Bet. 2020/21:NU6

Näringsutskottet s betänkande

2020/21 : NU6

Elcertifikat – stoppregel och kontrollstation 2019

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i lagen om elcertifikat och godkänner avtalet mellan Sveriges och Norges regeringar om ändring av avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat . Lagförslaget innebär bl.a. att elcertifikatssystemet avslutas 2035 och att anläggningar, var ak tiga produktionsökningar och vissa ombygg nader som genomförts eller ta gits i drift efter utgången av 2021 inte får tilldelas elcertifikat. Ändringen av av talet är bl.a. nödvändigt för att elcertifikatssystemet ska kunna avslutas 2035. Ändringarna i lagen om elcertifikat föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden som be hand las i betänkandet.

I betänkandet finns fem reservationer (SD, V och L) .

Behandlade förslag

P roposition 20 20 /2 1 :1 6 Elcertifikat – stoppregel och kontroll sta tion 2019 .

Fem yrkanden i följdmotioner.

Fem yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Elcertifikatssystemet avslutas

Vissa övriga frågor om elcertifikat

Reservationer

1. Elcertifikatssystemet avslutas, punkt 1 (SD)

2. Elcertifikatssystemet avslutas, punkt 1 (L)

3. Vissa övriga frågor om elcertifikat, punkt 2 (SD)

4. Vissa övriga frågor om elcertifikat, punkt 2 (V)

5. Vissa övriga frågor om elcertifikat, punkt 2 (L)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Reservantens lagförslag

Bilaga 4

Avtal mellan Sverige och Norge om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Elcertifikatssystemet avslutas

Riksdagen

1. godkänner avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering om ändring av avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat,

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:16 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna

2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 34,

2020/21:3721 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 1 och 3 samt

2020/21:3726 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD).

Reservation 1 (SD)

Reservation 2 (L)

2.

Vissa övriga frågor om elcertifikat

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 35,

2020/21:2177 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2020/21:2628 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2020/21:3717 av Birger Lahti m.fl. (V) och

2020/21:3721 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 2.

Reservation 3 (SD)

Reservation 4 (V)

Reservation 5 (L)

Stockholm den 5 november 2020

På näringsutskottets vägnar

Lars Hjälmered

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lars Hjälmered (M), Anna-Caren Sätherberg (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Monica Haider (S), Helena Lindahl (C), Birger Lahti (V), Lotta Olsson (M), Tobias Andersson (SD), Mathias Tegnér (S), Camilla Brodin (KD), Joar Forssell (L), Eric Palmqvist (SD), Patrik Engström (S), Josef Fransson (SD), Rickard Nordin (C) och Amanda Palmstierna (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandla r utskottet regeringens proposition 2020/21:16 Elcerti fikat – stopp regel och kontroll sta tion 2019 . Tre motioner har väckts med an led ning av propositionen. Regeringens och motionärernas förslag till riks dags beslut åter ges i bilaga 1. I bilaga 2 finns regeringens lagförslag och i bila ga 3 finns ett motförslag till en av bestämmelserna i regeringens lagförslag . Reger ingens förslag till ändringsavtal avseende avtalet mellan Sverige och Norge om ett gemen samt elcertifikats s ystem återfinns i bilaga 4 .

I propositionen finns en re do görel se för ärendets beredning fram till reger ingens beslut om propo sitio nen.

Utskottets överväganden

Elcertifikatssystemet avslutas

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i lagen om elcerti fikat. Lagförslaget innebär bl.a. att elcertifikatssystemet av slu tas 2035 och att anläggningar, varaktiga produktionsökningar och vissa ombyggnader som genomförts eller tagits i drift efter utgången av 2021 inte får tilldelas elcertifikat. Riksdagen godkän ner också det av tal som har träffats mellan Sveriges regering och Nor ges regering om ändring av avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat. Riksdagen avslår de förslag i motioner som innebär att hela eller delar av propositionen ska avslås .

Jämför reservation 1 (SD) och 2 (L).

Propositionen

Elcertifikatssystemet i korthet

Den 1 maj 2003 infördes elcertifikatssystemet för att främja en ökad elpro duk tion från förnybara energikällor. Elcertifikatssystemet ersatte huvud delen av tidigare drifts- och investeringsstöd till förnybar elproduktion. Bestäm mel ser om systemet finns i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i föreskrifter som utfärdas av Energi myn dig heten, som är både tillsynsmyndighet och kontoförings myndig het.

El cer ti fi kats systemet är ett marknadsbaserat stödsystem. Produ center av för ny bar el som uppfyller kraven i lagen om elcertifikat tilldelas elcerti fikat av sta ten. En efterfrågan på certifikaten skapas genom att det i samma lag finns en skyldighet för bl.a. elleverantörer och vissa elanvän dare att köpa och annul lera elcertifikat i förhållande till sin för säljning respektive an vänd ning av el (kvotplikt). På det sättet skapas en marknad för elcertifikat som innebär att för nybar el kan produceras kostnads effektivt. Storleken på kvot plikten speglar hur mycket förnybar elproduk tion som måste finan sie ras för att målen inom systemet ska nås. Det finns alltså både mål och finan sieringsåtaganden inom elcertifi kats systemet.

Elproducenter som är god kända för tilldelning av elcertifikat får ett cer tifi kat för varje megawattimme el som de producerar. Elcertifikat får tilldelas för pro duk tionen av el i högst 15 år, dock längst till utgången av 2045. Den mängd el certifikat som ska köpas av dem som är kvotpliktiga ändras från år till år. Hur stor kvotplikten är för ett år framgår a v förordningen om elcerti fikat. Be stämmelser om hur kvotplikten ska beräknas finns i lagen om elcer tifikat. Må let inom elcertifikatssystemet var inledningsvis att produk tio nen av förny bar el skulle öka med 10 TWh till 2010. Målet har höjts vid flera till fällen och el cer tifikatssystemet har förlängts i omgångar från 2010 till det nuvarande slut året 2045.

Sedan den 1 januari 2012 är elcertifikatsmarknaden gemensam med Nor ge s . Sam arbetet om den gemensamma elcertifikatsmarknaden regleras i ett bi la te ralt avtal mellan Sverige och Norge. I avtalet anges bl.a. målet för den ge men samma marknaden fram till 2020 samt de volymrelaterade förplik telserna. Det samlade målet för ny förnybar elproduktion inom den gemen samma elcertifikatsmarknaden är 28,4 TWh till 2020, varav Sve rige ska finansiera 15,2 TWh. Sverige ska, utöver det gemensamma målet, strä va efter att det ska annulleras elcertifikat motsvarande ytterli gare 30 TWh för perioden den 1 ja nu ari 2018–31 december 2035.

År 2017 beslutade riksdagen om ytterligare ett nytt svenskt mål om 18 TWh nya elcertifikat till 2030, och elcertifikatssystemet förlängdes till 2045 (prop. 2016/17:179, bet . 2016/17:NU20 , rskr. 2016/17: 330 ). Riksdagen godkände ock så en ändring av avtalet med Norge med anledning av det nya målet och för längningen av systemet. Av det ändrade avtalet framgår att det samlade må let för ny förnybar elproduktion inom den gemensamma elcertifikats mark na den är 28,4 TWh till 2020 och ytterligare 18 TWh till 2030 (prop. 2016/17:187, bet . 2016/17:NU25 , rskr. 2016/17: 331 ). Av avtalet med Norge framgår även att det före den 31 de cember 2020 ska införas en stopp mekanism i Sverige som ska bidra till måluppfyllelsen 2030 och till förutsägbarhet för marknads aktörerna för perio den efter måluppfyllelsen.

Marknadsutvecklingen för produktion av förnybar el inom elcertifikatssystemet

Utbygganden av den förnybara elproduktionen har gått betydligt snabbare än vad som förutsågs när elcertifikatssystemet senast förlängdes och det nya mål året bestämdes . Av Energimyndighetens rapport Kontrollstation för elcer ti fi kats systemet 2019 framgår att den nuvarande utbyggnaden av förny bar el till största delen (82 procent) består av vindkraft. Som fak torer av stor bety del se för utbyggnadstakten pekar myndigheten på energi överenskom mel sen mellan fem av riksdagens partier, teknik utveck ling med sänkta kostnader, glo ba la tren der med låga räntor, ett förväntat sti gande elpris och att den svenska mark naden lockar utländskt kapital.

Elcertifikatssystemet avslutas 2035 och ett nytt stoppdatum införs

Regeringen föreslår att elcertifikat inte ska få tilldelas för produktion av förny bar el i anläggningar som tagits i drift efter den 31 december 2021. Elcer tifikat ska inte heller få tilldelas för produktion av förnybar el efter utgången av 2035. Kvoter för beräkning av kvotplikten ska bestämmas minst vartannat år t .o.m. 2035. Lagens syfte ska vara att nå det med Norge gemensamma målet om 46,4 TWh ny förnybar elproduktion till 2030 inom den gemensamma elcertifikats marknaden och att de volymrelaterade förpliktel serna uppfylls t.o.m. 2035. Regeringen ska få utfärda föreskrifter om ett senare stoppdatum som Sverige och Norge kan ha kommit överens om.

Vidare anser regeringen att Energimyndigheten bör få i uppdrag att följa ut byggnadstakten för produktionen av förnybar el, bl.a. med hänsyn till mål upp fyllelsen och de eventuella effekterna av utbrottet av sjuk domen covid-19. M yndigheten bör också följa marknadens funktion och utre da om det finns be hov av åtgärder för att marknaden ska fungera väl även efter införandet av ett stoppdatum.

Ett stoppdatum införs vid utgången av 2021 för varaktiga produktionsökningar och vissa ombyggnader

Regeringen föreslår att elcertifikat inte ska få tilldelas för en varaktig produk tions ökning eller för en ombyggnad som innebär att en anläggning ska anses som ny, om produktionsökningen har genomförts eller den ombyggda anlägg ningen har tagits i drift efter den 31 december 2021. Vidare föreslås att reger ingen ska få utfärda föreskrifter om ett senare stoppdatum som Sverige och Nor ge kan ha kommit överens om. En innehavare av en anläggning som är god känd för tilldelning av elcertifikat ska anmäla en varaktig produk tions ök ning i anläggningen till tillsynsmyndigheten innan ökningen genom förs. Om elcertifikat felaktigt har tilldelats innehavaren för en produktions ökning som skulle ha anmälts till tillsynsmyndigheten, ska innehavaren betala en sank tions avgift.

Komprimerad kvotkurva

Förslaget om att elcertifikatssystemet ska stängas vid utgången av 2035 inne bär att den nuvarande annulleringsförpliktelsen (kvotkurvan), som sträcker sig fram t.o.m. 2045, måste komprimeras och efterfrågan på elcertifikat tidigare läggas. De volymer elcertifikat som behöver flyttas måste således fördelas på färre år.

Regeringen föreslår därför att de terawattimmar som finns angivna för 2036–2045 ska omför delas med 9 TWh per år under 2027–2035. För 2024–2026 ska 9 TWh fördelas linjärt.

Makulering av elcertifikat när elcertifikatskonton avslutas

Regeringen föreslår att kontoföringsmyndigheten ska få avsluta ett elcertifi kats konto och utan ersättning till kontohavaren få ta bort kvarvarande elcer tifikat på kontot om kontohavaren begär det eller lämna r sitt samtycke och un der förutsättning att det inte finns fler än 50 elcertifikat på kontot. Vi dare föreslår reger ingen att myn dig heten ska få avsluta ett elcertifikatskonto om kontohavaren inte motsätter sig det och vederbörande inte har använt kon tot under en längre tid och om det endast finns ett fåtal certifikat kvar. I sådant fall ska kontohavaren även ha avregistrerats som kvotpliktig eller inte längre vara innehavare av en anlägg ning som är godkänd för tilldelning av elcer tifikat. Myndighetens beslut ska enligt förslaget få överklagas till allmän för valt nings dom stol.

Om en kontoföringsavgift eller avgift för registrering av överlåtelser av el certifikat inte har betalats efter betalningsuppmaning, ska avgiften lämnas för indrivning. Vid indrivning ska verkställighet enligt utsökningsbalken få ske.

K onsekvenser och i kraftträdande tidpunkt

Regeringen gör den sammanfattande bedömningen att det föreslagna stopp da tumet inte kommer att ha någon eller endast marginell påverkan på priset på el certifikat. E lcertifikat s priset kommer inte heller att påverkas av förslaget om en kom primerad kvotkurva.

Omfördelningen av kostnader från de svenska elkonsumenterna till pro du centerna inom elcertifikatssystemet beräknas bli 130–327 miljoner kronor om systemet stängs 2035 i stället för 2045. Den administrativa besparing som en sådan tidigarelagd stängning innebär bedöms dock överstiga dessa kost na der.

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2021.

Förslag om ändringar i avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad

Det gällande a vtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam marknad för elcertifikat måste ändras för att Sverige ska kunna införa ett stoppdatum och för att elcer tifikatssystemet ska kunna avslutas 2035. Att införa ett stoppdatum in nebär att en dag måste anges så att produktionsanläggningar som sätts i drift därefter inte ska ha rätt att tilldelas elcertifikat. I avtalet anges denna dag till den 31 december 2021 , vilket gäller för både Sverige och Norge. Regeringen be tonar vikten av att marknaden så tidigt som möjligt får kännedom om huru vida stopp datumet ska flyttas fram. Det anges därför i avtalet att parterna se nast vid ut gången av september 2021 ska kommunicera till marknaden vilket stopp datum som ska gälla. I avtalet fastställs även den omfördelning av kvo terna som är nödvändig med anledning av förslaget att systemet ska avslutas 2035 i stället för 2045. Parterna har också enats om hur rapporteringen enligt EU:s s.k. för ny bart di rek tiv ska göras för perioden efter 2020 och fram t .o.m. 2030.

Motionerna

I kommittémotion 2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) anförs det att elcertifikatssystemet snedvrider konkurrensen till förmån för för nybara energislag som sol- och vindkraft, vilka inte nödvändigtvis kan till han d a hålla effekt när efterfrågan är som störst. Vidare framhåller motionärerna att elcerti fikats systemet har medverkat till att det har uppförts produktionsan lägg ningar som inte kan bära sina egna kostnader. För att få till en fungerande el marknad anser motionärer na att den behöver saneras från konkur rens sned vridande stöd , och att elcertifikatssystemet därför ska fasas ut genom att nya investeringar i förnybar el pro duktion inte längre ska tilldelas elcerti fikat (yr kan de 34).

Liknande argument förs fram i Sverigedemokraternas kommitté motion 2020/21:3726 av Mattias Bäck ström Johansson m.fl. Motionärerna är således i grunden positivt inställda till att elcertifikats systemet stängs ned , men de an ser att den modell för nedstängningen som föreslås i propositionen blir omoti verat dyr för el kon su men terna och att regeringens analys av förslagets konse kven ser är un der må lig. Enligt motionärernas uppfattning bör därför propo si tio nen avslås i sin helhet.

I kommittémotion 2020/21:3721 av Arman Teimouri m.fl. (L) vänder sig motionärerna e mot regeringens förslag om att komprimera den s.k. kvotkurvan enligt det förslag som finns i propositionen om en ändrad lydelse av 4 kap. 5 b § lagen om elcertifikat . Motionärerna anser att den enda effekten av att kom pri mera kvotkurvan är att el certifikat s priserna pressas uppåt. Enligt mo tio närer nas uppfattning går detta emot den myc ket viktiga principen om att de ändringar som görs i syste met inte får leda till att elanvändarna tvingas sub ven tionera lön samma anlägg ningar. Samman taget anser motionärerna att riks da gen ska avslå proposi tionen i den del som avser den ovan nämnda be stäm melsen i lagen om elcertifi kat och i stället utfor ma den på det sätt som föreslås i motionens bilaga (yrkan de 1).

Eftersom m otionärerna förordar en annan utformning av kvotkurva n än den regeringen före slår yrka r de även avslag på förslaget i propositionen om en ändring i avtalet med Norge (yrkande 3) . De betonar att ändrings a vtal et inte kan god kännas i den föreslagna lydelsen om kvotkurvan ändras .

U tskottets ställningstagande

Elektricitet är en viktig resurs som kommer att bli alltmer betydelsefull under de närmaste decennierna. När fossilbränsl eanvändningen ska minskas kom mer tillgång en till bl.a. förnybar el att vara en viktig framgångsfaktor på vä gen mot ett klimatsmart och hållbart samhälle .

Elcertifikatssystemet har under nästan två årtionden och under olika poli tis ka majoriteter fungerat som en viktig drivkraft för den accelererande utveck lingen av förnybar elproduktion i Sverige. Systemet har bl.a. stimulerat ut bygg naden av vindkraften under det se nas te de cen niet. U nder vind krafts ex pan sionens första år lade stöden från el cer ti fikaten en stabil eko nomisk grund för teknikutveckling, kon struk tionserfa ren het och tillva ra tagande av skalför de lar som nu gör att vind krafts boomen kan väntas fort sät ta på egna eko no miska meriter.

Det bör även påminnas om att elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat ekonomiskt styr medel som är utformat på ett sådant sätt att det är den mest kost nads effektiva produktionen som byggs först.

Oaktat den viktiga r o ll som elcertifikatssystemet har spelat för utbyggnaden av den förnybara elproduktionen i Sverige finns det ingen anledning för staten att vidmakthålla ett system där de uppsatta målen kommer att nås i närtid och där den snabba utvecklingen har gjort att styrmedlet numera endast har en be gränsad funk tion .

Med hänvisning till det anförda ställer sig utskottet bakom regeringens för slag om att avsluta elcertifikatssystemet redan 2035 och att det efter 2021 inte längre ska tilldelas några elcertifikat till nya anläggningar, varaktiga produk tions ök ningar eller vissa ombyggnader. Därtill tillstyrker utskottet förslaget i pro po sitionen om nya s.k. grundtermer för beräkning av kvotplikten och för sla get till ändring i avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam mark nad för el certifikat. Eftersom utskottet således anser att riksdagen ska bifalla de båda förslagen i propositionen i de ras helhet avstyrker utskottet de mo tions yrkanden som förordar avslag på hela eller delar av propositionen. Det finns enligt utskottet inte heller något skäl för riksdagen att bifalla motionsyrkanden om att elcertifikatssystemet ska fasas ut eftersom propositionen har just det syf tet.

Avslutningsvis noterar utskottet att den nuvarande lydelsen av 6 kap. 8 § i nte har återg ett s korrekt i regeringens förslag till ändring i lagen om elcertifi kat. Felaktigheten påverkar dock inte den nya lydelse som regeringen föreslår , och det finns därför ing a skäl för utskottet att vidta några åt gär der med anled ning av den aktuella iakttagelsen .

Sammantaget innebär det anförda att utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna 2020/21:662 (SD), 2020/21:3721 (L) och 2020/21:3726 (SD) i de berörda delarna.

Vissa övriga frågor om elcertifikat

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår vissa övriga förslag i motioner som berör elcerti fi kats systemet. Utskottet hänvisar bl.a. till det som anförs i propo si tio nen om ett s.k. tilldelningstopp och om tilldelning av elcertifikat vid negativa elpriser.

Jämför reservation 3 (SD), 4 (V) och 5 (L).

Motionerna

U nder en begränsad tid kan s töd till omogen teknik vara ett bra och viktigt verk tyg för att underlätta för sådan ny teknik att etablera sig på marknaden. Det ta synsätt redovisas i motion 2020/21:2177 av Cecilie Tenfjord Toftby (M) . Mo tionären framhåller dock vikten av att ekonomiska stödsystem inte blir per ma nenta och att det redan från början framgår hur de ska fasas ut. Mo tionären konstaterar att elcertifikat s systemet har funnits under lång tid och att det riskerar att snedvrida konkurrensen, med följden att mogen teknik som kan stå på egna ben tränger ut ny och omogen teknik. Stödsystem mås te, enligt mo tionären, ha tydliga målparagrafer och lika tydliga exitstra tegier för att bli ef fekt iva och trovärdiga. Ett tillkännagivande från riksdagen med den inne börden efterfrågas i motionen.

I motion 2020/21:2628 av Sten Bergheden (M) efterfrågas en över syn av el cer tifikatssystemet. Nya stöd system och nya beskattningar måste om prö vas, ut vär deras och eventuellt avskaffas om de inte uppfyller förväntade krav. Det är en ligt motionärens uppfattning därför av vikt för samhället att det görs en grund läggande utvärdering av elcertifikatssystemet och dess kostnader för sam hället och för konsumenterna (yrkande 1). En sådan utvärdering ska under söka om elcertifikatssystemet verkligen är det mest effektiva och samhäll s eko nomisk t bästa sättet att uppnå miljönytta samt se över effekterna av att elcerti fikatssystemet slopas helt (yrkande 2).

I kommittémotion 2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) efterfrågas en utredning av vad elcertifikatssystemet har inne bu rit för leve rans sä kerheten i det svenska kraftsystemet (yrkande 35) , d etta då ka pa ci tets faktorn för de an läggningar som har tillförts genom systemet väsent ligt under stiger den hos de större produktionsanläggningar som har fasats ut .

Elcertifikaten har haft en avgörande betydelse för att få igång utbyggnaden av förnybar elproduktion, främst bio- och vindkraft. Detta kon sta teras i kom mittémotion 2020/21:3717 av Birger Lahti m.fl. (V). Motionärerna vill att Sve rige ska vara en föregångare i omställningen till ett förnybart energisystem, och de anser att det är bra att regeringen nu tar ini tiativ för att avsluta systemet med elcertifikat. Samtidigt är motionärernas upp fatt ning att för slaget i propo sitionen riskerar att bli uddlöst. De förordar därför att för slaget kompletteras med ett s.k. tilldelningsstopp. Ett sådant stopp skulle innebära en sä kerhet för producenterna och en möjlighet att säkra mark naden och där igenom även produktionen. Motionärerna begär därför ett till kän na givande från riks dagen om att tilldelningen av certifikat bör stoppas efter 696 miljoner utfärda de certifikat inom det svensk-norska elcertifikats s ystemet.

Arman Teimouri m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2020/21:3721 yrkan de 2 ett till kännagivande om att el cer tifikat inte ska fördelas under perioder med negativa elpriser. Motionärerna understryker att negativa pri ser kan bidra till att det ses som ra tionellt för de producenter som får certifikat att upp rätthålla pro duk tionen trots att marknaden tydligt signalerar att ytter ligare pro duktion inte är önsk värd. Om elproduktionen fortsätter i en så dan situation kan den , enligt motio närer na, skapa problem i elnäten som i för läng ningen kan le da till el av brott.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Ett y rkande l ikalydande med det nu aktuella i motion 2020/21:662 (SD) om att utreda vad elcertifikatssystemet har inneburit för leveranssäkerheten i det svenska kraftsystemet behandlades av utskottet så sent som våren 2020 (bet. 2019/20:NU10). Även yrkandena om en översyn av elcertifikatssystemet i den nu aktuella motionen 2020/21:2628 (M) behandlades i likalydande form av utskottet i det nyssnämnda betänkan det. Utskottet av styrk te motionerna i de aktuella delarna med motiveringen att elcertifikats systemet är ett viktigt styr medel för att främja produktionen av ny förnybar el. Utskottet anförde vi dare att det såg den förlängning och utökning av el cer ti fi katssystemet som riks da gen beslutade om under 2017 som ett be ty delse fullt steg för att ytter li gare stimulera utbyggnaden av den förny bara elpro duktionen.

Om ett tilldelningsstopp

I motion 2020/21:3717 (V) förordas att det ska inför a s ett stopp för tilldelning av nya elcertifikat – ett s.k. tilldelningsstopp (volymstopp). Liknande förslag har framförts av flera remissinstanser. I propositionen (s. 14 f.) avfärdar reger ingen des sa för slag med följande argument:

I propositionen Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifi katssystemet 2017 (prop. 2016/17:179 s. 34) angavs att Sverige borde införa en stoppregel som skulle bidra till balans mellan utbud och efter frågan på elcertifikatsmarknaden. Skälet var en befarad priskollaps som kun de äventyra både nya investeringar och måluppfyllelsen.

Förutsättningarna på elcertifikatsmarknaden har därefter ändrats radi kalt. De risker som låg till grund för regeringens tidigare uttalanden finns inte längre kvar. Nya investeringar har kommit till stånd i en sådan om fatt ning att bedömningen är att målet på 18 nya terawattimmar förnybar el produktion till 2030 inom den gemensamma elcertifikatsmarknaden med Norge kommer att nås i närtid. En annan aspekt är att elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat system och det är marknadsutvecklingen, dvs. den snabba utbyggnadstakten, som nu gör att priset på elcertifikaten sjunker. När systemet infördes fanns det en möjlighet för elproducenter att 2004– 2008 lösa in elcertifikat hos Energimyndigheten till ett garantipris som var fastställt i lagen. Europeiska kommissionen gjorde bedömningen att garan tipriset var ett statsstöd. Efter det att garantipriset togs bort 2008 har mark naden bestämt priset på elcertifikaten. Detta skulle frångås och systemet ändra karaktär om särskilda åtgärder skulle vidtas för att säkerställa en prisnivå på elcertifikaten. Elcertifikatssystemet lämpar sig alltså av flera skäl inte för stöd till en viss grupp aktörer.

[– – –]

[F] örutom i fråga om garantipriset, [har elcertifikatssystemet] varit mark nads baserat sedan det infördes. Förslagen i denna proposition syftar till att åstad komma en rimlig avveckling utan någon förändring av detta grund läggande villkor. Att förutsättningarna ändras beroende på hur mark naden utvecklas är en teknikrisk som varit inbyggd i systemet från början.

I sammanhanget kan det även konstateras att ett grundläggande motiv för ut formningen av elcertifikatssystemet har varit dess kostnads effek tivitet och för måga att leverera i förhållande till de politiska målen till lägsta möjliga kost na der för de elkonsumenter som betalar för elcertifikat. Ett volymstopp skulle inne bära ett stort avsteg från detta genom att det finns en risk för att kost nads effektiviteten frångås och att konsumenterna där med skulle få högre kost na der. Att elkonsumenten får ett lägre elpris som kompenserar för elcertifi kat s kost naden, eftersom målet nås cirka 10 år i förväg, är inget skäl för att ingripa i den prissättning på elcertifikat som styrs av utvecklingen på marknaden. Energimyn dig heten anger i sin rap port att de inte heller anser att en stopp mekanism ska syfta till att uppnå balans i systemet eller begränsa ett even tuellt överskott av el cer tifikat. Ett volymstop p skulle även innebära en stor förändring av vill koren på den ge men samma marknaden med Norge. Den samman tagna bedömningen är därför, liksom tidigare, att ett volym stopp inte bör införas.

Elcertifikat vid negativa elpriser

Med anledning av vad som sägs i motion 2020/21:3721 (L) om att elcertifikat in te ska tilldelas el som produ ceras under perioder med negativa el priser kan det finnas skäl att referera till det som regeringen anför på detta tema i pro positionen (prop. 2020/21:16) . Regeringen konstaterar bl.a. att flera remiss instanser lyfter den na frå ga och att Energimyndigheten har haft i uppdrag att utreda om tilldelning av elcertifikat har förekommit när elpriset har varit noll eller lägre. Myn dig heten har konstaterat att problemet med stödgiv ning vid negativa pri ser är att så dana priser signalerar överproduktion av el men att pro duktionen ändå tilldelas stöd. Samtidigt redovisar Energi myndigheten att elpriset per tim me inte har varit negativt vid något tillfälle sedan 2003 (då elcertifi kats systemet infördes), att nollpriser bara har före kommit vid något ensta ka tillfälle och att priser nära noll har förekommit vid flera tillfällen, men att det inte finns någon trend som pekar på att det har blivit vanligare. Vi da re kon staterar myndigheten att det under vintern 2020 förekom nega tiva pri ser på spotmarknaden.

I propositionen slår regeringen fast att marknadens funktion och en even tuell påverkan på denna vid tilldelning av elcertifikat vid negativa elpriser är en viktig fråga för regeringen att följa framöver.

Elcertifikatssystemets påverkan på kraftsystemet

I motion 2020/21:662 (SD) efterfrågas en utredning av vilken påverkan el cer t i fi kats systemet innebär och har inneburit för leveranssäkerheten i det svenska kraftsystemet.

En utredning som berörde liknande frågor genomfördes av Svenska kraftnät 2015 på uppdrag av re geringen (Anpassning av elsystemet med en stor mängd förnybar elproduktion – En delredovisning från Svenska kraftnät). Affärsver ket konstaterade bl.a. att en ökande andel icke planerbar elpro duk tion medför att kraftsystemets egen skaper förändras, vilket kommer att ska pa stora utma ningar vid driften av kraftsystemet och för upprätthållandet av dess drift sä kerhet. Systemet blir svårare att balansera och spännings regler ingen försvå ras. Mängden mekanisk svängmassa minskar, vilket gör systemet mer känsligt för stör ningar. I en slutrapport från december 2015 (Anpassning av elsystemet med en stor mängd förnybar elproduktion – En slutrapport från S venska kraft nät) ä gna de s ett kapitel åt att redovisa tänkbara lös ningar på de utma ningar som kraftsystemet står inför som en följd av till kom sten av alltmer förnybar elproduktion.

Den parlamentariskt sammansatta utredningen Energikommissionen hade bl.a. i upp drag att särskilt uppmärksamma frågor om den framtida elförsörj ningen och effektbalansen. Energik ommissionen pekade i sitt slutbe tänkande Kraftsam ling för framtidens energi (SOU 2017:2) bl.a. på de utma ningar som den fram växande förnybara elproduktionen inne bär för kraft syste met. Energi k ommis sionen konstate rade bl.a. följande (s. 308):

Det pågår en snabb omställning av energisystemet, både i Sverige och i vår omvärld. Till följd av de förändringar som fortlöpande sker med avseende på bl.a. teknikutveckling, tillgång och priser på el och bränslen, nya roller och ansvar på elmarknaden m.m. är det viktigt att kontinuerligt följa el marknadens utveckling, och att ge möjlighet till anpassning av styrmedel och andra åtgärder. Målet är att Sverige ska ha ett robust elsystem med en fortsatt hög leveranssäkerhet och en god överföringskapacitet, en låg mil jö påverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Energikommissionen be dömer att effektsituationen i Sverige och de nordiska länderna behöver följas och analyseras noga de kommande åren.

[– – – ]

Sammantaget behöver utvecklingen såväl inom Sverige som internatio nellt fortlöpande analyseras av ansvariga myndigheter. En kontinuerli g omvärldsbevakning och strategiskt långsiktigt arbete för att främja utveck lingen av det svenska elsystemet har i det sammanhanget en särskild be ty delse.

I december 2019 presenterade Svenska kraftnät en systemutvecklingsplan för perioden 2020–2029. I planen konstateras bl.a. (s. 10 ):

[A] tt omställningen av energisystemet fortsätter utan av görande för ändringar av inriktning. Det medför att all t mer förnybar el pro duktion i form av vind- och solkraft tillförs systemet samtidigt som den för väntade avvecklingen av kärnkraft i Sverige ser ut att genomföras enligt tidigare an taganden. Följden blir att andelen planerbar produktion i kraft systemet fortsätter att minska. Prognoserna för den framtida förbruk ningen visar på en förväntat kraftig ökning genom elektrifiering av industri och transporter samt etablering av nya näringar. På ett övergripande plan in ne bär det att de stora utmaningar för kraftsystemet som vi lyfte fram för två år sedan i det stora hela fortsatt är de samma:

Kraftsystemet behöver anpassas för att kunna drivas med till räck lig teknisk stabilitet.

Balanseringsprocessen behöver förbättras för att säkerställa fre kvens hållningen.

Elmarknaden behöver utvecklas för att ge förutsättningarna för långsiktig effekttillräcklighet.

Nätets överföringskapacitet behöver öka vilket har accentuerats allt mer de senaste åren.

Svenska kraftnäts kraftbalansrapport 2020

Svenska kraftnät tar årligen fram en särskild rapport till regeringen i vilken affärs verket bl.a. redovisar sin syn på kraftbalansen på längre sikt (Kraft balan sen på den svenska elmarknaden, rapport 2020 – En rapport till Infra struk tur depar te mentet).

Den kraftbalansrapport som överlämnades till regeringen i slutet av maj 2020 visar att den svenska kraftbalansen fortsätter att försämras och att import beroen det under den s.k. topplasttimmen ökar. Affärsverket konstaterar att ytter ligare en kärnkraftsreaktor (Ringhals 1) stängs under 2020 samtidigt som mängden icke planerbar elproduktion genom vindkraft ökar. Systemet blir mer svårplanerat och variationerna i tillgänglig effekt därmed större. Inga anta gan den har gjorts kring ökad användarflexibilitet, vilket på sikt skulle kunna minska effekttoppen under topplasttimmen och därmed förbättra effekt ba lan sen. Svenska kraftnät ser dock i likhet med i tidigare bedömningar en risk att utbyggnad en av både användarflexibilitet och planerbar elproduktion blir li ten, eftersom lönsamheten för dessa bedöms vara låg även fortsättningsvis (gi vet mängden vind kraft som tillförs systemet kan perioder med låga elpriser bli vanligare fram över).

Utskottets ställningstagande

Tillkomsten av väderberoende elproduktion som sol- och vindkraft medför ut maningar för det svenska kraftsystemet. Elcertifikatssystemet har varit en driv kraft bakom den kraftfulla tillväxten av förnybar kraftproduktion och då inte minst vindkraft, men stödsystemets betydelse kommer att minska i takt med att den förnybara kraftproduktionen tillkommer på egna ekonomiska meriter. Oaktat elcertifikatssystemets minskande betydelse för utbyggnaden kommer utmaningarna för kraftsystemet att bestå under lång tid och även att förstärkas i takt med att kärnkraftsreaktorer av veck las samtidigt som tempot i elektri f ier i n g en av transportsektorn och pro cess in dustrin ökar . Detta konstaterades ock så av Svenska kraftnät för några år sedan när affärsverket utredde vilka an passningar som behövs av el systemet bl.a. som en följd av att det har till kom mit en stor mängd förnybar elpro duktion. I sin system utvecklingsplan från december 2019 underströk Svenska kraftnät att utma ningarna kvarstod , och en liknande uppfattning framfördes i den s.k. kraftbalansrapport som af färs ver ket presen te rade i maj 2020 .

Med hänvisning till detta vill utskottet hävda att det finns stor förståelse hos många aktörer för att kraftsystemet står inför en mängd utma ningar med olika ursprung. Att i det läget förorda en särskild analys av just elcertifikatssyste mets betydelse för leveranssäkerheten , i linje med vad som föreslås i motion 2020/21:662 (SD), anser utskottet vara ett alldeles för snävt sätt att angripa en mycket mer sammansatt utmaning . Riksdagen bör därför avslå f örslaget om ett tillkän na givande med den inrikt ningen. Ut skottet ser inte heller några skäl att tillstyrka förslagen om en över syn av elcer tifikatssystemet med den in riktning som förordas i mo tion 2020/21:2628 (M) .

När det gäller det som sägs i motion 2020/21:2177 (M) om att stödsystem mås te ha tydliga målparagrafer och lika tydliga exitstra tegier för att bli ef fekt iva och trovärdiga har utskottet i stort sett samma uppfattning som motionären. Det är viktigt att förslag om olika typer av subventioner åtföljs av tydliga över väganden om när och hur dessa ska avvecklas. Det är sällan ända måls enligt att behålla en subvention när må len med dess införande är uppnådda, när den ger marknadsstörande effekter eller när den inte längre understöder en utveckling som är samhällsekono miskt effektiv. Även om utskottet i huvudsak instämmer i det som sägs i mo tio nen är bedömningen att regeringen också förutsätts dela det aktuella syn sät tet. Något tillkännagivande om att subventioner till elpro duk tion ska ha ett tydligt mål och alltid innehålla en tydlig exitstrategi i linje med vad som före slås i motionen är , enligt utskottets uppfattning, därför inte påkallat i dags läget. Mo tionen avstyrks.

Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat stödsystem med kostnads ef fek tivitet som ett bärande inslag. Marknadsutvecklingen påverkar därför pri set på elcertifikat helt i enlighet med systemets funktion. Regeringen kon sta terar att förslagen i propositionen syftar till att åstadkomma en rimlig avveckling av systemet utan att förändra stödsystemets grundläggande villkor. Med detta sagt sluter utskottet upp bakom regeringens tidigare redovisade uppfattning att man inte bör införa ett sär skilt volymstopp för tilldelning av elcertifikat i linje med vad vissa remiss in stanser har förordat och som också föreslås i motion 2020/21:3717 (V). Ett sådant volymstopp skulle medföra en risk för att kost nads effek ti vi teten från gås och att konsumenterna där med skulle få högre kost nader. I nte hel ler Ener gimyn dig heten anser att en sådan stoppmeka nism sk ulle bidra till att uppnå balans i systemet eller begränsa ett even tuellt överskott av el cer tifikat. När e tt volymstop p dessutom bedöms inne bära en stor för ändring av vill koren på den gemensamma marknaden med Norge gör ut skottet d en sam man tagna bedömningen att förslaget om ett volymstopp i motion 2020 / 21:3717 (V) kan avstyrkas.

När det gäller yrkandet i motion 2020/21:3721 (L) om att inte tilldela elcer ti fikat under perioder med negativt elpris hänvisar utskottet till det som reger ingen an för om detta i propositionen. I likhet med reger ingen konstaterar ut skottet a tt elpriset per timme inte har varit negativt vid något tillfälle sedan 2003, att nollpriser bara har förekommit vid något enstaka tillfälle och att pri ser nära noll har förekommit vid flera tillfällen men att det inte finns någon trend som visar att det blivit vanligare. Under vintern 2020 förekom det nega tiva priser på spotmarknaden. Utskottet anser i likhet med motionärerna att elmarknadens funktion riskerar att påverkas negativt om elcertifikat förde las vid negativa elpriser. Samtidigt konstaterar utskottet att regeringen i propo sitionen slår fast att marknadens funktion och eventuell påverkan vid till del ningen av elcertifikat vid negativa elpriser är en viktig fråga att följa fram över. Denna uppfattning från regeringen gör att utskottet i dagsläget inte anser det vara påkallat att tillstyrka förslaget i motion 2020/21:3721 (L) om ett till kän nagi vande till regeringen med en liknande inrikt ning.

Reservationer

1.

Elcertifikatssystemet avslutas, punkt 1 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Eric Palmqvist (SD) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår propositionen och ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager det för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 34,

2020/21:3721 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 3 och

2020/21:3726 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) samt

avslår proposition 2020/21:16 punkterna 1 och 2 samt motion

2020/21:3721 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 1.

Ställningstagande

Energipolitiken har en nyckelroll för samhällsutvecklingen och när det gäller att möta hote n mot klimatet. Mot den bakgrunden är det centralt att energipo litiken får en sådan inriktning att den på allvar kan bidra till att minska ut släp pen av växthusgaser. Sverige har redan en klimatsmart, utsläppsfri och trygg elför sörj ning till konkurrenskraftiga priser , och detta förhållande måste i möj ligaste må n vidmakthållas. Eftersom alla länder måste bidra i klimatarbetet är det emellertid av stor betydelse att Sverige inte enbart satsar på förnybar ener gi produktion utan även bejakar möjligheterna att även fort sätt ningsvis kun na producera fossilfri och därmed klimatvänlig kärnenergi.

Vi har återkommande framfört synpunkter på den okritiska syn på för nybar elproduktion som genom syrar mycket av den energipolitiska hållning som torg förs av regering en. Vi ser helt enkelt inte för ny bar el som den allena salig görande lös ningen på klimat- och miljöproblem av allehanda slag. I stället be farar vi att den övertro som finns på förnybar energi i allmänhet och förnybar el pro duk tion i synnerhet leder till att små skaliga och i många fall ineffektiva lös ningar väljs till höga kostnader.

Elcertifikatssystemet har bidragit till att snedvrida konkur rensen på elmark naden till förmån för bl.a. sol- och vind kraft, som inte nödvändigtvis kan till handhålla effekt när efterfrågan är som störst. Som en konsekvens av denna hållning har vi återkommande sökt stöd i riksdagen för förslag om att avveckla såväl elcertifikatssystemet som andra ekonomiska subventioner som i olika former riktas till dylika väderberoende kraftproduktionsformer.

Med hänvisning till det anförda är vi således i grunden positiva till förslaget om att elcertifi katssystemet avvecklas i förtid. Det lagförslag som läggs fram i propositionen kommer enligt regeringens egen bedömning dock att innebära en omfördelning av kostnader från de svenska elkon sumenterna till producen ter na inom elcertifi kats syste met, men dessa kostnader kom pen seras av en ad mi ni stra tiv besparing. Des sa antaganden återfinns i regeringens konse kvens analys, en analys som har dömts ut av den statliga myndigheten Tillväxt analys. Vi ser en betydande risk att den under måliga konsekvensanalysen kan dölja att den valda modellen för ned stängningen av elcertifikatssystemet blir både onö digt och omo tiverat dyr för elkonsumenterna. Vi anser att elcertifikats syste met måste av vecklas under ansvarsfulla former och på ett som är kost nadseffektivt för elkon su men terna.

Sammanfattningsvis anser vi att riksdagen bör avslå propositionen och ge regeringen till känna vad vi anfört ovan om elcertifikatssystemets framtid. Där med tillstyrks motionerna 2020/21:662 (SD) och 2020/21:3726 (SD) i de be rörda delarna. Genom ett sådant beslut av riksdagen blir även förslaget i mo tion 2020/21:3721 (L) om att avslå delar av propositionen tillgodosett, var för även detta förslag tillstyrks.

2.

Elcertifikatssystemet avslutas, punkt 1 (L)

av Joar Forssell (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

1. avslår regeringens förslag till avtal mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering om ändring i avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat,

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat med den ändringen att 4 kap. 5 b § ska ha den lydelse som finns i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3721 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 1 och 3,

bifaller delvis proposition 2020/21:16 punkt 2 och avslår proposition 2020/21:16 punkt 1 och motionerna

2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 34 och

2020/21:3726 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD).

Ställningstagande

Hotet mot klimatet är något som måste tas på största allvar. Insatser måste göras i hela samhället och därmed även inom åtskilliga politikområden. Inom energipolitiken handlar det bl.a. om att satsa på befintliga, effektiva och fos silfria ener gikällor som exempelvis förnybar elproduktion och kärnkraft samt på att utveckla mor gon dagens hållbara kraftproduktion genom satsningar på forskning och innovation som lig ger i framkant.

Det angelägna i att komma till rätta med hoten mot klimatet får dock inte leda till att bristfälligt utredda stödsystem sjö sätts eller att de som på ett eller annat sätt har tjänat ut inte skrotas eller att de avvecklas på ett oan svars fullt sätt.

Med detta sagt kan jag konstatera att elcertifikatssystemet på många sätt har varit ett stödsystem som har fungerat förhållandevis väl för att stimulera framväxten av förnybar elproduktion. Dess marknadsbaserade karaktär och den tydliga inriktningen på kostnadseffektivitet en är positiva inslag som är värda att lyfta fram.

Nu har emellertid den tekniska utvecklingen på bl.a. vindkraftssidan gjort att förnybar el kan produceras på ett lönsamt sätt utan subventioner från elcer tifikat s systemet. Följden blir att elcertifikatspriset rör sig mot noll och att systemet därmed inte längre omfördelar några pengar utan i stället främst ge nere rar administrativa kostnader. Dess tid är helt enkelt ute och jag välkom nar därför förslaget i propositionen om att stänga systemet för nya anlägg ningar per den sista december 2021 och att avveckla det helt 2035.

Samtidigt är jag angelägen om att systemet avvecklas på ett sätt som inte leder till oönskade effekter. Här ser jag en uppenbar risk för att den kom pri mering av de n s.k. kvotkurvan som regeringen föreslår kan resultera i att el cer tifikatspriserna pressas uppåt och i förlängningen till att elanvändarna tvin g as subventionera lönsamma anläggningar. Risken för mycket kraftiga om fördel ningseffekter från framför allt hushållen till de elproducenter som hade kun nat bygga sina anläggningar lönsamt utan subventioner understryker vik ten av att värna balansen mellan utbud och efterfrågan när systemet nu ska stängas tidigare än planerat. När utbudet av certifikat minskas måste också kvot plikten kor ri geras.

I likhet med vad som anförs i motion 2020/21:3721 (L) motsätter jag mig därför den komprimering av kvotkurvan som regeringen föreslår genom en ändring i 4 kap 5 b § lagen om elcertifikat i vilken den s.k. grund termen an ges. Med instämmande i det som sägs i motionen anser jag att kvot plikten under perioden 2022–2035 ska ligga kvar på de nivåer som anges i den nyss nämnda bestämmelsens nuvarande lydelse. Efter 2035 ska det inte finnas nå gon kvot plikt. Riksdagen bör därför bifalla propositionen i denna del, men med den ändringen att nämnda bestämmelse n ska ha den lydelse som anges i bi laga 3.

Som en direkt konsekvens av att jag förordar en annan utformning av kvot kurvan saknas det förutsättningar att tillstyrka förslaget i propositionen till ändringar i av talet mellan Sverige och Norge om en gemensam marknad för elcertifikat. Avtalet måste helt enkelt omförhandlas innan det kan tas upp för ett beslut om ett godkännande av riksdagen. Riksdagen bör därför avslå p ro po sitionen i denna del.

Sammanfattningsvis tillstyrker jag således den nämnda motionen i de be rörda delarna samt tillstyrker delvis propositionen. Övriga motionsyrkanden av styrks.

3.

Vissa övriga frågor om elcertifikat, punkt 2 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Eric Palmqvist (SD) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 35 och

avslår motionerna

2020/21:2177 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2020/21:2628 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2020/21:3717 av Birger Lahti m.fl. (V) och

2020/21:3721 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi har redan tidigare i betänkandet redovisat vår skeptiska hållning till att el certifikatssystemet gynnar framväxten av sådan elproduktion som äventyrar det svenska kraftsystemets funktion och att det snedvrider konkurrensen till för mån för bl.a. sol- och vindkraft som inte nödvändigtvis kan tillhandhålla ef fekt när efterfrågan är som störst. I likhet med vad som anförs i motion 20 20 /2 1 : 662 (SD) anser vi att riksdagen bör uppmana regeringen att utreda hur elcertifikatssystemet påverkar leveranssäkerheten i det svenska kraftsyste met. Vi anser att en sådan utredning är nödvändig eftersom kapacitetsfaktorn för de anläggningar som har tillförts genom systemet väsentligt understiger den för de större produktionsanläggningar som har fasats ut.

Med det anförda tillstyrker vi motion 2020/21:662 (SD) i den aktuella de len. Samtidigt avstyrker vi de övriga motionsyrkandena.

4.

Vissa övriga frågor om elcertifikat, punkt 2 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3717 av Birger Lahti m.fl. (V) och

avslår motionerna

2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 35,

2020/21:2177 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2020/21:2628 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 samt

2020/21:3721 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 2.

Ställningstagande

Jag står inte bakom den energiöverenskommelse som ligger till grund för den nu förda energipolitiken. Överenskommelsen har visserligen börjat knaka i fo garna sedan två partier har lämnat den, men ännu vägleds mycket av reger ingens arbete av den. I stället för en bräcklig energiöverenskommelse vill jag att energipolitikens mål ska vara ett samhälle med 100 procent förnybar ener gi försörjning senast 2040. Utbyggnaden av den förnybara elproduktionen är en av nycklarna för att nå det nyssnämnda målet. Genom att satsa på förnybar el kan kostnaderna för klimatförändringarna hållas nere. På så sätt tar vi ge men samt ansvar för kommande generationer.

Jag har i det föregående ställt mig bakom regeringens förslag till förändrin gar i elcertifikatssystemet med innebörden att detta ekonomiska styrmedel av vecklas tidigare än planerat. Det är glädjande att skälet till den förtida av vecklingen är att utbyggnaden av den förnybara elproduktionen har gått betyd ligt snabbare än prognostiserat, och att denna kraftproduktion i all män het har en sådan ekonomisk bärkraft att den inte längre behöver stöd via elcertifi kats systemet.

Även om jag accepterar förslagen i propositionen anser jag att det finns in slag i förslaget som gör att det riskerar att bli uddlöst. Elcer tifi kats priset har rasat på senare tid samtidigt som elpriset är lågt. Det krävs där för snabbare och effektivare lösningar för att elcertifikatssystemet ska kunna av veck las i balans. Därför anser jag, i likhet med vad som sägs i motion 2020/21:3717 (V), att för slaget i propositionen bör kompletteras med ett s.k. till delningsstopp. Ett så dant stopp hade inneburit en sä kerhet för produ cen ter na och en möjlighet att säkra mark naden och där igenom även produktionen. Tilldelningen av certifi kat bör stoppas efter 696 miljoner utfärda de certifikat inom det svensk-norska elcertifikatssystemet. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen , och jag tillstyrker därför den nyssnämnda motionen. De ö vriga motionsyrkan dena av styrks .

5.

Vissa övriga frågor om elcertifikat, punkt 2 (L)

av Joar Forssell (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3721 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 2 och

avslår motionerna

2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 35,

2020/21:2177 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2020/21:2628 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 samt

2020/21:3717 av Birger Lahti m.fl. (V).

Ställningstagande

Utöver förslagen i motion 2020/21:3721 (L) , som jag tidigare har tillstyrkt, instämmer jag även i det som sägs i samma motion om att riksdagen bör rikta ett till kännagivande till regeringen om att elcertifikat inte ska tilldelas certi fikat s berättigad produktion under pe rio der då elpriset är nega tivt. I ett mark nads baserat stöd system måste nega tiva priser kunna upp fattas som ett tecken på att produk tionen bör begränsas. Prissignalens styrande effekt bör där för inte förvanskas genom att oönskad produktion får stöd. Statliga sub ven tioner som bidrar till överproduktion av el kan dess utom leda till onödiga be lastningar på elnäten och en därtill ökad risk för elavbrott. Även om jag no terar att reger ingen ser det som viktigt att följa hur en tilldelning av elcertifikat vid negativa elpriser eventuellt påverkar marknadens funktion anser jag att riks da gen redan nu bör uttala att elcertifikat inte ska tilldelas under perioder med negativa elpriser. Detta synsätt överensstämmer med det som åter finns i den nyssnämn da motionen, vilken alltså tillstyrks i den aktuella delen. De ö v riga mo tions yrkandena avstyrks.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2020/21:16 Elcertifikat – stoppregel och kontrollstation 2019:

1. Riksdagen godkänner avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering om ändring av avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat.

Följdmotionerna

2020/21:3717 av Birger Lahti m.fl. (V):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tilldelningen av certifikat bör stoppas efter 696 miljoner utfärdade certifikat inom det svensk-norska elcertifikatssystemet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3721 av Arman Teimouri m.fl. (L):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till ny lydelse av 4 kap. 5 b § lagen (2011:1200) om elcertifikat och bifaller i denna del motionärernas lagförslag i motionens bilaga.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tilldelning av elcertifikat inte ska ske vid negativa priser och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen avslår regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering om ändring av avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat.

2020/21:3726 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

Riksdagen avslår proposition 2020/21:16 Elcertifikat – stoppregel och kontrollstation 2019.

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fasa ut elcertifikatssystemet genom att inte tilldela ytterligare anläggningar elcertifikat och tillkännager detta för regeringen.

35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilken påverkan elcertifikatssystemet innebär och har inneburit för leveranssäkerheten i det svenska kraftsystemet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2177 av Cecilie Tenfjord Toftby (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att subventioner till elproduktion ska ha ett tydligt mål och alltid ska innehålla en tydlig exitstrategi och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2628 av Sten Bergheden (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en grundläggande utvärdering av elcertifikatssystemet och dess kostnader för samhället och konsumenterna och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn och utvärdering av om elcertifikatssystemet verkligen är det mest effektiva och samhällsekonomiskt bästa sättet att uppnå miljönytta och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Reservante n s lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 5 b § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap. 5 b §

Grundtermen ska bestämmas genom att det antal terawattimmar som anges inom parentes för beräkningsåret divideras med den prognostiserade kvot pliktiga elanvändningen för samma år:

– 2018 (22,97 terawattimmar),

– 2019 (24,64 terawattimmar),

– 2020 (26,15 terawattimmar),

– 2021 (23,85 terawattimmar),

– 2022 (24,22 terawattimmar),

– 2023 (24,62 terawattimmar),

– 2024 (24,54 terawattimmar),

– 2025 (24,73 terawattimmar),

– 2026 (25,47 terawattimmar),

– 2027 (26,69 terawattimmar),

– 2028 (27,18 terawattimmar),

– 2029 (27,71 terawattimmar),

– 2030 (27,33 terawattimmar),

– 2031 (25,87 terawattimmar),

– 2032 (24,40 terawattimmar),

– 2033 (22,27 terawattimmar),

– 2034 (20,13 terawattimmar),

– 2035 (18,73 terawattimmar),

– 2036 (17,00 terawattimmar),

– 2037 (16,00 terawattimmar),

– 2038 (14,00 terawattimmar),

– 2039 (12,00 terawattimmar),

– 2040 (10,00 terawattimmar),

– 2041 (08,00 terawattimmar),

– 2042 (06,00 terawattimmar),

– 2043 (04,00 terawattimmar),

– 2044 (02,00 terawattimmar),

och

– 2045 (01,00 terawattimmar).

– 2020 (26,15 terawattimmar),

– 2021 (23,85 terawattimmar),

– 2022 (24,22 terawattimmar),

– 2023 (24,62 terawattimmar),

– 2024 (24,54 terawattimmar),

– 2025 (24,73 terawattimmar),

– 2026 (25,47 terawattimmar),

– 2027 (26,69 terawattimmar),

– 2028 (27,18 terawattimmar),

– 2029 (27,71 terawattimmar),

– 2030 (27,33 terawattimmar),

– 2031 (25,87 terawattimmar),

– 2032 (24,40 terawattimmar),

– 2033 (22,27 terawattimmar),

– 2034 (20,13 terawattimmar)

och

– 2035 (18,73 terawattimmar).

Bilaga 4

Avtal mellan Sverige och Norge om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat