Bet. 2020/21:NU3

Näringsutskottet s betänkande

2020/21 : NU3

Utgiftsområde 21 Energi

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 202 1 inom utgifts om råde 21 Energi, som uppgår till ca 4,5 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtagan den. När det gäller Affärsverket svenska kraftnät tillstyrker utskottet re ger ingens förslag till investeringsplan och till finansiella befogen heter. Vi da re till styrker utskottet regeringens förslag till avgiftsuttag för elberedskaps avgif ten. Därmed avstyrker ut skottet d e alternativa budgetförslag som har förts fram i motioner.

I betänkandet finns en reservation (SD) och tre särskilda yttranden (M, V , KD). Ledamöterna från Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokra ter na a vstår från ställningstagande när det gäller anslagsbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i de särskilda yttrandena.

Behandlade förslag

Proposition 20 20 / 21 :1 inom utgiftsområde 21 Energi.

Åtta yrkanden i motioner från den allmänna motionstiden 20 20 / 21 .

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning

Redovisade tillkännagivanden

Statens budget inom utgiftsområde 21

Reservation

Statens budget inom utgiftsområde 21 (SD)

Särskilda yttranden

1. Statens budget inom utgiftsområde 21 (M)

2. Statens budget inom utgiftsområde 21 (V)

3. Statens budget inom utgiftsområde 21 (KD)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3

Regeringens och motionärernas förslag till beställningsbemyndiganden

Bilaga 4

Reservanternas anslagsförslag

Bilaga 5

Reservanternas förslag till beställningsbemyndiganden

Tabell

Tabell Regeringens och motionärernas utgiftsramar 2021—2023 för utgiftsområde 21 Energi

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Statens budget inom utgiftsområde 21

a) Anslagen för 2021

Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 21 Energi enligt regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 21 punkt 4 och avslår motionerna

2020/21:2974 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V),

2020/21:3118 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD),

2020/21:3490 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1–5 och

2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 1.

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 21 punkt 5.

c) Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät

Riksdagen godkänner investeringsplanen för elförsörjning för 2021–2023 som en riktlinje för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 21 punkt 2.

d) Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 ge Affärsverket svenska kraftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 21 punkt 3.

e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften

Riksdagen fastställer avgiftsuttaget under 2021 för elberedskapsavgiften till högst 255 000 000 kronor.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 21 punkt 1.

Reservation (SD)

Stockholm den 3 december 2020

På näringsutskottets vägnar

Lars Hjälmered

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lars Hjälmered (M) * , Anna-Caren Sätherberg (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) * , Mattias Bäckström Johansson (SD), Monica Haider (S), Helena Lindahl (C), Birger Lahti (V) * , Lotta Olsson (M) * , Tobias Andersson (SD), Camilla Brodin (KD) * , Åsa Eriksson (S), Joar Forssell (L), Eric Palmqvist (SD), Patrik Engström (S), Rickard Nordin (C) och Amanda Palmstierna (MP).

* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2020/21:1 i de delar som gäller utgiftsområde 21 Energi och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2020/21. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna listas i bilaga 1.

I bilaga 2 o c h 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2021 och b e ställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som M o deraterna , S verigedemokraterna , V ä n sterpartiet och K ristdemokraterna fö re slår i sina respektive budgetmotioner. I bilaga 4 och 5 återfinns reser van ternas anslagsförslag respektive reservanternas förslag till beställnings be myn diganden.

B udget processen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riks dagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringen s förslag och bestämt utgiftsramen för 202 1 för utgiftsområde 21 Energi till 4 514 129 000 kronor (prop. 20 20 /2 1 :1, bet. 20 20 /2 1 :FiU1, rskr. 20 20 /2 1 : 63 ). I detta betänkande föreslår närings ut skot tet för riksdagen hur anslagen för ut gifts området ska fördelas inom ut gifts områdesramen. Riksdagens ställnings tagan de till anslag och bemyndigan den om ekonomiska åtaganden inom ut gifts områ det ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riks dags ord ningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetproposi tio nen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att be handla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslu t at om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resul tat redovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat redo visning för utgiftsområde 21 i budgetpropositionen. Genomgången är ett un derlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen .

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter finns ett avsnitt i vilket regeringens hantering av två tillkän na givanden från riksdagen redovisas. Avslutningsvis behandlar utskot tet de för slag i budgetpropositionen och de mo tionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 21 Energi .

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning

Inledning

Sedan 2015 har näringsutskottet kontinuerligt följt upp regeringens resultat redovisning i budgetpropositionen i fråga om utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21 Energi och 24 Närings liv. Utskottets grupp för uppföljning och utvärdering har under dessa år även fört en dialog med berörda statssekreterare om regeringens resultatredovisning. Utskottets senaste iakttagelser och be döm ningar redovisas i utskottets budgetbe tän kan den för respektive utgifts om råde (bet. 2019/20:NU1, bet. 2019/20:NU2, bet. 2019/20:NU3). I den se nas te genom gången var fokus främst i vilken utsträckning reger ingen hade beak tat och tillgo d osett de synpunkter som utskottet tidigare hade haft på resultat redo visningen.

Näringsutskottet har under hösten 2020 fortsatt att följa upp i vilken ut sträck ning reger ingen, inom ramen för budgetpropositionens nya struktur, har beaktat och tillgodo sett de syn punkter på resul tatredovisningen som utskottet har framfört tidigare. Vidare har ut skottet följt upp om resultaten redovisas i förhållande till de mål som riksdagen har beslu tat om för utgiftsområdet eller i förhållande till andra mål, om regeringen gör en bedöm ning och analys av upp nådda resultat i förhållande till mål och anslag och om resultaten redovisas i förhållande till anslagen.

I de närmast följande avsnitten i detta betänkande refereras hur regeringen i budgetpropositionen har beskrivit det pågående utvecklingsarbetet med re sul tatredovisningen, målen för utgiftsområdet, de indikatorer och bedöm nings grunder som har använts samt hur resultatet och analys och slutsatser har re dovisats. Avslutningsvis redovisas utskottets samlade bedömning av resul tat redovisningen.

Propositionen

En u tvecklad resultatredovisning

Under de senaste åren har det bedrivits ett arbete inom Regeringskansliet som syftar till att resultatredovisning en i budgetpropositionen ska ha en enhetlig struk t ur, vara mer ända målsenlig och bättre motivera regeringens budget för slag. I budgetpro positionen (prop. 2020/21:1) ange r regeringen att ut gångs punk ten för arbetet har varit budgetlagens krav på reger ingen att redovisa re sul tat i budgetpropositionen i förhållande till de mål som riks da gen har be slu tat om samt att redovisningen ska vara anpassad till de olika ut gifts områ dena. Arbetet har bl.a. resulterat i förtydligade riktlinjer för utform ningen av resul tat texterna som väntas leda till att resultatinformationen fram träder tydli gare.

Energi

I propositionen redovisar r egeringen det övergripande mål för energipolitiken som riksdagen har beslutat om . Innebörden är att energipolitiken bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU och syftar således till att före na

– försörjningstrygghet

– konkurrenskraft

– ekologisk hållbarhet.

Energipolitiken ska således skapa villkoren för en effektiv och hållbar ener gi användning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg ne gativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett eko logiskt hållbart samhälle.

Vidare redovisas de energipolitiska mål som riksdagen har beslutat om och som är kopplade till vissa årtal. Det handlar om ett antal mål som är tid satta till 2020, exempelvis att andelen förnybar energi ska vara minst 50 pro cent till detta år , samt att Sverige till 2030 ska ha en 50 procent effektivare energian vänd ning. Därutöver omnämns det övergripande målet för energi forsk n ingen som riksdagen har beslutat om samt de tre delmål som finns knut na till detta mål.

Under en egen rubrik redovisas även EU:s mål inom energiområdet. Det fram går att en del av dessa har genomförts i Sverige genom beslut av riksdagen under riksmötet 2008/09 . Vidare anges de bindande mål som Europa par la men tet och rådet kom överens om i juni 2018 när det gäller förny bar energi och energi effektivisering, liksom de mål som har antagits avseende förnybar ener gi inom transportsektorn och när det gäller sammanlänkning av elnät mellan EU:s medlemsstater.

Avsnittet i propositionen som betecknas Resultatindikatorer och andra be döm ningsgrunder består i huvudsak av en inledande reflektion över de svå rig heter som finns med att följa upp resultatet av olika insatser på det energi poli tiska området. Regeringen konstaterar att utvecklingen på området inte ba ra på ve r kas av de statliga in s atserna utan även av utvecklingen i om världen, vilket en ligt regeringen gör det svårt att härleda de direkta effekterna av in satserna. Vi dare slår regeringen fast att det inom forsknings- och innova tions området kan ta flera de cennier innan effekter kan urskiljas och det då dessutom ofta är svårt att knyta dem direkt till en specifik insats.

Därefter följer en uppräkning av de 14 huvudsakliga indikatorer som an vänds för att redovisa resultatet i förhållande till de riksdagsbundna målen. Bland des sa indikatorer märks effektbalans, total andel förnybar energi, in dustrins ener gipriser och energiintensitet.

Resultatredovisningen inleds med en referens till näringsutskottets tidigare syn punkter. Regeringen konstaterar att den med anledning av dessa fortsätter att utveckla resultat redo vis ningen. Vidare konstaterar regeringen att den för att tydliggöra kopplingen till de riksdagsbundna målen inom utgiftsområdet har förändrat redovisningens struktur jämfört med föregående år.

Efter denna inledning följer – samlat i en ruta som sträcker sig över ca 2,5 sidor – en översiktlig introduktion till Sveriges energisystem som inkluderar tidsse riediagram över mängden tillförd energi med olika ursprung, slutlig ener gi användning inom olika sektorer samt elproduktion ens fördelning på oli ka kraftslag.

Därefter följer ett avsnitt där utvecklingen i förhållande till det övergripan de energipolitiska målet redovisas, dvs. i förhållande till energipolitikens tre grundpelare försörjningstrygghet, kon kur rens kraft och ekologisk hållbarhet. När det gäller försörjningstryggheten redovisas den svenska självför sörj nings graden när det gäller el samt hur mycket el Sverige har exporterat under 2019. D essutom redovisas elflödesbalans och effektbalans som indika torer på leve rans sä kerheten när det gäller el. I anslutning till detta konstaterar reger ingen att det bör utvecklas fler indikatorer för leveranssäkerhet. Avsnittet om f ör sörj nings trygg het a vslutas med tre kortare stycken om försörjningstrygg heten i fråga om värme, naturgas och drivmedel.

När det gäller resultatet i förhållande till den energipolitiska grundpelaren konkurrenskraft redovisas det med huvudsaklig t fokus på i ndustrins el kost na der . Det konstateras bl.a. att industrins elkostnader var låga under 2019 sett både ur ett 15- årigt och ett europeiskt perspektiv. Under rubriken ekolo gisk hållbarhet – den tredje grundpelare n – konstaterar regeringen inledningsvis att de kli matpåverkande utsläppen från såväl energianvändning som el- och vär me produktion fortsätter att minska i Sverige. I övrigt hänvisar regeringen i huvud sak till att resultaten avseende ekologisk hållbarhet främst redovisas i en annan del av budgetpropositionen, nämligen utgiftsområde 20 Allmän miljö- och na turvård.

I det därefter följande avsnittet redovisas resultatet i förhållande till de ener gipolitiska mål som är tidsatta till 2020. I rubriken slår regeringen fast att mål nivåerna för dessa mål har nåtts. I ett eget avsnitt re do visas ut bygg na den av den förnybara elproduktionen inom elcertifikats syste met, var ef ter man över går till att redovisa utfallet i för hållande till ener gieffektiviseringsmålen. Av snit t et därefter handlar också om för nybar el pro duk tion.

I det nästföljande avsnitt et redo gör regeringen för utfallet när det gäller må len för forskning och in novation inom energiområdet. Här används två myc ket snar lika under ru bri ker : Energiforskningens bidrag till de politiska må len och Energi forskningen bidrar till de energipolitiska målen. I avsnittet redo visas även hur regeringen har hanterat det tillkännagivande som riksdagen har beslu tat om som gäller forskning med inriktning på kärnenergi.

I resultatredovisningen för Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraf t nät) redogör regeringen för de ekonomiska resultaten kopplade till riksdagens ra mar för Svenska kraftnäts verksamhet.

Till skillnad från det senast e året har regeringen i årets budgetproposition ett samlat avsnitt betecknat A nalys och slutsatser. I budgetpropositionen för 2020 redovisades ett analysavsnitt efter varje delområde (exempelvis F örny bar ener gi eller E nergieffektivisering).

Det samlade avsnittet Analys och slutsatser i årets budgetproposition följer ungefär samma struktur som resultatredo vis nings av snittet och kopplingar görs till de riksdagsbundna målen genom att regeringen löpande redovisa r sin syn på om huruvi da målen har nåtts eller om den resultatutveckling som har redo visats talar för att mål med längre tidshorisonter kommer att kunna nås . Even tuella samband mellan de redovisade re sultaten och de medel som reger ingen har an vänt för att nå målen (exempelvis ekonomiska satsningar eller andra åt gär der) redo visas endast i begränsad ut sträckning.

Utskottets bedömning

I likhet med flera tidigare år vill utskottet inledningsvis betona vikten av att resultatredovisningen i budgetpropositionen är klar och tydlig eftersom den utgör ett betydelsefullt underlag för riksdagens beredning av statens budget. Enligt utskottets uppfattning bör resultatredovisningen utformas på ett sådant sätt att den bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de olika insatserna får. Därtill ska redovisningen av utfallet kun na ligga till grund för en ändamålsenlig styrning av den statliga verksam he ten.

Sedan flera år tillbaka pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen och om hur regeringens resultat redo visning till riksdagen kan utvecklas. Enligt utskottets uppfattning är denna dialog betydelsefull och den har på flera sätt bidragit till att utveckla och för bättra den redovisning av resultat som regeringen lämna r i bud get pro po si tio nen. Dia lo gen har även, enligt utskottets bedömning, bidragit till att det finns en genomtänkt struktur i resultatredo vis ningen som på ett tydligare sätt än tidigare relaterar till de mål som riksdagen har beslutat om för utgiftsområdet. Ut skottet välkomnar även det utvecklingsarbete som på senare år har bedrivits inom Regeringskansliet i syfte att tydliggöra resultatredovisningen i budget pro po sitionen, och att det arbetet bl.a. bygger på synpunkter från utskotten och deras kanslier. Enligt utskottets uppfattning är det betydelsefullt att denna dia log fort sätter även framöver.

I anslutning till detta vill utskottet ta tillfället i akt att uttala förståelse för att det tar tid att utveckla resultatredovisningen och att den rådande corona si tua tionen kan ha gjort att det arbetet, liksom många andra insatser, kan ha fått stå tillbaka för krisrelaterade och därmed mer angelägna åtgärder.

Med detta sagt fokuserar utskottet nu mer specifikt på resultatredovisningen i budgetpropositionen om utgiftsområde 21 Energi. Fokus för uppföljningen har va rit att följa upp hur utskottets tidigare synpunkter har beaktats inom ramen för den nya struktur för budgetpropositionen som tillämpas fr.o.m. i år , och vilket genomslag som de nya riktlinjerna för utformningen har haft. Ut skot tet har även följt upp om resultaten redovisas i förhållande till de mål som riks da gen har beslutat om för utgiftsområdet eller i förhållande till andra mål, om regeringen gör en bedömning och analys av uppnådda resultat i för hållande till mål och anslag och om resultaten redovisas i förhållande till ansla gen.

Utskottet vill inledningsvis ställa sig positivt till de förändringar som har gjorts i resultatredovisningens övergripande struktur. Enligt utskottet har det blivit lättare att se sambandet mellan det redovisade resultatet och de riksdags bundna målen. En m er vägledande rubriksättning med tydlig kopp ling till må len liksom frekventa referenser till de riksdagsbundna målen främ jar läs barheten och förståelsen. D essutom har resultatredovisningen renodlats på ett sådant sätt att den inte längre belastas av utförliga beskrivningar av myn dig heters prestationer eller redovisningar av resultat som möjligen främst har haft ett värde för uppföljningen av sådana mål som regeringen själv har satt. Ut skottet noterar i det sammanhanget också att så dana regeringsmål inte läng re redovisas i budgetpropositionen, vilket bidrar till resultatredo vis ning ens öka de tydlighet.

Utskottet konstaterar i likhet med vad regeringen gör i avsnittet Resultat in dikatorer och andra bedömningsgrunder att utvecklingen inom energiområdet inte bara påverkas av de statliga insatserna utan även av utvecklingen i omvärl den. Vidare framhåller regeringen att detta kan göra det svårt att härleda de direkta effekterna av insatserna. Utskottet har egentligen inget att invända mot detta i sak, men noterar att detta konstaterande tycks ha resulterat i att inga eller endast få omvärldsfaktorer eller andra bedömningsgrunder numera finns med i resultatredovisningen. Tidigare tog dessa ett ansenligt utrymme i resul tat re dovisningen i anspråk utan att det alltid gick att se hur de påverkade resultatet av olika insatser eller hur de användes för att bedöma resultat et eller graden av mål uppfyllelse. Utskottet har vid tidigare tillfällen påtalat detta och ur det pers pektivet välkomnar utskottet den nuvarande utformningen. Möjligen hade re geringen kunnat peka på några omvärldsfaktorer som den bedömer har haft betydelse för utvecklingen inom utgiftsområdet. Utskottet hade också gärna sett en kortare motivering till den relativt omfattande förändring som har gjorts av hur regeringen delar in och beskriver olika resultatindikatorer. Sambanden mellan mål och indikatorer hade sannolikt också kunnat gå att tydliggöra ge nom att samla dem i en tabell på ett liknande sätt som när det gäller vissa andra utgiftsområden (se t.ex. politikområdet Näringspolitik inom ut gifts om råde 24 Näringsliv).

En förändring i årets resultatredovisning som utskottet värdesätter är den sam lade introduktionen till det svenska energisystemet som inleder avsnittet om resultat redovisning. Tre diagram med kortfattad vägledande text samlade i en ruta ger en bra bild av den svenska energimixens sammansättning och dess utveckling över närmare fem decennier (1970–2018) samt en motsvarande tids serie för elproduktionens fördelning på olika kraftslag. Denna översikt ökar förutsättningarna för att såväl utskottet som andra läsare av budgetpropo sitionen ska kunna ta till sig den efterföljande resultatredovisningen på ett ef fek tivt sätt.

Som redan har nämnts tidigare i betänkandet ser utskottet positivt på att resultatre dovis ningen i huvudsak har disponerats efter de riksdagsbundna må len. Möjli gen hade tydligheten kunnat öka om beskrivningen av utveck lingen för de övergripande målen hade använts på ett mer systematiskt sätt i rubrik sättningen, dvs. att rubriken Försörjningstrygghet hade följts av rubri kerna Konkurrenskraft och Ekologisk hållbarhet. Vidare kan det ifrå gasät tas om det är tillräckligt att bara använda den befintliga industrins sam lade energi- re spek tive e l kostnader som indikatorer för konkurrenskraft. Trans portsektorns energi kostnader är ett exempel som kan anses ha betydelse för kon kurrens kraf ten. Att Sveriges relativt låga elpriser dessutom attraherar nya företag inom andra sektorer än den tunga elintensiva basindustrin – exempel vis stor skalig bat teritillverkning och serverhallar – kan också vara ett mått på den svenska kon kurrenskraften.

Den del av redovisningen som gäller resultatet i förhållande till de riksdags bundna energipolitiska målen till 2020 är enligt utskottets uppfattning genom gående tydlig . D är illustreras utvecklingen över tid på ett överskådligt sätt med hjälp av linjediagram. Strukturen hade emellertid varit än mer lättillgäng lig om redovisningen i förhållande till de mål som avser förnybar elproduktion hade hållits samman .

Utskottet noterar att en synpunkt har hörsammats i avsnittet om energi effek tivisering, men inte i de delar som gäller målen om förnybar energi. Synpunkten som har framförts tidigare handlar om att reger ingen i resultat redovisningen gärna kan referera kort till de anslag som har finan sierat vissa av de åtgärder vars resultat redovisas. Att på detta sätt återknyta till de anslag som har avsatts kan bi dra till att förstärka det verkliga eller förväntade samband som bör kunna gå att urskilja mellan de medel som har avsatts och ett visst utfall och som även bör ge av tryck i avsnittet A nalys och slutsatser som följer efter resultatredovis ningen.

Redovisade tillkännagivanden

Inledning

I samband med att konstitutionsutskottet våren 2017 behandlade regeringens skrivelse 2016/17:75 Riksdagens skrivelser till regeringen (bet. 2016/17:KU21) framhöll konstitutionsutskottet att berört utskott lämpligen re do visar sin syn i samband med att regeringen i t.ex. budgetpropositionen re do visar sin behandling av ett tillkännagivande. Vidare påpekade konstitu tions utskottet att om regeringen har redovisat sin syn för riks dagen i en propo sition eller skrivelse och inte mött invändningar bör den, inför framtagandet av skri velse 75, kunna utgå från att riksdagen inte har invändningar mot den hante ring som har redovisats.

Propositionen

I budgetpropositionen omnämner regeringen två tillkännagivanden från riks da gen som gäller energipolitiken. För det första konstaterar regeringen att det u nder 2019 har pågått ett arbete med att genomföra EU:s nya regelverk på el marknadsområdet. I detta ingår bl.a. att ett mål för leveranssäkerhet (till för lit lighetsnorm) ska tas fram . Regeringen bedömer att detta tillgodose r riks da gens tillkännagivande om mål för leveranssäkerheten (bet. 2018/19:NU12 punkt 1, rskr. 2018/19:210). Vidare redovisar r egeringen att den har uppdragit åt Ener gimarknadsinspektionen att föreslå en tillför lit lig hetsnorm och redo vi sa detta senast den 26 februari 2021 . Det anges också att Svenska kraftnät 2019 fick nya uppgifter att bedöma och redovisa utvecklingen av leverans säker he ten (resurstillräckligheten) enligt EU:s nya regelverk. Detta framgår av för ordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät. Det nya EU-regelverket om ökad försörjningstrygghet för el genomförs. Re ger ingen anger att t illkännagivandet inte är slut be handlat.

Det andra tillkännagivandet som omnämns gäller forskning om kärnkraft (bet. 2018/19:NU14 reservation 16 punkt 8, rskr. 2018/19:253). I budgetpro po sitionen anger re ger ingen att den har förtydligat uppgiften om forskning och inno vation på ener giområdet i Energimyndighetens regleringsbrev för bud getåret 2020. Där framgår att Energimyndigheten har möjlighet att prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, i den mån det be döms rimligt för att bidra till målen. Vidare ange r regeringen att den har för av sikt att i samband med den energipolitiska forskningspropositionen för tyd liga att energiforsk ningen ska vara teknikneutral och k unna omfatta all fossilfri elproduktion. Enligt regeringen är t illkännagivandet ännu inte slutbehandlat.

Vissa kompletterande uppgifter

Med anledning av vad som sägs om försörjningstrygghet kan det nämnas att r e gering en i november 2020 gav Svenska kraftnät i uppdrag att redogöra för ar be tet med sådana stödtjänster som används för att öka stabiliteten i el syste met ( t.ex. frekvensreglering, rotationsenergi och spänningsreglering) samt att före slå nya ersättningsmodeller och nödvändiga regel ändringar. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2021 .

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att de två tillkännagivanden från riksdagen som om nämns i budgetpro po sitionen ut giftsområde 21 Energi anges som ännu inte slut behandlade. Utskottet noterar därutöver de åtgärder som regeringen redo vi sar att den har vidtagit med anledning av de två tillkännagivandena.

Statens budget inom utgiftsområde 21

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 21 Energi enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som reger ingen har begärt. Riksdagen fastställer även avgiftsuttaget för elbe red skaps avgiften, godkänner regeringens förslag till investerings plan för Svenska kraftnät och bemyndigar regeringen att ge affärs verket finansiella befogenheter i enlighet med det som regeringen har föreslagit. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 202 1 inom utgiftsområde 21 avslås.

Jämför reservationen (SD) och särskilt yttrande 1 (M), 2 (V) och 3 (KD).

Inledning

Den 25 november 2020 beslutade riksdagen om statsbudgetens ra mar för de olika utgiftsområden a för 2021 och preliminär a utgiftsramar för utgiftsområ de na för 2022 och 202 3 .

Ta bell Regeringens och motionärernas utgifts ramar 2021 —2023 för utgiftsområde 21 Energi

Miljoner kronor

År

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

M

SD

V

KD

2021 (föreslagen utgifts ram )

4 514

– 73 0

–1 176

+ 1 000

–1 2 9

2022 (utgiftsberäkning)

3 676

– 52 0

–292

+ 1 000

+ 131

2023 (utgiftsberäkning)

2 473

+ 13 0

+ 286

+ 1 600

+ 31

Av tabellen ovan framgår regeringens och motionärernas förslag till ram 2021 för utgiftsområde 21 Energi och förslag till preliminära utgiftsramar för ut gifts området 2022 och 2023. Budgetpropositionen för 2021 bygger på en poli tisk överenskom melse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Libera lerna och Miljöpartiet .

Finansutskottet beslutade den 22 september 2020 att ge övriga utskott möj lig het att yttra sig över budgetpropositionen för 2021 samt de motioner som kan komma att väckas om inkomster och utgiftsramar som berör utskottets bered ningsområde. Andra uppfattningar än regeringens om utgiftsramarnas stor lek har därefter redovisats i partimotionerna 2020/21:3422 (M), 2020/21:3128 (SD), 2020/21:3170 (V) och 2020/21:3530 (KD).

Den 15 oktober beslutade näringsutskottet att yttra sig till finansutskottet. I det yttrande som justerades den 3 november (yttr. 2020/21:NU2y) förordade en majoritet i utskottet (S, C, L, MP) att finansutskottet skulle tillstyrka de be rör da förslagen i budgetpropositionen och avstyrka motsvarande motions yrkanden. I fyra avvikande meningar föreslog representanterna i utskottet för Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna i stäl let att finansutskottet skulle tillstyrka partiernas respektive partimotioner i de berörda delarna. Finansutskottet justera d e sitt betänkande om utgifts ra mar na (bet. 2020/21:FiU1) den 19 november 2020.

I detta ärende ska utskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgifts-om rådet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställnings tagan de till anslag inom utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riks dagsordningen). Utgångspunkten för beredningen är att ramen för ut gifts område 21 Energi är fastställd till 4 514 129 000 kronor .

Regeringens förslag till fördelning på olika anslag inom utgiftsområdet fram går av tabellen i bilaga 2. Den utgiftsram som regeringen föreslår fördelas på tio anslag. I bilagan redovisas också de förslag som finns i motionerna 2020/21:3490 (M), 2020/21:311 8 (SD), 2020/21:297 4 (V) och 2020/21:3 501 (KD).

Enligt förslaget i propositionen kompletteras sju av anslagen inom utgifts-området med bemyndiganden för regeringen att ingå ekonomiska åtaganden som leder till utgifter de kommande åren (se bilaga 3).

I det följande redovisas inriktningen för ener gi po litiken . Därefter följer reger ingens överväganden om vart och ett av de tio anslagen inom utgiftsom rådet och de föreslagna beställnings be myndi gandena. Sedan redo vi sas förslag till beslut om en investeringsplan för Svenska kraftnät och om finan siella befo gen heter. Slutligen refe reras de mo tio ner som innehåller alter na tiva förslag till anslag ens fördelning inom ut gifts området .

Propositionen

Politikens inriktning

Energipolitikens inriktning ligger fast och syftar till att förena försörjnings trygg het, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Regeringen anger att den fortsätter arbetet med att nå de riksdagsbundna energipolitiska målen .

Ökad elektrifiering är en viktig komponent i omställningen till nettonoll ut släpp av växthusgaser senast 2045. En nationell strategi för elektrifiering tas fram för att ta ett helhetsgrepp om elektrifieringen av samhället och möjliggöra en ökad elektrifiering.

Regeringen anför att Sverige ska vara en föregångare i den globala ener gi omställningen , med fokus på att fas a ut användningen av fossil energi och verka för ett ambitiöst genomförande av Parisavtalet och Agenda 2030. Reger ingen menar att målsätt ningarna för förnybar energi respektive ener gi effek ti visering till 2030 bör skär pas.

Vidare konstaterar regeringen att e n stor del av energipolitiken regleras ge men samt på EU-nivå. Den översyn som har genomförts av EU:s energilag stiftning för att underlätta övergången från fossila bränslen till renare energi inne bär förändrade bestämmelser om bl.a. energieffektivisering och elmark nad samt nya arbetsuppgifter för de ansva riga myndigheter na . Regeringen fö re slår där för en resursförstärkning till Ener gimyndigheten.

Den svenska energiforskningen behöver fortsätta att bi dra till att svenska forskare och företag kan vara världsledande inom vissa om råden och ta täten på andra områden som leder till ökad tillväxt och syssel sätt ning samt minskad klimat- och miljöpåverkan. E n särskild pro position om forsk ning och inno va tion kommer, enligt regeringen, att läm nas till riksdagen under hösten 2020.

En effektiv användning av energi kan bidra till att stärka Sveriges konkur rens kraft, minska klimat- och miljöpåverkan och bidra till försörjnings trygg he ten. Y tterligare insatser behövs dock för att nå det riksdags bundna målet om 50 procent effektivare energianvändning 2030.

Vidare anser regeringen att e nergi- och klimatrådgivning fyller en viktig funk tion genom att stödja hushåll och mindre företag med kunskap om ener gieffektiviseringsåtgärder, förnybar energi och minskad klimatpåverkan uti från lokala förutsättningar.

U tsläppen från inrikes transporter, exklusive inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Härutöver innebär netto noll må let att växthusgasutsläppen från transport sektorn i princip kommer att be hö va vara noll senast 2045.

Regeringen redovisar att den kommer att fatta beslut om successivt ökade kvotnivåer i re duk tionsplikten för tiden efter 2020 och har för avsikt att ge nomföra förslaget från den s.k. Biojetutredningen ( Biojet för flyget , SOU 2019:11) om en re duk tionsplikt för flyget .

Vidare avser regeringen att uppdra åt Energimyndigheten att analysera be ho vet av ytterligare styrmedel för att bl.a. främja vissa biodrivmedels an lägg ningar , och r egeringen arbetar vidare med att skapa bättre tillgång till fossilfri laddning och tankning genom att infrastrukturen byggs ut i hela lan det. Enligt regeringen bör l addinfrastruktur byg gas ut i en sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn. Reger ingen föreslår också ett stöd till regionala elektri fieringspiloter med laddinfra struktur för tunga fordon, i syfte att elektrifiera tunga vägtransporter inom de mest tra fike rade områdena. Även tankinfrastruk tur för vätgas ingår i den satsningen.

Regeringen vill också att biogasens nytta som resurs tas till vara på bästa sätt . Bio gas marknadsutredningens betänkande Mer biogas! För ett hållbart Sverige (SOU 2019:63) bereds inom Regeringskansliet , och regeringen avser att åter komma med förslag på området.

I propositionen konstaterar r egeringen vidare att d et behövs nya affärsmo deller som upp muntrar till ökad använ darflexibilitet när det gäller el , och e lnä ten behöver utvecklas på alla ni våer i takt med att elektrifieringen av samhället ökar .

Regeringens bedömning är att det inte finns något långsiktigt behov av stöd till solceller för andra än privatpersoner. För att underlätta för branschen att anpassa sig till nya förutsättningar föreslår regeringen dock en förlängning av stödet för kommuner och företag under 2021. Samtidigt framhåller reger ingen vikten av att även fortsättningsvis säkerställa goda förutsättningar för en sam hälls ekonomiskt effektiv utbyggnad av ny kli mat smart elproduktion och dess an slutning till elnäten. För att säkerställa sam hällsekonomisk effektivitet anser regeringen att även el näts tarifferna kan behöva utvecklas för att mer trans pa rent avspegla system kost nader.

Sv erige har goda förutsättningar för vindkraft till havs. Som ett led i arbetet med att genomföra energiöverenskommelsen bereder Regeringskansliet frå gan om att avskaffa avgifterna för anslutning till el stamnätet för vindkrafts par ker till havs.

Det är viktigt att h anter a Energimarknadsinspektionens stora balans av kon cessionsärenden snabbare, och därför föreslå r regeringen en resursför stärk ning till den myndigheten samt en kraftfull satsning under 2021. Vidare an ger regeringen att den har för avsikt att inleda e n dialog med de berörda parter na för att undersöka möjligheten att utveckla elnätsreg lering en.

Det är också r egeringen s avsikt att under 2021 återkomma med förslag till reglering av en s.k. elmarknadshub b . Regeringen arbetar även med att ge nom föra EU:s s.k. elmarknadsdirektiv , vilket i betydande del syftar till att stärka kon su menternas ställning och öka deras aktivitet på elmarknaden.

Regeringen föreslår också satsningar för en förstärkt robusthet i nom energi sek torn som en del i arbetet med att återuppbygga det civila försvaret.

Anslag och bemyndiganden för 2021

Regeringen föreslår att 4 51 4 129 000 kronor anvisas till utgiftsområde 21 Ener gi för 202 1 . Hur beloppen fördelas på de tio olika anslagen inom utgifts-området framgår nedan och av bilaga 2 . För sju av anslagen föreslår regeringen att den ska bemyndigas att ingå ekonomiska förpliktelser som leder till utgifter de kommande åren. Förslagen till bemyndiganden redovisas i bilaga 3 . Dess utom föreslår regeringen att riksdagen ska fastställa av gifts uttaget för el bered skapsavgiften för 202 1 .

I det följande redogörs för regeringens förslag till anslag och bemyn di gan den för 202 1 för utgiftsområde 21 Energi.

Anslaget 1:1 Statens energimyndighet får användas för Energi myn dig he tens förvaltningsutgifter och Fjärrvärmenämnden samt för provning och märk ning av ener girelaterad utrustning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar drygt 3 6 5 miljoner kronor för 202 1 till anslaget 1:1 Statens energimyn dighet. Enligt r eger ingen medför ö versynen av EU:s energi lagstiftning nya och ut ökade uppgifter för Energi myndigheten. För att myndigheten ska kunna ge nomföra dessa uppgifter ökas anslaget med 15 miljoner kronor 2021. Där ut över ökas anslaget med 5 miljoner kronor 2021 för att stärka Ener gi myn dig hetens arbete med ekodesign, energimärkning och marknads kon troll. En tre årig satsning för flytt och utveck ling av Ener gimyn dighetens testverk sam het för energieffek tiva produk ter syftar till att stärka det lång sik tiga arbetet med policyutveckling och mark nads kontroll. För detta ändamål ökas anslaget med 4 miljoner kronor under 2021. Som en följd av en gene rell besparing minskas a nslaget med 850 000 kronor 2021 . Med hänvisning till att det behövs förbätt rade effektbe döm ningar i klimatpolitiken föreslår reger ingen att an sla get ökas med 3 miljoner kronor under 2021 . Vidare tillförs an sla get medel för att Ener gi myn digheten ska bli na tionellt centrum för CCS-utveck ling . Där utöver till förs anslaget medel för att myn digheten ska inrätta ett system med omvända auktioner alternativt fast lagrings peng för avskilj ning, infång ning och lagring av koldioxid från förny bara källor ( s.k. bio-CCS). För detta ändamål tillförs a nslaget 5 miljoner kronor under 2021. Anslaget ökas även med 5 miljoner kro nor under 2021 för att Energimyndigheten ska analysera be ho vet av ytter ligare styrmedel för att främja vissa biodrivmedels an lägg ningar och för att analysera hur biodriv medels an lägg ningar med teknik som be finner sig bort om demonstrations nivå ska kunna kommersialiseras.

Som en följd av de kommande förändringarna inom området säkerhets skydd föreslår regeringen att anslaget ökas med 9 miljoner kronor för 2021.

Totalförsvaret ska stärkas och återuppbyggnaden av det civila försvaret in tensifieras. Energiförsörjningen är en central komponent i samhället , och stör ningar kan snabbt få konsekvenser inom andra samhällsviktiga verksam heter. För att genomföra dessa uppgifter ökas anslaget med 14 miljoner kronor 2021.

Anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering får användas för utgifter för att utveckla och introducera ny energieffektiv teknik på marknaden samt för stöd till energieffektiv teknik. Anslaget får även användas för utgifter för in satser för informationsspridning, utveckling och spridning av verktyg och me to der samt utredningsinsatser. U tgifter för genomförandet av EU-rättsakter samt annat internationellt samarbete inom energieffek ti vise ringsområdet och därtill hörande metod-, utvecklings- och ut red nings arbete får också finansieras av anslaget . Vidare får det användas för utgifter för utveckling av styr me del för energi effektivisering samt för statlig medfinansiering av det na tionell a re gio nal fondsprogram met . Regeringen föreslår att anslaget ska uppgå till 28 mil jo ner kronor under 2021.

Anslaget 1:3 Insatser för förnybar elproduktion får användas för informa tions-, utrednings-, utvärderings- och samord nings in satser i syfte att underlätta utvecklingen av förnybar elproduktion. An sla get får även an vändas för ut gifter för stöd till länsstyrelser, kommuner, kom munala och re gio nala sam ver kans organ samt före ningar för samordnings- och informa tions insatser. Dess utom får a nslaget användas för studier av miljö effekter av etableringar av för nybar elproduktion inklusive utveckling av tek niska och andra lösningar för att un der lätta samexistens med övriga samhälls intressen.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 25 miljoner kronor för 202 1 till det aktuella anslaget . För att underlätta planering och tecknande av avtal om fler åriga pro jekt är det enligt regeringen nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Därför föreslår r egeringen att den ska be myndigas att under 202 1 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtagan den medför ett behov av framtida anslag på högst 35 miljoner kronor 202 2 –202 3 .

Anslaget 1:4 Energiforskning får användas för utgifter och statsbidrag för forsknings-, utvecklings-, demonstrations- och kommersialiseringsinsatser inom energiområdet. Anslaget får även användas för utgifter för bidrag för att främ ja utvecklingen av teknik som baserar sig på förnybara energislag och effek tiv energianvändning i industriella processer i försöks- eller fullskalean läggningar. Därtill får a nslaget användas för arbete med forskningsrelaterade upp gifter, utgifter för utrednings-, utvärderings- och samordningsinsatser inom energiområdet och svenskt och internationellt forsknings- och utveck lings sam arbete samt för att uppfylla Sveriges åtaganden inom ramen för ingång na bila terala energiforskningssamarbeten.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar närmare 1 5 15 miljoner kronor för 202 1 till anslaget 1:4 Energiforskning. Anslaget ökas med 50 miljoner kro nor för att finansiera en fortsatt satsning på ett innovationskluster för fos silfritt flyg inklusive forskning och utveckling kopplad till elflyg. Samtidigt minskas anslaget me d 102,5 miljoner kronor för att finan siera andra förslag i budget propositionen.

För att underlätta planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det enligt regeringen nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen föreslår därför att den ska bemyndigas att under 202 1 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av fram tida anslag på högst 3 30 0 miljoner kronor 202 2 –202 6 .

Elektrifiering av relativt korta regionala vägtransporter har stor potential att bidra till att miljö- och klimatmål nås . Regeringen föreslår därför ett stöd till regionala elektrifierings p iloter med laddinfrastruktur för tunga fordon. Även tankinfrastruktur för vätgas ingår i satsningen. För detta ändamål ökas an slaget 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter med 500 miljoner kro nor 2021. Anslagets namn och ändamål har justerats för att inkludera den ovan näm n d a sats ning en (tidigare betecknades anslaget 1:5 Laddinfrastruktur). Reger ingen fö re slår att 550 miljoner kronor anvisas till anslaget för 2021.

Anslaget 1:6 Energimarknadsinspektionen får användas för Energimark nads inspektionens förvaltningsutgifter. Vidare finansieras viss verksamhet vid myndigheten genom offentligrättsliga avgifter av vilka myndigheten får dispo nera en viss del. För att snabba på utbyggnaden av Sveriges elnät och påskynda den gröna omställningen och bidra till ökad sysselsättning i Sverige be hö ver Energimarknadsinspektionens stora balans av koncessionsären den hanteras. För detta ändamål ökas anslaget med 15 miljoner kronor 2021. Sam tidigt minskas anslaget med 310 000 kronor 2021 till följd av en generell be sparing.

Anslaget 1:7 Energiteknik får användas för utgifter för att stimulera sprid ningen av vissa energitekniska lösningar som bedöms ha positiva effekter på klimatet. Anslaget får även användas för de administrativa utgifter som detta medför.

För att genomföra den tekniska omläggning av stöd till solceller och ener gilagring som aviserades i regeringens vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99) tillförs anslaget ca 1,1 miljarder kronor 2021. Motsvarande sum ma har ge nom regeringens beslut den 3 september 2020 dragits in från anslaget 2020. De medel som på grund av den tekniska justeringen tillförs anslaget 2021 och den beräknade ökningen 2022 påverkar således inte det totala utrym met för att bevilja och utbetala stöd till solceller och energilagring. Regeringen föreslår att en ny skattereduktion för privatpersoner för installation av grön teknik, ett grönt avdrag, införs. För att underlätta för branschen att anpassa sig till de nya förutsättningarna föreslår regeringen ett stöd för solceller för kom muner och företag även under 2021. Anslaget ökas därmed med 260 miljoner kronor 2021. Sammantaget innebär detta att regeringen föreslår att drygt 1 462 miljoner kronor ska anvisas till anslaget 1:7 Energiteknik för 2021.

Anslaget 1:8 Elberedskap får användas för utgifter för elberedskap, civilt för svar inom energisektorn och ersättning för sådan s.k. solidaritetsgas som be gärs enligt artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förord ning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa för sörj nings tryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010 och för dammsäkerhet. Anslaget får även användas för till syns upp drag enligt säker hetsskyddslagen. Regeringen slår fast att totalförsva ret ska stärkas och att återuppbyggnaden av det civila försvaret intensifieras. För att stärka insat ser för civilt försvar är det enligt regeringen viktigt med ytter li gare insatser för en robustare energisektor. Anslaget ökas därför med 5 mil jo ner kronor . Vidare föreslår regeringen att anslaget ökas med ytterligare 7 mil jo ner kronor som en följd av de kommande förändringarna inom området säker hetsskydd för att Svenska kraftnät ska kunna fullgöra sina uppgifter. Där till har anslagets än damål justerats för att omfatta dessa nya uppgifter. Sam man taget innebär det ta att r egeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 70 mil joner kronor till anslaget 1:8 Elberedskap.

För att underlätta planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det enligt regeringen nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen föreslår därför att den ska bemyndigas att under 202 1 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av fram tida anslag på högst 2 miljarder kronor 202 2 –203 6 . Den långa bemyn di gande ramen anges vara nödvändig för de långa drift s - och underhållsavtal som måste tecknas för att säkerställa nödvändiga elbe red skapsåtgärder.

Regeringen föreslår vidare att avgiftsuttaget under 2021 för elberedskaps-av giften fastställs till högst 255 miljoner kronor . Elberedskapsavgiften tas ut i en lighet med elberedskapslagen (1997:288) för att fi nan siera beredskapsåt gär der som beslutas med stöd av lagen.

Anslaget 1:9 Avgifter till internationella organisationer får användas för ut gifter för avgifter till internationella organisationer och för utgifter för inter-na tionellt samarbete inom energiområdet. Regeringen föreslår att riksdagen an visar drygt 2 5 miljoner kronor till anslaget under 2021 . Därtill föreslås ett be myndi gande för regeringen att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 26 miljoner kronor 2022 oc h 2023. Syftet med bemyndigandet är att göra det lät tare för re geringen att planera och teckna avtal om fleråriga projekt .

Anslaget 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och ener giomställning får användas för statsbidrag till kommunal energi- och klimat råd givning samt till utbildning av och information till energi- och klimatråd gi vare. Dessutom får a n slaget användas för stöd till lokala och regionala nät verk och sam ver kans projekt för att utveckla och sprida erfarenheter om ar bets metoder, tek nik och annan kunskap för energi- och klimatomställning i fråga om t.ex. miljö till syn, fy sisk planering och offentlig upphandling. Vidare får anslaget användas för att fi nan siera länsstyrelsernas arbete med att sam ordna kommuner, företag och andra aktörer i länet och driva fram utveck ling, ge nom förande, uppföljning och utvärdering av regionala energi- och klimat stra tegier.

Regeringen anför att e nergi- och klimatrådgivningen fyller en viktig funk tion genom att stödja hushåll, organisationer och mindre företag med kunskap om energieffektiviseringsåtgärder, förnybar energi och minskad klimatpå ver kan utifrån lokala förutsättningar. Detta bidrar till att såväl energi po litiska som klimatpolitiska mål nås . Mot den bakgrunden föreslår r egeringen att sats ning en blir permanent. Anslaget ökas därför med 120 miljoner kronor 2021 . An slagsändamålet har justerats för att omfatta detta ändamål.

För att underlätta planering en av och tecknande av avtal om fleråriga pro jekt an ser regeringen det vara nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åta gan den för kommande år. Den begär därför ett bemyndiga nde om att under 2021 för det aktuella anslaget kunna ingå ekonomiska åtaganden som in klu sive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 240 miljoner kronor 2022 och 2023.

Svenska kraftnäts investeringsplan

Svenska kraftnäts huvudsakliga uppgift är att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraft över föringssystem. Utöver intäkter från nät-, system- och kapacitetsavgifter finansieras d enna del av verksamheten genom lån. Riksdagen fastställer bl.a. ett tak för belåningen och godkänner även Svenska kraftnäts investeringsplan.

Svenska kraftnät har redovisat sitt förslag till investerings- och finansie ringsplan för treårsperioden 2021–2023 (I2020/00543/E) som omfattar åtgär der i transmissionsnätet inklusive utlandsförbindelser och utrustning för elek tro nisk kommunikation. De planerade investeringarna under perioden 2021–2023 beräknas uppgå till drygt 17 miljarder kronor . Tids mäs siga för skjut ning ar kan före komma som kan påverka investeringsni våerna de enskilda åren.

I budgetpropositionen föreslår r egeringen att riksdagen godkänner investe rings planen för Svenska kraftnät som en riktlinje för affärsverkets investe ring ar. Regeringen konstaterar att den höga investeringsvolymen ställer krav på planering, analys av resursåtgång samt uppföljning och kontroll i verk sam he ten. Det är därför viktigt att Svenska kraftnät redovisar ekonomiska be döm ningar, motiv för och konsekvenser av investeringar, underlag för priori te ringar och utfall av den före gående investeringsplan en .

Regeringen anger att n är Svenska kraftnät bildades i början av 1990-talet var trans mis sions nätet för el i en fas av förvaltning och låga investe rings voly mer, vilket har övergått till en fas av omfattande ny- och om bygg nation. Inves te ringarna i det svenska transmissionsnätet har ökat kraftigt och kommer under överskådlig tid att uppgå till mellan 4 och drygt 6 miljarder kronor per år.

I budgetpropositionen redovisas översiktligt de investeringsprojekt som var för sig överstiger 400 miljoner kronor . Några av dessa omnämns kortfattat i det följande.

Svenska kraftnät ansluter i huvudsak nät från andra nätägare till transmis sions nätet . M er än hälften av anslutnings ansökningar na avser havsbaserad vind kraft , men under de senaste åren har det även återigen bli vit aktuell t att ansluta s törre enskilda användare . Serverhallar och annan elintensiv industri kräver hög eleffekt och le der till ett kraftigt ökat effektuttag i de stam näts punkter där de an sluts. Svenska kraftnät har också fått flera ansökningar om ett ökat uttag i stor stadsregionerna där det råder kapa citetsbrist i elnäten. In vesteringar pågår för att förstärka transmissions nätet i dessa regioner . Svenska kraftnät bedriver också flera pro jekt som syftar till att minska flask halsar i det svenska transmissionsnätet och ö ka marknadsinte gra tion en mellan Sverige och grann länderna.

Sydvästlänken mellan Hallsberg och Hörby är Svenska kraftnäts hittills störs ta investering . Den är nu i avslutningsfas en och ska enligt planen tas i drift hösten 2020. Investeringen beräknas upp gå till 7 100 miljoner kronor , varav 11 miljoner kronor belastar perioden 2021–2023.

Svenska kraftnät och den tyska stamnätsoperatören 50Hertz planerar en fram tida förbindelse, Hansa Power Bridge, mellan Sverige och Tyskland . Nord balt, likströmsförbindelsen till Litauen, togs i drift i februari 2016.

För att klara en ökad överföring i transmissionsnätet genomför Svenska kraft nät även systemförstärkningar. Investeringsprojekten i Storstockholms om rå det är organiserade i två program: Stockholms Ström och Storstockholm Väst.

Att reinvestera i befintliga anläggningar anges vara lika viktigt som att in ves tera i nya. Programmet som benämns Nordsyd kommer att innebära för nyel se och förstärkning av snittet mellan elområde SE2 och elom råde SE3. Ut över Nordsyd finns ett antal större reinvesteringsprojekt i ledningar , kab lar och stationer samt i anläggningar som tillhör dotterbolaget Svenska Kraftnät Gas turbiner AB.

Svenska kraftnäts finansiella befogenheter

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att den ska bemyndigas att för 2021

– låta Affärsverket svenska kraftnät ta upp lån i och utanför Riksgälds konto ret till ett sammanlagt belopp om högst 7 200 miljoner kro nor

– låta Affärsverket svenska kraft nät placera likvida medel i och utanför Riks gälds kontoret

– besluta om delägarlån eller borgen om högst 550 miljoner kronor till för mån för bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar sta tens aktier

– besluta om förvärv och bildande av bo lag som ska verka inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsom råde intill ett belopp om 20 miljoner kro nor samt avyttra aktier intill ett belopp om 20 miljoner kronor

– bevilja lån till företag som bedriver nätverksamhet enligt el lagen (1997:857) som uppgår till högst 700 miljoner kronor .

Bemyndigandet om att låta Svenska kraftnät ta upp lån i och utanför Riks gälds kontoret inom en sammanlagd ram om 7 200 miljoner kronor ska främst täcka låne behovet inom investeringsverksamheten. Regeringen föreslår även att riks dagen bemyndigar regeringen att låta Svenska kraftnät placera likvida me del i och utanför Riksgäldskontoret i enlighet med gällande ordning.

Vidare föreslås att regeringen bemyndigas att lämna delägarlån eller borgen till bolag där Svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill ett belopp om 550 miljoner kronor .

Regeringens bemyndigande om att låta Svenska kraftnät ge lån till företag som bedriver nätverksamhet enligt ellagen ryms inom den sammanlagda ra men och syftar främst till att finansiera åtgärder, utom drift och underhåll, för att öka elnätets kapacitet för att underlätta anslutningen av anläggningar för produktion av förnybar el, om det finns särskilda skäl att anta att en sådan an slutning annars inte kommer att äga rum.

Regeringen anger att den kommer att kräva full ersättning för statens risk i samband med borgensteckning eller långivning.

För 2021 föreslås att regeringen ska kunna besluta om förvärv av aktier el ler bilda bolag intill ett belopp om 20 miljoner kronor samt även avyttra aktier intill ett belopp om 20 miljoner kronor . Förvärv av aktier eller bildande av bolag ska ske inom ramen för Svenska kraftnäts verksamhetsområde.

Svenska kraftnäts ekonomiska mål

Inom Re g eringskansliet genomförs en översyn av Svenska kraftnäts ekono mis ka mål, bl.a. mot bakgrund av de krav på stora investeringar och därmed ka pitalbehov som affärsverket står in för. Översynen har resulterat i dels en justering av verkets nuvarande ekono miska mål, dels uppdrag till Statskon toret och Ekonomistyrningsverket (ESV) . U pp drag e n till Statskonto ret och ESV innefattar att göra en myndig hets analys av Svenska kraftnät respektive att före slå hur de ekonomiska målen bör vara utformade på längre sikt för att styra mot både samhällsekonomisk och intern effektivitet. Uppdragen ska redovi sas se nast den 1 oktober 2021 .

Motionerna

Moderaterna

Sverige ska ha ett tryggt energisystem med pålitliga leveranser av el och annan energi , sägs det inledningsvis i kommittémotion 2020/21:3490 av Lars Hjäl me red m.fl. (M). Energisystemet ska medföra rimliga kostnader för företag och hushåll , bidra till en effektiv omställning av klimatet samt ligga i framkant vad gäller utvecklingen av ny grön teknik. Vidare ska det känne teck nas av hög leveranssäkerhet och låg klimatpåverkan. S amtidigt står ener gi systemet inför utmaningar som måste lösas , b åde för att klara klimatom ställningen och för att möjliggöra ett robust elsystem som förser hus håll, företag, industrier och kri tiska samhällsfunktioner med el.

Ska Sverige klara klimatmålen krävs det enligt motionärernas uppfattning en ökad elektrifiering av samhället. Transporter och industrier måste gå från fossila till rena drivmedel. Då behövs mer el. F ör att klara klimatomställningen mås te alla fossilfria kraftslag bidra, inklusive kärnkraften. I dag är Sveriges mål sättning att elsystemet endast ska bestå av förnybar elproduktion. Motio närerna anser att d en målsättningen måste ändras till att omfatta all fossil fri elpro duktion. Vidare redovisar de uppfattningen att elnätsregleringen behöver ett omtag. För att det ska vara möjligt att ställa om till ett elektrifierat samhälle är om fattande investeringar i elnäten avgörande . Motionärerna ser det som ange läget att utveckla den svenska elmarknadsmodellen. Att tydliggöra mål för leverans sä kerhet, utveckla analysförmågan, utveckla ett ersättningssystem för stöd tjäns ter samt kraftigt kapa handläggningstider är några bärande delar i en elmark nadsreform.

När det gäller anslagen inom utgiftsområde 21 Energi anser motionärerna att anslaget 1:4 Energiforskning bör ökas med 250 miljoner kronor 2021–2023 . Medlen som tillförs avser forskning, utveckling och testanläggningar i syfte att ut veckla nästa generations kärnkraft i Sverige . Utöver själva anslags förslaget (yrkande 1) före slår motionärerna ett tillkännagivande om att ansla get ska ökas (yrkande 2) .

Mo tionärerna föreslår också en omfördelning av regeringens satsning om 50 miljoner kronor 2021 och 2022 på fossilfritt flyg till förmån för ett nytt an slag inom utgiftsområde 20, G rönt bränslestöd, där satsningar på fossilfritt flyg återfinns. Moderaterna ökar sammantaget anslaget med 200 miljoner kro nor 2021 och 2022 samt med 250 miljoner kronor 2023.

När det gäller anslaget 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter före slår motionärerna en omfördelning av regeringens satsning om 550 miljoner kronor 2021 på infrastruktur för elektrifierade transporter till för mån för ett nytt anslag inom utgiftsområde 20, S töd till laddstationer för bilar och last bilar. Det här ak tuella a nslaget minskas därför med 550 miljoner kronor 2021 . Ut över själva anslags förslaget (yrkande 1) föreslår motionärerna ett tillkän nagivande om att anslaget ska avvi sas ( yrkande 3) .

Motionärerna avvisar delar av regeringens satsning på solcellsstöd till k om muner och f öretag inom ramen för anslaget 1:7 Energiteknik . Anslaget mins kas därför med 260 miljoner kronor 2021. S töd en till enskilda pro duk tions tek ni ker som solceller bör , enligt motionärernas uppfattning , minskas och av veck las (yrkande 1) . Utöver själva anslagsförslaget föreslå s ett tillkänna gi van de om att anslaget ska minskas (yrkande 4) .

Mo tionärerna avvisar också del a r av regeringens satsning på energi- och klimatrådgivning (anslaget 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning). Anslaget minskas med 120 miljoner kronor 2021 – 2023. Minskningen görs till förmån för f inansie ring av det motionärerna be tecknar andra prioriterade reformer i budgetmotionen . Utöver själva an slags förslaget (yrkande 1) föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att den del av an slaget som går till energi- och klimatrådgivning ska avvisas (yrkande 5) .

Sverigedemokraterna

I kommittémotion 2020/21:3118 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) betonas det inledningsvis att Sverige som industrination är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som leveranssäkerhet under årets alla timmar. Motionärerna framhåll er vidare att det är därför som vattenkraften till sammans med kärnkraften utgör basen i det svenska energisystemet.

Enligt motionärernas uppfattning ska e nergipolitiken vara inriktad på att säkerställa en långsiktigt konkurrenskraftig och tillförlitlig energiförsörjning, för såväl hushåll som näringsliv. Den politik som motionärerna står bakom syf tar till att göra det möjligt för Sverige att upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard. Motionärerna förordar att en hög grad av självförsörjning prioriteras i arbetet med att uppnå energipolitikens mål , vilket dock inte utesluter att energisystem kan delas över nationsgränser, före trädesvis då med nationer i Sveriges närområde. A tt bibehålla och utveckla lan dets energisystem, med fokus på leveranssäkerhet, effektivitet och miljö an svar , prioriteras av motionärerna.

Motionärernas förslag till anslag inom utgiftsområde 21 Energi omfattar bl.a. en ökad satsning på energieffektivisering. Motionärerna påpekar att det u r ett resurs- och konkurrensperspektiv är en självklarhet att använda re sur serna på ett så effektivt sätt som möjligt. För basindustrin i Sverige, som till övervägande del består av energiintensiv verksamhet, är energieffektivi sering av stor betydelse med potential för betydande kostnadsbesparingar och en stärkt konkurrenskraft. Anslaget 1:2 I nsatser för e nergieffektivisering höjs med 72 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Anslagshöjningen ska använ das för fortsatta satsningar på omställningsarbetet i företag och stöd till dessa företags marknadsintroduktion av energieffektiva pro duk ter och tjäns ter, så att energieffektivisering främjas samtidigt som även före tagens tillväxt och konkurrenskraft främjas.

När det gäller anslaget 1:4 Energiforskning redovisar motionärerna am bi tio nen att reducera Sveriges beroende av fossila bränslen och att utveckla den inhemska energiindustrin. Mer medel tillförs energiforskning sanslaget efter som det i framtiden kräv s ren energi till rimliga priser , och det medför att forsk ningen på detta område måste prioriteras. För 2021 föreslår motionärerna ett anslag som är 103 miljoner kronor högre än vad regeringen föreslår. Ansla get ska kunna användas till forskning om alla fossilfria energi slag .

I budgetpropositionen anslår regeringen mer medel till anslaget 1:6 Energi marknadsinspektionen med hänvisning till att myndigheten behöver få bättr e balans i handläggningen av koncessionsärenden för att kunna minska tiden för till stånds prövningar. Detta är något som även motionärerna står bakom och anser vara angeläget. Eftersom ett antal nya arbetsuppgifter har lagts på myn dig heten föreslår motionärerna att anslaget tillförs ytterligare 5 miljoner kro nor .

Motionärerna anser att Sverige bör delta i internationellt samarbete med andra kärnkraftsnationer i syfte att ge fler länder tillgång till leveranssäker och ren baskraft. Av den anledningen anser de också att Sverige bör ansluta sig till samverkansprojektet GIF ( Generation IV Forum ) med målsättningen att ut veckla framtidens kärnkraftsteknik. För detta ändamål avsätter de 1 miljon kro nor mer än regeringen till anslaget 1:9 Avgifter till internationella organisa tioner.

Utöver de redovisade föreslagna justeringarna av befintliga anslag föreslår motionärerna två nya anslag. Det är dels ett som ska gå till en forsknings reaktor för fjärde generationens kärnkraft , dels ett som ska gå till en särskild sats ning på vätgas. När det gäller forskningsreaktorn konstaterar motionärerna att det pågår f lera lovande projekt med olika typer av snabba kärn krafts reak torer ( fjärde generationens kärnkraft ) där det tidigare använda kärn bränslet kan åter användas. En lämplig plats för en forskningsreaktor skulle kun na vara Oskars hamn, där det använda kärnbränslet finns i dag . Det nya anslaget före slås upp gå t ill 150 miljoner kronor 2021.

Det andra nya anslaget som föreslås gäller vätgas. Motionärerna konstaterar att det görs betydande satsningar globalt på fordon med bränsleceller och vät gas som energibärare. I Sverige har dock tekniken en rätt blygsam tillvaro, trots dess potential, och det finns endast ett fåtal vätgasstationer. En annan vik tig för del med bränslecellstekniken är att den kan användas till mycket mer än bara fordon ; exempelvis kan man byta ut de dieseldrivna elgeneratorer som

används för att producera reservkraft till sjukhus, serverhallar och liknande. I regeringens anslag för infrastruktur för elektrifierade transporter finns utrym me för stöd till tankstationer för vätgas, vilket motionärerna anser är bra. De anser dock att satsningen är för blygsam oc h vill därför tillföra medel för en specifik sats ning på vä t gas och för att vidareutveckla tekniken i en vätgasstra tegi . För ända målet föreslår de det nya anslaget Vätgas och avsätter 100 miljo ner kronor till det 2021.

Avslutningsvis föreslår motionärerna att a nslagen 1:3 In sat ser för förnybar elpro duktion , 1 :7 Energi tek nik och 1:10 Lokal och regional kapacitetsut veck ling för klimat- och energi om ställ ning ska avskaffas helt.

Vä n sterpartiet

Det behövs investeringar i förnybar energi , och Sverige behöver ställa om. Detta framhålls i partimotion 2020/21:2974 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) . Motio närerna anser att d et allmänna bör och ska gå före i energi om ställningen, och därför vill motionärerna att offentliga byggnader så som sjukhus och skolor ska få möjlighet att installera sol- och vindkraft. Motionärerna föreslår ett nytt an slag om 1 miljard kronor under 2021 för detta ändamål .

Kristdemokraterna

I kommittémotion 2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) redovisas in led nings vis Kristdemokraternas övergripande syn på energipolitiken. Motio närer na slå r bl.a. fast att e n trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor i vår ekonomi och avgörande för välfärd en i Sverige . Motionärerna under stry ker också att s venska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en stabil och pålitlig elförsörjning i hela landet. Långsiktiga spelregler och sta bila vill kor på elmarknaden är av stor vikt för svenska jobb och svensk kon kur renskraft. Motionärerna anser att e nergipolitiken därför ska ge kom mande generationer möjlighet att leva och verka i ett hållbart samhälle. De vill se en mångfal d av fossilfri energi inom industrin, energieffektiviseringar och mer investeringar i långsiktiga och hållbara energislag.

Motionärerna förespråkar en fri och öppen elmarknad med ökad konkurrens til l nytta för kunderna. De vill säkerställa långsiktiga spelregler i energipoli ti ken genom att bygga ut den förnybara energiproduktionen, fasa ut fossila bränslen och ge förutsättningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften. S atsningar på utbyggnad av laddinfrastruktur för elbilar före slås , och energiforskningen tillförs ytterligare medel.

När det gäller anslagen inom utgiftsområdet a v visar motionärerna medel inom anslag et 1:1 Statens energimyndighet till sekondering av personal och informationsplattform för solceller. Vidare tillför de 10 miljoner kronor årli gen till Energimyndigheten för energirådgivning samtidigt som de avvisar reger ingens tilldelning om 120 miljoner kronor till lokal rådgivning under an slag et 1:10. Till för mån för andra budgetsatsningar avvisas tilldelningen om 9 miljoner kronor årligen för marknadskontroll, ekodesign och energimärk ning under anslag et 1:1 Statens energimyndighet . Av prioritetsskäl samt för att neutralisera villkor mellan oli ka kraftslag minskas anslag et 1:3 Insatser för för nybar elproduktion med 15 miljoner kronor årligen.

Motionärerna avsätter mer medel till energiforskning än vad regeringen gör. Anslag et 1:4 Energiforskning tillförs 175 miljoner kronor årligen varav 125 miljoner kronor är en satsning på kärnkraftsforskning. Motionärerna vill att det ska tas fram en färdplan för framtidens kärnkraft där den föreslagna sats ningen kan bidra till planen. De föreslår också 50 miljoner kronor mer än reger ingen per år på forskning för ett fossilfritt flyg.

För att möjliggöra en högre ambitionsnivå när det gäller utbyggnaden av laddstolpar för elfordon och infrastruktur för elektrifierade tunga fordon före slår motionärerna en ökning av anslaget 1:5 Infrastruktur för elek tri fierade transporter med 100 miljoner kronor 2021 och 2022.

Avslutningsvis avvisar motionärerna regeringens förslag om att tillföra 260 miljoner kronor till anslag et 1:7 Energiteknik under 2021 för nedtrappning av investe rings stödet till solceller. Här hänvisar motionärerna till att man prio riterar andra satsningar och till att anslagets kostnadseffektivitet kan ifrå ga sättas.

Vissa kompletterande uppgifter

Energipolitikens inriktning

I april 2018 tog riksdagen ställning till regeringen s proposition om energipoli tikens inrikt ning (prop. 2017/18:228). Med den energiöverens kom melse som hade slutits mellan fem av riksdagens partier i juni 2016 som grund föreslog reger ingen nya energipolitiska mål och redovisade sin bedöm ning av energi politikens inriktning. Vid behandlingen av propositionen antog riks dagen de förslag till övergripande mål för energi politiken som regeringen hade lagt fram (bet. 2017/18:NU22, rskr. 2017/18:411). Måle n innebär att energi politiken ska syfta till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och för sörjnings trygg het och att den svenska energipolitiken bygger på samma tre grund pelare som energi sam arbetet i EU. Med de mål som riksdagen har fast ställt ges lång siktiga för ut sättningar för energipolitiken att skapa villkor för en effektiv och håll bar energi användning och en kostnadseffektiv svensk energi för sörj ning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt att under lätta om ställ ningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.

Utöver det övergripande målet godkände riksdagen regeringens förslag om mål för andelen förnybar energi som innebär att elproduktionen 2040 ska vara 100 procent förnybar. Detta är ett mål – inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft , och det innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.

Förslaget i propositionen om ett mål för energieffektivisering godkändes också. Målet är att Sverige s energi använd ning ska vara 50 procent effektivare 2030 jämfört med 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till brutto nationalprodukten.

Riksdagen om energipolitikens mål m.m. våren 2020

Våren 2020 behandlade utskottet ett antal energipolitiska yrkanden i motioner från den allmänna motionstiden 2019/20 (bet. 2019/20:NU14). På utskottets förslag avslog r iksdagen bl.a. förslag om att ersätta målet om förnybar el pro duktion med ett mål om fossilfri elproduktion. Därutöver avsl og s förslag om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt energi kom mis sion. Utskottet hän visa de bl.a. till att de energipolitiska förutsätt ningarna inte ha de förändrats på ett sådant sätt under de senast två åren att det va r mo tiverat att återigen tillsätta en energikommission. Riksd a gen avsl og därtill ett antal övriga mo tions yrkan den som på olika sätt gäll de energipolitikens över gripande inrikt ning.

Vätgasstrategi för Europa

Med anledning av vad som sägs i motion 2020/21: 3118 (SD) om behovet av en svensk vätgasstrategi kan nämnas att EU-kommissionen i juli 2020 presen te rade ett meddelande om en EU-strategi för vätgas. I vätgasstrategin utvecklar kommissionen sin syn på vätgas och redogör för en färdplan mot 40 GW pro duktionskapacitet från förnybar el till 2030. Strategin innehåller också en in vesteringsagenda och åtgärdsförslag för att nå en ökad produktion av och efter frågan på vätgas samt en plan för att utform a ett ramverk för infrastruktur och marknadsregler. Strategin redogör även för forsknings- och utvecklings behov och den internationella dimensionen.

Regeringen välkomnade initiativet men bedömde att vätgas är en av flera tekniker som på sikt kommer att krävas för att hantera de svåraste utma ning arna för att uppnå klimatneutralitet.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har genom beslut den 2 5 november 20 20 fastställt de ekonomiska ramarna för de olika utgiftsområdena (bet. 20 20 /2 1 :FiU1 , rskr. 2020/21: 63 ). Förutsättningen för den fortsatta beredningen är därmed att utgifts ramen för utgiftsområde 21 Energi har fast ställts till 4 514 129 000 kronor för 202 1 . Som framgår av redogörelsen för budgetprocessen i riksdagen i inledningen av be tänkandet bygger utskottets fortsatta behandling av anslagsfördelningen för 202 1 på förutsättningarna att den ram som riksdagen har fastställt inte får över skridas och att ställnings ta gandet till anslagen ska göras genom ett beslut.

Utskottet noterar inledningsvis att regeringens budgetproposition är ett re sul tat av den sakpolitiska överenskommelse som slutits mellan Socialdemo kra terna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Utskottet noterar vidare att regeringens energipolitik till stora delar utgår från den energi överens kom melse som slöts mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Cen ter par tiet och Kristdemokraterna i juni 2016 och vars huvuddrag riksdagen tog ställning till våren 2018 när den behandlade regeringens proposition om ener gipolitikens in riktning (prop. 2017/18:228, bet. 2017/18:NU22 , rskr. 2017/18: 411 ). Att Modera ter na och Kristdemokraterna därefter har valt att läm na energiöverenskommel sen har inte förändrat energipolitikens öve rgri pan de inriktning. Detta innebär så ledes att energipolitiken alltjämt syftar till att förena försörjningstrygg het, kon kurrenskraft och ekologisk hållbarhet och att de övriga energipolitiska mål som beslutades av riksdagen våren 2018 fort farande ligger till grund för regeringens arbete. Energipolitiken vänta s där med kunna skapa förutsätt ning ar för en långsiktigt säker och hållbar energiför sörjning till konkurrens kraf tiga priser, vilket kan ge nya jobb, nya företag och ökad export. Utskottet de lar regeringen s uppfattning att förnybar och effektiv energianvändning kan bidra till att lösa den globala klimatutma ningen och välkomnar de olika energi politis ka insatser som regeringen redovisar i budget propositionen. Det gäller exem pelvis insatser för en ökad elektrifiering och öka d produktion och använd ning av förnybar energi samt olika åtgärder som syftar till att stimulera en effektivare energianvänd ning. Genom sådana sats ningar skapas förutsättning ar för minskade utsläpp av växt husgaser och en fort satt utveckling mot ett håll bart energi- och transport system.

Energifrågor innefattar ofta tydliga internationella dimensioner och har tyd liga kopplingar till de globala utmaningarna på klimatområdet. En ansenlig del av energipolitiken fastställs också på EU-nivå. I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige ska vara en föregångare i den globala energi om ställ ningen, med fokus på att fasa ut användningen av fossil energi och ver ka för ett ambitiöst genomförande av Parisavtalet och Agenda 2030. Sverige ska vara en tydlig röst för en hållbar energipolitik inom unionen i EU-arbetet .

Med detta sagt ställer sig utskottet bakom det förslag till fördelning av an slag inom utgiftsområde 21 som föreslås i budgetpropositionen. Detta inne bär bl.a. att utskottet välkomnar fortsatta satsningar på att bryta vägtrans port sek torns fossilbränsleberoende genom den betydande satsning som görs på ut byggnad av infrastruktur för elektrifierade transporter. För slagen i motio nerna 20 20 /2 1 : 3490 ( M ) och 20 20/ 2 1 : 3501 ( K D ) om att riks dagen ska avvisa res pek tive minska anslaget 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transpor ter av styrks där för . Utöver det nyssnämnda stödet föreslår regeringen även fort satta satsningar på energiteknik. Utskottet ser positivt på regeringens för slag som bl.a. kan göra det enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi. Med hänvisning till detta avstyrks förslagen i motionerna 20 20 /2 1 : 3118 (SD) och 20 20 /2 1 : 3490 (M) om att riksdagen ska avvisa respek tive minska anslaget 1:7 Energiteknik.

För att uppnå de energi- och klimatpolitiska målen behövs fortsatta sats ningar på forskning och innovation inom energiområdet, där insatserna inte bara ska bidra till att uppnå de nämnda målen utan även ha fokus på områden med förutsättningar för tillväxt och export. Utskottet noterar att regeringen har för avsikt att presentera en särskild energiforsknings propo sition i nom en snar framtid . Utskottet noterar vidare att riksdagen våren 2 019 riktade ett tillkänna givan de till regeringen om att det bör satsas på forskning inom alla rele vanta energislag inklusive kärnkraft och att regeringen i budgetpropositionen anger att den i Energimyndighetens regleringsbrev för budgetåret 2020 har angett att Energimyndigheten har möjlighet att prioritera insatser för alla relevanta ener gislag, inklusive kärnkraft, i den mån det bedöms vara rimligt för att bidra till målen. Vidare ange r regeringen att den har för avsikt att i samband med den energipolitiska forskningspropositionen förtydliga att energiforsk ningen ska vara teknikneutral och kunna omfatta all fossilfri elproduktion. Med hänvis ning till det anförda s er utskottet ing a skäl att tillstyrka något av de förslag som ges i motionerna 20 20 /2 1 : 3118 (SD) , 20 20 /2 1 : 3490 (M) och 2020/21:3501 (KD) om att riksdagen ska öka anslaget 1:4 Energiforskning . Utskottet avvisar i anslutning till detta också förslaget i motion 2020/21:3118 (SD) om ett nytt anslag som ska finansiera e n forsk ningsreaktor för fjärde gene rationens kärnkraft. Det saknas enligt utskottets uppfattning också skäl att tillstyrka förslaget om att inrätta ett nytt anslag för en vätgasstrategi som för ordas i samma motion . Här hänvisar utskottet till den ovan nämnda sats ningen inom ramen för anslaget 1:5 I nfrastruktur för elektrifierade transporter som även inkluderar tankin frastruktur för vätgas. Vidare kan det finnas skäl för Sve rige att avvakta utfallet av den fortsatta beredningen av de omfattande för slag på vätgasområdet som för närvarande behandlas inom EU innan medel avsätts för en vätgasstrategi i linje med förslag e t i motionen. Därtill bör det på minnas om att vätgas är en av flera tekniker som kommer att krävas för att på sikt uppnå klimatneutralitet och att ett för stort fokus på en enskild teknik kan vara mindre framgångsrikt.

Med anledning av förslagen i motion 20 20 /2 1 : 3118 (SD) om att riksdagen ska avvisa anslaget 1:3 Insatser för förnybar elproduktion och anslaget 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning vill utskottet framhålla sin uppfattning att regeringens prioriteringar inom utgifts om råde 21 Energi är väl avvägda. Detta är också utskottets uppfattning när det gäl ler förslagen i den ovannämnda motion en om att riksdagen ska öka anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering och anslaget 1:9 Avgifter till inter natio nella organisationer.

Utskottet ser utifrån det anförda inte heller någon anledning för riksdagen att ompröva regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 Energi såsom förordas i motionerna 20 20 /2 1 : 2974 (V) och 20 20 /2 1 : 3501 (KD). Den omfattande satsning som föreslås i den förstnämnda av dessa två mo tioner – 1 miljard kro nor under 2021 på ett nytt anslag för finansiering av sol- och vindkraft på offent liga bygg nader – avfär das bl.a. med hänvisning till att dylika investeringar bör kunna väntas bli lön samma utan statligt stöd.

Försörjningstrygghet är en av energipolitikens grundpelare. Ett robust och tillförlitligt energisystem är en grundläggande förutsättning för ett modernt och välfungerande samhälle. Utskottet delar regeringens uppfattning om att det finns lokala utmaningar i elförsörjningen och att elnäten på alla nivåer be höver utvecklas och användas effektivt i takt med den ökande elektrifier ingen i samhället, bl.a. i transport- och industrisektorerna och i växande städer. När det gäller stamnätet ställer en ökande andel förnybar energi i kombination med eftersatta investeringar och reinvesteringar samt en alltmer integrerad euro pe isk elmarknad stora krav på den fortsatta utvecklingen av nätet. Svenska kraft nät planerar åtgärder i transmissionsnätet inklusive i utlandsförbindelser och i utrustning för elektronisk kommunikation som innebär investerings kost nader på drygt 1 7 miljarder kronor för perioden 202 1 –202 3 . I likhet med då budget propositionen behandlades hösten 2019 instämmer u tskottet i reger ingens upp fattning om att den höga investeringsvolymen i stamnätet ställer krav på pla nering, analys och resursåtgång samt uppföljning och kontroll i verk sam heten och att det därför är viktigt att Svenska kraftnät redovisar eko nomiska bedöm ningar, motiv för och konsekvenser av investeringar, under lag för prio rite ringar och u tfall av den föregående investeringsplan en . Med detta sagt har ut skottet inget i övrigt att anföra när det gäller re geringens för slag till in ves teringsplan för perioden 202 1 –202 3 för Svenska kraftnät. För slaget till styrks därmed, liksom förslaget om finansiella befogen heter för Svenska kraft nät.

Utskottet noterar vidare att både den nuvarande och den tidigare regeringen under ett antal år arbetat med att se över Svenska kraftnäts ekonomiska mål. I budgetpropositionen för 2017 angavs att regeringen avsåg att vara klar med översynen senast till budgetpropositionen för 2018. Hösten 2019 konstaterade u tskottet att arbetet med översynen fortsatte och att de ekonomiska mål som beslutades 2003 fortfarande gäll de . I budgetpropositionen för 2021 anges att över synen har resulterat i en justering av Svenska kraftnäts ekonomiska mål samt att regeringen har uppdragit åt Statskontoret och Ekono mi styr nings ver ket att göra en myndighetsanalys av Svenska kraftnät respek tive att föreslå hur de ekonomiska målen bör vara utformade på längre sikt för att styra mot både samhällsekonomisk och intern effektivitet . Uppdragen ska redovisas senast den 1 oktober 2021.

Sammantaget innebär det ovan anförda att utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 Energi och de förslag till bemyndiganden för 202 1 som är knutna till några av anslagen. Utskottet till styrker också de förslag som gäller Svenska kraftnäts investeringsplan 202 1 –202 3 och finansiella befogenheter 202 1 liksom förslaget om elbered skaps avgiftens storlek 202 1 . Följaktligen avstyrker utskottet de förslag till alterna tiva anslagsfördelningar som föreslås i de ovannämnda motionerna .

Reservation

Statens budget inom utgiftsområde 21 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

a) Anslagen för 2021

Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 21 enligt förslaget i bilaga 4.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2020/21:1 utgiftsområde 21 punkt 4 och motion

2020/21:3118 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) och

avslår motionerna

2020/21:2974 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V),

2020/21:3490 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1–5 och

2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 1.

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som föreslås i bilaga 5.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2020/21:1 utgiftsområde 21 punkt 5.

c) Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät

=utskottet

d) Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät

=utskottet

e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften

=utskottet

Ställningstagande

Vi anser att energipolitiken bör vara inriktad på att säkerställa en långsiktigt konkurrenskraftig och tillförlitlig energiförsörjning för såväl hushållen som näringslivet. Energipolitiken ska syfta till att göra det möjligt för Sverige att upp rätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard. Det är vik tigt för en nation att ha kontroll över sin energiförsörjning, och mot den bak grunden anser vi att en hög grad av självförsörjning ska prioriteras i arbetet med att uppnå energipolitikens mål. Vi vill framhålla vikten av att bibehålla och utveckla landets energisystem, med fokus på leveranssäkerhet, effektivitet och miljöansvar.

Med detta sagt vill vi framhålla att vi står bakom Sverigedemokraternas för slag till anslagsfördelning för utgiftsområde 21 Energi som finns i motion 2020/21:3118. Beträffande de enskilda anslagen inom utgiftsområdet föreslår vi för det första att riksdagen anvisar 100 miljoner kronor till anslaget 1:2 In sat ser för energieffektivisering. Anslaget för 2021 blir därmed 72 miljoner kronor högre än vad regeringen har föreslagit. Den högre anslagsnivån får an vändas till fortsatta satsningar på omställningsarbetet i företag och för att stödja företags marknadsintroduktion av energieffektiva pro duk ter och tjäns ter. Vidare föreslår vi att riksdagen avvisar regeringens för slag om ansla get 1:3 Insatser för förnybar elproduktion (–25 miljoner kronor), anslaget 1:7 Ener giteknik (–1 462 400 000 kronor) och anslaget 1:10 Lokal och regio nal kapacitetsutveckling för klimat- och energiom ställning (–120 miljoner kro nor). Vårt förslag till avveckling av anslaget 1:3 Insatser för för nybar el pro duk tion syftar till att göra marknadsförut sätt ningarna mer jämbör di ga för olika energislag och göra en inriktning på fossil frihet snarare än för nybarhet. Skälet till att vi vill avveckla anslaget 1:7 Energiteknik är att an sla get uteslu tande avser investeringsstöd till solceller och till energilagring, vilket vi mot sät ter oss av samma skäl som vi nyss anfört avseende anslaget 1:3, dvs. för att minska den snedvridning på energi mark naden som statens alltför ensidiga foku sering på förnybar energi i nnebär. Den m insk ning av anslaget 1:7 Ener giteknik som vi föreslår är 400 000 kronor större än vad som föreslås i mo tion 2020/21:3118 (SD), vilket innebär att anslaget för 2021 enligt vårt förslag blir 0 kronor.

När det gäller anslaget 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för kli mat- och energiomställning an ser vi att det har en väldigt låg effektivitet när det gäller att bidra till arbetet med att nå fossilfrihet och att det har använts för att finansiera projekt med tveksamt värde för detta.

Vidare är vår uppfattning att regeringens förslag till anslag som ska finan siera energiforsk ning är otillräckligt. Vi föreslår därför att riksdagen anvisar drygt 1 618 miljoner kro nor till anslaget 1:4 Energiforskning, vilket är 103 mil joner kronor mer än vad regeringen föreslår för 2021. Regeringens förslag innebär en sänk ning av anslaget med drygt 282 miljoner kronor för budget perioden , vilka vi ge nom vårt förslag återför samtidigt som vi höjer ambitions nivån genom att tillföra ytter ligare drygt 102 miljoner kronor årligen 2021–2023 . Enligt vår uppfattning bör energiforskningen syfta till att reducera Sve riges beroende av fossila bräns len och till att utveckla den inhemska ener gi industrin.

Utöver detta anser vi att Sverige bör delta i internationellt samar bete med andra kärnkraftsnationer för att göra det möjlig t för fler länder att få tillgång till leveranssäker och ren baskraft. Sverige bör därför ansluta sig till samver kansprojektet Genera tion IV Forum (GIF) , och vi förordar av den anledningen att riksdagen ökar an slaget 1:9 Avgifter till internationella organisationer med 1 miljon kro nor 2021.

Vårt förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområdet innefattar två nya satsningar. V i föreslår att 150 miljoner kronor anslås 2021 för forsk ning och utveckling samt uppförande av en svensk forskningsreaktor för fjärde ge ne rationens kärnkraft. Den andra satsningen gör vi på att vidareut veck la vät gas tek niken i en vätgasstrategi för Sverige för att fler pilot an läggningar ska kom ma på plats i syfte att bygga upp en infrastruktur för såväl lättare som tyngre fordon som drivs med vätgas. För den föreslagna vätgassatsningen före slår vi att 100 miljoner kronor anslås för 2021.

Det nu anförda innebär att v i förordar att riksdagen ska anvisa anslag för ut gifts område 21 för 2021 i enlighet med det förslag som finns i bilaga 4. När det gäller Svenska kraftnäts investeringsplan och affärsverkets finan siella befogenheter har vi ingen annan uppfatt ning än vad regeringe n föreslår . Detsamma gäller förslaget i budgetpropo sitionen om ni vån på elbe red skaps av giften.

När det gäller regeringens förslag till olika bemyndiganden som är kopp lade till några av anslagen anser vi att de bör utformas i linje med vårt förslag i bilaga 5. Det innebär att riksdagen avslå r reger ingens förslag om bemyn di gan den för anslagen 1:3 Insatser för förnybar el produktion, 1:7 Energiteknik och 1:10 Lokal och re gio nal kapacitetsut veck ling för klimat- och energiom ställning.

U töver det vi har anfört ovan gäller det som sägs i budgetpro po sitionen för 202 1 om dels anslagen, dels bemyndiganden om ekonomiska åt aganden .

Sammantaget innebär detta att vi med undantag för den tidigare nämnda mindre justeringen tillstyrker motion 2020/21:3118 (SD). Det innebär också att vi delvis tillstyrker proposition en och avstyrker de övriga motions för sla g en .

Särskilda yttranden

1.

Statens budget inom utgiftsområde 21 (M)

Lars Hjälmered (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Lotta Olsson (M) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut de n 25 november 2020 fastställt att de sam la de utgifterna för utgiftsområde 21 Energi inte får överstiga 4 514 129 000 kro nor 2021 (bet. 2020/21:FiU1 , rskr. 2020/21: 63 ). Moderaternas budgetalter na tiv bör ses som en hel het , och vi väljer därför att avstå från att delta i beslutet om anslagens för delning inom den ram för utgifts området som riksdagen alltså redan har fastställt. I stället lägger vi fram detta särskilda yttrande som i korthet beskri ver Moderaternas politik inom utgifts område 21. Yttrandet bygger på det sam lade förslag till statens bud get som finns i parti motion 2020/21 :3422 (M) . Den motionen behandla de s i betänkan de 2020/21:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation erna 1 och 5 i det be tän kan det.

Sverige har – förutom pandemin – att hantera hög arbetslöshet och grov brottslighet. Det framhåll s i den ovan nämnda motion en 2020/21:3422 (M) sam mantaget som Sveriges stora problem. Moderaternas budgetförslag foku serar därför på att se till att Sverige ska ha beredskap för om pandemin för värras, knäcka arbetslösheten och bekämpa kriminaliteten.

För att kunna hantera en situation där coronakrisen förvärras innehåller Mode raternas budgetförslag en krisbuffert. Den kan användas för att dels stär ka hälso- och sjukvården, dels stötta ekonomin för att pressa tillbaka ar bets lös heten när smittspridningen nu återigen tar fart.

För att knäcka arbetslösheten behöver arbetslinjen återupprättas. Det går att åstadkomma genom att de svenska bidragssystemen stramas åt, att det införs ett bidragstak, att nyanlända gradvis ska kvalificera sig till bidragssystemen samt genom att växla ineffektiva skatteavdrag mot bredare skattesänkningar på arbete och investeringar. Välfärden behöver tillföras mer resurser samtidigt som dessa villkoras med ett skattehöjarstopp för att inte framtida skattehöj ningar ska hota den ekonomiska återhämtningen. Den klyfta i beskattning mel lan löntagare och pensionärer som regeringen har skapat bör tas bort.

För att bekämpa kriminaliteten förordas i motionen en mönsterbrytande kri mi nalpolitik för att krossa gängen och återupprätta tryggheten. Det handlar bl.a. om dubbla straff för gängkriminella, visitations zoner och att göra det straffbart att vara med i kriminella gäng. Det handlar även om att hela rättsvä sen det tillförs resurser och att göra polisyrket mer attraktivt.

Genom att fokusera på att lösa de stora problemen kan Sverige bli ett land där arbetslösheten pressas tillbaka, fler är trygga och resurserna till välfärden växer.

Moderaternas bud get al ternativ för utgiftsområ de 21 Energi – som vi alltså står bakom – baseras på den grundläggande inställ ningen att Sverige ska ha ett tryggt energisystem med pålitliga leve ranser av el och annan energi till rimliga kostnader för företag och hushåll. Det ska även bidra till en effektiv omställ ning för att möta klimat utmaningarna och ligga i framkant vad gäller utveck lingen av ny grön teknik. Det energisystem som vi vill utveckla känne tecknas av hög leveranssäkerhet och låg klimatpåverkan , och där en ökad elektrifie ring av samhället är ett centralt inslag. För att det ska vara möjligt att producera den mängd el som behövs måste alla fossil fria kraftslag bidra, inklusive kärn kraften. Reformer på elmarknadsområdet och förbättrade elnät anser vi också bör ingå i en ny en ergipolitik för Sverige.

När det gäller anslagen inom utgiftsområde 21 Energi anser vi i likhet med vad Moderaterna anför i motion 2020/21:3490 att anslaget 1:4 Energi forsk ning b orde ha öka t s med 250 miljoner kronor 2021–2023. Anslagsökningen sk ulle fi nan siera forskning, utveckling och testanläggningar i syfte att ut veckla nästa generations kärnkraft i Sverige.

Vi hade gärna sett en omfördelning av regeringens satsning om 50 miljoner kronor 2021 och 2022 på fossilfritt flyg till förmån för ett nytt an slag inom utgiftsområde 20, G rönt bränslestöd, där satsningar på fossilfritt flyg återfinns. I likhet med vad som föreslås av Moderaterna skulle detta innebära en ökning av anslaget med 200 miljoner kronor 2021.

När det gäller anslaget 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter hade vi förordat en omfördelning av regeringens satsning om 550 miljoner kronor 2021 på infrastruktur för elektrifierade transporter till för mån för ett nytt an slag inom utgiftsområde 20, S töd till laddstationer för bilar och lastbilar. Det här ak tuella anslaget borde således ha minskats med 550 miljoner kronor 2021.

Vi anser att stöd till enskilda produktionstekniker som solceller bör av vecklas och hade därför avvisat delar av regeringens satsning på solcellsstöd till kom muner och företag inom ramen för anslaget 1:7 Energiteknik.

Vi hade också avvisat delar av regeringens satsning på energi- och klimat råd givning (anslaget 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning). Anslaget borde enligt vår uppfattning ha minska t s med 120 miljoner kronor 2021–2023 till förmån för finansiering av andra prio riterade reformer .

Sammantaget innebär detta att vi i budgetprocessens första steg stod bakom en utgiftsram som var 730 miljoner kronor lägre än den som riksdagen fast ställde för utgiftsområde 21 Energi för 2021.

2.

Statens budget inom utgiftsområde 21 (V)

Birger Lahti (V) anför:

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar avstår jag från att del ta i beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 21 Energi. Vän sterpar tiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Vänsterpartiets samlade för slag när det gäller statens budget finns i partimotion 2020/21: 3170 (V) . Motio nen behandla de s i betänkande 2020/21:FiU1, och par tiets samlade förslag fram går av reservation erna 3 och 7 i det betänkandet.

I den nyssnämnda motion en 2020/21:3170 (V) presenteras omfattande sats ningar på väl färden och ett reformerat skattesystem i syfte att öka jämlikheten genom om fördelning och skapa förutsättningar för att lyckas med den gröna omställ ningen. När enskilda individer agerar utan hänsyn till att alla är sam man bundna i ett samhälle drar de rika ifrån, välfärden kollapsar och klimatet havererar. För att kunna stärka välfärden, öka friheten för de allra flesta, skapa rättvisa och jämlikhet och lyckas med den nödvändiga gröna omställningen måste vi agera tillsammans. I det läget håller det inte att som regeringen lägga miljardbelopp på att skattesubventionera hushållsnära tjänster, köks reno ve ringar och sänkt inkomstskatt för höginkomsttagare, i stället för att satsa på att säkra välfärdens långsiktiga finansiering eller stärka produktivi tetstillväxten i den svenska ekonomin. När regeringen prioriterar de rika framför att ta tag i de växande klyftorna väljer Vänsterpartiet, som framgår av den nämnda mo tio nen, en annan väg.

Det förslag till budget som finns i motionen innefattar satsningar på att minska klyftorna och att stärka den generella välfärden. Dessa satsningar är centrala för ett mer jämlikt samhälle. Mycket av de pengar som läggs på väl färden syftar till att skapa högre kvalitet, bättre arbetsvillkor, fler arbetstill fällen, och inte minst – en välfärd som omfattar fler. Den plan för ett jämlikt samhälle och en grön omställning som beskrivs i motionen sätter därmed de ekonomiskt mest utsatta, välfärden samt miljön och klimatet i fokus. Budget förslaget omfattar ca 70 miljarder kronor mer än regeringens på reformer som syftar till att bygga ett robust, hållbart och rättvist samhälle för alla. Samtidigt har detta budget för slag samma finansiella sparande som regeringen föreslår, vilket innebär att de reformer som förordas i motionen är finansierade via ökade skatteinkomster som höginkomsttagare och personer med stora förmö gen heter och kapitalinkomster får bära.

I den ovan nämnda motionen finns också Vänsterpartiets förslag till ram för utgifts om råde 21 Energi. Vänsterpartiets bud getalternativ för utgiftsom rådet tar sin utgångs punkt i en insikt om att klimatkrisen är akut och att Sverige snabbt måste ställa om för att minska utsläppen. Energi politiken har här en av görande roll. Vänsterpartiets mål är ett samhälle med 100 procent förnybar energiförsörjning senast 2040. Genom att säg a nej till kärnkraft och i stället sat sa på energieffektivisering och förnybar energi som sol-, vind-, bio- och geo energi kan ett ekologiskt hållbart samhälle skapas.

För att understryka vikten av ytterligare satsningar på förnybar elproduk tion anser jag att staten och andra offentliga aktörer bör ges utökade möjlig heter att visa vägen på detta område. Därför vill jag , i likhet med vad som för ordas i motion 2020/21:2974 (V) , att offentliga byggnader så som sjuk hus och skolor ska få möjlighet att installera sol- och vindkraft som ett led i ut bygg naden av förnybar ener gi. Jag hade därför gärna sett att det – utöver reger ingens övriga anslags förslag inom utgiftsområdet – även hade in förts ett nytt anslag för sol- och vindkrafts investeringar i offentliga byggna der. Det anslaget skulle ha uppgått till 1 miljard kronor under 2021.

Samman taget hade Vänsterpartiets förslag inneburit att 1 miljard kronor mer än reger ingens förslag hade anvisats till ut gifts område 21 Energi för 2021.

3.

Statens budget inom utgiftsområde 21 (KD)

Camilla Brodin (KD) anför:

Genom sitt beslut den 25 november 2020 fastställde riksdagen att de samlade utgifterna för utgiftsområde 21 Energi inte får överstiga 4 514 129 000 kronor 2021 (bet. 2020/21:FiU1 , rskr. 2020/21: 63 ). Som tidigare framgått är utgångs punkten i detta ären de således att ramen är fastställd. Jag står fast vid uppfatt ningen att an sla gen inom utgifts område 21 borde ha utformats i enlig het med förslaget i Krist demokraternas budgetmotion 2020/21:3530 (KD). I den mo tio nen har Krist de mokraterna pre sen terat en politik som är ett hel hets alter na tiv till regeringens budgetpro po sition. Motio nen behandlades i betän kan de 2020/21:FiU1, och par tiets samlade förslag fram går av reserva tionerna 4 och 8 i det betänkandet. När det ovan nämnda förslaget till budgetram för utgifts område 21 Energi nu har fallit avstår jag från att delta i utskottets beslut när det gäller anslagen för 2021. Jag vill dock påminna om att Kristdemokraternas förslag till ram för utgiftsområde 21 Energi är 129 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslår.

Som framgår av den ovan nämnda motion en 2020/21:3530 vill Krist demo kraterna skapa för ut sätt ningar för ett samhälle med god ekonomisk tillväxt och ett företagsklimat som står sig starkt i den globala konkurrensen. En väl funge rande ekonomisk politik ger resurser att satsa på välfärden, såsom en god vård och omsorg och en bra skola. Med genomtänkta reformer kring arbets mark naden och i skattepolitiken kan människors förutsättningar att läm na arbetslös het och utanförskap förbättras. Den ekonomiska politiken ska också stärka fa mil jerna och det civila samhället, vilket är en grund för ett samhälle byggt på gemenskap där människor känner tillit till varandra. För att klara detta krävs ledarskap och förmåga att prioritera. Sveriges bästa måste komma före respek tive januaripartis favorit reformer, där ingen tar ansvar för helheten.

De åtgärder som regeringar världen över har tvingats vidta för att stoppa smittspridningen har resulterat i att Sverige och omvärlden har hamnat i en synnerligen djup lågkonjunktur. I Sverige finns risk för att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer under lång tid. En varaktigt hög arbetslöshet skulle ha negativa hälsoeffekter, medföra sociala problem och undergräva de offentliga finanserna och därmed välfärdens långsiktiga finansiering. De omfattande kort tidspermitteringarna dämpar behovet av att nyanställa under den närmaste tiden, eftersom det i första hand kommer att vara den outnytt jade personal reserven som sysselsätts när produktionen återhämtar sig. Samtidigt som den stora och breda påverkan på samhället som coronapandemin medför måste hanteras, behöver Sverige klara av att hantera de stora samhällsproblem som fanns redan innan pandemin bröt ut och som i flera fall har förvärrats av den. Det handlar framför allt om den arbetslöshet som riskerar att bli permanent, den vårdskuld som har lagts till redan långa vårdköer, de brister i äldre om sor gen som har hamnat i blixtbelysning och den djupt oroande brottsut veck ling en.

De jobbreformer som föreslås i motionen syftar till att arbetsgivare ska vilja anställa personer som i dag är arbetslösa i stället för att, som regeringens refor mer, ge stöd till anställningar som redan finns. I motionen föreslås dess utom ett nationellt grepp för att beta av både vårdskuld och vårdköer och ta all vård ka pacitet som kan uppbringas i anspråk – oavsett var i landet den råkar finnas. Förslaget innebär även att mer resurser tillförs äldreomsorgen och att stora satsningar görs för att äldreomsorgens personal ska kunna arbeta under skäliga villkor. Dessutom behöver alla delar av rättsväsendet få betydande till skott.

I detta särskil da yttrande redovisar jag i korthet den syn på energipolitiken som Krist demokraterna har presen terat i motion 2020/21:3 501 och som ligger till grund för partiets för slag till bud get för ut giftsområde 21 Energi. Krist de mo kraternas syn på energipolitiken bygger på inställningen att en trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor i Sveriges ekonomi och avgörande för väl färden . Svenska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en sta bil och pålitlig elförsörjning. Långsiktiga spelregler och stabila villkor på el marknaden är också av stor vikt för de svenska jobben och den svenska kon kur renskraften. För att energipolitiken ska kunna möta dessa krav bör fos si la bränslen fasas ut och för ut sättningarna för kontrollerade ge nera tions skif ten i den svenska kärn kraften bli bättre. Den fossilfria k ärnkraf ten måste ut veck las i stället för att avvecklas och vattenkraften värnas sam ti digt som den för nybara el produktionen i form av bl.a. vind- och sol kraft byggs ut. Jag anser att en energipolitik där flera olika fossilfria kraft pro duk tionsslag ver kar sida vid sida gör det möjligt att möta klimatut ma ningarna utan att välfärden sam tidigt sätts på spel.

Mot denna bakgrund hade jag alltså velat se en annan fördelning av ansla gen inom utgiftsområde 21 Energi. Jag hade avvisa t de medel inom anslag et 1:1 Statens energimyndighet som regeringen föreslår för sekondering av per so nal och informations platt form för solceller. Däremot hade jag gärna sett att Ener gi myndigheten hade tillförts 10 miljoner kronor årligen för energi råd giv ning samtidigt som reger ingens tilldelning om 120 miljoner kronor till lokal råd givning under anslag et 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning hade avvisats. Till för mån för andra bud get sats ningar hade jag även avvisa t tilldelningen om 9 miljoner kronor årligen till Ener gi myndigheten för marknads kontroll, ekodesign och energimärkning (an sla get 1:1 Statens energi myn dighet). Av prioritetsskäl samt för att neutra lisera villkor mellan oli ka kraftslag delar jag även upp fattningen i Kristde mo kra ter nas motion om att anslag et 1:3 Insatser för förnybar elproduktion borde ha minska t s med 15 miljoner kronor årligen.

Forskning på energiområdet anser jag vara viktigt , och därför borde ansla get 1:4 Energiforskning ha tillför t s 175 miljoner kronor mer än vad reger ingen före slog och 125 miljoner kronor öronmärk t s för en satsning på kärn krafts forsk ning , bl.a. med inriktning på framtidens kärnkraft. Vidare anser jag att det b orde ha avs atts mer medel än vad regeringen föreslog för forskning om fossilfritt flyg.

För att bryta transportsektorns fossilbränsle beroende förordar jag en högre ambitionsnivå när det gäller utbyggnad en av laddstolpar för elfordon och in fra struktur för elektrifie rade tunga for don. Därför hade jag gärna sett en ökning av anslaget 1:5 Infrastruktur för elek tri fierade transporter med 100 miljoner kronor för 2021 .

Avslutningsvis ifrågasätter jag effektiviteten i de satsningar som regeringen gör med stöd av anslaget 1:7 Energiteknik och ser inget skäl att stödja re ge ringens förslag om att tillföra 260 miljoner kronor till anslaget 2021 för en ned trappning av investe rings stödet till solceller. Jag förordar andra prio ri te ringar och hade därför avvisat regeringens förslag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2020/21:1 Budgetpropositionen för 2021 utgiftsområde 21:

1. Riksdagen fastställer avgiftsuttaget under 2021 för elberedskapsavgiften till högst 255 000 000 kronor (avsnitt 2.8.8).

2. Riksdagen godkänner investeringsplanen för elförsörjning för 2021–2023 som en riktlinje för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar (avsnitt 2.9.1).

3. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 ge Affärsverket svenska kraftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 2.9.1).

4. Riksdagen anvisar ramanslaget för budgetåret 2021 under utgiftsområde 21 Energi enligt tabell 1.1 i propositionen.

5. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2 i propositionen.

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

2020/21:2974 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2020/21:3118 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2020/21:3490 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ökat anslag till energiforskning och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa anslaget för infrastruktur för elektrifierade transporter och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett minskat anslag till energiteknik och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa anslaget för energi- och klimatrådgivning och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2021 inom utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Anslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

M

SD

V

KD

1:1

Statens energimyndighet

365 421

±0

±0

±0

−9 000

1:2

Insatser för energieffekti visering

28 000

±0

72 000

±0

±0

1:3

Insatser för förnybar elpro duktion

25 000

±0

−25 000

±0

−15 000

1:4

Energiforskning

1 515 223

+ 200 000

103 000

±0

175 000

1:5

Infrastruktur för elektrifie rade transporter

550 000

−550 000

±0

±0

100 000

1:6

Energimarknadsinspektionen

152 757

±0

5 000

±0

±0

1:7

Energiteknik

1 462 400

−260 000

−1 462 000

±0

−260 000

1:8

Elberedskap

270 000

±0

±0

±0

±0

1:9

Avgifter till internationella organisationer

25 328

±0

1 000

±0

±0

1:10

Lokal och regional kapaci tetsutveckling för klimat- och energiomställning

120 000

−120 000

−120 000

±0

−120 000

Förslag till anslag utöver reger ingens förslag

99:1

Forskningsreaktor

±0

±0

150 000

±0

±0

99:2

Vätgas

±0

±0

100 000

±0

±0

99:3

Sol- och vindkraft på offentliga byggnader

±0

±0

±0

1 000 000

±0

Summa för utgiftsområdet

4 514 129

−730 000

−1 176 000

1 000 000

−129 000

Bilaga 3

Regeringens och motionärernas förslag till beställningsbemyndiganden

Beställningsbemyndiganden för 2021 inom utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Anslag

Regeringens

Tidsperiod

Avvikelse från regeringen

förslag

M

SD*

V

K D

1:3

Insatser för förnybar elproduktion

35 000

2022–2023

–35 000

1: 4

Energiforskning

3 300 000

202 2 –202 6

1:5

Infrastruktur för elek tri fie rade transporter

598 000

2022

1:7

Energiteknik

577 556

2022

–577 556

1:8

Elberedskap

2 000 000

2022–2036

1:9

Avgifter till interna tionella organisationer

26 000

2022–2023

1:10

Lokal och regional kapaci tetsut veck ling för klimat- och ener giomställning

240 000

2022–2023

–240 000

* Sverigedemokraternas förslag när det gäller bemyndiganden har väckts under utskottets beredning av ärendet.

Bilaga 4

Reservanternas anslagsförslag

Reservation (SD)

Anslag för 2021 inom utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Anslag

Avvikelse från regeringen

Reservanternas förslag

1:1

Statens energimyndighet

±0

365 421

1:2

Insatser för energieffektivisering

72 000

100 000

1:3

Insatser för förnybar elproduktion

–25 000

0

1:4

Energiforskning

103 000

1 6 1 8 223

1:5

Infrastruktur för elektrifierade transporter

±0

550 000

1:6

Energimarknadsinspektionen

5 00 0

15 7 757

1:7

Energiteknik

–1 462 400

0

1:8

Elberedskap

±0

270 000

1:9

Avgifter till internationella organisationer

1 000

26 328

1:10

Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning

–120 000

0

Förslag till anslag utöver regeringens förslag

99:1

Forskningsreaktor

150 000

150 000

99:2

Vätgas

100 000

100 000

Summa för utgiftsområdet

– 1 176 000

3 337 729

Bilaga 5

Reservanternas förslag till beställningsbemyndiganden

Reservation (SD)

Beställningsbemyndiganden för 2021 inom utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Anslag

Avvikelse från regeringen

Reservanternas förslag

Tidsperiod

1: 3

Insatser för förnybar elproduktion

–35 00 0

0

202 2 –202 3

1:4

Energiforskning

0

3 300 000

2022–2026

1:5

Infrastruktur för elek tri fie rade transporter

0

598

2022

1: 7

Energiteknik

–577 556

0

202 2

1:8

Elberedskap

0

2 000 000

2022–2036

1:9

Avgifter till interna tionella organisa tioner

0

26 000

2022–2023

1:10

Lokal och regional kapaci tetsut veck ling för klimat- och ener giomställning

–240 000

0

2022–2023