jande . Utskottet konstaterar därmed att denna del av riksdagens tillkänna givande är tillgodosett.

När det gäller det föreslagna målet vill utskottet anföra följande. Utskottet ställer sig bakom regeringen s förslag till mål för området U trikes handel , export- och investeringsfrämjande. Det har sedan länge funnits ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet delar regeringens bedömning att Sveriges välstånd är beroende av en fri och öppen världshandel och att fri handel möjliggör för handelsflöden och utländska direkt investeringar som är viktiga för Sveriges ekonomi . För en fungerande handel är både multilaterala regel base rade handels system och EU:s regelverk för den inre marknaden av stor bety delse.

Frihandel kan vara en stark välstånds skapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Handeln kan ock så vara ett viktig t verktyg i arbetet med bl.a. miljö, klimat, demokrati, jämställdhet , hälsa, arbets tagares rättigheter , djurhållning och konsumentskydd . Utskottet instäm mer därför i att målet bör vara att handeln även är rättvis och hållbar , vilket också ligger i linje med den politik som Sverige har förespråkat under flera år.

Utskottet konstaterar att regeringen har tagit fram ett antal delmål och resultat indi ka torer för att tydliggöra sambanden och öka möjligheterna att följa resultat. Utskot tet vill i likhet med vad det anfört i andra sammanhang ( bet. 2017/18:NU19 och bet. 2019/20:NU2) framhålla vikten av att beslutade mål kan följas upp och att måluppfyllelsen kan utvärderas. Utskottet har gått igen om regeringens resultatredovisning och presenterar i det följande avsnittet sin bedömning med anledning av genomgången i vilken såväl delmål som resul tatindikatorer berörs. Utskottet avser att följa upp dessa synpunkter i den fort satta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Utskottet tillstyrker därmed förslaget i propositionen och avstyrker sam tidigt förslaget om ett överordnat mål för svensk handelspolitik som förs fram i motion en.

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 24

Inledning

Sedan 2015 har näringsutskottet kontinuerligt följt upp regeringens resultat redovisning i budgetpropositionen, utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21 Energi och 24 Närings liv. Utskottets grupp för uppföljning och utvärdering har under dessa år även fört en dialog med berörda statssekreterare om reger ingens resultatredovisning. Utskottets senaste iakttagelser och bedöm ningar redovisas i utskottets budgetbe tän kan den för respektive utgiftsområde (bet. 2019/20:NU1, bet. 2019/20:NU2 och bet. 2019/20:NU3). I den senaste ge nom gången var fokus främst i vilken utsträckning reger ingen hade beaktat och till godosett de synpunkter som utskottet tidigare hade haft på resultat redo vis ningen. När det gäller utgiftsområde 24 Näringsliv föreslog utskottet ett till känna givande till regeringen om att den ska utveckla en tyd ligare resultat redo visning för området U trikeshandel, export- och inve sterings främ jan de samt senast i bud getpropositionen för 2021 återkomma med ett förslag till riks dagen om ett mål för samma område.

Näringsutskottet har under hösten 2020 fortsatt att följa upp i vilken ut sträck ning reger ingen, inom ramen för budgetpropositionens nya struktur, har beaktat och tillgodo sett de syn punkter på resul tatredovisningen som utskottet har framfört tidigare. Vidare har ut skottet följt upp om resultaten redo visas i förhållande till de mål som riksdagen har beslu tat om för utgifts området eller i förhållande till andra mål, om regeringen gör en bedöm ning och analys av uppnådda resultat i förhållande till mål och anslag och om resul taten redovisas i förhållande till anslagen.

I de närmast följande avsnitten i detta betänkande refereras hur regeringen i budgetpro positionen har beskrivit de t pågående utvecklin g sarbetet med resul tatredovisningen, målen för utgiftsområdet, de indikatorer och bedöm nings grunder som har använts samt hur resulta t, analys och slutsatser har re dovisats. Avslutningsvis redovisas utskottets samlade bedömning av resul tat redovis ningen.

Propositionen

En utvecklad resultatredovisning

Under de senaste åren har det bedrivits ett arbete inom Regeringskansliet som syftar till att resultatredovisning en i budgetpropositionen ska ha en enhetlig struk tur, vara mer ända målsenlig och bättre motivera regeringens budget förslag. I budgetpro positionen (prop. 2020/21:1) anges att utgångspunkten för arbetet har varit budgetlagens krav på att regeringen i budgetpropositionen redovisa r resultat i för hållande till de mål som riksdagen besluta t om och att redovisningen ska vara anpassad till de olika utgifts områdena. Arbetet har bl.a. resulterat i förtydligade riktlinjer för utform ningen av resultattexterna som väntas leda till att resultatinformationen framträder tydligare.

Näringspolitiken

Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24 avsnitt 2.4, bet. 2014/15:NU1, rskr. 2014/15:68).

Regeringen r edovisar n äringspolitiken under tre delmål för att tydliggöra sambanden mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens budgetförslag. De tre delmålen är följande :

• Ramvillkor och väl fungerande marknader som stärker företags konkur renskraft

• Stärkta förutsättningar för innovation och förnyelse

• Stärkt entreprenörskap för ett dynamiskt och diversifierat näringsliv.

Regeringen anger två indikatorer som mäter det näringspolitiska målets årliga resultat. Varje delmål har i sin tur ett antal indikatorer som avser att visa den årliga utvecklingen inom respektive delmål. I en tabell i propositionen (prop. 2020/21:1 utg.omr. 24 tabell 4.1 s. 28) redovisas hur mål, delmål och indi katorer är kopplade till varandra. I tabellen anges även att tre av indikatorerna redovisas uppdelade på kvinnor och män.

Regeringen inleder resultatredovisningen för området N äringspolitik med att ange att den redovisning som lämnas i budgetpropositionen i huvudsak bygger på resultat som avser 2019. Regeringen tillägger därefter att förut sätt ningarna inom många områden sedan dess har ändrats på ett genom gripande sätt med anledning av den pågående pandemin. Regeringen påpekar att den har vidta git flera åtgärder för att minska effekterna av pandemin och att resul taten av åtgärder som vidtagits under 2020 i resultatredo visningen beaktas i den ut sträckning det finns relevant underlag tillgängligt. Regeringen redogör vidare för utvecklingen av de två indikatorer som r ör målet för näringspoliti ken samt ett antal uppgifter som inte rör till det näringspolitiska målet men som är avsedda att ge en allmän bild av utvecklingen i näringslivet. Därtill anger regeringen att den som tidigare avser att föra en årligen återkommande dialog med näringsutskottet om utvecklingen av resultatredovisningen.

Regeringen fortsätter sedan med att redovisa resultatet av statliga insatser och åtgärder under tre avsnitt . Inledningsvis för vart och ett av de tre avsnitten anger regeringen hur delmålet och de insatser som genomförs inom ramen för delmålet relaterar till näringspolitikens mål. Vidare redogör regeringen för hur de indikatorer som är kopplade till delmålen utvecklats sedan föregående års resultatredovisning. I något fall hänvisar regeringen till att det inte finns någ ra ny a data för en indikator, varför den indikatorn inte redovisas i proposit ionen. Därtill redogör regeringen i de tre avsnitten för strategier, myndighets uppdrag, utredningar och övriga insatser som genomförts eller som pågår. Emellanåt anges att insatsen har utvärderats, och för vissa av insat serna anges från vilket anslag en insats anvisats medel. Vidare redogör regeringen för åtgärder som vidtagits till följd av pandemin.

Under rubriken Analys och slutsatser gör regeringen en bedömning av måluppfyllelsen när det gäller målet för näringspolitiken. Regeringen hänvisar sedan till utvecklingen för de två indikatorer som kopplar till målet för nä ringspolitiken. Därefter redovisar regeringen sin bedömning av måluppfyllel sen för respektive delmål under tre avsnitt . Regeringen går också kortfattat igenom de tre delmålens indikatorer och hur de utveckla des under 2019 i jäm förelse med tidigare. Regeringen gör även för vissa större insatsområden en bedömning av huruvida insatserna bidragit till utvecklingen för vissa indika torer. Detta gäller exempelvis regeringens strategi för smart industri. I de tre avsnit ten gör regeringen också särskilda bedömningar för vissa insats område n , vilket bl.a. gäller områdena F örenkla för företagen , V äl funge rande marknader och B e söksnäring en . R egeringen gör i denna del inte några referenser till anslag.

Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

Vad gäller området U trikeshandel , export- och investe ringsfrämjande föreslår regeringen i propositionen mot bakgrund av riksdagens tillkänna givande (bet. 2019/20:NU1, rskr. 2019/20:123) ett mål för utrikeshandel , export- och investe ringsfrämjande. Det nya målet föreslås vara: En fri, hållbar och rättvis internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och inter nationella investeringar i Sverige.

Regeringen a nger att man har tagit fram ett antal delmål för att tydliggöra sam banden och öka möjligheterna att följa resultat. Antalet resultatindikatorer och bedömningsgrunder har minskats för att det ska bli tydligare vilka som är centrala för resultatbedömningen. Regeringen anför att vissa av de tidigare angivna resultatindikatorerna och bedömnings grunderna fortfarande används som komplement i resultatredovisningen. Av propo si tionen framgår att indika torerna som mäter resultaten av regeringens export strategi valdes i samband med att strategin beslutades. Regeringen anför att detta har gjort det möjligt att mäta resultaten av exportstrategin för 2015–2019. De utvalda indikatorerna för att redovisa måluppfyllelsen för det nya föreslagna målet (och delmålen) omfattar huvudsakligen indikatorerna i exportstrategin.

När det gäller resultatredovisningen anför regeringen att arbetet med att utveckla den , i enlighet med riksdagens tillkännagivande (bet. 2019/20:NU1, rskr. 2019/20:123) , har pågått parallellt med att ta fram ett förslag till nytt mål för området. Syftet med arbetet har varit att göra sambanden mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens budgetförslag tydligare. För att tydliggöra sambanden och öka möjligheterna att följa resultat har området delats upp i delmål. Regeringen anför att utvecklingen av resultat redo vis ningen är ett pågående arbete och att målsättningen är att resultat redovisningen efter en fortsatt dialog med näringsutskottet ska ge en tydligare redogörelse för hur regeringen anser att insatserna inom området relaterar och bidrar till områdets mål i stort. Resultatredovisningen har i jämförelse med tidigare år en ny struktur som följer det övergripande målet och de olika delmålen . I inled ningen på ett par avsnitt finns en beskrivning av delmålet och vilken verk samhet och vilka insatser som ryms inom delmålet. I de olika avsnitten redo visas indikatorerna för att följa upp delmålen, men även andra komplet terande indikatorer och bedömningsgrunder. I något fall saknas redovisning av en indi kator . I avsnitten för vissa delmål redovisas utfallet på indikatorer i tabeller. I något fall görs en uttalad koppling mellan indikator och delmål samt delmål och mål. I likhet med tidigare år innehåller resul tatredovisningen framför allt en redo görelse för insatser och resultat i form av prestationer och inte effekter av den genomförda politiken. Av resultat redovisningen framgår också att regeringen för att tillgodose önskemål från riksdagen om en förbättrad resultat redovisning och tydligare styrning av Busi ness Sweden har gett Business Sweden i upp drag att föreslå nya indikatorer för hur verk sam hetens resultat ska mätas och redovisas.

Det samlade avsnittet för analys och slutsatser följer ungefär samma struktur som resultatredovisningen, även om det inte finns underrubriker i avsnittet. Regeringen gör en bedömning av måluppfyllelse n när det gäller såväl det föreslagna nya målet för utgiftsområdet som de olika delmålen.

Utskottets bedömning

Övergripande om utgiftsområdet

Utskottet vill inledningsvis, och i likhet med vad det gjort tidigare år, framhålla betydelsen av att resultatredovisningen i budgetpropositionen är klar och tyd lig eftersom denna är ett viktigt underlag för riksdagens beredning av statens budget. Sedan flera år pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen och om hur regeringens resul tatredovisning till riksdagen kan utvecklas. Enligt utskottets uppfattning är denna dialog betydelsefull, och den har på flera sätt bidragit till att utveckla och förbättra den resultatredovisning som lämnas i budgetpropositionen.

Utskottet noterar att det pågår ett utvecklingsarbete inom Regeringskansliet i syfte att tydliggöra resultatredovisningen i budgetpropositionen, och att det arbetet bl.a. bygger på synpunkter från utskotten och deras kanslier. Enligt utskottets uppfattning är det betydel se fullt att denna dialog fortsätter även fram över. Utskottet anser att det är angeläget att regeringen fortsätter att ut veckla resultatredovisningen för att bidra till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och till att redovisningen av utfallet kan ligga till grund för en ändamålsenlig styrning av den statliga verksamheten. Sam tidigt har utskottet en förståelse för att arbetet med att förbättra resultat redo visningen tar tid och att den rådande situationen med den pågående pandemin kan ha gjort att detta arbete har behövt prioriteras ne d .

Även om resultatredovisningen främst bygger på resultat som avser 2019 anser utskottet att det är välkommet att regeringen även redogör för insatser som g jorts under 2020, och särskilt de insatser som har gjorts med anled ning av den pågående pandemin. Utskottet kan även notera att detta till viss del även görs i avsnittet Analys och slutsatser.

Utskottet noterar att regeringen under rubriken Analys och slutsatser i årets budgetproposition återknyter till de mål som riksdagen besluta t om . Utskottet vill även framhålla vikten av att regeringen i detta avsnitt reflekterar över om, och i så fall i vilken utsträckning, graden av måluppfyllelse har ett samband med statliga insatser eller främst är ett resultat av andra faktorer. Slutsatser av detta slag kan sedan ligga till grund för de ställningstaganden som görs i det efter följande avsnittet Politikens inriktning och i budgetförslaget. På så sätt skapas en röd tråd mellan dessa avsnitt.

Utskottet har tidigare efterfrågat en mer enhetlig struktur mellan de två områdena inom utgiftsområdet och välkomnar att strukturen i år blivit mer enhetlig i och med den nya strukturen för området Utrikeshandel, export- och inve steringsfrämjande.

Näringspolitik

När det gäller området N äringspolitik noterar utskottet att regeringen i likhet med föregående år anger tre delmål som relaterar till det riksdagsbundna målet för näringspolitiken. Utskottet kan vidare notera att avsnitten Resultatredo visning och Analys och slutsatser har disponerats efter dessa tre delmål. Det är utskottets mening att det främjar läsbarheten och förståelsen med en tydlig struktur och mer väg ledande rubriksättning som har en tydlig koppling till delmålen liksom frekventa referenser till det riks dags bundna målet. Utskottet vill även framhålla regeringens redovisning i de diagram och tabeller som återfinns i resultatredovisningen för att beskriva utvecklingen för vissa indi ka torer och andra relevanta uppgifter över tid.

Utskottet har tidigare år påpekat att det är önskvärt att regeringen i resultat redo vis ningen än tydligare klargör dels effekterna av utförda insatser, dels från vilket anslag de olika insatserna finansieras. Utskottet kan notera att det även i årets resultat redovisning i vissa fall anges från vilket anslag en insats finan sieras men att detta fortfarande görs i en mer begränsad omfattning. Det är utskottets uppfattning att regeringen genom att i resultat redovisningen åter knyta till de anslag som har avsatts för en insats kan bidra till förståel sen av samband mellan avsatta medel och ett visst utfall. Utskottet ser därför att reger ingen med fördel i resultatredovisningen framöver anger från vilket anslag en insats finansieras. När det gäller regeringens redogörelse för effekter av insatser har utskottet förståelse för att denna typ av information tar tid att sammanställa. Utskottet välkomnar därför de delar i resultatredovisningen där regeringen anger detta och anser att det är önskvärt att denna information åter ges i de fall det finns relevanta effektutvärderingar eller liknande infor mation.

Utskottet kan när det gäller avsnittet Analys och slutsatser konstatera att det numera är ett sammanhängande avsnitt och har en liknande struktur som resul tat redovisningen. Vidare gör regeringen inledningsvis i avsnittet en bedöm ning av måluppfyllelsen för det näringspolitiska målet och de tre del målen. Detta är välkommet och i linje med vad utskottet tidigare efterfrågat om en samlad bedömning av de näringspolitiska insatserna i förhållande till det närings politiska målet. Utskottet kan vidare notera att regeringen i avsnittet Analys och slutsatser väljer att göra särskilda be dömningar för ett antal insats område n , vilket bl.a. gäller regelförenkling och besöks näringen. Utskottet menar att detta är positivt, samtidigt som utskottet ser att regeringen har en möjlighet att utveckla denna del för att än tydligare bidra till att skapa en röd tråd i budgetpropositionen. Enligt utskottets mening skulle det med fördel kunna tydliggöras hur de bedömningar och slutsatser som görs för särskilda insatsområden ligger till grund för de ställningstaganden som görs i det efter följande avsnittet P olitikens inriktning och i budgetförslaget. Utskottet menar också att regeringen skulle kunna förtydliga sin be döm ning av hur utveck lingen för ett insatsområde bidrar till måluppfyllelsen av det relevanta delmålet och därmed i förlängningen det riksdagsbeslutade målet för närings politiken.

Mot bakgrund av vad utskottet här har anfört om att det ser att de olika avsnitten i budgetpropositionen bör följa en röd tråd vill utskottet framhålla att rege ringen kan överväga om den struktur som används i avsnitten Resultat redo visning och Analys och slutsatser även kan återkomma i avsnittet Politikens inriktning.

Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

Utskottet noterar regeringens bedömning att riksdagens tillkännagivande om att re ger ingen bör utveckla en tydligare resultatredovisning för området U t ri ke s handel, export- och investeringsfrämjande inte är slutbehandlat. Utskottet konstaterar också att flera synpunkter i riksdagens tillkännagivande ännu inte är omhändertagna . Till exempel redovisas fortfarande till största del insatser och prestationer snarare än resultat i termer av effekter, och redo visning en av hur resultat och utförda insatser och åtgärder bidrar till att uppnå målen be höver även enligt utskottets mening tydliggöras . Utskottet delar därför reger ingens bedömning.

Utskottet har förståelse för att arbetet med att förbättra resultatredovis ning en är tidskrä vande, ett arbete som därtill pågått parallellt med att ta fram ett förslag till nytt mål för området. Utskottet vill därför inledningsvis fram hålla att det redan i år gjorts flera förbättringar. Utskottet ser också posi tivt på reger ingens målsättning att efter en fort satt dialog med närings utskottet ge en tyd lig are redogörelse för hur reger ingen anser att in satserna inom om rådet rela terar och bidrar till områdets mål i stort. Utskottets för hopp ning är att följande iakttagelser kan tjäna som konstruktiva medskick i den pågåen de dia logen inför det fortsatta arbetet.

Utskottet har tidigare i detta betänkande tagit ställning till det nya mål som regeringen föreslagit för området. Utskottet konstaterar att regeringen anger ett antal delmål och indikatorer. I likhet med tidigare uttalanden (bet. 2017/18:NU19 och bet. 2019/20:NU2) vill utskottet framhålla vikten av att delmål och indikatorer är tydligt kopplade till det mål som riksdagen beslutar. Valet av delmål och indikatorer är inte tydligt motivera t i propositionen. Ut skot tet noterar att indikatorerna huvudsakligen omfattar de som finns i reger ingens exportstrategi som togs fram 2015. Samtidigt som det är positivt att valet av indikatorer faller på sådana som funnits tidigare, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen över en längre tid, vill utskottet påminna om vikten av att indi ka torerna speglar det riksdag s beslutade målet. Sammantaget anser ut skot tet att det vore önskvärt om regeringen utvecklar beskrivningen av hur mål, del mål och indikatorer är kopplade till varandra.

Utskottet har tidigare påtalat att det funnits ett stort antal resultatindikatorer, dessutom på en väldigt detaljerad nivå, och finner det därför positivt att antalet resultatindikatorer och bedömningsgrunder i årets redovisning är betydligt lägre och på en mer övergripande nivå. Utskottet välkomnar också att reger ingen gett Business Sweden i uppdrag att föreslå nya indikatorer för hur verk samhetens resultat ska mätas och redovisas och ser fram emot att ta del av resultatet.

Utskottet vill vidare framhålla att läsningen underlättas av att resultat redo visning och analys och slutsatser följer strukturen för delmålen, vilket skapar en röd tråd. För att underlätta läsningen ytterligare kan regeringen över väga att även lägga in underrubriker i avsnittet A nalys och slutsatser. I likhet med vad utskottet anfört ovan om att de olika avsnitten i budgetpropositionen bör följa en röd tråd vill utskottet framhålla att regeringen även för området Ut rikeshandel, export- och investeringsfrämjande kan överväga om den struk tur som används i avsnitten Resultatredovisning och A nalys och slut sats er även kan återkomma i avsnittet Politikens inriktning. Utskottet konstaterar att vissa avsnitt i resultatredovisningen inleds med delmålet och en översiktlig beskriv ning av verksamhet och insatser på området. Eftersom detta är tydlig görande menar utskottet att det vore önskvärt om även övriga avsnitt inleds på mot svarande sätt.

När det gäller innehållet i resultatredovisningen har utskottet en förståelse för att utfallet av kvantitativa indikatorer är lättare att redovisa överskådligt, t.ex. genom att använda en tabell eller ett diagram. Utskottet vill samtidigt betona vikten av att redogörelsen för indikatorerna för samtliga delmål är tydlig och framhålla att det är något som regeringen bör beakta i det fortsatta arbetet med att utveckla resultatredovisningen.

När det gäller avsnittet A nalys och slutsatser konstaterar utskottet att det numera är ett sammanhängande avsnitt och att regeringen gör en bedömning av målet för utgiftsområdet. Regeringen gör även en bedömning av delmålen. Inför det fortsatta arbetet med att utveckla resultatredovisningen anser utskot tet att det vore önskvärt om regeringen på ett tydligare sätt relaterar analys och slutsatser till utfallet på indikatorerna på politikområdet, på samma sätt som görs i avsnittet A nalys och slutsatser i fråga om näringspolitiken.

Redovisade tillkännagivanden

Inledning

I samband med att konstitutionsutskottet våren 2017 behandlade regeringens skrivelse 2016/17:75 Riksdagens skrivelser till regeringen framhöll konsti tu tionsutskottet att berört utskott lämpligen redovisar sin syn i samband med att regeringen i t.ex. budgetpropositionen redovisar sin behandling av ett till kännagivande (bet. 2016/17:KU21) . Vidare påpekade konsti tu tions ut skottet att o m regeringen har redovisat sin syn för riks dagen i en proposition eller skrivelse och inte mött invändningar bör den, inför fram tagandet av skri velse 75, kunna utgå från att riksdagen inte har invänd ningar mot den hante ring som redovisats.

Propositionen

I budgetpropositionen, utgiftsområde 24, redogör regeringen för sammanlagt fem tillkännagivanden, varav tre som gjorts efter förslag från näringsutskottet och två som gjorts efter förslag från trafikutskottet respektive finansutskottet. Regeringen anger att två av tillkännagivandena är slutbehandlade . D et gäller ett tillkännagivande på förslag av näringsutskottet och ett på förslag av trafikutskottet.

I propositionen redovisar regeringen att r iksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör vidta åtgärder för att säkerställa en mer detaljerad redo visning från Almi av hur verksamheten når kvinnor (bet. 2019/20:NU6). Vidare framgår det av propositionen att det u nder 2019 gjordes en översyn av Almis uppdragsmål. Inom ramen för arbetet beaktades såväl de rekom menda tioner som Riksrevisionen lämnade i rapporten Jämställdhet i Almis låneverk samhet – otydlig styrning och återrapportering (RiR 2019:7) som riksdagens tillkännagivande. Målet för kvinnors företagande och relaterade krav på åter rapportering har tydliggjorts i den ägaranvisning som beslutades vid Almi s bolagsstämma den 27 april 2020 . Med detta anser regeringen att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett och därmed slut behandlat.

I propositionen redovisar regeringen också att riksdagen har tillkännagett att regeringen bör se över hur uppdragen för SJ AB, Green Cargo AB och Jernhusen AB kan tydliggöras så att samhällets behov av klimatsmarta järn vägstransporter i högre utsträckning kan tillgodoses (bet. 2013/14:TU19). När det gäller Jernhusen AB angav regeringen i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) att det finns anledning att förtydliga uppdraget för att under stryka det viktiga ansvar som Jernhusen AB har som förvaltare av bl.a. sta tio ner och depåer och att ärendet bereds inom Regeringskansliet. Vid års stämman i Jernhusen AB den 27 april 2020 beslutades att bolagets uppdrag enligt bo lags ordningen ska förtydligas enligt följande:

Bolaget ska, inom ramen för affärsmässighet, utveckla, förvalta och äga fastigheter, tillhanda hålla fastighetsrelaterade tjänster och andra tjänster med anknytning till kollektivt resande och godstransporter på järnväg samt bedriva därmed fören lig verksamhet. Inriktningen av verksamheten ska vara på stationer, stations områden med stationsnära stadsutveckling, depåer samt kombi terminaler. Bolaget ska, i samverkan med trans port systemets aktörer, bidra till att de av riksdagen beslutade trans portpolitiska målen uppnås. Bolaget ska vara ledande i utvecklingen av ett effektivt och hållbart transportsystem i syfte att främja och stödja kollektivt resande och godstransporter på järnväg.

Regeringen anser att tillkännagivandet därmed är tillgodosett i den del det avser Jernhusen AB. I de delar som avser Green Cargo AB och SJ AB är till känna givandet redan tillgodosett (prop. 2015/16:1 utg.omr. 24 och prop. 2019/20:1 utg.omr. 24). Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slut behandlat.

Vidare redovisas i propositionen att r iksdagen har tillkännagett för regeringen att den snarast bör vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta tillstånds processerna för gruv- och mineralnäringen (bet. 2018/19:NU11). Riksdagen har vidare tillkännagett för regeringen att den senast i samband med att den lämnar budgetpropositionen för 2021 ska redo visa för riksdagen vilka konkreta åtgärder som har vidtagits med anledning av riksdagens tillkännagivande våren 2019 om gruv- och mineral näringens till stånds processer (bet. 2019/20:NU11). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om ett kommittédirektiv till en utredning som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljö pröv ning. Reger ingen överväger ytterligare åtgärder och gör bedömningen att t illkänna givan dena ännu inte är slutbehandlade.

Därtill redovisar regeringen att r iksdagen har tillkännagett för regeringen att den dels bör utveckla en tydligare resultatredovisning för området U tr ikes handel, export- och investeringsfrämjande, dels senast i budgetpropositionen för 2021 bör återkomma med ett förslag till riksdagen om ett mål för området U tr ikeshandel, export- och investeringsfrämjande (bet. 2019/20:NU1). Reger ingen lämnar i p ropositionen ett förslag till nytt mål för området u trikes handel, export- och investeringsfrämjande , vilket redogjorts för tidi gare i detta be tänk an de . Regeringen konstaterar att den därmed anser att riks dagens till känna givande är tillgodosett i den del som avser att regeringen bör åter komma om ett mål för området U trikeshandel , export- och investe rings främjande . När det gäller den del i tillkännagivandet som rör resultat redo visningen anger reger ingen att a rbetet med att utveckla denna har pågått parallellt med att ta fram ett förslag till ett nytt mål för området. Syftet med arbetet har varit att göra sambanden mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och reger ingens budgetförslag tydligare. Vidare anges att utvecklingen av resultat redo vis ningen är ett pågående arbete och att målsätt ningen är att resultat redovisningen efter en fortsatt dialog med näringsutskottet ska ge en tydligare redogörelse för hur regeringen anser att insatserna inom området relaterar och bidrar till områdets mål i stort. Regeringen anser därmed att det som utskottet anfört om resultatredovisningens utformning inte är slut be handlat .

Därutöver redovisas att r iksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt och fortlöpande bör granska stödåtgärdernas sammanlagda påverk an på företagen och återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder som särskilt stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konse kvenserna av covid-19 (bet. 2019/20:FiU61). Regeringen anför att den delar riksdagens syn på behovet av att granska stödåtgärdernas sammanlagda på verk an på företagen och avser att se till att en strukturerad uppföljning görs. Tillkännagivandet är ännu inte tillgodosett i denna del. Regeringen anger vidare att den i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:4) har föreslagit att det införs ett nytt ekonomiskt stöd till enskilda närings idkare vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av sprid ningen av covid-19. Regeringen bedömer att t illkännagivandet är tillgo dosett i denna del .

Utskottets bedömning

Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen , u tgiftsområde 24 Närings liv, lämnar en redogörelse för fem tillkännagivanden som rör närings politiken. Tre av dessa tillkännagivanden har gjorts efter förslag från närings utskottet , och regeringen bedömer att ett av dessa är slutbehandla t . När det gäller de övriga två tillkännagivandena har dessa gjorts efter förslag från finans utskottet respektive trafikutskottet, och regeringen bedömer att till känna givandet som gjorts efter förslag från trafikutskottet är slutbehandlat.

Utskottet har inte något att invända mot regeringens bedömning ar när det gäller de tillkännagivanden som redogörs för i budgetpropositionen, utgifts område 24 Näringsliv.

Statens budget inom utgiftsområde 24

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 24 enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Riksdagen godkänner därutöver regeringens förslag till ändringar i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete och förändrat uppdrag till Visit Sweden AB. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2021 inom utgiftsområde 24 avslås.

Jämför reservation 2 (SD) och särskilt yttrande 1 (M), 2 (V) och 3 (KD).

Inledning

Den 2 5 november 2020 fattade riksdagen beslut om statsbudgetens ramar för de olika utgiftsområden a för 2021 och en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområdena för 2022–202 3 . Riksdagens biföll regeringens förslag och fastställde ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv till 15 355 253 000 kronor för 2021 (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21: 63 ).

Ta bell Regeringens och motionärernas utgiftsramar 2021–2023 för utgiftsområde 24 Näringsliv

Miljoner kronor

År

Regeringens förslag

Avvikelse gentemot regeringen

M

SD

V

KD

2021 (föreslagen utgiftsram)

15 355

–150

–1 000

+422

–744

2022 (utgiftsberäkning)

8 160

–100

–1 002

+447

–561

2023 (utgiftsberäkning)

7 363

+50

–9 93

+372

–207

Av tabellen ovan framgår regeringens och motionärernas förslag till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv för 2021 och motsvarande beräk ningar för 2022–2023. Budgetpropositionen för 2021 bygger på en poli tisk överens kommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Libera lerna och Miljö partiet .

Finansutskottet beslutade den 2 2 september 20 20 att ge övriga utskott möjlighet att yttra sig över budgetpropositionen för 202 1 (prop. 20 20 /2 1 :1) samt eventuella motioner om inkomster och utgiftsramar som berör respektive utskott s beredningsområde. Andra uppfattningar än regeringens om utgifts ramarnas storlek har därefter redovisats i parti motionerna 2020/21:3422 (M), 2020/21:3128 (SD), 2020/21:3170 (V) och 2020/21:3530 (KD).

Den 15 oktober beslutade näringsutskottet att yttra sig till finansutskottet. I det yttrande som justerades den 3 november (yttr. 2020/21:NU2y) förordade en majoritet i utskottet (S, C, L, MP) att finansutskottet skulle tillstyrka de berörda förslagen i budgetpropositionen och avstyrka motsvarande motions yrkanden. I fyra avvikande meningar föreslog utskottets representanter för Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna i stället att finansutskottet skulle tillstyrka partiernas respektive partimotioner i de berörda delarna.

I detta ärende ska utskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgifts-området ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställnings tagan de till anslag inom utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riks dagsordningen). Utgångspunkten för beredningen är att ramen för utgifts område 24 Näringsliv är fastställd till 15 355 253 000 kronor .

Regeringens förslag till fördelning på olika anslag inom utgiftsområdet framgår av tabellen i bilaga 2. Den utgiftsram som regeringen föreslår fördelas på 31 anslag. I bilagan redovisas också de förslag som finns i motionerna 2020/21: 3489 (M) , 2020/21: 3364 (SD), 2020/21: 2975 (V) och 20 20 /2 1 : 3500 (KD). Enligt förslaget i propositionen kompletteras fyra av anslagen inom ut giftsområdet med bemyndiganden för regeringen att ingå ekonomiska åtagan den som leder till utgifter de kommande åren (se bil . 3).

I det följande redovisas inledningsvis vad regeringen anför om politikens inriktning. Efter det redovisas regeringens överväganden om vart och ett av de 31 anslagen inom utgiftsområdet och de föreslagna bemyndiganden som är kopplade till anslag och därefter förslag till övriga bemyndiganden . I de avsnitt som följer därpå redovisas regeringens förslag till ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete och regeringens förslag om Vasallen AB re spektive Statens Bostadsomvandling AB samt Visit Sweden AB. Därefter re fereras de motioner som innehåller alternativa förslag till anslag .

Propositionen

Politikens inriktning

Utgiftsområde 24 omfattar områdena N äringspolitik samt U trikeshandel, export- och investeringsfrämjande.

I budgetpropositionen för 202 1 anger regeringen för näringspolitiken under rubriken Politikens inriktning att i en tid av stora samhällsutmaningar och be hov av snabb omställning till ett mer hållbart och inkluderande välfärds sam hälle behöver Sverige använda sin position som ett ledande innovationsland för att fortsätta stärka Sveriges konkurrenskraft och svensk exports kapacitet att växa på nya marknader. Regeringen konstaterar att pandemin medförde stora påfrestningar på samhällsekonomin och näringslivet under våren 2020 . Reger ingen framhåller att det därför har gjorts omfattande insatser för att skapa förutsättningar för näringslivet att hantera förändringar på marknaden, efterfråge- och intäkts bortfall samt konkurser. Vidare menar regeringen att det ännu inte går att över blicka alla de konsekvenser som pandemin har och kommer att medföra för det svenska näringslivet.

Därtill konstaterar regeringen att pandemin medfört en accelererad omställ ning inom näringslivet. Behovet av grön omställning, digital struktur omvand ling och långsiktig kompetensförsörjning har ökat och är således prioriterade utvecklingsområden för regeringen.

Regeringen konstaterar vidare att Sveriges ekonomi stärks genom att ett mer konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv främjas och möjligheterna att bli, verka och lyckas som företagare underlättas . Sverige är en industrination som bidrar till lös ningar för grön omställning, vilket både skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att lyckas på globala marknader. En viktig förutsättning för omställning och stärkt konkurrenskraft är unga inno vativa företag. Dessa företag kan utgöra en viktig del av Sveriges framtida näringsliv inom nya styrkeområden, men även genom sin roll i nu varande och framtida värdekedjor för många svenska och internationella före tag. Vidare anger regeringen att jämställdhet mellan män och kvinnor är en strategisk prioriterad fråga inom näringspolitiken.

Därtill framhåller regeringen ett antal insatser under ru brikerna En politik för stärkt konkurrenskraft och näringslivets återhämtning, Närings livets gröna omställning, Näringslivets digitalisering, Life science, Näringsli vets kompe tens utveckling, En stark och hållbar besöksnäring samt Förenkling.

När det gäller området U trikeshandel, export- och investeringsfrämjande framhåller regeringen under rubriken Politikens inriktning at t utrikeshandeln , inte minst i ljuset av covid-19, kommer att vara nödvändig för företag och möjlig göra en återhämtning för stora delar av Sveriges ekonomi, syssel sätt ning och utveckling. Regeringen avser att vara aktiv med export- och inve ste ringsfrämjande åtgärder och pådrivan de för en fri, hållbar och rättvis inter na tionell handel samt verka för att stärka och utveckla EU:s inre marknad. Den utvecklade export- och investeringsstrategin och plattformen för interna tio nellt hållbart företagande utgör en strategisk samlad ansats för svensk export och de svenska företagens inter nationa lisering.

Exportfrämjandet ska stödja små och medelstora företags exportutveckling och svenska företag på strategiska marknader. Regeringen understryker även bety delsen av ett väl fungerande och marknadskompletterande export kredit sy stem , och understryker att efterfrågan av exportkrediter har ökat mot bak grund av den pågående pandemin.

För att bibehålla utländska investeringar när företag skär ne d på sina verk sam heter på grund av pandemin och för att attrahera nya investerare när världs ekonomin återhämtar sig ser regeringen ett behov av utökade satsningar på investeringsfrämjandet . Investeringar som tillför nya arbetstillfällen, nytt kapital, nya teknologier, hållbara investeringar och nya marknader till den svenska ekono min kommer att prioriteras.

Regeringen framhåller WTO :s grund läggan de roll i den internationella han deln men konstaterar samtidigt att organisa tio nen behöver reformeras. Reger ingen kommer att verka för att EU ingår fler stra tegiskt viktiga fri handelsavtal med andra länder och regioner och att de ssa avtal värnar miljö och kli mat, hälsa, arbetstagares rättigheter och djurvälfärd. Regeringen avser vidare att driva på för en femi ni sti sk handelspolitik där män och kvinnor gynnas i lika stor utsträckning.

Regeringen kommer även att prioritera genomförandet och tillämpningen av redan existerande lagstiftning på den inre marknaden och avser att agera aktivt för att återställa och fördjupa den inre marknaden inom flera områden.

Anslag och bemyndiganden för 2021

Regeringen föreslår att 15 355 253 000 kronor anvisas till utgiftsområde 24 Näringsliv för 2021. Hur beloppet fördelas på de olika anslagen inom utgifts området framgår nedan och av bilaga 2. För fyra av anslagen föreslår reger ingen att den ska bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som leder till utgifter de kommande åren. Förslagen till bemyndiganden redovisas i bilaga 3. För ett av anslagen föreslår regeringen att den ska bemyndigas att besluta om ett kapitaltillskott som leder till utgifter 2021. I det följande redog örs för reger ingens förslag till anslag och bemyndiganden för 202 1 för utgifts område 24 Näringsliv.

Anslaget 1:1 Verket för innovationssystem får användas för myndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås minskas med 940 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing . Regeringen föreslår att riksdagen anvisar drygt 255 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling får användas för utgifter för behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverk samhet, utveckling av innovationssystem och programan knutna utgifter. An slaget får även användas för statsbidrag till RISE Research Institutes of Swe den AB (RISE AB) för riksmätplatser. Inom ramen för den forsk nings- och innovationspolitiska propositionen, som regeringen avser att pre sentera under hösten 2020, föreslår regeringen att anslaget ökas med totalt 545 miljoner kronor 2021. Vidare föreslår regeringen att anslaget ökas med 50 mil joner kronor för ett riktat stöd till forskning, utveckling och marknadsintro duktion för arbetsmaskiner. Regeringen föreslår att riksdagen anvi sar drygt 3 548 miljoner kronor till anslaget.

Vidare begär regeringen ett bemyndigande om att för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 460 miljoner kronor 2022–2025. Enligt regeringen behövs bemyn digandet för att de åtgärder som beslutas och vidtas ska kunna genomföras långsiktigt.

Anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel får användas för ut gifter för statsbidrag för strategiska kompetensmedel för industriforskningsin stituten inom och under RISE Research Institutes of Sweden AB, liksom ut gifter för RISE Research Institutes of Sweden AB:s verksamhet samt vissa omstruktureringsutgifter för RISE-instituten. Inom ramen för den forsknings- och innovationspolitiska propositionen, som regeringen avser att presentera under hösten 2020, föreslår regeringen att anslaget ökas med totalt 95 miljoner kronor 2021. Vidare föreslås anslaget ökas med 200 miljoner kro nor 2021 för utveckling och modernisering av test - och demonstrationsmiljöer för bio raffi naderier. Regeringen föreslår att riksda gen anvisar drygt 1 054 miljo ner kronor till anslaget.

Anslaget 1:4 Tillväxtverket används för myndighetens förvaltningsutgif ter. Anslaget får även användas för utgifter för Tillväxtverkets uppdrag att svara för utgifter för lokaler, ekonomi- och personaladministration samt övrig admini strativ service åt Nämnden för hemslöjdsfrågor. Anslaget föreslås ökas med närmare 9 miljoner kronor 2021 för att finansiera Tillväxtverkets ar bete med kompetensinsatser vid korttidsarbete. Regeringen har i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132) aviserat att Tillväxtverket fr.o.m. 2021 kommer att tillfö ras 8 miljoner kronor per år för administrativa kostnader som uppstår i sam band med handläggning av stöd vid korttidsarbete. Anslaget föreslås ökas med ytterligare 7 miljoner kronor 2021 för att förstärka Tillväxtverkets arbete med administration och kontroll av stödet. Sammanlagt uppgår därmed beloppet till 15 miljoner kronor för 2021 för administration och kontroll av stöd vid korttidsarbete. Anslaget föreslås ökas med 5 miljoner kronor 2021 för att finansiera Tillväxtverkets arbete med omställning och utveckling för en håll bar besöksnäring. Anslaget föreslås ökas med 30 miljoner kronor 2021 för att finansiera Tillväxtverkets arbete med administration av R egionalfonden och F onden för en rättvis omställning. Anslaget föreslås minskas med 364 000 kro nor 2021 för att finansiera förvaltningsgemensam digital infrastruktur inom ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer . Anslaget minskas med drygt 2 miljoner kronor 2021 till följd av en generell besparing. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar drygt 327 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling får användas för näringslivsfrämjande åtgärder. Anslaget föreslås ökas med 200 miljoner kronor för möj liggörande av deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse. Vidare före slås a nslaget ökas med 18 miljoner kronor 2021 för insat ser för entre pre nör skap inom skolväsendet och högre utbildning. Regeringen föreslår även att anslag et ökas med 75 miljoner kronor 2021 för insatser för omställ ning och utveckling för en hållbar besöksnäring. Regeringen föreslår att riksdagen an visar drygt 977 miljoner kronor till anslaget.

Vidare begär regeringen ett bemyndigande om att för anslaget 1:5 Närings livsutveckling under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 670 miljoner kronor 2022–2024. Enligt regeringen behövs bemyndigandet för att de åtgärder som beslutas och vidta s ska kunna genomföras långsiktigt.

Anslaget 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser får användas för myndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås ökas med 2 miljoner kronor 2021 för att stärka myndighetens effekt utvärderingar av insatser inom företagande och innovation. Anslaget föreslås vidare minskas med 50 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing. Regeringen före slår att riksdagen anvisar drygt 65 miljo ner kronor till anslaget.

Anslaget 1:7 Turistfrämjande får användas för kostnader för statens ak tie ägartillskott till V.S. Visit Sweden AB. Anslaget föreslås ökas med 20 miljo ner kronor 2021 för att finansiera en satsning på omställning och ut veckling för en hållbar besöksnäring. Vidare föreslås anslaget ökas med 20 miljoner kronor 2021 för att finansiera en satsning på effektivisering och om ställning av Visit Swedens verksamhet. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar när mare 145 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning får användas för myndig hetens förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås mins kas med 820 000 kronor 2021 till följd en generell besparing. Vidare föreslås anslaget ökas med 25 miljoner kronor 2021 för att finansiera en satsning på sekundär utvinning av metaller. Regeringen föreslå r även att anslaget ökas med 7 miljoner kronor 2021 för att finansiera en satsning på naturnära jobb. Regeringen föreslår att riksda gen anvisar närmare 245 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning får användas för utgifter för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forsk ning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar närmare 6 miljoner kronor till anslaget.

Vidare begär regeringen ett bemyndigande om att för anslaget 1:9 Geove tenskaplig forskning under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 miljoner kro nor 2022 och 2023. Enligt regeringen behövs bemyndiganden för att de åtgär der som beslutas och vidtas ska kunna genomföras långsiktigt.

Anslaget 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar får användas för utgifter för efterbehandling av tömda oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet i Adak, Malå kommun, inklusive miljö- och funktionskontroll, för valtning och nödvändiga underhålls- och miljösäkrande åtgärder vid efterbe handlade anläggningar. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 14 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 1:11 Bolagsverket får användas för utgifter för likvidatorer och för associationsrättsliga ärenden samt förvaltning och utveckling av teknisk infrastruktur för förenklat uppgiftslämnande. Anslaget föreslås mins kas med 887 000 kronor 2021 för att finansiera förvaltningsgemensam digital infra struk tur inom ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer. Vidare föreslås anslaget minskas med 500 000 kronor fr.o.m. 2021 för att bidra till finansie ringen av Bokfö ringsnämndens arbete med taxonomier för års- och koncern redo visningar samt teknisk support i fråga om dessa. Regeringen föreslår att riks da gen anvisar närmare 46 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien får använ das för utgifter för statsbidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (I va ) grundläggande verksamhet. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar drygt 8 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 1:13 Konkurrensverket får användas för myndighetens för valt ningsutgifter. Regeringen anför att med anledning av EU:s direk tiv (EU) 2019/633 av den 17 april 2019 om otillbörliga handelsmetoder mel lan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan får Konkurrensverket nya till synsuppgifter. För hantering av de nya uppgifterna föreslås anslaget ökas med närmare 8 miljoner kronor. För att bidra till finansiering minskas anslagen 1:6 Bekämp an de av smittsamma husdjurssjukdomar och 1:15 Konkurrenskraftig livs me dels sektor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livs medel med 1 miljon kronor respektive 2 miljoner kronor per år fr.o.m. 2021. Anslaget föreslås vidare minskas med 320 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar närmare 16 5 mil joner kronor till anslaget.

Anslaget 1:14 Konkurrensforskning får användas för utgifter för forskning med anknytning till Konkurrensverkets verksamhetsområde med forskare fö reträdesvis vid universitet och högskolor. Anslaget får användas för utgifter för uppdragsforskning, seminarier och informationsinsatser på konkurrens- och upphandlingsområdet. Anslaget får användas för utgifter för arvoden till ledamöter i rådet för forskningsfrågor. Regeringen föreslår att riksdagen anvi sar närmare 11 miljoner kronor till anslaget.

Vidare begär regeringen ett bemyndigande om att för anslaget 1:14 Kon kurrensforskning under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidi gare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 6 300 000 kronor 2022–2024. Enligt regeringen behövs bemyndiganden för att de åtgärder som beslutas och vidtas ska kunna genomföras långsiktigt.

Anslaget 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal får användas för utgifter för statsbidrag för upprustning och drift av Göta kanal. I propositionen anger regeringen att det sedan 2016 genomförs en större renoveringsinsats för att återställa Göta kanal. Regeringen framhåller att ytterligare medel behöver till föras AB Göta kanalbolag för att bolaget ska kunna färdigställa återställ ningen och bibehålla en framtidssäkrad kanal. Anslaget föreslås därför öka s med 20 miljoner kronor 2021 för att det kulturhistoriska byggnadsverket ska bevaras för framtiden och för att skapa förutsättningar för turism och friluftsliv. Vi dare föreslås anslaget ökas med 80 miljoner kronor 2021 för att kunna fortsätta upprustningen av Göta kanal. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar närmare 120 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag får användas för utgifter för omstrukturering, genomlysning, försäljning och avveckling av företag med statligt ägande. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar närmare 25 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag får användas av reger ingen, efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall, för kapitalinsatser i statligt ägda företag. Anslaget får även användas till utgifter för att förvärva eller bilda aktiebolag för ny eller befintlig statlig företagsverksamhet. Anslaget föreslås ökas med 1 400 miljoner kronor i syfte att ge ett kapitaltillskott till Green Cargo AB (Green Cargo). Regeringen framhåller att med kapitaltillskottet ges Green Cargo förutsättningar att stärka sin finansiella ställning för att kunna fortsätta att bedriva verksamhet inom godstransport er på järnväg. Regeringen bedö mer att kapitaltillskottet är av vikt för att nödvändiga investeringar ska kunna genomföras och för att säkerställa fortsatt god tillgänglighet av gods transport på järnväg i hela landet. Kapitaltillskottet ges mot bakgrund av den miljökom pensation för godstransporter på järnväg som samtidigt föreslås för riksdagen inom ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer. Regeringen före slår att riksdagen anvisar 1 401 miljoner kronor till anslaget.

Vidare föreslår regeringen att den bemyndigas att under 2021 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott om högst 1 400 miljoner kronor till Green Cargo . Bolaget är ett statligt helägt bolag som bedriver godstransporter på järnväg. Av propositionen framgår att b olaget har omkring 1 800 anställda och omsatte 4,3 miljarder kronor 2019 . Green Cargo har en marknadsandel (nettoton k ilometer ) om ca 50 procent på den svenska marknaden för godstransporter på järnväg. Enligt regeringen har Green Cargo betydelse för Sveriges förutsättningar att uppnå de klimatmål som riksdagen besluta t om genom v erksamhetens storlek och dess miljömässiga fördelar jäm fört med transporter med andra trafikslag . I propositionen konstaterar reger ingen att Green Cargo under längre tid haft bristande lönsamhet och därför har genomfört flera besparingsprogram. Den svaga marknads utveck lingen, ökade kostnader för infrastruktur samt bristande intern effektivitet har dock inneburit fortsatta lönsamhetsproblem, vilket har begränsat bolagets investe rings ut rymme. Under 2018 initierades ett åtgärdsprogram för att åstadkomma nöd vän diga resultatförstärkningar till 2022. Minskade volymer under 2018 och 2019 resulterade dock i betydande förluster för bolaget, vilket förvärrats av den pågående pandemin. Detta har lett till en försämrad soliditet, risk för en akut brist på eget kapital och i förlängningen risk för obestånd. Regeringen gör bedömningen att bolaget har en i grunden sund affärsplan och att Green Cargo, liksom övriga aktörer inom godstransporter på järnväg, kom mer att fortsätta att ha en viktig roll såväl för klimatomställningen som för svenskt nä ringsliv och dess konkurrenskraft. För att stimulera transporter med järnväg avser regeringen att förlänga och vidareutveckla miljökompensationen för gods trans porter på järnväg , som tillförs 400 miljoner kronor per år under peri oden 2021 – 2025. Regeringens ambition är att en fortsatt miljökompen sation ska effektiviseras för att ytterligare öka miljöstyrningen och träff säkerheten . Re geringen gör bedömningen att miljökompensationen ger förut sättningar för bolaget att realisera sin affärsplan och förbättra sin finansiella ställning. Reger ingen bedömer dock att ett kapitaltillskott om upp till 1 400 miljoner kronor krävs för att möjliggöra nödvändiga investeringar samt skapa en hållbar och väl avvägd kapitalstruktur i bolaget och undvika att en obe stånds situation upp står. Regeringen bedömer att det föreslagna kapital till skottet, med beaktande av den föreslagna miljökompensationen, förväntas generera en marknads mässig avkastning. Bedömningen stöds enligt reger ingen av ett utlåtande från en extern rådgivare. Regeringen konstaterar att k apitaltillskottet därmed ges i enlighet med den marknadsekonomiska inve sterar principen och att k apitaltill skottet inte utgör statligt stöd enligt det EU-rättsliga regelverket.

Anslaget 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer får användas för utgifter fö r avgifter och statsbidrag när det gäller Sveriges deltagande i internationella näringspolitiska organ. Anslaget föreslås minska s med 1 miljon kronor 2021 som en besparing. Regeringen föreslår att riksdagen an visar när mare 17 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 1:19 Finansiering av rättegångskostnader får användas för utgifter för rättegångskostnader med anledning av mål och ärenden som avser över klagande av Konkurrensverkets beslut eller i vilka Konkurrensverket för talan. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 18 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation får användas för utgifter för statsbidrag till Almi Företagspartner AB, för marknadskom pletterande finansiering och företagsrådgivning. Regeringen föreslår att riks dagen anvisar drygt 269 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 1:21 Patent- och registreringsverket får användas för myndig het ens förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås minska s med 330 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing. Regeringen föreslår att riksdagen an visar närmare 341 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete får användas för Tillväxtverkets ut betal ningar av tidsbegränsat stöd till arbetsgivare i enlighet med lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Regeringen har i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132) aviserat att anslaget fr .o.m 2021 kommer att tillföras 350 miljon er kronor för stöd vid korttidsarbete. Utöver detta föreslås anslaget öka s med 1 650 miljoner kronor 2021 på grund av beräknad ökad volym på stödet. Sam manlagt uppgår det totala beloppet till 2 000 miljoner kronor för 2021 för stöd vid korttidsarbete. Vidare föreslås anslaget ökas med 80 miljoner kronor 2021 för utgifter för kompetensinsatser vid korttidsarbete. Regeringen föreslår att riksdagen anvi sar 2 080 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare får användas för utgifter för ett ekonomiskt stöd till enskilda näringsidkare vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Regeringen har i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:4) före slagit att ett nytt stöd till enskilda näringsidkare införs. För det nya anslaget Stöd till enskilda näringsidkare föreslogs i den e xtra ändringsbudgeten att 3 500 miljoner kronor förs upp på statens budget. Eftersom utbetalningar av stö det kommer att behöva göras även under 2021 föreslår regeringen att anslag et ökas med 1 500 miljoner kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 500 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 1 :24 Omställningsstöd får användas för Skatteverkets utbetal ningar av omställningsstöd till företag i enlighet med lagen (2020:548) om omställningsstöd. Regeringen anger att e fter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset infördes ett nytt tillfälligt omställningsstöd för företag som fått minskad omsättning som en följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:353). För ändamålet avsattes 39 miljarder kronor. Till och med augusti 2020 ha de Skatteverket betalat ut 1 , 3 miljarder kro nor i stöd. Ytterligare utbetalningar kommer att göras efter handläggning av sent inkomna ansökningar. Vidare anges att r egeringen i pro positionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:4) har föreslagit en utökning av stödet med fler månader under 2020 och att 7 000 miljoner kronor anvisas för denna utökning. Eftersom utbetalningar av det utökade stödet kommer att behöva göras även under 2021 beräknas anslaget ökas med 2 000 miljoner kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 000 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: M yndighets verksamhet får användas för myndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås minska s med 470 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing . Regeringen föreslår att riksdagen anvisar drygt 36 miljoner kronor till anslag et.

Anslaget 2:2 Kommerskollegium får användas för myndighetens för valt ningsutgifter. Anslaget föreslås minska s med 700 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar drygt 92 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet får användas för utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget i fråga om exportfrämjande till S veriges export- och investeringsråd (Business Sweden), för näringslivsfrämjande åtgärder och för främjandet av svenska företags affärer kopplade till projekt export och andra typer av offentligt upphandlade affärer. Anslaget får vidare användas för näringslivsfrämjande på strategiska marknader och område n , exportutveckling, förstärkt närvaro i ekonomiskt dynamiska regio ner, import främjande samt särskilda handelsfrämjande och handels politiska åtgärder. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar närmare 3 40 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 2:4 Investeringsfrämjande får användas för utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget i fråga om investeringsfrämjande till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) och för utredningsinsatser inom området. Anslaget föreslås öka s med 25 miljoner kronor 2021 för att genomföra en satsning på investeringsfrämjande. Regeringen föreslår att riks dagen anvisar närmare 9 8 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 2:5 Avgifter till i nternationella handelsorganisationer får använ das för utgifter för avgifter och bidrag till samt särskilda insatser med anled ning av Sveriges deltagande i följande internationella handels organisationer: Världshandelsorganisationen (WTO), Internationella rådet för samarbete på tullområdet (WCO) och Internationella byrån för utställningar i Paris (BIE). Regeringen föreslår att riksdagen anvisar närmare 21 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 2:6 Bidrag till standardiseringen får användas för utgifter för stats bidrag till Sveriges standardiseringsförbund. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar drygt 31 miljoner kronor till anslaget.

Anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning får användas för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuellt underskott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 100 miljoner kronor till anslaget .

Övriga bemyndiganden

Utöver tidigare nämnda bemyndiganden som rör specifika anslag framgår det av regeringens förslag till riksdagsbeslut att regeringen begär ytterligare bemyndiganden av riksdagen.

I propositionen föreslå s att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier som uppgår till högst 10 miljarder k ronor och som utifrån teknikneutrala kriterier ges till företag för stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimat politiska ramverket. Regeringen anför att det krävs industriinvesteringar i hållbar teknik som ännu inte är kommersialiserad i större skala för att nå miljö målen och främja omställningen till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045. Regeringen bedömer att s amhällsnyttan av denna teknikutveckling går utöver den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.

Regeringen begär ett bemyndigande om att under 2021 ställa ut kredit garantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 500 miljarder kronor. Regeringen anför att Exportkreditnämndens (EKN) verksamhet tillsammans med Aktiebolaget Svensk Exportkredits (SEK) verk samhet har en avgörande betydelse för företagens möjligheter att finansiera export affärer. Regeringen framhåller att ri s kavtäckning är centralt för export företagen för att de inte ska få sämre förutsättningar än sina kon kurrenter och gå miste om affärer eller få minskad konkurrenskraft inter nationellt. Regeringen konstaterar att utvecklingen under corona pande min har visat att det är avgörande att EKN har en marginal som gör att svenska export företag vid oväntade omvärldsförändringar snabbt kan ges möjligheter till risk avtäckning. Regeringens bedömning är att en oförändrad nivå på ramen för export kredit garantier under 2021 är av vikt.

Vidare begär regeringen ett bemyndigande om att under 2021 ställa ut kre dit garantier för investeringar som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 10 milj arder kronor . Enligt regeringen är det centralt med risk av täckning för att de svenska exportföretagen inte ska få sämre förutsätt ningar än sina konkurrenter och gå miste om affärer eller få minskad kon kurrens kraft internationellt. Regeringen konstaterar att EKN de senaste åren har noterat en ökning av intresset från den svenska exportindustrin för strate giska inve steringar genom investeringsgarantier. Regeringens bedöm ning är därmed att de t är viktigt att behålla ramen för investerings garantier för den svenska export industrins strategiska investeringar.

Därtill begär regeringen ett bemyndigande om att för 2021 besluta att SEK får ta upp lån i Riksgäldskontoret för exportfinansiering som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 200 miljarder kronor. Regeringen anger att statsstödda exportkrediter, s.k. CIRR-krediter, är centrala för exportföretagen för att de inte ska få sämre förut sätt ningar än sina konkurrenter och gå miste om affärer eller få minskad kon kur rens kraft internationellt. Regeringen kon sta terar att behovet av en låneram ökade efter ut brottet av covid-19 då möjlig heterna till upplåning på kapital mark naden begränsades. En låneram på 200 miljarder kronor förväntas motsvara det behov som i nuläget finns för att säkerställa SEK:s upplåning i CIRR-systemet och för att kunna erbjuda före tagen långfristiga lån.

Ä ndring i lagen om stöd vid korttidsarbete

Bakgrund

Systemet med stöd vid korttidsarbete regleras i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete som trädde i kraft den 1 januari 2014. Syftet med införandet av lagen var att kunna stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten i synner ligen djupa lågkonjunkturer. Därefter har ett nytt kompletterande system trätt i kraft med anledning av den kris som coronaviruset utlöste. För en närmare redogörelse av detta system hänvisas till budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 24 s . 53 f.).

I februari 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att dels analysera om och i så fall hur systemet med statligt stöd vid korttids arbete kan göras mer konkurrenskraftigt, dels överväga om det finns behov av att koppla ihop systemen med åtgärder för bl.a. validering, utbildning eller annan kompetensutveckling (dir. 2018:5). Utredningen har redovisat sitt upp drag i två betänkanden. I augusti 2018 redovisades del be tänkandet Ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete (SOU 2018:66). Det ligger till grund för ändringar i lagen om stöd vid korttidsarbete som den 2 april 2020 beslutades av riksdagen, efter förslag från regeringen i propo si tionen Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av corona viruset (prop. 2019/20:132) och med vissa justeringar som f inansutskottet föreslagit (bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). Änd ringarna trädde i kraft den 7 april 2020 men tillämpas sedan den 16 mars 2020. Därefter beslutade riksdagen den 14 maj 2020 om ytterligare ändringar i lagen om stöd vid kort tidsarbete efter förslag från regeringen i proposition en Extra ändrings budget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:276). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juni 2020. Därtill har riksdagen genom ett utskottsinitiativ beslutat om ännu en ändring i lagen om stöd vid korttidsarbete (bet. 2019/20:SkU28, rskr. 2019/20:369). Lag änd ringen trädde i kraft den 6 juli 2020.

Den 18 februari 2019 redovisade den tidigare nämnda utredningen sitt slut betänkande Stöd för validering eller kompetensåtgärder i samband med kort tidsarbete (SOU 2019:10) . Betänkandet har remissbehandlats. När det gäller de n fortsatta beredningen av ärendet anger regeringen att ett antal myndigheter och organisationer har fått tillfälle att yttra sig över ett utkast till proposition, vars förslag i sak överensstämmer med förslaget i budget propositionen. Reger ingskansliet har bedömt att lagförslaget inte behövt remitteras till Lag rådet.

Lagförslaget

Regeringen föreslår en ändring i lagen om stöd vid korttidsarbete som innebär att a rbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete och som anordnar kompetens insatser under den genom korttidsarbete arbetsbefriade tiden ska få ersättning för kostnader för sådana insatser. Med kompetens insatser avses insatser som syftar till att höja eller validera kompetensen hos en arbetstagare. För att få ersättning ska det enligt propositionen bl.a. krävas att de närmare förutsätt ningarna för kompetens insatserna regleras i ett lokalt kollektivavtal eller ett skriftligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Regeringen föreslår vidare att staten ska ersätta 60 procent av kostnaden för kompetens insatser som utförs under den arbetsbefriade tiden vid korttids arbete och att arbets givare ska stå för 40 procent av kostnaderna. Regeringen framhåller vidare att arbetsgivare bör kunna få stöd för lönekostnader vid korttidsarbete oavsett om kompetens insatser genomförs eller inte.

Regeringen anser att statens kostnader för kompetensinsatser bör begränsas genom ett tak för ersättning per arbetstagare . Det bör därför tas in en upplys nings bestämmelse i lagen om att regeringen eller den myndighet som reger ingen bestämmer kan utfärda föreskrifter om högsta belopp för ersätt ning för kompetensinsatser per arbetstagare.

Därtill anger regeringen att det bör framgå av lagen om stöd vid kort tids arbete att när Tillväxtverket prövar frågan om stöd vid korttidsarbete är det också Tillväxtverket som har till uppgift att pröva frågan om ersättning för kompetensinsatser vid sådant arbete. Det bör i lagen anges att regeringen beslutar vilken myndighet som ska pröva frågan om ersättning för kompe tensinsatser i samband med korttidsarbete vid synnerligen djupa låg kon junk turer. Därtill gör regeringen bedömningen att ersättning för kompetensinsatser bör hanteras enligt samma principer som gäller för stödet vid korttidsarbete i övrigt.

Ändringarna i lagen ska träda i kraft den 1 januari 2021 och regeringen anger att bestämmelserna inte ska tillämpas på kompetensinsatser som genom förts före ikraftträdandet.

Överlåtelse av statens aktier i Vasallen AB till Statens Bostadsomvandling AB SBO

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 över låta statens aktier i Vasallen AB (Vasallen) till Statens Bostads om vandling AB SBO (SBO).

Regeringen anger som skäl för sitt förslag om att överlåta statens aktier i Vasallen till SBO att Vasallen på sikt bör avvecklas i enlighet med riksdagens tidigare beslut (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1 och prop. 1996/97:150, bet. 1996 /97:FiU20). I propositionen konstaterar regeringen att Vasallen nu i huvudsak har avyttrat samtliga fastigheter som bolaget ägt. Eftersom bolaget inte längre bedriver någon verksamhet men ansvarar för garantitider och ansvarstider som löper på tio år från godkänd slutbesiktning behöver bolaget avvecklas på ett effektivt sätt. Regeringen anger att genom att överföra aktier na till ett annat stat ligt helägt bolag kan kostnaderna minskas under avveck lings fasen. Regeringen menar att SBO bör få uppdraget att förvalta Vasallen under avvecklingsfasen eftersom SBO har den verksamhet i den statliga bolagsportföljen som mest liknar Vasallens. Regeringen föreslår därför att statens aktier i Vasallen utan vederlag överlåts till SBO.

Ändrat uppdrag för V.S. Visit Sweden AB

Regeringen föreslår att r iksdagen godkänner att uppdraget för V.S. Visit Sweden AB (Visit Sweden) ändras .

Riksdagen beslutade i juni 1995 bl.a. att staten skulle medverka i marknads föringen av Sverige som turistland på vissa utlandsmarknader. Verk samheten skulle drivas i bolagsform och turistnäringens företag inbjudas att bli delägare i bolaget (prop. 1994/95:177, bet. 1994/ 95:KrU28). Visit Sweden ägdes initialt gemensamt av staten och besöksnäringen genom Svensk Turism Aktiebolag med hälften vardera. Sedan den 1 januari 2020 är dock bolaget i sin helhet ägt av staten , d etta efter att riksdagen bemyndigat regeringen att förvärva Svensk Turisms aktier i Visit Sweden (prop. 2019/20:1 utg.omr. 24, bet. 2019/20:NU1). I samband med genomförandet av förvärvet förtydligades bo lagets upp drag , vilket omfattar bl.a. att genom effektiva kommunika tions kanaler marknadsföra Sverige som turistland hos utländska målgrupper och bidra till att öka Sveriges attraktionskraft som besöksmål. Bolagets upp drag utgör i denna del ett samhällsuppdrag.

Regeringen anför i propositionen att Visit Sweden spelar en viktig roll i att locka utländska målgrupper att ta del av Sveriges erbjudanden som turistland. Regeringen menar dock att Visit Sweden s uppdrag bör utvidgas om bolaget ska fortsätta att ha en nyckelroll i mark nadsföringen av Sverige och kunna samverka med destinationsbolag och besöksnäringsorganisationer och öka Sveriges attraktionskraft som besöksmål . Regeringen föreslår därför att upp drag et bör utvidgas till att avse marknadsföring av Sverige som besöksmål inte bara för utländska utan också inhemska målgrupper . Vidare bör bolaget även framgent, på marknadsmässiga villkor och med marknadsmässig avkast ning, kunna bedriva public relations- och marknadsföringsåtgärder när det gäller enskilda desti nationer i Sverige och Sverige som turistland .

Motionerna

Moderaterna

I kommittémotion 2020/21:3489 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 före slås ändringar som innebär att anslagsnivån för utgiftsområde 24 Näringsliv totalt uppgår till 15 205 253 000 kronor. Det är 150 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen. I motionen redovisas andra anslagsnivåer för två anslag än vad som föreslagits i budget propo sitionen, och dessa föreslås fördelas enligt följande.

Anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel minskas med 200 miljoner kronor i jämförelse med budgetpropositionen. Motionärerna anför i yrkande 2 att anslaget bör minska s i syfte att omfördela medel fr ån reger ingens föreslagna modernisering av RISE :s testbäddar . Medlen föreslås i stället användas till förmån för satsningar inom utgiftsområde 20 Allmän miljö - och naturvård, där M oderaterna föreslår ett nytt anslag, Grönt bränslestöd, som innefattar satsningar på testanläggningar för produktion av biodrivmedel.

Anslaget 2:3 Exportfrämjande insatser ökas med 50 miljoner kronor i jämförelse med budgetpropositionen. I yrkande 4 motiveras den föreslagna ökning en av anslaget med att c oronapandemin slagit hårt mot svensk ekonomi och med att motionärerna ser behov av en riktad satsning på svensk export.

Sverigedemokraterna

I kommittémotion 2020/21:3364 av Tobias Andersson m.fl. (SD) föreslås ändringar som innebär att anslagsnivån för utgiftsområde 24 Näringsliv totalt uppgår till 14 355 253 000 kronor . Det är 1 00 0 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen. I motionen redovisas två nya anslag och andra anslagsnivåer för 13 anslag än vad som föreslagits i budget pro positionen, och dessa ska fördelas enligt följande.

Anslagen 1:1 Verket för innovationssystem och 1:2 Verket för innova tionssystem: Forskning och utveckling föreslås minska s med 50 respektive 1 323 miljoner kronor i jämförelse med förslage t i budget propositionen.

Anslaget 1:4 Tillväxtverket föreslås öka s med 36 miljoner kronor i jäm förelse med förslagen i budgetpropositionen. Motionärerna framhåller att det finns en stor differens mellan regeringens anslagsförslag och Tillväxt verkets eget uppskattade behov av finansiering. Motionärerna anser därför att det med anledning av det ökade antalet uppdrag och myndighetens arbete med vidare utveckling av verksamt.se finns skäl att tillmötesgå myndighetens önskan.

Vad gäller anslaget 1:5 Näringslivsutveckling föreslår motionärerna insat ser för ett ekosystem för enklare myndighetskontakter , varför anslaget bör öka s med 50 miljoner kronor i jämförelse med förslage t i budget propo si tion en.

Även anslaget 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser föreslås öka s med 10 miljoner kronor i jämförelse med förslage t i budgetpropositionen. Motionärerna anser att anslaget bör ökas mot bakgrund av att Tillväxt analys bidrar med bl.a. relevanta rapporter och analyser som utgör viktiga underlag för beslutsfattare .

Vad gäller anslaget 1:7 Turistfrämjande föreslår motionärerna en ökning med 50 miljoner kronor i jämförelse med förslage t i budgetpropositionen . Motionärerna anser att anslaget bör höjas för att initiera en ambitionshöjning för turistbranschen , och de ser behov av att satsa på en konkurrenskraftig infrastruktur och förenklade regelverk och att stimulera investeringar, utbild ning och Sveriges attraktionskraft både utomlands och inom landet .

Motionärerna föreslår vidare att anslaget 1:8 Sveriges geologiska under sökning ökas med 63 miljoner kronor i jämförelse med förslage t i budget propositionen. Motionärerna identifierar gruvdrift och mineral hante ring som ett nyckelområde inom svenskt näringsliv och vill förstärka myndighetens arbete inom verksamhetsområdena hållbara hav och blå tillväxt samt tryggad grundvattenförsörjning . Motionärerna vill även stärka myndig hetens roll inom informationsspridning med betoning på gruvrelaterade frågor .

Anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning föreslås öka s med 9 miljoner kronor i jämförelse med förslage t i budgetpropositionen. Motionärerna ser bl.a. behov av att dels utveckla geovetenskaplig kunskap som syftar till att utveckla teknik- och miljölösningar, dels öka forskning en om en hållbar utveckling av mineralnäringen.

När det gäller anslaget 1:11 Bolagsverket föreslår motionärerna att anslaget ökas med 27 miljoner kronor i jämförelse med förslage t i budget propo sition en. Motionärerna anför att Bolagsverkets arbete med plattformen verksamt.se och ekonomisk brottslighet bör förstärkas.

Motionärerna anser att Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien fyller en viktig samhällsfunktion och föreslår att anslaget 1:12 Bidrag till Kungl. Ingen jörsvetenskapsakademien öka s med 1 miljon kronor i jämförelse med för sla ge t i budgetpropositionen .

Anslaget 1:13 Konkurrensverket föreslås öka s med 5 miljoner kronor i jämförelse med förslage t i budgetpropositionen för att stärka myndighetens arbete mot korruption.

När det gäller anslaget 1:14 Konkurrensforskning föreslås en ökning med 2 miljoner kronor i jämförelse med förslage t i budgetpropositionen för att i högre utsträckning säkerställa en effektiv konkurrens i både offentlig och privat verksamhet samt förbättra de offentliga upphandlingarna och minimera mängden bortslösade skattemedel.

Anslaget 1:21 Patent - och registreringsverket föreslås öka s med 10 miljoner kronor i jämförelse med förslage t i budgetpropositionen för att myndigheten ska inrätta ett kompetenscenter för det svenska innovationssystemet.

I motionen föreslås även två nya anslag. För att Sverige ska kunna ligga i framkant när det gäller s.k. exponentiella teknologier, som t.ex. bioinformatik, artificiell intelligens och nanoteknologi, bör ett nationellt råd inrättas med sakkunniga experter vars uppgift blir att arbeta med exponentiella teknologier och andra viktiga teknologiområden. För detta ändamål avsätts 10 miljoner kronor för det nya anslaget Forum för exponentiella teknologier.

Vidare föreslås att det ska anslås 100 miljoner kronor till det nya anslaget Starta eget ‑ bidrag för yrkesverksamma. Bidraget ska under vissa förut sätt ningar kunna ges till yrkesverksamma som vill ta tjänstledigt från ett arbete för att försöka förverkliga en företagsidé. Bidraget ska ligga i nivå med a ‑ kassan. Motionärerna föreslår att Tillväxtverket ska förmedla bidraget och att myndigheten ska garantera att stödet ges till innovativa och nyskapande affärsidéer som på sikt har potential att få hela den svenska ekonomin att växa.

Vänsterpartiet

I parti motion 2020/21:2975 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslås ändringar som innebär att anslagsnivån för utgiftsområde 24 Näringsliv totalt uppgår till 15 777 253 000 kronor . Det är 422 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen. I motionen redovisas ett nytt anslag och andra anslagsnivåer för tre anslag än vad som föreslagits i budgetpropositionen, och dessa ska fördelas enligt följande.

Vad gäller anslaget 1:5 Näringslivsutveckling föreslår motionärerna att det inrättas ett riktat stöd till kvinnors företagande på 30 miljoner kronor som dels ska underlätta yrkesnätverkande mellan kvinnor, dels ska stödja kvinnors innovation. Vidare anser motionärerna att den kooperativa företags verk sam heten är viktig för näringslivets utveckling. För att ytterligare stödja denna verksamhetsform ska 40 miljoner kronor av anslagets föreslagna ram tilldelas detta ändamål, och därtill anser motionärerna att anslaget bör öka s med 17 miljoner kronor för detta syfte. Medlen ska användas för att skapa kooperativ utveckling. Sammantaget föreslår motionärerna att anslaget 1:5 Närings livs utveckling ökas med 47 miljoner kronor jämfört med förslage t i budget propositionen.

Anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation föreslås öka s med 100 miljoner kronor i jämförelse med förslagen i budgetpropositionen. Motionärerna föreslår ett riktat stöd genom Almi som ska användas dels för att lösa skulder, dels för lån till startkapital för personalgrupper som genom att starta kooperativa företag vill rädda företag som hotas av nedläggning.

Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet föreslås minska s med 25 miljoner kronor i förhållande till budgetpropositionen. Motionärerna fram hål ler att de avvisar de medel som regeringen avsätter till det svenska deltagandet i världsutställningen i Dubai 2021.

I motionen föreslås även ett nytt anslag, Program för omställning inom pappersindustrin, som 2021 ska tillföras 300 miljoner kronor. Medlen föreslås användas till ett program för en grön omställning av pappersindustrin.

Kristdemokraterna

I kommittémotion 2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) föreslås ändringar som innebär att anslagsnivån för utgiftsområde 24 Näringsliv totalt uppgår till 14 611 253 000 kronor. Det är 744 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen. I motionen redovisas ett nytt anslag och andra anslagsnivåer för elva anslag än vad som föreslagits i budget pro po sitionen, och dessa ska enligt yrkande 1 fördelas enligt följande.

Motionärerna föreslår att anslagen 1:1 Verket för innovationssystem och 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel minskas med 10 respektive 1 00 miljoner kronor i jämförelse med förslage t i budgetpropositionen , d etta bl.a. med hänvisning till att motionärerna även fortsättningsvis avvisar de utökningar av anslaget som presenterades i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 24).

Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling före slås minska s med 120 miljoner kronor, vilket bl.a. motiveras med att motio närerna vill överföra 70 miljoner kronor från anslaget till u tgiftsområde 21 Energi , anslaget 1:4 Energiforskning. Medlen föreslås användas till kärn kraftsforskning .

Vad gäller anslaget 1:4 Tillväxtverket avsätter motionärerna 15 miljoner kronor för att etablera ägarskifteskontor , samt avvisar regeringens förslag om o mställning och utveckling för hållbar besöksnäring. Sammantaget föreslår motionärerna att anslaget öka s med 10 miljoner kronor.

Motionärerna föreslår också att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med 275 miljoner kronor i jämförelse med förslage t i budgetpropositionen. Motionärerna avvisar den medelstilldelning regeringen ger anslaget för bl.a. Nationella innovationsrådet och o mställning och utveckling för hållbar besöks näring.

Anslaget 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser föreslås öka s med 5 miljoner kronor i jämförelse med förslagen i budget pro positionen. Motionärerna anser att det finns en effektiviserings potential inom ramen för företagsstödsystemet och menar att ökade effekt ut värderingar bidrar till kunskap om hur kost na dseffektiv stödgivning kan säkerställas.

Anslaget 1:7 Turistfrämjande föreslås minska s med 40 miljoner kronor i jämförelse med förslage t i budgetpropositionen. Motionärerna avvisar reger ingens tillskott av medel till Visit Sweden.

När det gäller anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning föreslår motionärerna att det minskas med 3 2 miljoner kronor i jämförelse med för slage t i budgetpropositionen.

Anslaget 2:2 Kommerskollegium föreslås minska s med 10 miljoner kronor i jämförelse med förslage t i budgetpropositionen för en effektivisering av Kommerskollegiums verksamhet.

Motionärerna föreslår att anslagen 2:3 Exportfrämjande verksamhet och 2:4 Investeringsfrämjande minskas med 160 respektive 15 miljoner kronor i jämförelse med förslage t i budgetpropositionen.

Därtill föreslår motionärerna ett nytt anslag inom utgiftsområde 24, Central plattform för regelgivning , som ska tillföras 3 miljoner kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

Förslag et om ändring i lage t om stöd vid korttidsarbete

I förslaget om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete anges att bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om sekretess till skydd för enskilda i ärenden om åtgärder i anställningsfrämjande syfte bedöms vara tillämpliga i ärenden om ersättning för kostnader för kompe tens insatser vid korttidsarbete. Regeringen konstaterar att det inte behöv er göras någon ändring i offentlighets- och sekretesslagen i detta skede men att det pågår ett arbete i Regeringskansliet med att se över sekretessregleringen av beslut i ärenden enligt den aktuella lagstiftningen.

Den 21 oktober 2020 skickade regeringen promemorian Undantag från sekre tess för vissa beslut som rör stöd vid korttidsarbete (Fi2020/04215) på remiss. I promemorian föreslås att sekretess inte ska gälla beslut om stöd i ärende n enligt lagen om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har utfärdats i anslutning till den lagen för att tillgodose intresset av insyn i ärenden om stöd vid korttidsarbete. Förslaget innebär att offentlighets- och sekretesslagen och bilagan till offentlighets- och sekretess förordningen (2009:641) ändras. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021 och remisstiden utgick den 9 december 2021 .

Av promemorian framgår att dessa förslag till ändringar även ska omfatta det aktuella förslaget om att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete ska kunna få ersättning för kostnader för kompetensinsatser. Regeringen anger att ersättningen för kompetensinsatser inte är ett nytt separat stöd utan en ny valfri del i stödet vid korttidsarbete. Detta medför enligt regeringen att beslut om sådan ersättning inte heller bör omfattas av sekretess.

Förslag på ytterligare krisåtgärder för företag

Den 9 november 2020 aviserade regeringen att den t idigt under nästa år i en ändrings budget för 2021 kommer att föreslå att flera av de åtgärder som vidtagits för att stötta svenska jobb och företag genom krisen ska förlängas. För s lagen handlar bl.a. om korttidspermittering, anstånd med skatte inbetal ningar, omställningsstöd samt omsättningsstöd till enskilda näringsidkare. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regerings partierna, Center partiet och Liberalerna.

Den 27 november 2020 skickade regeringen ut en promemoria med förslag till nya regler för stöd vid korttidsarbete på remiss. Promemorian innehåller bl.a. förslag om fortsatt möjlighet för korttidspermitering upp till sju månader. Dessutom föreslås en förlängning av perioden med förstärkt stöd jämfört med de ordinarie nivåerna i lagen. Vidare finns förslag om att det ska införas krav för att förebygga missbruk och en förtydligad reglering när det gäller före tagens vinstu tdelningar. På regeringens webbplats framgår även att regeringen kommer att föreslå att Tillväxtverkets förvaltningsanslag förstärks med samman lagt 450 miljoner kronor. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Promemorians remisstid går ut den 11 december 2020. Förslagen föreslås träda i kraft den 15 februari 2021, men tillämpas retroaktivt från den 1 december 2020.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar inledningsvis att budgetpropositionen för 202 1 bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Vidare vill utskottet uttala sitt stöd för den inrikt ning på politiken som ligger till grund för anslagsfördelningen inom om rådena N äringspolitik samt U trikeshandel, export- och investeringsfräm jande och som beskrivs i budgetpropositionen.

Riksdagen har genom sitt beslut den 2 5 november 20 20 fastställt de ekono miska ramarna för de olika utgiftsområdena (bet. 2019/20:FiU1). Enligt beslutet fastställdes ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv till 15 355 253 000 kronor för 202 1 . Som framgår av redogörelsen för budgetprocessen i riks dagen i inledningen av betänkandet bygger utskottets fortsatta behandling av anslagsfördelningen för 202 1 på förutsättningen att den ram som riksdagen fastställt inte får överskridas och att ställningstagandet till anslagen ska göras genom ett beslut. I det följande ska utskottet ta ställning till de olika för slagen inom utgiftsområdet i propositionen och motstående förslag i motioner.

När det gäller området N äringspolitik instämmer utskottet i det regeringen anfö r om att Sverige i en tid av stora samhälls utmaningar och behov av snabb omställning till ett mer hållbart och inkluderande välfärdssamhälle behöver använda sin position som ett ledande innovationsland för att fortsätta stärka landets konkurrenskraft och svensk exports kapacitet att växa på nya mark nader. Den pågående pandemin har allvarliga konsekvenser för folkhälsan och medför också stora påfrestningar på samhälls ekonomin och näringslivet. Om fattande insatser och krisåtgärder har genomförts för att rädda jobb och före tag. I propositionen konstatera r regeringen att det inte g år att överblicka alla de konsekvenser som pandemin har och kommer att medföra för det svenska näringslivet . Utskottet tvingas konstatera att smitt spridningen i samhället tagit fart på nytt efter det att regeringen överlämnade propositionen till riksdagen. Utskottet har stor förståelse för att denna utveckling orsakar betydande svårig heter för många företag som redan tidigare befann sig i ett väldigt ansträngt läge . För att stötta livs kraftiga företag, bidra till att fler jobb skapas och för stärka återstarten av svensk ekonomi finns flera för s lag till insatser och stöd åtgärder riktade till företag i propositionen . Utskottet vill påminna om att dessa för slag även finns på andra utgiftsområden och konstaterar att budget pro positionen för 2021 innehåller ett återstartspaket om 100 miljarder kronor.

När det gäller utgiftsområde 24 Näringsliv kan utskottet konstatera att flera förslag syftar till att mildra konsekvenserna av coronapandemin för företagen. Det gäller bl.a. regeringens förslag om att riksdagen ska anvisa 2 080 mi l joner kronor till anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete , 1 500 miljoner kronor till anslaget 1:23 S töd till enskil da näringsidkare och 2 000 miljoner kronor till anslaget 1:24 Omställningsstöd. Utskottet står bakom regeringens förslag men är samtidigt medvetet om att detta inte kommer att vara tillräckligt . Utskottet k an också konsta tera att regerings partierna tillsammans med Center partiet och Liberaler na i november presenterade ytterligare förslag på kris åtgärder för företagen som kommer att överlämnas i en ändringsbudget för 2021. Utskottet noterar också att en promemoria om s töd vid korttidsarbete i vissa fall är ute på remiss och att förslagen föreslås gälla retroaktivt från om med den 1 december 2020.

Utskottet vill i detta sammanhang även framhålla vikten av att hålla hand lägg ningstide n för beslut om stöd så kort som möjligt och komma åt miss tänkt fusk. Utskottet konstaterar med anledning av detta att regeringen föreslår en ökning av anslaget 1:4 Tillväxtverket om 7 miljoner kronor för admini stra tion och kontroll av stöd vid korttidsarbete . Myndigheten föreslås vidare få ett tillskott på 8,5 miljoner kronor för arbetet med kom pe tens insatser vid korttids arbete. Utskottet ställer sig även bakom dessa förslag.

Utskottet delar regeringens bedömning att pandemin medför en accelererad omställning inom näringslivet och välkomnar att det ökade behovet av grön omställning, digital strukturomvandling och långsiktig kompetensförsörjning är prioriterade utvecklingsområden för regeringen.

Utskottet delar även regeringens uppfattning att det är av vikt att forskning och innovation skapar hållbar tillväxt och bidrar till att dämpa den pågående pan de mins effekter på samhällsekonomin. Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen föreslår att de statliga anslagen för forskning och inno vation totalt ska öka s med 3,4 miljarder kronor för 2021 och välkomnar att vissa av dessa medel kommer att användas inom detta utgiftsområde. Utskottet kon sta terar att riksdagen kommer att återkomma till satsningarna när de pre sen te ras närmare i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen.

Utskottet ställer sig positivt till att regeringen genom strategin för smart industri även fortsättningsvis verkar för att industrin i hela Sverige ska öka sin konkurrenskraft och sitt deltagande i främst de högkvalificerade delarna av de globala värdekedjorna . Sveriges långsiktiga konkurrenskraft är också bero en de av att fler startar och utvecklar företag. Utskottet delar regeringens bedöm ning att det är viktigt att stärka ungas kompetens i entreprenörskap och där med der as förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Utskottet väl kom nar därför satsningen om 18 miljoner kronor per år för att stödja entre pre nörskap inom skolväsendet och den högre utbildning en .

Utskottet har redan tidigare uttalat sitt stöd för en grön omställning av närings livet och står d ärför bakom regeringens föreslagna satsningar inom anslaget 1: 3 Institutens strategiska kompetensmedel om 200 miljoner kronor 2021 för utveckling och modernisering av test- och demonstrationsmiljöer för bioraffinaderier, anslaget 1:5 Näringslivsutveckling om 200 miljoner kronor 2021 för möjliggörande av deltagande i projekt av gemensamt europeiskt intresse och anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning om 25 miljoner kronor 2021 för sekundär utvinning av metall er och mineral. Utskottet ser även positivt på regeringens förslag om att införa statliga kreditgarantier för st ora in dustriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket.

Utskottet vill vidare framhålla satsningen på en stark och hållbar besöks näring . I likhet med vad som anförs i budgetpropositionen konstaterar utskottet att besöksnäringen tidigt drabbades av coronapandemin s effekter med konse kvenser som ett högt antal konkurser, uppsägningar och varsel. Besöks näring en fyller en viktig roll genom att bidra till hållbar och regional utveckling i hela landet . Utskottet instämmer därför i att det är avgörande med insatser som bidrar till åter hämtning av besöksnäringens branscher, inkluder at leverantörer och aktör er som besöksnäringen bygger sina produkter och tjänster på. Ut skottet väl komn ar den särskilda insatsen för omställning och utveckling för en hållbar besöksnäring med inriktning på ekonomisk t , socialt och miljö mässigt hållbar turism och ekoturism och delar bedömningen att satsningen kommer att kunna bidra till sysselsättning och attraktiva platser för boende, besökare, företag och inve steringar i hela landet. Satsningen på besöks när ingens åter hämtning om fattar även medel till Tillväxtverket och Visit Sweden och uppgår totalt till 120 miljoner kronor 2021. När det gäller Visit Sweden delar utskottet vidare be döm ningen att bolaget s uppdrag bör utvidgas i enlig het med vad som förordas i budgetpropositionen , vilket bl.a. innebär att bolaget kan mark nads föra Sve rige som besöksmål inte bara för utländska utan även för inhemska mål grupper.

Regeringen föreslår att anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag ökas med 1 400 miljoner kronor för att ge ett kapitaltillskott till Green Cargo AB. Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen om att kapital till skottet är av vikt för att nödvändiga investeringar ska kunna g öras och för att säkerställa fortsatt god tillgänglighet av godstransport er på järnväg i hela landet. Godstransporter på järnväg bidrar till ett mer miljö vänligt tran sport system. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2021 besluta om ett sådant kapitaltillskott inom ramen för anslaget.

Utskottet noterar att det i motion 2020/21:3364 (SD) förordas att anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med 1 323 miljoner kronor 2021. Motionärerna menar att det bl.a. utifrån en analys som Tillväxtanalys har gjort går att ifrågasätta hur effektiv denna stödjande verksamhet är. Utskottet vill i likhet med vad det anförde hösten 2019 (bet. 2019/20:NU1) med anledning av ett liknande förslag framhålla den analys där Tillväxtanalys lagt till en regional dimension som ger en betydligt mer nyan serad bild. Den regionala variationen var så stor att effekten i vissa fall gick från signifikant negativ till signifikant positiv. Utskottet konstaterade vidare att en viktig slutsats från analysen var att företag i regioner med god tillgång till högutbildad arbetskraft utvecklades särskilt väl efter avslutat stöd. I den nämnda motionen finns vidare ett förslag om att stärka den svenska mineral näringen. Utskottet delar slutsatsen som utvecklas i budgetproposi tionen att ett hållbart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar är av stor betydelse för Sverige. Utskottet uttalade sig om ett liknande förslag hösten 2019 (bet. 2019/20:NU1) och vill än en gång framhålla att det enligt utskottet finns goda möj lig heter att utvinna innovationskritiska metaller och mineral, vilket utgör en viktig del i att säkerställa tillgång till hållbart producerade metaller till de tek niker som möjliggör fossilfria energilösningar och lagring av energi. Som ut skot tet tidigare har nämnt innehåller budget pro po sitionen vidare en satsning på sekundär utvinning av metaller.

Utskottet kan med anledning av det som framförs i motion erna 2020/21:3364 (SD) och 2020/21:3500 (KD) om effektutvärderinga r konstatera att budgetpropositionen innehåller ett förslag om utökat anslag till Myndig heten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser som total t under perioden 2021–2023 omfattar 9 miljoner kronor för att stärka myndighetens effekt ut värderingar av insatser inom företagande och innovation. Utskottet delar upp fattningen att effektutvärderingar är viktiga för att säkerställa att statens medel används på ett ändamålsenligt sätt.

När det gäller området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande delar utskottet regeringens bedömning att en globaliserad världshandel har varit bra för Sverige och att det även fortsättningsvis kommer att vara en viktig byggsten för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft som bygger på en öppen het för handel. Utskottet är i likhet med regeringen bekymra t över de stora ut maningar som världshandeln står inför med bl.a. ökad protektionism, till tagande handelskonflikter och osäkerhet kring följderna av brexit , inte minst eftersom utrikes handeln, i synnerhet i ljuset av den pågående pande min, kom mer att vara nöd vändig för många företag och möjliggöra en åter hämtning för stora delar av Sveriges eko nomi, sysselsättning och utveckling. Utskottet vill i detta sam man hang fram hålla de n utökade ram en för kreditgaranti er för export krediter samt den utökade låneramen för SEK som ett svar på företagens ökade efter frågan under pande min. Utskottet välkomnar även förslaget om en satsning på investerings främjande om 25 miljoner kronor 2021 för att bibe hålla utländska investe ringar när företag skär ne d på sina verksamheter på grund av pandemin och för att kunna attrahera nya inve ste ringar när världs ekonomin åter hämtar sig.

När det gäller regeringens förslag till ändringar i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete vill utskottet anföra följande. Utskottet delar bedömningen i budgetpropositionen att om företag kan använda den tid som frigörs för arbetstagarna till validering eller för att höja deras kompetens gör det att före tage n inte bara kan överleva det bekymmersamma ekonomiska läget utan också kan investera i kompetens som företaget kan ha nytta av i framtiden. Utskottet har inte något att invända mot de överväganden som regeringen gör när det gäller lagförslaget och förordar därmed att riksdagen godkänner änd rings förslagen.

Utskottet har heller inte något att invända mot regeringens förslag om att den under 2021 bemyndigas att överlåta statens aktier i Vasallen AB till SBO .

Utskottet vill i övrigt när det gäller förslag som återfinns i motionerna och som inte särskilt berörts ovan hänvisa till de insatser och prioriteringar som görs i budgetpropositionen för 202 1 och som utskottet står bakom.

Sammanfattningsvis är det utskottets uppfattning att de anslagsnivåer och bemyndiganden som regeringen föreslår är väl avvägda och syftar till att före tag ska kunna utvecklas, växa och sysselsätta fler i hela Sverige och till att stärka den svenska konkurrenskraften. Utskottet vill samtidigt påminna om att insatser som stärker företag och den svenska konkurrenskraften omfattar fler åtgärder än de som finansieras inom utgiftsområ de 24.

Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgifts område 24 Näringsliv och avstyrker motstående förslag i motionerna . Utskottet förordar vidare att riksdagen god känner de bemyndiganden inom ut giftsområdet som regeringen föreslagit i budgetpropositionen samt till styrker övriga förslag i propositionen.

Reservation er

1.

Mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande, punkt 1 (V)

av Lorena Delgado Varas (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

1. godkänner det mål för området Utrikeshandel, export ‑ och investeringsfrämjande som regeringen föreslår,

2. ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 24 punkt 6 och motion

2020/21:250 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 12.

Ställningstagande

Jag förespråkar en rättvis handelspolitik som sätter människor, social rättvisa, djur, klimatet och miljön främst – en handelspolitik som fokuserar på sam hälls vinster för alla och inte bara på vinster för storföretag. Handel med om världen är avgörande för Sveriges välstånd och utveckling. Jag vill samtidigt ha en rättvis handelspolitik som inte innebär försämringar för med borgarna i de länder som omfattas av handeln. Den rådande världs ordningen är inte rätt vis. Resurser och makt är djupt ojämlikt fördelade mellan och inom länder. Möjligheterna att delta i det internationella utbytet och handeln ser därför väl digt olika ut. Fri handel innebär alltför ofta en frihet för den som har re sur ser och makt att exploatera och utkonkurrera dem som har mindre makt och resurser. Om handel ska kunna genomföras på rättvisa villkor måste man låta fattiga länder få fördelar och större handlingsutrymme att själva utforma sin handelspolitik.

I och med coronapandemin har många länders ekonomi prövats hårt och handeln har sjunkit både inom och mellan länder. Att pandemin kan utlösa en enorm ekonomisk kris är en överhängande risk , och många länder och företag är försiktiga med vilka investeringar de gör. För att världen ska lyckas åter hämta sig även ekonomiskt krävs att länder som har mycket ger mer och att länder som har mindre får större chanser. Jag menar att handelspolitiken kan fungera som en del i återhämtningen efter pandemin. För att det ska lyckas krävs samarbete och rättvisa villkor länder emellan. Vidare krävs satsningar på framtidsbranscher och att handelspolitiken faktiskt gynnar de processer som satsar på att bygga en mer hållbar värld. Om återhämtningen genomförs genom klimatsmarta investeringar ökar dessutom möjligheterna att nå klimat målet. En sådan långsiktig handelspolitik är alltid behövlig, men extra viktig i tider av kris.

Jag delar uppfattningen att området Utrikeshandel, export- och inve ste rings främjande bör ha ett mål som är beslutat av riksdagen. I regeringens förslag till mål jämställs den fria, rättvisa och hållbara handeln. Jag anser att det över ordnade målet för svensk handelspolitik bör vara att bidra till min skade klyftor inom och mellan länder samt ökad jämställdhet och hållbar utveck ling. Samtidigt är regeringens förslag till mål ett steg i rätt riktning, eftersom regeringens tidigare mål inte nämnde vare sig rättvis eller hållbar handel.

Jag anser således att riksdagen ska bifalla regeringens förslag till mål men samtidigt tillkännage för regeringen att den bör återkomma med ett förslag till nytt mål där det tydligt framgår att minskade klyftor, ökad jäm ställd het och hållbar utveckling är överordnade övriga målsättningar.

Därmed tillstyrker jag förslaget i propositionen och motionen.

2.

Statens budget inom utgiftsområde 24, punkt 2 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

a) Anslagen för 2021

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3364 av Tobias Andersson m.fl. (SD) och

avslår proposition 2020/21:1 utgiftsområde 24 punkt 10 och motionerna

2020/21:2975 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V),

2020/21:3489 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 4 samt

2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 1.

b) Lagförslaget

=utskottet

c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

=utskottet

d) Visit Sweden AB

=utskottet

Ställningstagande

Det har under en längre tid funnits betydande orosmoln och signaler om att Sverige tappar i konkurrenskraft gentemot jämförbara länder i Europa. Sam tidigt hårdnar även konkurrensen mot växande ekonomier i framför allt Asien. Därutöver har en global pandemi slagit till med full kraft mot Sveriges närings liv och ekonomi. För att minimera de direkta skadeverkningarna krävs i detta skede politisk handlingskraft. Samtidigt finns en risk att andra staters mer rigo rösa stödåtgärder i längden innebär en ytterligare försvagning av svensk kon kur renskraft. Vi ser därför att det finns ett behov av ett omtag inom när ings politiken. För att kunna stärka sin konkurrenskraft behöver Sverige förbli en avancerad kunskapsekonomi och en stark industrination. Den moder na kun skaps ekonomin är präglad av snabba teknologiskiften , och Sverige måste ta sig an dessa utmaningar för att förbli innovativt och konkurrens kraftigt. Entre pre nörer skapar nya affärsmöjligheter och lägger grunden för nya innovativa före tag i Sverige. Därför behövs tydliga och långsiktiga spelregler för hela närings livet, för såväl stora som små företag, och det är angeläget att företagen ges möj lighet att verka på en marknad med tydliga ramverk men utan onödigt regel krångel. Vi menar att det är så framtidens välstånd byggs.

Med detta sagt vill vi framhålla att vi står bakom Sverigedemokraternas för slag till anslagsfördelning för utgiftsområde 24 Näringsliv som finns i motion 2019/20:3364 (SD). När det gäller anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv vill vi därför anföra följande.

Vi föreslår att riksdagen anvisar anslaget 1:4 Tillväxtverket 363 175 000 kronor. Anslaget föreslås därmed öka s med 36 miljoner kronor 2021 i förhåll ande till regeringens förslag. Vi kan kon sta tera att det finns en stor skillnad mellan regeringens anslags förslag och Tillväxtverkets bedömning av myndig hetens behov av finan siering. Vi menar därför att det är rimligt att riksdagen till viss del går Tillväxt verket till mötes – inte minst sett till det ökade antalet uppdrag och myndighetens ambi tioner att vidareutveck l a av verksamt.se. Till växt verket har vidare efter frågat medel inom anslaget 1:5 Näringslivs ut veckling för att kunna satsa på ett ekosystem för enklare myndig hets kontakter. Vi anser att det är ett önskvärt initiativ i linje med den närings politik som vi förordar och som skulle kunna leda till minskad admini stration för svenska närings idkare. Riksdagen bör därför anvisa ansla get 1:5 Närings livs utveckling 1 027 022 000 kronor , vilket är en ökning med 50 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag och som bör användas för en sådan satsning.

Vidare föreslår vi att riksdagen anvisar anslaget 1:6 Myndigheten för till växtpolitiska utvärderingar och analyser 75 342 000 kronor 2021, vilket innebär en ökning med 10 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Vi vill stärka myndighetens arbete med att ta fram rapporter och ana lyser eftersom dessa utgör ett viktigt underlag för beslutsfattare vid utform ningen av tillväxt politi ken och möjliggör klokare beslut och bättre allokering av skattemedel. Myn dig heten levererar även omvärldsanalyser som de bl.a. tar fram vid ett antal utlandsbaserade kontor. Även dessa utgör ett stöd för såväl politiken som när ingslivet som verkar på den internationella marknaden. Sverige är ett export beroende land , och vi ser goda möjligheter för exporten att växa med vår politik och det vore därför önskvärt med fler analyser.

Riksdagen föreslås vidare anvisa anslaget 1:7 Turistfrämjande 194 613 000 kronor 2021. Visit Sweden har i uppdrag att marknadsföra Sverige inter na tio nellt och bidra till att stärka varumärket Sverige för att få fler turister att resa hit. Vi ser att besöksnäringen har en stor potential och anser att det därför är viktigt att satsa på en konkurrenskraftig infrastruktur och förenklade regel verk för företag , att stimulera investeringar och utbildning samt att stärka Sveriges attraktionskraft som besöksmål såväl utomlands som in om landet . Ök ning en om 50 miljoner kronor än enligt regeringens förslag bör använ das för att initiera en ambitionshöjning i enlighet med vad vi har redo gjort för här.

Gruvdrift och mineralhantering är ett nyckelområde inom svenskt närings liv, och flera verksamhetsområden inom myndigheten Sveriges geo logiska undersökning (SGU) är i behov av förstärkning. Det gäller särskilt områdena hållbara hav och blå tillväxt samt tryggad grundvattenförsörjning. Utöver dessa områden vill vi även betona vikten av SGU:s arbete med att ta fram en nationell geodatastrategi och att stärka myndighetens roll inom informations spridning med betoning på gruvrelaterade frågor. I enlighet med detta resone mang föreslås att anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning tillförs 63 miljoner kronor mer än enligt regeringens förslag och att riksdagen därmed anvisar anslaget 307 872 000 kronor för 2021.

Vidare förordar vi att riksdagen anvisar anslaget 1:9 Geovetenskaplig forsk ning 14 923 000 kronor för 2021. Anslaget föreslås därmed öka s med 9 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Dessa medel bör an vändas för en satsning på riktad forskning om en hållbar utveckling av mineral när ing en i syfte att stärka den svenska konkurrenskraften inom om rådet. Ut veck ling och innovation inom områden som hantering och utnytt jande av gruv avfall, cirkulära flöden och minskade koldioxidutsläpp är nöd vändigt för att klar a miljöarbetsmålen och de krav som näringen ställs inför och kom mer även i förlängningen att skapa nya arbetstillfällen.

Vi föreslår vidare att riksdagen anvisar anslaget 1:11 Bolagsverket 72 898 000 kronor 2021, vilket är en ökning med 27 miljoner kronor i förhåll ande till regeringens förslag. Vi delar myndighetens uppfattning att verk samt.se kommer att vara en mycket viktig plattform för att lyckas förenkla för företagare och få aktörer som möter företagen och näringslivet att integrera sina tjänster. Utöver en förstärkning av arbetet med verksamt.se anser vi att myn dig heten bör tillföras medel för att utveckla ett analysverktyg för att enklare kunna upptäcka bolag som bedriver ekonomisk brottslighet.

Vi ser vidare ett behov av att generellt lyfta de naturvetenskapliga institutio nerna i Sverige. Vi anser att Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (I va ) fyller en angelägen samhällsfunktion. Samtidigt har bidraget till I va under flera år varit konstant. Vi föreslår därför att anslaget 1:12 Bidrag till Kungl . I ngenjörsvetenskapsakademien ökas med 1 miljon kronor i för håll ande till regeringens förslag och att riksdagen därmed anvisar anslaget 9 327 000 kronor 2021.

Vidare föreslår vi att riksdagen anvisar anslaget 1:13 Konkurrensverket 169 697 000 kronor 2021, vilket innebär att anslaget öka s med 5 miljo ner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi konstaterar att Konkur rens verket i sitt budgetunderlag för 2021–2023 påtalar att man allt oftare ser tecken på korruption i samband med myndighetens tillsynsverksamhet i alla typer av ärenden. Vi anser därför att riksdagen bör understödja Kon kur rens verkets önskemål om ökade medel så att myndigheten kan förstärka insats er na mot korruption.

För att i högre utsträckning säkerställa en effektiv konkurrens i både offent lig och privat verksamhet samt förbättra de offentliga upphandlingarna och mini mera mängden bortslösade skattemedel föreslår vi att anslaget 1:14 Konkur rens forskning ökas med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Riksdagen föreslås därmed anvisa anslaget 1:14 Konkurrensforskning 12 804 000 kronor 2021.

Vi förordar vidare att riksdagen anvisar anslaget 1:21 Patent - och registre ringsverket 350 812 000 kronor 2021. Anslaget föreslås därmed öka s med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Medlen ska användas för att skapa ett kompe tenscentrum för det svenska innovationssystemet vid myn digheten för att säkerställa en hållbar, långsiktig och bred kunskaps höj ning i fråga om immateriella tillgångar och immaterialrätt.

Därutöver förordar vi att riksdagen anvisar anslag till två nya satsningar. Vi föreslår att 10 miljoner kronor anslås 2021 för att främja exponentiella tekno lo gier. Den teknologiska utvecklingen är i dag väsentligt annorlunda än vad den har varit tidigare i mänsklighetens historia. Det som skiljer vår tids tekno logiska utveckling från tidigare utveckling är att den är exponentiell. På endast sju dubbleringar har teknologier med en sådan utvecklingskurva ökat över 100 gånger i kraftfullhet. Det är framför allt informationsbaserade teknologier som följer en sådan utvecklingskurva, och allteftersom fler teknologier blir infor ma tionsbaserade faller de under en exponentiell utvecklingstakt. Några tekno logiska områden som benämns som omdanande eller exponentiella är bio infor matik, datateknologi, nätverk och sensorer, artificiell intelligens, robot teknologi, digital tillverkning, medicin, nano mate rial och nanoteknologi. Vissa anser att dessa områden har potential att tillgodose människors behov av hälsosam mat, rent vatten, energi, medicin, sjuk vård och utbildning. Ytter lig are en aspekt av dessa teknologier är att de har en kumulativ verkan, dvs. när framsteg görs inom en teknologi påverkar det potentialen hos andra tekno logier. Det här innebär att det är meningsfullt och relevant att förhålla sig till dessa teknologier som en helhet och inte enbart som självständiga tekno logi områden. För att Sverige ska kunna ligga i framkant inom det här området anser vi att det bör inrättas ett nationellt råd med sakkunniga experter vars upp gift blir att arbeta med exponentiella teknologier och andra viktiga tekno logiområden.

Vidare föreslår vi att 100 miljoner kronor anslås 2021 till starta eget-bidrag för yrkesverksamma. I Sverige finns hjälp att få om man vill starta ett företag, ett s.k. starta eget-bidrag. För att få ta del av ett sådant bidrag krävs det dock att man är arbetslös och står långt i från arbetsmarknaden. Vi vill därför inrätta ett nytt system där man som yrkesverksam, under vissa förutsättningar, ska ha rätt att ta tjänstledigt från ett arbete för att försöka förverkliga en företagsidé och där man ges ekonomiska förutsättningar som motsvarar nivån för arbets lös hetskassan. Stödsystemet ska organiseras genom Tillväxtverket, som ska garantera att stödet ges till innovativa och nyskapande affärsidéer som på sikt har potential att få hela den svenska ekonomin att växa.

I övrigt förordar vi minskningar av anslaget 1:1 Verket för innovations system (–50 miljoner kronor) och anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling (–1 323 miljoner kronor). Utifrån att flera studier har ifrågasatt nyttan av olika former av offentliga stöd till näringslivet, däri bland Tillväxtanalys, anser vi att förslagen till minskningar är motiverade. Generellt anser vi att diskussionen om tillväxt och innovation snarare bör föras bortom statliga skattefinansierade satsningar.

Sammantaget summerar våra förslag till anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv till 14 355 253 000 kronor, vilket är en minskning med 1 000 miljo ner kronor i förhållande till regeringens förslag. Utifrån det anförda tillstyrker vi motion 20 20 /2 1 : 3364 (SD). Utöver det vi nu har sagt om anslagen gäller det som sägs i budgetpropositionen för 2021 om dels anslagen, dels bemyndigan den om ekonomiska åtaganden. Därmed tillstyrker vi förslaget till anslags fördelning som finns i bilaga 4. I övrigt tillstyrker vi förslagen i propo sitionen.

Särskilda yttranden

1.

Statens budget inom utgiftsområde 24, punkt 2 (M)

Lars Hjälmered (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Lotta Olsson (M) anför:

Riksdagen fastställde genom sitt beslut den 25 november 2020 att de samlade utgifterna för utgiftsområde 24 inte får överstiga 15 355 253 000 kronor 2021 (bet. 2020/21:FiU1). Eftersom Moderaternas budgetalternativ bör ses som en helhet väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Moderaternas politik när det gäller utgiftsområdet. Modera ternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2020/21:3422. Motionen behandlas i betänkande 2020/21:FiU1, och vårt sam lade förslag framgår av reservationerna 1 och 5 i det betänkandet. I motionen finns också Moderaternas förslag till ram för utgiftsområde 24. Förslaget till statens budget för 2021 inom utgiftsområde 24 läggs fram i motion 2020/21:3489 (M).

Sverige har – förutom pandemin – att hantera hög arbetslöshet och grov brottslighet. Det framhålls i den ovan nämnda motionen 2020/21:3422 (M) sam mantaget som Sveriges stora problem. Moderaternas budgetförslag foku serar därför på att se till att Sverige ska ha beredskap för om pandemin för värras, knäcka arbetslösheten och bekämpa kriminaliteten.

För att kunna hantera en situation där coronakrisen förvärras innehåller Mode raternas budgetförslag en krisbuffert. Den kan användas för att dels stär ka hälso- och sjukvården, dels stötta ekonomin för att pressa tillbaka arbets lös heten när smittspridningen nu återigen tar fart.

För att knäcka arbetslösheten behöver arbetslinjen återupprättas. Det går att åstadkomma genom att de svenska bidragssystemen stramas åt, att det införs ett bidragstak, att nyanlända gradvis ska kvalificera sig till bidragssystemen samt genom att växla ineffektiva skatteavdrag mot bredare skattesänkningar på arbete och investeringar. Välfärden behöver tillföras mer resurser samtidigt som dessa villkoras med ett skattehöjarstopp för att inte framtida skattehöj ningar ska hota den ekonomiska återhämtningen. Den klyfta i beskattning mellan löntagare och pensionärer som regeringen har skapat bör tas bort.

För att bekämpa kriminaliteten förordas i motionen en mönsterbrytande kriminalpolitik för att krossa gängen och återupprätta tryggheten. Det handlar bl.a. om dubbla straff för gängkriminella, visitations zoner och att göra det straffbart att vara med i kriminella gäng. Det handlar även om att hela rättsvä sen det tillförs resurser och att göra polisyrket mer attraktivt.

Genom att fokusera på att lösa de stora problemen kan Sverige bli ett land där arbetslösheten pressas tillbaka, fler är trygga och resurserna till välfärden växer.

När det gäller den politiska inriktningen för utgiftsområde 24 Näringsliv vill vi anföra följande. Sverige har under lång tid haft en konkurrenskraft i inter na tionell toppklass. I vårt land finns allt i från storskalig tillverknings industri och ett rikt småföretagande till innovativa techbolag och världsledan de forskning. Samtidigt står Sveriges långsiktiga konkurrenskraft inför stora utmaningar. Ett högt skattetryck, omfattande regelkrångel, bristande flexi bili tet på arbetsmarknaden och brister i utbildningssystemet är exempel på pro blem områden för svensk konkurrenskraft. Därutöver står Sveriges fortsatta tillväxt och konkurrenskraft inför stora utmaningar på grund av coronakrisens konsekvenser på näringslivet. Coronapandemin har slagit hårt mot svensk eko nomi , vilket syns på såväl BNP-siffror och arbetslöshet som handels statistik. Hundratusentals jobb kan gå förlorade och tusentals livskraftiga företag hotas. Politikerna kan därför inte slå sig till ro, utan vi behöver fortsätta utveckla villkoren för företagande och tillväxt. Vi måste fortsätta arbeta för att Sverige ska vara ett land med ett fritt näringsliv där företag väljer att etablera sig för att villkoren är gynnsamma , e tt Sverige som drar nytta av den nya tekniken och som värnar och utvecklar den storskaliga industrin såväl som det små skaliga företagandet. Sverige är vidare ett land som är beroende av handel. En stor del av landets ekonomi kommer av handel och i synnerhet är handeln med andra EU-länder viktig.

Om ramarna för Moderaternas samlade budgetförslag hade antagits av riks dagen i budgetprocessens första steg hade det funnits andra förutsättningar att driva en framgångsrik och företagsfrämjande politik. Vår uppfattning om hur anslagsfördelningen inom utgiftsområdet bör se ut stämmer överens med den som framgår av motion 2020/21:3489 (M).

Det innebär att vi hade föredragit en minskning av anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel med 200 miljoner kronor 2021, medel som enligt regeringens förslag ska användas för en modernisering av RISE :s testbäddar. Vi hade i stället velat se att dessa medel hade tillförts ett nytt anslag inom utgifts område 20 Allmän miljö- och naturvård för grönt bränslestöd som bl.a. om fattar satsningar på testan lägg ningar för produktion av biodrivmedel.

När det gäller anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statlig t ägda företag har vi inte något annat förslag till anslagsnivå än regeringen, men vi vill här utveckla vår syn på regeringens förslag om ett ägartillskott till Green Cargo AB. Som anförs i den nyss nämnda motionen anser Moderaterna att statens uppgift normalt inte bör vara att äga och driva bolag utan att ange de ramar och regler som ska gälla för ett dynamiskt näringsliv där företag konkurrerar på lika villkor. Staten bör därför i princip inte äga bolag som verkar på kom mersiella marknader med fungerande konkurrens, såvida inte bolaget har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att klara av på annat sätt och såvida det inte motiveras ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Beslut om att minska statens ägande i bolag ska alltid tas med hänsyn till bolagens och skattebetalarnas intresse. Eventuella försäljningar ska genomföras vid en tidpunkt då det utifrån en samlad bedömning kan antas ge det mest affärsmässiga utfallet. Intäkter från försäljningarna ska vidare användas för att amortera på statsskulden. Vi anser att det är klokt att ställa sig bakom förslaget om ett ägartillskott till Green Cargo AB. Staten har som ägare ett ansvar för bolaget och dess roll på gods mark naden. Däremot vill vi vara tydliga med att vår förväntan är att regeringen skärper sin kontroll över och styrning av Green Cargo AB så att inte skatte be tal arna återigen ska behöva bekosta en räddningsinsats. Vidare anser vi att det inte finns några starka skäl för att staten på sikt ska äga Green Cargo AB . D äre mot har staten en självklar roll i att stärka infrastruktursystemet inom såväl järnvägen som andra transportslag. Vi hade därför velat se att riksdagen g ett regeringen ett mandat att på sikt, och med strikta förbehåll, minska eller helt sälja statens ägande i Green Cargo AB.

Som vi tidigare konstaterat är Sverige ett land som är beroende av handel. Vi noterar att regeringen har föreslagit en förstärkning av investerings främ jandet. Vi menar att det är klokt men otillräckligt. Vi hade velat se en riktad satsning på svensk export genom en höjning av anslaget 2:3 Export främjande insatser med 50 miljoner kronor 2021. Dessa medel skulle ha kunnat använ das för att främja export och på så sätt stötta företag och lägga en grund för nya affärsmöjligheter för Sverige och svenska företag.

2.

Statens budget inom utgiftsområde 24, punkt 2 (V)

Lorena Delgado Varas (V) anför:

Riksdagen fastställde genom sitt beslut den 25 november 2020 att de samlade utgifterna för utgiftsområde 24 inte får överstiga 15 355 253 000 kronor 2021 (bet. 2020/21:FiU1). Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgifts området ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och redogör i stället i detta särskilda yttrande för den politik som hade kunnat genomföras om Vänsterpartiets förslag hade fått riksdagens stöd. Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2020/21:3170. Motionen behand las i betänkande 2020/21:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reserva tio n erna 3 och 7 i det betänkandet . I motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 24. Förslaget till statens budget för 2021 inom utgifts område 24 läggs fram i motion 2020/21: 2975 (V) .

I den nyssnämnda motionen 2020/21:3170 (V) presenteras omfattande sats ningar på väl färden och ett reformerat skattesystem i syfte att öka jämlikheten genom om fördelning och skapa förutsättningar för att lyckas med den gröna omställ ningen. När enskilda individer agerar utan hänsyn till att alla är sam man bundna i ett samhälle drar de rika ifrån, välfärden kollapsar och klimatet havererar. För att kunna stärka välfärden, öka friheten för de allra flesta, skapa rättvisa och jämlikhet och lyckas med den nödvändiga gröna omställningen måste vi agera tillsammans. I det läget håller det inte att som regeringen lägga miljardbelopp på att skattesubventionera hushållsnära tjänster, köks reno ve ringar och sänkt inkomstskatt för höginkomsttagare, i stället för att satsa på att säkra välfärdens långsiktiga finansiering eller stärka produktivi tetstillväxten i den svenska ekonomin. När regeringen prioriterar de rika framför att ta tag i de växande klyftorna väljer Vänsterpartiet, som framgår av den nämnda mo tio nen, en annan väg.

Det förslag till budget som finns i motionen innefattar satsningar på att minska klyftorna och att stärka den generella välfärden. Dessa satsningar är centrala för ett mer jämlikt samhälle. Mycket av de pengar som läggs på väl färden syftar till att skapa högre kvalitet, bättre arbetsvillkor, fler arbetstill fällen, och inte minst – en välfärd som omfattar fler. Den plan för ett jämlikt sam hälle och en grön omställning som beskrivs i motionen sätter därmed de ekonomiskt mest utsatta, välfärden samt miljön och klimatet i fokus. Budget förslaget omfattar ca 70 miljarder kronor mer än regeringens på reformer som syftar till att bygga ett robust, hållbart och rättvist samhälle för alla. Samtidigt har detta budget för slag samma finansiella sparande som regeringen föreslår, vilket innebär att de reformer som förordas i motionen är finansierade via ökade skatteinkomster som höginkomsttagare och personer med stora förmö gen heter och kapitalinkomster får bära.

När det gäller den politiska inriktningen för utgiftsområde 24 Näringsliv kan jag inledningsvis konstatera att pandemin har slagit brett mot det svenska näringslivet. Både varu- och tjänsteproduktionen har minskat och vissa bran sch er har drabbats särskilt hårt, som t.ex. tillverknings indu strin, hotell och restaurang samt transport och kommunikationer. Även den offentliga konsum tionen har utvecklats svagt. Vänsterpartiet står bakom många av regeringens krisåtgärder, men flera av förslagen för att sänka före tagens kostnader har varit för generösa. Det gäller särskilt utformningen av om ställningsstödet och den generella sänkningen av arbetsgivaravgifterna.

När det gäller företagande vill jag se en större mångfald av drifts- och ägande former där kooperativ och arbetstagarägda företag utgör en viktig del. Många som är verksamma inom kooperativa företag lyfter de svårigheter de har att få lån i jämförelse med andra företagsformer. Bankerna litar inte på säker heten hos dessa företag, vilket leder till sämre rankning och sämre låne möj ligheter. Jag vill därför se ökade möjligheter till kapitalförsörjning för koopera tionen. Även om det finns ett relativt högt intresse för att starta och driva företag i Sverige kan jag konstatera att tendensen är att intresset minskar. Det gäller fram för allt utanför storstadslänen. Det försvårar de nödvändiga gene rations skiften som krävs för att hålla företagandet levande i hela landet. Återväxten inom vissa branscher är knapp och det saknas erfaren personal som kan ta över verksamheten. Tillsammans med stora pensionsavgångar och ett minskat in tresse för t.ex. tekniska och naturvetenskapliga utbildningar menar jag att det skapar en överhängande risk för brist på personal och företagsledare inom vissa yrkeskategorier. Detta får inte bara konsekvenser för det enskilda före taget, som inte kan drivas vidare, utan många gånger för hela lokal sam hället. En sådan utveckling är därför ett direkt hot mot ambitionen att hela landet ska leva och måste enligt min mening mötas av politiska åtgärder för att underlätta generationsskiften. I motion 2020/21:1309 (V) presenteras flera förslag för att förbättra villkoren för kooperativa företag som ligger i linje med det som jag redovisat här, och som jag eller andra företrädare för Vänster partiet återkommer till när dessa förslag ska behandlas av riksdagen.

Utskottet har tidigare i detta betänkande tagit ställning till regeringens för slag till nytt mål för området Utrikeshandel, export- och investerings främ jande. I samband med det har jag redovisat min övergripande syn på inrikt ningen för detta område.

När det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 24 hade jag velat se en ökning av anslaget 1:5 Näringslivsutveckling med 47 miljoner kronor 2021 i jämförelse med regeringens förslag. Av denna ökning av anslaget borde 30 miljoner kronor ha använts för ett riktat stöd till kvinnors företagande. Stödet skulle bestå av två delar där den ena delen skulle användas för att underlätta yrkesnätverkande mellan kvinnor och den andra delen till att stödja kvinnors innovation. Vidare skulle 17 miljoner kronor av ökningen användas för att stödja de kooperativa företagen. För att ytterligare stärka de kooperativa före tagen hade jag velat se att 40 miljoner kronor inom ramen för anslaget använts för att skapa kooperativ utveckling. Sammantaget hade det inneburit en sats ning på 57 miljoner kronor på kooperativt företagande.

För att rädda företag som hotas av nedläggning hade jag också velat att anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation hade ökats med 100 miljoner kronor 2021 jämfört med vad regeringen föreslår. Medlen skulle ha använts för ett riktat stöd genom Almi dels för att lösa skulder, dels för att er bjuda lån till startkapital för personalgrupper som genom att starta ett koopera tiv vill rädda ett företag som hotas av nedläggning.

När det gäller anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet hade jag föredragit att riksdagen avvisat regeringens förslag i höständringsbudgeten att skjuta till ytterligare medel till Expo i Dubai 2021. Jag menar att deltagandet redan har kostat för mycket pengar och är tveksam till om Sverige som nation ska stödja evenemang som äger rum i diktaturen Förenade Arabemiraten. Jag hade därför önskat att riksdagen beslutade om en minskning av det nämnda anslaget med 25 miljoner kronor.

Slutligen hade jag velat att riksdagen beslutat om att genomföra ett tvåårigt pro gram för en grön omställning av pappersindustrin om totalt 600 miljoner kronor. Stöd skulle ges för investeringar som innebär energieffektivisering samt ökad produktion av förnybara bränslen. Programmet skulle finansieras inom ett nytt anslag som under 2021 skulle ha uppgått till 300 miljoner kronor.

3.

Statens budget inom utgiftsområde 24, punkt 2 (KD)

Camilla Brodin (KD) anför:

Riksdagen fastställde genom sitt beslut den 25 november 2020 att de samlade utgifterna för utgiftsområde 24 inte får överstiga 15 355 253 000 kronor 2021 (bet. 2020/21:FiU1). Eftersom Kristdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Kristdemokraternas politik när det gäller utgiftsområdet. Kristdemokraternas samlade förslag när det gäller statens bud get finns i partimotion 2020/21:3530. Motionen behandlas i betänkande 2020/21:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservationerna 4 och 8 i det betänkandet. I motionen finns också Kristdemo kraternas förslag till ram för utgiftsområde 24. Förslaget till statens budget för 2021 inom utgiftsområde 24 läggs fram i motion 2020/21:3500 (KD).

Som framgår av den ovan nämnda motionen 2020/21:3530 vill Krist demo kraterna skapa för ut sätt ningar för ett samhälle med god ekonomisk tillväxt och ett företagsklimat som står sig starkt i den globala konkurrensen. En väl funge rande ekonomisk politik ger resurser att satsa på välfärden, såsom en god vård och omsorg och en bra skola. Med genomtänkta reformer kring arbets mark naden och i skattepolitiken kan människors förutsättningar att läm na arbetslös het och utanförskap förbättras. Den ekonomiska politiken ska också stärka familjerna och det civila samhället, vilket är en grund för ett samhälle byggt på gemenskap där människor känner tillit till varandra. För att klara detta krävs ledarskap och förmåga att prioritera. Sveriges bästa måste komma före respek tive januaripartis favorit reformer, där ingen tar ansvar för helheten.

De åtgärder som regeringar världen över har tvingats vidta för att stoppa smitt spridningen har resulterat i att Sverige och omvärlden har hamnat i en synnerligen djup lågkonjunktur. I Sverige finns risk för att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer under lång tid. En varaktigt hög arbetslöshet skulle ha negativa hälsoeffekter, medföra sociala problem och undergräva de offentliga finanserna och därmed välfärdens långsiktiga finansiering. De omfattande kort tidspermitteringarna dämpar behovet av att nyanställa under den närmaste tiden, eftersom det i första hand kommer att vara den outnytt jade personal reserven som sysselsätts när produktionen återhämtar sig. Samtidigt som den stora och breda påverkan på samhället som coronapandemin medför måste hanteras, behöver Sverige klara av att hantera de stora samhällsproblem som fanns redan innan pandemin bröt ut och som i flera fall har förvärrats av den. Det handlar framför allt om den arbetslöshet som riskerar att bli permanent, den vårdskuld som har lagts till redan långa vårdköer, de brister i äldre om sorgen som har hamnat i blixtbelysning och den djupt oroande brottsut veck lingen.

De jobbreformer som föreslås i motionen syftar till att arbetsgivare ska vilja anställa personer som i dag är arbetslösa i stället för att, som regeringens refor mer, ge stöd till anställningar som redan finns. I motionen föreslås dess utom ett nationellt grepp för att beta av både vårdskuld och vårdköer och ta all vård ka pacitet som kan uppbringas i anspråk – oavsett var i landet den råkar finnas. Förslaget innebär även att mer resurser tillförs äldreomsorgen och att stora satsningar görs för att äldreomsorgens personal ska kunna arbeta under skäliga villkor. Dessutom behöver alla delar av rättsväsendet få betydande till skott.

När det gäller den politiska inriktningen för utgiftsområde 24 Näringsliv vill jag anföra följande. Läget för svenskt näringsliv har förändrats drastiskt under 2020. Jag vill understryka vikten av att de reformer som sjösätts nu inför 2021 är strukturellt riktiga och kan föra Sverige ur krisen. Det finns behov av breda, snabba, träffsäkra och kraftfulla jobbreformer som bryter massarbets lösheten. En nyckelfaktor i återhämt ningen menar jag är ett gott företagsklimat där investeringar stimu leras och det är enkelt och lönsamt att anställa. Nya jobb skapas inte av politiker i riks dagen eller regeringen , utan de skapas främst av människor som finner det mödan värt att starta och utveckla ett företag, förverkliga en idé och riskera sitt sparkapital. Det är därför av vikt att lagar, regler och skatter utformas på ett sätt som gör det enklare för människor att starta och driva företag. De små och medelstora företagen, som ofta är familje företag, ska stå i centrum för utformningen av näringspolitiken. Samtidigt har Sverige förmånen att ha en till växt av större internationella företag som också efterfrågar ett gynnsamt regelverk för att kunna fortsätta växa och stanna kvar i landet. Att de små företagen får möjlighet att växa och att de större företagen får fortsätta utvecklas är en förutsättning för att Sverige även framöver ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen med kompetens, produkter och tjänster. Med fler sysselsatta kan fler försörja sig själva och därmed få mer makt över sina liv. Med fler sysselsatta skapas också resurser för att förstärka samhälls ekonomin och därmed värna välfärdssystemen så att de som bäst be höv er samhällets stöd också kan få det. En del i detta är att även se eget före tagande som en naturlig väg till arbete, både för sig själv och för andra.

En förutsättning för att de stora globala klyftorna ska kunna minska är han d el på rättvisa villkor över hela världen. Därför måste en fri och rättvis handel utvecklas där geografiska gränser har minskad betydelse. Handels hind er som tullar och exportsubventioner bör motverkas. Det exportfrämjande arbetet ska bl.a. möjliggöra för svenska företag att expandera och nå nya mark nader. Genom dialog med näringslivet och andra berörda aktörer menar jag att de insatser som staten är med och stöder kan fokuseras strategiskt. Det är vidare viktigt att sträva efter samordning av insatser för att utväxlingen av resurs erna ska bli så god som möjligt. Jag anser vidare att insatserna alltid ska följas upp så att det tydligt framgår om de har fått avsedd effekt. Det menar jag ger förutsättningar för kostnadseffektiva prioriteringar. Vidare bör Export kredit nämnden (EKN) få ökad uppmärksamhet. Om företag får bättre information om möjligheten att söka garantier där kommer det att bidra till att fler vågar expor tera. Jag anser också att välfärdstjänster bör uppmärk sammas som en potentiell exportframgång.

När det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 24 hade jag före dragit att riksdagen beslutat i enlighet med förslaget i motion 2020/21:3500 (KD). Med hänvisning till andra angelägna satsningar i Kristdemokraternas budget, som t.ex. konkurrenskraftiga skattereformer för jobb och företagande, satsningar på välfärdens kärna och förstärkt rättsväsende minskas vissa anslag inom detta utgiftsområde i jämförelse med regeringens förslag.

Det innebär att jag hade velat se en minskning av anslaget 1:2 Verket för innovations system: Forskning och utveckling med 70 miljoner kronor när det gäller forskningsmedel i den kommande forsknings - och innovations propo sitionen. Dessa medel hade jag i stället velat tillföra en forsknings satsning på kärnkraft inom utgiftsområde 21 Energi som totalt skulle uppgå till 125 miljo ner kronor årligen. Jag hade vidare velat att riksdagen avvisade reger ingens tilldelning av medel för om ställ ning av arbetsmaskiner.

Jag hade vidare velat se en satsning på etablering av ägarskiftes kontor genom en ökning av anslaget 1:4 Tillväxtverket med 15 miljoner kronor. Jag delar vidare upp fatt ningen som framförs i den nyss nämnda motionen att det finns en effektivi seringspotential inom ramen för företagssystemet.

Vidare anser jag att en förstärkning av anslaget 1:6 Myndigheten för till växt politiska utvärderingar och analyser om 5 miljoner kronor 2021 skulle ha möjliggjort fler effektut värderingar och bidra git till kunskap om hur kostnads effektiv stödgivning kan säkerställas.

Jag hade också föredragit att riksdagen beslutat att anvisa medel till ett anslag för att inrätta en central plattform för regelgivning och avsatt 3 miljoner kronor för detta ändamål. I dag utförs regelgivning av en rad offentliga aktörer , och före tag har svårt att få en överblick över pågående och planerade insatser. Ge nom en central plattform menar jag att det hade kunnat bli mer transparent för förtagen när olika regelarbeten börjar och slutar och hur företagen kan gå till väga för att lämna synpunkter. Detta skulle stärka företagsperspektivet i regel giv ningen och motverka problem som att företag får kort tid på sig för anpassning till nya regler.

I likhet med vad som anförs i motion 2020/21:3500 (KD) hade jag velat att riksdagen avvisade tidigare beslutade ökningar inom anslagen 1:1 Verket för innovationssystem, 1:2 Verket för innova tionssystem: Forskning och utveck ling och 1:5 Närings livsutveckling, med undantag för satsningen på en elektrifiering av fordonsparken inom det sistnämnda anslaget. I linje med i fjol hade jag vidare velat att riksdagen avvisade de utökade medlen om 100 miljoner kronor till Nationella innovationsrådet inom anslaget 1:5 Närings livsutveckling som beslutades i samband med budget propositionen för 2020. Regeringens förslag till medelstilldelning i budget pro po sition för 2021 till det som benämns o mställning och utveck ling för hållbar besöksnäring som åter finns under flera olika anslag (1:4, 1:5 och 1:7) hade jag velat att riksdagen avvisa de till förmån för andra prioriteringar och insatser.

I övrigt hade jag mot bakgrund av att Kristdemokraterna gör andra priori te ringar även velat se minskningar av följande anslag i förhållande till reger ingens förslag: anslaget 1:7 Turistfrämjande (–40 miljoner kronor), anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning (–32 miljoner kronor), anslaget 2:2 Kom merskollegium (–10 miljoner kronor), anslaget 2:3 Exportfrämjande verk sam het (–160 miljoner kronor) och anslaget 2:4 Investeringsfrämjande (– 15 miljoner kronor).

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2020/21:1 Budgetpropositionen för 2021 utgiftsområde 24:

1. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete (avsnitt 2.1 och 4.7).

2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 1 400 000 000 kronor till Green Cargo AB (avsnitt 4.5.1).

3. Riksdagen godkänner att uppdraget för V.S. VisitSweden AB ändras i enlighet med regeringens förslag (avsnitt 4.5.2).

4. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 överlåta statens aktier i Vasallen AB till Statens Bostadsomvandling AB SBO (avsnitt 4.5.3).

5. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier som uppgår till högst 10 000 000 000 kronor och som utifrån teknikneutrala kriterier ges till företag för stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket (avsnitt 4.11.1).

6. Riksdagen godkänner målet för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (avsnitt 5.1).

7. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 500 000 000 000 kronor (avsnitt 5.6.8).

8. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier för investeringar som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 10 000 000 000 kronor (avsnitt 5.6.8).

9. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån i Riksgäldskontoret för exportfinansiering som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 200 000 000 000 kronor (avsnitt 5.6.9).

10. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2021 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt tabell 1.1.

11. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

2020/21:250 av Håkan Svenneling m.fl. (V):

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det överordnade målet för svensk handelspolitik bör vara att bidra till minskade klyftor inom och mellan länder samt ökad jämställdhet och hållbar utveckling och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2975 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2020/21:3364 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2020/21:3489 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska anslag 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka anslag 2:3 Exportfrämjande verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2021 inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Tusental kronor

Anslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

M

SD

V

KD

1:1

Verket för innovationssystem

255 442

±0

−50 000

±0

−10 000

1:2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

3 548 255

±0

−1 323 000

±0

−120 000

1:3

Institutens strategiska kompetensmedel

1 054 268

−200 000

±0

±0

−100 000

1:4

Tillväxtverket

327 175

±0

36 000

±0

10 000

1:5

Näringslivsutveckling

977 022

±0

50 000

47 000

−275 000

1:6

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

65 342

±0

10 000

±0

5 000

1:7

Turistfrämjande

144 613

±0

50 000

±0

−40 000

1:8

Sveriges geologiska undersökning

244 872

±0

63 000

±0

−32 000

1:9

Geovetenskaplig forskning

5 923

±0

9 000

±0

±0

1:10

Miljösäkring av oljelagringsanläggningar

14 000

±0

±0

±0

±0

1:11

Bolagsverket

45 898

±0

27 000

±0

±0

1:12

Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien

8 327

±0

1 000

±0

±0

1:13

Konkurrensverket

164 697

±0

5 000

±0

±0

1:14

Konkurrensforskning

10 804

±0

2 000

±0

±0

1:15

Upprustning och drift av Göta kanal

119 910

±0

±0

±0

±0

1:16

Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag

24 850

±0

±0

±0

±0

1:17

Kapitalinsatser i statligt ägda företag

1 401 000

±0

±0

±0

±0

1:18

Avgifter till vissa internationella organisationer

16 780

±0

±0

±0

±0

1:19

Finansiering av rättegångskostnader

18 000

±0

±0

±0

±0

1:20

Bidrag till företagsutveckling och innovation

269 472

±0

±0

100 000

±0

1:21

Patent- och registreringsverket

340 812

±0

10 000

±0

±0

1:22

Stöd vid korttidsarbete

2 080 000

±0

±0

±0

±0

1:23

Stöd till enskilda näringsidkare

1 500 000

±0

±0

±0

±0

1:24

Omställningsstöd

2 000 000

±0

±0

±0

±0

2:1

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet

36 059

±0

±0

±0

±0

2:2

Kommerskollegium

92 240

±0

±0

±0

−10 000

2:3

Exportfrämjande verksamhet

339 867

50 000

±0

−25 000

−160 000

2:4

Investeringsfrämjande

97 772

±0

±0

±0

−15 000

2:5

Avgifter till internationella handelsorganisationer

20 517

±0

±0

±0

±0

2:6

Bidrag till standardiseringen

31 336

±0

±0

±0

±0

2:7

AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning

100 000

±0

±0

±0

±0

Förslag till anslag utöver regeringens förslag

99:1

Forum för exponentiella teknologier

±0

±0

10 000

±0

±0

99:2

Starta eget - bidrag för yrkesverksamma

±0

±0

100 000

±0

±0

99:3

Program grön omställning pappersindustrin

±0

±0

±0

300 000

±0

99:4

Central plattform för regelgivning

±0

±0

±0

±0

3 000

Summa för utgiftsområdet

15 355 253

−150 000

−1 000 000

422 000

−744 000

Bilaga 3

Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.

Beställningsbemyndiganden för 20 21 inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Tusental kronor

Anslag

Regeringens förslag

Tidsperiod

1: 2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

3 460 000

202 2 –2025

1: 5

Näringslivsutveckling

670 000

202 2 –202 4

1:9

Geovetenskaplig forskning

5 000

2022–2023

1:14

Konkurrensforskning

6 300

2022–2024

Bilaga 4

Reservanternas anslagsförslag

Reservation 2, punkt 2 ( SD )

Anslag för 2021 inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Tusental kronor

Anslag

Avvikelse från regeringen

Reservanternas förslag

1:1

Verket för innovationssystem

−50 000

205 442

1:2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

−1 323 000

2 225 255

1:3

Institutens strategiska kompetensmedel

±0

1 054 268

1:4

Tillväxtverket

36 000

363 175

1:5

Näringslivsutveckling

50 000

1 027 022

1:6

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

10 000

75 342

1:7

Turistfrämjande

50 000

194 613

1:8

Sveriges geologiska undersökning

63 000

307 872

1:9

Geovetenskaplig forskning

9 000

14 923

1:10

Miljösäkring av oljelagringsanläggningar

±0

14 000

1:11

Bolagsverket

27 000

72 898

1:12

Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien

1 000

9 327

1:13

Konkurrensverket

5 000

169 697

1:14

Konkurrensforskning

2 000

12 804

1:15

Upprustning och drift av Göta kanal

±0

119 910

1:16

Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag

±0

24 850

1:17

Kapitalinsatser i statligt ägda företag

±0

1 401 000

1:18

Avgifter till vissa internationella organisationer

±0

16 780

1:19

Finansiering av rättegångskostnader

±0

18 000

1:20

Bidrag till företagsutveckling och innovation

±0

269 472

1:21

Patent- och registreringsverket

10 000

350 812

1:22

Stöd vid korttidsarbete

±0

2 080 000

1:23

Stöd till enskilda näringsidkare

±0

1 500 000

1:24

Omställningsstöd

±0

2 000 000

2:1

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet

±0

36 059

2:2

Kommerskollegium

±0

92 240

2:3

Exportfrämjande verksamhet

±0

339 867

2:4

Investeringsfrämjande

±0

97 772

2:5

Avgifter till internationella handelsorganisationer

±0

20 517

2:6

Bidrag till standardiseringen

±0

31 336

2:7

AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning

±0

100 000

99:1

Forum för exponentiella teknologier

10 000

10 000

99:2

Starta eget - bidrag för yrkesverksamma

100 000

100 000

Summa för utgiftsområdet

−1 000 000

14 355 253

Bilaga 5

Regeringens lagförslag