Bet. 2020/21:NU10

Näringsutskottet s betänkande

2020/21 : NU10

Konkurrensverkets befogenheter

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar och ny lag som bl.a. gäller Konkurrensverkets befogenheter. F ör slagen innebär bl.a. att Konkurrensverket som första instans ska få besluta om kon kurrensskadeavgift och att Konkurrensverkets befogenheter vid plats under sökningar utökas. Lagändringarna och den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2021.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns tre reservationer (M, SD, KD). I en reservation om uppföljning och utökning av Konkurrensverkets beslutanderätt föreslås att riksdagen ska göra ett tillkännagivande (M, SD, KD).

Behandlade förslag

Proposition 2020/21:51 Konkurrensverkets befogenheter .

Fem yrkanden i följdmotioner .

Fyra yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020 /21 .

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Konkurrensverkets befogenheter

Reservationer

1. Uppföljning och utökning av Konkurrensverkets beslutanderätt, punkt 2 (M, SD, KD)

2. Konkurrensverkets organisation, punkt 3 (SD)

3. Vissa frågor om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, punkt 4 (SD, KD)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ömsesidigt bistånd med delgivning och indrivning på konkurrensområdet,

2. lag om ändring i utsökningsbalken,

3. lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579),

4. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

5. lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud,

6. lag om ändring i konkurrensskadelagen (2016:964).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:51 punkterna 1–6.

2.

Uppföljning och utökning av Konkurrensverkets beslutanderätt

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:3782 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

2020/21:3784 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (M, SD, KD)

3.

Konkurrensverkets organisation

Riksdagen avslår motion

2020/21:3782 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3.

Reservation 2 (SD)

4.

Vissa frågor om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:2855 av Lars Beckman (M),

2020/21:3045 av Annicka Engblom (M) yrkandena 1 och 2 samt

2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 36.

Reservation 3 (SD, KD)

Stockholm den 21 januari 2021

På näringsutskottets vägnar

Lars Hjälmered

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lars Hjälmered (M), Anna-Caren Sätherberg (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Monica Haider (S), Helena Lindahl (C), Lotta Olsson (M), Tobias Andersson (SD), Camilla Brodin (KD), Åsa Eriksson (S), Joar Forssell (L), Eric Palmqvist (SD), Lorentz Tovatt (MP), Peter Helander (C), Patrik Engström (S), Josef Fransson (SD) och Lorena Delgado Varas (V).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2020/21:51 Kon kur rens verkets befogenheter , fem yrkanden i följd motioner och fyra yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020 /21 .

I bilaga 1 finns en förteckning över behandlade förslag. I bilaga 2 finns reger ingens lagförslag.

Bakgrund

Under 2013 och 2014 utvärderade Europeiska kommissionen hur rådets förordning (EG) nr 1/2003 om modernisering av systemet för tillämpning av artiklarna 81 och 82 i fördraget (nu artiklarna 101 och 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) hade fungerat. Baserat på utvärderingen publicerade kommissionen meddelandet Tio år av antitrustregler enligt rådets förordning 1/2003 (COM(2014) 453). I meddelandet identifierades ett antal områden där åtgärder skulle kunna vidtas för att få en ännu effektivare konkurrenstillsyn i medlemsländerna.

Den 22 mars 2017 presenterade kommissionen ett förslag till Europa par la mentets och rådets direktiv om att ge medlemsstaternas kon kur rens myn dig heter befogenhet att mer effektivt kontrollera efter levnaden av kon kur rens reg lerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad (COM(2017) 142).

Under våren 2018 genomfördes förhandlingar mellan rådet, Europa parlamentet och kommissionen. Ett gemensamt förslag till direktiv antogs av parlamentet den 14 november och av rådet den 4 december. Direktivet – Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1 av den 11 december 2018 om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säker ställa en väl fungerande inre marknad – publicerades den 14 januari 2019 . Direktivet ska vara genomfört i nationell rätt senast den 4 februari 2021.

Den 30 april 2015 fattade regeringen beslut om ett kommittédirektiv om att över väga en utökad beslutanderätt för Konkurrensverket i fråga om kon kur rens skadeavgift och företagskoncentrationer (dir. 2015:48). Genom ett tilläggs direktiv den 12 maj 2016 förlängdes utredningstiden (dir. 2016:37). Utredningen redovisade i juni 2016 sitt uppdrag genom betänkandet En utökad beslu tanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49). Betänkandet remiss behandlades. I september 2017 föreslog regeringen i en proposition till riks dagen att Konkurrensverkets beslutanderätt i fråga om företags kon centrationer skulle utökas (prop. 2017/18:15). Riksdagen beslutade i enlighet med reger ing ens förslag (bet. 2017/18:NU5 , rskr . 2017/18:21 ) , och fr .o.m. den 1 januari 2018 tillämpas en ordning som innebär att Konkurrensverket beslutar om företags koncentrationer i första instans . Utredningens förslag om en utökad beslu tanderätt för Kon kurrensverket i fråga om konkurrensskadeavgift behand la des dock inte i pro positionen.

Med anledning av direktivet och utredningens förslag om en utökad beslutande rätt för Konkurrensverket när det gäller konkurrensskadeavgift togs pro memorian Konkurrensverkets befog enheter (Ds 2020:3 ) fram inom Närings departementet. Promemorian har remissbehandlats.

Regeringen beslutade den 1 oktober 2020 att begära in Lagrådets yttrande över lagförslag en . I sitt yttrande avstyrker Lagrådet förslaget om att Kon kur rensverket ska få besluta om konkurrensskadeavgift.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i konkurrenslagen som innebär att instans ordningen för prövning av konkurrensskadeavgift ändras. Kon kur rensverket ska, i stället för Patent- och marknadsdomstolen, som första instans få besluta i frågor om konkurrensskadeavgift . Vidare innehåller propositionen förslag till de lagändringar som behövs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1 av den 11 december 2018 om att ge medlems staternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad. Lagändringarna medför bl.a. att Konkurrensverkets befogen heter vid plats undersökningar utökas och att det införs en sanktion mot företag som trotsar verkets beslut under utredningen av den överträdelse som företaget misstänks för (utredningsskadeavgift). Konkurrensverket föreslås få besluta om den nya utredningsskadeavgiften. I propositionen föreslås också en ny lag om ömse sidigt bistånd med delgivning och indrivning på konkurrens området.

Lagändringarna och den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2021.

Utskottets överväganden

Konkurrensverkets befogenheter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar de lagändringar och den ny a lag som regeringen föreslår. F örslagen innebär bl.a. att Konkurrensverket som första instans ska få besluta om konkurrensskadeavgift och att Konkur rens verkets befogenheter vid platsundersökningar utökas. Lag ändringarna och den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2021.

Riksdagen avs l år samtliga motionsyrkanden. Utskottet hänvisar bl.a. till befintlig lagstiftning och Konkurrensverkets pågående arbete.

Jämför reservation 1 (M, SD, KD), 2 (SD) och 3 (SD, KD).

Propositionen

I propositionen föreslås ändringar i konkurrenslagen som bl.a. innebär att instans ordningen för prövning av konkurrensskadeavgift ändras. Det innebär att Konkurrens verket (i stället för Patent- och marknadsdomstolen) som första instans få r besluta i frågor om konkurrensskadeavgift. Verkets beslut ska kunna överklagas till dom stolen. Vidare innehåller propositionen förslag till de lagändringar som behövs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1 av den 11 december 2018 om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad. Lagändringarna inne bär bl.a. att Konkurrensverkets befogenheter vid plats undersökningar utökas och att det införs en sanktion mot företag som trotsar verkets beslut under utre d ningen av den överträdelse som företaget misstänks för (utredning s skade avgift). Konkurrensverket föreslås få besluta om den nya utrednings skade avgiften. I propositionen föreslås också en ny lag om ömse sidigt bistånd med delgivning och indrivning på konkurrensområdet.

R egeringen anför i propositionen att reglerna om att utöka Konkur rens verkets beslutanderätt till att omfatta konkurrensskadeavgift och utrednings skade avgift föreslås efter en samlad bedömning av för - och nack delar. Av pro po sitionen framgår att Konkurrensverkets beslut i dess frågor ska kunna över kla gas till Patent- och marknadsdomstolen. I pro po si ti onen anförs vidare att Konkur rens verket bör anförtros att organisera sin verk sam het så att utredande och beslutande funk tio ner hålls skilda åt .

I p ropositionen redovisas att Lagrådet avstyrkt förslaget om att utöka Kon kurrensverkets beslutanderätt till att omfatta konkurrensskadeavgift. Lagrådet påpekar i sitt yttrande att det inte har kommit fram att den nuvarande ordningen för att döma ut konkurrensskadeavgift har försvårat för Kon kurrensverket att samarbeta med andra stater inom EU. Enligt regeringen är det emellertid inte av avgörande betydelse för o m Konkurrens verket ska få besluta om konkur rens skadeavgift i första instans. Avgörande anges i stället vara att Konkur rens verket ska kunna vidta alla de åtgärder som behövs för att bedriva en effektiv konkur renstillsyn tillsammans med andra europeiska kon kurren s myndighe ter.

Lagändringarna och den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2021.

Motionerna

I kommittémotion 2020/21:3784 av Lars Hjälmered m.fl. (M) framförs att det är naturligt att gå vidare med förslagen i proposition 2020/21:51 om att öka Konkurrensverkets befogenheter. Motionärerna framhåller dock att förslaget om konkurrensskadeavgift inte får leda till längre handläggningstider och mindre effektiva processer hos Konkurrensverket. I yrkande 1 framförs därför att regeringen löpande bör följa upp, utvärdera och återkoppla till riks dagen om reformen har lett till en mer effektiv konkurrenstillsyn. I motionens yrkande 2 förordas vidare att regeringen bör återkomma med förslag om att ge Konkurrensverket beslutanderätt för konkurrensbegränsande offentlig sälj verk samhet .

I motion 2020/21:2855 anför Lars Beckman (M) att f ör att företagen ska utvecklas väl och kunna bidra med skatteintäkter till staten är det viktigt att det inte finns marknadsstörningar. Motionären menar att s taten därför bör renodla sin roll att vara myndighetsutövare och endast utöva tillsyn över verksamheter i stället för att ägna sig åt marknadsstörande kommersiella aktiviteter.

I motion 2020/21:3045 av Annicka Engblom (M) framförs att det i konkurrenslagen finns bestämmelser om konkurrensbegränsande offentlig sälj verksamhet (KOS-reglerna) . Av yrkande 1 framgår att p rivata företag ofta tar stora eko no mi ska risker och inte klarar att driva verksamheten med underskott, medan offentlig verksamhet kan täcka eventuella underskott med medel från någon annan verk samhet eller bidrag från skattemedel. Motionären menar vidare att m ånga privata företag upplever att offentliga aktörer alltför ofta bortser från KOS- reg ler na . Enligt yrkande 2 bör d ärför varje kommun, region och myndighet ha en policy för vilka verksamheter de ska bedriva och hur detta ska göras utan att begränsa konkurrensen.

Tobias Andersson m.fl. (SD) anför i kommittémotion 2020/21:3782 att de i huvudsak välkomnar förslagen i proposition 2020/21:51. Motionärerna för ordar dock i yrkande 1 att regeringen bör få i uppdrag att verka för en grundlig utvärdering av den nya ordningen för konkurrensskadeavgift när den varit i bruk i fem år. Motionärerna anför vidare i yrkandena 2 och 3 att regeringen dels ska återkomma till riksdagen med förslag som medför att Konkur rens verket får beslutanderätt även i ärenden som rör konkurrens begränsande offentlig säljverksamhet, dels ska vidta åtgärder för att Konkurrens verkets utredande och beslutande delar inom organisationen separeras.

I kommittémotion 2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) förordas i yrkande 36 att det görs en kartläggning av statens affärsmässiga verksamhet som sker i konkurrens med det privata näringslivet. I kartläggningen ska även myndigheters verksamhet ingå. Motionärerna pekar i motionen på flera konkreta fall där offentlig verksamhet på ett osunt sätt konkurrerar med privata företag. I motionen framhålls vidare att det offentliga inte ska konkurrera med det privata såvida det inte krävs en särskild insats på ett väl definierat område för att främja tillväxt och utveckling under en begränsad tid.

Vissa kompletterande uppgifter

Utvärdering av vissa regler

P ropositionen Konkurrensverkets befogenheter (prop. 2020/21:51 ) innehåller bl.a. förslag till de lagändringar som behövs för att genomföra Europa parlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1 av den 11 december 2018 om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndig heter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av kon kurrens reglerna och om att säker ställa en väl fungerande inre marknad. I direktivet s artikel 35 anges att EU- kommissionen s enast den 12 december 2024 ska över lämna en rapport om genomförandet av direktiv et till Europa parlamentet och r ådet. Det framgår vidare att kom mis sionen i före kommande fall får se över direktiv et och vid behov lägga fram ett lag stiftningsförslag.

Regler om k onkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet

B estämmelserna i konkurrenslagen (2008:579) är inriktade på att motverka sådana för hållanden som kan skada konkurrensens effektivitet . Det handlar i huvud sak om konkur ren s begränsande samarbete n, missbruk av dominerande ställ ning och före tag s koncentrationer. Konkurrensreglerna gäller för företag och bygger på förbudsprincipen , vilket innebär a tt vissa konkurrens begräns ningar anses skadliga och därför är förbjudna. De t eller de företag som bryter mot för buden kan drabbas av sanktioner.

Konkurrenslagen innehåller även reg ler som gör det möjligt att pröva kon kur renskonflikter som uppstår när staten, en kommun eller en region säljer varor och tjänster i konkurrens med privata aktörer . De ssa reg ler om kon kur rensbegränsande offentlig säljverksamhet (KOS-reglerna) kom pletterar för buden mot konkurrens be grän sande samarbete res pektive miss bruk av en domi nerande ställning. KOS-reglerna infördes i kon kur renslagen den 1 januari 2010 (prop. 2008/09:231, bet. 2009/10:NU8 , rskr. 2009/10:84 ) . Syftet var att säkerställa att offentliga och pri vata aktörer kon kur rerar på likartade villkor. Bestämmelserna ger Kon kur rens verket möjlighet att ingripa när kommuner, regioner eller staten hindrar en sund konkurrens när de bedriver sälj verk samhet. Konkurrensverket kan som tillsyns myn dig het väcka talan i dom stol om att förbjuda en offentlig aktör att tillämpa ett kon kur rens sned vridande förfarande i en säljverksamhet. Konkurrens verkets be slut om huruvida man ska ansöka om ett förbud kan inte över klagas. När Kon kur ren s verket i ett visst fall beslutar om att inte ansöka om ett för bud har ett före tag som berörs av den offentliga aktörens förfarande möj lig het att själv väcka talan om förbud i domstol . En offentlig aktör som bryter mot ett förbud kan bli tvungen att betala vite till staten.

En utgångspunkt när KOS- reglerna infördes var enligt förarbetena att det vid en tillämpning av reglerna måste vara möjligt att ta hänsyn till andra allmänna intressen än kon kur rensintresset som kan uppväga den konkurrens snedvridning beteendet kan ge upphov till (prop. 2008:09:231).

Uppföljning av KOS-reglerna

Konkurrensverket presenterade i mars 2020 rapporten Tio år med bestäm melser om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet – Kommuners sälj verksamhet i fokus (rapport 2020:2). I rapporten följer Kon kur rens verket upp hur KOS-reglerna har fungerat sedan de trädde i kraft. I rap porten anför Konkurrensverket att lagstiftningen och tillsyn sarbetet har gett resultat och att för utsättningarna för välfungerande konkurrens mellan offentliga aktö rer och privata företag har förbättrats. Samtidigt framhåller Konkurrensverket i rap por ten att det även fortsättningsvis finns en risk för konkurrensproblem när offentliga aktörer agerar på kon kur rensutsatta marknader och att det finns a nledning att följa utvecklingen på området noga framöver .

I rapporten framhåll s vidare att ökad kunskap och före byggande åtgärder är viktiga verktyg för att motverka konkurrensproblem i de aktuella situatio nerna . Rapportens resultat visar att många kommuner bedriver ett aktivt arbete som kan minska risken för att konkurrenskonflikter uppstår mellan offentlig sälj verk samhet och privata aktörer. Konkurrensverket framhåller sam tidigt att alla kom muner bör ta fram riktlinjer eller en policy som ett stöd för deras fort satta arbete med konkurrensfrågor. I rapporten lämnar Konkurrensverket sina rekommendationer om vad sådana styr doku ment bör inne hålla.

Konkurrensverket har även tidigare följt upp KOS-reglerna i rapporten Frivilliga åtgärder i offentlig säljverksamhet – Effektivare konkurrenstillsyn när offentliga aktörer ändrar sitt agerande (rapport 2018:5) . Rapporten inne håller en uppföljning av 25 ärenden från 2010–2017 som rört offentlig sälj verk samhet. I samtliga fall hade en utredning inletts för att klarlägga om en offent lig aktör brutit mot KOS-reglerna. I rapporten framhålls att offentliga aktörer som har blivit föremål för en utredning i flera fall har ändrat sitt beteende på ett sådant sätt att risken för konkurrensbegränsande effekter har minskat.

I sammanhanget kan även nämnas att Konkurrensverket följt upp kon kur rens förhållanden i samband med offentliga upphandlingar. I rapporte n Kor ruption och osund konkurrens i offentlig upphandling (rapport 2020:1) red o g örs för hur upphandlare ser på olika frågor om korruption och osund kon kur rens. Konkurrensverket konstaterar att många upphandlare anser att det råder en brist på avtalsuppföljning hos upphandlande myndigheter. De menar att det bortprioriteras i organisationen, samtidigt som de anser att korruption oftast uppstår vid avtalsförvaltningen efter det att upphandlingen är avklarad. En slut sats som dras i rapporten är att kunskapen hos upphandlande myn dig heter måste höjas och att dessa myndigheter kontinuerligt behöver arbeta med frågor om korruption och otillbörlig påverkan.

Konkurrensverkets uppdrag och organisation

Av förordning (2007:1117) med instruktion för Konkurrensverket framgår att Konkurrensverket är förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor och tillsyns myndighet för den offentliga upphandlingen. Konkurrensverket ska även verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för kon sumenterna samt en effektiv offentlig upphandling till nytta för det allmänna och marknadens aktörer Av instruktionen framgår även att Kon kurrensverket ska uppmärksamma hinder mot en effektiv konkurrens i offentlig och privat verksamhet och mot en effektiv offentlig upp handling, lämna förslag till konkurrensutsättning och till regelreformering samt följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde. Konkurrensverket ska även verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för kon sumenterna samt en effektiv offentlig upphandling till nytta för det allmänna och marknadens aktörer

I februari 2020 gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att undersöka om utökad beslutanderätt f ö r Konkurrensverket i ärenden om konkurrens- och utre dnings skadeavg i ft medför att det behövs organ i sato ri ska förändringar inom myndigheten . I april 2020 redovisade Konkurrensverket uppdraget för reger ingen i rapporten Konkurrensverkets organisation vid en utökad beslu tand e rätt. Där framhåller verket att det har dragit slutsatsen att de inter nationella och nationella krav som ställs i fråga om rättssäkerhet uppfylls i dagens orga nisation. Konkurrensverket framhåller vidare att det har genom fört och håller på att genomföra ett antal åtgärder inom ramen för det kon tinuerliga utvecklingsarbetet och anser att det inte finns några rättsliga skäl som för anleder en ändrad beslutsordning. Konkurrensverket kommer enligt redo visningen av regeringsuppdraget även att vidta ytterligare åtgärder, bl.a. i fråga om den interna kvalitetssäkringen, vilka kommer att genomföras oavsett om myn digheten ges utökad beslutanderätt i sanktionsfrågor eller inte. Exempel vis ska en ny funktion inrättas som är helt skild från den utredande verk sam heten och som ska ha till uppgift att ansvara för frågor relaterade till part ernas processuella rättigheter under utredningen och för de muntliga för far andena. Vidare kommer en del av organisationen som inte har varit invol verad i utred ningen tidigare att granska utredningens överväganden och för slag till beslut, inklusive eventuella sanktioner, innan ett slutligt beslut fattas. I detta ingår att kritiskt och aktivt ifrågasätta samt identifiera eventuella svag heter i besluts förslaget. Därigenom tillförs ytterligare ett perspektiv inför myn dig hetens ställningstagande utöver befintliga beredningsprocesser. Kon kur rens verket avser även att införa interna tidsfrister som endast är möjliga att avvika från efter god kännande av generaldirektören eller av den som denne utser. Syftet är att säker ställa att utredningarna bedrivs effektivt och i enlighet med fast ställda tids planer.

Tidigare riksdagsbehandling

Tillkännagivande om K onkurrensverkets tillsynsarbete

Våren 2020 behandlade utskottet regeringens skrivelse Riksrevisionens rap port om Konkurrensverkets tillsyn (skr. 2019/20:76) . I skrivelsen redovisar reger ingen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riks re visionen lämnar i sin rapport Konkurrensverkets tillsyn – förut sät tningar för effektivt resursutnyttjande (RiR 2019:26) . I rapporten framhåller Riks revisionen bl.a. brister i Konkurrensverkets tillsyns arbete. Bristerna avser både Konkurrensverkets prioriteringspolicy och Kon kur rens verkets interna kon troll. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att Kon kurrensverkets resurs utnyt tjande kan förbättras.

Regeringen ang av i sin skrivelse att den instämmer i Riksrevisionens iakt tagelse att det är viktigt med löpande uppföljning och utvärdering av Kon kurrensverkets tillsyn. Regeringen uppg av vidare att den löpande följer Ko n kurrensverkets resultat och resursutnyttjande bl.a. genom myndighetens års re do visning som tillsammans med det årliga budgetunderlaget ligger till grund för tilldelningen av resurser och styrningen via regleringsbrev. Reger ings kansliet uppges även ha en årlig myndighetsdialog med Konkurrensverkets generaldirektör som syftar till att följa upp Konkurrens verkets verksamhet, ge en återkoppling och diskutera myndighetens resultat m.m. Utifrån dessa redo visningar och diskussioner följer Regeringskansliet hur Konkurrensverket utnyttjar och fördelar sina resurser.

Med anledning av motionsyrkanden som väcktes i samband med reger ingens skrivelse förordade utskottet att riksdagen skulle rikta ett till känna givande till regeringen om regeringens styrning av Konkurrensverket (bet. 2019/20:NU17) . Utskottet a nförde att regeringen bör s äkerställa och följa upp att åtgärder vidtas vid Konkurrensverket för att en väl fungerande kon kur rens tillsyn utifrån Riksrevisionens rekom menda tioner ska uppnås. Utskottet ans åg dessutom att regeringen bör återrapportera vidtagna åtgärder och slutsatser till riksdagen. I betänkandet f a nns en reservation (S, V, MP) där det föresl ogs att riksdagen inte skulle gör a något tillkännagivande. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Förslag till t illkännagivande om statligt ägda bolag och vissa konkurrens frågor

I betänkandet R egeringens skrivelse med 2020 års redogörelse för statligt ägda företag (bet. 2020/21:NU4) förordar utskottet ett tillkännagivande till reger ingen med anledning av motionsyrkanden om att statligt ägda bolags agerande kan snedvrida konkurrensen. Om riksdagen beslutar i enlighet med utskottets förslag innebär det att reger ingen uppmanas att inom ramen för bolags styrningen säkerställa att bolag med statligt ägande inte agerar så att en osund konkurrens uppstår. Utskottet anför även att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av de åtgärder som man har vidtagit. Riksdagen kommer att fatta beslut med anledning av utskottets förslag under våren 2021.

T idigare riksdagsbehandling av förslag som rör KOS-reglerna

KOS-reglerna har vi d ett flertal tillfällen under den innevarande mandat perioden varit föremål för olika motions yrkanden som behandlats av utskottet . Under det föregående riksmötet efter frågades i ett antal yrkanden till känna givanden om att konkurrenslagen och KOS-reglerna ska utvärderas. Utskottet avstyrkte dessa yrkanden och konstaterade bl.a. att KOS-reglerna ger Kon kurrensverket möjlighet att ingripa när kommuner, regioner och staten hindrar en sund konkurrens i sin säljverksamhet och att Kon kurrensverket har gjort en uppföljning av regelverket (bet. 2019/20:NU12) . Utskottet noterade att u pp följningen bl.a. visade a tt Konkurrens verkets tillsynsarbete effektivt bidrar till att reglerna följs i högre grad och till faktiska förändringar på mark naden. En annan uppfattning anfördes i en reservation av företrädare i utskottet för Moderaterna.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker :

– Regeringens lagförslag

– Uppföljning och utökning av Konkurrensverkets beslutanderätt

– Konkurrensverkets organisation

– Vissa frågor om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet .

Regeringens lagförslag

V äl fungerande och effektiva marknader är en grundläggande förutsättning för att säkra och stärka konkurrenskraften hos svenska företag. En fungerande konkurrens är vitalt för tillväxt, fler jobb och ökad välfärd. För att upprätthålla en sådan situation på marknaderna har Konkurrensverket en mycket viktig till synsfunktion i och med sitt uppdrag att bl.a. arbeta för en effektiv konkur rens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna. Utskottet väl komnar därför förslag som syftar till att Konkurrens verket på ett mer effektivt sätt ska kunna kon trol lera att konkur rens reglerna följs . Utskottet har således inget att invända mot regeringens förslag till ny och ändrad lagstiftning på området och till styrker därmed p roposition en .

Uppföljning och utökning av Konkurrensverkets beslutanderätt

I motion 2020/21:3782 (SD) yrkandena 1 och 2 samt i motion 2020/21:3784 (M) yrkandena 1 och 2 förordas tillkännagivanden om att regeringen dels bör följa upp och utvärdera de nya reglerna om ändrad instansordning när det gäller beslut i ärenden om kon kur rens skadeavgift, dels bör återkomma till riks dagen med förslag om en ändrad instansordning även när det gäller ärenden som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av Konkurrensverket s viktig a till synsfunktion för att upprätthålla en effektiv och sund konkur rens situation när offentlig verksamhet agerar på samma marknader som privata företag. Av naturliga skäl finns det alltid en risk att konkurrensen snedvrids när offentlig verksamhet ägnar sig åt försäljning av varor eller tjänster och i denna verk samhet konkurrerar med privata företag . För att skapa bättre förutsätt ningar för en sund konkurrens i dessa situationer infördes 2010 särskilda regler om offentlig säljverksamhet i konkurrenslagen (2008:579) , de s.k. KOS-reglerna . Konkurrensverket kan enligt dessa bestämmelser väcka talan i dom stol om att förbjuda en offentlig aktör att tillämpa ett kon kur rens begränsande förfarande vid försäljning av varor eller tjänster på en mark nad. Utskottet kan dessutom konstatera att v em som helst kan uppmärksamma Kon kurrensverket på kon kur rensproblem som uppstår när en offentlig aktör säljer varor eller tjänster. Om Konkurrensverket beslutar att inte ingripa i ett visst fall, kan det företag eller den företagssammanslutning som berörs begära att domstolen förbjuder säljverksamheten . E n utgångspunkt när reglerna infördes var att det vid en tillämpning av reglerna måste vara möjligt att ta hänsyn till andra allmänna intressen än konkurrensintresset som kan uppväga den konkurrens sned vridning beteendet kan ge upphov till.

Utskottet kan konstatera att Konkurrensverket följt upp och utvärderat KOS-reglerna vid ett par tillfällen sedan de infördes . A v uppföljningarna fram går att KOS-reglerna och Konkurrensverkets tillsyn sverksamhet har lett till att förutsättningarna för välfungerande kon kur rens mellan offentliga aktörer och privata företag har förbättrats. Utskottet noterar dock att Kon kur rensverket framhåller att det även i fortsättningen finns risk för konkur rensproblem när offentliga aktörer agerar på kon kur rens utsatta mark nader och att det finns a nledning att även fram över noga följa utvecklingen på området. Utöver detta vill utskottet påminna om att Kon kur rensverket enligt sin instruktion har i uppgift att bl.a. uppmärksamma hinder mot en effektiv konkurrens i offentlig och privat verksamhet och mot en effektiv offentlig upphandling .

Avslutningsvis vill u tskottet även påminna om att riksdagen under detta riksmöte i ett t ill känna givande har uppmanat regeringen om att den bör säker ställa och följa upp att åtgärder vidtas vid Kon kur rens verket för att en väl fungerande kon kur rens tillsyn ska uppnås . Utskottet har dessutom förordat att riksdagen under våren 2021 bör tillkännage för regeringen att den inom ramen för styrningen av bolag med statligt ägande ska säkerställa att dessa bolag inte agerar så att en osund konkurrens uppstår.

Med det anförda avstyrks motion syrkandena .

Konkurrensverkets organisation

Enligt den proposition som utskottet i det föregående ställt sig bakom utökas Konkurrensverket s beslutanderätt till att även omfatta konkurrensskadeavgift. Med anledning av dessa regler förordas i motion 2020/21:3782 (SD) yrkande 3 e tt tillkännagivande om att regeringen bör säkerställa att Konkurrensverkets utre dande och beslutande funktioner separeras. Utskottet kan konstatera att Kon kurrensverket under våren 2020 redovisade ett regeringsuppdrag om Kon kurrensverkets organisation vid e tt genomförande av nya regler på området. Av den proposition som ligger till grund för de nya reglerna framgår att reger ingen bedömer att Konkurrensverket bör anförtros att utforma sin verksamhet så att rättssäkerheten vid beslut om konkurrensskadeavgift upp rätt hålls. Utskottet gör ingen annan bedömning och ser därmed ingen anled ning för riks dagen att agera i frågan. De t nämnda motion syrkandet avstyrks härmed.

Vissa frågor om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet

Som redovisats i det föregående infördes 2010 särskilda regler i kon kur renslagen (2008:579) för att skapa bättre förutsättningar för en sund kon kurrens när offentlig verksamhet konkurrerar med privata företag – de s.k. KOS-reglerna . I det föregående har det även redovisats att K onkurrensverket har följt upp dessa regler och hur rättspraxis har utvecklats på området. Utskottet vill framhålla att detta är ett område som är mycket viktigt att följa eftersom väl fungerande marknader och en effektiv konkurrens bidrar till fler välmående företag som i sin tur bidrar till samhället på många olika sätt. Utskottet avser dock inte att – så som föreslås i motion 2020/21:3500 (KD) yrkande 36 – förorda att riksdagen uppmanar regeringen att genomföra en kartläggning av i vilken omfattning som offentlig verksamhet konkurrerar med privata företag. Utskottet ser heller inget behov av att förorda några till kännagivanden om konkurrens begränsande offentlig säljverksamhet som för ordas i motionerna 2020/21:2855 (M) och 2020/21:3045 (M). Utskottet avstyrker därmed motionsyrkanden a .

Reservation er

1.

Uppföljning och utökning av Konkurrensverkets beslutanderätt, punkt 2 (M, SD, KD)

av Lars Hjälmered (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Lotta Olsson (M), Tobias Andersson (SD), Camilla Brodin (KD), Eric Palmqvist (SD) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:3782 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och

2020/21:3784 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 samt

bifaller delvis motion

2020/21:3782 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1.

Ställningstagande

Enligt den proposition som vi i det föregående ställt oss bakom ska Kon kur rens verket i fortsättningen vara första instans för beslut i ärenden om kon kur rens skadeavgift. Besluten ska enligt de nya reglerna kunna överklagas till Patent- och marknadsdomstolen. Syftet med förslaget är bl.a. att harmonisera ordningen för besluts fattandet i Sverige med vad som gäller i övriga medlems stater i EU. Vi väl komnar den nya instansordningen som förhopp nings vis kommer att leda till ökade möj lig heter för Konkurrensverket att bedriva en effektiv konkurrens till syn. Sam tidigt vill vi vara tydliga med att de nya regler na inte får leda till längre hand läg gningstider och mindre effektiva processer när det gäller beslut om kon kur rens skade avgifter. Vi ser det därför som nöd vändigt att de nya reglerna löpande följs upp och utvärdera s.

Vidare vill vi framhålla att flera näringslivsorganisationer har framhållit att det finns skäl att se över möjligheterna att ge Konkurrensverket beslutande rätt även i ärenden som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Sam ti digt framgår det av Konkurrensverkets olika rapporter att det finns kon kur rensproblem när privata företag möter konkurrens från en offentlig aktör och att många företag ser detta som ett stort problem. Vi menar att det därför är av stor vikt att konkurrenslagens regler som avser att skapa sund kon kurrens mellan offentliga och privata aktörer bör utvecklas så att Kon kur rens verket på ett effektivare sätt kan mot verka en osund konkurrens i dessa situationer.

Regeringen bör således löpande följa upp och utvärdera den nya instans ordningen när det gäller konkurrensskadeavgift och återrapportera resultaten till riksdagen. Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag som medför att Konkurrensverket ges beslutanderätt även i ärenden som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Konkurrensverkets organisation, punkt 3 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Eric Palmqvist (SD) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3782 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3.

Ställningstagande

Som framgår av det föregående är vi positiva till att K onkurrensverket ges ökad beslutanderätt . Vi tror att denna reform kommer att ge ytterligare möjligheter för myndigheten att på ett effektivare sätt mot verka konkurrens störande beteenden från offentliga aktörer . Vi vill dock understryka att rätts säker heten måste bibehållas när beslut fattas av en myndighet i stället för av en dom stol. Vi hyser dock vissa farhågor om att regeringen inte gjort till räckligt för att säker ställa att Konkurrensverkets utredar- och beslutsroller separeras. Reger ingen anför i propositionen att den förutsätter att myndigheten vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att utforma sin organisation på bästa sätt. Vi menar att detta inte är till räck ligt och att regeringen bör ta ett större ansvar i denna viktiga fråga. Regeringen bör därför vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att Konkurrensverkets beslutande och utredande funktioner separeras på ett sådant sätt att rätts säkerheten upp rätt hålls.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Vissa frågor om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, punkt 4 (SD, KD)

av Tobias Andersson (SD), Camilla Brodin (KD), Eric Palmqvist (SD) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 36,

bifaller delvis motionerna

2020/21:2855 av Lars Beckman (M) och

2020/21:3045 av Annicka Engblom (M) yrkande 1 och

avslår motion

2020/21:3045 av Annicka Engblom (M) yrkande 2.

Ställningstagande

En effektiv konkurrens på väl fungerande marknader är en förutsättning för att företag ska kunna växa och skapa jobb. När offentlig verksamhet ägnar sig åt att sälja varor eller tjänster på marknader där privata företag agerar finns det en överhängande risk att konkurrensen inte fungerar. Det kan t.ex. handla om statligt ägda bolag som bedriver hela eller delar av sin verksamhet på andra grunder än rent affärsmässiga. Det kan även handla om myndigheter som säljer varor och tjänster. Ett tydligt exempel är Kriminalvårdens arbetsdrift Krim prod som via bl.a. tvätteritjänster ska ge intagna en meningsfull sysselsättning under anstalts tiden och främja deras anpassning i samhället efter frigivningen. Flera av Krimprods tjänster erbjuds på den öppna marknaden, och det är uppen bart att privata företag har små möjligheter att konkurrera med en orga ni sation som jämförelsevis har små arbetskostnader. Tyvärr är detta ett mön ster som går att känna igen när det gäller verksamheter som bedrivs av kom muner och regioner eller när deras bolag deltar i upphandlingar. Det handlar typiskt sett om tvätteritjänster eller ägande och drift av konferens an läggningar, campingar eller tryckerier. Som utgångspunkt menar vi att det offentliga inte ska konkurrera med det privata näringslivet såvida det inte krävs en särskild insats på ett väl definierat område för att främja till växt och utveckling under begränsad tid.

Mot bakgrund av vikten av en väl fungerande konkurrens och de kon kur rensproblem som vi ser när offentlig verksamhet konkurrerar med privat menar vi att det finns behov att få en uppfattning om hur stora problemen är. R eger ingen bör därför se till att göra en kartläggning av i vilken utsträckning sta ten, regionerna och kommunerna ägnar sig åt verksamhet som sker i kon kur rens med det privata näringslivet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2020/21:51 Konkurrensverkets befogenheter:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ömsesidigt bistånd med delgivning och indrivning på konkurrensområdet.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579).

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud.

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurrensskadelagen (2016:964).

Följdmotionerna

2020/21:3782 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att verka för en grundlig utvärdering av den nya ordningen för konkurrensskadeavgift när den varit verksam i fem år och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på beslutanderätt för Konkurrensverket även i ärenden som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Konkurrensverkets utredande och beslutande delar inom organisationen bör separeras och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3784 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att utvärdera och följa upp den nya instansordningen för konkurrensskadeavgift och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att ge Konkurrensverket beslutanderätt för konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

2020/21:2855 av Lars Beckman (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statlig osund konkurrens och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3045 av Annicka Engblom (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det skadliga i att offentliga aktörer bedriver konkurrerande affärsverksamhet på samma marknad som det privata näringslivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av policyer för kommuner, regioner och myndigheter i fråga om vilka verksamheter de ska bedriva och hur detta ska ske utan att konkurrensen begränsas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD):

36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga i vilken utsträckning staten ägnar sig åt verksamhet som konkurrerar med det privata näringslivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag