Bet. 2021/22:NU15

Näringsutskottet s betänkande

2021/22 : NU15

Energipolitik

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen gör två tillkännagivande n till regeringen med anledning av motionsyrkanden dels om vattenkraft , dels om fjärr- och kraft vär me . När det gäller vattenkraften anser utskottet att riksdagen bör kom plet tera ett tidigare tillkännagivande om den småskaliga vattenkraften så att det tydliggörs före regeringen att både den små- och den storskaliga vatten kraften värnas och utvecklas. Beträffande fjärr- och kraftvärme konstaterar ut skottet att en strategi har avi serats i regeringens elektrifieringsstrategi, men ut skottet understryk er vik ten av att strategin inkludera r frågor om beskattning, bygg regler och EU-regler för biobränslen.

Utskottet föreslår därtill att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden om olika ener gipolitiska frågor. Motionsyrkandena handlar bl.a. om energi pol iti kens över gripande inriktning, kärnkraft, energieffektivi sering , energi forsk ning och om olika typer av förnybar energi . I flera fall avstyrks motio nerna med hän visning till pågående insatser och utredningar.

I betänkandet finns 70 reservationer (S, M, SD, C, V, KD, L, MP) . I två av reservationerna (S, V, L, MP ) förordas att riksdagen inte ska göra några till kän nagivande n . I fem reservationer (M, SD, KD, L) förordas tillkänna givan den om ett mål om en fossilfri elproduktion, om en färdplan för nästa gene ra tions kärnkraft , om s.k. små modulära reaktorer (SMR) , om tillåtlighets pröv ning av nya kärn reaktorer och om tillståndsprocesser för ny kärnkraft. I två andra reser va tioner (M, SD, KD) föreslås tillkännagivanden om satsningar på en forskningsreaktor och om främ jande av torv utvinning.

Behandlade förslag

Drygt 200 yrkanden i motioner från den allmänna motionstiden 2021/22.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Energipolitikens mål och inriktning

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Kärnkraft

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Vattenkraft

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Vindkraft

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Biobränslen och biodrivmedel

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Solenergi

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Energigaser och elektrobränslen

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Energieffektivisering

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Värme och kraftvärme

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Energiforskning

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Vissa övriga frågor om energipolitik

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Mål om en fossilfri elproduktion, punkt 1 (M, SD, KD, L)

2. Ett helt förnybart energisystem, punkt 2 (C)

3. Mål om att Sverige ska bli självförsörjande på biobränslen, punkt 3 (MP)

4. Mål för energieffektivisering, punkt 4 (SD)

5. Mål för energieffektivisering, punkt 4 (C)

6. Översyn av stöd till energiproduktion , punkt 5 (M)

7. Sveriges efterlevnad av EU-regler på energiområdet, punkt 6 (M, C)

8. Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 7 (SD)

9. Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 7 (C)

10. Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 7 (KD)

11. Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 7 (L)

12. Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 7 (MP)

13. Färdplan för nästa generations kärnkraft, punkt 8 (M, SD, KD, L)

14. Små modulära reaktorer, punkt 9 (M, SD, KD, L)

15. Tillåtlighetsprövning av nya kärnreaktorer, punkt 10 (M, SD, KD, L)

16. Tillståndsprocesser och ny kärnkraft, punkt 11 (M, SD, KD, L)

17. Vissa övriga frågor om kärnkraft, punkt 12 (M)

18. Vissa övriga frågor om kärnkraft, punkt 12 (SD)

19. Vissa övriga frågor om kärnkraft, punkt 12 (KD)

20. Vissa övriga frågor om kärnkraft, punkt 12 (L)

21. Värnande om vattenkraften, punkt 13 (S, V, L, MP)

22. Vissa övriga frågor om vattenkraft, punkt 14 (SD)

23. Vissa övriga frågor om vattenkraft, punkt 14 (C)

24. Vissa övriga frågor om vattenkraft, punkt 14 (L)

25. Vindkraft, punkt 15 (C)

26. Vindkraft, punkt 15 (V)

27. Vindkraft, punkt 15 (MP)

28. Ökad produktion och användning av biodrivmedel, punkt 16 (M, C)

29. Vissa övriga frågor om biobränslen och biodrivmedel, punkt 17 (M)

30. Vissa övriga frågor om biobränslen och biodrivmedel, punkt 17 (C)

31. Vissa övriga frågor om biobränslen och biodrivmedel, punkt 17 (KD)

32. Vissa övriga frågor om biobränslen och biodrivmedel, punkt 17 (MP)

33. Solenergi, punkt 18 (C)

34. Solenergi, punkt 18 (KD)

35. Solenergi, punkt 18 (MP)

36. En nationell vätgasstrategi, punkt 19 (M, KD)

37. En nationell vätgasstrategi, punkt 19 (MP)

38. Vissa övriga frågor om vätgas, punkt 20 (C)

39. Vissa övriga frågor om vätgas, punkt 20 (V)

40. Vissa övriga frågor om vätgas, punkt 20 (KD)

41. Vissa övriga frågor om vätgas, punkt 20 (L)

42. Biogas, punkt 21 (M)

43. Biogas, punkt 21 (SD)

44. Biogas, punkt 21 (C)

45. Biogas, punkt 21 (V)

46. Biogas, punkt 21 (L)

47. Vissa övriga frågor om energigaser och elektrobränslen, punkt 22 (SD)

48. Vissa övriga frågor om energigaser och elektrobränslen, punkt 22 (KD)

49. Vissa övriga frågor om energigaser och elektrobränslen, punkt 22 (L)

50. Energieffektivisering, punkt 23 (SD)

51. Energieffektivisering, punkt 23 (V)

52. Energieffektivisering, punkt 23 (MP)

53. Strategi för fjärrvärme och kraftvärme, punkt 24 (S, V, L)

54. Vissa övriga frågor om värme och kraftvärme, punkt 25 (M)

55. Vissa övriga frågor om värme och kraftvärme, punkt 25 (KD)

56. Vissa övriga frågor om värme och kraftvärme, punkt 25 (L)

57. Forskningsreaktor, punkt 26 (M, SD, KD)

58. Vissa övriga frågor om energiforskning, punkt 27 (M)

59. Vissa övriga frågor om energiforskning, punkt 27 (SD)

60. Vissa övriga frågor om energiforskning, punkt 27 (V)

61. Vissa övriga frågor om energiforskning, punkt 27 (KD)

62. Vissa övriga frågor om energiforskning, punkt 27 (L)

63. Främjande av torvutvinning, punkt 28 (M, SD, KD)

64. Främjande av torvutvinning, punkt 28 (C)

65. Utfasning av torv, punkt 29 (L)

66. Utfasning av torv, punkt 29 (MP)

67. Övrigt om torv, punkt 30 (SD)

68. Energideklaration av lätta fordon, punkt 31 (C, L)

69. Vissa övriga frågor om energipolitik, punkt 32 (M)

70. Vissa övriga frågor om energipolitik, punkt 32 (C)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Energipolitikens mål och inriktning

1.

Mål om en fossilfri elproduktion

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3,

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 35,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 4,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 63 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 21.

Reservation 1 (M, SD, KD, L)

2.

Ett helt förnybart energisystem

Riksdagen avslår motion

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 75.

Reservation 2 (C)

3.

Mål om att Sverige ska bli självförsörjande på biobränslen

Riksdagen avslår motion

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 42.

Reservation 3 (MP)

4.

Mål för energieffektivisering

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 3 och

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 81.

Reservation 4 (SD)

Reservation 5 (C)

5.

Översyn av stöd till energiproduktion

Riksdagen avslår motion

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 22.

Reservation 6 (M)

6.

Sveriges efterlevnad av EU-regler på energiområdet

Riksdagen avslår motion

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2.

Reservation 7 (M, C)

7.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:826 av Pia Nilsson och Olle Thorell (båda S),

2021/22:1734 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:1743 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:2387 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 1,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 29,

2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,

2021/22:2431 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 3,

2021/22:2819 av Katarina Brännström (M),

2021/22:2846 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 1,

2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 11,

2021/22:3620 av Lars Beckman (M),

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 40, 82, 87 och 88,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkandena 4, 5 och 35,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 5,

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkande 27,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 9, 10, 15–17, 46 och 47,

2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 27,

2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 13 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 3.

Reservation 8 (SD)

Reservation 9 (C)

Reservation 10 (KD)

Reservation 11 (L)

Reservation 12 (MP)

Kärnkraft

8.

Färdplan för nästa generations kärnkraft

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 8 och

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 15.

Reservation 13 (M, SD, KD, L)

9.

Små modulära reaktorer

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2023 av Åsa Coenraads m.fl. (M),

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 11,

2021/22:2868 av Betty Malmberg (M),

2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 6,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 10 och 12,

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 40 och 42 samt

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 23.

Reservation 14 (M, SD, KD, L)

10.

Tillåtlighetsprövning av nya kärnreaktorer

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11,

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 41,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 16 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 24.

Reservation 15 (M, SD, KD, L)

11.

Tillståndsprocesser och ny kärnkraft

Riksdagen avslår motion

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 25–30.

Reservation 16 (M, SD, KD, L)

12.

Vissa övriga frågor om kärnkraft

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:397 av Mats Nordberg (SD) yrkandena 4 och 5,

2021/22:675 av Jörgen Grubb m.fl. (SD),

2021/22:1390 av Larry Söder (KD),

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 7,

2021/22:2434 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 11,

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 23,

2021/22:2708 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:2846 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 2,

2021/22:3055 av Kjell Jansson (M),

2021/22:3181 av Kjell Jansson (M),

2021/22:3314 av Jan Ericson (M),

2021/22:3428 av Kjell Jansson (M) yrkande 2,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6,

2021/22:3794 av Annicka Engblom (M),

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 37,

2021/22:4177 av Lars Püss m.fl. (M),

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 13 och 14,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 62 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 22, 31 och 32.

Reservation 17 (M)

Reservation 18 (SD)

Reservation 19 (KD)

Reservation 20 (L)

Vattenkraft

13.

Värnande om vattenkraften

Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om värnande om vattenkraften och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 4 och

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 23 och 24.

Reservation 21 (S, V, L, MP)

14.

Vissa övriga frågor om vattenkraft

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 6,

2021/22:4131 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 23,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 61 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 20.

Reservation 22 (SD)

Reservation 23 (C)

Reservation 24 (L)

Vindkraft

15.

Vindkraft

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 17 och 18,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 84 och

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 37.

Reservation 25 (C)

Reservation 26 (V)

Reservation 27 (MP)

Biobränslen och biodrivmedel

16.

Ökad produktion och användning av biodrivmedel

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:3436 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 37,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 28 och

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 44.

Reservation 28 (M, C)

17.

Vissa övriga frågor om biobränslen och biodrivmedel

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:3436 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 38 och 40,

2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkandena 38–40,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 8, 59, 66, 67 och 72,

2021/22:3750 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 19,

2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 14 och 67 samt

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 43.

Reservation 29 (M)

Reservation 30 (C)

Reservation 31 (KD)

Reservation 32 (MP)

Solenergi

18.

Solenergi

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:958 av Jasenko Omanovic (S),

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 94,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 38,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 22 och

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkandena 28 och 31.

Reservation 33 (C)

Reservation 34 (KD)

Reservation 35 (MP)

Energigaser och elektrobränslen

19.

En nationell vätgasstrategi

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 33,

2021/22:3739 av Magnus Manhammar och Mattias Vepsä (båda S) yrkande 1,

2021/22:3754 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 18,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 41 och

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 24.

Reservation 36 (M, KD)

Reservation 37 (MP)

20.

Vissa övriga frågor om vätgas

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:439 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1, 3 och 5,

2021/22:1229 av Solange Olame Bayibsa (S),

2021/22:2026 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 78 och 80,

2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 69 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 14 och 51.

Reservation 38 (C)

Reservation 39 (V)

Reservation 40 (KD)

Reservation 41 (L)

21.

Biogas

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2453 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 8,

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 13,

2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 6,

2021/22:3277 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 18,

2021/22:3323 av Sofia Westergren (M),

2021/22:3431 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 40,

2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkandena 42–44,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 68–70 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 60.

Reservation 42 (M)

Reservation 43 (SD)

Reservation 44 (C)

Reservation 45 (V)

Reservation 46 (L)

22.

Vissa övriga frågor om energigaser och elektrobränslen

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 19,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 23 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 70 och 71.

Reservation 47 (SD)

Reservation 48 (KD)

Reservation 49 (L)

Energieffektivisering

23.

Energieffektivisering

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 23,

2021/22:3277 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 23 och

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkandena 44, 45 och 47.

Reservation 50 (SD)

Reservation 51 (V)

Reservation 52 (MP)

Värme och kraftvärme

24.

Strategi för fjärrvärme och kraftvärme

Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om en strategi för fjärrvärme och kraftvärme och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 13,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 91,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 27,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 39 och

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 25.

Reservation 53 (S, V, L)

25.

Vissa övriga frågor om värme och kraftvärme

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:3431 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 41,

2021/22:3601 av Lars Beckman (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 29 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 52 och 72.

Reservation 54 (M)

Reservation 55 (KD)

Reservation 56 (L)

Energiforskning

26.

Forskningsreaktor

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 33,

2021/22:2843 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M),

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 9,

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 39 och

2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 131.

Reservation 57 (M, SD, KD)

27.

Vissa övriga frågor om energiforskning

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:439 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2,

2021/22:1670 av Johan Hultberg (M) yrkande 11,

2021/22:1671 av Johan Hultberg (M) yrkande 6,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 18,

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 18 och 32,

2021/22:3436 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 41 och 42,

2021/22:3754 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 19,

2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 68 och 70,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 34 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 33 och 69.

Reservation 58 (M)

Reservation 59 (SD)

Reservation 60 (V)

Reservation 61 (KD)

Reservation 62 (L)

Vissa övriga frågor om energipolitik

28.

Främjande av torvutvinning

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 21 och

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 28.

Reservation 63 (M, SD, KD)

Reservation 64 (C)

29.

Utfasning av torv

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 36 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 21.

Reservation 65 (L)

Reservation 66 (MP)

30.

Övrigt om torv

Riksdagen avslår motion

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 20.

Reservation 67 (SD)

31.

Energideklaration av lätta fordon

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 56 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 30.

Reservation 68 (C, L)

32.

Vissa övriga frågor om energipolitik

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:711 av Martina Johansson (C) yrkande 1,

2021/22:1209 av Lars Thomsson (C),

2021/22:3211 av Per Åsling (C),

2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 46,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 73,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 16 och

2021/22:4151 av Mats Nordberg (SD) yrkande 8.

Reservation 69 (M)

Reservation 70 (C)

Stockholm den 17 mars 2022

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Monica Haider (S), Helena Lindahl (C), Birger Lahti (V), Lotta Olsson (M), Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin (KD), Åsa Eriksson (S), Arman Teimouri (L), Eric Palmqvist (SD), Amanda Palmstierna (MP), Anders Frimert (S), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Rickard Nordin (C).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet drygt 200 motionsyrkanden om olika energipolitiska frågor från den allmänna motionstiden 2021/22. Motionerna , viss bakgrundsinformation samt utskottets ställningstaganden redovisas under följande övergripande avsn itt srubriker : Energipoli ti kens mål och inriktning, Kärn kraft , Vattenkraft , Vindkraft , B iobränslen och b io driv medel, Sol energi , Energigaser och elektrobränslen , Energieffek tivi se ring , Värme och kraftvär me , Energiforskning och Vissa övriga frågor om ener gi politik . En för teckning över de behandlade förslagen finns i bilagan.

Den 15 februari 2022 informerade statsrådet Khas hayar Farmanbar utskot tet om vissa aktuella energifrågor , däribland reger ingens elektrifierings strate gi , läget kring elpriser samt kommande pro dukter från regeringen med kopp ling till det energipolitiska området .

Det bör understrykas att de motioner som behandlas i detta betänkande läm nades in till riksdagen under den allmänna motionstiden hösten 2021, dvs. långt innan motionärerna hade någon kännedom om e l prisernas utvec kling un der vintern 2021 / 22 eller de energi försörjningsrelaterade konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina .

Utskottets överväganden

Energipolitikens mål och inriktning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om att ersätta målet om förnybar elpro duk tion med ett mål om fossilfri elproduktion eller ett mål om ett helt förnybart energisystem. Även förslag om ett förändrat energi effek tivi serings mål avslås av riksdagen. Riksdagen avslår också öv riga mo tionsyrkanden som på olika sätt gäller energipolitikens över gri pande inriktning. Utskottet hänvisar bl.a. till den nu gällande in rikt ningen för ener gipolitiken.

Jämför reservation 1 (M, SD, KD, L), 2 (C), 3 (MP), 4 (SD), 5 (C), 6 (M), 7 (M, C), 8 (SD), 9 (C), 10 (KD), 11 (L) och 12 (MP).

Motionerna

Energipolitikens mål

Sveriges befintliga energimål talar om e n 100 procent förnybar elproduktion till 2040 , konstateras det i Moderaterna s partimotion 2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. yrkande 35 . Motionärerna begär ett tillkännagivande om att d etta mål ändras till ett 100 procent fossilfritt elsystem till 2040.

I partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) framhåller mo tio närerna att det är bra för Sverige att bygg a ny kärnkraft. För att detta ska vara möjligt måste det politiska målet bli att energiproduktionen ska vara fossilfri. I yrkande 63 begär de därför ett till kännagivande om ett beslut om att upp häva det energipolitiska målet – ”Målet år 2040 är 100 procent förnybar elpro duk tion. Det är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och in nebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.” – och i stäl let fast ställa det energipolitiska målet att elproduk tionen i Sverige ska vara 100 pro cent fossilfri.

I kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) anser motio närerna att det befintliga energi målet som talar om ett 100 procent för nybart elsystem till 2040 ska ändras till ett 100 procent fossilfritt elsystem till 2040. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande med den inriktningen med mo tiver ingen att för att kunna leverera den stora mängd el som krävs för att nå kli matmålen måste alla kraftslag vara en del av det svenska elsystemet i fram tiden – alltifrån kärnkraft och vattenkraft till vindkraft och solkraft.

Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) begär i kommit t émotion 2021/22 :2390 yrkande 2 ett tillkänna gi van de om att det ska antas ett mål om att Sveriges elproduktion ska vara helt fossilfri. Det nu gällande målet om att Sveriges elproduktion ska vara 100 procent förnybar till 2040 ser de av flera skäl som olyckligt för samman sättningen av den svenska elproduktionen , b åde för att den redan nu nästan helt fossilfria elproduktionen ställs mot den förny bara produktionen och för att utsläppen från vissa förnybara energikällor är högre än från exempelvis kärn kraft.

Motionärerna konstaterar också att riksdagen har antagit ett mål för ener gieffektivisering som innebär att energianvändningen ska vara 50 procent effek tivare 2030 än 2005 uttryckt i termer av tillförd energi i relation till brut to nationalprodukten (BNP). Motionärerna förordar i stället i yrkande 3 ett mål för energieffektivisering om att energianvändningen 2030 ska vara 50 pro cent effektivare än 2005, uttryckt i termer av använd energi i relation till BNP.

Sverige som industriland är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som tillgång på el energi under årets alla timmar. Det är därför som vattenkraften tillsammans med kärnkraften utgör basen i det svenska energi systemet. Detta slås fast i kommittémotion 2021/22:2391 av Tobias Anders son m.fl. (SD). Mot den bakgrunden begär motionärerna i yrkande 2 ett tillkänna givande om att lägga om energipolitikens inriktning med hänsyn till industrin och den svenska nationens behov.

Sverige har länge haft en stabil efterfrågan på elenergi, men med den på gående omställningen väntas elenergibehovet öka kraftigt. Denna uppfatt ning fram förs i kommittémotion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C). Mo tio närerna anser i yrkande 75 att riksdagen bör ställa sig bakom ett förslag om ett tillkännagivande om att Sverige ska ha ett helt förnybart energisystem 2040 och en energipolitik som förenar målen om ökad kon kur renskraft, ekologisk håll barhet och leveranssäkerhet. I yrkande 81 begärs även ett till kännagivande om att potentialen för ytterligare energieffek tivisering är stor och att EU bör anta ett energieffektiviseringsmål om 50 pro cent effektivare energianvändning till 2030.

I kommittémotion 2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 4 förordas ett tillkännagivande om att målet om 100 procent förnybar elpro duk tion ska ersättas med ett mål om 100 procent fossilfri elproduktion. Motio närerna menar att målet – även om det inte innebär ett strikt förbud mot livs tids förlängd eller ny kärnkraft bortom 2040 – skickar olyckliga styrsignaler till marknaden och till myndigheter na om hur kärnkraftens framtid beaktas på politisk nivå, vilket riskerar att hämma investeringar.

I Liberalernas kommittémotion 2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. slås det fast att på platser där det inte går att bygga ut vattenkraften är kärn kraften det enda fossilfria storskaliga alternativet. Som ett led i att möjlig göra utbyggnad av kärnkraften förordar motionärerna ett teknikneutralt regelverk och föreslår därför i yrkande 21 att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen ska framföra att det gällande energipolitiska målet ska upphäv a s och att ett mål om att elproduktionen i Sverige ska vara 100 procent fossilfri i stället fastställ a s.

Miljöpartiets mål är ett 100 procent förnybart energisystem. Mot den bak grun den begärs ett tillkännagivande i kommittémotion 2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 4 om en solnedgångslag för fossila verk sam heter, i syfte att helt fasa ut kol, olja och fossilgas till 2030. En sådan be stämmelse skulle innebära ett slutdatum och därmed ett totalförbud mot fossil energi. Vidare föreslår motionärerna i yrkande 5 ett tillkännagivande om att upp rätta och genomföra en nationell plan för utfasning av fossil energi, inklu sive ett slutdatum för användning. I yrkande 35 efterfrågas ett tillkänna givande till regeringen om att stoppa utvinningen av fossila bränslen, interna tionellt och i EU, samt förbjuda gas-, kol- och oljeutvinning i Sverige. I yrkande 42 föreslås ett tillkännagivande om att Sverige ska vara självför sör jande på håll bart pro du cerade biobränslen senast 2030.

I motion 202 1 /2 2 : 2846 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 1 förordas ett tillkännagivande om att målet för den svensk a ener gi produktion en bör vara att uppnå klimatneutralitet.

EU:s energipolitik

I partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) anförs det att reger ingen bör verka för att kommissionen ska lägga fram en tids s att plan som be skriver hur kol- och fossilgasanvändningen ska fasas ut inom EU , och motio närerna begär i yrkande 15 ett tillkännagivande med den inriktningen. Ytterli ga re ett till kän nagivande med inriktning på EU:s energipolitik begärs i yrkan de 16 , där motio nä rerna vill att regeringen ska verka för att EU:s energi politik utforma s så att klimatmålen nås på ett samhällsekonomiskt effek tivt sätt . EU:s energi union berörs i yrkande 17, där motionärerna vill att reger ingen ska upp manas att verka för att denna energiunion fortsätter att utvecklas med fokus på fossilfrihet och för ett minskat beroende av import från Ryss land.

I kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) konsta teras det att det har framkommit uppgifter om att Sverige inte lever upp till de krav som ställs på EU-nivå. Mo tionärerna vill därför i yrkande 2 att reger ingen åter kopplar till riksdagen med en redovisning av hur väl Sverige uppfyller de krav som ställs på EU-nivå på energiområdet.

Industrins omställning

I partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) konstaterar motio nä rer na att trots ett omfattande arbete står industrin fort farande för en tredjedel av de territoriella svenska klimatgasutsläppen. I yrkande 46 efterfrågas därför ett tillkännagivande om att industrin behöver upphöra med att använda fossila bränslen och fossila råvaror. Motionärerna menar vi da re att politikens uppgift för att underlätta industrins omställning är att formu lera tydliga mål och att skapa de förutsättningar som krävs för att planerna ska gå att realisera. I yrkan de 47 begärs ett tillkännagivande om att staten genom tidi ga stöd ska öka takten i omställningen och att marknaden sedan bäst orga niserar denna om ställ ning utan statens inblandning.

I kommittémotion 2021/22:2387 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 1 be tonas vikten av att prioritera den svenska basindustrin vid utformningen av energipolitiken. Motionärerna anför att den svensk a basindustri n i allmänhet och stål in dustrin i synnerhet är starkt beroende av säker tillgång på el.

Även i kommittémotion 2021/22:2431 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) lyfts den svenska basindustrins energibehov fram. Det påpekas att basindustrin, där den exportberoende gruvnäringen ingår, är starkt beroende av en stabil och sä ker tillgång på el. I yrkande 3 begärs ett till kän na givande om en kon kur rens kraftig och stabil energiförsörjning kopp lad till gruv näringens behov.

I kommittémotion 2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) anför mo tio närerna att regeringens politik för att exkludera kärnkraft en ur fram tidens energimix äventyrar ekonomiska värden. Mot den bakgrunden förordar de i yrkande 27 att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att den ska analysera energipolitikens inverkan på industrins konkurrenskraft på kort och längre sikt.

Ett starkt näringsliv med nya och växande företag behöver god tillgång till el med konkurrenskraftiga priser. Denna uppfattning återfinns i motion 2021/22:826 av Pia Nilsson och Olle Thorell (båda S). Motionärerna menar att det behövs långsiktiga förutsättningar för energibranschen och den svenska industrin och de förordar att energitillgången i Mälardalen förbättras så att fler viktiga företagsetableringar kan bli verklighet.

Översyn av energipolitiken

Motionärerna framhåller i kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) att enskilda produktionstekniker inte bör subven tioneras och be gär i yrkande 22 ett tillkännagivande om att samtliga stöd som utgår till den svensk a energiproduktion en bör ses över samt att det genomförs en konse kvens analys av stödens effektivitet.

Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) anser i kommittémotion 202 1 /2 2 : 2390 yrkande 29 att det bör tillsättas en ny parlamentarisk utredning med uppgift att se över den långsiktiga energiförsörjningen med målet att Sve ri ges energiförsörjning ska upprätthålla en hög internationell konkur rens kraft och driftssäkerhet, samtidigt som beroendet av fossila kraftkällor, även i form av import, minimeras.

I kommittémotion 2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkan de 5 förordar motionärerna att reger ingen tillsätt er en ny parlamentarisk energi kom mis sion som tillsam mans med sakkunnig expertis kan ta fram under lag för en bred överenskommelse om en långsiktig, håll bar och effektiv energi po li tik som möter industrins, hushållens och det övriga samhällets behov.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning

I partimotion 2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) framhålls att ener gifrågan är helt avgörande för ett konkurrenskraftigt näringsliv med jobb i hela Sverige och för att sänka utsläppen. Motionärerna begär i yrkande 11 att riks dagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att se över hur Sve rige snabbare kan få fram förnybar energi och uppgradera det svenska elnätet.

I partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) begärs ett antal till kännagivanden om energipolitikens inriktning. I yrkande 9 vill motio närerna att alla former av subventioner till fossila bränslen ska fasas ut. Vidare begär motionärerna i yrkande 10 att riksdagen ska framhålla att staten måste säker ställa att energisys temet förmår att leverera fossilfri energi där den behövs och när den behövs.

Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) redovisar i kommittémotion 2021/22:2390 yrkande 1 den grundläggande inställningen att energipolitiken ska vara inriktad på att säkerställa en långsiktigt konkurrenskraftig och tillför litlig energiförsörjning, såväl för hus h åll en som för näringslivet, som gör det möjligt för Sverige att upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnads standard. Motionärerna ser det som viktigt för en nation att ha kontroll över sin energiförsörjning och anser att en hög grad av självförsörjning är att före dra i arbetet med att uppnå energipolitikens mål. Denna inställning uteslu ter emellertid inte att energisystem kan delas över nationsgränser, men då företrä desvis med nationer i Sveriges närområde. Motionärerna strävar efter att be hålla och utveckla landets energisystem, med fokus på leveranssäkerhet, effek tivitet och miljöansvar.

Sverige har länge haft en stabil efterfrågan på elenergi, men med den på gående omställningen väntas elenergibehovet öka kraftigt. Denna uppfatt ning fram förs i k ommittémotion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) . M otio närerna vill påskynda utsläppsminskningstakten inom energisek torn och för ordar i yrkande 82 därför ett tillkännagivande om att öka koldi oxid trans pa rensen i energisystemet. Vidare anser motionärerna att regeringen ska värna en övergång till en mer decentraliserad och lokal energiproduktion bl.a. genom sats ningar på små skalig och förnybar energiproduktion. I yrkande 87 begärs ett tillkänna givande med den innebörden. Decentrali serad energi pro duk tion kan dock innebära en del utmaningar och motionärerna ser det där för i yrkande 88 som viktigt att utveckla och förbättra samexistensen mellan för nybar ener giproduktion och Försvarsmaktens intressen bl.a. genom att inhämta goda exem pel från andra länder. Utöver detta vill motionärerna i yrkande 40 att subventioner till fossila bränslen skyndsamt fasas ut såväl i EU som i Sverige samtidigt som företagens konkurrenskraft värnas.

Camilla Brodin m.fl. (KD) framhåller i kommittémotion 2021/22:4219 vik ten av en stabil energiförsörjning som underlättar att hela Sverige håller ihop. En begäran om ett tillkännagivande med den innebörden finns i yrkande 13. Det handlar enligt motionärerna bl.a. om att öka elproduktionsförmågan kraf tigt i hela landet och att förbättra överförings kapaciteten.

I Liberalernas kommittémotion 2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. yrkan de 3 vill motionärerna att Energi myndighetens instruktion ändras så att myndigheten kan f okusera på hur energisystemet så effektivt som möj ligt kan vävas samman och bli fossilfri tt . Myndighetens arbete för att avskaffa kärn kraften ska enligt motionärerna upphöra.

I k ommittémotion 2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yr kan de 27 föreslås ett tillkännagivande om att avveckla kärnkraften och att det ge nom för s en stor utbyggnad av förnybar energi som vindkraft, solel och sol värme, särskilt i södra Sverige, med hänsyn till och bevarande av väl fun ge ran de ekosystem .

Cecilie Tenfjord Toftby (M) framhåller i motion 202 1 /2 2 : 1734 vikten av att länderna i Norden får utnyttja sina energiresurser optimalt för att klara den fortsatta energiomställningen, och vidare att EU inte alltid delar de svenska och nordiska uppfattningarna om hur ländernas resurser ska nyttjas för att nå klimat- och miljömålen samtidigt som välstånd och tillväxt bibehålls. Motio nären vill att regeringen ser över möjligheterna till en gemensam nordisk linje om energiproduktion och reglering av energimarknaden.

Samma motionär konstaterar i motion 2021/22:1743 att ekonomiska stöd system tenderar att bli permanenta och att det därför redan från början bör framgå hur de ska fasas ut. Mot den bakgrunden begärs ett tillkännagivande om att stödsystem utöver tydliga mål alltid ska innehålla tydliga exitstrategier.

Katarina Brännström (M) yrkar i motion 202 1 /2 2 : 2819 att riksdagen ställer sig bakom det som anförs om att trygga elförsörjningen på ett långsik tigt, men även kortsiktigt, och hållbart sätt. Motio nä ren anger att det i en del regioner redan är så fullt i elnäten att över föringsförmågan inte räcker. Det krävs därför snabba och framför allt kraftful la åtgärder för att trygga elförsörjningen.

I motion 2021/22:3620 av Lars Beckman (M) konstateras det att Sverige upplever en snabbt stigande efterfrågan på el. Att planerbar energi som kärn kraft fasas ut ser motionären som problematiskt och förordar därför ett tillkän nagivande om att det bör finnas planerbar energi i hela Sverige året om.

Bakgrund och pågående arbete

Energipolitikens inriktning

I april 2018 överlämnade regeringen en proposition om energipolitikens inrikt ning till riksdagen (prop. 2017/18:228) . Propositionen vilade på en block över skridande energipolitisk ramöverenskommelse som slöts i juni 2016 mel lan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristde mo kra terna. I propositionen föreslog regeringen nya energipolitiska mål och redo visade sin bedömning om energipolitikens inriktning.

Vid behandlingen av propositionen antog riksdagen de förslag till över gri pande mål för energipolitiken som regeringen hade lagt fram (bet. 2017/18:NU22, rskr. 2017/18:411). Målet innebär att energipolitiken ska syfta till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet och att den svenska energipolitiken bygger på samma tre grundpelare som ener gi samarbetet i EU. Med de mål som riksdagen har fastställt har energi politiken fått långsiktiga förutsättningar att skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörj ning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat och att underlätta om ställ ningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.

Utöver det övergripande målet godkände riksdagen regeringens förslag om ett mål för andelen förnybar energi som innebär att elproduktionen 2040 ska vara 100 procent förnybar. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft , och det innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. Förslaget i propositionen om ett mål för energi effek tivisering god kän des också. Målet är att Sverige 2030 ska ha 50 procent effektivare energian vänd ning jämfört med 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP) .

Riksdagen biföll också regeringens förslag om att upphäva vissa tidigare be slutade riksdagsbindningar som gällde riktlinjer för energipolitiken.

Energip olitikens inriktning i budgetpropositionen för 202 2

I budgetpropositionen för 2022 konsta te rar regeringen att e nergipolitikens inriktning ligger fast och att den syftar till att förena försörjningstrygghet, kon kurrenskraft och ekologisk håll barhet (prop. 2021/22:1, utg.omr. 21 Ener gi) . Ar be tet med att uppnå de energipolitiska målen bidrar till konkur rens kraf tiga elpriser för industrin och minskade utsläpp av växt hus gaser. Reger ingen anger att den fortsätter arbetet med att nå de riksdagsbundna energipoli tiska målen. Det konstateras samtidigt att e nergipolitiken behöver utvecklas och ta höjd för en kraftig ökning av elbehovet genom olika åtgärder, bl.a. effek tiv an vänd ning, ny infra struk tur och säkrad tillförsel.

Regeringen slår fa s t att e lek tri fiering kan bidra till stora energieffektivi seringar och utsläpps minsk ningar i nom transport sektorn och är avgöran de för att ställa om till fossilfria processer i stora industrier. Ett ökat fokus på effekt- och energieffektivisering sägs kunna bana väg för en snabb, resurs effek tiv och hållbar elektrifiering och bidra till klimatomställ ningen. Reger ingen konsta terar vidare att Sverige har inlett ett skifte med en betydande elektri fie ring av transporter, industri och andra verksamheter. En framgångs rik elek tri fiering är också avgörande för att nå nettonollutsläpp 2045 och kan även minska utsläp pen i andra länder genom export av klimatsmarta pro duk ter. Sveriges el för sörj ning ska utgöra en unik konkurrensfördel genom hög leveranssäker het, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Ge nom arbetet med elek tri fieringsstrategin (se nedan) anger regeringen att den tar ett hel hets grepp om förutsättningarna i energisektorn för att möjliggöra en omfattan de elek trifie ring av samhället.

När det gäller transportsektorn konstaterar regeringen att a nvändningen av fossil energi fortfarande är hög och står för en stor del av utsläppen. För att bryta transportsektorns fossilberoende behövs ökad transporteffektivitet, ef fek tivare fordon och farkoster, elektrifiering och en övergång från fossila till hållbara förnybara drivmedel.

Regeringen framhåller också att d et finns behov av ytterligare insatser för att nå det riksdagsbundna målet om 50 procent effektivare energianvändning 2030.

Elektrifieringskommission och elektrifieringsstrategi

I oktober 2020 inrättade regeringen en elektrifieringskommission med infra strukturminister Tomas Eneroth som ordförande. Elektrifieringskom mis sio nen är ett rådgivande organ och ska påskynda arbetet med elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet. I sitt arbete ska k om missionen bl.a. beakta de energipolitiska mål som riksdagen har beslutat .

I oktober 2020 påbörjade r egeringen även arbetet med att ta fram en natio nell elektrifieringsstrategi . I mars 2021 presenterade en arbetsgrupp för elektri fieringsstrategin ett förslag på en övergripande målbild och inriktning för det fortsatta arbetet med att ta fram den nationella elektrifieringsstrategin. Arbets grup pen anför de bl.a. att Sveriges elförsörjning , i linje med det energipolitiska mål som gälle r , ska utgöra en unik konkurrensfördel genom hög leveranssä kerhet, låg miljöpå verkan och el till konkurrenskraftiga priser. Ar bets gruppen betona de också att elektrifieringen är en stor omställ ning som kräver insatser på en helt ny nivå .

Arbetet med elektrifieringsstrategin respektive elektrifieringskom missio nen kompletterar varandra. Elektrifieringskommissionens uppdrag är att på skynda elektrifieringen av transportsektorn. Elektrifieringsstrategin omfat tar till skillnad från elektrifieringskommissionens uppdrag även elektrifiering av andra delar av samhället, inklusive industrin, som behövs för att uppnå kli mat mål och har ett helhetsperspektiv på elektrifieringen av samhället i stort. Elek trifieringskommissionens analys och förslag när det gäller transport sek torn ska beaktas i arbetet med förslaget till strategi.

Regeringen presenterade den 3 februari 2022 en nationell stra tegi för elek trifiering . Elektrifieringsstrategins inriktning är att skapa förut sättningar i ener gi sektorn för en snabb och storskalig elektrifiering av industri, transporter och arbetsmaskiner, som tillsammans står för över två tredjedelar av Sveriges nationella utsläpp av växthusgaser.

Strategin omfattar fem övergripande områden som i sin tur delas in i tolv punkter , vilka konkretiseras i 67 åtgärder som kommer att genomföras under tre års perioden 2022–2024. Vis sa av åtgärder refe reras längre fram i detta be tän kande.

Tidigare riksdagsbehandling

F örslag om energipolitikens mål och inriktning förekommer årligen i motioner från den allmänna motionstiden. Senast utskottet behandlade sådana förslag var i april 2021 (bet. 2020/21:NU21). Flera av de förslag som då var aktuella återkom bland de yrkanden som väcktes i samband med den allmänna mo tions tiden hösten 2021 och som utskottet behandlar i detta betänkande. Det gäl ler exempelvis de förslag som handlar om att målet om en helt förnybar el produktion till 2040 ska bytas ut mot ett mål där lydelsen är att elpro duk tionen alternativt elsystemet ska vara helt fossilfri till 2040.

När utskottet senast behandlade yrkanden med denna inriktning hänvisade utskottet till det som hade anförts när motsvarande förslag behandlades våren 2020 och upprepade att det vidhöll uppfattningen att förnybarhetsmålet inte bör bytas ut mot ett mål om en fossilfri elproduktion (bet. 2019/20:NU14) . Vidare konstaterade utskottet att eftersom målet uttryckligen inte innebär en stäng ning av kärnkraft genom politiska beslut är det inte motiverat med en ändring i linje med vad som hade framförts i de då aktuella motionerna.

Mer allmänt hållna yrkanden om energipolitikens övergripande inriktning som var likalydande eller snarlika flera av de som nu är aktuella behandlade s också av utskottet våren 2021. Utskottet avstyrkte dessa yrkanden bl.a. med hän visning till att energipolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en lång siktig och hållbar energiförsörjning till konkurrenskraftiga priser, vilket kan ge nya jobb, nya företag och ökad export. Utskottet fanns inte heller skäl att tillstyrka för slag om energipolitikens utformning i förhållande till industrin i allmänhet eller med inriktning på särskilda industrigrenar. Ett förslag lika lydande med det i motion 2021/22:2390 (SD) yrkande 3 om ett ändrat energi effektiviseringsmål avstyrktes också av utskottet våren 2021.

Förslag om förbud mot utvinning av fossila bränslen i Sverige likt det i mo tion 2021/22:4066 (MP) yrkande 35 behandlades av utskottet våren 2021 i samband med att utskottet tog ställning till olika mineralpolitiska förslag (bet. 2020/21:NU18). Vid detta tillfälle påpekade utskottet att de dåvarande reger ingspartierna, tillsammans med de övriga riksdagspartier som utgör re ger ings underlag i vissa frågor, har uppgett att prospektering efter och ny exploa tering av mark för att utvinna kol, olja och fossilgas ska förbjudas och att ny lagstift ning ska vara på plats 2022.

När det gäller förslag med inriktning på EU:s energipolitik kan det kon sta teras att ett yrkande som var identiskt med yrkande 2 3 i motion 2021/22:2455 (SD) behandlades av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU21). Yrkandet av styrktes av utskottet med hänvisning till att det hade initierats ett arbete med att se över energilagstiftningen på EU-nivå och att utskottet och riksdagen kom mer att ha möjlighet att återkomma till frågan om Sveriges för hand lings position när det gäller den klimat- och energipolitiska ramen. Utskot tet fram höll även att det inte delade motionärernas uppfattning om att reger ingen i förhandlingarna bör verka för att likställa kärnkraft med förnybar ener gi.

Ett förslag om att se över samtliga stöd som utgår till svensk energi pro duktion samt att det genomförs en konsekvensanalys av stödens effektivitet lika lydande med det i motion 2021/22:3688 (M) yrkande 22 avstyrktes också av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU21) . Utskottet hänvisade bl.a. till be stäm melser i budgetlagen om att hög effektivitet ska eftersträvas och att god hus hållning ska iakttas i statens verksamhet. Därtill påminde utskottet om den resultatrapportering som regeringen årligen gör i budgetpropositionen.

I några motioner framförs det förslag om att det ska tillsättas en ny s.k. Energikommission eller att en parlamentarisk utredning ska få i uppgift att se över Sverige s energiförsörjning. Liknande förslag avstyrktes av utskottet vå ren 2021 (bet. 2020/21:NU21). Utskottet sa sig se positivt på den typ av kon stellationer som den s.k. Energikommissionen utgjorde, men ansåg samti digt att det saknades förutsättningar för att nå en ny bred överenskom melse, varför det inte bedömdes vara motiverat att tillsätta en ny parlamen tarisk energikommission.

Förslaget i motion 2021/22:4220 (L) om ett förtydligande av Energimyn dighetens instruktion behandlades i snarlik form av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU21). Utskottet avstyrkte förslaget med hänvisning till att myndig heten s regleringsbrev har förtydligat s med innebörden att myndigheten har ansvar för strategiarbete och därmed möjlighet att prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, i den mån detta bedöms rimligt för att bidra till målen. Även en motion likalydande med motion 2021/22:1734 (M) om nordiskt samarbete på energiområdet avstyrktes av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU21 ) . Utskottet motiverade detta med hänvisning till det som hade anförts när motsvarande förslag hade behandlats året före . Samma motionärs förslag i motion 2021/22:1743 (M) avstyrktes av utskottet hösten 2020 (bet. 2020/21:NU6). Vid detta tillfälle instämde utskottet i hu vudsak med det som framfördes i motionen, men gjorde också be dömningen att regeringen förutsätts dela det aktuella synsättet och att det där för inte ansågs påkallat med ett tillkännagivande i linje med förslaget i mo tionen.

Avslutningsvis kan det noteras att utskottet våren 2021 också avstyrkte ett förslag likalydande med det i motion 2021/22:2819 (M) om att trygga elför sörjningen på ett hållbart sätt på både kort och lång sikt (bet. 2020/21:NU22) .

Övriga yrkanden har inte behandlats av utskottet under de närmast före gående åren.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Mål om en fossilfri elproduktion

– Ett helt förnybart energisystem

– Mål om att Sverige ska bli självförsörjande på biobränslen

– M ål för energieffektivisering

– Översyn av stöd till energiproduktion

– Sveriges efterlevnad av EU-regler på ener giområdet

– Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning .

Mål om en fossilfri elproduktion

Energipolitikens inriktning lades fast av riksdagen våren 2018 och basera des då på en bred energipolitisk överenskommelse som hade slutits mellan fem av riks dagens partier under 2016 . Riksdagens beslut omfattade bl.a. ett övergri pan de må l med innebörden att energipolitiken ska syfta till att förena eko lo gisk hållbarhet, konkurrens kraft och försörjningstrygghet och att den svenska energipolitiken bygger på samma tre grundpelare som energisam arbetet i EU. Denna inrikt ning ansågs ge lång siktiga förutsättningar för energi politiken att skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnads effektiv svensk energi för sörj ning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat och att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Ut över det övergripande målet godkände riksdagen regeringens förslag om mål för andelen förnybar energi som innebär att elproduktionen 2040 ska vara 100 procent förnybar. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärn kraft , och det innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska be slut. I flera motioner förordas tillkännagivande n om att målet i stället bör vara ett 100 procent fossilfri tt el system eller att den svenska elproduktionen ska vara helt fossilfri . I något fall efterfrågas även tillkännagivanden om ett mål med innebörden att energipro duktionen ska vara helt fossilfri. Oavsett de exak ta formuleringarna uppfattar ut skottet att huvudmotivet bakom förslagen är att underlätta för en utbyggnad av kärnkraften i Sverige.

Utskottet har under de två senaste åren avstyrkt liknande förslag om att om pröva målet om en helt förnybar elproduktion till 2040 (bet. 2019/20:NU14 och bet. 2020/21:NU21) . Utskottet anser nu liksom vid dessa tillfällen att förnybarhetsmålet inte behöver bytas ut mot ett mål om en helt fossilfri elpro duktion. Eftersom det uttryckligen sägs att målet inte ska betraktas som ett stopp datum som förbjuder kärnkraft och inte heller innebär en stängning av kärn kraft med politiska beslut menar utskottet att en sådan ändring inte är mo ti verad.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ett helt förnybart energisystem

Sverige ska ha en ambitiös energipolitik med högt ställda målsättningar om att ställa om i hållbar riktning. Utskottet är dock inte berett att sluta upp bakom ett förslag om att energisystemet ska vara helt förnybart till 2040. Huvudskälet till detta är att det är svårt att dra entydiga gränser kring det motionärerna b e tecknar som energisystemet och än svårare när det inte görs en åtskillnad mellan produktion eller användning av olika energikällor . Mål ska enligt ut skottets upp fattning vara så pass tydliga att de är möjliga att både nå och följa upp. Att avgränsa ett mål till kraftsystemet eller ännu hellre till den el som produceras inom landets gränser, i linje med det nuvarande målet , är enligt utskottets uppfattning mer precist och rimligt än att ta sikte på hela ener gi system e t. Även om utskottet delar motionärernas uppfattning om be hovet av att ställa om energisystemet, betraktar det den föreslagna målsätt ningen tyvärr som orealistisk. Att helt avveckla all användning av fossila bränslen inom exempel vis vissa industrier och inom transportsektorn till det föreslagna mål året, be dömer utskottet exempelvis vara så gott som ogörligt.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Mål om att Sverige ska bli självför sör j ande på biobränslen

Utskottet delar uppfattningen i motion 2021/22:4066 (MP) yrkande 4 om att de biobränslen som kon su meras i Sverige ska vara hållbara. Däremot ser ut skottet inga tillräckligt tungt vägande skäl för att dessa nödvändigtvis ska vara producerade i Sverige. Så länge ett hållbart ursprung kan garanteras finns det enligt utskottets upp fattning ingen anledning att begränsa möjligheterna till im port av biobränslen. Förslaget om ett mål om att Sverige ska bli självför sörjande på biobränslen bör därför avslås av riksdagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Mål för energieffektivisering

Den av riksdagen beslutade svenska energipolitiken innefattar ett mål om att Sverige 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jäm fört med 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till brut to natio nalprodukten.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen – senast våren 2021 – tagit ställning till förslag om att revidera det aktuella målet. Förslagen har avstyrkts och ut skottet är inte heller denna gång berett att ompröva sin uppfattning. Denna upp fattning ska också ses i ljuset av att det pågår en revidering av EU:s s.k. energieffektiviseringsdirektiv som kan innebära att Sverige måste se över sitt nationella energisparkrav samt styrmedlen för att uppnå detta. Utskottet anser att det slutliga utfallet av den pågående översynen och de konsekvenser den kan få för Sveriges nationella målsättningar bör avvaktas innan det finns skäl att överväga en ändring av det svenska energieffektiviseringsmålet.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Översyn av stöd till energiproduktion

Våren 2021 behandlade utskottet ett förslag som överens s tämmer med det nu aktuella i motion 2021/22:3688 (M) yrkande 22 om att samtliga stöd till svensk energiproduktion bör ses över och att det genomförs en kon se kvensanalys av stödens effektivitet. Då avstyrkte utskottet förslaget även om det sa sig dela motionärerna s uppfattning om vikten av att statliga stöd följs upp för att säker ställa att skattebetalarnas medel används så effektivt som möjligt. Utskot tet påminde dock om att det i budgetlagen (2011:203) slås fast att hög effek ti vi tet ska eftersträvas och god hushållning iakttas i statens verk sam het. Regeringen ska dessutom årligen lämna en redovisning i bud get pro positionen av de re sultat som har uppnåtts i verksamheten i förhål lande till de mål som riksdagen har beslutat.

Utskottet ser ingen anledning att ompröva sin syn på förslaget i motionen. Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Sveriges efterlevnad av EU-regler på energiområdet

Utskottet har självfallet ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller uppfattningen att den svenska energipolitiken ska följa de lagar och förord ningar som finns på EU-nivå. Utskottet delar också motionärernas syn på vik ten av att riksdagen hålls uppdaterad om vad EU gör på energiområdet och om hur väl Sverige följer nuvarande lagar och förordningar. Däremot anser ut skottet inte att det finns brist er i återkoppling en från reger ingen i detta av seende som motiverar att riksdagen ska uttala sig i linje med vad som före slås i motion 2021/22:3688 (M) yrkande 2. Av 10 kap. 10 § regerings for men följer att regeringen fortlöpande ska informera riksdagen om vad som sker inom EU- samarbetet. Därtill finns ett minoritets skydd reglerat i 10 kap. 9 § riksdags ord ningen som innebär att om minst fem ledamöter begär det ska utskottet in hämta upplysningar om en viss EU-fråga. I 9 kap. 21 § riksdags ordningen an ges d ärtill att regeringen ska redovisa sitt agerande i E U för riks dagen och årligen redovisa verksamheten i EU i en skrivelse till riksdagen . Vidare bör det nämnas att regeringen ska informera riksdagen om sin syn på de dokument som EU:s institutioner har överlämnat till riksdagen och som regeringen be dömer som betydelsefulla. Riks dagen får dessutom skriftlig information om arbetet i Europeiska unionen från unionens institu tioner i enlighet med fördra gen och protokollen till fördragen.

Utskottet vill också peka på utskottens egna möjligheter att bjuda in ansva riga regeringsföreträdare eller myndigheter för att – om det bedöms vara nöd vändigt – föra närmare samtal kring den allmänna utvecklingen inom ett visst politikområde på EU-nivå eller om hur exempelvis Sveriges energipolitik förhåller sig till de beslut som fattas på EU-nivå. Ett allmänt hållet påstående om att det har ”framkommit uppgifter” om att Sverige inte lever upp till de krav som har ställts på EU-nivå likt det i motionen anser utskottet inte bör leda till att riksdagen vidta r några särskilda åtgärder.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning

Energipolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en långsiktigt säker och hållbar energiförsörjning till konkurrenskraftiga priser, vilket kan ge nya jobb, nya företag och ökad export. Förnybar och effektiv energianvändning runt om i världen kan bidra till att lösa den globala klim atutmaningen. Utskottet ser positivt på insatser för att öka produktionen och användningen av förnybar energi samt olika åtgärder som syftar till att stimulera en effektivare energi användning. Genom sådana satsningar skapas förutsättningar för minskade ut släpp av växthusgaser och en fortsatt utveckling mot ett hållbart energi- och transportsystem. Omsättningen av energipolitiken i praktiken innefattar bl.a. att bygga ut överföringskapacitet och satsningar på småskalig och förnybar energiproduktion, smarta elnät, ökad användarflexibilitet och energilagring.

I några av de aktuella motionerna berörs frågor om energipolitikens kopp ling till och påverkan på industrins konkurrenskraft, och då kanske sär skilt den elintensiva basindustrins behov. Förslag med liknande eller lika lydande inrikt ning har behandlats av utskottet vid flera tidigare tillfällen, bl.a. våren 2021 (bet. 2020/21:NU21). Vid det tillfället påminde utskottet om att den över gri pande målbild som vägledde arbetet med att utarbeta en svensk elektri fie ringsstrategi va r att Sveriges elförsörjning även fortsätt ningsvis ska utgöra en unik konkurrensfördel genom hög leveranssäkerhet, låg miljö påverkan och el till konkurrenskraftiga priser. I elektrifieringsstrategin som presenterades i fe bru ari 2022 slås det fast att det krävs kraftfulla insatser så att elsystemet kan utvecklas i takt med behoven f ör att denna konkur rensfördel ska kunna upp rätt hålla s . Ju snabbare förutsättningarna för bättras, desto snab bare kan in dustri n och transporter na elektrifieras och större klimat nytta upp nås .

Med hänvisning till att konkurrenskraft är en av energipolitikens grund pe lare och att det intensifierade arbetet med elektrifiering som kommer att vara ett av huvudspåren i om ställningen av energisystemet också vägleds av att den svenska elförsörj ningen är en unik konkurrensfördel som ska bevaras, anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ytterligare lyfta fram bas in dustrins eller vissa särskilt utpekade industrigrenars behov av tillförlitlig el för sörjning till kon kur rens kraftiga priser genom ett tillkännagivande till reger ingen.

Det fokus på ökad elektrifiering som kommer att prägla de närmaste decen nierna syftar också till att ersätta förbränning av fossila bränslen med förnybar och fossilfri el, inte minst inom industrin och i de delar av transportsektorn som alltjämt är st ar kt beroende av sådana bränslen. Enligt utskottets mening innebär alla de åtgärder som vid tas för att ställa om samhället i hållbar och kli matvänlig riktning ett tydligt fokus på att fossila bränslen ska bli mindre attraktiva att använda än förnybara och fossilfria alternativ. Mot den bakgrun den anser utskottet inte att det kan anses vara nödvändigt att riksdagen uttalar sig om behovet av mål och åtgärder som gäller utfasning av fossila bränslen.

Kraftsystemet i Europa är integrerat i större eller mindre utsträckning. Elek trifiering som ett viktigt medel för att nå energipolitiska och kli matpolitiska målsättningar påverkas därför på olika sätt bl.a. av de energi- och klimatpo litiska vägval som andra länder gör. På senare år har energifrå gornas geopoli tiska dimension också blivit alltmer framträdande. Vikten av ett nära samarbe te inom Norden och EU kommer därför att öka. Hänsyn behöver tas till att Sveriges elsystem är en del av en nordisk och nordeuropeisk elmarknad. Mot den bakgrunden ser utskottet positivt på de utfästelser som görs i elektrifie ringsstrategin om att inom ramen för Nor diska ministerrå dets arbete utveckla det befintliga samarbetet inom Nor den och med EU-länder i närom rådet om gemensamma utmaningar och möjlig heter kopplat till trans mis sions nätsut veck ling och nationella strategier för elektrifiering. Med hänvis ning till detta anser utskottet inte att det är påkal lat med ett uttalande från riksdagen i linje med vad som föreslås i motion 2021/22:1734 (M) om en gemensam nordisk syn på vissa energifrågor.

När det gäller Sveriges agerande på EU-nivå i frågor om fossila bränslen som berörs i några av motionerna kan utskottet konstatera att det pågår en över syn av relevant EU-lagstiftning, däribland det s.k. förny bartdirektivet. Riksdagen har inom ramen för den ordinarie hanteringen av EU-ärenden tagit ställning till Sveriges förhandlingsposition när det gäller dessa frågor. Utskot tet ser ingen anledning för riksdagen att genom ett tillkännagivande till reger ingen vid sidan om den gängse hanteringen bidra till otydlighet om vilken den svenska positionen egentligen är .

I ett av motionsyrkandena framförs förslag om att öka koldioxid trans pa rensen i energisystemet. Ett liknande förslag avstyrktes av utskottet vå ren 2021. Utskottet avstyrkte förslaget med hänvisning till att regeringen har tagit fram flera indi katorer och bedömningsgrunder för att följa upp de energipoli tis ka mål som riksdagen har beslutat om. Utöver detta vill utskottet hävda att en ökad koldioxid transperens främst torde ha ett värde som mål eller indikator med kopp ling till det klimatpolitiska ramverket, och därmed vara en fråga som inte faller naturligt inom utskottets beredningsområde.

Avslutningsvis konstaterar utskottet att regeringen i sin elektrifierings stra tegi har aviserat en översyn av myndigheternas uppgifter och ansvar inom energi området. Inriktningen är att säkerställa att myndigheterna organiseras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt som skapar goda förutsättningar att lång siktigt möta samhällets behov, nå de politiska målen på energiområdet och att genomföra den föreslagna strategi n . Förslaget i motion 2021/22:4220 (L) yrkan de 3 om en ändring av Energimyndighetens instruktion bör avslås av riks dagen med hänvisning till den kommande översynen.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Kärnkraft

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag som på olika sätt gäller värnande eller ut byggnad av kärnkraften samt om satsningar på små modulära reak torer (SMR) och fjärde generationens kärnkraftteknik. Därtill avslås förslag om en färdplan för nästa generations kärnkraft och om ändra de be stäm melser om regeringens prövning av nya kärn reak to rers tillåtlig het . Även förslag om vissa tillståndsprocesser med kopp ling till kärn kraft samt om översyner, myndighetsuppdrag och inter na tio nellt arbete avslås av riksdagen . Utskottet hänvisar bl.a. till den gällande in rikt ning en för energipolitiken som riksdagen beslu tade om våren 2018 , och till de grundförutsättningar som gäller för ett ge ne ra tions skifte i det svenska kärnkraftsbeståndet.

Jämför reservation 13 (M, SD, KD, L), 14 (M, SD, KD, L), 15 (M, SD, KD, L), 16 (M, SD, KD, L), 17 (M), 18 (SD), 19 (KD) och 20 (L).

Motionerna

Allmänt om kärnkraft

Kärnkraften är avgörande för elförsörjning en och för att möjliggöra omställ ningen av industrin och transporterna, sägs det i Moderaternas parti motion 2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. I yrkande 37 vill motio närerna ha ett till kännagivande till regeringen om att värna den svenska kärnkraften.

Även i partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) framhålls kärn kraftens betydelse. Motionärerna vill i yrkande 62 att ansvariga myndig heter bör få i uppgift att planera och underlätta för nyinvesteringar i kärnkrafts reaktorerna så att driften kan fortsätta långt bortom 2040-talet.

I kommittémotion 2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) framhålls också kärnkraftens betydelse och att Sverige bör satsa på kärn kraft i den omfattning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en trygg elförsörjningssituation i Sverige. I yrkande 7 begärs ett tillkänna gi vande om en långsiktig satsning på kärnkraft.

I kommittémotion 2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) påpe kar motionärerna det märkliga i att kärnkraften, som är att betrakta som klimat neutral, ställs vid sidan av det som kallas förnybart. Motionärerna föror dar där för i yrkande 23 att regeringen i förhandlingar inom den klimat- och ener gipolitiska ramen ska verka för att likställa kärnkraft med förnybar energi.

I kommittémotion 2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) presen te ras ett antal förslag som syftar till att undanröja hindren för att driva och ex pandera kärnkraften. Motionärerna konstaterar att ansvaret för driften av rektorerna vis serligen ligger hos ägarna, men de menar också att det behövs ett aktivt engagemang i frågan från både Energimyndigheten och Strålsäker hets myndig heten eftersom kärnkraften är så väsentlig för Sveriges framtida ener giför sörjning. De anser i yrkande 22 att riksdagen därför bör uppmana regeringen att ge de två myndigheterna i uppgift att inom sina respektive om råden arbeta för att underlätta för kärn kraftsägarna att förlänga den pla ne rade drifttiden för reaktorerna.

Sten Bergheden (M) framhåller i motion 2021/22:2708 att om Sverige och världen ska kunna minska de fossila bränslena och takten på klimat för änd ringarna, måste kärnkraften behållas och byggas ut. Motionären anför i yrkan de 1 att Sverige därför måste ta fram en tydlig plan och strategi för detta. Vi dare anför motionären i yrkande 2 att behovet av miljövänlig fos sil fri el kom mer att öka med omställningen och att den svensk a kärnkraft en därför be hövs och måste byggas ut för att landet ska klara framtidens elförsörjning på ett tryggt och säkert sätt.

I motion 2021/22:2846 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 2 förordas att regeringen ska utvärdera kärn kraf tens stora be tydelse för klimatet och för den fossilfri a energiproduktion en . De under stryker också vikten av att stärka svensk teknikutveckling och kompe tens inom området.

I de snarlika motionerna 2021/22:3055 och 2021/22:3181 av Kjell Jansson (M) betonar motionären att den inhemska elproduktionen måste öka – såväl för att stärka konkurrenskraften som för att minska klimatpåverkan. Han argu menterar därför för att öka kraftproduk tions kapaciteten vid de två be fint liga kärnkraftverken Ringhals och Forsmark. Liknande yrkanden om en ka pa ci tets ökning i Ringhals finns i motionerna 2021/22:3314 av Jan Ericson (M) och 2021/22:3794 av Annicka Engblom (M). Kjell Jansson (M) har även i motion 2021/22:3428 ett mer allmänt hållet yrkande 2 om att Sverige måste satsa mer på kärnkraft för att säkerställa en robust och ren elproduktion. Kärnkraf tens betydelse för klimatomställningen, kraftsystemets funktion m.m. betonas av Lars Püss m.fl. (M) i motion 2021/22:4177. Riksdagen bör, enligt mo tio närer na, därför uppmana regeringen att verka för att möjliggöra en fort satt ut veck ling av den svensk a kärnkraft en .

Ny kärnkraft, små modulära reaktorer och nästa generations kärnkraft

Kärnkraften är avgörande för elförsörjning en och för att möjliggöra omställ ningen av industri n och transporter na , sägs det i Moderaternas parti motion 2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. Motionärerna anser att Sverige bör ta initiativ till samarbete med andra kärnkraftsnationer för att ut veckla sådana reak torer på ett kostnadseffektivt sätt . Ett tillkän n a givande med den innebör den efterfrågas i yrkande 42.

I Moderaternas kommittémotion 2021/22:3 688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6 förordas ett tillkännagivande om att värna och utveckla den svenska kärnkraften. Motionärerna framhåller att kärnkraften spelar en vik tig roll för en trygg elförsörjning och låga klimatutsläpp. Den pro ducerar energi utan att påverka klimatet , den kan producera el när den efterfrågas och den behöver inte kompletteras med t.ex. energilagring för att fungera. Motionä rer na vill också att Sverige ska satsa på nästa generations kärnkraft och begär i yrkande 8 att det ska tas fram en färdplan för detta ändamål och i yrkande 10 att de t ska skapas förutsättningar för Vattenfall AB (Vattenfall) att kunna utveckla teknologi kring små modulära reaktorer (SMR-teknologi) i Sverige. Ytterligare ett för slag med kopp ling till utvecklingen av nästa genera tions kärnkraft återfinns i yrkande 12 där motionärerna efterfrågar ett tillkänna givande om att det bör tas initiativ för att Sverige ska inleda ett samarbete med andra kärn krafts nationer för att utveckla små modulära reaktorer.

Även i kommittémotion 2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) framhålls kärnkraftens betydelse och att Sverige bör satsa på kärn kraft i den omfattning som krävs för att upprätthålla och säker ställa en trygg elförsörjning för Sverige. I yrkande 11 förordas att riksdagen genom ett till kän na givande ska uppmana regeringen att ta fram en strategi för utveck lingen av nästa generations kärnkraft och av små modulära reaktorer.

I kommittémotion 2021/22:2434 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) redovisas tecken på att regeringen har begränsat Vattenfalls möjlig heter att utveckla ny kärnkraft. Motionärerna föreslår i yrkande 11 att Vatten fall inte ska åläggas några restriktioner för att planera, förbereda eller bygga ny kärnkraft.

Camilla Brodin m.fl. (KD) betonar kärnkraftens betydelse i kommitté mo tion 202 1 /2 2 : 4195. De t kraftigt ökade elbehov et de närmaste åren kommer, enligt motionärerna , inte enbart att kunna mötas med hjälp av övriga fossilfria energikällor. Därför anser motionärerna i yrkande 13 att Sverige ome delbart bör starta arbetet med att bygga två nya reaktorer – Ringhals 5 och Ringhals 6. Vidare förordas i yrkande 1 4 ett tillkännagivande om att Sverige borde sam ar be ta med andra kärnkraftsländer både i Europa och i andra världs delar för att utveckla ett fåtal standardiserade kärnkraftverk och standar di se rade kärn krafts komponenter. Motionärerna anser att ett sådant arbe te har poten tial att både sänka kostnaderna och korta ledtiderna för byggnation en . Det är vidare motionärernas uppfattning att den fjärde generationens kärnkraft kan för bättra och underlätta elförsörjningen i framtiden. Motionärerna föror dar där för i yr kan de 15 att Sverige utveckla r en färdplan för framtidens kärn kraft. Färdpla nen bör inkludera svensk forskning och frågan om en pilot an lägg ning i Sve rige.

Kommittémotion 2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) omfattar bl.a. förslag som rör Strålsäkerhetsmyndigheten. Motionärerna förordar i yrkan de 28 att myndigheten ska skaffa sig beredskap för att ta emot en tillstånds ansökan om att få bygga en liten reaktor i Sverige. För att sänka tröskeln för nå gon att ansöka om att bygga en reaktor som skiljer sig från de reaktorer som är i drift i dag anser motionärerna bl.a. att det behövs tydliga och relevanta regler som är enkla att använda. Strålskyddsmyndigheten bör därför enligt yr kan de 29 få i uppdrag att anpassa sina föreskrifter så att små reaktorer, reak torer med andra tillämpningar än elproduktion och reaktorer baserade på annan teknik än de befintliga effektivt kan uppföras. Myndigheten bör också i enlig het med yrkande 30 få i uppdrag att utarbeta en kraftigt för enklad process för att acceptera andra länders typgod kännanden av reaktorer, system och kom ponenter i Sve rige.

Motionärerna anser vidare att kärnteknikområdet är eftersatt när det gäller den fria rörligheten inom EU. I yrkande 31 förordas därför att Strål skydds myn digheten även får i uppdrag att aktivt arbeta för att reaktorer, system och komponenter godkända i en EU-medlemsstat ska kunna anses godkända i hela unionen. Slutligen bör myndigheten enligt vad som anförs i yrkande 32 få i uppdrag att ta fram en process för en tidig dialog med reaktorleverantörer där besked om förväntningar och utmaningar kan lämnas till en intresserad leve rantör innan det finns en formell ansökan om att bygga en reaktor eller ens en utpekad beställare.

Runt om i världen pågår projekt med att bygga små modulära reaktorer för att klara den gröna omställningen, sägs det inledningsvis i motion 2021/22:2023 av Åsa Coenraads m.fl. (M). Motionärerna vill att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att låta sådana reaktorer använ das även i Sverige.

I motion 2021/22:2868 av Betty Malmberg (M) framhålls vikten av att det snarast inleds ett arbete för att den svensk a lagstiftning en ska vara anpassad till reglering av småskalig kärnkraft.

Små modulära reaktorer lyfts också fram i motion 2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M). I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att etablera sådana reaktorer för baskraftsproduktion i Skåne.

Mats Nordberg (SD) anför i motion 2021/22:397 yrkande 5 att riksdagen bör uppmana regeringen att ålägga Vattenfall att planera för byggnation av ny kärnkraft. Motionären vill också ha ett tillkännagivande om att minst en reak tor i Ringhals ska drivas vidare (yrkande 4) .

Det är orimligt att elkonsumenterna i Skåne tvingas bära kostnade rna för beslutet att lägga ned kärnkraftverket i Barse bäck i förtid, sägs det i motion 2021/22:675 av Jörgen Grubb m.fl. (SD). För att täcka elbehovet i Skåne bör riksdagen enligt motionärerna uppmana reger ingen att bygga ett nytt modernt och högeffektivt kärnkraftverk i Skåne.

I motion 2021/22:1390 av Larry Söder (KD) förutspås en betydande ökning av elanvändningen. Därtill konstaterar motionären att stora delar av den kon tinuerliga elproduktionen i södra Sverige har lagts ned eller kommer att läggas ned. Därför begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör få i upp drag att se över möjligheterna att planera för ny kärnkraft inom elområde 3 och 4.

Vissa bestämmelser om anläggning av ny kärnkraft

i Moderaternas parti motion 2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. För att un der lätta för ny kärn kraft efter frå gar motionärerna i yrkande 41 ett tillkänna givande om att det genom förs nödvän diga ändringar i miljöbalken i syfte att skapa möjligheter för små modu lära reaktorer i Sverige. Även Lars Hjälmered m.fl. (M) förordar i kommitté motion 2021/22:3688 yrkande 11 ett liknande tillkännagivande . Motionärerna vill dels ta bort förbudet mot att driva fler än tio reaktorer i Sverige, dels ändra miljöbalken så att den tillåter byggnation av reak torer på fler platser än vid de tre befintliga kärnkraft verken.

I kommittémotion 2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) framhålls kärnkraftens betydelse och att Sverige bör satsa på kärnkraft i den omfattning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en trygg elför sörj ning för Sverige. Motionärerna anför att de begränsningar som finns i miljöbalken för etableringar av nya kärnkraftsreaktorer bör tas bort. De för ordar därför i yrkande 12 ett tillkännagivande om att 17 kap. 6 a § miljö bal ken avskaffas.

I Kristdemokraternas kommittémotion 2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. yrkande 1 6 förordas ett till kännagivande till regeringen om att moderni sera kärnkrafts lagstiftningen genom att ta bort begräns ningar na om att det enbart är tillåtet att anlägga nya reaktorer på tre platser i Sverige och att det totala antalet reaktorer inte får överstiga tio.

I kommittémotion 202 1 /2 2 : 4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) presen teras ett antal förslag som syftar till att undanröja hindren för att driva och ex pandera kärnkraften . I yrkande 2 3 föreslås därför att riksdagen ska begära att reger ingen tillsätter en statlig utredare med uppdrag att se över regelverken i syfte att göra det möjligt att uppföra små reaktorer och reaktorer baserade på annan teknik än de befintliga i Sverige. Motionärerna framhåller att 17 kap. 6a § i miljöbalken , som stadgar att endast tio reaktorer samtidigt får vara i drift i Sverige och att det inte får byggas nya reaktorer någon annanstans än vid tre platser i Sverige , är särskilt problematisk. Enligt vad som föreslås i yrkande 24 bör det därför ingå i uppdraget till utredaren att föreslå att den nämnda para gra fen avskaffas. Vidare förordar motionärerna i yrkande 25 att avgifts struk turen för kärntekniska anläggningar ses över för att medge uppförande av reak torer som är betydligt mindre än dagens. Riksdagen bör också , enligt vad som anförs i yrkande 26 , uppmana regeringen att se över formerna för reger ingens till ståndsgivning för nya kärntekniska anläggningar. Även detta bör in gå i den föreslagna utredningen. Enligt vad som förordas i yrkande 27 bör dessutom tiden för tillståndsgivningen kortas ned avsevärt så att inte detta moment blir tidsstyrande för tillkomsten av framtida reaktorer eller andra kärntekniska an lägg ningar.

Bakgrund och pågående arbet e

Kärnkraft i Sverige

I Sverige finns i dag sex aktiva kärnkraft s reaktorer vid tre olika anläggningar : tre i Forsmark (Östhammars kommun), två i Ringhals ( Varbergs kommun) och en i Oskarshamn . Tidigare effekt höjningar har gjort att kärnkraften, trots ned läggning av reaktorer, under en lång period stått för omkring 40 procent av elproduktionen. År 2020 var motsvarande siffra knappt 30 procent. Reak torer nas ägare planerar i nuläget att driva anlägg ningarna åtminstone till en bit in på 2040-talet.

Som har redovisats tidigare i betänkandet fastställde riksdagen våren 2018 ett mål för energipolitiken med innebörden att elproduktionen 2040 ska vara 100 procent förnybar (bet. 2017/18:NU22 , rskr. 2017/18:411 ). I anslutning till det slogs det även fast att detta mål inte ska ses som ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och inte heller innebär en stängning av kärnkraft genom po litiska beslut. I propo si tionen Energipolitikens inriktning (prop. 2017/18:228) redo visades bl.a. att kärnkraften ska bära sina egna kostnader och att principen om att kärnkraften inte ska subventioneras består.

I den nyssnämnda propositionen konstate ra de regeringen att de då nyligen genomförda eller snart aktuella nedlägg ning arna av fyra reak torer kommer att innebära stora utmaningar för elsyste met, bl.a. i ljuset av att det sam tidigt på går en ökad elektrifiering inom trans portsektorn och process in dustrin. Re ger ingen redovisade också att kärn kraften utöver el tillför effekt och andra viktiga systemtjänster till elsystemet. En stängning av flera kärn krafts reaktorer i en nära framtid påverkar således el systemets robusthet nega tivt. Av den anled ningen ansåg regeringen att till gång en till och utveck lingen av nya och al ternativa systemtjänster behöver ses över.

Vissa bestämmelser i miljöbalken

Enligt 17 kap. 1 § miljöbalken ska regeringen pröva tillåtligheten av nya an lägg ningar för kärnteknisk verksamhet som prövas av regeringen enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet . I några av motionerna berörs den na t illåt lighets prövning och då med fokus på de begränsningar som anges i 17 kap. 6 a § för regeringens möjligheter att besluta om tillåtlighet. I den nyss nämnda bestämmelsen slås det fast att regeringen vid sin prövning av en ny kärn reaktors tillåtlighet endast få r tillåta denna reaktor om den är avsedd att

ersätta en kärnkraftsreaktor som efter den 31 maj 2005 har varit i drift för att utvinna kärnenergi och som kommer att vara permanent avstängd när den nya reaktorn tas i kommersiell drift

uppföras på en plats där en kärnkraftsreaktor efter den 31 maj 2005 har varit i drift för att utvinna kärnenergi.

Riksdagen beslutade om den aktuella bestämmelsen våren 2010 som ett led i den dåvarande regeringens strävan att skapa förutsättningar för ett genera tions skifte i det svenska kärnkraftsbeståndet (prop. 2009/10:172, bet. 2009/10:NU26, rskr. 2009/10:359).

Små modulära reaktorer

Små modulära reaktorer (SMR) definieras som kärnreaktorer på i allmänhet 300 MW eller mindre som är utformade för modulfabrikstillverkning, dvs. för serie tillverkning med korta konstruktionstider. SMR brukar kategoriseras som generation IV-reaktorer ( fjärde generationens kärnkraft ) .

Enligt Internationella atomenergiorganet (IAEA) finns det ca 50 SMR-ut formningar och koncept globalt. De flesta av dem befinner sig i olika ut vecklingsstadier och vissa påstås kunna byggas och levereras på kort sikt. I april 2021 fanns det sex SMR-anläggningar i drift ( Kina, Pakistan, Indien och tre i Ryssland). Ytterligare några höll på att byggas i Argentina och Kina.

Regeringen om SMR

I mitten av december 2021 besvarade statsrådet Khashayar Farmanbar en skrift lig fråga från Mattias Bäckström Johansson (SD) om huruvida statsrådet avser att vidta åtgärder för att ta fram en strategi för utvecklingen av nästa generations kärnkraft och utveck lingen av SMR (fr. 2021/22:484) . Statsrådet kon sta terade i sitt svar att SMR-k onceptet bygger på att standardi serade reak torer byggs identiska och i stort antal och att till stånds processen förenklas ge nom någon form av ”typgod kännande”. Upp skatt ningar om när sådana skul le kunna finnas kom mer siellt till gängliga varie rar , enligt statsrådet, dock kraf tigt.

Vidare slog statsrådet fast att det – m ed tanke på de resurser som krävs – sannolikt är någon av de nuvarande större reaktortillverkar na som kommer att vara först med att erbjuda SMR-teknik. Sverige har inga sådana till verkare och i E U finns bara en fransk tillverkare som , enligt statsrådet , möjligen har planer på att utveckla tekniken.

Statsrådet konstaterade sammanfattningsvis att SMR ännu befinner sig på utvecklingsstadiet och att teknike n sannolikt måste ha funnits på marknaden ett tag, d vs. att ett flertal identiska reaktorer har sålts, innan kostnaden sjunker till de nivåer som är bakgrunden till satsningarna.

Vidare framhöll statsrådet att det inte finns något regelverk i Sverige som möjliggör förenklade tillståndsprocesser för SMR och att S verige kommer att ställa krav på att en reaktor är säker, oavsett om det gäller SMR eller stora kon ven tionella reaktorer. Det är enligt statsrådet dock svårt att ändra regelver ket innan det finns några kommersiellt tillgängliga SMR att ta ställning till.

Avslutningsvis underströk dock statsrådet att r egeringen no ga följer ut veck lingen av all fossilfri teknik, inklusive av SMR.

FoU-stöd till en SMR-reaktor

Den 15 februari 2022 redovisade Energimyndigheten att den har beslutat att bevilja 99 miljoner kronor i stöd till Swedish Modular Reactors AB för att demonstrera en mindre reaktor i Oskarshamn . I nom ramen för pro jektet Solstice ska en elektriskt uppvärmd pilotanläggning av en liten modulär reak tor som kyls med bly, testas och demonstreras. Myndigheten konstaterar att den aktuella tekniken på sikt kan utvecklas till att bli en kostnadseffektiv fos sil fri baskraft och på så vis bidra till att un derlätta elektrifieringen för en omställning till ett fossilfritt samhälle, inte minst på global nivå. Vidare fram håller Energimyndigheten att eftersom lös ningen även kan producera vät gas med hög verkningsgrad, som kan lagras till tider när elbehovet är större än el produktionen, möjliggör den en större flexi bilitet och stabilitet i elsystemet.

Projektet är ett samarbete mellan Swe dish Modular Reactors, Blykalla Re aktorer Stockholm AB, Sydkraft Nuclear Power AB/Uniper och forskare från KTH.

Vattenfall och kärnkraftverket Ringhals

Utskottet har i ett tidigare betänkande redogjort för Vat ten falls beslut från 2015 om en förtida stängning av Ringhals 1 och 2 (bet. 2019/20:NU14) . Ring hals 2 togs ur drift den 30 december 2019 och Ringhals 1 den 31 decem ber 2020. För de återstående reaktorerna Ringhals 3 och 4 gäller alltjämt de be fint liga planeringsförutsättningarna om drift i 60 år.

Dåvarande statsrådet Ibrahim Baylan besvarade den 20 januari 2021 en skriftlig fråga från Mats Nordberg (SD) om nedläggningen av Ringhals och vilka skäl som låg till grund för regeringens ställningstagande att inte förhindra Vattenfalls beslut (fr. 2020/21:1198). I sitt svar uppgav statsrådet att riksdagen har be slutat att Vattenfall affärsmässigt ska bedriva energiverksamhet så att bolaget är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt håll bar energiproduktion. Vidare påminde statsrådet om att bolagen med stat ligt ägande liksom övriga svenska aktiebolag lyder under aktiebolagslagen (2005:551) och att det är styrelsen som har ansvar för hur bolaget organiseras och förvaltas utifrån bolagets bästa. Statsrådet anförde avslutningsvis att Vat ten fall s beslut att avveckla Ringhalsreaktorerna basera des på en af färs mässig bedömning.

Något om internationellt utvecklingsarbete på kärnenergiområdet

Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) forsknings- och utbildnings pro gram drivs parallellt med Horisont Europa, EU:s ram program för forskning och innovation för 2021–2027. Syftet med Euratoms program är att stimulera forsk ning och utbildning för att minska kärnsäkerhetsrisker och andra säker hets risker, utveckla säker kärnteknik och förbättra strål skyddet. Pro gram met anses bl.a. leda till att medlemsstaternas forsknings an sträng ningar på området sam ord nas. Totalt har det en budget om 1 757 mil joner euro (åtagande i 2018 års priser) 2021–2027.

Förutom insatserna inom Euratom är kärnkraft också ett av tio områden inom den strategiska EU-planen för energiteknik (European Strategic Energy Technology Plan, SET-Plan). Verksamheten betecknas SNETP (Sustainable Nuclear Energy Technology Platform) och syftar bl.a. till att utveckla nästa generation av mer hållbara reaktortekniker samt till att utveckla nya til lämp ningar för kärnkraft.

S kriftlig fråga om mark för kärn krafts utbyggnad

I slutet av december 2021 besvarade statsrådet Annika Strand häll en skriftlig fråga från Lotta Olsson (M) om hur reger ingen avser att verka för en lag ändring för att möjliggöra för andra bolag än Vattenfall, Uniper och Fortum att bygga ny kärnkraft i Sverige (fr. 2021/22:657 ) . Statsrådet hänvisade till de energipolitiska beslut som har refererats tidigare i detta betänkande samt till den tillåtlighetsprövning i miljöbal ken som också har nämnts ovan. Vidare nämnde statsrådet att g enera tions skiftet i det svenska kärnkraftsbeståndet ut över miljöbalken också regle ras i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksam het. I juni 2017 tillsatte r egeringen en sär skild utredare med uppgift att se över la gen om kärnteknisk verksamhet som den 1 april 2019 lämnade betänkandet Ny kärntekniklag – med förtydligat an svar (SOU 2019:16). Statsrådet konsta terade att utred ningens betänkan de har remit terats och genomförts i vissa delar samt att å terstående förslag be reds inom Regeringskansliet. Avslut ningsvis slog hon fast att det vid den ak tuella tid punkten inte planerades några andra ändringar i lagstiftningen.

Ett så gott som likalydande svar gav statsrådet Annika Strandhäll på en frå ga från Arman Teimouri (L) vid samma tidpunkt (december 2021) om huru vida hon ämna de ta initiativ för att avskaffa miljöbalkens 17 kap. 6 a § som förbjuder re ger ingen att meddela tillstånd för nya reaktorer någon annan stans än där det redan finns reaktorer i dag (fr. 2021/22:592) .

Kärnkraft i EU:s taxonomi förordning

I mars 2018 presenterade kommissionen en handlingsplan för finan siering av hållbar tillväxt. Handlingsplanen var ett av flera initiativ inom ra men för kapi tal marknadsunionen och innehåller åtgärder för att främja håll bara inves teringar och en hållbar finansmarknad inom EU. En del av denna handlings plan är EU:s gröna taxonomiförordning . Beslut om taxonomi för ordningen fat tade s av Europaparlamentet och rådet i juni 2020.

I november 2020 presenterade kommissionen ett utkast till delegerad akt för de klimatrelaterade målen i förordningen, dvs. begränsning av respektive anpassning till klimatförändringar. Utkastet var föremål för en offentlig kon sultation som avslutades i december 2020. I april 2021 presenterade kommis sionen en reviderad version av den delegerade akten och den antogs av kom missionen den 4 juni 2021. Tidsfristen för att invända mot den delegerade ak ten löpte ut i början av december 2021.

Under perioden d en 31 december 2021 till den 21 januari 202 2 höll kom mis sionen en konsultation med medlemsstaterna om ett utkast till en dele gerad akt som ska komplettera de två akterna ovan. Kompletteringarna hand lar dels om att fastställa ytterligare granskningskriterier för de två kli mat rela te rade målen i taxonomiförordningen för vissa kärnkrafts- och na tur gas re latera de verk samheter, dels om att specificera särskilda upplys nings krav för dessa verk samheter. Kommissionen höll inte någon of fent lig konsul tation om utkas tet. Kommissionen antog den delegerade akten den 2 februari 2022.

Regeringen är aktivt involverad i kommissionens arbete med delegerad e ak ter, både genom att besvara konsultationer och genom direkta kontakter med kommissionen och andra medlemsländer.

Den 19 januari 2022 besvarade statsrådet Khashayar Farmanbar en skriftlig fråga från Mattias Bäckström Johansson (SD) om när och var regeringen har fört fram uppfatt ningen att kärnkraften ska klassas som hållbar i taxonomin (fr. 2021/22:705) . Statsrådet redovi sa de att han v id minister råd s mötet för ener gi i Bryssel den 2 december fram höll att en betydande andel av Sveriges riks dag ansåg att alla energikällor med låga utsläpp, inklusive kärn kraft, har en viktig roll att spela och att kärn kraf tens vill kor måste värnas i taxo nomin. Denna hållning uttrycktes även av stats sekre terare Elin Eliasson i Ekofinrådet den 7 december 2021 . V id Euro peis ka rådets möte den 16 december 2021 framförde statsminister Magdalena Anders son att kärnkraft kommer att fort sät ta spela en viktig roll och därför bör inklu deras i taxonomin.

Tidigare riksdagsbehandling

Förslag som på ett mer allmänt plan handla de om att värna den befintliga kärn kraften eller att satsa på ny kärnkraft liknande eller likalydande med de nu aktuella behandlades av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU21). Utskot tet redovisade bl.a. uppfattningen att kärnkraften har en viktig roll i den svenska energimixen och att denna roll med största sannolikhet kommer att bestå under ytterligare decennier. Vidare konstaterade utskottet att riksdagens partier har olika syn på vilken roll kärnkraften bör och kan spela i framtiden och kon kluderade att de då aktuella förslagen inte bör leda till några tillkänna gi vanden.

Våren 2021 avstyrkte utskottet också förslag om satsningar på små modu lära reaktorer och fjärde generationens kärnkraft samt om en färdplan för fram tiden s kärnkraft . Utskottet hänvisade till att den aktuella tekniken bör be hand las genom att regeringen identifierar behov av forskning och demon stra tion och till att en energiforskningsproposition då var aviserad till senare under vå ren 2021.

Även förslag om ändringar av bestämmelserna i miljöbalken om reger ingens tillåtlighetsprövning av nya kärnreaktorer var föremål för utskot tets ställ ningstagande våren 2021. Utskottet avstyrkte förslagen med hän visning till att sådan ny kärnteknik som eventuellt kan bli aktuell alltjämt ännu befin ner sig på utvecklingsstadiet och att det inte fanns någ ot skäl för riksdagen att ta några initiativ till att ändra de aktuella bestämmelserna.

Förslagen i motion 2020/21:4220 (L) om olika anpassningar av regelverket och om myndigheternas förberedelser inför eventuella ansökningar om att få etablera ny kärnkraft i Sverige avstyrktes av utskottet våren 2021 med hänvis ning till utskottets grundläggande syn på kärnkraftens framtida roll i det svenska energisystemet.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Färdplan för nästa generations kärnkraft

– Små modulära reaktorer

– T illåtlighetsprövning av nya kärnreaktorer

– Tillståndsprocesser och ny kärnkraft

– Vissa övriga frågor om kärnkraft .

Färdplan för nästa generations kärnkraft

Kärnkraften spelar en viktig roll i det svenska energisystemet och kommer att vara en grundbult i kraftsystemet under ytterligare ett antal decennier. Visser ligen är kärnkraften bättre ur ett klimatperspektiv än den kraftproduktion som byg ger på förbränning av fossila energiresurser, men det finns andra faktorer som gör att det finns skäl att förhålla sig avvaktande till denna produk tions källa s framtidsutsikter . Det handlar då inte minst om frågor kopplade till strålsä ker het och kärnavfallshantering. Oaktat detta är utskottet öppet för att överväga ett annat synsätt på kärnkraften o m utvecklingen på kärntek nik om rådet tar sådana språng att det öppnas möj lig heter att producera kärn energi på ett mer hållbart sätt än i dag. Den demon strationsreaktor som ska etableras i Oskars hamn i kombination med inter nationell forskning och ut veck ling på detta område kan troligen bidra till detta. Vidare förutsätter utskottet att reger ingens syn på ny kärnkraftsteknik kommer att redovisas i den energi forsk nings pro po sition som har aviserats vid ett antal tillfällen, men som ännu inte har över lämnats till riksdagen.

Sammantaget anser utskottet inte att det med dagens kunskap finns tillräck lig grund för att utskottet ska uppmana riksdagen att ställa s ig bakom förslage n i motionerna 2021/22:3688 (M) yrkande 8 eller 2021/22:4195 (KD) yrkande 15 om att det ska tas fram en färdplan eller strategi för nästa genera tions kärn kraft .

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Små modulära reaktorer

I ett antal motioner förordas satsningar på test- och demo nstra tions anlägg ningar som kan användas för att ut veckla fjärde generationens kärn kraft , in klusive det som brukar betecknas små modulära reaktorer .

Här kan utskottet konstatera att Energimyndigheten har möjligheter att fi nansiera dylika satsningar från statsbudgetens energiforskningsanslag inom ut gifts område 21 Energi. Myndigheten beslutade också i februari 2022 att be vilja medel för byggandet av en mindre , blykyld reaktor i demonstrations skala i an slut ning till kärnkraftverket i Oskarshamn . Utskottet kommer att följa utveck lingen på området med intresse, men kan samtidigt konstatera att det sannolikt kommer att dröja många år innan den aktuella tekniken når en sådan mognad att den är aktuell att inkludera i det svenska energisystemet. I likhet med vad som har anförts tidigare i betänkandet f örutsätter utskottet att reger ingens syn på ny kärnkraftsteknik kommer att redovisas i den energi forsk ningspro position som har aviserats vid ett antal tillfällen, men som ännu inte har över lämnats till riksdagen.

När det gäller förslagen om att redan nu anpassa lagstiftningen, olika pröv ningspro cesser etc. till den nya tekniken vill utskottet återigen påminna om att det kom mer att finnas gott om tid för detta och att det dessutom kommer att vara nödvändigt att forma det nya regelverket efter hur teknikutvecklingen fram skrider och vilka praktiska tillämpningar som kan bli aktuella . Fram has tad och dåligt anpassad lagstiftning riske rar snarare att bli ett hinder än nå got som gagnar möjligheterna för den nya tekniken att spela en roll i det svenska energisystemet.

Med det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att göra några ut talanden till förmån för satsningar på utveckling av ny kärn kraft. Samt liga mo tionsyrkanden avstyrks därmed.

T illåtlighetsprövning av nya kärnreaktorer

Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste åren tagit ställning till förslag i motioner om ändringar i miljöbalkens bestämmelser om regeringens tillåt lighetsprövning av nya kärnkraftsreaktorer. De aktuella bestämmelserna till kom våren 2010 som ett led i den dåvarande borgerliga regeringens strävan efter att skapa förutsättningar för ett generationsskifte i det svenska kärnkrafts beståndet. Sedan bestämmelserna infördes har ett par reaktorer avvecklats och det öppnar möjligheter för att ersätta dessa reaktorer med nya på de platser där de ned lagda reaktorerna fanns. Ett generationsskifte av detta slag har dock än nu inte utmynnat i några mer konkreta planer.

Utskottet anser att den gällande regleringen ger rimliga förutsättningar för ett generationsskifte i den svenska kärnkraften och att det i dagsläget därför saknas skäl att ändra de aktuella bestämmelserna i syfte att ytterligare öppna upp för nya reak torer liknande de som nu finns i Sverige eller för att underlätta eta bleringen av kärn tekniska lösningar som fortfarande befinner sig på ut veck lingsstadiet.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Tillståndsprocesser och ny kärnkraft

I motion 2021/22:4220 (L) yrkandena 25–30 finns ett antal förslag som syftar till att säkerställa långtidsdrift av de befintliga kärnreaktorer na , undanröja hin der, korta ledtider och sänka kostnader för ny kärnkraft, förändra inrikt ningen på arbetet vid Energimyndigheten och Strålsäkerhetsmyndig heten samt till att Sverige utvecklar sitt internationella samarbete om kärnkraft. Likaly dan de förslag behandlades av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU21). Vid detta tillfälle avstyrkte utskottet förslagen. Utskottet anser inte att något nytt har tillkommit med koppling till det som tas upp i motionen , varför riksdagen även denna gång bör avslå de nämnda motions yrkanden a .

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Vissa övriga frågor om kärnkraft

Med anledning av förslag i motioner om långsiktiga satsningar på kärnkraft vill utskottet än en gång påminna om att det tidigare i betänkandet konstaterat att kärnkraften har en viktig roll i den svenska energimixen och att denna roll med största sannolikhet kommer att bestå under ytterligare decennier. Däremot anser utskottet inte att kärnkraft kan klassas som ett hållbart kraftslag på längre sikt .

Utskottet har tidigare i betänkandet även redovisat energipolitikens mål och inrikt ning och där även klargjort de grund förutsättningar som gäller för ett gene ra tions skifte i det svenska kärnkraftsbeståndet. Utskottet vill påminna om att des sa förutsättningar lades fast genom en överenskommelse mellan par tierna i den borgerliga regeringen i början av 2010-talet och därefter inte har ändrats trots att det är andra partier som har bildat regering. Om någon aktör är villig att satsa på kärnkraft under de givna förutsättningarna och därtill upp fyller övriga krav, däribland miljö - och strålsäkerhets krav, ser utskottet inget hinder mot att ett generations skifte genomförs. Med hänvisning till detta förhåll nings sätt avstyrker utskottet samtliga de motionsyrkande n som gäller allmän na eller geografisk t preciserade önskemål om att ny kärnkraft måste etableras i Sverige. Detsamma gäller de förslag som gäller långsiktiga sats ning ar på kärn kraft.

Vattenfall AB är ett av de bolag som producerar kärnkraft i Sverige. När det gäller Vattenfalls roll i förhållande till den nuvarande kärnkraften som tas upp i några av motionerna och om bolagets eventuella planer på att anlägga nya reaktorer vill utskottet hänvisa till det som anfördes när liknande yrkanden behandlades av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU21). Utskottet påminde då om att riksdagens beslutade uppdrag till Vattenfall innebär att bolaget ska bedriva sin verksamhet på affärsmässiga grunder. Vattenfall verkar på en kon kurrensutsatt marknad och ska fatta sina beslut på marknadsmässiga grun der. Utskottet an s åg inte att riksdagen b orde agera utifrån de aktuella försla gen . Utöver detta kan tilläggas att Vattenfall ska bedriva energi verk sam het så att bolaget är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energi pro duktion. Inte heller denna gång anser därför utskottet att riks dagen bör vidta några åtgärder med anledning av de motioner som på något sätt gäller Vattenfall och kärn kraft.

Beträffande det som anförs i motion 2020/21:4220 (L) yrkandena 22, 31 och 32 om förenklade tillståndsprocesser för prövning av sådana nya kärntek niska lösningar som eventuellt kan bli aktuella på sikt är utskottets hållning att Sverige kommer att ställa krav på att en reaktor är säker, oavsett om det gäller sådana reaktorer som bygger på nya tekniska lösningar eller stora konven tionella reaktorer.

Utskottet är i dagsläget inte berett att verka för en harmonisering av regel verket på EU-nivå med innebörden att reaktorer, system och komponenter som är godkända i en EU-medlemsstat ska kunna anses godkända i hela unionen i linje med vad som föreslås i motionen. Eventuella anpassningar av regelverket för att göra det möjligt med typgod kännanden som är giltiga i flera EU-länder bör anstå tills det visar sig om den hittills förhållandevis oprövade teknik som åsyftas är hållbar i alla relevanta avseenden. Utskottet förutsätter också att be rörda myndigheter följer utveck lingen på området och – när de anser det vara nödvändigt – informerar regeringen om ett eventuellt behov av tydligare styr ning eller eventuella upp drag som syftar till att underlätta för reaktor le veran törer att verka på den svenska marknaden i linje med vad som föreslås i samma motion.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Vattenkraft

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen tillkännager för regeringen att v attenkraften har en cen tral roll för det svenska kraftsystemet och kompletterar et t tidigare tillkännagivande om den småskaliga vattenkraften så att det tydlig görs för regeringen att både den små- och storskaliga vatten kraften ska värnas och utvecklas. Därmed bifaller riks dagen förslag med den na inriktning i två motioner.

Övriga förslag som på olika sätt gäller vattenkraften avslås av riksdagen, bl.a. med hänvisning till att det pågår ett arbete med att modernisera miljövillkoren och att effektivisera de tillståndsproces ser som kan kopplas till vatten kraf ten.

Jämför reservation 21 (S, V, L, MP), 22 (SD), 23 (C) och 24 (L).

Motionerna

I Liberalernas partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. slås det fast att vattenkraften är klimatsmart och spelar en mycket viktig roll för den svenska energiförsörjningen både nu och i framtiden. D en ökande andelen vä derberoende elproduktion kräver dock en mer flexibel vattenkrafts drift sam ti digt som miljöåtgärderna talar för en jämnare drift , vilket kan innebär a att oli ka intressen kommer i konflikt med varandra . M otionärerna anser att det be hövs mer kunskap om effekterna av detta och förordar i yrkande 61 att riks dagen genom ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att ta fram kun skap om vad en stor andel väderberoende elpro duktion innebär för vatten kraf ten. Ett likalydande förslag med samma moti vering finns också i kommit té motion 2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 20.

Även i kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) betonas vattenkraftens betydelse. I yrkande 23 förordas ett tillkännagivande om att re geringen ska ges i uppdrag att värna och utveckla både små- och storskalig vattenkraft. Motionärerna betonar vidare i yrkande 24 vikten av att regeringen styr de berörda myndigheter na på ett sådant sätt att riksdagens önskan om att värna och utveckla vattenkraften får ge nom slag i praktiken. Regeringen bör i det arbetet kunna använda flera olika verk tyg som t.ex. regleringsbrev, myn dig hetsdialog och utredningsuppdrag.

I kommittémotion 2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) anför motionärerna att vattenkraften tillsammans med kärnkraften utgör basen för Sveriges elproduktion . Motionärerna anser att det finns en bety dande potential i de småskaliga vattenkraftsstationerna. I yrkande 4 för ordar de att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen bör under stryka vatten kraf tens , inklusive den småskaliga vattenkraftens , betydel se. I motionen fram hålls vidare att kraftstationerna skulle kunna bli effektivare utan att vatten flödet behöver öka . S amtidigt finns det många ned lagda kraftstationer där verk samheten skulle kunna återupptas. Det finns även en större potential för den småskaliga vattenkraften att kunna delta i reg ler marknaden med ny teknik. Motionärerna förordar i yrkande 5 ett till känna gi vande om att alla undantags möj lig heter som finns i EU-reglerna på området för vattenkraften ska nyttjas och även få genomslag i praktiken hos de berörda myndigheter na . För att kun na öka den ekonomiska avsättningen och uthål lig heten i den svenska vatten kraf ten fram till tidpunkter där elener gin efterfrå gas mer, anser motio närerna vidare i yrkande 6 att reger ingen bör utreda för ut sättningarna för en ökad ma ga sineringskapacitet för vattenkraften.

Vattenkraften spelar en central roll för att Sverige ska uppnå målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040, sägs det i kommittémotion 2021/22:4131 av Helena Lindahl m.fl. (C) . I yrkande 2 3 förordas ett till känna givande till regeringen om att värna, utveckla och stärka lönsamheten i vat tenkraften och dess viktiga roll i ett helt förnybart energisystem genom mins kat regel krångel, respekt för äganderätt en samt effektiva och proportio ner liga miljöåt gärder till rimliga kostnader.

Bakgrund och pågående arbete

Vattenkraft med moderna miljövillkor

I propositionen Energipolitikens inriktning konstaterade regeringen att vatten kraften är central för Sveriges förnybara elförsörjning (prop. 2017/18:228) . Stora delar av vattenkraftsproduktionen bidrar med balansering på alla tidsho risonter – från sekund- och minutreglering till årsreglering. Vidare fram hölls det att vattenkraften är avgörande för att elsystemet ska kunna ställas om till 100 procent förnybar elproduktion. En fortsatt hög pro duktion av vatten kraft är därför grundläggande. För att möta behovet av mer reglerbar förnybar el produktion bedöms vattenkraftens tillgängliga effekt och regler förmåga be höva öka jämfört med i dag, och det finns goda möjligheter att åstadkomma det i samband med uppgraderingar av de befintliga vatte nkraftverk en .

I april 2018 lämnade regeringen propositionen Vattenmiljö och vattenkraft till riksdagen (prop. 2017/18:243) . I propositionen anfördes bl.a. att alla vat ten verksamheter med koppling till produktion av vattenkraftsel ska ha moder na miljövillkor och att det ska finnas en nationell plan för de prövningar och omprövningar som behöver göras för att befintliga verksamheter för pro duk tion av vattenkraftsel ska förses med moderna miljövillkor.

I juni 2018 ställde sig riksdagen bakom regeringens förslag om vattenmiljö och vattenkraft och lagändringarna började gälla den 1 januari 2019 (bet. 2017/18:CU31 , rskr. 2017/18:383 ) .

Nationell plan för moderna miljöbeslut

Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om en nationell plan för moderna miljö villkor för vattenkraften i enlighet med ett förslag från Havs- och vatten myndigheten, Energimyndigheten och Affärsverket s venska kraftnät (Svenska kraftnät) . I planen anges en nationell helhetssyn om att förse vattenverk sam heter för produktion av vatten krafts el med moderna miljövillkor, på ett sam ordnat sätt, med största möjliga nytta för vattenmiljön och för en nationell effek tiv tillgång till vatten krafts el. Den nationella planen lägg er grunden för ett systematiskt arbets sätt för att uppnå målet om största möjliga vattenmiljö nytta samtidigt som en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel bibehålls. I planen fram hålls att en viktig del i arbetet är att följa upp genomförandet av den nationella planen.

I beslutet om den nationella planen framh öll regeringen vattenkraftens cen trala roll för Sveriges förnybara elförsörjning och för att kunna ställa om el systemet till 100 procent förnybar elproduktion. Regeringen konstatera de sam tidigt att djur- och växtliv i sjöar och vattendrag har påverkats negativt under lång tid till följd av dämning, torrläggning och ändrade vattenflö den.

Vidare framgår det att regeringen avser att ge de berörda myndigheter na ett samlat uppdrag att följa upp den nationella planen. Enligt uppgift från Miljö departementet i mitten av februari 2022 pågår beredning av detta upp drag inom Regeringskansliet.

I regleringsbreve n för 2020 –2022 har reger ingen uppdragit åt länsstyrel ser na att verka för att den nationella planen ge nom förs i sin helhet och att re do visa hur de arbetar med att genomföra planen, vilka undantag som har beslu tats , på vilken grund dessa beslut har fattats och vilka vatten som har förklarats som kraftigt modifierade i enlighet med vattenförvaltnings för ord ningen (2004:660) för de vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen.

Regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivande om de n småskalig a vattenkraft en

Våren 2020 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande till regeringen med an ledning av motionsyrkanden om småskalig vattenkraft (bet. 2019/20:NU14 , rskr. 2019/20:221 ). Enligt utskottet behöver det fortsatta arbe tet med att refor mera vattenlagstiftningen och vattenförvaltningen vara inriktat på att värna den småskaliga vattenkraften genom minskat regelkrångel, respekt för ägan derätten och effektiva miljöåtgärder till rimliga kostnader.

I regeringens skrivelse 2020/21:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2020 från våren 2021 ang av regeringen att riksdagens till kän na givande ännu inte va r slutbehandlat . Regeringen anförde i övrigt föl jande:

Den 25 juni 2020 beslutade regeringen en nationell plan för moderna mil jövillkor för vattenkraften. Planen ger en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samord nat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. I beslutet anges bl.a. att ansvariga myndigheter i arbetet med att genomföra planen och hålla den uppdaterad ska bevaka och vidta de åtgärder som behövs för att prövningarnas sam mantagna ne gativa inverkan på en nationell effektiv tillgång till vatten kraftsel ska hål las till ett minimum … Den 5 november 2020 upp drog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Statens energimyndig het och Affärsverket svenska kraftnät se över de HARO-värden som anges i den nationella planen för moderna miljövillkor. I uppdraget ingår även att redo göra för hur fördelningen av HARO-värdena mellan huvudavrin ningsområden har gjorts och tydliggöra vilken funktion värdena har i arbe tet med att förse vattenkraften med moderna miljövill kor. Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2021. Vidare fick Havs- och vattenmyn dig heten i regleringsbrevet för 2021 i uppdrag att göra en kunskapssam man ställning om dammar. Enligt uppdraget ska Havs- och vattenmyn dig heten med stöd av Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter, utifrån be fintligt kunskapsunderlag tillhandahålla en kun skaps sam man ställ ning av vattenkraftdammars och andra dammars för- och nack delar för na turvård och biologisk mångfald samt potentiella be tydelse för att minska risken för erosion, övergödning och översväm ningar jämfört med om dammarna inte skulle finnas .

Det sist nämnda uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten redovisades till regeringen i slutet av september 2021 ( Redovisning av regeringsuppdrag om kunskapssammanställning om dammar, dnr 1-2021 ).

Om vattenkraftens roll i regeringens elektrifieringsstrategi

I regeringens elektrifieringsstrategi som presenterades i början av februari 2022 framhålls det att v attenkraften har en central roll för en kostnadseffektiv elförsörjning, inte minst vid högre andelar variabel elproduktion. Vidare på mindes det om att det under 2022 kommer att inledas o mpröv ningar av vat ten kraften enligt 11 kap. 27–28 §§ miljöbalken. Ompröv ning arna ska inne bära att verksamheterna förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv till gång till vattenkraftsel.

Den inriktning som anges fö r v attenkraftens utbyggnad är att den främst ska ske genom effekthöjning ar i de befintliga kraft verk en med moderna miljö tillstånd. Härutöver anges det att v attenkraftens lagrings- och flexibili tets po tential ska tas till vara. Regeringen framhåller vidare att v atten kraf tens roll i framtidens elsystem ska analyseras. Enligt vad som anförs i elektri fierings stra tegin bör a nalysen bl.a. omfatta förutsättningar för effekthöjningar samt tek niska, eko no miska och mil jömässiga förutsättningar för kraftigt ändrade pro duk tions mönster i syfte att möjliggöra integrering av ytterligare variabel el pro duktion i elsystemet. Vidare anförs det att e ffekthöjningars eventuella på ver kan på andra värden ska beaktas och redo visas, bl.a. när det gäller kultur- och natur miljön. Analysen bör även inkludera potential en för pumpkraft och kart lägga behov av eventuella insatser för att i större utsträckning kunna rea lisera vatten kraftens lagrings- och flexibi li tets potential.

Forsknings- och innovationsprogrammet Hållbar vattenkraft

Energimyndigheten driver forsknings- och innovationsprogrammet Hållbar vatten kraft. Programmet syftar till att bidra till omställningen mot ett hållbart och förnybart energisystem genom forskning om och utveckling av tekniker, system, metoder och frågeställningar relaterade till vattenkraft. De prioritera de insatserna inom programmet delas in i följande tre integrerade utma nings områden:

– Vattenkraften som säker och effektiv energiresurs

– Vattenkraften som en reglerande resurs

– Vattenkraftens miljöpåverkan .

Programmet omfattar totalt 106 miljoner kronor, fördela de över 2018 – 2024 . Pro grammets totala omfattning är dock större, eftersom de olika projek ten sam finansieras.

Genomförandet av lagstiftningen för vattenkraft och vattenmiljö

I december 2021 besvarade statsrådet Annika Strandhäll en skriftlig fråga från Rickard Nordin (C) om hur regeringen kommer att agera för att lagstiftningen och dess intentioner ska få genomslag i den verkliga myn dighetsutövningen (fr. 2021/22:559) . Statsrådet svarade följande:

N är r egeländringarna om miljöanpassning av vattenkraften trädde i kraft den 1 januari 2019 införde s även en skyldighet i vattenförvaltnings för ord ningen (2004:660) om att vattenförvaltningen fullt ut ska använda alla de möjligheter som EU-rätten ger avseende undantag och förklarande av vatten som kraftigt modifierade. I syfte att säkerställa genomslag av denna ändring gav regeringen i juli 2019 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att se över sina föreskrifter och vägledningar så att möjligheterna till un dan tag och förklarande av vatten som kraftigt modifierade används fullt ut.

I juni 2020 beslutade regeringen om en nationell plan för moderna miljövillkor som anger en nationell helhetssyn när det gäller att vatten kraften ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt, med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. I beslutet erinrar regeringen om att de möjligheter att ställa mindre långtgående krav som följer av EU-rätten till förmån för samhälls nyttiga verksamheter ska utnyttjas fullt ut vid till exempel meddelande av miljökvalitetsnormer och andra föreskrifter samt vid beslut om klassning av vattenförekomster. En miljökvalitetsnorm ska inte med föra strängare krav än nödvändigt.

I juni 2021 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utarbeta vägledning om bedömning av ekologisk potential som komplement till myn dig hetens övriga vägledning till vattenmyndigheterna vad gäller att förklara vatten som kraftigt modifierade och att använda undantag. Syftet är att möjligheterna att förklara vatten som kraftigt modifierade och besluta om undantag enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) ska använ das fullt ut. Uppdraget redovisades den 15 december 2021.

Uppföljning är centralt för att säkerställa att utfallet av den nationella planen och de enskilda prövningarna inte går emot syftet att få en samord nad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. En viktig del i uppföljningen kommer att vara att utvärdera i vilken utsträckning vattenförekomster har klassi fi ce rats som kraftigt modifierade vatten och i vilken utsträckning de un dantag som vattendirektivet medger används. Regeringen kommer att ge berörda myndigheter ett samlat uppdrag att göra en uppföljning av ge nom förandet av den nationella planen. Redan i dag har länsstyrelserna i upp drag att redovisa vilka undantag som har beslutats och vilka vatten som har förklarats som kraftigt modifierade för de vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen.

Tidigare riksdagsbehandling

Förslag i motioner om vattenkraft behandlas vanligen varje år av utskottet i sam band med beredningen av olika energipolitiska motioner från den all män na motionstiden. Flera av de yrkanden som är aktuella i detta betän kande be handlades i likalydande eller snarlik form av utskottet även vå ren 2021 (bet. 2020/21:NU21). Detta gäller exempelvis yrkandena 23 och 24 i motion 2021/22:3 68 8 (M), yrkandena 4 och 6 i motion 2021/22:2390 (SD) och yrkan de 23 i motion 2021/22:4131 (C). Samtliga dessa yrkanden gäller vatten kraf tens betydelse. Yrkande 61 i motion 2021/22:4199 (L) och yrkande 20 i mo tion 2021/22:4220 (L) överensstämde i princip med yrkande 30 i motion 2020/21:3679 (L).

Våren 2021 avstyrkte utskottet samtliga yrkanden med hänvisning till vid tagna och avi serade åtgärder, inkl usive de åtgärder som då hittills hade vidta gits med anled ning av att riksdagen sedan tidigare har beslutat om ett tillkän nagivande om små skalig vat tenkraft.

Yrkande 5 i motion 2021/22:2390 (SD) om att alla undantags möj ligheter som finns i EU-reglerna på området för vattenkraften ska nyttjas och även få genomslag i praktiken hos berörda myndigheter har inte be handlats tidigare av utskottet.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Värnande om vattenkraften

– Vissa övriga frågor om vattenkraf t .

Värnande om vattenkraften

Vattenkraften spelar en mycket viktig roll i det svenska kraft systemet. Den bidrar med ansenliga mängder el, låga utsläpp och en flexibilitet som är helt avgörande för att Sverige ska kunna ha ett fungerande och tryggt elsystem.

För några år sedan fattade riksdagen beslut om en ny vattenlagstiftning. De nya bestämmelserna innebar ingen materiell skärpning av miljöreglerna. Där emot anfördes såväl i propo sitionen som i riksdagens beslut att vatten kraften ska värnas och utvecklas, och det klargjordes tydligt att alla undantag i EU:s vattendirektiv ska nyttjas. Riksdagen har dessutom riktat ett tillkän na givande till regeringen om att det fortsatta arbetet med att reformera vattenlag stift ningen och vattenförvalt ningen behöver vara inriktat på att värna den små ska liga vattenkraften genom minskat regelkrångel, respekt för ägande rät ten och effektiva miljöåtgärder till rimliga kostnader.

Enligt utskottets uppfattning har riksdagens beslut om att värna och ut veckla vattenkraften inte fått fullt genomslag hos de berörda myndig heter na . Det samma gäller det nyss refererade tillkännagivandet om den småskaliga vat ten kraften. Utskottet vill understryka att det inte ankommer på regeringen eller riksdagen att ha några synpunkter på eller rikta invändningar mot hur de rätts liga instanserna dömer i olika vattenkraftsrelaterade ärenden . Däremot ser ut skottet det som fullt rimligt att regeringen styr de berörda myndigheter na på ett sådant sätt att riksdagens uttalade önskan om att värna och utveckla vatten kraft en får genomslag i den prakti ska handläggningen hos de berörda myndig he ter na . Regeringen bör därför använda flera olika verktyg som t.ex. regle ringsbrev, myndighetsdialog eller utredningsuppdrag i sin styrning av dessa myndigheter i syfte att säkerställa att riksdagens beslut få r tydligt genomslag i praktiken.

För att återigen understryka vattenkraftens centrala roll för det svenska kraftsystemet finner utskottet det nödvändigt för riksdagen att på nytt rikta ett tillkännagivande till regeringen om vattenkraften i linje m e d vad som föreslås i motion erna 2021/22:3688 (M) yrkande na 23 och 24 och 2021/22:2390 (SD) yrkande 4 . Det tillkännagivande som därmed föreslås syftar till att kom plettera det tidigare tillkännagivandet om den småskaliga vattenkraften så att det tyd lig görs för regeringen att det säkerställ s att både den små- och storskalig a vat tenkraft en värnas och utvecklas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Vissa övriga frågor om vattenkraft

Utskottet delar motionärerna s uppfattning om att vattenkraften har stor bety delse för det svenska kraftsystemet . Detta synsätt ligger också väl i linje med den hållning som regeringen redovisar i den elektrifieringsstrategi som presen te rades i februari 2022. I strategin betonas vattenkraf tens centrala roll för en kostnadseffektiv elförsörjning, inte minst när andel en variabel elproduk tion ökar .

Utskottet konstaterar vidare, i likhet med före gående år då liknande förslag behandlades , att det pågår ett arbete med att mo dernisera miljövillkoren och att effektivisera de tillståndsprocesser som kan kopplas till vattenkraften. Vi dare konstaterar utskottet att riksdagen i ett tillkännagivande våren 2020 ut talade att det fortsatta arbetet med att reformera vattenlagstiftningen och vat ten för valt ningen behöver vara inriktat på att värna den småskaliga vatten kraf ten genom minskat regelkrångel, respekt för ägande rätten och effektiva miljö åt gärder till rimliga kostnader (bet. 2019/20:NU14). T illkänna givandet är än nu inte slutbehandlat.

Utöver detta vill utskottet framhålla att regeringen i elektrifie ringsstrategi n meddela r att den avser att analysera vattenkraftens roll i framtidens elsystem. Enligt vad som anförs i strategin bör analysen bl.a. omfatta förutsättningar för effekthöjningar samt tekniska, eko no miska och mil jömässiga förutsättningar för kraftigt ändrade produk tions mönster i syfte att möjliggöra integrering av ytterligare variabel elproduktion i elsystemet. Vidare anförs det att effekt höj ningars eventuella påverkan på andra värden ska beaktas och redo visas, bl.a. när det gäller kultur- och natur miljön. Analysen bör även inkludera po tential för pumpkraft och kart lägga behov av eventuella insatser för att i större ut sträck ning kunna realisera vatten kraftens lagrings- och flexibi li tets potential.

Med hänvisning till detta anser utskottet inte att det är motiverat för riks dagen att ställa sig bakom några mer allmänt hållna yrkanden om vatten kraf tens betydelse.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Vindkraft

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om vindkraft. Utskottet hänvisar bl.a. till den nationella vindkraftsstrategi som har tagits fram av Energi myn digheten och Naturvårdsverket och till de nyligen beslutade havs pla nerna. Dessutom pekar utskottet på att den havsbaserade vind kraf ten ges en framträdande roll i den elektrifieringsstrategi som re ger ingen presenterade i februari 2022.

Jämför reservation 25 (C), 26 (V) och 27 (MP).

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) påminner motionärerna om att Energimyndigheten och Naturvårdsverket har tagit fram en nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Strategin syftar också till att tyd lig göra lämpliga områden för vindkraft. Ett problem i detta arbete är att kom munernas vindkraftsplaner ofta är gamla. I yrkande 84 begär motio nä rer na därför ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga möjligheten att ge kommunerna resurser för att uppdatera sina vindkraftsplaner så att de ligge r i linje med den nationella strategin.

I kommittémotion 2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 17 för or das att regeringen ge r Vattenfall i uppdrag att bygga mer vindkraft även om detta görs på bekostnad av avkastningskravet. Motionärerna fram håller att Vattenfall som ett av de största energibolagen och som dessutom ägs av staten bör gå i bräschen för omställningen till förnybar energi men att ägardirektiven i dag är formu lerade på ett sådant sätt att det inte är möjligt. För att underlätta investeringar i svensk vindkraft bör riksdagen även, enligt vad som anförs i yrkande 18 , uppmana regeringen att återkomma med förslag om hur Vatten falls avkastningskrav kan sänkas.

Vindkraft på land och till havs har enorm potential , sägs det i k ommit té motion 2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP). Därför föreslår mo tio närer na i yrkande 37 ett tillkännagivande om en kraftig utbyggnad av den havs base rade vindkraften, med den hänsyn som krävs till ekosystemen, och ett statligt planeringsmål om 90 TWh till havs .

Bakgrund och pågående arbete

Vindkraften i Sverige

Sedan elcertifikatssystemet infördes 2003 har den förnybara elproduktionen ökat betydligt, och den största delen utgörs av vindkraft. Enligt Energimyn dighetens kor t siktsprognos från juni 2021 kommer vindkraften att öka ytter ligare under de kommande åren, från 20 TWh 2019 till 46 TWh 2024 .

Av regeringens elektrifieringsstrategi kan man utläsa att d en landbaserade vindkraften har ökat kraftigt och producerade ca 28 TWh 2020. I Energi myndighetens elektrifieringsscenarier uppgår produktionen till drygt 126 TWh 2050. I Svenska kraftnäts elektrifieringsscenarier producerar den land baserad e vind kraft en 85–98 TWh 2045. Den h avsbaserad e vindkraft en uppgår i dags läget till ca 0,3 TWh , men i Svenska kraftnäts elek trifieringsscenarier pro du cerar den havsbaserad e vindkraft en mellan 39 och 113 TWh 2045 beroende bl.a. på vilka antagande n som görs om kärnkraf tens framtida roll i kraft syste met .

Nationell vindkraftsstrategi

I januari 2021 publicerade generaldirektörerna för Naturvårdsverket och Ener gi myndigheten en gemensam nationell strategi för en hållbar vindkrafts ut bygg nad. Syftet med strategin är att bidra till energiomställningen genom att skapa förutsättningar för att den framtida utbyggnaden av vindkraf ten görs på ett hållbart sätt. Det handlar bl.a. om att den fördelas på ett lämpligt sätt över hela landet, både utifrån elförsörjningsperspektiv och med hänsyn till andra markanvändningsintressen. Målet med strategin är att nå en bred samsyn på ett nationellt plan om hur staten kan bidra till att skapa förutsättningar för en hållbar vindkraftsutbyggnad, att visa vägen för hur olika intressen och målkon flikter kan hanteras och att bidra till energi omställningen. Strategins fokus lig ger på att utveckla planeringspro ces sen för vindkraft.

Myndigheterna har antagit ett totalt nationellt utbyggnadsbehov av vind kraft till 2040-talet som motsvarar minst 100 TWh, varav ca 80 procent på land. Det motsvarar 70 procent av dagens elanvändning. Utgångspunkten kan behöva justeras efter hand ; t.ex. kan den ökade elektrifieringen i samhället inom bl.a. industrin medföra att utbyggnadsbehovet ökar markant.

De två m yndigheterna föresl og att regeringen sk ulle ge länsstyrelserna i uppdrag att genomföra regionala analyser i nära samverkan med kommuner och andra relevanta aktörer. Uppdraget va r tänkt att resultera i ett regionalt planerings underlag som visar potentiella områden och utbyggnads möj ligheter för vind kraf ten i respektive län. Länsstyrelserna ska enligt förslaget även under söka och redovisa förutsättningar för att nå det regionala utbyggnads behovet för respektive län. Strategin innehåller även en plan för det fortsatta arbetet och en beskrivning av andra insatser som kan bidra med värdefulla underlag och erfarenheter till det fortsatta arbetet för en hållbar utbyggnad av vindkraft.

Det bör noteras att s trategin endast beaktar den landbaserade vindkraften. Den havsbaserade vindkraften hanteras inom Havs- och vattenmyndighetens förslag till havsplaner (se nedan) .

Översyn av det kommunala vindkraftsvetot

Kommuner måste i dag tillstyrka en ansökan för att tillstånd ska kunna bevilja s till en vind kraftsanläggning. Med anledning av den kritik som riktats såväl mot kravet på kom mu nal tillstyrkan som mot tidigare förslag om att avskaffa syste met helt tillsatte regeringen i oktober 2020 en särskild utredare (kli matsam ordnaren Lise Nordin) med uppdrag att undersöka förutsätt ningar na för att upphäva bestämmelsen i 16 kap. 4 § miljöbalken om kommunal till styr kan av vind krafts anläggningar och att undersöka alternativa förslag om be stäm mel sen inte kan tas bort, i syfte att göra miljöprövningen av vind krafts anlägg ningar mer rättssäker och förutsägbar.

I oktober 2021 överlämnade utredningen betänkandet En rättssäker vind kraftsprövning (SOU 2021:53) . I betänkandet beskrivs bl.a. förekomsten av s.k. vindbruksplaner, dvs. ett slags tematiskt tillägg till kommunernas över siktsplaner. Utredningens uppfattning är att det tidigare stödet för vind krafts planering har varit av stor betydelse för att öka kunskapen och få kommunerna att planera för vindkraft. Utredningen konstaterar också att ett utpekande i översiktsplanen var av stor betydelse för tillståndsprövningen, innan kommu nal tillstyrkan (den kommunala vetorätten) infördes. Kravet på kommunal till styrkan har emellertid minskat värdet av ett utpekande av områ den för vind kraftsutbyggnad i översiktsplanen både i teorin och prakti ken. I teorin kan kommunen när som helst under en prövningsprocess besluta sig för att inte t ill styrka en vindkraftsetablering oavsett vad som står i översikts planen. I prak tiken har det också visat sig att kommunerna inte har tillstyrkt projekt trots att de ssa har varit planerade i områden som har pekats ut som lämpliga i översiktsplaner.

Utredningen redovisar också för - och nackdelar med en modell som innebär att de kommunala vindbruksplanerna görs rättsligt bindande. Detta är en mo dell som hämtar inspiration från plan- och bygglagsprövningen, men som ändå utgör en särskild reglering av vindkraften . De bindande planerna skulle på minna om dagens vindbruksplaner, som alltså är tematiska tillägg till över siktsplanerna, men till skillnad från dessa vara bindande såväl för kommu nen som för andra.

Utredningens förslag innebär sammanfatt nings vis att kommunerna även i fortsättningen har en rätt att säga nej till vindkraft. Till skillnad från i dag kommer kommunen ge besked tidigt i processen och omfattningen av kommu nens beslut begränsas till att enbart avse mark- och vat tenanvändning. Till stånds myn dig heten prövar sedan om vindkraftverken kan ges tillstånd med hänsyn till exempel vis natur mil jöintressen. Utredningens betänkande skicka des ut på re miss under hösten 2021.

Den 11 januari 2022 besvarade statsrådet Annika Strand häll en interpel lation från Mattias Bäckström Johansson (SD) om huruvida reger ingen har för avsikt att gå vidare med förslaget om att slopa det kom munala vindkraftsvetot (ip. 2021/22:239 ) . Statsrådet konstaterade bl.a. att det finns en utbredd förstå el se bland remiss instanserna för att de nuvarande till stånds pro cesserna för vind krafts etableringar behöver ses över, i syfte att få en mer för utsägbar och effektiv prövningsprocess. Däremot finns det , enligt stats rå det , olika upp fatt ningar om den lagtekniska lösning som föreslås av ut red ningen. Därför be höver utredningens förslag i betänkandet och remissin stan sernas synpunkter analyseras ytterli gare.

Enligt uppgift i mitten av februari 2022 kommer regeringen i början av april 2022 att överlämna en proposition till riksdagen som bygger på utredningens förslag.

Havsplaner och vindkraft

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för att ta fram havsplaner för Sverige. Planerna ska visa statens samlade syn på hur havet ska användas. Myndigheten har tagit fram förslag till tre havsplaner: en för Bottniska viken , en för Öster sjön och en för Västerhavet. Havsplanerna vägleder nationella myn dig heter, kom muner och domstolar i kommande beslut, planering och till stånds pröv ningar. Näringsidkare får också vägledning av planen. Havspla nerna ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. De ska förena närings politiska mål, so ciala mål och miljömål.

Bland de tretton användningar som anges i havsplanerna återfinns elöver föring, energiutvinning och utredningsområde energiutvinning. Ett mål som anges i havsplanen är att skapa förutsättningar för utvecklad energiöverföring och förnybar elproduktion i havet. Här anges följande:

H avsplanerna ska stödja arbetet med integrering och anslutning till det europeiska elnätet och ge förutsättningar för existerande, planerade och potentiella sjökablar för energiöverföring inom Sverige och mellan Sve rige och andra länder. Detta gäller även kablar för energiöverföring från havsbaserad elproduktion. Havsplanerna ska bidra till att skapa förut sätt ningar för Sveriges framtida behov av utvinning av förnybar ener gi. I detta ska planeringen stödja Sveriges nationella mål om förnybar ener gi genom att skapa förutsättningar för utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Bered skap ska finnas för annan havsbaserad elproduktion från andra typer av förnybara källor och havsplanerna ska ge förutsättningar för test av ny teknik på området.

Havs- och vattenmyndigheten överlämnade sitt förslag till havsplaner till re geringen i december 2019. Regeringen fattade sedan i mitten av februari 2022 beslut om Sveriges första havsplaner . De tre havsplanerna omfattar Bott niska viken, Östersjön respektive Västerhavet. Havsplanerna ger vägled ning om vad som är den bästa användningen av havet och hur olika intressen kan sam existera, och bidrar därmed till en långsiktigt hållbar ut veckling. Havs planerna pekar bl.a. ut områden för elöverföring och energi utvinning och möj liggör en snabbare utbyggnad av 20–30 TWh vindkraft. Samtidigt får Ener gi myndighe ten i uppdrag att till sam mans med andra berörda myndigheter peka ut lämpliga områden för att möj liggöra ytterligare 90 TWh elproduktion till havs. Utifrån Energimyndig he tens under lag ska Havs- och vattenmyndig he ten föreslå änd ring ar i havsplanerna. Energimyndighetens uppdrag ska re dovisas senast i mars 2023. Havs- och vattenmyndighetens förslag ska läm nas till re geringen senast i december 2024.

A llmänt om v indkraft i regeringens elektrifieringsstrategi

I den elektrifier i ngsstrategi som regeringen presenterade i februari 2022 slås det fast att v indkraften har potential att snabbt bidra med mycket el till låg kostnad. Regeringen konstaterar vidare att Sverige har unika förutsättningar för ny vindkraft genom många goda vindlägen och refererar även till bransch aktörer s uttalande n om att byggkostnaden för nya vindkraftsparker dessutom är bland de lägsta i Europa. Regeringen framhåller också att l andbaserad vind kraft i dag är det mest konkurrenskraftiga alternativet för ny elproduktion och att beslut om investering ar i landbaserad vindkraft fattas utan att det förväntas några subventioner. Utöver detta betonar regeringen att i nvesteringar i vind kraft har korta ledtider jämfört med mycket annan elproduktion och ger därför snabbt ett tillskott till elförsörjningen , vilket bidrar till att hålla elpriserna nere .

R egeringen aviserar s tärkta incitament för kom muner vid etablering av vindkraft. I elektrifiering s strategin anges det att r eger ingen har för avsikt a tt utreda och återkomma med förslag på hur kom mu ner ska kunna ges incitament för utbygg nad av ny vindkraft. Utred ningen kan föreslå hur de ekonomiska incita men ten, via sta tens budget eller från de berörda bolagen, kan stärkas.

Utbyggnad av havsbaserad vindkraft

I regeringens elektrifieringsstrategi framhålls det att den h avsbaserad e vind kraf t en har potential att ge ett betydande bidrag till Sveriges framtida elför sörjning. Regeringen konstaterar också att det finns ett mycket stort intresse från vindkraftsaktörer att bygga vindkraftsparker till havs. Regeringen säger sig därför arbeta för att förbättra förutsättningarna för havsbaserad elproduk tion. Det har bl.a. handlat om att uppdra åt S venska kraftnät att förbereda ut byggnaden av transmissionsnätet till havs. Uppdraget ska redovi sas till Re ger ingskansliet senast den 15 juni 2022.

I elektrifieringsstrategin nämner regeringen också det pågående arbetet med att havsplaner , som bl.a. förväntas kunna resultera i e n ökad tydlighet om utbyggnaden av havsbaserad energi , och mer effektiva och sam ordnade till ståndsprocesser kan minska risk en för investerare, överlapp et mel lan konkur rerande projekt och den administrativ a börda n för berörda myn dig he ter och projektöre r.

Regeringens överväganden i fråga om havsbaserad vindkraft i elektrifie rings stra tegin utmynnar i att de hittills vidtagna åtgärderna ska följas upp ur ett hel hets perspektiv för att utbyggnaden ska ske på ett så effektivt sätt som möjligt och bidra till de klimat- och energipolitiska målen. Uppföljningen ska identifiera eventuella behov av ytterligare och kompletterande strategiska in satser , inklusive konkreta åtgärder för ökad samexistens med naturvårds-, för svars- och yrkesfiskeintressen så att utbyggnaden ska kunna gå i takt med det ökade elbehov som följer av elek tri fieringen.

Uppdatering av riksintressen för vindbruk

Energimyndigheten ansvarar för att peka ut riksintressen för energidistri bu tionen och energiproduktionen enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Den senaste upp dateringen av riksintressen för vindbruk gjordes av myndig heten 2013. Reger ingen anför i sin elektrifieringsstrategi att riksintres se områ dena bör av gränsas på nytt mot bakgrund av myndigheternas aktuella bedömningar av en kraf tig ökning av elbehovet till 2045 och den utvecklade planering som re geringen föreslår i strategi n .

Vindkraft och fysisk planering

I elektrifieringsstrategin meddelar regeringen avsikten att u nder 2022 kart läg g a förutsätt ningar och behov när det gäller en utvecklad elnäts-, energi- och samhälls planering för att nå målsättningarna för elektrifiering en . Det be tonas bl.a. att det bör tas fram e n utvecklad regional och kommunal pla nering i dia log mellan länsstyrelserna, regionerna, Energimarknads inspek tionen och övri ga berörda nationella myndigheter.

Vidare anges det att det ska göras en analys av vilka verktyg som på ett kostnadseffektivt sätt kan utvecklas för att användas av regioner, kommuner eller planerare, exploatörer och näringslivsutvecklare på lokal nivå.

Vattenfall och vindkraft

Vattenfall är ett av staten helägt energiföretag med verksamhet främst i Sve rige, Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien. Bo la get har inget särskilt beslutat samhällsuppdrag.

I juni 2010 beslutade riks dagen att godkänna att uppdraget för Vattenfall skulle förtydligas i enlighet med det som regeringen hade föreslagit (prop. 2009/10:179, bet. 2009/10:NU23). Detta innebär att Vattenfall ska generera en marknadsmässig avkastning genom att affärsmässigt bedriva energiverk sam het så att bolaget är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljö mässigt hållbar energipro duktion. I betänkandet framhöll utskottet att en le dande position i koldi oxid effektiv teknik och hållbar energiproduktion är en viktig komponent för Vattenfall s fram tida värdeskapand e . Som en följd av riks dagens beslut an togs en ny bolagsordning för Vattenfall vid en extra bo lags stämma i augusti 2010. Enligt denna är föremålet för bolagets verk samhet att generera en mark nadsmässig avkastning genom att bl.a. direkt eller genom dotter- och intres sebolag affärsmässigt bedriva energiverksamhet så att bola get är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar ener gipro duktion (3 §) .

Vid en extra bolagsstämma i december 2017 beslutades nya ekonomiska mål för Vattenfall. Enligt bolaget möjliggör de nya målen ökade investeringar i förnybara energislag och bidrar till bolagets långsiktiga mål att bli fossilfritt inom en generation. De nya målen innebär bl.a. ett lägre avkastningskrav och att nettoskuldsättningsgraden har tagits bort . Av regeringens skrivelse med 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande framgår bl.a. att Vatten fall har definierat sitt syfte som Power Climate Smarter Living med målet att erbjuda alla kunder klimatsmart energi och att möjliggöra ett liv fritt från fos sila bränslen inom en generation.

När utskottet behandlade regeringens senaste skrivelse om bolag med stat lig ägande återknöt ut skot tet till de ovan refererade besluten från 2010 och 2017 och påpekade att bolaget anser att de nya målen möjliggör ökade inves teringar i förnybara energislag och bidrar till bolagets långsiktiga mål att bli fossilfritt inom en generation ( skr. 2020/21:140, b et. 2021/22:NU4) . Utskottet vidh öll sin uppfattning att det inte finns några skäl för riksdagen att ta initiativ för att ändra detta. Utskottet på minde också om att de statligt ägda bolagen är självständiga juridiska per soner, där det högsta beslutande organet är bolags stämman. Enligt aktie bolags lagen ansvarar styrelsen för bolagets orga ni sa tion och förvaltning av des sa angelä genheter och ska, liksom bolagets ledning, se till bolagets bästa. Utskottet såg därför inga skäl att uppmana riksdagen att uttala sig om hur bolaget ska bedriva sin verksamhet eller ta initiativ för att ändra Vattenfalls uppdrag för att tillgo dose de då aktuella motion sförslag en .

Tidigare riksdagsbehandling

Förslag likalydande som y rkandena 17 och 18 i motion 2021/22:3199 om Vattenfall och vind krafts utbyggnad avstyrktes av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU21) med sam ma – ovan refererade – motivering som när när be släktade yrkanden av styrk tes i samband med att utskottet i december 2021 behandlade förslag om bo lag med statligt ägande (bet. 2021/22:NU4). Yrkan de 84 i motion 2021/22:3684 (C) och yrkande 37 i motion 2020/21:4066 (MP) har inte be handlats tidigare.

Utskottets ställningstagande

Vind kraften kommer att vara en del av det framtida kraft systemet. I den natio nella vindkraftsstrategi som har utarbetats av Naturvårds verket och Ener gi myndigheten antas ett totalt nationellt utbyggnadsbehov av vindkraft till 2040-talet som motsvarar minst 100 TWh, varav ca 80 procent på land. Det mot svarar 70 procent av dagens elan vändning i Sverige .

Viktiga överväganden om den havsbaserade vindkraften har gjorts inom ramen för arbete t med att ta fram de förslag till havsplaner som över lämnade s till regeringen i december 2019 och som sedan beslutades av regeringen i februari 2022. Det bör också nämnas att den havsbaserade vindkraften ges en framträdande roll i den elektrifieringsstrategi som reger ingen presenterade i början av febru ari 2022 och att flera åtgärder som syftar till att underlätta utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften lyfts fram. Med hänvisning till det arbete som be drivs på området anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att förorda ett utbyggnadsmål för den havsbaserade vindkraften i linje med vad som föreslås i motion 2021/22:40 66 (MP) yrkande 37 .

När det gäller förslaget i motion 2021/22:3684 (C) yrkande 84 om stöd till kommu nernas vindkraftsplanering konstaterar utskottet att det för närvarande pågår beredning inom Regeringskansliet av förslag från utredningen om en rätts säker vindkraftsprövning. Utredningen har bl.a. belyst olika alternativ till det kommunala vindkraftsvetot. Bland dessa alternativ berörs bl.a. de kom mu nala vindbruksplanerna, och det förs resonemang om för- och nack delar med att göra dem rättsligt bindande. Utskottet finner det mindre lämpligt att före gripa den pågående beredningen av utredningens förslag genom ett tillkän na gi vande om ett stöd till kommunernas vindbruksplanering .

När det avslutningsvis gäller motion 2021/22:3199 (V) yrkandena 17 och 18 konstaterar utskottet att l ikalydande yrkanden avstyrktes av utskottet våren 2021 . U tskottet redovisade så sent som i december 2021 sin syn på riksdagens roll när det gäller styrningen av ett sådant helägt statligt bolag som Vattenfall och behovet av att förändra bolagets ekonomiska mål . Utskottet anser inte att det har tillkommit något nytt i sak som gör det nödvändigt att ompröv a synen på de aktuella förslagen i motionen .

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Biobränslen och biodrivmedel

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till pågående beredning av det nyligen avsluta de utred nings arbete t och till att det pågår ett omfattande arbete med att ställa om fordonsflotta n avslår riksdagen förslag om ökad inhemsk pro duktion och användning av biodrivmedel. Även övriga förslag om biodrivmedel och biobränslen avslås av riksdagen.

Jämför reservation 28 (M, C), 29 (M), 30 (C), 31 (KD) och 32 (MP).

Motionerna

Biodrivmedel

I partimotion 202 1/ 2 2 : 4030 av Ulf Kristersson m.fl. anför Moderaterna att Sverige har goda möjligheter att producera hållbara biodrivmedel från grödor, skog och avfall, samtidigt som merparten av de biodrivmedel som används i landet är importerade. Motionärerna förordar därför i yrkande 44 ett till kän nagivande om att regeringen ska verka för att öka den inhemska produktionen och användningen av biodrivmedel . I kommittémotion 202 1 /2 2 :3 436 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) förordas i yrkande 37 ett likalydande tillkän na givande som det nyss beskrivna.

I kommittémotion 2021/22:3750 av Maria Stockhaus m.fl. (M) anförs att politikens uppgift är att skapa förutsättning ar för en fungerande marknad för klimatsmart bränsle. Motionärerna förordar därför i yrkande 19 att riksdagen ska uppmana regeringen att intensifiera arbetet med en hållbar biodriv medels tillverkning genom att tillsätta en utredning med syfte t att förbättra de natio nella förutsättningarna.

I k ommittémotion 2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) slås det fast att svenska biodrivmedel har väldigt låg risk att leda till ändrad markan vänd ning. Motionärerna vill i yrkande 38 att r egeringen ska se över hur den out nyttjade potentialen för inhemsk produktion av biodrivmedel med hög kli matnytta kan tas till vara på ett bättre sätt samt anta ett långsiktigt mål om att öka exporten av sådan a drivmedel . Vidare vill de i yrkande 39 att det fram förs att ytterligare styrmedel behövs för att öka den inhemska pro duk tionen av biodrivmedel, vilket stärker självförsörjningsgraden och där med också ökar Sveriges motståndskraft. Att utreda möjligheten och införa ett drifts stöd till bio driv medels an läggningar vill de också ska lyftas fram (yrkan de 40).

Även i kommittémotion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) finns ett antal yrkanden som är inriktade på biodrivmedel och biobränslen, varav några är likalydande med de nyss refererade i kommittémotion 2021/22:3663 (C) . Det gäller yrkande 59 , där motionärerna vill att möjligheten att införa drift s stöd till biodrivmedelsanläggningar utreds , samt yrkande 66 om hur man bättre kan tillvarata den outnyttjade potentialen för inhemsk produktion av bio driv medel med hög klimatnytta samt anta ett långsiktigt mål om att öka exporten. Yrkan de 67 är likalydande med yrkande 39 i motion 2021/22:3663 (C) . Motio närer na betonar vidare vikten av att de svenska biodriv med len har en väl digt låg risk för ändrad markanvändning och att det i kom mande översyn av förny bartdi rek tivet är angeläget att de avancerade biodriv medel som exem pelvis kan tillverkas från restprodukter från skogs bru ket får hållbarhets krite rier som re flek terar de ra s nytta. Ett tillkännagivande med den innebörden efter frågas i yrkande 8. När det gäller förnybart direktivet anser motionärerna därutöver i yrkande 72 att samma rapporteringsskyldighet som åläggs impor törer av för ny bara drivmedel ska gälla för de som importerar fossila driv medel.

I kommittémotion 2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) fram hålls nödvändigheten av att beroendet av fossila bränslen inom transport sek torn och att främja teknikutvecklingen för att nå ett mer hållbart transport system. Motionärerna anser det vara viktigt att regeringen skapar förutsätt ningar för utökad produktion av biodrivmedel och föreslår i yr kan de 14 ett till kän nagivande om att regeringen ska tillsätta en övergripande utredning om bio driv medel. I yrkande 67 för ordas därtill ett tillkännagivande om att reger ingen ska ta fram en nationell plan för ut veckling av biobaserade flyg bränslen och för att säkra tillgången av biobränsle till flyget.

EU och biobränslen

I kommittémotion 202 1 /2 2 :3 436 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) för ordas i yrkande 3 8 ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för lång siktiga och förutsägbara regler för förnybara bränslen på EU-nivå . Där utöver föreslår motionärerna i yrkande 4 0 att riksdagen ska uppmana reger ingen att, i sam band med översynen av förnybartdirektivet, verka för att direktivet inte ska inne håll a några restriktioner av andelen bio driv medel från grödor som är håll bart pro ducerade .

Även i kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkan de 28 begärs ett tillkännagivande med inriktning på arbetet inom EU för att främja bioenergi. Motionärerna anser att riksdagen ska tillkännage för reger ingen att Sverige måste säkerställa bra villkor för bioenergin på EU-nivå.

Övrigt om biobränslen

Miljöpartiets mål är att Sverige ska vara självförsörjande på hållbart pro du cerade biobränslen senast 2030. Detta slås fast i kommittémotion 2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) . I yrkande 43 vill mo tio närerna även ha ett tillkännagivande till regeringen om att utveckla använd ningen av biomassa från jordbruket för bioenergiproduktion.

Bakgrund och pågående arbete

Politikens inriktning i budgetpropositionen för 2022

I budgetpropositionen för 2022 konstaterar regeringen att d en svenska för sörj ningen av fossila drivmedel är helt beroende av import. Användningen av bio drivmedel i transportsektorn har ökat de senaste åren , men det finns även ett starkt importberoende när det gäller biodriv medel . R egeringen framhåller att d en inhemska produk tionen av biodriv medel har öka t, från både inhemska och importerade råvaror , och att detta är en följd av riktade insatser under den senaste mandat perioden. År 2019 kom drygt 10 procent av den totala använd ning en av bio drivmedel från svenska råvaror. För att främja produktion av biodrivmedel med ny teknik där kost naden är för hög för att drivmedlet ska vara konkurrenskraftigt har reger ingen uppdragit åt Energimyndigheten att undersöka behovet av ytterligare styr medel ( se vi dare nedan).

Uppdrag om inhemsk produktion av biodrivmedel

I oktober 2020 fick Energimyndigheten i uppdrag att utreda behovet av ytter ligare styrmedel för att främja en ökad inhemsk produktion av biodrivmedel. Uppdraget omfatta de bl.a. att

– analysera behovet av ytterligare styrmedel för att främja biodrivmedelsan läggningar med teknik som befinner sig bortom de mon strationsnivå, där kostnaden för att den första fullskaliga produk tionsan lägg ningen är för hög för att drivmedlet ska vara konkur renskraftigt

– ana lysera hur eventuella sådana styrmedel skulle kunna utformas med hän syn till marknadens funktion och rättsliga förutsättningar

– ta fram en prognos för hur produktionskapaciteten av hållbara bio driv me del i Sverige väntas öka givet existerande och aviserade styr medel

– t a fram en prognos för hur snabbt produk tionskapaciteten av hållbara bio drivmedel i Sverige kan öka om ytter ligare styrmedel införs.

Av uppdraget framgår det vidare att Energimyndigheten – i enlighet med för slagen från Biojet utredningen (SOU 2019:11) och Biogasmarknadsutred ning ens (SOU 2019:63) – bör beakta både flytande och gasformiga biodriv medel för olika trafikslag.

Energimyndigheten redovisade uppdraget i oktober 2021 i rap por ten Styr medel för nya biodrivmedel – Behov och utformning av styr medel för att främ ja produktion av biodrivmedel med nya tekniker (ER2021:22) . Myndig heten konstaterar bl. a. att d e svenska styrmedlen för att främ ja biodriv medel hittills främst har riktats mot användarsidan. Framför allt reduk tions plikten väntas driva fram en kraftigt ökad biodrivmedels an vänd ning till 2030. Vidare konsta tera de myndigheten att det finns svenska råvaror som skulle kunna utnyttjas i högre grad , men att detta kräv er nya tekniker som ännu inte används kom mer siellt. Att utveckla nya tekniker innebär risker och merkost nader för den som investerar i dem. För att samhällsekonomiskt effektiva investeringar i nya bio drivmedels tekniker ska komma till stånd krävs det därför sannolikt någon typ av styrmedel som minskar investeringens risker och merkostnader. I myn dig hetens rapport före slås ett antal sådana styrmedel i form av bl.a. kombi nation er av inves te ringsstöd och riktad e kvot er i reduk tionsplikten för rå varor som främst består av lignocellulosa och därmed inte kan omvandlas till bio driv medel med hjälp av etablerade tekniker. Myn dig heten konstatera de att m ed nya tekniker kan verk samheter vars restpro dukter hittills har haft ett lågt värde få nya affärsmöjligheter, samtidigt som driv me delspro ducenter kan minska sitt importberoende och därmed sin exponering mot världsmark nads priser för allt mer eftertraktade råvaror vars priser riskerar att stiga. Ett minskat import beroende kan dessutom vara positivt för försörj nings trygg heten. För miljön kan förslagen innebära ett minskat tryck på i hu vud sak im porterade råvaror som direkt eller indirekt kan bidra till negativa mark användnings effekter . D e råvaror som skulle användas väntas i stället främst bestå av rest pro dukter från skogsindustri och skogsbruk, där man bedömer att de aktuella uttagsnivåerna ryms inom hållbara ramar.

Ö ver syn om andelen hållbara biobränslen i bensin och diesel

Enligt den s.k. reduktionsplikten är alla drivmedelsleverantörer skyldiga att blan da in förnybara och fossilfria bränslen i bensin, diesel och flygfotogen. I december 2021 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att ta reda på om andelen hållbara biodrivmedel i bensin, diesel och flygfotogen behöver ändras för att nå Sveriges klimatmål. Myndigheten ska analysera reduktionsnivåerna för bensin och diesel i förhållande till utvecklingen när det gäller elektrifiering och bränsleutveckling inom transportsektorn, och i relation till transportsek torns klimatmål för 2030 och föreslå förändringar om den bedömer att sådana behövs .

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 15 december 2022.

Hållbarhetskriterier för biobränslen

Hållbarhetskriterier för biobränslen regleras inom EU i det s.k. förnybart di rek tivet. Direktivet anger villkor för biodrivmedel som kommer att gälla på EU-nivå till 2030. A ndra hållbarhetsaspekter kommer att regleras inom ramen för den s.k. taxonomin. Taxonomiförordningen antogs i juni 2020 och utgör en ram reglering för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara i taxonomin. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar ska den bidra väsentligt till ett eller fler av sex fastställda miljömål, inte orsaka betydande skada för något av målen och uppfylla vissa minimikrav inom hållbarhet. Villkoren för vad som ska an ses vara ett väsentligt bidrag och utgöra betydande skada för olika eko nomiska verksamheter ska specificeras närmare genom s.k. tekniska gransk nings krite rier. Dessa ska fastställas av kommissionen i delegerade akter till förord ning en.

I slutet av april 2021 överlämnade regeringen propositionen Hållbarhets kri terier – genomförande av det omarbetade förnybartdirektivet till riksdagen (prop. 2020/21:185) . I propositionen föresl og regeringen hållbarhetskriterier för fasta och gasformiga biobränslen som används för produktion av el, värme, kyla eller bränslen i anläggningar av en viss storlek. För att sådana biobränslen ska kunna få ett hållbarhetsbesked, vilket exempelvis krävs för skattened sättning eller tilldelning av elcertifikat, får de inte komma från mark med stor biologisk mångfald eller med stora kollager. Det föres log s också begräns ningar för hur höga utsläppen av växthusgaser får vara .

Vid riksdagens behandling av propositionen ställde sig m iljö- och jord bruks utskottet bakom regeringens förslag, med vissa ändringar när det gällde definitionen av biomassa i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen (bet. 2020/2 1 :MJU24 , rskr. 2020/21:374 ). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021.

Pågående revidering av förnybartdirektivet

I enlighet med EU:s gröna giv har kommissionen utlovat tuffare kli mat åt gär der , och kommissionen ska därför utvärdera hur utsläppen av växthus gaser i EU på ett ansvarsfullt sätt kan minska med minst 50–55 procent till 2030. K ommissionen ska bl.a. se över förnybartdirektivet för att analysera i hur hög grad dessa regler kan bidra till de högre ställda ambitionerna.

I juli 2021 presenterade kommissionen ett förslag till ändringar i förny bart direktivet . Kommissionen föreslog bl.a. att EU:s mål för andel en förny bar energi 2030 höjs från 32 procent till 40 procent samt att del målen för bl.a. värme- och transportsektorerna justeras upp. Förslaget innehöll också skärpta håll barhetskrav och krav på ökad rapportering av bioenergi.

I en preliminär svensk ståndpunkt välkomnade regeringen förslaget att di rek tivets bindande övergripande mål till 2030 anpassas till EU:s reviderade mål att minska växthusgasutsläppen med minst 55 procent till 2030 (fakta -PM 20 20/21:144) . Reger ingen ställde sig dock kritisk till förslagen att öka detalj regleringen av hur målen för ökad andel förnybar energi ska uppnås, liksom att regelverket för bio energins hållbarhet revideras innan det går att utvärdera effekten av de regler som började tillämpas i juli 2021 .

D en 16 september 2021 överlade utskottet med statssekreterare Sebastian de Toro om förslaget till svensk ståndpunkt och d et fanns då stöd i utskottet för den preliminära ståndpunkten , som refererades ovan (protokoll från ut skottssammanträde 2021/22:1) . En gemensam avvikande ståndpunkt an mäl des (M, SD, KD, L) .

Enligt uppgift från Regeringskansliet har det franska ordförandeskapet som ambition att nå en allmän inriktning för det fortsatta arbete t med revideringen av direktivet un der våren 2022 .

Fossilfritt flyg 2045

Energimyndigheten har fått i uppdrag att under 2021–2022 förlänga den sats ning på att främja hållbara biobränslen för flyg som beslutades av reger ingen i april 2018. Satsningen ska omfatta samtliga hållbara förnybara bräns len för flyg. Därutöver satsas det på forskning och utveckling av elflyg och vätgas drift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. Uppdraget ska slutrap porte ras se nast den 31 mars 2023.

Fortsatt s kattefrihet eller reduktionsplikt för vissa biodrivmedel ?

Rena och höginblandade biodrivmedel är befriade från koldioxid- och ener giskatt under 2022, i enlighet med ett statsstödsgodkännande från kom mis sio nen. Eftersom det bedömdes som osäkert om ytterligare förlängningar av stats stöds godkännandet kan komm a att medges föreslogs det därför i en depar te ments pro memoria (Reduk tionsplikt för rena och höginblandade biodriv me del) från slutet av december 2021 att befrielsen från energiskatt och kol dioxid skatt för flytande rena och höginblandade biodrivmedel ska slopas. Sådana drivme del ska i stället omfattas av reduktionsplikten, dvs. en skyldig het att minska ut släp pen av växthusgaser från drivmedel i ett livscykel pers pektiv. Lagänd ringar na föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Promemorian var ute på re miss till den 14 februari 2022.

I december 2021 presenterade kommissionen nya miljöstödsriktlinjer som utgör det regelverk som den tillämpar för att godkänna dessa typer av statliga stöd. R egeringen konstaterar att r iktlinjerna innehåller många och i vissa fall komplicerade villkor, men gör bedömningen att ändringarna i rikt linjerna bör stärka Sveriges möjligheter att ha kvar skattebefrielsen för hög inblandade bio drivmedel i sin nuvarande utformning. I mitten av februari 2022 meddelade regeringen därför sin avsikt att lämna in en ansökan till kom mis sio nen om ett fortsatt statsstöds godkännande för att skatte befria hög in blan dade flytande bio driv medel i tio år.

För att säkerställa att höginblandade biodrivmedel inte står helt utan någon form av stöd efter den 1 januari 2023 om ett statsstödsgodkännande inte med ges , kom mer de ovan refererade förslagen i promemorian att beredas vidare inom Regerings kans liet med beaktande av remissva ren.

En handlingsplan för fossilfria transporter

I enlighet med klimatlagen överlämnade regeringen i december 2019 den första klimatpolitiska handlingsplanen till riksdagen (prop. 2019/20:65). Reger ingen framför de bl.a. att takten i klimatomställningen måste öka och att minskade utsläpp från transportsektorn är en förutsättning för att nå klimat målen.

I budgetpropositionen för 2022 föreslogs därför olika satsningar som ska påskynda omställningen i transportsektorn. Utöver insatser för elektrifiering av fordonsflottan anger r egeringen i sin klimatpolitiska handlingsplan att vät gas kan komma att få en större roll i framtiden bl.a. när det gäller bränsleceller i fordon.

Utfasningsutredningen

I december 2019 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare ( Sven Hunhammar , måldirektör vid Trafikverket) med uppdrag att lämna förslag om utfasning av fossila drivmedel och utreda förut sättningarna för förbud mot försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar. I Utfasningsutredningens be tänkande I en värld som ställer om – Sverige utan fossila drivmedel 2040 från juni 2021 föresl ogs att använd ningen av fossila drivmedel i inrikes trans porter och arbetsmaskiner i Sverige ska vara utfasad senast 2040 (SOU 2021:48) . En ligt utredningens uppfattning kan detta ge nom föras på ett så håll bart och kost nadseffektivt sätt som möjligt ge nom en kom bination av en om fat tande elektrifiering, minskad trafik genom ett mer transporteffektivt sam häl le och en övergång till långsiktigt hållbara och förny bara drivmedel. Utred ningen anser att det s.k. r eduk tionsplikt syste met bör för ändras bl.a. ge nom att rena och hög inblandade fly tande bio drivmedel förs in under syste met och att en särskild kvot införs för avan cerade biodrivmedel och elektro bräns len. Utredningen var ute på remiss till den 6 september 2021 och enligt uppgift pågår beredning av ärendet inom Regeringskansliet .

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2021 behandlade utskottet flera motionsförslag om biobränslen och bio drivmedel som var likalydande med eller snarlika de nu aktuella (bet. 2020/21:NU21). Det gäller exempelvis förslag som på olika sätt gällde sats ningar på en ökad inhemsk produktion av biodrivmedel och biobränslen i Sverige. Utskottet anförde bl.a. att det delade uppfattningen i motionerna att en ökad svensk produktion av biodrivmedel skulle kunna öka försörj nings trygg heten för drivmedel och minska den svenska drivmedels marknadens sår barhet mot omvärldshändelser. Vidare välkomnade utskottet det uppdrag som Energimyndigheten då nyligen hade fått , nämligen att utreda behovet av ytterligare styr medel för att främja ökad inhemsk produktion av biodrivmedel.

Beträffande vissa EU-relaterade förslag med koppling till biodrivmedel och biobränslen redovisade utskottet att det pågick en översyn av direktivet för för nybar energi och att regeringen i den pågående översynen verkar för att höginblandade biodrivmedel ska kunna gynnas framför fossila drivmedel även efter 2021. Vidare konstaterade utskottet att regeringen verkar för att EU-sub ventioner till fossila bränslen ska fasas ut. Utskottet underströk också vik ten av att EU:s s.k. taxonomiförordning inte begränsar möjligheterna att an vända och utveckla biodrivmedel och andra biobränslen samt att bioenergi som uppfyller hållbarhetskriterier i EU:s förnybar t direktiv också bör klas sas som en hållbar investering enligt taxonomin.

Våren 2021 behandlade utskottet också förslag om särskilda satsningar på biobränslen för flyget. Förslagen avstyrktes med hänvisning till det ovan nämn da uppdraget till Energimyndigheten och till att samma myndighet också har ett särskilt uppdrag att främja hållbara biobränslen för flyg.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Ökad produktion och användning av biodrivmedel

– Vissa övriga frågor om biobränslen och biodrivmedel .

Ökad produktion och användning av biodrivmedel

Transportsektorn svarar för en ansenlig andel av växthusgasutsläppen från för bränning av fossila bränslen , och transport syste mets omställning är därför cen tral om de långsiktiga klimatmålen ska nås. Riksdagen har beslutat om ett kli matpolitiskt ramverk med målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom in ri kes luftfart) ska minska med minst 70 pro cent senast 2030 jämfört med 2010. Utskottet kan konstatera att en rad åtgärder har vidtagits under senare år för att påskynda omställningen till en fossilfri transportsektor ; av dessa har olika ty per av åtgärder med inriktning på att gynna produktion och användning av fos sil fria drivmedel varit centrala. Det har bl.a. vidtagits flera åtgärder för att öka stödet till den inhemska produktionen av biogas, vilka beskrivs närmare längre fram i detta betänkande.

Att indirekt gynna biodrivmedel och elektrifiering av fordonsflottan genom att införa ett förbud mot försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar har belysts av den s.k. Utfasningsutredningen , var s betänkande redovisades i juni 2021 och som fort farande bereds inom Regeringskansliet.

Det kan även nämnas att regeringen har som ambition att införa en premie för konvertering av bilar från fossil drift till biodrivmedel eller biogas under 2022 . Som underlag för detta arbete har regeringen bl.a. låtit Konjunk tur insti tutet utreda förutsättningarna för ett konverteringsstöd.

I några motioner förordas att regeringen ska verka för att den inhemska produktionen av biodrivmedel ska öka. U tskottet delar – i likhet med vad det gjorde när liknande förslag behandlades våren 2021 – uppfattningen som kom mer till uttryck i motionerna om att en ökad svensk produktion av biodriv me del skulle kunna öka försörjningstryggheten för drivmedel och minska den svenska drivmedelsmarknadens sårbarhet mot omvärldshändelser. Nu liksom våren 2021 anser utskottet att e n ökad inhemsk produktion också skulle kunna skapa arbetstillfällen och bidra till regional utveckling. Dessutom skulle en ökad produktion av hållbara biodrivmedel i Sverige öka den totala tillgången på förnybara drivmedel på den europeiska marknaden, vilket skulle främja kli mat omställningen även i andra medlemsländer.

Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete med att ställa om fordonsflottan. Det handlar dels om elektrifiering, men också om realiserade, föreslagna och aviserade åtgärder med inriktning på att stimulera både efter frågan på och produktionen av biodrivmedel. Ett viktigt bidrag till det fortsatta arbetet med att stimulera produktionen har varit uppdrag et till Energimyn dig heten att utreda behovet av ytterligare styrmedel för att främja ökad in hemsk produktion av biodrivmedel. Uppdraget redovisades under hösten 2021 och för slagen bereds allt jämt i Regeringskansliet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Vissa övriga frågor om biobränslen och biodrivmedel

I några av motionerna efterfrågas utredningar om förutsättningarna för bio drivmedelstillverkning i Sverige. Vidare lyfts frågor om möjligheterna att ge driftsstöd till sådan produktion . Här hänvisar utskottet till att Energimyn dig heten så sent som hösten 2021 redovisade ett regeringsuppdrag att utreda be hovet av ytterligare styrmedel för att främja en ökad inhemsk produktion av biodrivmedel. Innan regeringen har tagit slutlig ställning till innehållet i Ener gimyndighetens rapport bör motionsyrkande n a om ytterligare utred ningsin satser på temat ökad biodrivmedelsproduktion i Sverige lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida. Detsamma gäller de yrkanden som avser driftsstöd till biodrivmedelsanläggningar. Drift s stöd är ett bland många styr medel som kan vara aktuella i sammanhanget och det finns därför inga skäl för utskottet att specifikt peka ut just drifts s töd som särskilt ändamålsenligt.

Utskottet kan vidare konstatera att lagstiftning som läggs fast på EU-nivå påverkar förutsättningarna för produktion och användning av vissa energislag i Sverige. Det gäller exempelvis regler för fasta och flytande biobränslen. Ut skottet har inte någon annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av långsiktiga och förutsebara regler för förnybara bränslen på EU-nivå. Ut skottet konstaterar även att regeringen i översynen av direktivet för förnybar energi verkar för att det inte ska innehålla restriktioner av andelen biodriv me del från grödor som är hållbart producerade. Utskottet anser därför att det inte behövs några f örslag om tillkänna givanden på dessa områden heller.

Enligt utskottets uppfattning är det vidare viktigt att EU:s s.k. taxono mi förordning inte begränsar möjligheterna att använda och utveckla bio driv me del och andra biobränslen. Utskottet delar regeringens uppfattning att bio ener gi som uppfyller hållbarhetskriterier i EU:s förnybar t direktiv också bör klassas som en hållbar investering enligt taxonomin. Taxonomin riskerar an nars att slå hårt mot förnybar energi och bioenergin.

När det avslutningsvis gäller förslage t i motion 202 1 /2 2 : 3879 (KD) yrkan de 6 7 om en nationell plan för utveckling av biobaserade flygbränslen har ut skot tet samma uppfattning som när motsvarande yrkande behandlades våren 2021 (bet. 2020/21:NU21). Således delar utskottet fortfarande motio närer nas uppfattning att det är viktigt att minska flygets klimatavtryck. I övrigt hänvisar utskottet till det som då anfördes om pågående arbeten i dessa frågor, bl.a. inom ramen för Energimyndighetens regeringsuppdrag Fossilfritt flyg 2045. Uppdraget omfatta r samtliga hållbara förnybara bränslen för flyg och ska även omfatta forskning och utveckling av flyg som drivs av el och vätgas eller kom binationer av dessa energibärare där bränsleceller spelar en central roll . Ut skot tet konstaterar sammantaget att det pågår arbete i linje med det som efter frågas i motionen , och riksdagen bör därmed lämna förslagen utan åtgärd.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Solenergi

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag som på olika sätt gäller solenergi. När det gäller större solparker hänvisar utskottet till de bestäm melser om hushållning med mark- och vattenresurser som finns i miljöbalken. Förslag med koppling till solcellers elektromagnetiska kompatibi litet avslås med hänvisning till det förstärkta uppdrag som Elsäker hets verket har på detta område.

Jämför reservation 33 (C), 34 (KD) och 35 (MP).

Motionerna

Utan närmare motivering föreslås i k ommittémotion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 94 ett tillkännagivande om att i stället för att total förbjuda solceller ställa krav på teknik såsom icke störningsfria opti merare.

I k ommittémotion 2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) slås det fast att solenergi är en viktig klimatsmart del i energisystemet. Motionärerna kon sta terar dock samtidigt att det är den storskaliga solkraften som är mest intres sant ur ett nationellt perspektiv. I motionen redovisas fler a utmaningar som etableringar av storskaliga solcellsparker möter. I yrkande 22 efterfrågar mo tio närerna ett tillkännagivande om att riksdagen ska ställa sig bakom det som anförs på detta tema i motionen.

Enligt vad som anförs i kommittémotion 2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) har s olkraft stor potential att öka, både på hustak och på andra ytor. Därför anser motionärerna i yrkande 38 att regeringen bör ta fram en nationell strategi för solenergi i Sverige, för pro duktion av el och värme. Även i Miljö partiets k ommit témo tion 2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. yrkande 31 efter frå gas ett tillkännagivande om en sådan strategi. I den sist nämnda mo tionen s yrkande 28 be gärs också ett tillkännagivande om att underlätta lokal pro duk tion av solel och solvärme .

Det måste s göra s mer för att ställa om uppvärmningen av bostäder , sägs det i motion 2021/22:958 av Jasenko Omanovic (S) . Det är dags att ta nästa steg för att få fler att komplettera dagens uppvärmningsmetod er med solenergi . Där för vill motionären ha ett tillkännagivande om att regeringen ska se över möj ligheterna att främja sol ener gi som uppvärmningsform i befintliga små - och fritidshus samt som tillägg i fjärrvärmesystem.

Bakgrund och pågående arbete

Sol energi produktion i Sverige

Sedan elcertifikatssystemet infördes 2003 har den förnybara elproduktionen ökat betydligt, och den största delen utgörs av vindkraft. Under 2020 tillkom det drygt 5 350 nya anläggningar inom elcertifikatssystemet. Solcellsanlägg ningar stod för den största procentuella ökningen med 84 procent, vilket motsvarade en ökning med ca 0,11 TWh jämfört med föregående år. Trots den stora relativa ökningen av solcellsanläggningar är den totala produktionen av solkraft marginell jämfört med övrig förnybar elproduktion , ca 1 TWh. I Ener gimyndighetens scenarier ökar solel s produktionen till 11 TWh 2050.

Utbyggnaden av nätanslutna solcellsanläggningar ökar, dock från en låg nivå. I slutet av 2020 uppgick den installerade effekten till 1 090 MW, vilket va r en ökning med 56 procent jämfört med 2019. Det är framför allt antalet mindre solcellsanläggningar, exempelvis på villatak , som har ökat .

När det gäller att ta till vara solenergi för direkta uppvärmningsändamål har intresset varierat. Villaanläggningar med system som är mindre än 15 kvadrat meter har till stor del drivit den svenska solvärmemarknaden . Solvärmemark naden för villasegmentet har dock minskat sedan 2010 som en följd av att stödsystemet för solvärme togs bort 2011. Tekniken var inte till räckligt lönsam utifrån de marknadsförutsättningar som rådde för att vara själv bärande , och försäljningen minskade. Minskningen sammanföll med ett fortsatt stöd för in vesteringar i solcellsanläggningar, där det fortfarande råder en exponentiell tillväxt. I dagsläget är det många aspekter som talar för att husägare som vill alstra solenergi från sitt tak i stället väljer att installera solceller. Energimyn digheten konsta terar bl.a. att elektricitet har fler användningsområden än vär me och i takt med att transportsektorn elektrifieras kan det finnas fler nyttor för husägare med att installera solceller.

I dag finns inte något direkt stödsystem för solvärme i Sverige. Installa tions kostnaderna för solvärmeanläggningen berättiga r till rot avdrag, men kostnaden för anläggningen är inte avdragsgill. Solvärme ingår inte i det gröna avdraget, utan enbart anläggningar som kombinerar solvärme med solel är berättigade till stöd.

Grönt skatteavdrag

Genom riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2021 infördes ett avdrag för gröna investeringar i syfte att underlätta klimatomställningen (prop. 2020/21:1 ) . Avdraget kan användas av privatpersoner som installerar grön tek nik som t .ex. solceller. Skattereduktionen ersätter det statliga stöd som fysiska personer har kunnat ansöka om i samband med installation av solceller, för lagring av egen pro du cerad el och för installation av en laddningspunkt till elfordon. Skatte reduk tionen s utformning liknar den fakturamodell som finns för rut- och rotavdrag, vilket gör det enklare för den enskilde jämfört med den modell med sökbara stöd som fanns tidigare. Den enskilde blir inte heller beroende av hur mycket medel som finns anslagna till investeringsstöd för sol celler det aktuella året.

Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el

I mars 2021 överlämnade regeringen proposition en U tökad befriel se från ener giskatt för egenproducerad el till riksdagen (prop. 2020/21:113 ) . I propo si tio nen före sl og regeringen att undantaget från skatteplikt för egenproducerad el utvidgas genom höjda effektgränser. Regeringen föresl og också att den be fintliga skattenedsättningen i form av avdrag i deklarationen för egen pro duce rad för ny bar el, inklusive solel, utvidgas till fullständig skatte befrielse. Effekt grän serna för skattenedsättning i form av avdrag skulle enligt förslaget höjas på motsvarande sätt som effektgränserna för undantaget från skatteplikt. Re ger ingen anför de att för slagen ligger i linje med regeringens ambition att det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk.

Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag , och lagändringarna träd de i kraft den 1 juli 2021 (bet. 2020/21:SkU25 , rskr. 2020/21:294 ).

Solceller och elektromagnetisk kompatibilitet

Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) innebär att olika elektriska produkter och elinstallationer kan fungera tillsammans utan att störa varandra. I juni 2020 fick Elsäkerhetsverket och Försvarsmakten i uppdrag av regeringen att utreda elektromagnetiska störningar på totalförsvarets verksamheter. I upp dra get ingick att undersöka om och under vilka omständigheter som t.ex. sol energi anläggningar kan orsaka elektromagnetiska störningar på verksam heter inom eller i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvaret. Upp draget re dovisades till regeringen i december 2020 , och Elsäkerhetsverket h ar sedermera ti l lförts medel i syfte att förstärka arbetet med elektromagnetisk kompabilitet.

I myndighetens regleringsbrev för 2022 anges också att den ska verka för att det utformas harmoniserade EU-standarder, som är tillämpliga på produkter som ingår i solenergianläggningar, så att risken för problem med elektromag netiska störningar minskar.

S torskalig solvärme i fjärrvärmenät

Energimyndigheten har på regeringens uppdrag utrett den ekonomisk poten tialen för solvärme i Sverige med fokus på storskalig solvärme i fjärrvärmenät. Uppdraget redovisades i en rapport i januari 2022 (Solvärme i Sverige – en stu die med fokus på potential, ekonomi och bidrag till energi- och klimatmål, ER 2021:32) . Studien visar att solvärme har störst konkurrenskraft i mindre fjärr värmenät med höga mar ginalkostnader på sommaren. Dessa fjärrvärme nät drivs av förädlade bio bräns len, exempelvis pellets. Här är solvärme lön samt i alla scenarierna.

Om investeringskostnaden för solvärme skulle sjunka kan det även bli lön samt att investera i solvärme i de fjärrvärmenät som eldar oförädlade bio bräns len, t .ex. flis.

Storskaliga solcellsanläggningar som ett prioriterat samhällsintresse

I mars 2021 besvarade statsrådet Anders Ygeman en skriftlig fråga från Birger Lahti (V) om huruvida statsrådet anser att behovet av grön förnybar energi från storskaliga solcellsanläggningar i syfte att snabbt kunna möta den globala klimatutmaningen och trygga landets energiför sörj ning är ett prioriterat sam hälls intresse och att det därmed motive rar en till fällig verksamhetsändring på existerande jordbruksmark och skogs mark (fr. 2020/21:2224) .

Statsrådet konstaterade bl.a. att r egeringen har beslutat om en livsmedels strategi, med det övergripande målet att Sverige ska ha en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Detta för utsätter , enligt statsrå det , att företagen har tillgång till produktiva mark- och vattenresurser.

Vidare framhöll statsrådet att jordbruksproduktionen måste beaktas i den fysiska planeringen tillsammans med andra samhällsintressen, bl .a. energiför sörjningen. Hushållningen med mark- och vattenområden regleras i hushåll nings bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken, som syftar till att främja en hållbar utveckling genom långsiktigt god hushållning med mark och vatten områden. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för anlägg ningar en dast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhälls in tres sen och detta behov inte kan tillgodoses på annan plats. Förutsättningarna för att bygga sol celler på jordbruksmark behöver därför bedömas och prövas utifrån förut sätt ningarna i det enskilda fallet. Enligt statsrådet hade r egeringen vid den ak tu ella tidpunkten inga planer på att förändra miljöbalkens hushåll nings bestäm melser i dessa delar.

I ett svar på en liknande fråga från Niels Paarup-Petersen (C) lämnade stats rådet Per Bolund i mars 2021 sam ma moti ve ring me n anförde dessutom att det ofta är möjligt att samutnyttja mark- och vatten områden för flera olika syften (fr. 2020/21:1962) .

Tidigare riksdagsbehandling

Ett förslag snarlikt det i motion 2021/22:3684 (C) om störningsfria optimerare av styrk te s av utskottet våren 2021 med hänvisning till pågående arbete med att stärka kopplingen mellan elsäkerhetsområdet och energipolitiken och till Elsä kerhetsverket s arbete med att verka för att produkter som ingår i sol energi an läggningar utformas så att risken för problem med elektromag netiska stör ningar minskar.

Utskottets ställningstagande

Solenergi i form av solkraft spelar i dagsläget en begränsad roll i det svenska kraftsystemet. Tillväxttakten är förvisso hög, men från låga nivåer. Förändrade skatteregler kan dock väntas gynna utbyggnaden ytterligare under de närmaste åren.

Storskaliga solcellsanläggningar har anlagts på ett par ställen i landet under de senast e åren. Dessa behöver relativ t stor markyta och det har väckts en del frågor om hur dessa förhållandevis nya anspråk ska vägas mot andra mark an vänd ningsintressen. Mot bakgrund av vad som anförs i motion 2021/22:4195 (KD) yrkande 22 kan utskottet instämma i att det finns både för de lar och ut ma ningar som måste beaktas i samband med etableringen av större solcells anläggningar.

Utskottet vill i sammanhanget påminna om att hushållningen med mark- och vattenområden regleras i hushåll nings bestämmelserna i 3 och 4 kap. mil jö bal ken, som syftar till att främja en hållbar utveckling genom långsiktigt god hushållning med mark- och vatten områden. Brukningsvärd jordbruks mark får exempelvis endast tas i anspråk för anlägg ningar om det behövs för att tillgo dose väsentliga samhälls in tres sen och detta behov inte kan tillgodoses på an nan plats. Samtidigt vill utskottet framhålla att det kan finnas möjligheter att sam utnyttja mark- och vattenområden för flera olika syften och att det finns betydande arealer takyta som lämpar sig för solkraftsproduktion.

Sammantaget gör utskottet bedömningen att det i dagsläget inte finns skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om storskaliga solkraftsparker .

I motion 2021/22:3684 (C) yrkande 94 finns ett förslag om man att i stället för att total förbjuda solceller bör ställa krav på användning av icke störnings fria optimerare. Eftersom yrkande t helt saknar närmare motivering i motionen utgår utskottet från att det har samma bakgrund som när ett likalydande yr kande förekom i en motion från samma parti som utskottet behandlade våren 2021 (bet. 2020/21:NU21). Därtill tolkar utskottet yrkandet välvilligt och ut går från att det är störningsfria optimerare som efterfrågas och inte icke stör ningsfria diton. Med detta sagt avstryker utskottet yrkandet med hän vis ning till de extra medel som har tillförts Elsäkerhetsverket under 2022 för att för stärka arbetet med elektromagnetisk kompabilitet. Därtill kan näm nas att myn dig heten i sitt regleringsbrev för 2022 har fått i uppgift att verka för att det utformas harmo niserade EU-standarder, som är tillämpliga på produkter som ingår i solener gianläggningar, så att risken för problem med elektro mag netiska stör ningar minskar.

När det gäller motion 2021/22:958 (S) , som gäller utökade insa ts er för att främja användningen av solvärme i småhus, i fri tidshus och som en del i fjärr värmeproduktionen hänvisar utskottet till att Energimyndigheten nyligen har haft i uppdrag av regeringen att utre d a den ekono misk a potentialen för solvär me i Sverige med fokus på storskalig solvär me i fjärrvärmenät. I rap porten re do visas också att intresse t för småska liga solvär me lös ningar har minskat un der de senaste tio åren, bl.a. som en konsekvens av att olika stöd har av vecklats och att intresset för investeringar i småskaliga solenergi lös ningar främst har in riktats på produktion av el.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Energigaser och elektrobränslen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett antal förslag som handlar om en nationell vätgasstrategi och om satsningar på produktion av vätgas i Sverige. Utskottet hänvisar till att Energimyndigheten har föreslagit en sådan strategi och till att det pågår ett arbete på flera områden med att flytta fram Sveriges positioner när det gäller att göra vätgas till en viktig del av det svenska energisystemet.

Även f örslag som på olika sätt handlar om att förbättra förut sätt ningar na för biogasproduktionen i Sverige avslås av riks dagen. Ut skot tet redovi sade en positiv grundsyn på fortsatt och om möjligt även ökad pro duktion och användning av biogas i Sverige , men pe kade samtidigt på de olika subventioner i form av produktions- och investering s stöd samt skat tebefrielse som redan riktas till pro duk tion och användning av bio gas .

Jämför reservation 36 (M, KD), 37 (MP), 38 (C), 39 (V), 40 (KD), 41 (L), 42 (M), 43 (SD), 44 (C), 45 (V), 46 (L), 47 (SD), 48 (KD) och 49 (L).

Motionerna

Vätgas och elektrobränslen

Vätgas berörs i Liberalernas partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. I yrkande 14 efterfrågas ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för att kommissionen ska lägga fram en tid s satt plan som beskriver hur pro duk tionen av vätgas från fossila bränslen inom EU snabbt ska fasas ut. Vidare sägs det att fossila bränslen kan ersättas med olika syntetiskt fram ställda fly tande kolväten. Därför förordar motionärerna i yrkande 70 att riks dagen i ett tillkän na givande ska framföra till regeringen att elektrobränslen framställ da med fossilfria energislag ska jämställas med hållbart framställda förnybara bräns len i svenska lagar och regelverk. Vidare vill de i yrkande 71 att Sveriges linje ska vara att elektrobränslen framställda med fossilfria ener gislag ska jäm stäl las med hållbart framställda förnybara bränslen i EU-lagstiftningen. Utöver det ta understryker motio närerna i yrkande 51 betydelsen av att riksdagen ge nom ett tillkän na givan de framhåller vikten av att raffinaderierna har till räck ligt god och pålitlig tillgång till fossilfri el för att kunna producera den vätgas de behöver med hjälp av elek trolys .

I kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) framhålls att vätgasen har goda möjligheter att spela en viktig roll i klimatomställningen. Motionärerna konstaterar att flera länder både inom och utanför EU har kom mit längre än Sverige i arbetet med att utnyttja vätgasens potential och de för ordar därför i yrkande 33 att regeringen ta r fram en nationell vätgas strategi. Även i kommittémotion 2021/22:3754 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 18 efterfrågas en övergripande vätgasstrategi och att vikten av dess betydelse för flyget då beaktas.

I kommittémotion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) pekar mo tionärerna på vätgasens potential. I yrkande 78 förordas därför att reger ingen ska utreda vätgasens potential att bidra till samhällsekonomiska fördelar så som utsläppsminskningar såväl som att möjliggöra ett förnybart energi system. I yrkande 80 efterfrågas ett tillkännagivande om en riktad satsning på vätgas investeringar inom ramen för det s.k. I ndustriklivet.

Vätgassatsningar efterfrågas också i kommittémotion 2021/22:439 av Birger Lahti m.fl. (V). I yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att reger ing en bör återkomma med förslag på hur vätgasproduktion, energilagring i vät gas och distribution av vätgas kan organiseras för bästa möjliga samhälls- och klimatnytta i hela landet. Motionärerna konstaterar vidare att dylika vät gas sats ningar sannolikt kommer att behöva olika former av statligt stöd eller stat liga investeringar, t.ex. via kreditgarantier. I yrkande 3 anser motio närer na att reger ingen bör återkomma med förslag på hur staten kan ge stöd till eller finan siera vätgasinvesteringar i hela landet. Utöver detta påpekar motionärer na att eftersom vätgas kan framställas med hjälp av både fossil och förnybar energi är det viktigt att både statliga stöd och EU-stöd endast riktas till vätgas som framställs med förnybar energi. I yrkande 5 efterfrågas därför ett tillkän na givande om att regeringen bör verka för att vätgasproduktionen inom EU ska vara förnybar och att EU-stöd endast ska gå till förnybar produktion.

I kommittémotion 2021/22: 3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) betonas vikten av att det utvecklas förnybara bränslen för att minska flygets kli mat påverkan. Motionärerna konstaterar vidare att en framväxande kompo nent för flyg drivet av el är vätgas och de anser därför att det är angeläget att vät gasens potential för flyget beaktas i en övergripande svensk vät gasstrategi. I yrkande 69 förordas följaktligen ett tillkännagivande med den inriktningen.

I kommittémotion 2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) framhålls olika fördelar med vätgas. Motionärerna anser att v ätgas kan bli ett viktigt verk tyg för att nå klimatmålen men också som en inriktning för nya industri satsningar som kan skapa innovationer, jobb och ex port produkter. I yrkande 24 förordar de ett tillkännagivande om en svensk vätgasstrategi.

Grön vätgas och elektrobränslen lyfts fram i kommittémotion 2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP). I yrkande 41 efterfrågas ett till kän nagivande om en nationell strategi för satsningar på grön vätgas och andra förnybara elektrobränslen.

En viktig åtgärd för att Sverige ska nå de långsiktiga klimatmålen och re geringens ambitioner är att möjliggöra en bredare användning av elektro bräns len och vätgas. Detta framhålls i motion 2021/22:1229 av Solange Olame Bayibsa (S). Motionären föreslår ett tillkännagivande till reger ingen om att över väga en utredning om möjligheten med produktion av vätgas och elektro bränslen i den svenska klimatomställningen.

I motion 2021/22:3739 föreslår Magnus Manhammar och Mattias Vepsä (båda S) yrkande 1 ett tillkännagivande om att regeringen ska över väga att ta fram en nationell strategi för vätgasproduktion. Motionärerna anser att staten behöver fånga utvecklingstrenden där allt fler företag satsar på vätgas och bräns leceller och snabbt utreda effektiva styrmedel för att påskynda en ökad produktion av och efterfrågan på grön vätgas.

Sten Bergheden (M) konstaterar i motion 2021/22:2026 (M) att världens första vätgasstationer där vätgasen produceras med hjälp av solpaneler finns i Mariestad. Motionären anser att det kunskapskluster och det utvecklings om råde som har växt fram kring vätgas i Mariestad och Skaraborg bör ut vecklas vidare. I yrkande 1 begärs därför ett tillkännagivande om att göra Skaraborg till ett centrum för en ökad produktion, utveckling och användning av vätgas. Vidare efterfrågas i yrkande 2 ett tillkännagivande om att initiera ett utveck lingsprojekt med målet att driva tågen på Kinnekulle banan med vätgas.

Biogas

Biogas har med rätt styrmedel stor potential för att kunna skapa lokala krets lopp och synergier mellan jord- och skogsbruk, lokalsamhällen och industrier , anförs i partimotion 2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V). Motionärer na vill se en fortsatt satsning på produktion av biogas och begär därför i yrkande 6 ett tillkännagivande om att regeringen bör åter kom ma med ytterli gare styrmede l f ör att öka den inhemska biogaspro duk tionen. Även i Väns ter partiets partimotion 2021/22:3277 av Nooshi Dadgostar m.fl. lyft s biogasen fram som ett medel för att minska behovet av fossila drivmedel. Här poäng teras också att en ö kad produktion av biogas kan generera bety dande mängder biokol. Biokol är träkol som framställs genom förbränning av bio massa med begränsad syretillförsel. Motionärerna vill i yrkande 18 att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att se till att en strategi tas fram för att främja en ökad nationell produktion och användning av biogas och bio kol .

I Liberalernas partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. yrkande 60 begärs ett tillkännagivande om att öka produktion en av biogas för att till godose behoven av fossilfri metan i industrin och av bränslen för de delar av transportsektorn som är svåra att elektrifiera.

I kommittémotion 202 1 /2 2 :3431 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkan de 40 förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för en gemen sam, långsiktig och välfungerande inre marknad för biogas och andra högin blandade förnybara bränslen. Motionärerna betonar att det är olyckligt att kon kurrensen inom EU snedvrids till följd av statliga subventioner , och de anser därför att regeringen ska verka för en harmonisering av systemen mellan de berörda länderna.

I kommittémotion 2021/22:2453 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) beto nas vikten av rimliga förutsättningar för biogasproduktion. Motionärerna på pekar att den svenska biogasproduktionen är satt under press eftersom biogaspro ducenter i södra Sverige måste konkurrera med danska producenter som får pro duktions stöd. I yrkande 8 efterfrågas e tt tillkännagivande om en harmo niserad biogasproduktion.

Tillverkning och användning av biogas spelar en betydande roll i omställ ningen till ett fossilfritt samhälle och har många viktiga samhälls fördelar , an förs i kommittémotion 2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C). Mot den bakgrunden förordar motionärerna tre tillkänna givanden med inriktning på biogas. I yrkande 42 vill de att riksdagen ska uttala sitt stöd för ett fullständigt genomförande av Biogasmark nadsut redningens förslag (SOU 2019:63). I yrkan de 43 föreslår de ett tillkän na givan de om att reger ingen ska verka för att ytterligare utveckla grön gasprincipen för att öka an delen biogas i de befintliga gasnäten. De anser också i yrkande 44 att reger ingen ska uppmanas att vida reutveckla biogas användningen till fler använd nings områden. De tre nu refe re rade yrkandena återfinns också med samma moti vering i kommitté motion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) , yrkan dena 68–70 .

Biogas lyfts fram i kommittémotion 2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V). Motio närer na framhåller att med rätt styrmedel har biogas stor potential för att skapa lokala kretslopp och synergier med industrier i hela landet. Därför efter frågar de i yrkande 13 ett tillkännagivande från riksdagen om en fortsatt satsning och rätt styrmedel för produktion av biogas.

Ett tillkännagivande om en svensk strategi för biogas i industrin efterfrågas i motion 2021/22:3323 av Sofia Westergren (M). Motionären menar att Bio gas marknadsutredningen saknade ett industrifokus och att efterfrågan på bio gas därför har underskattats av utredningen. Hon menar att biogas kan driva på den gröna nyindustrialiseringen och stärka Sveriges konkurrenskraft. Där för behövs en strategi för biogas i industrin.

Naturgas

Naturgas är den största energigasen i Sverige och kommer i en rör ledning från Danmark, konstateras det i kommittémotion 2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD). Motionärerna slår dock fast att naturgasen är av fossilt ursprung och de vill se en bortre parentes för detta energislag. I yrkande 23 efterfrågar de därför ett tillkännagivande från riksdagen om en avvecklings plan för natur gasen.

Gasnät

Sverige har en outnyttjad potential för framställning av metangas (biogas) av olika avfallsprodukter, såsom avloppsslam, matrester, slaktavfall, stallgödsel och annan biomass a, anförs i kommittémotion 202 1 /2 2 :2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD). Motionärerna anser att en central del i att sti mulera utbyggnaden av biogasproduktionen är att produ centerna kan koppla in sig på gasnätet, vilket redan görs på sina håll i dag. Motionärerna förordar därför i yrkande 19 att regeringen verka r för en utbyggnad av stamgasnätet till Sveriges jordbruksintensiva regioner.

Bakgrund och pågående arbete

Olika energigaser

Begreppet gas syftar vanligen på ett eller flera energirika kemiska ämnen som vid rumstemperatur och atmosfärstryck (normalt lufttryck vid havsytan) är i gas form. Bränslen som vid an vänd ningen är i gasform brukar samlas under beteckningen energigaser. Till energigaserna hör bl.a. biogas, naturgas, gasol [1] och vätgas.

Naturgas

Naturgas introducerades i Sverige 1985 genom en utbyggnad av det danska na turgassystemet till södra Sverige. Handeln med naturgas i det svenska sys temet är helt konkurrensutsatt sedan 2007. Mätt med europeiska mått har Sverige en begränsad naturgasmarknad. Sverige har inte heller någon egen utvin ning av naturgas , utan huvudparten tillförs från Danmark där gasen huvud sakligen kommer från de danska naturgasfälten i Nordsjön, men den kan också ha importerats från Tyskland.

Noterbart är att med naturgas avses i naturgaslagen även biogas i den mån det är tekniskt möjligt att använda gasen i ett naturgassystem.

Utbyggnad av naturgasnätet

Det sydvästsvenska naturgasnätet – som kan betraktas som det svenska stam nätet eller transmissionsnätet för gas – sträcker sig från Trelleborg i söder till Stenungsund i norr, med en förgrening in i Småland. I juni 2013 tog Swedegas AB över rollen som sys tembalansansvarig för det västsvenska naturgasnätet efter Svenska kraft nät. Swedegas äger även nätet.

Under 2000-talets första decennium fanns vissa planer på att dra en gas ledning från Norge till Danmark med anslutning till det svenska transmis sionsnätet. Projektet – kallat Skanled – drevs som ett partnerskap mellan svenska, norska och danska intressenter. Finanskrisen och den lågkonjunktur som följde fick dock konsortiet, som bl.a. inkluderade det statligt ägda norska gasnätbolaget Gassco, att avbryta projektet 2009.

Gasnätsutbyggnad innebär dock stora investeringar och är förknip pat med långa tillståndsprocesser. Eventuella utbyggnadsplaner kom mer där för endast att förverkligas om andelen biogas ökar i stamnätet. Även möjliga regionala gasnätsutbyggnadsprojekt kommer att inventeras. I energigasbran schens färd plan för fossilfrihet , som har tagits fram inom ramen för det statliga initiativet Fossilfritt Sverige , har branschen redovisat ett åtagande om att investera i infrastruktur för distribution av gas. Branschen anger att den ska bygga ut den infrastruktur som krävs och använda den för att leverera en växande andel för nybar gas. Vidare anges att man genom att bygga ut lokala och regionala gas nät kan effektivisera gastransporterna och samtidigt möjliggöra sektors kopp ling mel lan el och gas.

Biogas

Biogas bildas när organiskt material bryts ned av mikroorganismer utan till gång till syre (rötning) . Den totala produktionen av biogas i Sverige ökade under 2020 med 51 GWh eller 2,4 procent jämfört med 2019. Ungefär två tredjedelar av biogasproduktionen uppgra de ras till fordonsgas kvalitet. Efter uppgraderingen har gasen sådana egen skaper och ett sådant energi innehåll att den kan matas in på det västsvenska gasnätet (transmis sions nätet/stamnätet och distri bu tions nätet) och på fordons gasnätet i Stockholm, dvs. de nät som omfattas av be stämmelserna i naturgas lagen. Andelen biogas i fordonsgasen har stigit från 60 procent 2012 till 96 procent under 2021.

Förnybar gas kan också framställas genom olika typer av termisk för gas ning av biomassa. Förgasning används ännu bara i begränsad ut sträck ning i Sve rige, men det förekommer omfattande forskning och demonstration kring sådana tekniker .

Biogasmarknadsutredningen

I några av motionerna efterfrågas ett genomförande av den s.k. Biogas mark nadsutredningens förslag. I slutet av maj 2018 tillsatte regeringen en särskild utredare (riksdagsledamot Åsa Westlund (S)) med uppdraget att se över de långsiktiga förutsättningarna för biogasproduktion i Sverige (dir. 2018:45). Ut redningen överlämnade sitt betänkande Mer biogas! – För ett hållbart Sve rige till statsrådet Anders Ygeman i de cem ber 2019 (SOU 2019:63) . Utre daren föreslog bl.a. att det ska införas ett mål för produktion av biogas i Sve rige samt en uppsättning ekonomiska styrmedel som syftar till att förbättra den svenska biogasproduk tio nens för utsättningar. Utredningen har remiss be hand lats. I budgetproposi tionen för 2021 uppgav regeringen att den avsåg att återkomma med förslag på området (prop. 2020/21:1 utg.omr. 21 Energi) .

Det bör även påminnas om att Energimyndigheten i sitt tidigare omnämnda uppdrag att utreda behovet av ytterligare styrmedel för att främja en ökad in hemsk produktion av biodrivmedel hade i uppgift att beakta förslagen från Bio gasmarknadsutredningen när det gäller gasformiga biodrivmedel för olika trafikslag.

Stöd till biogasproduktion i Sverige

Den som driver en biogasanläggning och rötar gödsel kan ansöka om stöd för gödselgasproduktion. Syftet med stödet är att bidra till ökad produktion av gödselbaserad biogas och därmed uppnå dubbel miljö- och klimatnytta genom minskade metangasutsläpp från gödseln samt genom möjligheten att ersätta fossila energikällor. Stödet kallas emellanåt även för metanredu ce ringsstöd eller metangasreduceringsersättning. Gödselgasstödet är utformat som ett pro jekt som löper under perioden 2014–2023. Gödselgasstödet finan sie ras via anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket inom stats budgetens ut giftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

I budgetp ro positionen för 2022 konstatera de regeringen att biogas framför allt används inom transportsektorn , där den ersätter bensin och diesel. För att bibehålla och öka den svenska biogasproduktionen föreslog regeringen att det skulle avsättas 1 900 mil joner kronor under 2022–2024 till stöd för produktion av biogas och att det ska genomför a s en kontrollstation u nder 2024 för att ut värd era om stödet har varit ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Vid riks da gens behandling av budgetpropositionen fick emellertid ett alternativt för slag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna majori tet, vil ket innebar att det aktuella anslaget minska de s med 500 miljoner kronor i för hållande till regeringens förslag till förmån för en omfördelning av medlen till ett nytt anslag för biogas stöd inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2021/22:MJU1) . Det nya anslaget innebär att anslags posten Biogasstöd under anslaget 1:7 Energiteknik inom utgiftsområde 21 Energi flyt ta de s till det nya anslaget Biogasstöd inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård . Det nya anslaget får användas för utgifter för att stimulera ut vecklingen av biogas pro duktion och för de admi nistrativa utgifter som detta medför. Miljö- och jordbruksutskottet anger att det över tid bör ses över hur Sverige mer generellt kan stödja teknikut veckling och framtagande av gröna bränslen och elektrifieringsteknik. För 2023 respektive 2024 beräknas att 700 miljoner kronor anvisas till anslaget.

I december 2021 beslutade regeringen att biogasanläggningar för elproduk tion ska kunna få stöd från det statliga investeringsprogrammet Klimatklivet. Tidigare kunde investeringar i anläggningar för gödselbaserad biogas endast få stöd från Kli mat klivet under förutsättning att biogasen uppgradera de s till fordonsgas kvalitet .

Innovationskluster för flytande biogas

I maj 2018 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att utlysa medel för utveckling och användning av flytande biogas i kombination med inrättandet av ett innovationskluster för flytande biogas. Syftet med satsningen är att främ ja omställningen till fossilfrihet för tunga transporter. Satsningen ska verka för demonstration, tillämpning och spridning av teknik för produktion av flytande biogas, drift med gasfordon i regional- och lokaltrafik samt kombi nationer av dessa tekniker i Sverige. Satsningen omfattar 200 miljoner kronor under perio den 2018–2022 och u ppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2022.

Svar på skriftlig fråga om biogasens utvecklingspotential

I januari 2022 besvarade statsrådet Khashayar Far manbar en skriftlig fråga från Per-Arne Håkansson (S) om huruvida statsrådet avser att verka för att på ett långsiktigt sätt stimulera ökad produk tion och mer användning av biogas i Sverige (fr. 2021/22:692) .

Statsrådet slog fast att r egeringens bedömning är att produktion av hållbara förnybara drivmedel bör främjas, liksom investeringar i produktion och distri bution av biogas. Därför har r egeringen vidtagit flera åtgärder för att öka stödet till den inhemsk a produktion en av biogas . Exempelvis har 200 miljoner kronor satsats på ett innovationskluster för flytande biogas under perioden 2018–2022. Vidare avsätts 500 miljoner kronor för 2022 i syfte att öka produktionen av biogas och stärka producenternas konkurrenskraft. Under 2023 och 2024 föreslås det att 700 miljoner kronor per år tillförs för samma ändamål. Sats ningen föreslås fortsätta till 2040, med en kontrollstation 2024. Statsrådet på pe kade också att r egeringen har beslutat att biogasanläggningar för elpro duk tion ska kunna få investeringsstöd från Klimatklivet fr .o.m. 2022. Avslut nings vis nämn de statsrådet även E nergimyndighet ens uppdrag att analysera be hovet av och för ut sättningarna för ytterligare styrmedel för biodrivmedels anlägg ningar med nya tekniker. Uppdraget redovisades i oktober 2021 (se tidigare re ferat i de tt a betänkande ) . Enligt statsrådet analyseras Energimyn dig het en s förslag vidare inom Regeringskansliet.

Svar på skriftlig fråga om möjligheter att tanka biogas

I december 2021 besvarade statsrådet Annika Strandhäll en fråga från Lars Beckman (M) om vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att det ska bli lättare att tanka flytande biogas på fler orter än i dag (fr. 2021/22:538) . Utöver det som redovisades i det föregående refererade fråge sva ret anförde statsrådet att r egeringen främjar etableringen av nya tanksta tioner ge nom det statliga investeringsstödet Klimatklivet. Regeringen har även utökat sats ningarna på investeringsstödet Klimatklivet med 800 miljoner kro nor nästa år, från ca 1,9 miljar der kronor 2021 till ca 2,7 miljarder kronor 2022, vilket möjliggör än fler tankstationer för biogas. Vidare beklagade statsrådet att oppositionens bud get för 2022 avvecklar stödet till länssty relserna för att arbeta med och stödja den regionala klimatomställ ningen , vil ket hon ansåg gör det svårare för kommu ner na att få hjälp av länsstyrel serna, när det exem pel vis gäller den här sor tens frågor.

V ät g as med olika ursprung

Det finns flera olika metoder för att producera vätgas, vilket i dagligt tal har gett upphov till benämningar som t.ex. grön, grå, blå och rosa vätgas. I EU:s vät gas strategi förekommer följande benämningar:

– Elbaserad vätgas – produceras genom elektrolys av vatten, oavsett källan till elektriciteten.

– Förnybar vätgas (också kallad ren vätgas) – produceras genom elektrolys av vatten där elektriciteten kommer från förnybara energikällor.

– Fossilbaserad vätgas – producerad genom en rad olika processer med fossila bränslen som råvara, främst reformering av naturgas eller förgas ning av kol.

– Fossilbaserad vätgas med avskiljning av koldioxid – detta är en delmängd av den fossilbaserade vätgasen men växthusgaserna från vätgaspro duk tio nen avskiljs och lagras i stället för att släppas ut.

– Koldioxidsnål vätgas – omfattar fossilbaserad vätgas med avskiljning av kol dioxid och elbaserad vätgas med livscykelutsläpp av växthusgaser som är betydligt lägre än för den nuvarande vätgasproduktionen.

– Vätgasbaserade syntetiska bränslen – en rad gasformiga eller flytande bräns len som är baserade på vätgas och kol. Den fossilbaserade vätgasen står för merparten av den vätgas som produceras i dag.

Vätgasdeklaration

I juli 2019 undertecknade Sverige den icke-bindande vätgasdeklaration som Österrike presenterade under sitt ordförandeskap i EU hösten 2018. Inne bör den är att EU:s medlemsstater ska forska om , och utveckla, vätgas som ener gi källa och fordonsbränsle.

EU:s vätgasstrategi och gasmark na dspaket

I juli 2020 presenterade kommissionen meddelandet En vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa ( C OM(2020) 301). I meddelandet utvecklar kommis sionen sin syn på vätgas och redogör för en färdplan mot 40 GW produk tions kapacitet från förnybar el till 2030. Strategin innehåller också en in ves terings agenda och åtgärdsförslag för att nå ökad produktion samt efter frågan på vätgas och en plan för utformning av ett ramverk för infrastruktur och mark nads regler. Strategin redogör även för forsknings- och utvecklings be hov och den internationella dimensionen.

R egeringen anser att vätgas är en av flera tekniker som på kort och lång sikt kommer att krävas för att hantera de svåraste utmaningarna när det gäller att uppnå klimatneutralitet. Regeringen menar att vätgas bör produ ceras genom elektrolys från koldioxidfri el och att det inte ska vara krav på direktansluten förnybar elproduktion till produktionsanläggningar för vätgas, utan att all kol dioxidfri el från nätet ska kunna användas. På använ dar sidan bör kommis sionen fokusera på sektorer med en betalnings förmåga för vätgasens unika egen skaper och där billigare alternativ som till exempel elektri fiering eller för nybara bränslen inte är ett alternativ. Reger ingen menar att utsläppsfri stålpro duktion är ett bra exempel där initiativ för industriella kluster kring elektri fie ring och vätgas är väl motiverat. Regeringen delar kom mis sionens skepsis till kostnadsdrivande initiativ som syftar till inbland ning av vätgas i natur gas nätet. Regeringen anser också att vätgas kan spela en viktig roll för energi lagring. Den 1 oktober 2020 överlade statssekreterare Sebastian de Toro med närings utskottet om regeringens ståndpunkt. Efter en ändring av begreppet koldioxid fri mot fossilfri fanns det stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt (protokoll från utskotts sammanträde 2020/21:6). T re avvikande ståndpunkter anmäldes (C , V , L ).

I december 2020 antog rådet slutsatser om arbetet med att bygga upp en europeisk vätgasmarknad som ska bidra till EU:s mål om koldioxidneutralitet senast 2050 utifrån kommissionens förslag. Rådet uppmanade kommissionen att vidareutveckla och genomföra EU:s vätgas strate gi, och särskilt redogöra för hur man ska kunna nå färdplanens mål om installation av minst 6 GW ka pa citet fram till 2024 och 40 GW kapacitet fram till 2030.

I december 2021 presenterade kommissionen ett gasmarknadspaket som bl.a. syftar till att minska användningen av naturgas för att uppnå kli mat mål och där vätgas är ett av fem fokusområden. Gasmarknadspaketet inne hål ler för slag till ändringar i gasmarknadsdirektiv och gasmark nadsförordning för för nybar gas, naturgas och vätgas. Behandlingen av förslaget till reviderat gas marknadspaket kommer att inledas i rådsarbetsgruppen för energi under våren 2022.

Inom ramen för det EU-gemen samma projektet IPCEI-Vätgas godkänner EU statsstöd till nationella investeringar i innovativa elektrolysörer och vät gasprojekt. Energimyn dig het en har i uppdrag att informera, samordna och pla nera ansökningsprocessen till IPCEI-Vätgas för att underlätta för svenska före tag att delta .

En svensk strategi för vätgas och elektrobränslen

I januari 2021 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att ta fram för slag till en övergripande strategi för vätgas ens och elektrobränslens roll i det svenska energisystemet, inklusive a m moniak. Strategin och de eventuella åt gärds förslagen ska syfta till att underlätta omställningen till fossilfrihet.

Uppdraget redovisades i november 2021 i rapporten Förslag till Sveriges nationella strategi för vätgas, elektrobränslen och ammoniak (ER 2021:34) . I förslaget till strategi sätts konkreta mål till såväl 2030 som 2045 och det iden tifieras ett antal viktiga åtgärder och initiativ som behövs för en positiv vätgas utveckling . Det handlar bl.a. om att utreda be hoven av ytterligare styrmedel som minskar kostnadsgapet mellan fossilfri- och fossil vätgas och att etablera en plattform för systematisk dialog mellan före tag, bransch organi sationer och offentliga aktörer.

Energimyndigheten föreslår två planeringsmål för elektrolysörkapacitet. Målet är att skapa förutsättningar för 5 GW (el) elektrolysörkapacitet till 2030 och ytterligare 10 GW (el) elektrolysörkapacitet till 2045. Genom planerings målen blir det tydligt vilken mängd vätgas, och därmed elektrolysörkapacitet, som krävs för att ta till vara de möjligheter till fossil frihet som finns.

Kapacitet i enlighet med de föreslagna målen innebär ett ökat elbehov mel lan ca 60 och 126 TWh per år. Det kan leda till utsläppsminskningar på 1,5–3 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030, motsvarande 3–6 procent av Sve riges totala utsläpp i dag , och totalt 7–15 miljoner ton till 2045, motsva ran de 15–30 procent av Sveriges totala utsläpp i dagsläget.

I samband med överlämnandet uttalade regeringen att den hade för avsikt att ta del av förslaget till strategi i sin helhet och bereda de t vidare inom Re ger ingskansliet.

Här kan det även nämnas att statsrådet Khashayar Farmanbar den 22 de cem ber 2021 besvarade en skriftlig fråga från Mattias Bäckström Johansson (SD) om statsrådet avser att vidta åtgärder för att Sveri ges fossilfria vätgas stra tegi inte ska hindras av kommissionens syn på hur vätgasen ska ut veck las (fr. 2021/22:610) . I svaret underströk statsrådet att regeringen anser att fossilfri vätgas kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser i sektorer där direkt elektrifiering inte är möjlig eller svår att genom föra inom överskåd lig tid och att regeringen därför avser att verka för att vätgas producerad ur alla former av fossilfri energi ska kunna användas för att nå vätgasmål en . I övrigt hänvisade statsrådet till den pågående beredningen inom Regeringskansliet av Energi myn dighetens förslag ti l l natio nell vätgas strategi.

V ätgas och biogas i regeringens elektrifieringsstrategi

I den elektrifieringsstrategi som regeringen presenterade i början av februari 2022 framhålls det att utvecklingen av vätgasekonomin kommer att ha stor betydelse för omställningen till ett utsläppsfritt samhälle och stor påverkan på det framtida elbehov et i Sverige och i andra länder. Fossilfri vätgas har på kort tid blivit en central del av EU:s och många länders strategier för klimat- och energiomställning.

Regeringen framhåller vidare att vätgas har en nyckelroll i omställningen till fossilfria processer i industrin, exempelvis för produktion av fossilfritt stål. kommissionens vätgasstrategi beskriver inriktningen på EU-nivå med bl.a. en målsättning om 6 GW elektrolys ör kapacitet till 2024 och 30 GW till 2030.

Utvecklingen av elektrolysörer går framåt och driver ne d kostnaden, men vätgasproduktion är dock beroende av låga elkostnader. Ett mer varierande elpris och ersättning för stödtjänster kan påverka om elektrolysörer körs vid en given tidpunkt och kan även driva fram investeringar i energilager.

Regeringen understryker att vätgaslager kan lagra energi för flera dagars bruk. Att lagra vätgas är kostsamt och ligger vanligtvis utanför industrins kärn verksamhet. Med rätt förutsättningar kan vätgaslagring, enligt regeringens upp fatt ning, dock få en nyckelroll i det framtida energisystemet.

Beträffande distribution av vätgas via rörledning konstaterar regeringen att marknadsmässiga förutsättningar ska styra utvecklingen även fortsättningsvis , men för att åstadkomma en effektiv integrering med elsystemet bedömer re ger ingen att transmissionsnätsoperatörerna för el- respektive gasnät bör sam ver ka. Reger ingen bedömer vidare att vätgastillämpningar bör utredas som alter nativ vid beslut om elnät s förstärkningar.

Utöver detta anser regeringen att den fossilfria vätgasens strategiska fram ti da roll för elsystemets utveckling behöver tydliggöras. Den europeiska mark naden för vätgas och elektrobränslen kan bli mycket omfattande och resultera i stora exportmöjligheter för det svenska näringslivet. Samtidigt kan utma ning ar na för elsystemet öka betydligt.

Regeringen framhåller också att andra fossilfria energiresurser, som biogas, bör tas till vara för att underlätta elektrifieringen genom att bl.a. bidra till ett minskat elbehov i olika sektorer och utjämna effekttoppar i de delar av landet som inte har tillgång till vätgas och vattenkraft.

I elektrifieringsstrategin välkomnar r egeringen även Energimyndighetens förslag till nationell vätgasstrategi och att myndigheten avser att arbeta vidare med flera av de åtgärder som redovisas i förslaget till strategi. Vidare kon sta terar regeringen att a ndra åtgärdsförslag relaterade till utvecklingen av el- och energisystemet helt eller delvis omhändertas av åtgärder i elektrifierings stra tegin. Det gäller behov av reglering med intäktsram för vätgasledningar, fos silfri reservkraft, lokalisering av elektrolysörer, förutsättningar för energi lager och flexibilitet samt kompetensförsörjning. Regeringen anger också att v issa andra åtgärder i Energimyndighetens förslag till strategi kommer att be redas vidare inom Regeringskansliet. Här redovisar r egeringen bl.a. avsikten att tyd lig göra den politiska inriktningen och undanröja hinder så att elektro lysörer och vät gas lager kan integreras i energi syste met på ett samhällseko no miskt effek tivt sätt och bidra till att de energi- och klimatpolitiska målen kan nås.

Hybrit och vätgaslagring

Energimyndigheten har beslutat att stödja Hybrit Development AB och ägar bolagen SSAB, LKAB och Vattenfall i arbetet med att bygga ett underjordiskt vät gas lager i pilotskala. Satsningen är en del i att förverkliga en fossilfri värde kedja från malm till stål. Energimyndigheten beviljar stödet till Hybrit inom ramen för regeringens satsning Industriklivet. Projektet kommer att vidare ut veckla tekniken för vätgaslagring i bergrum under tryck. Vätgaslager och andra ener gi lagringstekniker bedöms komma att bli viktiga för att öka flexibi li teten ge nom att flytta energi mellan sektorer, platser och olika tillfällen i tid och öka möj ligheten att balansera elsystemet.

Tidigare riksdagsbehandling

Fler a av de yrkanden som behandlas i detta betänkande var även föremål för ut skottets ställningstagande n i likalydande eller snarlik form våren 2021. Det gäller exempelvis många av förslag en om satsningar på vätgas- och bio gaspro duktion i Sverige.

Förslag om att det ska tas fram en vätgasstrategi avstyrktes av utskottet med hänvisning till att EU har antagit en vätgasstrategi och att Energimyndigheten då nyligen hade fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för vätgas och elektrobränslen. När det gäller Sveriges agerande på EU-nivå i fråga om vät gas konstaterade utskottet att regeringen i så stor utsträckning som möjligt och i samarbete med likasinnade kommer att verka för och driva att fossil vätgas inte ska få ta del av stöd från EU.

Förslag om biogas avstyrktes bl.a. med hänvisning till den då pågående beredningen inom Regeringskansliet av Biogasmarknadsutredningens förslag (SOU 2019:63) . Utskottet redovisade också de stöd som svenska biogas produ center har fått under de senaste åren för att bl.a. kunna möta konkur rensen från importerad biogas .

F örslag et i motion 2021/22:2390 (SD) om att bygga ut stamgasnätet har be handlats av utskottet vid flera tidigare tillfälle n . Våren 2021 konstaterade ut skot tet att detta är en fråga för nätägaren Swedegas att avgöra på basis av affärsmässiga överväganden. Utskottet påminde även om att energigasbran schen i sin färdplan för fossilfrihet anger att d en ska bygga ut den infrastruktur som krävs och använda den för att leverera en växande andel förnybar gas.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– En nationell vätgasstrategi

– Vissa övriga frågor om vätgas

– Biogas

– Vissa övriga frågor om energigaser och elektrobränslen .

En nationell vätgasstrategi

Hållbart framställd vätgas har potential att spela en viktig roll i klimatom ställ ningen . Vätgas har i det avseendet intressanta egenskaper med koppling till energilagring, gröna transporter och fossilfri industriproduktion. I flera mo tioner förordas till kän nagivanden om att regeringen ska ta fram en nationell vätgasstrategi. Liknande förslag behandlades av utskottet våren 2021 och ut skottet delade då motionärernas uppfattning att Sverige bör ha en sådan stra tegi. Utskottet av styrkte dock förslagen med hänvisning till Energimyndighe tens då pågående arbe te med att på regeringens uppdrag ta fram ett förslag till en strategi för vätgas och elektrobränslen . Energimyndighetens förslag presen te ra des seder me ra i november 2021. Utskottet kan konstatera att flera av de åt gärder som ingår i myndighetens förslag har omhändertagits inom ra men för re geringens elektri fie ringsstrategi och att andra alltjämt bereds inom Reger ings kans liet.

Enligt utskottets bedöm ning pågår ett arbete på flera områden med att flytt a fram Sveriges positioner när det gäller att göra vätgas till en viktig del av det svenska energisystemet. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns några skäl för riksdagen att uttala sig till förmån för att regeringen ska ta fram en vätgasstrategi.

Därmed avstyrks motionsyrkandena .

Vissa övriga frågor om vätgas

Utskottet har i det föregående redovisat att det pågår ett intensivt arbete kring frågor om vätgas och olika elektrobränslen, både på EU-nivå och i Sverige. Utskottet instämmer med det som anförs i flera av de aktuella motionerna om att olika hållbara energigaser , inklusive vätgas, på sikt kan komma att spela en allt större roll i den svenska energimixen.

Eftersom Energimyndigheten så sent som hösten 2021 presenterade ett för slag till vätgasstrategi, anser utskottet inte att det finns skäl att i närtid ytter ligare utreda denna fråga på ett mer övergripande plan i linje med vad som föreslås i några av motionerna. Däremot kan det vara motiverat att närmare över väga de mer specifika förslag till fortsatta utredningsinsatser som Energi myndigheten presenterade i sitt förslag till strategi. Det handlar bl.a. om att utreda ytterligare styrmedel som minskar kostnadsgapet mellan fossilfri och fossil vätgas. Dessa förslag ligger på regeringens bord , och utskottet anser ett det pågående beredningsarbetet bör avvaktas.

När det gäller frågor om vätgas på EU-nivå noterar utskottet att rådet i be handlingen av EU:s vätgasstrategi bl.a. lyft e fram behovet av att ytterligare stimulera och skapa villkor för investeringar som avser utfasning av fossila bränslen eftersom vätgas från förnybara källor i nuläget inte är tillräckligt kon kurrenskraftig kostnadsmässigt. Utskottet noterar också att regeringen har med delat sin avsikt att verka för att vätgas producerad ur alla former av fossil fri energi ska kunna användas för att nå olika vätgasmål.

I en av motionerna efterfrågas en riktad satsning på vätgasinvesteringar inom ramen för det s.k. Industriklivet. Här vill utskottet hänvisa till den bety dande satsning som redan görs inom Industriklivet på ett underjordiskt vätgas l ager i pilotskala i anslutning till det s.k. Hybritprojektet . Annars är utskottets grundinställning att den typ av statliga investeringsstöd som kan beviljas inom ramen för Industriklivet har störst möjlighet att bidra till samhällsekonomiskt attraktiva lösningar om de har en teknikneutral utform ning och alltså inte på förhand predestineras till en viss teknik eller ett visst energislag, i det här fallet vätgas.

Vikten av att vätgas uppmärksammas i anslutning till flygets omställning från fossila bränslen berörs i en av motionerna. Här vill utskottet hänvisa till att regeringen i sin elektrifieringsstrategi pekar på att även flygsektorn på sikt bör elektrifieras och eftersom direkt elektrifiering kan vara svår på detta om råde kommer v ätgas och elektrobränslen kunna tillämpas. Därtill bör det näm nas att Energimyndigheten har i uppdrag av regeringen att bedriva en satsning på att främja hållbara biobränslen för flyg , inklusive vätgas . Ut skot tet an ser inte att det finns skäl för riksdagen att genom ett tillkänn a givande ytter ligare understryka vikten av att vätgas kan ha en framtida roll inom flyg sek torn.

När det gäller motion 202 1 /2 2 : 2026 (M) yrkandena 1 och 2 om ett vätgas centrum i Skaraborg och ett utveck lings projekt kring vätgas på Kinne kulle ba nan vill utskottet framhålla sin uppfattning att riksdagen inte bör uttala sig om denna typ av geografiskt avgränsade projekt. Dessa yr kanden har dessutom av styrkts av utskottet vid flera tidigare tillfällen, senast våren 2021.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Bio gas

Biogas är ett bränsle som bildas när organiskt material bryts ned av mikroorga nis mer utan tillgång till syre. Produktionen av biogas i Sverige är främst ba serad på rötning av avloppsslam, gödsel och matavfall. Så väl pro duk tionen som användningen av biogas bidrar till flera olika samhällsnyt tor.

Utskottet har en positiv grundsyn på fortsatt och om möjligt även ökad produktion och användning av biogas i Sverige. Mot den bakgrunden har ut skottet välkomnat den översyn av biogasmarknaden som genomfördes för några år sedan och som bl.a. syftade till att stärka den svenskproducerade bio gasens konkurrenskraft i förhållande till sådan importerad biogas som på olika sätt har fått del av statliga subventioner i både produktions- och i an vän dar ledet. Den s.k. Biogasmarknadsutredningen redovisade sitt upp drag i de cem ber 2019 , vilket bl.a. utmynnade i att regeringen föreslog en be tydande sats ning på ett stöd till svensk biogasproduktion. Även om stödet mins kades i samband med riksdagens behandling av budgetpropositionen för 2022 in ne bär det förbättrade förutsättningar för den svenska biogasproduk tionen. Bio gas marknadsutredningen innehåller ytterligare förslag, bl.a. om sär skilda pre mier för förvätskning och uppgradering av biogas , samt pekar på att det på sikt även behövs finansiella stöd som exempelvis lån och garantier. Där till pekar utred ningen även på att det kan finnas skäl att rikta stöd till bio gas produktion som använder sig av annan teknik än rötning, exempelvis förgas ning. För sla gen i dessa delar är emellertid endast översiktligt beskrivna och behöver ut redas ytterligare innan de eventuellt kan vara aktuella att omsätta i praktiken. Bara av det skälet är det olämpligt att riksdagen uttalar stöd för ett fullständigt ge nomförande av de förslag som Biogasmarknads utredningen har presenterat i linje med vad som föreslås i några av motionerna.

Utöver detta produktionsstöd bör det nämnas att biogasens konkur rens för utsätt ningar i förhållande till fossila alternativ också gynnas av att den är skatte befriad i användarledet. Det bör även nämnas att biogasan läggningar och tankstationer för biogas kan få investeringsstöd från det s.k. K limatklivet , och att investeringar som syftar till att minska industrins utsläpp av växthus gaser kan få stöd inom ramen för det s.k. Industriklivet. Utöver detta bör det även nämnas att Energimyndigheten har avsatt medel för etablering av ett inno va tionskluster för flytande biogas. Flytande biogas kan vara intressant som driv medel och kanske då särskilt när det gäller långväga tunga transporter.

Den s.k. gröngasprincipen som nämns i några av motionerna är en skat te mäs sig konstruktion som på ett administrativt sätt underlättar samdistri bu tion i rörledning av skattepliktig naturgas och skattebefriad biogas. Utskot tet finner det inte närmare motiverat i motionerna varför eller på vilket sätt grön gas principen bör utvecklas och anser därför inte att förslagen om en ut veckling av denna princip bör ligga till grund för ett riksdagsuttalande.

Samman taget konstaterar utskottet att såväl produktion som använd ning av biogas stimuleras på olika sätt. Därtill satsas det på innova tioner kopplade till flytande biogas.

Samtliga aktuella motions yrkanden avstyrks därmed.

Vissa övriga frågor om energigaser och elektrobränsle n

Utskottet har vid åtskilliga tillfällen behandlat förslag likalydande med det i motion 2021/22:2390 (SD) yrkande 19 om en utbyggnad av det svenska stam gasnätet. Vid det senaste tillfället , våren 2021 , konstaterade utskottet bl.a. att en eventuell utbyggnad är en fråga för nätägaren att avgöra på basis av affärs mässiga överväganden. Utöver detta konstaterade utskottet att energi gas bran schen i sin färdplan för fossilfrihet, som har tagits fram inom ramen för det statliga initiativet Fossilfritt Sverige, har angett att man har för avsikt att bygga ut den infrastruktur som krävs och använda den för att leverera en växande andel förnybar gas.

När det gäller förslagen i motion 2021/22:4199 (L) yrkandena 70 och 71 om att jämställa hållbart producerade elektrobränslen med förnybara alternativ såväl i svenska lagar och regelverk som i lagstiftning på EU-nivå saknar ut skottet en närmare motivering och precisering av förslagen som gör det möj ligt att ta ställning till om det kan anses vara påkallat för riksdagen att agera i frå gan.

Utskottet ställer sig avslutningsvis mycket tveksamt till förslaget i motion 2021/22:4195 (KD) yrkande 23 om att Sverige ska verka för att Tyskland tar fram en avvecklingsplan för sin naturgasanvändning. Sverige bör självfallet kun na erbjuda fossilfria alternativ till tyska energikonsumenter, men bör enligt utskottets uppfattning i övrigt inte blanda sig i Tysklands nationella energi po litiska angelägenheter på det sätt som föreslås i motionen.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Energieffektivisering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag som gäller en effektivare energian vänd ning. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående arbete med att ta fram sektorsstrategier för energieffektivisering och till att reger ingen i sin elektrifieringsstrategi aviserar att den har för avsikt att uppdra åt Energimyndigheten att analysera den samhälls eko no miskt effektiva potentialen för energieffektivi seringar i olika sek torer och verksam heter i ett 2045-perspektiv med hög elektri fiering. Ut skottet påmin ner även om den pågående utredning som har i uppgift att föreslå ett kvotpliktssystem för energieffektivisering (s.k. vita certifikat).

Jämför reservation 50 (SD), 51 (V) och 52 (MP).

Motionerna

I Vänsterpartiets partimotion 2021/22:3277 av Nooshi Dadgostar m.fl. kon stateras det att tillgången på biomassa är begränsad. Därför efter frågas ett tillkännagivande i yrkande 23 om att regeringen bör ges i uppdrag att införa styr medel för ökad energieffektivitet i skogsindustrin, fjärrvärme sek torn och transportsektorn för att hushålla med den begränsade tillgången på biomassa.

I kommittémotion 2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) framhåller motionärerna att energieffektivisering har en betydande po ten tial, inom såväl transport sektorn och industri n som den offentliga sektorn. De menar att det ur både ett resurs- och ett kon kur rensperspektiv är en själv klarhet att resur serna används på ett så effektivt sätt som möjligt eftersom den som ligger i framkant därigenom får en konkurrensfördel. Motionärerna begär därför i yrkande 23 ett tillkän na givande om energieffektivisering.

Den mest miljövänliga kilo wattimmen är den som inte produceras , fram hålls det i kommittémotion 2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP). Mo tio närerna anser att potentialen för att minska och effektivisera energian vänd ningen är stor inom alla sektorer i samhället, men nyttjas i alltför liten utsträck ning. Därför anser de att incitamenten behöver stärkas och poli tiken för tyd ligas på detta område. Mot den bakgrunden anför de i yrkande 44 att riks dagen genom ett tillkännagivande bör framföra till reger ingen att det bör in föras en energieffektiviseringsfond för industrin. Företag ska kunna ansöka om stöd för energieffektivisering ur fonden, vilken kan finansieras genom en kvotplikt eller en avgift. I yrkande 45 föreslås en kvotplikt som innebär lag stad gade krav på omfattande energi effek ti viseringar. Ytterligare ett förslag på temat energi effektivisering finns i yrkan de 47 med innebörden att riksdagen genom ett till kännagivande ska uppmana regeringen att införa ett s.k. bonus malus-sys tem för produkter för att ener gisnåla varor ska bli billigare och ener gi slösande dyrare.

Bakgrund och pågående arbete

Regeringens bedömning av måluppfyllelse

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 202 1 /2 2 :1 utg.omr. 21 Energi) kon staterade regeringen att det nationella energieffektiviseringsmålet om 20 pro cent minskad energiintensitet till 2020 nåddes under 2019. Energiinten siteten var då 21 procent lägre jämfört med målets basår 2008. Anledningen till den minskade intensiteten var både att BNP hade fortsatt att öka och att mängden normal årskorrigerad till förd energi hade minskat jämfört med föregående år.

Målet om att Sverige 2030 ska ha 50 procent effektivare energian vänd ning jämfört med 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till bruttona tional produkten (BNP) , bedömdes dock inte kunna nås med de befintliga styr me d len . År 2019 var energiintensiteten 29 procent lägre jämfört med må lets basår, vilket var en fortsatt minskning med 2 pro centenheter jämfört med 2018. Regeringen konstaterade att för att kunna nå målet till 2030 måste mäng den tillförd energi minska ; alternativt behöver BNP-utvecklingen öka .

Politikens inriktning enligt budgetpropositionen för 2022

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 202 1 /2 2 :1 utg.omr. 21 Energi) fram håller regeringen att e n effektiv användning av energi kan bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft, minska klimat- och miljöpåverkan och bidra till för sörj ningstryggheten på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Det finns behov av ytterligare insatser för att nå det riksdagsbundna målet om 50 procent effektivare energianvändning 2030. Regeringen föreslog därför att det skulle av sät tas 100 miljoner kronor per år för fortsatta stödinsatser till energieffek tivisering inom industrin under 2022–2026 genom en återstart av det s.k. Ener gisteget. Energisteget va r ett program under 2018–2020 där företag inom sek torer från gruv- till tillverkningsindustrin hade möjlighet att ansöka om stöd för investeringar eller projektering med syfte t att energieffektivisera sin verk sam het.

I det gemensamma budgetförslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som sedermera bifölls av riksdagen återfanns emeller tid inte dessa särskilda medel för att återstarta Energisteget i enlighet med reger ingens avsikter.

Energieffektivitet och EU

Inom ramen för arbetet med EU:s energiunion har kommissionen sett över all lagstiftning som gäller energieffektivitet. Förhandlingarna om kommissionens initiativ Ren energi för alla avslutades i mars 2019 och resulterade bl.a. i att målen för energieffektivisering för EU 2030 skärptes. Energieffektiviseringen ska uppgå till minst 32,5 procent , med en möjlighet att revidera målet 2023. Vidare föreslogs ändringar i energieffektiviseringsdirektivet (EED) och i di rek tivet om byggnaders energiprestanda. Därtill föreslogs ändringar som syf tar till att för enkla bestämmelserna och underlätta genomförande på den natio nell a nivå n . En reviderad version av EED trädde i kraft i decem ber 2018. Revi deringen innebär bl.a. ändrade bestämmelser om natio nella energi spar krav för perioden 2021–2030. De nationella energisparkraven kan uppfyl las genom att det inrättas ett kvotpliktssystem för energieffektivitet (dvs. vita certifikat, se vidare nedan) och/eller alternativa styrmedel.

I juli 2021 presenterade kommissionen ett förslag till omarbetning av EED. Detta var en del av det omfattande lagstiftningspaketet Redo för 55 ( F it for 55) , som ska göra det möjligt att uppnå EU:s nya klimatmål till 2030. Som ett led i omarbetningen av EED föreslår kom missionen att det nationella energi spar kravet ska höjas från 0,8 procent ny årlig energibesparing till 1,5 procent ny årlig energibesparing. Enligt reger ingen kan omarbetningen innebära att Sverige behöver se över sitt nationella energisparkrav samt styrmedlen för att uppnå detta.

Kommissionen föresl og ett bindande energieffektiviseringsmål på EU-nivå om 9 procent minskad energianvändning till 2030 jämfört med ett referens scenario 2020. Medlemsstaterna föreslås bidra till måluppfyllelse genom väg ledande nationella bidrag. Vidare föreslår kommissionen en rättslig grund för prin ci pen om energieffektivitet först och ett ökat årligt energi bespa rings krav om 1,5 procent under perioden 2024 till 2030. Kommis sionen före sl og ock så striktare energieffektiviseringskrav för den offentlig a sektor n och för värme- och kylsektorerna, ökat skydd mot energifattigd om samt en omfor mu lerad definition för företags skyldighet att införa energiled nings system eller att ge nom föra energikartläggning ar .

Regeringen väl kom na de att direktivet för energieffektivitet anpassas till EU:s klimatmål till 2030 och till målet om klimatneutralitet senast 2050. Re ger ingen s tällde sig positiv till ett bindande energieffektiviseringsmål på EU-nivå och att de nationella bidragen är vägledande . Regeringen s åg även positivt på för slagets förstärkning av den offentliga sektorns roll i arbetet med att öka energieffektiviseringstakten, särskilt när det gäller energieffekti vise ring i sam band med offentlig upphandling. Regeringen s ade sig dock se en risk för ökad detaljreglering och minskad flexibilitet för medlemsstaterna till följd av ett höjt årligt natio nellt energispark rav. Vid en överläggning i närings utskottet den 16 september 2021 redogjorde statssekreterare Sebastian de Toro för re ger ingens ståndpunkt, inklusive vissa förtydliganden (protokoll från ut skotts sam manträde 2021/22:1). Överlägg ningen resulterade i en mindre justering av ståndpunkten varefter den fick stöd av en majoritet i utskottet. Tre avvikande ståndpunkter anmäldes (M, SD, KD, C, L).

Den 17 februari 2022 beslutade regeringen om en proposition med titeln Ge nomförande av ändringar i energieffektiviseringsdirektivet om värme, kyla och tappvarmvatten för hushållsbruk (prop. 2021/22:124). I propositionen före slås en ny lag om fjärrkyl a . Det föreslås även vissa ändringar och för tyd ligan den i fjärrvärmelagen när det gäller mätning, fakturering och tillhanda hållande av information. Vidare föreslår regeringen en ny lag om energi mät ning i bygg nader som bl.a. innehåller nya regler om tillhandahål lande av faktu re rings infor mation och information om energianvändning. För slagen är i hu vud sak ett resultat av ändringar i EED. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022 .

Energieffektivisering i e lektrifieringsstrategin

I den elektrifieringsstrategi som presenterades i början av februari 2022 slår regeringen fast att energieffektivisering har en viktig roll i omställningen till håll bara energisystem såväl nationellt som globalt. Regeringen bedömer att det finns en stor potential för ytterligare energieffektivisering men framhåller samtidigt att energieffektiviserings takten bör öka genom att den samhällseko nomiskt effektiva potentialen tas till vara i olika sektorer, med fokus på åtgär der som minskar effekttoppar. Regeringen betonar också att principen om ener gieffektivisering först bör vägleda elektrifieringen.

Mot denna bakgrund redovisar regeringen sin avsikt att ge Energimyn dig heten i uppdrag att i dialog med Energimarknadsinspektionen, Naturvårds ver ket och Trafikverket analysera den samhällsekonomiskt effektiva potentia len för energieffektiviseringar i olika sektorer och verksamheter i ett 2045-pers pektiv med hög elektrifiering. Analysen bör inkludera hinder, oönskade rekyl effekter, energimarknadernas funktion och potentiella marknadsmiss lyckan den. Vid behov bör förslag lämnas på ytterligare åtgärder för att riva hinder för en sam hälls ekonomiskt effektiv energieffektivisering. Uppdraget ska ut fö ras i dialog med utredningen för vita certifikat ( se nedan).

Utredning om hinder och lösningar för energieffektivisering, småskalig elproduktion och ellagring

I juni 2017 tillsatte regeringen en särskild utredare (dåvarande riksdagsleda mo ten Lise Nordin (MP)) med uppdraget att identifiera eventuella hinder som kunder i form av hushåll, mindre företag och andra mindre aktörer möter vid energi effek tivi sering och introduktion av småskalig förnybar elproduktion samt hur dessa hinder kan undanröjas (dir. 2017:77).

Utredningen överlämnade ett delbetänkande, Mindre aktörer i energi land skapet – genomgång av nuläge t till regeringen i februari 2018 (SOU 2018:15) . Därefter överlämnades slutbetänkandet Mindre aktörer i energiland skapet – för slag med effekt till regeringen i oktober 2018 (SOU 2018:76) . Utred ningens huvudförslag är att införa ett system med vita certifikat (se vidare nedan) för eleffektivisering, alternativt ett auktioneringssystem för eleffektivisering . Ut red nings betänkan det remitterades under hösten 2019.

Utredning om vita certifikat

I oktober 2021 beslutade regeringen om direktiv till en särskild utredare (Göran Enander, landshövding i Uppsala län) med uppgift att föreslå ett kvot pliktssystem för energieffektivisering , s.k. vita certifikat (dir. 2021:82). Vita certifi kat är ett marknadsbaserat styrmedel för energieffektivisering som kort fattat innebär att kvotpliktiga parter i energisektorn, t.ex. nätägare eller leve ran törer av energi, årligen åläggs att åstadkomma energibesparande åtgär der hos slut an vändare av energi. Åtgärder behöver inte vidtas hos energi bola gens kunder.

Syftet med uppdraget är att åstadkomma ett marknads baserat och kostnads effektivt styr medel som kan öka energieffek tivi serings takten i Sve rige, bidra till att de energi- och klimat politiska målen nås samt underlätta en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektri fie ring av samhället.

U tredningsu ppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023.

Sektorsstrategier för energieffektivisering

I juli 2017 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att i samråd med berörda myndigheter och tillsammans med olika branscher formulera sektors strategier för energieffektivisering. Syftet med strategierna är att få till stånd en dialog mellan de berörda aktörerna om lämpliga vägledande målsättningar och åtgärder inom varje sektor för att kost nadseffektivt bidra till att de na tionella miljö- och klimatmålen nås. Ener gimyndighetens uppdrag pågår tills vidare. Under 2020 inleddes fas 3 i arbetet med sektorsstrategierna. Denna fas sträcker sig fram till målåret 2030 och innebär att de framtagna strategier na ska fungera som en ledstjärna för att åstadkomma en mer resurseffektiv energi användning.

I december 2021 redovisade Energimyndigheten att den tillsammans med marknadens aktörer och relevanta myndigheter har identifierat fem sektorer som är direkt avgörande för att nå energieffektiviseringsmålet till 2030. Inom respektive sektor har aktörerna pekat ut vilka strategiska områden och av göran de frågor som är viktigast att ta sig an just nu. Strategierna för de fem sek to rerna samlas i fem separata rapporter med följande titlar:

– Flexibelt och robust energisystem

– Fossilfria transporter

– Framtidens handel och konsumtion

– Produktion i världsklass

– Resurseffektiv bebyggelse .

Tidigare riksdagsbehandling

Förslag i motioner om effektivare energianvändning behandlades av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU21). Några av dessa har i liknande eller snarlik form även väckts under allmänna motionstiden 2021 /22 och behandlas därför i detta betänkande.

Vid förra årets behandling avstyrktes samtliga förslag av utskottet. Utskot tet sa sig se positivt på att energi används på ett effektivt sätt i Sverige och för svenska företags konkurrenskraft. Vidare betonade utskottet att en effektiv ener gi användning dessutom bidrar till minskad kli mat- och mil jöpåverkan samt till energiförsörjningstryggheten. Utskottet refe rerade i övrigt till pågåen de insatser på området , bl.a. programmet för energieffektivisering av industri före tag, det s.k. Energisteget, och till det ovan beskrivna arbetet med att utar beta sektors strategier för energieffektivi sering. Utskottet påminde även om regeringens avsikt att överlämna en propo sition till riks dagen under hösten 2021 som syftar till att genom föra EU:s omar betade energieffekti vise rings direktiv.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill i likhet med tidigare då det har behandlat förslag om energieffek tivisering inledningsvis framhålla att det är positivt för Sverige och för svenska företags konkurrenskraft att energi används på ett effektivt sätt. En effektiv energianvändning bidrar dessutom till minskad klimat- och miljöpåverkan samt till energiförsörjningstryggheten.

Utskottet noterar att regeringen har gjort bedömningen att det kommer att bli svårt att nå energiintensitetsmålet till 2030. Utskottet vill därför framhålla vikten av insatser på området . Mot den bakgrunden ser utskottet positivt på det arbete som Energimyndigheten bedriver tillsammans med andra berörda myndigheter och olika branscher i syfte att formulera sektorsstrategier för ener gi effektivisering. I sammanhanget bör det också nämnas att regeringen i sin elektrifieringsstrategi aviserar att den har för avsikt att ge Energimyn dig heten i uppdrag att analysera den samhällsekonomiskt effektiva potentialen för energieffektiviseringar i olika sektorer och verksamheter i ett 2045-perspektiv med hög elektrifiering. U tskottet vill också påminna om den pågående utred ning som har i uppgift att föreslå ett kvotpliktssystem för energieffek ti visering (s.k. vita certifikat).

Energieffektiviseringsfrågor är också viktiga på EU-nivå. Det bör i det sammanhanget även nämnas att det för närvarande pågår såväl ett genom förande av omarbetade delar av EU:s s.k. energieffektiviseringsdirektiv som om förhandlingar av andra delar, inklusive förslag om nya energieffek tivi se ringsmål.

Utskottet anser att det anförda sammantaget gör att det inte finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av förslagen i motionerna. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Värme och kraftvärme

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen tillkännager för regeringen att de n bör ta fram en sam man hållen strategi för kraft- och fjärrvärme som inkludera r frågor om be skattning, byggregler och EU-regler för biobränslen. Därmed bi fal ler riks dagen förslag med den na inriktning i ett antal motioner. Övriga vär me produktionsrelaterade förslag avslås av riksdagen.

Jämför reservation 53 (S, V, L), 54 (M), 55 (KD) och 56 (L).

Motionerna

I partimotion 202 1 /2 2 : 4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 52 föror das ett tillkännagivande om att användningen av fossila bränslen för process värme ändamål ska fasas ut. Motionärerna framhåller att alternativen är bio bränsle, el eller nukleär värme och anser bl.a. att de svenska regelverken be höver an passas för att möjliggöra reaktorer för industrins behov av process vär me. Vi dare anser motionärerna att användningen av torv, kol, olja och gas för vär me ändamål ska upphöra och de föreslår ett tillkännagivande med den in rikt ningen i yrkande 72 .

I kommittémotion 202 1 /2 2 :3 431 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkan de 41 förordas ett tillkännagivande om kraftvärmeverkens betydelse. Motio närer na framhåller att kraftvärmeproduktionen är ett alternativt sätt att dra nyt ta av hushållens sopor, biobränsle och annat avfall eftersom de n kan hjälpa till att av gifta kretsloppen samtidigt som de n förser det omgivande samhället med nyt tig heter i form av värme eller kyla och el. Motionärerna konstaterar vidare att man vid vissa kraftvärmeverk prövar koldioxidinfångning med hjälp av s.k. CCS-teknik. Motionärerna är positiva till ökade satsningar på sådan teknik och menar att kraftvärmeverken måste värnas.

Även i kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) tas kraft- och fjärrvärmefrågor upp. Motionärerna betonar kraft- och fjärrvärmens viktiga och ofta underskattade roll för Sveriges energisystem. Kraftvärmen har förmåga att bidra med värme och el när behoven i landet är som störst och motionärerna menar att kraft- och fjärrvärmen kan spela en avgörande roll för att motverka att det uppstår sådana allvarliga lokala elproblem som bl.a. har förekommit i Skåne och Stockholm under det gångna året. Regeringen bör där för enligt yrkande 27 få i uppdrag att ta fram en strategi för kraft- och fjärr värmen. Strategin bör ta ett brett och samlat grepp och t.ex. beröra frågor om be skattning, byggregler och EU-regler för biobränslen.

K raftvärmens betydelse för det svenska energisystemet framhålls även i kom mittémotion 2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) . Den bidrar till effektförsörjningen vintertid, är planerbar och minskar effekt behovet genom värmeleveranserna. I yrkande 13 efterfrågas ett tillkän na gi van de om att regeringen ska ta fram en strategi för hur konkurrenskraften kan stärkas för kraft- och fjärrvärmen.

Rickard Nordin m.fl. (C) vill i kommittémotion 2021/22:3684 yrkande 91 att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen ska framföra att en sammanhållen strategi för att stärka konkurrenskraften för kraftvärmen bör över vägas. Strategin ska vara inriktad på att fasa ut den sista fossila andelen och främja användning en av biogas i produk tionen. Motionärerna betonar att k raftvärmen är ett stabilt och reglerbart kraftslag som kompletterar den vari abla sol- och vindenergin.

Även i kommittémotion 202 1 /2 2 : 4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) föror das i yrkande 25 att regeringen ska ta fram en sammanhållen strategi för kraft- och fjärrvärmen. Motionärerna framhåller kraftvärmens fördelar och menar att den har potential att utvecklas ytterligare om sektorn får kon kur rens kraftiga och långsiktiga villkor. I motionen lyfts även potentialen i geo termisk energi fram. Motionärerna menar att utvinning av sådan energi skulle kunna leda till en drastisk minskning av inköp en av producerad energi och därtill konkurrens utsätta alter na tiven, vilket gynnar den fria mark naden. I yrkande 29 föreslås ett tillkännagivande om att geo energin ska föras fram som en del i Sveriges ut veckling till ett än mer hållbart energi system.

Utan närmare motivering efterfrågas ett tillkännagivande om en nationell strategi för framtidens kraftvärme- och värmeproduktion även i k om mitté mo tion 2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 39.

I motion 2021/22:3601 anför Lars Beckman (M) att det finns anledning att se över den nuvarande fjärrvärmelagstiftningen med anledning av att det växer fram nya datacenter som förbrukar mycket el och ger upphov till restvärme. För att kunna ta till vara restvärmen och därigenom under lätta etabler ingen av datacenter anser han att det krävs öppnare fjärr värmenät (yrkande 1). Vidare vill motionären i yrkande 2 att regeringen ska överväga att genom föra försla gen i TPA-utredningens slutbetänkande Fjärrvärme i kon kur rens (SOU 2011:44).

Bakgrund och pågående arbete

Kraft- och fjärrvärme i Sverige

Kraftvärmen står för ca en tiondel av den svenska elproduktionen, vilket mot svarar ca 15 TWh. I Energimyndighetens långsiktiga elektrifieringssce narier pro du cerar kraftvärmen ungefär lika mycket el 2045 som i dag.

I propositionen Energipolitikens inriktning slog reger ingen fast att en kon kurrenskraftig fjärrvärmesektor är en av förutsättningarna för att klara den fram tida el- och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar (prop. 2017/18:228) . Vidare betonades vikten av att möjligheterna till högeffektiv el pro duktion ut nyttjas i bränslebaserad fjärrvärmeproduktion. Enligt reger ingens uppfattning kan även nya tek ni ker och tillämpningar, såsom ökat ut nytt jande av spillvärme och geo termisk djupvärme, vara en del av en hållbar fjärrvärmesektor i fram tiden .

Regeringen redovisade även uppfattningen att det är viktigt med en gynn sam utveckling där kraftvärmesektorn bidrar med systemvinster för övri ga energi system och till målen om 100 procent förnybar el och nettonoll ut släpp av växthusgaser. Det förutsätter dels att potentialen för elpro duk tion i fjärr värme näten utnyttjas, dels att både kraft- och värmepro duktionen är konkur rens kraftiga och baseras på förnybara bränslen.

Energimarknadsinspektionen ska enligt myndighetens instruktion följa och analysera utvecklingen på bl.a. fjärrvärmemarknaderna och lämna förslag till ändringar i regelverk eller till andra åtgärder för att främ ja marknadernas funktion (SFS 2007:1118) .

Rapportering om potentialen för fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla

I regleringsbrevet för 2020 fick Energimyndigheten i uppdrag att – i enlighet med EU:s energieffektiviseringsdirektiv – uppdatera Sveriges heltäckande be döm ning av potentialen för tillämpning av högeffektiv kraftvärme samt ef fek tiv fjärrvärme och fjärrkyla.

Bedömningen redovisades till Regeringskansliet i november 2020. I Ener gi myndighetens rapport konstateras att uppvärmnings mark na den omfat tar näs tan 100 TWh värme och omsätter ungefär 100 miljar der kro nor (ER 2020:34) . Myndigheten konstaterar vidare att uppvärmningsmarknaden i Sve rige i stor utsträckning redan har ställt om från fossilt till förnybart bränsle . Dess utom är all kraftvärme i Sverige redan högeffektiv. Där fjärrvärm e inte är lönsam t används fr ämst värmepumpar som nästan helt drivs av fossilfri el. Ener gi myndigheten menar att det mot den bakgrunden är en utma ning att utreda potentialen för mer och effektivare förnybar värme än vad marknaden klarar av att tillhandahålla.

Beträffande den fossila fjärrvärmeproduktionen (olja, kol och natur gas) an ser myndigheten att det inte är något som en kartläggning med förslag på styrmedel kan påverka i någon större utsträckning eftersom en näst intill full höjning av koldioxidskatten redan har införts och branschen redan i nuläget ställer om. När det gäller den sista fossila individuella upp värm ningen från olja och naturgas anför myndigheten att beräkningarna i rap porten visar på att de n kommer att bli olönsam och helt utfasad 2030 med existerande styrmedel. De n utmaning som återstår är att minska det fos sila in nehållet i det avfall som förbränns .

För att kunna värna kraftvärmen och dess positiva egenskaper på ett effek tivt sätt föreslog Energimyndigheten bl.a. att det görs en samlad översyn av de styrmed el som påverkar kraftvärmen för att få en bild av den samlade effekten och vid behov föreslå förändringar.

Fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft

I januari 2022 riktade Mattias Bäckström Johansson (SD) en skriftlig fråga till statsrådet Khashayar Farmanbar om vilka åtgärder statsrådet och reger ingen avser att vidta för att stärka fjärr- och kraftvärmens konkur rens kraft (fr. 2021/22:594) .

I sitt svar konstater ad e statsrådet inledningsvis att fjärrvärme och kraftvär me fyller en viktig funktion i Sveriges energisystem eftersom dessa anlägg ningar möjliggör hög energieffektivitet och lokal elproduktion. Vidare hän vi sade ha n till Energimyndighetens ovan refererade uppdrag att uppdatera Sve riges heltäckande bedömning av potentialen för tillämpning av högeffektiv kraftvärme samt effektiv fjärrvärme och fjärrkyla. Därtill refererade statsrådet till den pågående utredningen om ytterligare un dan tag från avfalls för brän nings skatt och avfallsskatt (dir. 2021:5:) som ska redovisa sitt upp drag senast den 28 februari 2022 (se nedan) . Statsrådet slog vidare fast att b eredningen av de åtgärdsförslag som Energimyndigheten lyfte fram i sin rap port fortfarande pågår inom Regeringskansliet i väntan på den nyssnämnda skatte utredninge n .

Aviserad strategi för kraft- och fjärrvärme

I den elektrifieringsstrategi som regeringen pres en terade i början av februari 2022 anförs det att fjärr- och kraftvärmen har en viktig roll i framtidens ener gisystem och att den kan utvecklas ytterligare. Regeringen slår vidare fa s t att k raft värmen spelar en särskilt viktig roll för att möjliggöra en snabb elek tri fie ring, inte minst i städer som annars riskerar lokal kapacitetsbrist. Reger ingen avser därför att ta ett helhetsgrepp om fjärr- och kraftvärmens långsik tiga roll i det framtida hållbara energisystemet.

Mot den bakgrunden meddelar regeringen sin avsikt att ta fram en f järr- och kraftvärmestrategi. Regeringen har för avsikt att ge Energimyndigheten i upp drag att ta fram en strategi för en långsiktigt hållbar utveckling av fjärrvär me sek torn i synergi med elektrifieringen samt energi- och klimatmå len. Enligt vad som anförs i elektrifieringsstrategin bör den aviserade strategin omfatta en analys av förutsättningar för olika hållbara bränslealternativ och andra energi källor samt se över regelverk och styrmedel som påverkar fjärr- och kraftvär mens konkur rens kraft. Som en del i arbetet ska kraftvärmens lokala och re gionala systemnyttor kvantifieras och förslag tas fram för hur dessa kan ges en mer korrekt värdering på elmarknaden genom exempelvis betalningar för stöd tjäns ter, nätnytta eller lokala kapacitetsmarknader. Strategin bör även inklu dera aspekter kring hur fjärrvärmemarknaden samspelar med elmarkna den och resultera i åtgärdsförslag om en effektivare integrering av el- och vär me sys tem. Strategin kommer att i berörda delar tas fram i dialog med Svenska kraft nät och Energimarknadsinspektionen samt andra berörda aktörer , inte minst i de delar som har tydliga kopplingar till elmarknadens funktion och när det gäller systemanalyser .

Geoenergi och geotermi

Geoenergi är samlingsnamnet för teknik er där värme och kyla från markens översta 400 meter tas till vara. Det finns ett flertal sådana tekniker, och i Sve rige finns det ca 450 000 geoenergianläggningar av olika slag. Majoriteten är bergvärmepumpar för villor. Geotermi är en annan teknik där värme från radio aktivt sönderfall i jordskorpan och värmeledning från jordens inre tas till vara på stort djup (över 800 meter).

I februari 2020 beslutade Energimyndigheten att ge 12,8 miljoner kronor i stöd till ett demonstrationsprojekt inom djupgeotermi. Projektet, som är det första i sitt slag i Sverige, kommer att provborra upp till sju kilometer djupt för att kunna utvinna geotermisk energi. Demonstrationsprojektet är ett sam arbete mellan Eon och St1 och Länsstyrelsen Skåne och Malmö stad samt fors kare från Uppsala universitet och Sveriges g eolo giska u ndersökning ( SGU ) .

Även under 2021 bevilja de s medel av Energimyndigheten. Myndigheten kon sta terar att i ntresset inom djupgeotermiområdet har växt under senare tid. Ett exempel på projekt som fått stöd är Göteborg Energi AB som tillsammans med SGU och Göteborgs universitet kommer att genomföra en provborrning för att samla in kunskap inför framtida energi utvinning genom djupgeotermi.

Skatt på avfallsförbränning och utvärdering av densamma

På förslag från regeringen beslutade riksdagen i december 2019 om en skatt på förbränning av avfall (prop. 2019/20:32, bet. 2019/20:NU12, rskr. 2019/20:91) . Bestämmelserna trädde i kraft den 1 april 2020. Skatteverket fick i december 2020 i uppdrag att utvärdera effekterna av skatten.

Den 1 oktober 2021 överlämnade Skatteverket rapporten Ut värdering av av falls förbränningsskatten till Finansdepartementet. Verkets slutsats var att skatten inte styr verkningsfullt mot de mål som motiverar den. Skattens effekt på materialåtervinningen bedöms ha blivit försumbar bl.a. för att det redan finns andra styrmedel på avfallsområdet. Skatteverkets utvärdering visar också att skatten troligen inte kommer att underlätta för omställningen till en cirkulär ekonomi eftersom varken avfallsflöden, materialåtervinning, produkters de sign eller växthusgaser bedöms påverkas i någon större utsträckning på längre sikt.

Utredning om undantag från avfallsskatt och avfallsförbränningsskatt

I februari 2021 beslutade regeringen att en särskild utredare (Johan Sanner , lag man vid Uddevalla tingsrätt ) skulle få i uppdrag att analysera om det är lämp ligt att införa ytter ligare undantag från avfalls skatten och avfalls förbrän nings skatten (dir. 2021:5). Uppdraget redovisa de s se dermera den 8 mars 2022 i betänkandet Avfallsbeskattning – En fråga om undan tag? (SOU 2022:9).

I ett svar på en skriftlig fråga från Lars Hjälmered (M) om avfalls för brän ningsskattens effekter på miljö n och på elsystem et , daterat den 20 ok tober 2021 , hänvisade statsrådet Magdalena Anders son till den nyss nämnda utred ning en och framhöll även att Skatteverkets ovan nämn da rapport ingår som ett underlag i den pågående utredningen (fr. 2021/22:116) . Statsrådet kon sta te rade att n är utredningen har lämnat sitt betänkande följer en beredning i Reger ingskansliet.

Tidigare riksdagsbehandling

Fler av de förslag som behandlas i detta betänkande på temat värme och kraftvärme var föremål för utskottets ställningstagande även våren 2021. Det gäller exempelvis förslag om en strategi för fjärr- och kraftvärme. Vid den senaste behandlingen anförde utskottet bl.a. att hållbar fjärr- och kraftvär me produktion är viktiga delar i den nu gällande energipolitiken. Vidare hänvisade utskottet till att Energimyndigheten då nyligen hade överlämnat en rapport till regeringen med flera förslag mot bakgrund av myndighetens rapportering om potentialen för fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. Utskottet notera de att ett av förslagen har lett till ytterligare uppdrag till Energimyndigheten och att övriga förslag med anledning av rapporten bereds vidare inom Reger ings kansliet. Utskottet avstyrkte därmed förslagen om en strategi.

I fråga om vissa andra värmefrågor konstaterade utskottet bl.a. att det vid tidpunkten pågick en översyn av avfallsförbränningsskatten och att den sista fossila individuella uppvärmningen från olja och naturgas väntas bli olönsam och helt utfasad 2030 med existerande styrmedel. När det gäller förslag om geo energi, som också är aktuella i år, framhöll utskottet att geoenergi inte är en ovanlig företeelse i Sverige eftersom det används för att värma upp tusen tals småhus med värmepumpar som utnyttjar den värme som finns lagrad för hållandevis ytligt i berggrunden. Vidare konstaterade utskottet att nya tek niska tillämpningar i framtiden väntas förbättra möjligheterna att utvinna geo ter misk djupvärme och att Energimyndigheten hade avsatt medel för ett de mon strationsprojekt inom djupgeotermi.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Strategi för fjärr värme och kraftvärme

– Vissa övriga frågor om värme och kraftvärme .

Strategi för fjärr värme och kraftvärme

Kraft- och fjärrvärme n har viktig a och ofta underskattad e roll er för energi system et . I Sverige kommer nästan en tiondel av den producerade elen från kraftvärme. Verkningsgraden från dessa anläggningar är oftast över 90 procent och i prak tiken är allt bränsle som används i den svenska kraftvärme pro duktionen fossil fritt. Kraft värmen bidrar till effektförsörjning vintertid, är pla nerbar, minskar effekt be hovet genom värmeleveranserna, kan balansera utbud och efterfrågan i elnäten och är dessutom viktig i krislägen eftersom den kan an passas till s.k. ö-drift. Kraftvärmen bidrar framför allt med värme och el när behoven i landet är som störst. En väl spridd lokal produktion är gynnsam för tryggheten i försörj ningen över landet. Den säkrar lokal tillgång till el när t.ex. effekt tillgången är begränsad. Utskottet anser därmed att kraft- och fjärrvär men kan spela en avgörande roll för att lokala kapacitetsproblem liknande de som har förekommit i Skåne och Stockholm under det senaste året inte ska uppstå igen.

Utskottet anser att kraft- och fjärrvärmen har potential att utvecklas ytterli gare och att sektorn behöver kon kurrenskraftiga och långsiktiga villkor. Ut skot tet har noterat att regeringen i sin elektrifieringsstrategi med de lar sin av sik t att ta fram en sammanhållen strategi för kraft- och fjärrvärme . Detta ser utskottet positivt på, men vill sam tidigt understryka vikten av att kraft värmens konkurrenskraft kan stärkas och att s trategin därför måste inkludera frågor om be skattning, byggregler och EU-regler för biobränslen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Vissa övriga frågor om värme och kraftvärme

Utskottet har redan tidigare redovisat en positiv syn på fjärr- och kraftvärmens roll i det svenska energisystemet, både i dag och i framtiden. Vidare har utskot tet refererat att regeringen har för avsikt att ta ett helhetsgrepp om dessa frågor och att utarbeta en strategi för den framtida hållbara kraft- och fjärr värmen. Detta är något utskottet välkomnar. Mot bakgrund av att inrikt ningen är att kraft- och fjärrvärmen ska vara hållbar, förutsätter utskottet att den kommer att omfatta frågor om hur kvarvarande fossila bränslen ska kunna fa sas ut ur denna sektor. Det handlar då om olja, kol och naturgas, men även fossila inslag i exempelvis vissa avfallsfraktioner. Även torvens fram tida roll inom kraft- och fjärrvärmeproduktionen bör kunna belysas i detta sammanhang. Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte nöd vändigt med ett tillkänna givande om utfasning av fossila bränslen och torv i linje med vad som efter frågas i motion 2021/22:4199 (L) yrkande 72. När det gäller det som anförs i samma motion yrkande 52 om åtgärder för att fasa ut fossila bränslen för pro cess värmeändamål inom industrin hänvisar utskottet till de möjligheter som finns inom ramen för det s.k. Industriklivet att ställa om industriella pro cesser i hållbar riktning. Därtill pekar regeringen i sin elek trifieringsstrategi på att industrin själv identifierar elektrifiering, bl.a. genom vätgas, som den enskilt viktigaste lösningen i sektorn . Det tidigare beskrivna arbete som pågår på vät gasområdet kommer således också att ha stor betydelse i sammanhanget.

I motion 202 1 /2 2 :3 431 (M) yrkande 41 betonas kraftvärmeverkens betydel se. Motionärerna är positiva till ökade satsningar på CCS-teknik och de anser även att avfallsförbränningsskatten ska sänkas. Ett förslag om ett tillkänna gi vande med denna innebörd behandlades av utskottet även våren 2021. Ut skot tet konstatera de vid det tillfället att Energimyndigheten hade i uppdrag att läm na förslag på utformningen av ett system för drifts s töd till bio-CCS. Uppdraget slutredovisa de s i november 2021.

Beträffande avfallsförbränningsskatten vill utskottet påminna om att en ut re dare har haft i uppgift att analysera om det är lämpligt att införa ytterligare undantag från avfallsskatten och avfallsförbränningsskatten (dir. 2021:5). Upp draget redovisa de s i början av mars 2022 och förslagen kommer att bere das vidare inom Regeringskansliet .

Våren 2021 avstyrkt e utskottet senast ett förslag liknande det i motion 202 1 /2 2 : 4195 (KD) yrkande 2 9 om geotermisk energi (bet. 2020/21:NU21) . Utöver det som utskottet då anförde kan utskottet konstatera att Energi myn digheten bevilja de medel till geotermiska projekt under både 2020 och 2021. Någ ra ytterligare åtgärder med anledning av vad som efterfrågas i motionen anser utskottet inte vara påkallat.

U tskottet har vid åtskilliga tillfällen tidigare avstyrkt förslag likalydande med det i motion 202 1 /2 2 :36 01 (M) yrkande 2 om ett genomförande av försla gen i den nu elva år gamla s.k. TPA-utredningen om tredjeparts tillträde ( t hird party access , TPA) till fjärrvärmenäten . Utskottet konstaterar nu, lik som se nast, att e tt så pass ålderstiget underlag har myc ket ringa värde för ett väl underbyggt beslutsfat tande.

När det gäller de frågor om tillvaratagande av rest- och spillvärme från bl.a. serverhallar som också tas upp den nyss refererade motionen hänvisar utskottet till att sådana frågor berörs i regeringens elektrifieringsstrategi. Där redovisas att spillvärme i dag utgör ca 8 procent av all fjärrvärme och att det finns en stor potential för ökat omhändertagande av lågtempererad spillvärme. Det nämns särskilt att nyetableringar av bl.a. elektrolysörer och serverhallar inne bär ytterligare möjligheter inom området. Utskottet förutsätter att frågor på detta tema kommer att ingå i arbete t med att ta fram d en strategi för fjärr- och kraftvärme som regeringen har aviserat . Därmed torde motionen kunna anses vara tillgodosedd och kan av detta skäl således avslås av riksdagen .

Med det anförda avstyrks samtliga motion syrkanden .

Energiforskning

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till att Energimyndigheten nyligen har beslutat om att finansiera en mindre , blykyld demonstrationsreaktor i anslutning till Oskarshamns kärnkraftverk avslår riksdagen förslag med inrikt ning på frågor om forskning och utveckling av nästa generations kärn kraft. Utskottet påminde också om att d et är möjligt att använda ener giforsknings anslaget i statsbudgeten för kärnteknisk forskning .

Övriga förslag på temat energiforskning avslås av riksdagen, fö re trädesvis med hänvisning till att energiforskningens gällande in riktning redan kan anses inkludera mycket av det som efterfrågas i motionerna , liksom till att en sedan tidigare utlovad energiforsk nings proposition förväntas vara h ögprioriterad av den regering som tillträder efter höstens riksdagsval

Jämför reservation 57 (M, SD, KD), 58 (M), 59 (SD), 60 (V), 61 (KD) och 62 (L).

Motionerna

Kärnenergiforskning

Satsningar på forskning om nästa generations kärnkraft efterfrågas i Mode raternas partimotion 2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. I yrkande 39 be gärs ett tillkännagivande om att Energimyndigheten bör ges i uppdrag att fi nan siera minst en forskningsreaktor under nästa mandatperiod. Mot sva ran de yrkande finns också i kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjäl mered m.fl. (M) yrkande 9. I partimotionens yrkande 40 vill motio närerna att det skapas förutsättningar för Vattenfall att utveckla SMR-tekno logi i Sve rige, likt de gör i Estland.

Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2021/22:2390 yrkande 33 att ambitionen med energiforsk ningen ska vara att reducera Sveriges beroende av fossila bränslen och att utveckla den inhemska energiindustrin. För att kunna uppnå ny, modern och ännu säk rare kärnkraft i Sverige behövs en hög nationell kompetens och därför är det nödvändigt att öka stöd et till kärnkraftsforskningen. Motionärerna förordar satsningar på en statligt finan sierad forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft med syftet att kunna återanvända det använda kärnbränslet.

I Kristdemokraternas k ommittémotion 2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. framhålls vikten av kärnkraftsforskning. Motionärerna menar att forsk ning om utveckling av kärnkraften är avgörande för att säkra framtidens ener gi försörjning. De understryker att goda villkor för kärnteknisk forskning är centralt för att skapa förutsättningar för den kunskap och den kompetens för sörjning som bl.a. behövs vid livstidsförlängningar av reaktorer och sats ningar på ny kärnkraft. I yrkande 131 förordas ett tillkännagivande med den inne bör den.

Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkar i motion 2021/22:2843 att Energimyndigheten bör ges i uppdrag att finansiera test- och demoanläggningar som kan utveckla fjärde generationens kärnkraft. Motio närerna framhåller att Sverige i en tid då både elpriser na och klimat et påverkas negativt av världens energiproduktion måste det satsa s mer på test- och demo an lägg ningar som möjliggör produktionstester av olika slags klimatneutral ener gi, däribland fjärde generationens kärnkraft.

Övrig energiforskning

Liberalerna betonar i partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. att den fossila flygfotogenen behöver bytas ut. På kortare sträckor ser flyget ut att kunna elektrifieras. I yrkande 33 begär det ett tillkännagivande om fortsatt stöd för att främja framväxten av elektriskt flyg. De konstaterar vidare att b io bränslena kommer att behöva kompletteras med olika former av syntetiskt fram ställda energibärare som produceras med el som primärenergi. Därför förordar de i yrkande 69 att riksdagen genom ett tillkännagivande pekar på vik ten av att stödja forskning om och demonstrationsanläggningar för pro duk tion av fossilfria energibärare .

P roduktionen av biodrivmedel såsom flytande biobränslen, biogas och även vätgas lyfts fram i kommittémotion 2021/22:3436 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M). Motionärerna konstaterar att k ostnaderna för att utveckla och producera biobränslen och vätgas i Sverige är generellt sett högre än för fossila bränslen , och motsvarande importerade produkter . T ekniken behöver därför utvecklas ytter li gare för att stå sig i konkurrensen. I yrkande 41 begär motio närerna ett till kän nagivande om forskning och utveckling av och investeringar i alterna tiva gröna bränslen för transporter och industrin. I yrkande 42 efterfrågar de ett tek nikneutralt forskningsstöd för att reducera flygets utsläpp.

Även i Moderaternas k ommittémotion 2021/22:3754 av Maria Stockhaus m.fl. (M) tas frågor om forskning om flygets miljöpåverkan upp. Motio närerna konstaterar att det pågår spännande forskning om fram tida fossil fritt flyg , vil ket är en utveckling som Sverige ska bejaka . I yrkande 19 begärs ett till kän nagivande om att regeringen inom ramen för det övergripande arbetet med att göra flyget fossilfritt på ett mer systematiskt sätt än i dag bör stötta forsk ningen mot ett fossilfritt flyg.

Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) konstaterar i kommitté mo tion 202 1 /2 2 : 2390 att ett väsentligt problem med solceller i Sverige är den oregel bundna elproduktionen eftersom solceller av naturliga skäl är beroende av sol ljus. Detta gör att solceller producerar mycket lite el under vinterns mörka och kalla månader när elbehovet är som störst. Satsningar på forskning om sol kraft i Sverige ska därför enligt vad som förordas i yrkande 18 vara export orien te rade och inriktade på marknader där potentialen för sol kraf ten är mycket större än i Sverige och där den kommer att kunna utgöra en stor del av ener gi sys teme t .

Martin Kinnunen m.fl. (SD) anför i kommittémotion 202 1 /2 2 : 2455 yrkande 1 8 att det är kostsamt och påverkar jobb en och välfärd en i Sverige och Europa negativt att sänka utsläppen av klimatgaser utan att detta är kopplat till nya innovationer som kan stå på egna ben på en konkurrensutsatt marknad. Sveri ges och Europas fokus måste därför in riktas på sådan energiforskning där må let är att nya energislag ska bli så billiga att de konkurrerar ut fossila bränslen. Vidare anför motionärerna i yrkande 32 att större fokus bör ligga på ener gi forsk ning och andra insatser för att åstadkomma teknisk utveckling för att minska beroendet av fossila bränslen i framtiden.

Vårt samhälle står inför en gigantisk omställning när energisystemet ställs om till förnybar elproduktion , slås det fast i kommittémotion 2021/22:439 av Birger Lahti m.fl. (V) . Motionärerna konstaterar vidare att vätgas kan spela en viktig roll i framtiden när det gäller att lagra energi. I yrkande 2 begärs ett till kännagivande om att r egeringen bör återkomma med ett förslag på lång siktig finansiering av forskning och innovation om vätgas och dess användning i olika samhällssektorer.

Magnus Jacobsson m.fl. (KD) efterfrågar i kommittémotion 202 1 /2 2 : 3879 yrkande 6 8 en riktad satsning på forskning och utveckling i fråga om bio bränslen för flyget. Motionärerna vill vidare utöka forskningen om mil jö vän ligt flyg och föreslår i yrkande 7 0 ett tillkännagivande med den inrikt ningen. Även i kommittémotion 2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 34 efterfrågas ett tillkännagivande om forskning om fossilfritt flyg.

I motionerna 2021/22:1670 och 2021/22:1671 av Johan Hultberg (M) pekas på behovet av forskning om den havsbaserade vindkraftens olika effek ter på omgivningen. I den förstnämnda motionens yrkande 11 efterfrågas ett tillkän na givande om förstärkt forskning om den havsbaserad vind kraf t ens på ver kan på havets ekologi och andra näringar . Ett likalydande för slag finns i den andra motionens yrkande 6 där motionären främst reso ne rar kring den havsbaserade vindkraftens påverkan på vattenbrukets förut sätt ningar.

Bakgrund och pågående arbete

Energiforskningens övergripande inriktning

Våren 2017 beslutade riksdagen i enlighet med utskottets förslag att godkänna regeringens förslag till övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet (prop. 2016/17:66, bet. 2016/17:NU9, rskr. 2016/17:164). Det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet är enligt beslutet att bidra till att uppfylla fastslagna energi- och klimatmål, den lång siktiga energi- och klimatpolitiken och energirelaterade miljöpolitiska mål. Fo kus på insatserna inom energiforskningen ska vara områden som har förut sättningar för tillväxt och för export. I propositionen angav regeringen även rikt linjer för de fortsatta insatserna för forskning och innovation på energi om rådet under perioden 2017–2020 och hur dessa ska kunna bidra till att nå energi- och klimatmålen.

Energiforskning 2021–2024

I november 2019 överläm na de Energimyndigheten ett underlag till reger ingen s planerade proposition om forskning och innovation på energiområdet under perioden 2021–2024 (Accelerera energiomställningen för ett hållbart sam hälle – u nder lag för forskning och innovation på energiområdet 2021–2024). I underlaget identifierade myndigheten följande sex övergripande om rå den för forskning och innovation:

– Förnybart elsystem för en hållbar klimatomställning

– Hållbar bioenergi från samhällets restströmmar

– Konkurrenskraftig och hållbar svensk industri

– Hållbara transporter i ett jämlikt och tillgängligt samhälle

– Resurseffektiv och hållbar bebyggelse

– Människor och samhällen driver energiomställningen .

Det bör noteras att f orskning om kärnkraft inte omnämns i underlaget.

Regeringen har därefter vid ett par tillfällen under de senaste åren meddelat sin avsikt att lämna en proposition till riksdagen med förslag till inriktning för forskning och innovation inom energiområdet för 2021–2024. I den propo si tions för teck ning som regeringen presenterade i september 2021 ang av s att en propo sition med titeln Forskning och innovation på energiområdet plane rades till oktober 2021. Någon sådana proposition överlämnades emeller tid aldrig till riksdagen och i regeringens propositionsförteckning från januari 2022 om nämns ingen propo sition med den aktuella inriktningen .

Tillkännagivande om forskning om kärnkraft

Våren 2019 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande om forskning om kärnkraft genom att bifalla en reservation i utskottets betänkande om ener gi politik (bet. 2018/19:NU14, rskr. 2018/19:253). I reservationen föreslog före trädare i utskottet för Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokra terna och Liberalerna att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att satsningar på forskning bör göras inom alla relevanta energislag inklusive kärnkraft.

Våren 2021 upp g av reger ingen i sin årliga skrivelse om vilka åtgärder den ha de vidtagit med an ledning av riksdagens skrivelser till regeringen att den i reglerings brevet för 2020 för Ener gi myn digheten ha de för tyd ligat vill ko ren för an slaget 1:4 Energiforsk ning, an slags posten 11 Forsk ning, ut veck ling och inno vation ( skr . 2020/21:75 ) . I Energimyndig hetens regle r ingsbrev för 202 2 åter finns följande for mu lering om an vänd ningen av energiforsknings an slaget:

Anslaget får även användas för utgifter för bidrag för att främja utveck lingen av teknik som baserar sig på fossilfria energislag och effektiv ener gi användning i industriella processer i försöks- eller fullskalean lägg ning ar. Anslaget får därmed användas såväl till kärnteknisk forskning som till forskning om förnybar energi. Statens energimyndighet har ansvar för stra tegiarbetet och har möjlighet att prioritera insatser kring alla relevanta ener gi slag, inklusive kärnkraft, i den mån detta bedöms rimligt för att bidra till målen.

Förutsättningarna för forskning och innovation om kärnkraft i Sverige

Under 2020 lät Energimyndigheten Oxford Research sammanfatta aktuella forsk ningsfrågor relaterade till kärnkraft. Syftet va r att ge en saklig och samlad bild över såväl satsningar som behov av forskning och innovation inom om rådet.

I rapporten Kunskapssammanställning om forskning och innovation på kärn kraftsområdet i Sverige , som presenterades i oktober 2020 beskrivs finan sieringen av svensk forskning och innovation på kärnkraftsom rå det (ER 2020:27) . Det framgår bl .a. att denna forskning i Sverige i huvudsak är inriktad på branschens och tillståndsmyndigheternas behov och att det finns utma ningar när det gäller kompetensförsörjningen inom kärntek nik. De b ehovsom rå den som identifieras i rapporten handlar bl.a. om framtida kärnkrafts tek ni ker, som fjärde generationens kärnkraft och små modulära reaktore r , men ock så om livstidsförlängning, livscykel- och hållbarhetsfrågor och utveckling av kärn kraf tens roll i ett framtida energisystem.

FoU-stöd till en demonstrations reaktor

Utskottet har redan tidigare i detta betänkande redovisat att Energi myndig heten i februari 2022 bevilja de 99 miljoner kronor i stöd till etableringen av en blykyld demonstrationsreaktor i anslutning till kärnkraft verket i Oskars hamn.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2021 tog utskottet senast ställning till ett antal motionsyrkanden om energiforskningens övergripande inriktning och om satsningar inom vissa om råden. I det senare kategorin förekom då, liksom i år, ett antal förslag som rörde for sk ning och utveckling om kärnkraft i allmänhet och vissa med tydli gare fokus på framtida kärnkraftsteknik, som exempelvis små modu lära reak torer.

Förslagen med koppling till kärnkraft avstyrktes av utskottet med hän vis ning till den proposition om inriktningen för forskning och innovation inom energiområdet 2021–2024 som regeringen hade aviserat till våren 2021 och till att beredning alltjämt pågick av ett tillkännagivande från riksdagen om forsk ning om kärnkraft.

Även övriga förslag på temat energiforskning – varav vissa väcktes även under den allmänna motionstiden hösten 2021 – avstyrktes med hänvisning till den energiforskningsproposition som vid den aktuella tidpunkten var aviserad till våren 2021.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Forskningsreaktor

– Vissa övriga frågor om energiforskning .

Forskningsreakto r

I några av motionerna föreslås det att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uttala sig till förmån för satsningar på en forskningsreaktor som kan använ das för att utveckla teknik för fjärde generationens kärnkraft inklusive det som brukar kallas små modulära reaktorer.

Här vill utskottet inledningsvis framhålla att det förhållandevis väl tilltagna an slaget till e nergiforskning i statsbudgeten bl.a. får användas för att främja utveck lingen av teknik som baserar sig på fossilfria energislag och effektiv ener gi användning i industriella processer i försöks- eller fullskalean lägg ning ar. Det är således möjligt att använda a nslaget för såväl kärnteknisk forsk ning som forskning om förnybar energi.

E nergimyndighet en har ansvar för strategiarbetet och har möjlighet att prio ritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, i den mån det ta bedöms rimligt för att bidra till målen.

I februari 2022 beslutade Energimyndigheten att bevilja stöd till ett projekt som syftar till att testa och demonstrera en mindre , modulär reaktor som kyls med bly . Re a ktorn ska placeras i anslutning till kärnkraftverket i Oskars hamn.

Utskottet kommer att följa det nyssnämnda projektet med intresse och anser att det tillgodoser de olika önskemål om satsningar på forskning om små mo du lära reaktorer och fjärde generationens kärnkraft som framförs i mo tio nerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Vissa övriga frågor om energiforskning

I de motioner som behandlas i detta avsnitt finns olika förslag som rör in rikt ningen för forskning och innovation på energiområdet och det efterfrågas även en del särskilda satsningar.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att energiforsk ningens nuvarande in riktning lades fast av riksdagen våren 2017 (prop. 2016/17:66, bet. 2016/17:NU9, rskr. 2016/17:164). Det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet är enligt beslutet att bidra till att uppfylla upp ställda energi- och klimatmål, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och energirelaterade miljöpolitiska mål. Fokus för insatserna inom energi forsk ningen ska vara områden som har förutsättningar för tillväxt och för export.

Utskottet kan konstatera att flera av de förslag om olika energiforsknings insatser som tas upp i de aktuella motionerna antingen redan bedrivs i någon utsträckning inom ramen för energiforskningens nyss beskrivna gällan de inriktning eller skulle kunna få stöd inom denna ram. Det gäller exempelvis forskning om vätgas, den havsbaserade vindkraftens påverkan på den om gi vande miljön, solkraft, alternativa bränslen och att reducera flygets ut släpp av växthusgaser. När det gäller forskningen om solkraft poäng teras sär skilt i en av motionerna att den ska vara export orienterad. Här vill utskottet återknyta till det som angavs ovan om att insatserna inom energi forskningen ska inriktas på områden där det finns förutsätt ningar att f inna lösningar eller tillämpningar som kan exporteras .

Vidare noterar utskottet att regeringen ännu inte har återkommit till riks dagen med förslag om energiforskningens inriktning under perioden 2021–2024 i linje med vad som har aviserats vid flera tillfällen . Eftersom ingen sådan proposition väntas före sommaren , förutsätter utskottet att den kommer att vara högprio riterad av den regering som tillträd er efter höstens riksdags val. Forskning och i nnovationer är mycket betydelsefulla inte minst för den fort satta omställ ningen av energi systemet . Det är således viktigt att både huvud fokus och del prio ri te ringar klar görs.

I avvaktan på den kommande propositionen och mot bakgrund av det fak tum att dagens in riktning på energiforskningen redan kan anses inkludera myc ket av det som efterfrågas i motionerna, avstyrker utskottet samtliga mo tions yrkanden .

Vissa övriga frågor om energipolitik

Utskottets förslag i korthet

Ett antal övriga energipolitiska förslag avslås av riksdagen. Dessa gäller bl.a. ökad eller minskad utvinning av torv för energiändamål, ener gideklarationer av bilar vid nybilsförsäljning, beredskapslag ring av biodrivmedel och Gotland som pilotlän för energiom ställ ningen.

Jämför reservation 63 (M, SD, KD), 64 (C), 65 (L), 66 (MP), 67 (SD), 68 (C, L), 69 (M) och 70 (C).

Motionerna

Torv

I Liberalernas partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) noteras det att regeringen förbereder ett svenskt förbud mot nyexploatering av kol, olja och gas. Motionärerna anser att detta är ett slag i luften eftersom det enda fos sila bränsle som utvinns i någon omfattning i Sverige – torven – har ute läm nats. I yrkande 21 förordas ett tillkännagivande om att brytningen av torv för både energiändamål och andra ändamål behöver fasas ut.

I kommittémotion 2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) anför motionärerna att torven är ett inhemskt långsamt förnybart bränsle eftersom den nybildas kontinuerligt. Torven klassas i dag som förnybar i Sve rige vid kraftproduktion och är berättigad till elcertifikat, medan den vid vär me produktion omfattas av handel med utsläppsrätter eftersom EU klassar tor ven som fossil energi. Motionärerna anser i yrkande 20 att torven ska klas sas som förnybar under den tid som elcertifikatssystemet fortfarande finns kvar och vill att regeringen ska verka för att torv klassas som förnybar i EU. Vidare framhåller motionärerna att torvland i en eller annan form anses utgöra 25 pro cent av Sveriges landyta , men att utvinningen av torv i dag bedrivs på mindre än 1 procent av denna yta. E nligt motionärerna är det eftersträvansvärt att redu cera importen av fossila bränslen genom ökad eldning av torv . Torven kan ock så skapa arbetstillfällen på de platser där torvbrytning är möjlig och skulle kunna utgöra en viktig sysselsättningsfaktor på landsbygden. Motio närerna vill därför i yrkande 21 att förutsättningarna för skördande av torv på påverkad torvmark utreds.

En ofta förbisedd energikälla är torven, anförs det i kommittémotion 2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 28. Motionärerna re do visar ett antal argument för att underlätta för en ökad utvinning och an vänd ning av torv i Sverige som de vill ska framföras till regeringen genom ett till kännagivande.

En betydligt mer skeptisk hållning till torvanvändning redovisas i kommit témotion 2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 36. Här förordas att torv ska klassas som ett fossilt bränsle och att brytning och användning av torv för energiproduktion därför ska fasas ut .

I motion 2021/22:4151 av Mats Nordberg (SD) yrkande 8 betonas torvens roll som beredskaps bränsle. Motionären framhåller att energitorv både är när produ cerat och kan lagras i flera år med bibehållet energiinnehåll. För att tor ven ska kun na fylla denna roll, måste ett aktivt torvbruk finnas även under icke oros tider.

I motion 2021/22:3211 av Per Åsling (C) efterfrågas ett tillkännagivande om att se över möjligheterna att kunna använda torv som redan är bruten för energiändamål samt att avsluta och åter ställa täkter på ett hållbart och miljö mässigt sätt .

Kons u mentmärkning av bilar

I Liberalernas partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) fram hål ler motionärerna att det behövs ett system med konsument märkning av person bilars klimatpåverkan som beaktar hela livscykeln. Ett tillkännagivande med den inriktningen efterfrågas därför i yrkan de 30.

Sverige har fantastiska förutsättningar att leverera de gröna innovationer som världen efterfrågar för att nå Parisavtalets mål , redo visas av Rickard Nordin m.fl. (C) i kommittémotion 2021/22:3684 (C). I yrkan de 56 förordas att det ska införas energideklarationer på personbilar vid nybilsförsäljning. Detta kan leda till att fler gör ett medvetet val hos bil handlaren och det kan därmed bidra till att minska de totala utsläppen av växthusgaser från transport sektorn.

Övriga energipolitiska frågor

Lars Hjälmered m.fl. (M) pekar i kommittémotion 2021/22:3688 på bety del sen av att Sverige har ett tryggt och pålitligt el- och energisystem. Givet frå gans vikt anser de att det bör göras en bred kartläggning av risker och nöd vändiga säkerhetsåtgärder och att regeringen bör åter rapportera till riks dagen samt lämna nödvändiga förslag. I yrkande 16 begärs ett tillkänna givan de med den innebörden.

Utan närmare motivering föreslås ett tillkännagivande i k ommittémotion 2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 46 om att det finns be hov av beredskapslagring av fossilfria drivmedel. Ett likalydande förslag utan närmare motivering finns även i kommittémotion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 73.

I motion 2021/22:711 av Martina Johansson (C) yrkande 1 understryks kommuner nas roll i samband med etablering av förnybar energiproduktion. Motio nären efterfrågar ett tillkännagivande om att regeringen ska låta utreda hur en över gri pande bedömning kan ske vid utbyggnad av förnybar energi och att kom munernas inställning kommer in tidigare i planerings pro cessen.

Lars Thomasson (C) anför i motion 202 1 /2 2 :1 209 att Gotland sedan som ma ren 2017 är utsett som pilotlän för omställningen till ett 100 procent förny bart samhälle. Motionären vill att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att ge Energimyndigheten i uppdrag att fullfölja pla nerna på att Gotland ska kunna vara ett pilotlän med denna inriktning .

Bakgrund och pågående arbete

Energitorvutvinning m.m.

I Sverige finns stora områden med torvmark ; ca 15 procent av landets yta är täckt av torv. I energisammanhang används torv framför allt för industriell värme- och el pro duktion. Energitorv produceras på c a 10 000 hektar av landets totalt ca 6,4 miljoner hektar torvmarker. Energitorv omfattas av kravet på ut släppsrätter, men är vid elproduktion berättigad till elcertifikat.

P roduktionen av energitorv i Sverige var som högst under slutet av 19 80-talet samt under vissa år på 19 90-talet. Under rekordåret 1994 gjordes ett uttag av drygt 3,7 miljoner kubikmeter torv för energiändamål. I början av 2000-talet minskad e produktion en . U nder 2020 uppgick u ttaget av energitorv till ca 0,7 miljoner kubikmeter. I takt med att uttaget av energitorv har minskat, har produktionen av odlingstorv ökat. Denna typ av torv används främst i odlings jord och som strötorv. Sedan 2015 är det totala uttaget av odlingstorv större än uttaget av energitorv i Sverige .

Tillstånd för utvinning av torv regleras i miljöbalken. Det är endast möj ligt att få tillstånd att utvinna torv från områden med låga naturvärden, vilket oftast är marker som sedan tidigare är påverkade av dikning eller annan markan vändning. I vissa delar av landet krävs dessutom dispens från förbudet för mark avvattning. Tidigare reglerades tillstånd för täkt av energitorv i den s.k. t orvlagen , vilke t innebar att det var möjligt att få koncession för utvinning av energitorv, men fr .om. den 1 januari 2017 gäller samma regelverk för utvin ning av energitorv som för utvinning av odlingstorv. Beslut om tillstånd för torv täkt fattas vid de m iljöprövningsdelegationer som finns vid vissa l äns sty relser.

I skrivelsen Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljö påver kan från juni 2016 har Naturvårdsverket analyserat torvut vinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan. Skrivelsen var en avrappor te ring av ett uppdrag från regeringen att analysera och redovisa den svenska torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan, särskilt när det gäller miljökva litetsmålen Begränsad klimatpåverkan och Myllrande våtmarker, samt föreslå hur torvutvinningens negativa inverkan på måluppfyllelsen kan minska.

I juni 2021 besvarade statsrådet Per Bolund en fråga från Staffan Eklöf (SD) om huruvida regeringen av såg att verka för att revidera sin klassificering av torv till en hållbar resurs samt särskilja våtmarker från redan dikade torv marker i sin klassificering (fr. 2020/21:3059) .

Statsrådet konstaterade att u tsläpp från dikade torvmarker beräknas stå för mer utsläpp av växthusgaser än Sveriges personbilstrafik. Genom att återväta dikade torvmarker till naturligt fungerande våtmarker kan avgången av växt hus gaser från dessa marker minska relativt snabbt. Återvätningen bidrar också till positiva effekter för biologisk mångfald, minskad övergödning och mins ka de risker för såväl översvämning som torka. Därför satsade regeringen i budgetpropositionen för 2021 totalt 775 miljoner kronor på anläggning och restau rering av våtmarker under en treårsperiod. Statsrådet redovisade vidare ett antal skäl till grund för bedömningen att det generellt sett är mer för del ak tigt ur klimat- och miljö synpunkt att återväta dikade torvmarker och di kade våtmarker än att bryta ut torven ur dem. Efterbehandling av en torvtäkt kom penserar enligt statsrådet inte för den förhöjda avgång av växthusgaser i närtid som utbrytningen innebär, jämfört med om torvmarken återväts.

Avslutningsvis konstaterade statsrådet att r egeringen inte har några planer på att revidera några klassificeringar av vare sig torv eller våtmark.

Ber e dskapslagring av drivmedel

I anslutning till att riksdagen behandlade regeringens proposition 2020/21:30 Totalförsvaret 2021–2025 i december 2020 konstaterade försvars utskottet att f rågor om ansvar och metoder för att uppnå försörjnings trygghet, såsom lager håll ning i statlig eller privat regi och tillverknings beredskap, är angelägna och kom plicerade och därför behöver analyseras och utredas närmare under kom mande år. Med hänvisning till regeringens mål om att en nödvändig försörj ning ska upprätt hål las och regeringens avsikt att tillsätta en utredning om en nationellt sam ord nad försörjningsberedskap avstyrkte ut skottet samt liga mo tions yrkan den på temat beredskapslagring och beredskap för inhemsk pro duk tion (bet. 2020/21:FöU4) .

I september 2021 beslutade regeringen om direktiv till en sär skild utredare ( f.d. generaldirektör Birgitta Böhlin ) med uppdrag att analysera och föreslå en funktion med ansvar för nationell samordning av försörjningsberedskapen samt utreda prin ciper och former för finansiering av samhällets försörjnings be redskap (dir. 2021:65). Förslagen ska syfta till att stärka Sveriges förmåga att upprätthålla en nödvändig försörjning vid fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig. I direktiven anges att en uppgift för funktionen kan vara att stödja med analys och planering av tvärsektoriella beroenden som på ver kar försörj nings beredskapen som exempelvis tillgången på transporter, transportinfra struktur och drivmedel.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2023.

Utveckling en av Sveriges drivmedelsberedskap

Energimyndigheten har det samordnande ansvaret för den övergripande för sörjningstryggheten inom energiområdet i händelse av bristsituationer, bl.a. inom drivmedelsförsörjningen.

Under perioden 2020 – 2025 driver Energimyndigheten programmet Ut veck ling av Sveriges drivmedelsberedskap , med syfte t att ta ett samlat grepp om de arbeten som sedan f l era år genomförs vid myndigheten när det gäller ut vecklingen av driv medelsberedskapen. Avsikten är att möta näringslivets och den offentliga sek torns efterfrågan på inriktningar och styrningar på detta om råde .

Målet är att de aktiviteter som genomförs inom programmet ska leda till en förmåga att tillgodose Sveriges krisberedskap och totalförsvar med relevanta drivmedel, att drivmedelsförbrukningen kan dämpas på ett kontrolle rat sätt, och att prioritering av drivmedel för samhällsviktiga verksam heter kan göras . Därutöver ska det finnas en förmåga att möta både krisberedskapens och total försvarets behov i termer av beredskapslagrens utformning och dimensio ne ring samt distribution av drivmedel under störda förhållanden.

Enligt uppgift från Energimyndigheten ska beakta omställningen av driv me delsprodukter till fossilfria alternativ beaktas i arbetet och att bered skaps lagren ska utvecklas med beaktande denna omställning. Vidare framhåller myn dig heten att International Energy Agency ( IEA ) och kommissionen kom mer att genomföra vissa om förhandlingar angående den framtida utform ning en av beredskaps lag ring en. Bland de frågor som då kommer att beröras är vilka produkter som bör ingå i beredskapslagren.

I Energimyndighetens årsredovisning för 2020 sl ogs det fast att d e pla nerade aktiviteterna inom ramen för programmet i hög grad har fördröjts till följd av hanteringen av coronapandemin.

Vägledning om lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp

Energimyndigheten har i uppdrag att analysera möjligheten att förbättra väg led ningen till konsumenter om lätta fordons energianvändning och kol dioxid utsläpp vid försäljning och marknadsföring. I uppdraget ingår att ta fram ett förslag på en vägledning t.ex. i form av en märkning som väger in ener gian vändning och koldioxidutsläpp och som tar hänsyn till fordonets hela livs cykel. Uppdraget ska redovisas senast den 29 april 2022.

Pilotlän Gotland

Energimyndigheten har sedan 2017 i uppdrag a tt verka för att Gotland ska vara ett pilotområde som går före i omställningen till ett hållbart energisystem. Som en del i uppdraget har Energimyndigheten tagit fram en förstudie och 2018 pre senterades Smart och förnybart energisystem på Gotland. Våren 2019 följ de Energipilot Gotland: Färdplan för att möjliggöra att Gotland blir pilot för ett hållbart energisystem. F ärdplanen innehåller sju åtgärdsområden fram tagna med hänsyn till Gotlands lokala utmaningar .

Energimyndigheten samordnar arbetet med att realisera färdplanen. Myn dig heten ska också tillvarata lärdomar och resultat från omställningsar be tet samt planera fortsatt utveckling. I Energimyndighetens årsredovisning för 2021 anges det att t re utlysningar genomför de s inom Energipilot Gotland un der 2021. Inom dessa beviljades medel till nio projekt. Målgruppen för utlys ningarna var små och medelstora företag, med inriktning på utvecklings- och demonstrations projekt för ett transporteffektivt samhälle och ett robust el system.

Under året har annars fokus inriktats på att finn a lämpliga former för sam verkan mellan Energimyndigheten, Region Gotland och Länsstyrelsen Got lands län.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har tidigare avstyrkt förslag om torv liknande de som nu är aktuella , senast våren 202 1 (bet. 20 20 /2 1 :NU 21 ). Utskottet avstyrkte mo tio nerna med hänvisning till att det inte ser svensk torv som ett hållbart första handsalternativ till importerade fossila bränslen.

Förslaget i motion 2021/22 :3688 (M) yrkande 16 om att kartlägga olika risker kopplade till det svenska energisystemet och att vidta nödvändiga säker hets åtgärder behandlades av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU21). Ut skot tet sa sig inte ha någon annan uppfattning än motionärerna när det gäller att elnätet och energisystemet är strategiskt viktig infrastruktur som behöver skyddas. I övrigt hänvisade utskottet till det då pågående arbetet med att ta fram en elektrifieringsstrateg i som bl.a. vägleddes av ett ökat fokus på drifts s äkerhet, elkvalitet, beredskapsfrågor, it-säkerhet och totalförsvarets behov un der elektrifieringen.

Ett liknande förslag som det i motion erna 2021/22:4199 (L) och 2021/22:3684 (C) om utsläpps- eller energideklaratio ner på personbilar vid ny bilsförsäljning avstyrktes av utskottet våren 2021 med hänvisning till den ovan nämnda då nyligen tillsatta och alltjämt pågående utredningen som Ener gimyndigheten ge nomför i syfte att ta fram en v ägledning om lätta for dons energianvändning och koldioxidutsläpp (bet. 2020/21:NU 21 ) .

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Främjande av t orvutvinning

– Utfasning av torv

– Övrigt om torv

– Energideklaration av lätta fordon

– Vissa övriga frågor om energipolitik .

Främjande av t orvutvinning

Torv spelar en mycket begränsad roll i det svenska energisystemet och ut skottet ser inte svensk torv som ett hållbart förstahandsalternativ till importe rade fossila bränslen. Användningen av fossila bränslen inom värme sektorn är begränsad, och torv är en marginell företeelse inom ramen för el certifi kats systemet. Torv lämpar sig inte heller särskilt väl för produktion av drivme del.

M ed hänvisning till den syn på torven som utskottet har redovisat i det föregående är det inte heller berett att föreslå att riksdagen ska rikta ett till kännagivande till regeringen som syftar till att underlätta utvinningen av torv för energiändamål eller för att sti mu lera använd ningen av torv i exem pelvis fjärr- och kraftvärmeproduktionen .

Med det anförda avstyrk er utskottet samtliga motionsyrkanden .

Utfasning av torv

Det förhållandevis begrän sa de intresset för att utvinna torv för energi ändamål och den relativt strikta mil jö lag stiftning som omgärdar sådan utvin ning gör att det enligt utskottets upp fatt ning inte är nödvändigt för riksdagen att agera för att åstadkomma en utfasning av sådan utvinning i linje med vad som före slås i de aktuella motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks.

Övrigt om torv

Utskottet betraktar inte torv som ett bränsle som utan mycket grundliga över väganden bör betraktas som förnybart. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att tillstyrka förslaget i motion 2021/22:2390 (SD) yrkande 20 om att regeringen ska verka för att torv klassas som förnybar i EU. Således avstyr ker utskottet motions yrkandet.

Energideklaration av lätta fordon

I två motioner finns förslag om att det ska införas konsumentupplysning på personbilar som ger information om bilens energiförbrukning eller utsläpp av klimatskadliga gaser under hela dess livscykel.

Utskottet ser i grunden positivt på att underlätta för konsumenter att göra smarta miljöval. Trots detta anser utskottet att de två förslagen bör avslås av riksdagen. Skälet till detta är att Energimyndigheten redan har i uppdrag att analysera möjligheten att förbättra väg led ningen till konsumenter om lätta for dons energianvändning och kol dioxid utsläpp vid försäljning och marknads föring. I uppdraget ingår bl.a. att ta fram ett förslag på en vägledning t.ex. i form av en märkning som väger in ener gian vändning och koldioxid utsläpp och som tar hänsyn till fordonets hela livs cykel. Uppdraget ska redovisas senast den 29 april 2022 och regeringens fortsatta hantering av de förslag som då presenteras bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att agera i frågan.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Vissa övriga frågor om energipolitik

När det gäller frågor om beredskapslagring av drivmedel som tas upp i två motioner – med särskilt fokus på lagring av biodrivmedel – hänvisar utskottet till den tidigare nämnda pågående utredning en som bl.a. har i uppgift att ana lysera försörjningsberedskapen i fråga om tillgången på drivmedel. Det upp draget ska redovisas senast den 31 maj 2023. Vidare bör programmet U t veck ling av Sveriges drivmedels beredskap som drivs av Energimyn dig he ten under pe rioden 2020–2025 , näm nas i detta sammanhang . Utskottet förutsätter att frå gor om alternativ till fossila bränslen berörs av både utred ningen och inom ra men för Energimyn dighetens program , inklusive sådana frågor som gäller be hovet av att lagra biodrivmedel i beredskapssyfte . Mo tion s yrkande na bör med hänvisning till det anförda avslås av riksdagen .

Även motion 2021/22:1209 (C) om Gotland som pilotlän för att ställa om till ett 100 procent förnybart samhälle bör av slås av riksdagen . Utskottet kan konstatera att Energimyndighetens uppdrag fortlöper och att det under året bl.a. har lagts kraft på att finna lämpliga former för samverkan mellan de be rörda myndig heterna. Utskottet utgår från att det pågående arbetet utvärde ras löpande och att regeringen förtydligar Energimyndighetens mandat om den bedömer det vara nödvändigt för att satsningen ska bli framgångsrik. Gedigna utvärderingar bör också ligga till grund för överväganden kring behovet av att tillskjuta mer resurser till satsningen. Uppkommer det svårigheter när det exem pelvis gäller att finna lämpliga former för samverkan mellan de berörda myndigheterna kan det också vara motiverat för regeringen att förtydliga sin styrning, exem pelvis genom att precisera uppdraget eller ansvarsför hål lan dena. Utskottet förutsätter att regeringen delar detta synsätt och anser därför att ett tillkännagivande i linje med vad som efterfrågas i motionen kan undva ras.

I motion 202 1 /2 2 :3 688 (M) yrkande 1 6 förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska vidta åtgärder för att säkerställa Sveriges elnät och energi system när det gäller hot, förstörelse och it-attacker. Ett likalydande yrkande be handlades av utskottet även våren 2021 (bet. 2020/21:NU21). Då kon state rade utskottet att det inte hade någon annan uppfattning än motio närerna när det gäller att elnätet och energisystemet är strategiskt viktig in fra struktur som behöver skyddas. Därtill bör det nämnas att försörjnings trygghet är ett av de övergripande målen för den svenska energipolitiken och att en trygg elför sörj ning är en av de tolv huvudrubrikerna i regeringens elektrifie rings stra tegi. Som en del av huvudrubriken Trygg elförsörjning ingår bl.a. åtgärder som syf tar till att stärka e lsyste mets/total försva rets för måga att motstå angrepp så som exempelvis it-attacker eller fysis ka attacker . I elektrifieringsstrategin kon staterar regeringen att det pågår ett arbe te med att öka förmågan att hantera kriser i hela hotskalan, både vid fredstida störningar och vid höjd beredskap, men att ytterligare åtgärder be höver vidtas. Det gäller exempelvis arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser som behöver utvecklas både sett till det befintliga elsystemet och i perspektivet av den förändring som elektrifieringen utgör.

Sammantaget gör utskottet bedömningen att det finns en medvetenhet hos regeringen om den typ av utmaningar som berörs i motionen och att det därför inte är motiverat för riksdagen att ytterligare påtala detta genom ett tillkän na givande i linje med vad som efterfrågas i motionen.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Reservationer

1.

Mål om en fossilfri elproduktion, punkt 1 (M, SD, KD, L)

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Lotta Olsson (M), Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin (KD), Arman Teimouri (L), Eric Palmqvist (SD) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3,

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 35,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 4,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 63 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 21.

Ställningstagande

Sedan 2018 är ett av Sveriges energipolitiska mål att elproduktionen ska vara 100 procent förnybar till 2040. Även om målet inte innebär ett strikt förbud mot livstidsförlängd eller ny kärnkraft bortom detta år, menar vi att det skickar olyckliga styrsignaler till marknaden och till myndigheter na om hur kärn kraf tens framtid betraktas på politisk nivå. I praktiken har målet kommit att tolkas som ett 100 procent förnybart elsystem, utan hänsyn till det viktiga tillägget om kärn kraft en .

Vi kan också konstatera att regeringen inte har gjort nödvändiga förtyd li gan den och att myndigheter har tolkat målets ursprungliga formulering fel . Det finns en överhängande risk att m ålet hämmar viktiga investeringar. Elför sörj ningen kan rätt hanterad utgöra en svensk konkurrensfördel som bor gar för en hög industriell investeringsvilja och etableringar av nya företag. Det för utsätter dock att faktorer som har byggt den svensk a energiförsörjning stark inte omotiverat omkullkastas.

Vi anser att den svensk a elproduktion en måste baseras på sådana kraftslag som tillsammans kan skänka stabilitet och effektivitet och som även bidrar till att göra energisystemet uthålligt ur klimatperspektiv . Vattenkraft, kärnkraft och biobränslebaserad kraftvärme måste även fortsättningsvis utgöra det nöd vändiga fundament varpå mer väderberoende produktionsslag kan vila. Alla fossil fria kraftslag måste således få vara en viktig del av det svenska energi systemet i framtiden för att det ska kunna leverera den stora mängd el som krävs för att stärka Sveriges konkurrenskraft, ställa om samhället och nå kli mat målen. Sverige behöver således anta ett nytt mål om ett 100 procent fossil fritt elsystem 2040.

Ett reviderat mål gör också att den redan nu nästan helt fossilfria elpro duk tionen inte ställs mot den förnybara produktionen. Bara för att ett kraftslag är förnybart är det inte en garanti för att det inte orsakar utsläpp av t.ex. växt husgaser. Tvärtom kan utsläppen från vissa förnybara energikällor vara högre än från t.ex. kärnkraft. Det är således olyckligt med en energipolitisk målsätt ning s om pressa r undan klimatfrämjande kärn kraftsel till förmån för förnybar, ofta variabel, elproduktion. Kärnkraften bidrar med trygghet i systemet genom en hög kapacitetsfaktor och kvalitets bringan de systemtjänster som många av de väderberoende kraftslagen svår ligen kan tillhandahålla . Ett kärnkraftsinklu derande system är också av allt att döma mer kostnadsoptimalt än ett förnybart.

Ur klimatperspektiv måste det centrala vara att minimera utsläppen av växt husgaser, och här talar livscykelanalyser för att kärnkraft en har lägre ut släpp än många av de förnybara alternativ en . I praktiken har Sverige varit myc ket nära en helt fossilfri elproduktion under de senaste 40 åren. När de fossila bränslena nu ska fasas ut och i stor utsträckning – direkt eller indirekt – ersättas med el menar vi att det är viktigt att slå fast fossilfriheten som ett tydligt mål för energipolitiken som inte kan misstolkas och som har beslutats av riks da gen .

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Ett helt förnybart energisystem, punkt 2 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 75.

Ställningstagande

Energisektorn står för en betydande del av utsläppen internationellt, även om den svenska kraftproduktionen har låga utsläpp. Energisystemet innefattar dock inte bara elproduktion, utan all energianvändning. Där finns fortfarande stora mängder fossil energi kvar.

På det nationella planet står vi bakom den energiöverenskommelse som slöts mellan fem av riksdagens partier 2016. Även om några partier har hoppat av sedan dess, anser vi att överenskommelsen utgör ett bra fundament för den svenska energipolitiken och även fortsättningsvis bör kunna fungera som en bra grund för block över skri dande samtal om dess utveckling. Vi står också bakom skrivningarna att den som vill livstidsförlänga befintlig kärnkraft, eller bygga ny, utan stöd, är fri att göra det. Vi välkomnar andra partier till förhand lingsbordet för att bygga vidare på den långsiktiga energipolitik som både näringsliv et och hushåll en behöver.

För vår del är den förnybara energin en grundbult i den framtida energi po litiken. Förnybar elproduktion i form av vatten-, sol- och vindkraft i kombi nation med biodrivmedel, fasta biobränslen och andra förnybara energibärare som exempelvis biogas och grön vätgas måste vara kärnan i den energipolitik som ska ta Sverige bortom fossilbränslesamhället. Inte minst i nom transport sek torn behöver det nu tas krafttag. Den senaste tidens utveckling med ryskt anfalls krig har visat hur viktigt det är att vara oberoende av fossila bränslen vars världsmarknadspris kraftigt påverkats och vikten av att skapa ett oberoen de i hela Europa från rysk energi.

Sverige har goda förutsättningar att agera föregångare på detta område. Tillgången till stora mängder vind-, vatten- och biokraft som förser landet med el, energi och bränslen med låg klimatpåverkan är god. Bioenergin är redan i dag den största energikällan och potentialen att utöka både produktionen och an vänd ningen är hög, i både stor och liten skala. Vi har tidigare föreslagit sänkt skatt på förnybara drivmedel och kraftfulla stöd för att snabbt skala upp pro duktionen av sådana drivmedel.

För att ytterligare understryka den riktning energipolitiken måste ha för or dar vi att det sätts upp ett mål om att Sverige ska ha ett helt förnybart energi system 2040 och en energipolitik som speglar mycket mer än bara elpro duk tion och som förenar målen om ökad ko nkurrenskraft, ekolo gisk hållbarhet och leverans säker het.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Mål om att Sverige ska bli självförsörjande på biobränslen, punkt 3 (MP)

av Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 42.

Ställningstagande

Jag anser att utvinning och användning av fossila energiresurser ska förbjudas. Fossila bränslen kan nästan alltid ersättas med förnybar el eller biobränslen. Biobränsleanvändningens andel av den totala energianvändningen ökar i Sve rige. Användningen är störst inom industrin och fjärrvärmeproduktionen , och inom transportsektorn ökar användningen av biodrivmedel. En ökad efter frågan på biobränslen har dock lett till ökad import av sådana bränslen , som inte alltid kan möta högt ställda miljökrav eller hänsyn till andra hållbar hets mål . Det är då centralt att produktionen lever upp till svenska miljömål, EU-direktiv på om rådet samt sådana internationella mål och avtal som exem pelvis de globala hållbarhetsmålen och FN:s konvention för biologisk mångfald. Råvaran måste därför alltid bestå av restprodukter eller komma från hållbart lantbruk, och bränslet får aldrig ha sitt ursprung i skyddsvärda skogar. Bio bränsle produktion får inte heller tränga ut livsmedelspro duktion.

Utöver att importerade biobränslen kan ha ett tvivelaktigt ursprung ur håll barhetsperspektiv bör det framhållas att Sverige har goda möjligheter att pro ducera hållbara biobränslen t.ex. från biomassa från jordbruket i form av energi grödor, skörderester eller gödsel. Därför anser jag att det bör sättas upp ett mål om att Sverige ska vara självförsörjande på hållbart producerade bio bränslen senast 2030.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

4.

Mål för energieffektivisering, punkt 4 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 3 och

avslår motion

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 81.

Ställningstagande

Vår grundinställning är att en effektiv energianvändning ska vara en självklar inriktning för energipolitiken. Energieffektivisering har en betydande poten tial inom transport sektorn , industri n oc h den offentliga sektorn. Insatser för en effektivare energianvändning är ofta samhällsekonomiskt lönsam ma , eftersom många åtgärder kan genomföras till ett lägre pris än vad ny elproduktion skulle kosta. Dessutom är miljöeffekten större när utsläpp en minska r som en följd av ett lägre energibehov än om minskningen nås genom en renare fram ställ ning.

Ur ett resurs- och konkurrensperspektiv är det en självklarhet att använda resurserna på ett så effektivt sätt som möjligt. Att ligga i framkant innebär dessutom ofta en tydlig konkurrensfördel. För basindustrin i Sverige, som till övervägande del är energiintensiv, ha r just energi effek tivisering potential att generera betydande kostnadsbesparingar. Genom att använda mindre energi per producerad enhet stärks industrins konkur rens kraft. För den offentliga sek torn är det också viktigt att sträva efter en energieffektiv verksamhet genom upphandling av ny och innovativ, energi effektiv teknik inom alla led, från pro duktion till slutanvändning.

I stället för dagens mål för energieffektivisering som innebär att energi användningen ska vara 50 procent effektivare 2030 än 2005 uttryckt i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP) vill vi ha ett mål om att energianvändningen 2030 ska vara 50 procent effektivare än 2005, uttryckt i termer av använd energi i relation till BNP.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

5.

Mål för energieffektivisering, punkt 4 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 81 och

avslår motion

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 3.

Ställningstagande

Hotet mot klimatet har globala dimensioner och många lösningar måste därför sökas i internationella sammanhang. EU:s g röna g iv som presenterades 2020 har potential att bidra till en omställning mot ett mer klimatsmart och resurs- och energieffektivt EU där utsläppen är frikopplade från den ekonomiska till väx ten. Ett led i arbetet är att se över en del av EU:s lagstiftning på energi om rådet, däribland det s.k. energieffektiviseringsdirektivet.

Energisektorn står för en betydande del av utsläppen internationellt. När EU ska förhandla villkoren i klimatpaketet Fit for 55 är energiproduktionens kli matpåverkan därför en betydande del. Vi vill att Sverige ska vara drivande i dessa förhandlingar för att energieffektiviseringsmålet ska uppgå till 50 pro cent effektivare användning till 2030.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

6.

Översyn av stöd till energiproduktion , punkt 5 (M)

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Lotta Olsson (M) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 22.

Ställningstagande

Den parlamentariskt sammansatta Energikommissionen gick igenom samtliga stöd och beskattningar för olika former av elproduktion. Denna genomlysning gjorde det möjligt att jämföra olika kraftslag och fungerade som ett gediget underlag för kommissionens ställningstaganden. Vi anser att det finns skäl att genomföra en liknande analys igen. Eftersom vi har en stark tilltro till mark nads krafternas förmåga att leda utvecklingen i önskvärd rikt ning om de får ver ka ostört, ser vi det som rimligt att en sådan analys även belyser stödens effekter för elmarknaden och på målet om en trygg och fos silfri elanvändning. Vi anser att kraftiga subventioner till vissa energislag bi drar till att hämma en effektiv energipolitik som är baserad på marknads mäs siga principer.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

7.

Sveriges efterlevnad av EU-regler på energiområdet, punkt 6 (M, C)

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Helena Lindahl (C), Lotta Olsson (M), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2.

Ställningstagande

Utformningen av den nationella energipolitik en är avgörande för Sveriges möj ligheter att minska utsläppen och därmed göra det möjligt att nå klimat mål en . Den omfattande elektrifiering som detta kräver bygger dock på att kraft systemet både kan producera och överföra stora mängder el för att transpor ter och industrier ska kunna elektrifiera s i tillräcklig utsträckning . Där till måste elmarknaden klara av att hantera denna utveckling. Det svenska kraftsystemet är dock i betydande utsträckning integrerat såväl med de övriga skandinaviska länderna som med många länder i övriga Europa. Den svenska ener gipolitiken mås te därför anpassas till de lagar och förordningar som bl.a. finns på EU-nivå. Mot den bakgrunden anser vi att det är viktigt att riksdagen kontinuerligt upp dateras om vad EU gör på energiområdet och om hur Sve rige lever upp till EU:s regelverk på energiområdet, inte minst mot bakgrund av att det före kom mer uppgifter om att Sverige inte möter de krav som ställs på EU-nivå. Vi vill därför att regeringen redovisar för riksdagen hur väl Sve rige upp fyller de krav som ställs på EU-nivå på energiområdet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

8.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 7 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:2387 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 1,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 29,

2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och

2021/22:2431 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 3,

bifaller delvis motion

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 5 och

avslår motionerna

2021/22:826 av Pia Nilsson och Olle Thorell (båda S),

2021/22:1734 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:1743 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:2819 av Katarina Brännström (M),

2021/22:2846 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 1,

2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 11,

2021/22:3620 av Lars Beckman (M),

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 40, 82, 87 och 88,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkandena 4, 5 och 35,

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkande 27,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 9, 10, 15–17, 46 och 47,

2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 27,

2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 13 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 3.

Ställningstagande

Vår grundläggande inställning är att energipolitiken ska vara inriktad på att säkerställa en långsiktigt konkurrenskraftig och tillförlitlig energiförsörjning, för såväl hushållen som näringslivet. Den politik vi står bakom syftar till att göra det möjligt för Sverige att upprätthålla en hög internationell konkurrens kraft och levnadsstandard. Vi anser att en hög grad av självförsörjning ska prio riteras i arbetet med att uppnå energipolitikens mål. Detta förhållningssätt utesluter emellertid inte att energisystem kan delas över nationsgränser, men då företrädesvis med länder i Sveriges närområde. Vi strävar därför efter att bibehålla och utveckla landets energisystem, med fokus på leveranssäkerhet, ef fektivitet och miljöansvar.

Energipolitikens nuvarande utformning hotar dock möjligheterna att rikta in politiken på rätt spår. Det finns exempelvis tydliga p roblem med att klara elförsörjningen under vintern eftersom Sverige numera har ett underskott i kraft balans en . En kall vinterperiod i Kontinentaleuropa och åtskruvade ryska gas kranar får de svenska elpriserna att rusa i höjden på ett sätt som aldrig har skådats tidigare. S amtidigt möter storstadsregionerna en alltmer tilltagande el brist som en följd av att överföringskapaciteten är o tillräcklig. Detta riskerar i sin tur att äventyra bostads byggande t, företagsetableringar och en utbyggnad av elektrifierad kollektivtrafik.

So m industriland är Sverige beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på el som tillförlitlig tillgång till sådan energi under årets alla timmar. Det är därför som vattenkraften tillsammans med kärnkraften utgör basen i det svenska energi sys te met. Vidlyftiga subventioner eller oöverlagda skattesank tio ner som riktas till vissa kraftslag anser vi underminera r förutsättningarna för att nå de energipolitiska mål som vi eftersträvar. Reger ingen behöver i stäl let lägga om energipolitiken med hänsyn till industrin och den svenska natio nens behov. Här vill vi särskilt betona vikten av att uppmärksamma den svenska basindustrins – i synnerhet stål- och gruv industrins – behov av en sta bil och säker tillgång till konkurrenskraftigt prissatt el. En politik som i första hand tycks vara inriktad på att ersätta någo t som har fungerat i decennier med kostnadsdrivande och opålitlig väderberoen de elproduktion utgör därför ett betydande orosmoment för stål- och gruv företagen. Den svenska stål- och gruv industrins produkter går till stor del på export , och sektorn är därför i stort behov av goda villkor för att ha en chans att konkurrera på världsmarknaden.

M ot bakgrund av det anförda anser vi att det bör tillsättas en ny parla men tarisk utredning för att se över den långsiktiga energiförsörjningen och där må let ska vara att Sveriges energiförsörjning kännetecknas av en hög inter na tionell konkur rens kraft och driftssäkerhet, samtidigt som beroendet av fossil kraft pro duktion , inklusive import erad fossilbränslebaserad el , mini me ras.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

9.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 7 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 11 och

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 40, 82, 87 och 88 samt

avslår motionerna

2021/22:826 av Pia Nilsson och Olle Thorell (båda S),

2021/22:1734 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:1743 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:2387 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 1,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 29,

2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,

2021/22:2431 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 3,

2021/22:2819 av Katarina Brännström (M),

2021/22:2846 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 1,

2021/22:3620 av Lars Beckman (M),

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkandena 4, 5 och 35,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 5,

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkande 27,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 9, 10, 15–17, 46 och 47,

2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 27,

2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 13 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 3.

Ställningstagande

Sverige är ett land som kännetecknas av välstånd, frihet och rättssäkerhet – ett samhälle där vi ser efter varandra och miljön. Sveriges historiska välståndresa bygger på flera olika faktorer. E nergifrågan har dock varit och kommer även fortsättningsvis att vara helt avgörande för ett konkurrenskraftigt näringsliv med jobb i hela Sverige och för att sänka utsläp pen. Som ett led i detta arbete är det nödvändigt att ständigt och på alla nivåer arbeta för höjda mål när det kommer till utfasningen av fossil energi och fossila råvaror, och samtidigt arbe ta för att höja målen när det gäller förnybar energi och förnybara råvaror. Vi anser att riksdagen bör uppmana regeringen att se över hur Sverige snab bare kan få fram förnybar energi och uppgradera det svenska elnätet.

I arbetet med att ställa om till ett helt förnybart energisystem måste alla subventioner till fossila bränslen avvecklas såväl i Sverige som i EU , så att utsläppen från förbränningen bär sina fulla miljökostnader. I vissa fall kan det vara nödvändigt att utfasningen av fossila subventioner går hand i hand med stöd till hållbara alternativ, för att priset för producent er eller slutkunde r inte ska bli oproportionerligt högt eller led a till konkurrensnackdelar.

För att ytterligare påskynda takten i utsläppsminskning arna inom ener gi sektorn vill vi öka olika produkters koldioxidtransparens . Det handlar exem pel vis om att verka för att EU ska införa krav på ursprungsgarantier för elpro duktion på timbasis i stället för på årsbasis samt att det inför s nya standarder för ursprungsredovisning för drivmedel och vätgas. Detta skapar större möjlig heter att matcha utbud et av och efterfrågan på förnybar produktion, vil ket i sin tur kan väntas stimulera utbyggnaden av sådan energi pro duk tion kraftigt som en följd av att allt fler konsumenter och industrier vill veta hur stora kol dioxid utsläpp deras inköp result erar i.

Vi tror mycket på att goda förutsättningar för småskalig och decentraliserad energiproduktion kan ha stor betydelse för omställningen av energi systemet. Dessvärre är r egelverken för den småskalig a energiproduktio n en förlegade och motsvarar inte utvecklingen på marknaden. Det måste vara enklare att göra rätt, och vissa skatteregler måste ändras för att det ska bli mer intressant att investera i exempelvis gemensamägda solcellsanläggningar. Även delar av ellagen måste ändras för att underlätta tillkomsten av mikronät mellan fastig he ter som delar på en liten produktionskälla.

Det är, enligt vår uppfattning, också viktigt att förnybar elproduktion kan samsas med andra samhällsintressen på ett sådant sätt att en rimlig avvägning uppnås. Vi ser det som olyckligt att samexistensen mellan ambitionerna att öka produktionen förnybar el och Försvarsmaktens och Luftfartsverkets in tres sen inte alltid har varit problemfri. Särskilt beklagligt är detta mot bak grund av att det ofta finns tekniska lösningar för att undanröja de hinder som gör att projekten inte kommer till stånd . Vi förordar ett ökat fokus på att krav ställs på den teknik som används, i stället för på förbud och tungrodda utred ningar. För att förbättra samexistens en mellan Försvars maktens intressen och den förnybara energiproduktionen , anser vi också att Sverige ska inhämta goda exempel från andra länder som har lyckats bättre med detta .

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

10.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 7 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 5,

2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 27 och

2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 13,

bifaller delvis motion

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 29 och

avslår motionerna

2021/22:826 av Pia Nilsson och Olle Thorell (båda S),

2021/22:1734 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:1743 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:2387 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 1,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1,

2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,

2021/22:2431 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 3,

2021/22:2819 av Katarina Brännström (M),

2021/22:2846 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 1,

2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 11,

2021/22:3620 av Lars Beckman (M),

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 40, 82, 87 och 88,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkandena 4, 5 och 35,

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkande 27,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 9, 10, 15–17, 46 och 47 samt

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 3.

Ställningstagande

Sverige har betydande utmaningar med koppling till frågor om energiförsörj ningen. Att el finns tillgänglig i den omfattning den behövs, när den ska använ das och till konkur renskraftiga priser är grundläggande för den ekonomiska ut veck lingen i Sve rige. Den rådande energipo litiska inriktningen ger emeller tid inga svar på centrala frågeställningar om framtidens energiförsörjning.

Det svenska välstånd et bygger i grunden på en framgångsrik industri som kan konkurrera på världsmarknaden. Det gäller därför för Sverige att vara attraktivt för investeringar i industriell verksamhet. Stora brister i elförsörj ningen, som tyvärr har b livit en del av industrins vardag, skapar oro och på verkar fram tidstron i så hög grad att det nu behövs kraftfulla åtgär der. Allt f ler företag ställer i dag om genom elektrifiering och digitalisering. Om inget görs kommer dock många företag att tvingas ompröva sin uppfattning om huru vida Sverige ger dem de bästa förutsättningarna. Regeringen behöver ta larm rap por terna på allvar och ana lysera energipolitikens inverkan på industrins kon kur renskraft både på kort och på längre sikt.

Stora investeringar i norra Sveriges basindustri ställer exempelvis stora krav på att staten skapar förutsättningar för en stabil elförsörjning. Kraft pro duktions förmågan behöver därför byggas ut i hela landet , och bottenplattan måste bestå av fossilfri, stabil och planerbar baskraft. Ö verförings ka paciteten måste också förnyas och byggas ut även om tiden då södra Sverige kunde förlita sig på ett ständigt inflöde av billig el från landets norra delar snart är historia. Jag ser det inte som rimligt att priset på el ska vara så olika i Sveriges fyra olika elområden, utan det behövs en politik som gör att Sverige håller ihop.

Med fakta och saklighet som grund finns det dock goda möjligheter att hitta en bred samsyn om flera nödvändiga grundbultar i Sve riges framtida ener giförsörjning. Därför vill jag att det tillsätts en ny parla mentariskt sammansatt energikommission. Den ska med hjälp av sakkun nig expertis ta fram underlag för en bred energi över enskommelse om en långsiktig, hållbar och effektiv ener gipolitik som möter industrins, hushållens och det övriga sam hällets be hov.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

11.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 7 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 9, 10, 15–17, 46 och 47 samt

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 3 och

avslår motionerna

2021/22:826 av Pia Nilsson och Olle Thorell (båda S),

2021/22:1734 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:1743 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:2387 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 1,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 29,

2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,

2021/22:2431 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 3,

2021/22:2819 av Katarina Brännström (M),

2021/22:2846 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 1,

2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 11,

2021/22:3620 av Lars Beckman (M),

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 40, 82, 87 och 88,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkandena 4, 5 och 35,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 5,

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkande 27,

2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 27 och

2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 13.

Ställningstagande

Energipolitiken är ett viktigt verktyg för att kunna möta hotet mot klimatet. Det krävs dock en förnuftsbaserad politik som underlättar den snabba utveck lingen mot klimatvänligare teknik i stället för verkningslösa symbol åt gärder. Det behövs tydliga marknadsekonomiska styrmedel och en tilltro till männi skors eget ansvar. Sverige har trots allt unika förutsättningar att bli världens första klimatneutrala välfärdsnation. De n möjligheten måste tas till vara.

Utsläppen av växthusgaser från förbränning av fossila bränslen är kanske det största globala hot mot klimatet som mänskligheten har skapat. Därför måste de fossila bränslena snabbt fasas ut i hela världen, samtidigt som energi använd ningen totalt sett behöver växa och effektiviseras för att inte männi skors liv ska begränsas av brist på energi.

I Sverige är fossilbränsleanvändningen inom transportsektorn särskilt pro ble matisk ur ett klimatperspektiv. Alla transportslag kommer dock att behövas även framgent och det krävs därför fossilfria sätt att driva dessa transporter. Jag anser att staten bör stödja forskning och utveckling på detta område sam tidigt som de subventioner till fossila bränslen som finns i dag måste avskaffas så att marknaden får en chans att välja bort de ssa bränslen .

Även inom den svenska industrin används det fortfarande en del fossila bränslen, trots en omfattande övergång till näst intill klimat neutral el under 1970- och 1980-talen. Industrin står fortfarande för en tredje del av de terri toriella svenska klimatgasutsläppen. Dessa utsläpp måste snabbt minska för att på sikt nå noll. Det är enligt min uppfattning nödvändigt att se över alla processer för att hitta fossilfria lösningar och om möjligt t ill och med att uppnå negativa utsläpp.

Nyckeln till att få bort utsläppen från industrin ligger i att elektrifiera processerna, att förse fabrikerna med fossilfri råvara och att samla in de ut släpp som är oundvikliga. Politiken har här en uppgift att formulera tydliga mål och att skapa de förutsättningar som krävs för att planerna ska gå att rea lisera. Industrins omställning är helt beroende av att energisystemet, och sär skilt då kraftsystemet, förmår att möta de nya behov som industrin har. För att den eftersträvansvärda utvecklingen ska bli verklighet anser jag att det finns skäl för riksdagen att genom ett uttalande till regeringen understryka att in dustrin behöver upphöra med att använda fossila bränslen och fossila råva ror.

Enligt min uppfattning krävs det långsiktiga investeringar som det offent liga ska finansiera för att det ska vara möjligt att nå målet om ett fossilfritt samhälle. Det handlar bl.a. om strukturella investeringar i infrastruk tur. Fokus ska vara på att få ne d utsläppen , och stöd ska inriktas på insatser där de in vesterade medlen ger den största klimateffekten. Genom initiala investe ringar i infrastruktur ges marknadskrafterna förutsättningar att följa upp med ytter ligare investeringar som i viss utsträckning är beroende av en väl utbyggd in frastruktur. S taten har ett huvudansvar när det gäller att säkerställa att energi systemet förmår leverera fossilfri energi när och där den behövs . Staten ska genom tidiga stöd bidra till att öka takten i omställningen, men det är sedan marknaden som bäst organiserar denna omställning utan statens inbland ning.

Energipolitiken har emellertid även tydliga internationella dimensioner. Sve riges invånare och företag påverkas både direkt och indirekt av vad som händer på de internationella energimarknaderna liksom av de beslut som fattas bl.a. på EU-nivå. Jag ser emellertid ett tydligt behov av att re for mera EU:s energipolitik. Den nuvarande politiken gör att klimatmålen blir svårare – om ens möjliga – att nå. Dessutom ser jag en risk för att det framtida energisyste met utformas till betydligt högre kostnader än om inriktningen hade haft ett tydligt fokus på teknikneutralitet och samhällsekonomisk effektivitet. Här ser jag det som särskilt besvärande att kommissionen länge har motarbetat kärn kraften i stället för att ge den teknikneutrala förutsättningar i förhållande till de övriga fossilfria energislagen. Jag anser därför att regeringen ska verka för att EU:s energipolitik utformas så att klimatmålen nås på ett samhällseko no miskt effek tivt sätt.

För att ytterligare vässa EU:s energipolitik anser jag att regeringen även ska verka för att kommissionen lägger fram en tids s att plan som beskriver hur kol- och fossilgasanvändningen inom unionen ska fasas ut. Regeringen bör också verka för att EU:s energiunion fortsätter att utvecklas med fokus på fossilfrihet och ett minskat beroende av import från Ryssland.

Avslutningsvis vill jag peka på vikten av att regeringens myndigheter inte styrs på ett sådant sätt att de tvingas eller väljer att agera på ett sätt som för svårar utvecklingen inom vissa delar av energipolitikens område. Energi myn digheten har exempelvis en viktig roll att spela och det an kommer på reger ingen att säkerställa att myndigheten verkar i linje med den politik som har beslutats av riksdagen . Energimyndighetens utgångspunkt mås te, enligt min uppfatt ning, vara att klimatomställningen ska göras sam hälls eko nomiskt effek tivt och att energisystemet ska vara leveranssäkert. De fossil fria energi sla gen, inklusi ve kärnenergin, ska således kombineras effektivt och klokt. Jag anser att myndigheten behöver fokusera sitt arbete på hur el-, värme- och bränsledelarna av energisystemet så effektivt som möjligt kan vävas sam man och bli fossilfria. Dessutom måste myndighetens arbete för att av skaffa kärn kraften upphöra. Riksdagen bör uppmana regeringen att ändra Energi myn dig hetens instruktion i linje med det nu anförda.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

12.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 7 (MP)

av Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkandena 4, 5 och 35 samt

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkande 27 och

avslår motionerna

2021/22:826 av Pia Nilsson och Olle Thorell (båda S),

2021/22:1734 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:1743 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:2387 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 1,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 29,

2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,

2021/22:2431 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 3,

2021/22:2819 av Katarina Brännström (M),

2021/22:2846 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 1,

2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 11,

2021/22:3620 av Lars Beckman (M),

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 40, 82, 87 och 88,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 5,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 9, 10, 15–17, 46 och 47,

2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 27,

2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 13 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 3.

Ställningstagande

Ett globalt klimatnödläge ställer stora krav på radikala åtgärder internationellt men också inom flera svenska politikområden. Inte minst nödvändigheten av att snabbt bryta fossilbränsleberoendet förutsätter stor handlingskraft och politiskt mod. För att nå en bred acceptans för den omställning som behövs ser jag det som betydelsefullt med tydlighet om vad som förväntas av de mest berörda. Klara besked gör det lättare för företag och enskilda att anpassa sig till nya förutsättningar.

Jag anser inte att det räcker med att stoppa nya fossilbränsleberoende verksamheter , utan befintliga sådana verksamheter bör också få tydliga besked om att de måste ställa om i hållbar riktning. Därför förordar jag att det införs en solnedgångslag för alla fossila processer i Sverige. En sådan bestämmelse innebär ett slutdatum och därmed ett totalförbud mot användning av fossil ener gi. Jag anser också att de berörda myndigheterna bör upprätta en nationell plan för arbetet med olika aktörer som gör det möjligt att fasa ut kol, olja och fossilgas på ett genomtänkt och rättvist sätt.

Åtgärder i Sverige räcker dock inte. Klimathotets globala dimension gör att det krävs betydande insatser även internationellt för att bryta många länders beroende av fossila energi resurser. Mot den bakgrunden måste Sverige verka med full kraft för att stoppa utvinningen av fossila bränslen, internationellt och i nom EU. Enligt min uppfattning ska g as-, kol - och oljeutvinning förbjudas helt i Sverige.

Ett hållbart och robust energisystem behövs också av beredskapsskäl. El för sörjningen är ett troligt förstahandsmål för en angripare – utan el slutar det mesta att fungera. Elsystemets centrala betydelse för samhället kommer att öka ytterligare i framtiden, med elektrifiering av transporter, industri och upp värm ning. Kärnkraften medför i sig stora säkerhetsrisker, både vid drift och i samband med hantering en av kärn avfallet . J u mer världen tror sig kunna ”lösa” klimatkrisen med hjälp av kärnkraft, desto mer ökar dessutom risken för fler kärnvapen eller tvivel aktiga beroenden till antidemokratiska stater som på olika sätt använder kärn kraft som en del av sin maktstrategi.

Omställningen av energisystemet gör dock att något hundratal svenska kraft verk ersätts av tusentals vindkraftverk och hundratusentals solelanlägg ningar som stå r för den övervägande delen av elproduktion en . Denna decentra liserade elproduktion kan, rätt hanterad, bli en mycket robust hörnsten i fram tidens hållbara samhälle. Jag vill a tt kärnkraften avvecklas och att förny bar energi som vindkraft, solel och solvärme byggs ut , särskilt i södra Sverige, och då med hänsyn till och bevarande av väl fungerande ekologiska system.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

13.

Färdplan för nästa generations kärnkraft, punkt 8 (M, SD, KD, L)

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Lotta Olsson (M), Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin (KD), Arman Teimouri (L), Eric Palmqvist (SD) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 8 och

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 15.

Ställningstagande

Vi anser att det behövs riktade satsningar på nästa generations kärnkraft som öppnar upp för en framtida utbyggnad i Sverige. Den nya tekniken är effek ti vare, möjliggör återanvändning av kärnbränsle som har använts i dagens reak torer och anses dessutom vara säkrare än dagens teknik. Sverige saknar i dag en färdplan för nästa generations kärnkraft och vi förordar därför att riks dagen uppmanar regeringen att ta fram en sådan. Regeringen bör i arbetet med en färdplan identifiera behov av forskning och demonstration, analysera hur Sve rige kan arbeta tillsammans med andra länder för att främja utveck lingen av ny kärnkraft och peka ut riktningen för utvecklingen och byggandet av en ny generation reaktorer i Sverige.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

14.

Små modulära reaktorer, punkt 9 (M, SD, KD, L)

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Lotta Olsson (M), Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin (KD), Arman Teimouri (L), Eric Palmqvist (SD) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 11,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 10 och 12,

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 40 och 42 samt

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 23 och

avslår motionerna

2021/22:2023 av Åsa Coenraads m.fl. (M),

2021/22:2868 av Betty Malmberg (M) och

2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 6.

Ställningstagande

Kärnkraften står för nästan hälften av Sveriges elförsörjning och kommer att vara en av grundpelarna i det svenska energisystemet under lång tid framöver. Den teknik som används i de befintliga svenska kärnkraftverken har dock ett antal decennier på nacken och kommer på sikt att behöva livstidsförlängas och/eller ersättas av ny teknik. Sådan n y teknik kan göra elproduktionen mer effek tiv, bl.a. eftersom avfall från dagens kärnkraft kan användas som bränsle på nytt.

Vi ser fjärde generationens kärnkraft, små modulära reaktorer, förkortat SMR, som en intressant möjlighet inom kärnteknikområdet. Utveckling en av mindre reaktorer går snabbt framåt. Reaktorerna kan serietillverkas och är sto ra nog för att försörja mindre svenska städer med el. De är också mer flexibla än de befintliga och kan utöver att producera el också leverera fjärrvär me och pro ducera vätgas. Det är också fullt tänkbart att framtida reak torer kommer att växla mellan att producera el och någon annan energi bärare eller värme .

Vidare anser vi att Sverige bör inleda ett samarbete med andra kärnkrafts nationer om att utveckla små modulära reaktorer. På så vis skapa s en arena för utbyte av erfarenheter och en enhetlighet i projekten som gör det lättare att hantera bl.a. säkerhetsfrågor. Det innebär också en möjlighet att bygga och un derhålla reak torerna på ett mer kostnadseffektivt sätt eftersom det skapas en större marknad för liknande material och produkter.

Det är också nödvändigt att anpassa det svenska regelverket till den nya tekniken. E n ny reaktor skulle sannolikt vara mindre och skilja sig kraftigt rent tekniskt från d agens svenska reaktorer.

Sammantaget understryker detta behovet av att se över lagstiftningen. En statlig utredare bör därför tillsättas med uppdrag att föreslå uppdateringar i miljöbalken, kärntekniklagen, kärnteknikförordningen och övriga relevanta la gar och förordningar . Detta skulle göra det möjligt att uppföra små reaktorer och reaktorer baserade på annan teknik än de befintliga , med fullgod reaktor sä kerhet och utan att de för den skull omfattas av ineffektiva krav som inte är an passade för den nya tekniken.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

15.

Tillåtlighetsprövning av nya kärnreaktorer, punkt 10 (M, SD, KD, L)

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Lotta Olsson (M), Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin (KD), Arman Teimouri (L), Eric Palmqvist (SD) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11,

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 41,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 16 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 24.

Ställningstagande

När ny kärnkraft ska anläggas ska en prövning göras mot miljöbalken. Vi kan konstatera att lagstiftningen inte är anpassad till teknikutvecklingen utan inne håller begränsningar som kan försvåra tillkomsten av ny kärnkraft i Sverige. I dag är det endast tillåtet att anlägga nya reaktorer på de tre platser i Sve rige där det redan finns kärnkraftverk, och det totala antalet reak torer får inte heller överstiga tio. För att Sverige ska kunna dra nytta av teknik ut vecklingen av små reaktorer så att dessa kan byggas och drivas effektivt be höver lagstiftningen förändras. Begräns ningarna är också proble matiska ur konkur rens synpunkt eftersom de i praktiken ger en fördel till de bolag som i dag äger och driver de befintliga kärnkraftsreaktorerna. Vi anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att se över de nämnda begränsningarna i miljöbalken med inriktningen att dessa tas bort. Behovet av andra för ändringar bör också analyseras, givet teknikutvecklingen. En om pröv ning av lagstiftningen bör även eliminera de juridiska oklarheter som råder i fråg or om att uppföra nya reaktorer.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

16.

Tillståndsprocesser och ny kärnkraft, punkt 11 (M, SD, KD, L)

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Lotta Olsson (M), Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin (KD), Arman Teimouri (L), Eric Palmqvist (SD) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 25–30.

Ställningstagande

Vi anser att det behövs en mängd åtgärder för att undanröja de hinder som finns för att göra det mer attraktivt att driva den befintliga kärnkraften vidare och för att främja investeringar i ny kärnkraft. Det handlar inte minst om att montera ned det omfattande regelverk och de strukturer som under lång tid medvetet har byggts upp kring detta kraftslag, och som har skapat en osäkerhet kring nödvändiga investeringar både för att säkerställa den fortsatt a drift en och för att kunna omsätta kärntekniska innovationer i kommersiell kraftproduk tion. Detta är djupt beklagligt eftersom kärnkraften är både fossilfri och planer bar och kom mer att vara en oersättlig del av den svenska energimixen under lång tid framöver om ambitionerna att klara klimat om ställningen i en växande eko no mi ska kunna nås. Enligt vår uppfattning måste det göras insatser för att sänka kostnaderna och korta ledtiderna för att bygga ny kärnkraft och för att drifttidsförlänga den befintliga.

Som ett led i detta arbete anser vi att avgiftsstrukturen för kärntekniska anläggningar behöver ses över för att medge att det byggs reaktorer som är betydligt mindre än dagens. Det behövs en översyn av avgifterna för att und vika att de diskriminerar mellan olika teknikval. Vi anser därför att regeringen bör se över de avgifter som myndigheterna tar ut med koppling till uppförande, drift och rivning av kärntekniska anlägg ningar.

Den kärntekniska utvecklingen och tillkomsten av nya mindre reaktorer talar för att Strålsäkerhetsmyndigheten behöver öka sin beredskap fö r att kunna ta emot ansök ningar om att få bygga nya vattenkylda reaktorer i olika stor lekar. På lite sikt behöver myndigheten också bygga upp en förmåga att utvärdera ansökningar om att uppföra reaktorer som inte är vattenkylda . Myn dig heten be höver alltså kunna utvärdera en ansökan mot krav som är relevanta för de teknikval som ansökan avser. Vidare bör Strålsäkerhetsmyn digheten kom plet tera sina föreskrifter så att de kan använ das på ett effektivt sätt för tillståndsgivning och tillsyn av små reaktorer, reak torer med andra tillämp ningar än elproduktion och reaktorer baserade på annan teknik än de befintliga. Vi anser också att tiden från ansökan tills dess ett kärntekniskt tillstånd med delas behöver kortas. Mindre reaktorer kommer att kunna byggas betydligt snab bare än dagens och därför måste de berörda myn digheternas tillståndspro cesser anpassas för att inte bli tidsstyrande när nya anläggningar ska upp föras.

Ytterligare en åtgärd som skulle underlätta tillkomsten av ny kärnkraft vore att utarbeta en kraftigt förenklad process för hur andra länders typgodkän nan den av reaktorer, system och komponenter kan accepteras i Sve rige. Vi an ser därför att Strålsäkerhetsmyndigheten ska få ett uppdrag med den inrikt ningen.

Detta bör regeringen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

17.

Vissa övriga frågor om kärnkraft, punkt 12 (M)

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Lotta Olsson (M) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6 och

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 37 och

avslår motionerna

2021/22:397 av Mats Nordberg (SD) yrkandena 4 och 5,

2021/22:675 av Jörgen Grubb m.fl. (SD),

2021/22:1390 av Larry Söder (KD),

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 7,

2021/22:2434 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 11,

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 23,

2021/22:2708 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:2846 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 2,

2021/22:3055 av Kjell Jansson (M),

2021/22:3181 av Kjell Jansson (M),

2021/22:3314 av Jan Ericson (M),

2021/22:3428 av Kjell Jansson (M) yrkande 2,

2021/22:3794 av Annicka Engblom (M),

2021/22:4177 av Lars Püss m.fl. (M),

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 13 och 14,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 62 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 22, 31 och 32.

Ställningstagande

Den svenska elproduktionen har länge varit en av världens renaste och tryg gaste. Vattenkraft och kärnkraft producerar ren el med pålitlig leverans, och under det senaste decenniet har även vindkraften spelat en allt viktigare roll. Sammantaget har detta varit helt avgörande för den svenska industrins utveck ling och för välfärden i vårt land. Under de senaste åren pekar dock mycket på oroväckande försämringar inom det svenska kraftsystemet. Basproduktion för svinner, leveranssäkerheten eroderar och det växer fram en betydande osä ker het kring elprisernas utveckling som hämmar näringslivets investe rings pla ner.

Vi anser att b risten på ren el när de n behövs är ett hot mot Sverige som ett modernt industriland. Den slår direkt mot svenska jobb och skadar landets möj ligheter att bidra till den globala klimat omställningen. Att denna situation är en konsekvens av regeringens dysfunktionella energipolitik gör det hela än mer beklagligt . Fossilfri elproduktion i de svenska kärnkraftverken har lagts ned på rent ideologiska grunder, utan hänsyn till konsekvenserna för svenska företag och konsumenter. Nu måste Sverige agera och planera inför ett rejält ökat elbehov med allt vad det innebär – utbyggnad av elnät, ny elmarknads reform, förenklade tillståndsprocesser och mer elproduktion.

När det gäller produktionssidan anser vi att kärnkraften är helt avgörande för att elförsörjningen ska kunna säkerställas och för att det ska vara möjligt att ställa om industri- och transportsektorerna. Kärnkraften är ett av de fossil fria kraftslagen som kan producera el utan skadliga utsläpp när som helst på dagen och oberoende av vädret. Kärnkraften och andra planerbara kraftslag, så som vattenkraft och kraftvärme, spelar också en ovärderlig roll för sta bili teten i elsystemet. Tyvärr gör regeringen allt för att sätta käppar i hjulen för kärn kraften. Därför måste prioriteten i ett första skede vara att värna den be fintliga kärnkraften i Sverige. Vår uppfattning är att alla ekonomiskt me nings fulla livstids för längningar måste göras. Det bör även genomföras en obe roen de bedömning av de ekonomiska förut sättningarna att driva de befint liga reaktorerna vidare.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

18.

Vissa övriga frågor om kärnkraft, punkt 12 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 7,

2021/22:2434 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 11 och

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 23 och

avslår motionerna

2021/22:397 av Mats Nordberg (SD) yrkandena 4 och 5,

2021/22:675 av Jörgen Grubb m.fl. (SD),

2021/22:1390 av Larry Söder (KD),

2021/22:2708 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:2846 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 2,

2021/22:3055 av Kjell Jansson (M),

2021/22:3181 av Kjell Jansson (M),

2021/22:3314 av Jan Ericson (M),

2021/22:3428 av Kjell Jansson (M) yrkande 2,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6,

2021/22:3794 av Annicka Engblom (M),

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 37,

2021/22:4177 av Lars Püss m.fl. (M),

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 13 och 14,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 62 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 22, 31 och 32.

Ställningstagande

Kärnkraften står för nästan hälften av Sveriges elproduktion och kommer inom överskådlig framtid att utgöra grunden för den svensk a energiförsörjning en . En avveckling av den svensk a kärnkraft en skulle vara ett direkt hot mot den svenska basindustrin och mot landets ekonomi. Hushållen riskerar dessutom att drabbas av ännu högre elpriser och att tvingas förlita sig på ökad import av el som har producerats med fossila energikällor. Vi anser därför att det behövs en långsiktig satsning på kärnkraft. Denna satsning bör vara av den omfattning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en trygg elförsörjningssituation för landet och även inkludera forskning om och utveckling av den svenska kärn kraften.

För att denna långsiktiga satsning ska bli framgångsrik kan inte det stora stat liga energibolaget Vattenfall s utvecklingsambitioner bakbindas av re ger ingen på ett sätt som för tankarna till den ”tankeförbudsparagraf” som för nå got decennium sedan lade en våt filt över allt vad utvecklingsoptimism på kärn teknikområdet hette. Uttalanden från regeringen om att Vattenfall ska av bryta alla planer på att förbereda för byggandet av ny kärnkraft i Sverige är således djupt problematiska. Det är vår bestämda uppfattning att regeringen inte ska ålägga Vattenfall några restriktioner när det gäller att ansöka om, under söka förutsättningarna för eller förbereda för att uppföra en kärnkrafts reaktor i Sverige.

För att ytterligare understryka kärnkraftens centrala roll i det svenska ener gisystemet måste dess klimatneutrala egenskaper ges större tyngd. Påfallande ofta är det många som sätter likhetstecken mellan en omställning av ener gisystemet och en enögd satsning på det som brukar betecknas förnybar energi. Vi ser det som märkligt att kärnkraftens betydelse över huvud taget inte finns med i diskussionen i Sverige. Att den fossilfria kärnkraften inte värderas på samma sätt som det som kallas förnybart, slår enligt vår upp fattning oerhört fel. En l ik nande attityd till kärnkraften finns i delar av EU och vi anser att regeringen i förhandlingar inom den klimat- och ener gipolitiska ramen därför ska verka för att kärnkraft en likställs med förnybar energi.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

19.

Vissa övriga frågor om kärnkraft, punkt 12 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 13 och 14 samt

avslår motionerna

2021/22:397 av Mats Nordberg (SD) yrkandena 4 och 5,

2021/22:675 av Jörgen Grubb m.fl. (SD),

2021/22:1390 av Larry Söder (KD),

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 7,

2021/22:2434 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 11,

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 23,

2021/22:2708 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:2846 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 2,

2021/22:3055 av Kjell Jansson (M),

2021/22:3181 av Kjell Jansson (M),

2021/22:3314 av Jan Ericson (M),

2021/22:3428 av Kjell Jansson (M) yrkande 2,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6,

2021/22:3794 av Annicka Engblom (M),

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 37,

2021/22:4177 av Lars Püss m.fl. (M),

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 62 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 22, 31 och 32.

Ställningstagande

En trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor i Sveriges ekonomi och avgörande för en fortsatt utveckling av välfärden. Svenska företag och kon sumenter ska kunna lita på att det finns en stabil och pålitlig elförsörjning i hela landet under årets alla dagar och oavsett väder och vind. Långsiktiga spelregler och stabila villkor på elmarknaden är av stor vikt för den svenska kon kurrenskraften och därmed även för de svenska jobben.

Kärnkraften är en mycket viktig del av basen i Sveriges elproduktion. Av veck ling en av två reaktorer vid Ringhals kärnkraftverk under 2019 och 2020 har redan inverkat negativt på normalårsproduktionen av el på ett beklagans värt sätt.

För att möta framtidens utmaningar med minskade koldioxidutsläpp och stärkt konkurrenskraft går det inte att bortse från kärnkraften, som är en i hu vud sak koldioxidneutral energikälla. Kärnkraften är helt enkelt en nödvän dig pussel bit om klimathotet ska kunna avvärjas.

Utöver åtgärder för att livstidsförlänga de kärnreaktorer som i dag svarar för en del av basen i den svenska elproduktionen bör de två nedlagda reak to rerna vid Ringhals ersättas med nya, Ringhals 5 och 6. Nya och säkrare kärn krafts reaktorer är en förutsättning för att kunna upprätthålla den elintensiva in dustrins konkur rens kraft, utan att behöva ersätta dagens kraftproduktion med fossilbräns le base rade alternativ.

Jag anser också att Sverige borde samarbeta med andra kärnkraftsländer både i Europa och i andra världsdelar för att utveckla ett fåtal standardiserade kärnkraftverk och kärnkraftskomponenter. Att bygga kärnkraft innebär stora kost nader, och genom standardisering blir det lättare att uppnå sådana skal- och stordriftsfördelar som har potential att sänka kostnaderna och förkorta led tiderna för byggandet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

20.

Vissa övriga frågor om kärnkraft, punkt 12 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 62 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 22, 31 och 32 samt

avslår motionerna

2021/22:397 av Mats Nordberg (SD) yrkandena 4 och 5,

2021/22:675 av Jörgen Grubb m.fl. (SD),

2021/22:1390 av Larry Söder (KD),

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 7,

2021/22:2434 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 11,

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 23,

2021/22:2708 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:2846 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 2,

2021/22:3055 av Kjell Jansson (M),

2021/22:3181 av Kjell Jansson (M),

2021/22:3314 av Jan Ericson (M),

2021/22:3428 av Kjell Jansson (M) yrkande 2,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6,

2021/22:3794 av Annicka Engblom (M),

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 37,

2021/22:4177 av Lars Püss m.fl. (M) och

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 13 och 14.

Ställningstagande

De sex svenska kärnreaktorerna svarar tillsammans med vattenkraften för basen i det svenska kraftsystemet. Denna basproduktion av fossilfri el ser jag som en nödvändig förutsättning för att förnybara, mer väderberoende produk tions resurser också ska kunna bidra till att ställa om hela energisystemet i syfte att möta utmaningarna på klimatområdet.

Kärnkraftens betydelse nu och i framtiden talar enligt min uppfattning för att det måste vidtas åtgärder för att säkerställa en fortsatt drift av de befintliga reaktorerna. Att möjliggöra långtidsdrift av de svenska reaktorerna genom fort satta investeringar framstår som en helt fundamental åtgärd i det svenska energisystemet. Reaktorerna producerar stora volymer fossilfri el och att ge dem förutsättningar att fortsätta med det har således stor betydelse.

Ansvaret för driften av reaktorerna ligger visserligen hos ägarna, men jag anser att det behövs ett aktivt engagemang i frågan från både Energimyn dig heten och Strålsäkerhetsmyndigheten eftersom kärnkraften är så betydelse full för Sveriges framtida energiförsörjning. D e två myndigheterna bör få i uppgift att – inom sina respektive områden – arbeta för att underlätta för kärn krafts ägarna att förlänga den planerade drifttiden för reaktorerna.

Jag ser också ett behov av ett mer offensivt internationellt arbete för att under lätta framväxten av ny kärnkraft. Strålsäkerhetsmyndigheten bör exem pelvis få i uppdrag att aktivt arbeta för att reaktorer, system och komponenter som är godkända i en EU-medlemsstat ska kunna betraktas som godkända i hela unionen. Det är enligt min uppfattning besvärande att kärn teknikområdet är så pass eftersatt när det gäller den fria rörligheten inom unionen. Otaliga handelshinder på detta område hämmar möjligheterna för Europa att bli en klimatneutral kontinent och skadar Europas ekonomi.

Avslutningsvis vill jag framhålla betydelsen av att underlätta för potentiella reaktorleverantörer att verka på den svenska marknaden. Strål säkerhets myn dig heten bör av det skälet få i uppdrag att ta fram en process som in kluderar en tidig dialog där besked om förväntningar och utmaningar kan lämnas till en intresserad leverantör redan innan det finns en formell ansökan om att bygga en reaktor eller ens en utpekad beställare.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

21.

Värnande om vattenkraften, punkt 13 (S, V, L, MP)

av Jennie Nilsson (S), Mattias Jonsson (S), Monica Haider (S), Birger Lahti (V), Åsa Eriksson (S), Arman Teimouri (L), Amanda Palmstierna (MP) och Anders Frimert (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 4 och

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 23 och 24.

Ställningstagande

I två motion er förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska säkerställa att politiska beslut om att värna och utveckla den svensk a vattenkraft en får genomslag i handläggningen hos de berörda myndighe ter na . Ett likalydand e yrkande avslogs av riksdagen så sent som våren 2021. Utskottet hänvisade då till arbetet med genomförandet av den nationella planen för moderna miljö villkor för vattenkraften och till att de ansvariga myndigheter na i arbetet med att genomföra planen och hålla den uppdaterad ska bevaka och vidta de åtgär der som behövs för att minimera prövningarnas sammantagna negativa inver kan på en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel . Utskottet noterade vida re att Havs- och vattenmyndigheten hade haft i uppdrag att se över sina före skrifter och vägledningar så att möjlighe ter na till undantag och förkla ran de av vatten som kraftigt modifierade används fullt ut. Länssty relserna har vi dare fått i uppdrag att verka för att den nationella planen genomförs, och vi vill även betona att regeringen har meddelat sin avsikt att ge berörda myndig heter ett samlat uppdrag att genomföra en uppföljning av den nationella pla nen.

I september 2021 redovisade Havs- och vattenmyndigheten ett uppdrag om att ta fram en kun skaps sammanställning om vattenkraft s dammars och andra dammars för- och nackdelar för naturvård och biologisk mångfald samt poten tiella be tydelse för att minska risken för erosion, övergödning och översväm ningar jämfört med om dammarna inte skulle finnas .

Utöver detta noterar vi att regeringen i sin elektrifieringsstrategi från fe bru ari 2022 har meddelat att den avser att analysera vat tenkraftens roll i fram tidens elsystem. Enligt vad som anförs i elektrifieringsstrategin bör analysen bl.a. omfatta förutsättningar för effekt höjningar samt tekniska, eko no miska och mil jömässiga förutsättningar för kraf tigt ändrade produk tions mönster i syfte att möjliggöra integrering av ytter ligare variabel elproduktion i elsyste met. Vidare anförs det att effekt höjningars eventuella påverkan på andra vär den ska beaktas och redo visas, bl.a. när det gäller kultur- och natur miljön. Ana lysen bör även inkludera poten tial för pumpkraft och kart lägga behov av eventuella insatser för att i stör re utsträck ning kunna realisera vatten kraftens lagrings- och flexibi li tets potential.

Med hänvisning till det anför d a anser vi att det saknas skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna. Därmed avstyrks mo tionsyrkandena.

22.

Vissa övriga frågor om vattenkraft, punkt 14 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 6 samt

avslår motionerna

2021/22:4131 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 23,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 61 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 20.

Ställningstagande

Vattenkraften är tillsammans med kärnkraften basen för Sveriges elpro duk tion. Eftersom vattenkraften är förhållandevis enkel att reglera används den, till skillnad från kärnkraften, också som en reglerkraft vid snabba efterfråge förändringar eller ojämn försörjning från t.ex. vindkraft.

Mot bakgrund av vattenkraftens stora betydelse för kraftsystemet är det en ligt vår uppfattning beklagligt att regeringen och dess myndigheter inte tycks sträva efter att säkerställa att alla de undantagsmöjligheter som finns i EU-reglerna på området få r genomslag i praktiken hos de myndigheter som tilläm par reglerna för att vattenkraften ska kunna utnyttjas fullt ut.

Vidare anser vi att en ökad magasineringskapacitet skulle kunna utöka ut hållig heten i den svenska vattenkraften till tidpunkter när elenergin efter frå gas mer, exempelvis under kalla vinterdagar, och därmed kan även den ekono mis ka av sätt ningen öka.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

23.

Vissa övriga frågor om vattenkraft, punkt 14 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4131 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 23 och

avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 6,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 61 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 20.

Ställningstagande

Vattenkraften spelar en central roll för att Sverige ska uppnå målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Den nya lagstiftningen om vatten kraft har skapat enklare regler och rimliga krav som förenar miljöåtgärder med lång siktig lönsamhet för vattenkraften, ökad produktion av förnybar el och fort satt skydd för utveckling av infrastruktur, bostadsbyggande och gröna näringar.

Enligt vår uppfattning är det viktigt att den nya lagstiftningen får genomslag i myndigheters och domstolars arbete och prövningar. Därför bör myndig he terna med utgångspunkt i principerna för den nya lagstiftningen se över alla relevanta regelverk och föreskrifter bl .a. när det gäller klassning en av kultur miljö värden , så att regelkrånglet minskar, miljöprövningarna blir mindre kost sam ma och möjligheten att utveckla den förnybara elproduktionen får fullt genom slag. Den nya lagstiftningen och den fond som branschen har inrättat för att underlätta arbetet med att ge vattenkraften moderna miljötillstånd är ett viktigt steg i rätt riktning för att uppnå en mer ändamålsenlig vattenförvalt ning. Samtidigt är det myc ket som återstår när det gäller andra delar av vatten förvaltningen, bl .a. i frågor om exempelvis markavvattning och om dam mar som har anlagts med andra syften än för kraft produktion. Vi vill understryka vikten av att a rbetet med att reformera vatten lagstiftningen och vattenförvalt ning en fortsätt er och att de principer som har varit vägledande för utform ningen av de nya reglerna för vattenkraften, dvs. om minskat regel krångel, respekt för äganderätt och effektiva miljöåtgär der med rimliga kost nader, få r genom slag i vattenför valt ningen i sin helhet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

24.

Vissa övriga frågor om vattenkraft, punkt 14 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 61 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 20 och

avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 6 samt

2021/22:4131 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 23.

Ställningstagande

Vattenkraften är klimatsmart och den spelar en mycket viktig roll för den svensk a ener giförsörjning en , och kommer även att göra det i framtiden. Jag anser att vat ten kraften ska utvecklas genom effektiviseringar som inte skadar miljön ytter ligare , samtidigt som outbyggda vattendrag inte exploateras. Jag anser att de fyra nationalälvarna ska fredas från utbyggnad, liksom övriga vattendrag, bäckar, åar och andra mindre vattendrag som är skyd dade i lag.

Den ökande andelen väderberoende elproduktion gör dock att de befint liga vattenkraft verken behöver köras på ett nytt sätt. Snabbare och större för ändringar av flöden är att vänta, något som jag kan konstatera redan märks längs älvarna. De förändrade flödena håller sig visserligen inom de gällande vattendomar na, men kan ändå upplevas som en stor förändring för människor som bor längs vattendragen.

Enligt min uppfattning bör riksdagen uppma na regeringen att ta fram kun skap om vad en stor andel väderberoende elpro duktion in n ebär för vat ten kraf ten. Jag anser att sådan kun skaps uppbyggnad också behövs när det gäller hur den väder beroende produk tionen av exempelvis sol- och vindkraft påver kar vat ten kraf tens kör möns ter.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

25.

Vindkraft, punkt 15 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 84 och

avslår motionerna

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 17 och 18 samt

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 37.

Ställningstagande

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Men klimatet kan räddas om rätt vägval görs i tid. Att vidta olika åtgärder för att underlätta utbyggnaden av förnybar kraftproduktion är en viktig pusselbit i arbetet.

Den svenska kraftproduktion en utgår i dag från en hög grad av centraliserad elproduktion med fokus på distribution till slutkund erna via stamnät et , region nät en och lokalnät en . För att möta en ökad efterfrågan på el räcker det dock inte med att bygga ny storskalig elproduktion, som t.ex. kärnkraft. I stället behöver den lokala kraftproduktionen öka och överföringskapaciteten stärkas. Därtill måste tillståndsprocesserna för nya ledningar och för nya produktions anläggningar kortas.

Sverige har god tillgång till stora mängder vind-, vatten- och biokraft som förser oss med el, energi och bränslen med låg klimatpåverkan. När det gäller vindkraften bedömer vi att den har stor potential både på land och till havs. För att underlätta en offensiv vindkraftsutbyggnad ser vi det som lämpligt att kommunerna ges ökade möjligheter att uppdatera de vindbruksplaner som utarbetades för mer än tio år sedan. Det bör införas ett nytt statligt stöd till kommunerna för att uppmuntra dessa att uppdatera sina äldre vindkraftsplaner.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

26.

Vindkraft, punkt 15 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 17 och 18 samt

avslår motionerna

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 84 och

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 37.

Ställningstagande

Som ett av de största energibolagen , och ett bolag som dessutom ägs av staten , bör Vatten fall enligt min uppfattning gå i bräschen för omställningen till för ny bart. Bolaget arbetar redan i dag med förnybar produktion, men med den uni ka position som bolaget har anser jag att det måste göra mer. Vattenfalls ägar direktiv bör vara formulerade på ett sådant sätt att det bidrar till målen för den svenska energipolitiken. Vattenfalls uppdrag är att generera en marknads mäs sig av kast ning genom att affärsmässigt bedriva energiverksamhet. Bolaget ska vidare vara ett av de bolag som leder utvecklingen mot miljömässigt håll bar energiproduktion. Jag menar att det finns en motsättning mellan kraven på marknadsmässig avkastning och på att vara ett av de bolag som leder utveck lingen mot miljö mässigt hållbar utveckling. Det behöver därför tydlig göras att Vattenfall ska öka sina investeringar i vindkraft även om detta görs på bekost nad av avkast ningskravet. Regeringen bör därför ge Vattenfall i uppdrag att bygga mer vindkraft. Regeringen bör också återkom ma med förslag på hur av kastningskravet för Vattenfall kan sänkas för att underlätta investeringar i svensk vindkraft. Jag förespråkar därför en sänkning av Vattenfalls avkast nings krav med motkravet att pengarna i stället investeras i utbyggnaden av den svensk a vindkraft en .

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

27.

Vindkraft, punkt 15 (MP)

av Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 37 och

avslår motionerna

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 17 och 18 samt

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 84.

Ställningstagande

Enligt min uppfattning befinner vi oss i ett globalt klimatnödläge. Målet bör därför vara ett 100 procent förnybart energisystem. Den målsättningen kom mer ur insikten om att utvinning och användning av energi genom fossila källor och kärnkraft alltid sker på bekostnad av framtida generationer. Osäker kärnkraft och fossil energi är sakta men säkert på väg ut. Samtidigt kommer den förnybar a produktionen in med stormsteg. Redan 2023 beräknas exem pel vis över 30 procent av Sveriges elproduktion komma från vindkraft. Vind kraft på land och till havs har således en enorm potential. Jag anser att den havs baserade vindkraften behöver byggas ut kraftigt och föreslår därför att det in förs ett statligt planeringsmål om 90 TWh till havs, vilket är fullt möjligt även med hän syn tagen till välmående ekosystem.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

28.

Ökad produktion och användning av biodrivmedel, punkt 16 (M, C)

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Helena Lindahl (C), Lotta Olsson (M), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3436 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 37,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 28 och

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 44.

Ställningstagande

Sverige har goda möjligheter att producera hållbara biodrivmedel från grödor, skog och avfall. Den svenska skogen är en särskilt värdefull tillgång i det sam manhanget. Sverige har stora möjligheter att dra större nytta av skogen i kli matomställningen, inte minst genom att öka den inhemska produktionen av håll bara biobränslen. Trots att Sverige till två tredjedelar är täckt av skog im por tera s mellan 85 och 90 procent av de biodrivmedel som förbrukas i lan det . Vi vill därför att regeringen ska verka för att öka användningen och pro duk tionen av inhemska biodrivmedel.

En del av det arbetet måste bedrivas på EU-nivå. Vi ser en risk i att en del EU-förslag kraftigt kan försämra förutsättningarna för att använda biomassa för energiutvinning eller för biodrivmedelsproduktion. Regeringen bör därför säkerställa bra villkor för bioenergin på EU-nivå.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

29.

Vissa övriga frågor om biobränslen och biodrivmedel, punkt 17 (M)

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Lotta Olsson (M) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3436 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 38 och 40 samt

2021/22:3750 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 19 och

avslår motionerna

2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkandena 38–40,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 8, 59, 66, 67 och 72,

2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 14 och 67 samt

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 43.

Ställningstagande

Vår syn på klimat-, energi - och miljöfrågorna präglas av teknikoptimism och hoppfullhet. Vi är övertygade om att människan genom tekniska framsteg, ve tenskap och fakta kan lösa de problem vi alla står inför. Våra förslag är effek tiva och ser till politikens globala konsekvenser. Den politik vi föresprå kar tar vara på – och utvecklar – innovationskraften i det svenska näringslivet samt de tillgång ar som finns i Sverige. Den klimatpolitik vi står bakom är avsedd att såväl minska Sveriges utsläpp av växthusgaser som uppmuntra andra länder att höja sina klimat ambitioner och infria sina klimatåtaganden.

Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av klimatgaser och det är därför angeläget att minska utsläppen från denna sektor. Att lyckas med att ställa om transportflottan till att drivas av fossilfri el och biodrivmedel kommer att vara en viktig pusselbit i detta arbete. För att nå framgång i detta arbete krävs dock att innovationskraft och teknikoptimism ersätter in effektiv och tillväxtfientlig symbolpolitik. Vi anser att regeringen bör intensifiera arbe tet med en hållbar biodrivmedelstillverkning genom att tillsätta en utred ning som syftar till att förbättra de nationella förutsättningarna.

Förutsättningarna att lyckas påverkas också i hög grad av de beslut som fat tas på EU -nivå. Det är därför centralt att Sverige är framgångsrikt när det gäller att agera för att förbättra förutsättningarna för biodrivmedel genom att verka för långsiktiga och förutsebara regler för förnybara bränslen på EU-nivå. Vi vill bl.a. att regeringen i samband med översynen av direktivet för förnybar energi ska agera för att det reviderade direktivet inte ska innehålla restriktioner av andelen biodriv medel från grödor som är hållbart producerade.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

30.

Vissa övriga frågor om biobränslen och biodrivmedel, punkt 17 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkandena 38–40 och

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 8, 59, 66, 67 och 72 samt

avslår motionerna

2021/22:3436 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 38 och 40,

2021/22:3750 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 19,

2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 14 och 67 samt

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 43.

Ställningstagande

Vi vill att Sveriges produktion av biodrivmedel ska öka – för klimatets skull, för att skapa nya gröna jobb och för att Sverige ska vara mindre beroende av importerade fossila bränslen. Även om de tekniska framstegen för att elektri fiera transportsektorn är viktiga kommer det under lång tid att behöva s håll bara bränslen som fungerar i dagens motorer . B eräkningar visar att bilar med förbränningsmotor kommer att köras långt in på 2030-talet. När andra länder ställer om sin fordonsflotta i en allt snabbare takt kommer den samlade efter frågan på biodrivmedel att öka internationellt. Produktionen av hållbara driv medel behöver därför öka. Här finns en enorm potentiell marknad för Sve rige och de svenska gröna näringarna. F örutom klimatnytta kan detta skapa nya jobbtillfällen och ökade resurser till landsbygden. Att mellan 85 och 90 pro cent av de biodrivmedel som förbrukas i Sverige är importerade är inte rimligt mot bak grund av de goda förutsättningar som finns i Sverige för att producera sådana drivmedel med hög klimatnytta.

Politiken för biodrivmedel i Sverige och EU är i huvudsak inriktad på att stimulera efterfrågan. För att fortsätta utfasningen av fossila drivmedel behövs det dock även incitament till en ökad produktion. Vi förordar därför att det ut reds hur Sverige kan utöka sin inhemska produktion av biodrivmedel genom att införa ett drifts- eller produktionsstöd.

Vi anser också att det är nödvändigt att uppmärksamma det faktum att det olika biodrivmedel är olika hållbara. Även om EU:s förnybar td irektiv stäl ler krav på biodrivmedlets hållbarhet kan det ändå finnas betydande skill nader. Vi hävdar att de svenska biodrivmedlen har väldigt låg risk för ändrad mark användning och att de svenska biodrivmedlen därför har ett klimatmer värde ur ett livcykelsperspektiv. Mot den bakgrunden anser vi att det är angeläget att de avancerade biodrivmedel som exempelvis kan tillver kas från restprodukter från skogsbruket får hållbarhetskriterier som reflekterar de ra s nytta. Dess utom anser vi att samma rapporteringsskyldighet som åläggs importörer av förny ba ra drivmedel ska gälla för de som importerar fossila drivmedel.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

31.

Vissa övriga frågor om biobränslen och biodrivmedel, punkt 17 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 14 och 67 samt

avslår motionerna

2021/22:3436 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 38 och 40,

2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkandena 38–40,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 8, 59, 66, 67 och 72,

2021/22:3750 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 19 och

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 43.

Ställningstagande

Jag anser att Sverige måste minska sitt beroende av fossila bränslen inom transportsektorn och främja teknikutvecklingen för att nå ett mer hållbart trans portsystem. I hög grad kommer detta att kunna uppnås genom elektrifie ring, bio driv medel och vätgas. Tillgången till fossilfri el och biodrivmedel är alltså en förutsätt ning för att detta ska bli verklighet. Det är därför viktigt att reger ingen skapar förutsättningar för utökad produktion av biodrivmedel i Sverige. E nligt min uppfattning finns det således tydliga motiv för att tillsätta en övergripande utredning om biodrivmedel.

Även om flygtrafiken svarar för en relativt liten andel av utsläppen av växt husgaser ser jag det också som angeläget att peka på vikten av att fortsätta det lovvärda arbetet med att introducera biobränslen och elektrifiering i flygbran schen för att minska dess klimatpåverkan. Jag anser därför att det be hövs en na tionell plan för utveckling av morgondagens flygbränslen för att säkra till gången till framtida bränsleslag för flyget.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

32.

Vissa övriga frågor om biobränslen och biodrivmedel, punkt 17 (MP)

av Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 43 och

avslår motionerna

2021/22:3436 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 38 och 40,

2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkandena 38–40,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 8, 59, 66, 67 och 72,

2021/22:3750 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 19 och

2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 14 och 67.

Ställningstagande

Det globala klimatnödläget ställer stora krav på minskade utsläpp av växt husgaser både i Sverige och i resten av världen. För att vara i linje med Paris avtalet måste utsläppen från Sveriges energisystem exempelvis vara nära noll senast 2035. Förbränning av fossila bränslen är landets största källa till kol dioxid utsläpp. Politiken för att ställa om energisystemet måste bl.a. inriktas på att fasa ut alla fossila bränslen och på att bygga ut de förnybara energikäl lorna. Målet bör vara ett 100 procent förnybart energisystem.

Biobränslen svarar för en ökande del av den totala energianvändningen i Sverige. Användningen är störst inom industrin och fjärrvärmeproduktionen. Även inom transportsektorn ökar användningen av biodrivmedel. Vissa bio bränslen blir en övergångslösning som, trots att de är långt ifrån perfekta, näs tan alltid är bättre än fossila alternativ såsom kol, olja och gas. Andra bio bränslen med mycket låg eller t ill och med positiv klimatpåverkan, som biogas från avfall, kommer att spela en viktig roll i energipusslet även på lång sikt.

Jag vill utveckla använd ningen av biomassa från jordbruket för bioenergi produktion, t.ex. genom att odla mer hållbara energigrödor samt använda skör de rester och gödsel för bio gasproduktion. Det bör även införas ett produk tions stöd som är tillräckligt högt för att gödsel och annat organiskt avfall ska samlas in och uppgraderas till biogas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

33.

Solenergi, punkt 18 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 94 och

avslår motionerna

2021/22:958 av Jasenko Omanovic (S),

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 38,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 22 och

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkandena 28 och 31.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att i stället för att totalförbjuda solceller ställa krav på teknik såsom störningsfria optimerare.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

34.

Solenergi, punkt 18 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 22 och

avslår motionerna

2021/22:958 av Jasenko Omanovic (S),

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 94,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 38 och

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkandena 28 och 31.

Ställningstagande

Solenergi är en klimatsmart del i vårt energisystem. Än så länge utgör sol energin emellertid bara en mycket liten del av den samlade produktionen men den kommer att kunna växa och vara en viktig pusselbit i en fossilfri energi mix. Även om skattesubventioner har gynnat framväxten av mindre solel s an läggningar är det den storskaliga solkraften som är mest intressant ur ett natio nellt perspektiv.

Sverige är stort och förhållandevis glesbefolkat och det bör därför finnas många platser där solcellsparker kan etableras utan att stå i konflikt med annan pågående markanvändning. Det handlar dock om en delikat avvägning där oli ka intressen måste mötas och hanteras. I vissa fall kan det dessutom vara möj ligt att kombinera olika former av markanvändning.

Jag anser att Sverige borde växla upp sina ambitioner när det gäller att få till flera storskaliga solkraftsparker. Smidiga tillståndsprocesser och vissa jus teringar i miljöbalken är därvidlag önskvärt, inte minst för att göra det möjligt att a nvända lågavkastande jordbruksmark för att anlägga solkrafts par ker. M ed en klok och varsam avdömning bör det vara möjligt att med bi be hållen respekt för jordbrukets viktiga livsmedelsproduktion hitta synergivins ter med etable ran det av solcellsparker. Det faktum att en storskalig solcells park inte ödeläg ger jordbruksmarken på samma sätt som exempelvis bebyg gelse eller asfalte rade vägar gör att det är förhållandevis enkelt att åter använda marken för jord bruks ändamål om det bedöms vara nödvändigt eller då sol krafts produk tionen av något skäl inte längre är intressant på den aktuella plat sen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

35.

Solenergi, punkt 18 (MP)

av Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 38 och

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkandena 28 och 31 samt

avslår motionerna

2021/22:958 av Jasenko Omanovic (S),

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 94 och

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 22.

Ställningstagande

Utsläppen av växthusgaser måste minska radikalt. Mot den bakgrunden står jag bakom målet om ett 100 procent förnybart energisystem. Den målsätt ning en kommer ur insikten om att utvinning av energi genom fossila källor och kärnkraft alltid sker på bekostnad av framtida generationer.

I ett framtidsanpassat och helt förnybart elsystem kommer solkraften att va ra en av flera pusselbitar. Denna produktionsform har stor potential att öka, både på hustak och på andra ytor. Där något hundratal kraftverk tidigare do minerade kraftproduktionen kommer tusentals vindkraftverk och hundra tusen tals solelanläggningar att stå för den övervägande de len av elproduktion en . Denna extremt decentraliserade elproduktion kan, rätt han terad, bli en mycket robust hörnsten i framtidens hållbara samhälle.

Mot denna bakgrund anser jag att regeringen bör ta fram en nationell stra te gi för solenergi i Sverige, för produktion av både el och värme. För att ytter ligare underlätta för lokal produktion av solenergi anser jag att det behövs kom munala solbruksplaner. Därtill anser jag att all nybyggnation och alla stör re renoveringar ska ha solenergi, och det behöver bli enklare att vara egen pro ducent av solenergi eller delägare i solenergi produktion .

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

36.

En nationell vätgasstrategi, punkt 19 (M, KD)

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Lotta Olsson (M), Camilla Brodin (KD) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 33,

2021/22:3754 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 18 och

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 24 och

avslår motionerna

2021/22:3739 av Magnus Manhammar och Mattias Vepsä (båda S) yrkande 1 och

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 41.

Ställningstagande

Vätgasen har goda möjligheter att spela en viktig roll i klimatomställningen. I industrier kan olja och kol ersättas med fossilfri el och vätgas. Tunga trans porter kan gå från att drivas med bensin eller diesel till att använda bränsle celler, som kan drivas av vätgas. Vätgas är också en pusselbit vid till verk ning av fossilfritt stål. Att kunna lagra el i form av vätgas är attraktivt och kan bidra till att minska trycket på elnätet. Vätgas kan bli ett viktigt verktyg för att nå klimatmålen, men också som en inriktning för nya industrisatsningar för att skapa innovationer, jobb och exportprodukter.

Vätgasen pekas dessutom ut i kommissionen s vätgasstrategi som en till växt motor och en viktig del i en storskalig omställning av Europas ener gi system för att nå klimatneutralitet till 2050.

Vi har noterat att Energimyndigheten har presenterat ett förslag till en svensk vätgas strategi och att regeringen har omhändertagit vissa delar av detta förslag inom ramen för si n elektrifieringsstrategi. Detta ser vi som positivt, men vi anser att det alltjämt finns skäl för att ta fram en samlad svensk vätga sstrategi.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

37.

En nationell vätgasstrategi, punkt 19 (MP)

av Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 41 och

avslår motionerna

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 33,

2021/22:3739 av Magnus Manhammar och Mattias Vepsä (båda S) yrkande 1,

2021/22:3754 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 18 och

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 24.

Ställningstagande

Det svenska energisystemet måste ställas om. Fossila bränslen måste dessutom fasas ut inom både industrin och transportsektorn. Därtill är det nödvändigt att ersätta k ärnkraften med förnybar elproduktion. Enligt min uppfattning måste ett helt förnybart ener gisystem vara målet eftersom energiutvinning som ba seras på fossila käl lor och kärnkraft alltid sker på bekostnad av framtida gene rationer.

En del i omställningen är att satsa på grön vätgas och andra förnybara elek trobränslen. Vätgas kan användas inom många sektorer både som bränsle, som in satsråvara och som drivmedel. Därtill kan vätgas användas för att lagra el som produceras från förnybara källor som sol och vind.

Jag ser dock ett behov av att det tas ett samlat grepp om vätgasfrågorna. Därför förordar jag att regeringen tar fram en nationell strategi för satsningar på grön vätgas och andra förnybara elektrobränslen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

38.

Vissa övriga frågor om vätgas, punkt 20 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 78 och 80 samt

avslår motionerna

2021/22:439 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1, 3 och 5,

2021/22:1229 av Solange Olame Bayibsa (S),

2021/22:2026 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 69 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 14 och 51.

Ställningstagande

Alla de tekniska innovationer och lösningar som kan vända den negativa ut vecklingen på klimatområdet finns tillgängliga , men det krävs en modig och offensiv klimatpolitik för att de ssa ska kunna konkurrera ut de redan befintliga tillämpningarna som hotar klimatet .

V i vill här lyfta fram vätgasens betydelse i sammanhanget. Vätgas är en ener gibärare med många tillämpningsområden eftersom den går att både lagra och transportera. Vätgas gör det möjligt att integrera stora mängder förnybar elproduktion på ett kostnadseffektivt sätt genom energilagring, genom system balan sering och genom att minska kapacitetsutmaningarna och sårbarheten i elsystemet. Vätgas kan också användas i industriprocesser för att ersätta fos si la insatsvaror. Genom att lagra förnybar el när det finns ett överskott kan den i ett nästa steg användas för att ersätta fossil energi inom industrin eller som drivmedel för tunga transporter, vilka är områden där det annars kan vara svårt att minska fossilberoendet på ett kostnadseffektivt sätt.

Vi anser att riksdagen ska uppmana regeringen att utreda vätgasens poten tial att bidra till samhällsekonomiska fördelar som exempelvis utsläppsminsk ningar och utökade möjligheter att nå ett förnybart energisystem. Därut över vill vi se en riktad satsning på vätgasinvesteringar inom industrikli vet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

39.

Vissa övriga frågor om vätgas, punkt 20 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:439 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1, 3 och 5 samt

avslår motionerna

2021/22:1229 av Solange Olame Bayibsa (S),

2021/22:2026 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 78 och 80,

2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 69 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 14 och 51.

Ställningstagande

Vätgas har en rad olika användningsområden. Den används i dag storskaligt bl.a. inom kemiindustrin. Den kan också användas t.ex. vid tillverkning av för nybara elektrobränslen och fossilfri mineralgödsel. Det mest omtalade an vänd ningsområdet i dag är tillverkningen av fossilfritt stål som spås bli en viktig exportvara i framtiden.

Att ställa om energisystemet till att vara helt inriktat på förnybar elpro duk tion kommer att innebära betydande samhällsförändring ar . Elbeho vet vän tas öka kraftigt och den mer väderberoende kraftproduktionen kommer att med föra stora krav på utökade möjligheter till energilagring för att det ska vara möjligt att uppnå en bra effektbalans. Eftersom energilagring fortfarande är en utmaning kommer vätgas att kunna spela en viktig roll .

Det är emellertid viktigt att komma ihåg att vätgas kan framställas med hjälp av både fossil och fossilfri energi, och att den globala vätgasproduk tio nen i dags läget främst är fossil baserad . Den förnybara vätgasen kan fram stäl las antingen från reformering av biomassa eller biogas eller genom elek trolys som separe rar väte ur vatten med hjälp av förnybar el. Det är det senare som är det intressanta för ett förnybart energisystem. Vätgas kan t.ex. produce ras när det blåser mycket, elproduktionen är större än behovet och elpriset är lågt. Energin kan sedan lagras i vätgas och användas i bränsleceller som för vandlar den till el när det blåser mindre, elproduktionen är lägre än behovet och elpriset är högt. Bränsleceller kan t.ex. användas i elfordon i stället för batterier. Där är poten tialen störst inom tunga transporter. Nackdelen med vät gasfordon är de stora energiförluste r som omvandlingen av el till vätgas och tillbaka till el in nebär.

Både vätgasens framställning och användning förutsätter att det finns rele vant infrastruktur. För produktionen är det viktigt att planera in vätgas fram ställning i samband med investeringar i förnybar energiproduktion, och det är även nödvändigt att säkerställa tillgång till lagringskapacitet när vätgasfram ställning planeras. För att använda bränslecellsdrivna fordon krävs ett nätverk av vätgasstationer. Systemperspektivet är således viktigt vid utveckling av vät gasbaserade lös ningar.

Jag kan konstatera att d et pågår ett intensivt strategi- och utvecklingsarbete kring vätgas , inklusive ett uppdrag till Energimyndigheten att föreslå en na tio nell vätgasstrategi. Jag välkomnar detta arbete, men vill understryka vikten av att vätgasproduktion en byggs ut på ett sätt som är bra för hela samhället och att det offentliga tar ansvar för systemperspektivet. Vätgasinves teringarna bör stimuleras där de behövs mest och inte endast där marknaden ser de största möjligheter na till vinstmaximering. Ansvarsfördelningen kring vätgas mellan olika myndigheter bör förtydligas, och forskningsfinan siering bör in riktas på studier som ger de störst a samhälls- och klimatnytt orna , t.ex. i form av arbets tillfällen. Vätgas satsningarna bör gynna hela landet.

Enligt min uppfattning bör r egeringen återkomma med förslag på hur vät gasproduktion, energilagring i vätgas och distribution av vätgas kan organi se ras för största möjliga samhälls- och klimatnytta i hela landet. Sanno likt be höver vissa vätgassatsningar olika former av statligt stöd eller statliga inve ste ringar, t.ex. via kreditgarantier. Därför anser jag att r egeringen bör återkom ma med förslag på hur staten kan ge stöd till eller finansiera vätgas inve ste ringar i hela landet.

Eftersom vätgas kan framställas med både fossil och förnybar energi är det viktigt att rikta både statliga stöd och EU-stöd till vätgas som framställs med för nybar energi. Detta är särskilt viktigt när det gäller EU-stöd eftersom många EU-länder fortfarande har en stor andel el med fossilt ursprung i sin ener gimix. Jag anser därför att regeringen bör verka för att vätgasproduktionen inom EU ska vara förnybar och att EU-stöd endast ska gå till förnybar produk tion.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

40.

Vissa övriga frågor om vätgas, punkt 20 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 69 och

avslår motionerna

2021/22:439 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1, 3 och 5,

2021/22:1229 av Solange Olame Bayibsa (S),

2021/22:2026 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 78 och 80 samt

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 14 och 51.

Ställningstagande

Nästan all flygtrafik drivs med fossila bränslen. Detta är inte hållbart. Målet bör vara att all flygtrafik både inom Sverige och som passerar in eller ut från vårt land ska vara fossilfri 2040. Detta är en hög ambition men kan bl.a. rea liseras genom satsningar på elflyg. Potentialen till omställning och tillväxt ge nom elektrifiering är mycket stor och det är därför angeläget att Sverige kan lig ga i framkant när det gäller den gröna omställningen av flygtrafiken.

En betydelsefull komponent för flyg drivet av el är vätgas. Jag har i en tidi gare reservation ställt mig bakom ett förslag om att det ska tas fram en samlad svensk vätgasstrategi. Här vill jag framhålla vikten av att denna strategi be aktar behovet av att ställa om flygsektorn i hållbar riktning och att vätgas lyfts fram som en resurs för detta ändamål. Det är således viktigt att vätgasens bety delse för flygets omställning beaktas i en övergripande svensk vätgasstra tegi.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

41.

Vissa övriga frågor om vätgas, punkt 20 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 14 och 51 samt

avslår motionerna

2021/22:439 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1, 3 och 5,

2021/22:1229 av Solange Olame Bayibsa (S),

2021/22:2026 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 78 och 80 samt

2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 69.

Ställningstagande

De närmaste åren kommer att avgöra om mänskligheten ska kunna bromsa de skenande utsläppen av växthusgaser och se till att klimatet inte förändras på ett sätt som kommer att göra livet för framtida generationer svårare, fattigare och farligare. Klimatutmaningen går att lösa om ineffektiva symbolåtgärder ersätts av en förnuftsbaserad politik som underlättar den snabba utvecklingen av klimatvänligare teknik. Sverige har unika förutsättningar att bli världens första klimatneutrala välfärdsnation. Jag anser att det behövs tydliga mark nads ekonomiska styrmedel och en tilltro till människors eget ansvar – den som förorenar ska betala. Politiken har ansvar att se till att de rätta styrmedlen finns, som lagstiftning och ekonomiska styrmedel. Marknaden driver på för teknikut veckling och innovation för klimatsmarta lösningar. Klimatanpass ning förut sät ter dock ekonomisk utveckling.

Klimatfrågornas tydliga internationella dimension måste alltid finnas med i överväganden kring olika lösningar. Sveriges agerande inom ramen för EU-arbetet är således viktig t . Jag är allmänt bekymrad över den väg som EU har slagit in på när det gäller energi- och klimatpolitiken och ser tydliga behov av förändringar i EU:s energipolitik. Den nuvarande politiken gör att klimatmålen blir svårare – om ens möjliga – att nå och innebär en risk för betydligt högre kostnader för det framtida energisystemet än om inriktningen hade utgått från teknik neutralitet och samhällsekonomisk effektivitet.

Kommissionen har exempelvis i sin vätgasstrategi föreslagit att det ska byg gas upp ett system för att producera, lagra och distribuera vätgas över Europa för att komplettera den väderberoende primärenergi pro duk tionen. Kom mis sionen ser framför sig en betydande roll för vätgasen som energi bärare både inom industrin och i transportsektorn. Vätgas som framställs ur fossila råvaror och/eller med hjälp av fossilbränslebaserad el har dock ingen plats i ett framtida europeiskt energisystem. Jag anser därför att regeringen ska verka för att kommissionen ska lägga fram en tids s att plan som beskriver hur produktionen av vätgas från fossila bränslen inom EU snabbt ska fasas ut.

Annan bränsleproduktion som baseras på fossila energikällor kommer ock så att behöva fasas ut och ersättas av bl.a. produktion av förnybara bränslen som exempelvis grön vätgas. Vätgasproduktion kräver mycket el. En vätgas re late rad nationell utmaning är således att säkerställa att de som ska framställa vätgasen i Sverige har tillgång till konkurrenskraftigt prissatt fossilfri el. När raffinaderierna i södra Sverige ska ställa om sin produktion måste kraft syste met förstärkas för att kunna leverera tillräckligt med el. Kraftsyste met i södra Sverige är i dag för svagt för att vätgasproduktionen ska kunna elek tri fieras. För att fortsatta satsningar på produktion av förnybar vätgas ska kunna ersätta raffinering av petroleum är det därför nödvändigt att säker ställa att raffina derierna har god och tillförlitlig tillgång till fossil fri el för att kunna producera den vätgas man behöver med hjälp av elektrolys.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

42.

Biogas, punkt 21 (M)

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Lotta Olsson (M) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3431 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 40 och

avslår motionerna

2021/22:2453 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 8,

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 13,

2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 6,

2021/22:3277 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 18,

2021/22:3323 av Sofia Westergren (M),

2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkandena 42–44,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 68–70 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 60.

Ställningstagande

Det finns många fördelar ur både ett miljömässigt och ett ekonomiskt perspek tiv med att återvinna mer och fler material samt att optimera använd ning en av de resurser som finns. Att skapa förutsättningar för ett resurseffektivt samhälle ser vi därför som mycket viktigt. Politikens uppgift är att skapa goda förutsätt ningar för olika aktörer att ta ansvar för sitt avfall och att värna principen om att förorenaren betalar. Med utgångspunkt i den s.k. avfallshierarkin, en hel hets syn och idén om en cirkulär ekonomi bör Sverige med kraft fortsätta om ställningen till ett resurseffektivt samhälle.

Mot denna bakgrund är det bekymmersamt att ett allsidigt, inhemskt av fallsbaserat bränsle som biogas är hårt konkurrensutsatt av importerad biogas, bl.a. från danska anläggningar. Konkurrens är självfallet bra, men det förut sät ter att den bygg er på rättvisa villkor. Sverige har valt en modell med konsum tionsstöd till biogasen genom skattebefrielse, medan Danmark i stället ger stöd i produktionsledet. Det innebär att den danskproducerade biogas som importe ras till Sverige subventioneras genom både konsumtions- och produk tionsstöd, och att den där med blir billigare än den biogas som pro duceras i Sverige.

Vi anser att det är olyckligt att konkurrensen inom EU snedvrids till följd av statliga subventioner . Därför anser vi att regeringen ska verka för en har monisering av systemen mellan de berörda länderna i syfte att uppnå en ge mensam och välfungerande inre marknad där biobränsleproduktion ges lång sik tiga villkor. Det är därför viktigt att regeringen tidigt driver på för att få be sked från kommissionen i frågor som rör nedsättning av skatter för olika biodrivmedel.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

43.

Biogas, punkt 21 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:2453 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 8 och

avslår motionerna

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 13,

2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 6,

2021/22:3277 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 18,

2021/22:3323 av Sofia Westergren (M),

2021/22:3431 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 40,

2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkandena 42–44,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 68–70 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 60.

Ställningstagande

Att producera biogas genom rötning av matavfall är ett bra sätt att ta vara på den energi som finns i organiskt hushållsavfall och i restprodukter från livs medelsindustrin. Restprodukterna från rötningen kan dessutom användas som gödnings me del, under förutsättning att de inte innehåller otillåtna nivåer av exempelvis tungmetaller.

Som biobränsle har biogas flera fördelar . K oldioxidbalans en är bra , gasen produceras huvudsakligen i Sverige och den reducerar beroendet av impor terade fossila bräns len. I Sverige gynnas b iogasproduktionen av gynn sam ma skatteregler. Vi an ser att v illkoren för biogasens vidkommande inte ska för säm ras men kan konstatera att det svenska systemet är satt under press. I södra Sverige finns ett biogasnät som är integrerat med det danska gasnätet , vilket medför att svenska biogaspro ducenter konkurrerar med danska aktörer som får produktionsstöd. Vi anser inte att det är en idealisk lösning med ett p roduk tionsstöd för biogas även i Sverige , men eftersom marknaderna har integrerats bör förutsättningarna för produktion i Sverige och Danmark harmo niseras. Där för bör r egeringen skyndsamt utreda frågan om hur det ska vara möjligt att skapa rimliga förutsättningar för att röt ning en av matavfall till biogas ska kun na fortgå.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

44.

Biogas, punkt 21 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkandena 42–44 och

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 68–70 och

avslår motionerna

2021/22:2453 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 8,

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 13,

2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 6,

2021/22:3277 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 18,

2021/22:3323 av Sofia Westergren (M),

2021/22:3431 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 40 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 60.

Ställningstagande

Vi anser att produktion och användning av biogas har många viktiga sam hällsfördelar som spelar en betydande roll i omställningen till ett fossilfritt sam hälle. Biogasen bidrar inte minst till ökad resurseffektivitet eftersom till verkningsprocessen i huvudsak nyttjar restprodukter. Såväl tillverkning som användning medför låga utsläpp, och biogasen kan dessutom ersätta andra be tydligt mer klimatskadliga drivmedel. Biogas som produceras i Sverige kan också bidra till en ökad självförsörjning av drivmedel, vilket ökar vår mot ståndskraft. Vi anser att biogasen kan och bör användas inom fler tillämp nings områden, varför vi fokuserar på att riva hinder för och stödja såväl ökad produktion som användning av biogas genom att utveckla den s.k. gröngas prin cipen som underlättar samdistribution av biogas och naturgas i det be fint liga gasnätet. Utöver detta vill vi också se e tt skyndsam t genomförande av den s.k. Biogasmarknadsutredningens förslag, där den svenskproducerade bio ga sens samhällsekonomiska nyttor tydliggörs.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

45.

Biogas, punkt 21 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 13,

2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 6 och

2021/22:3277 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 18 och

avslår motionerna

2021/22:2453 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 8,

2021/22:3323 av Sofia Westergren (M),

2021/22:3431 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 40,

2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkandena 42–44,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 68–70 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 60.

Ställningstagande

Biogas är ett cirkulärt och närproducerat bränsle som kan produceras av göd sel, avloppsslam, matrester och restprodukter från jord- och skogsbruk. Den kan ersätta naturgas i industriprocesser eller användas som bränsle i transpor ter . Biogasproduktionen har dock inte byggts ut till sin fulla potential även om det finns stora möjligheter till synergier mellan jord- och skogsbruk, industri och lokalsamhällen.

M ed en kombination av vattenkraft, vindkraft, solkraft , sol värme och håll bar bioenergi har den svenska industrin goda förutsättningar för att kunna ställa om i hållbar riktning. Industrins klimatomställning måste alltså ske pa ral lellt med omställ ningen av energisystemet. Elektrifiering av industripro ces ser ökar energibeho vet samtidigt som även andra samhällssek torer såsom transpor ter elektrifieras. Därför behöver energisyste met anpassas för att kunna möta de nya behoven samtidigt som de fossila energikällorna avvecklas och energiförsörjningen blir helt förnybar. Biogasen kommer att kunna ha en vik tig roll i det sammanhanget.

Biogasen gynnar också utvecklingen på landsbygden. Den ger en robusthet för landsbygdens energiförsörjning och produktionen kan med fördel organi seras inom ra men för lokala biogaskooperativ eller i kommunal regi. I dag är det svårt för svenska biogasproducenter att konkurrera med utländska eftersom flera länder, t . ex . Danmark, har väl utbyggda stödsystem för biogaspro duk tio nen. E n ökad efterfrågan på biogas i Sverige möts då främst av billigare impor terad biogas.

Det bör även nämnas att en ökad produktion av biogas också kan generera be tydande mängder biokol. Biokol är träkol som framställs genom förbränning av biomassa med begränsad syretillförsel. Nyttjande av biokol kan på längre sikt ge negativa utsläpp motsvarande 1 miljon ton koldioxidekvivalenter per år.

Jag anser att regeringen bör återkomma med ytterligare styrmedel för att öka den inhemska biogasproduktionen samt en strategi för att främja ökad na tio nell produktion och användning av biogas och biokol.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

46.

Biogas, punkt 21 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 60 och

avslår motionerna

2021/22:2453 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 8,

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 13,

2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 6,

2021/22:3277 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 18,

2021/22:3323 av Sofia Westergren (M),

2021/22:3431 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 40,

2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkandena 42–44 och

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 68–70.

Ställningstagande

Jag anser att det finns flera skäl för att öka produktionen av biogas. Det handlar om att begränsa klimatgasläckagen och den övergödningsproblematik som är förknippad med förekomsten av stallgödsel. Avgången av metan påverkas ock så av hur gödseln hanteras. Biogasen behövs också för att ersätta fossil gas eller andra fossila bränslen inom flera olika användningsområden. Jag ser det som rimligt att staten stöttar investeringar där en stor del av nyttan är att und vika klimat gasutsläpp och övergödningsproblematik. Det gäller exempel vis investeringar i anläggningar för biogasproduktion.

Utöver inom jordbrukssektorn produceras biogas också i många kom mu nala reningsverk och i andra rötningsanläggningar. Små biogasanlägg ning ar utan koppling till gasnätet kan på ett positivt sätt bidra till värme- och elpro duktion. Ur ett klimatperspektiv är det centralt att minska matavfallet, men det avfall som trots allt uppstår, anser jag ska användas klimatsmart. Kommunerna bör därför öka återvinningen av matavfall för att använda det vid framställning av biogas.

Sammantaget anser jag att produktionen av biogas måste öka för att minska läckage t av växthusgasen metan från jordbruket och från viss avfallshantering samt för att tillgodose behoven av fossilfri metan i industrin och inom de delar av transportsektorn som är svåra att elektrifiera .

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

47.

Vissa övriga frågor om energigaser och elektrobränslen, punkt 22 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 19 och

avslår motionerna

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 23 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 70 och 71.

Ställningstagande

Vi har i en tidigare reservation lyft fram en del av biogasens fördelar. Här vill vi ytterligare understryka att Sverige har en outnyttjad potential för fram ställ ning av metan (biogas) från olika avfallsprodukter såsom avlopps slam, mat rester, slaktavfall, stallgödsel och annan biomassa . Biogasen har dess utom ett brett användningsområde och kan användas till både el- och värme produk tion, men eftersom den även fungerar utmärkt som fordons bränsle är den extra in tressant.

Utöver att den svenskproducerade biogasen måste få likvärd ig a förutsätt ningar för att kunna konkurrera med sådan importerad biogas som har fått pro duktionsstöd, vill vi framhålla betydelsen av att producenterna kan ansluta sig till gasnätet. Sådana anslutningar finns i dag på vissa håll, men eftersom gas nätet är begränsat till de sydvästra delarna av Sverige finns det enligt vår upp fattning skäl för regeringen att verka för en utbyggnad av gasnätet. Primärt bör målsättningen vara att nätet nå r ut till de jordbruksintensiva regionerna , där potentialen att utnyttja stallgödsel för biogasproduktion är stor.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

48.

Vissa övriga frågor om energigaser och elektrobränslen, punkt 22 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 23 och

avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 19 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 70 och 71.

Ställningstagande

Naturgas är den största energigasen i Sverige. Den distribueras via en rör led ning från Danmark. En betydande del av den importerade naturgasen används inom industrin, men den är också viktig vid produktion av el och fjärrvärme. Cirka två tredjedelar av naturgasen i Sverige används i industrin och reste ran de i kraft- och fjärrvärme, övriga näringar och bostäder. Det svenska gas nätet har dock en tämligen begränsad geografisk räckvidd, vilket gör att natur gas inte svarar för mer än ca 3 procent av energitillförseln i landet och att gasen främst används i södra Sverige.

Att de nordiska och europeiska energimarknaderna blir alltmer integrerade gör dock att Sverige påverkas av vad som händer på den europeiska naturgas mark n aden. Ryssland har en inflytelserik position på den marknaden och deras agerande påverkar därför marknad sförutsättningarna , vilket i sin tur kan få konsekvenser för marknad erna för andra energislag, t.ex. marknaden för el.

Naturgasen kan komma att spela en betydelsefull roll när det gäller att er sätta stora delar av den europeiska användningen av olja och kol. Samtidigt kan detta innebära att Europa ham na r i en än starkare beroendeställning i för hållande till Ryssland. Av det skälet ser jag med oro på gasledningen Nord Stream som går från Ryssland till Tyskland genom Östersjön. I stället för att satsa på ett sådant projekt bör det beslutas om en bortre par e ntes för an vänd ningen av detta fossila energislag. Att Tyskland är på väg att öka sitt naturgas beroen de är mycket olyckligt och går helt på tvärs med vad som har över enskommits inom ramen för Parisavtalet. Enligt min uppfattning bör Sverige verka för att det upprättas en avvecklingsplan i Tyskland för deras na tur gasanvändning in klusive för den infrastruktur som är kopplad till Nord Stream 1 och 2. Sverige bör även sträva efter att öka exporten av fossilfri el till vårt södra grannland.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

49.

Vissa övriga frågor om energigaser och elektrobränslen, punkt 22 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 70 och 71 samt

avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 19 och

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 23.

Ställningstagande

Omställningen av det svenska energisystemet kommer att präglas av en bety dande elektrifiering, där fossila bränslen ersätts av fossilfri el inte minst inom transport- och industr isektorerna, där beroendet av olja, gas och kol allt jämt är för högt. Vatten- och kärnkraft anser jag bör vara basen i det framtida ener gisystemet, men förnybara kraftslag som vind- och solkraft kommer också att vara viktiga, liksom biobränslen.

Biobränslen har exempelvis en viktig roll att spela för att ersätta fossila bränslen i sektorer som inte är rationella att elektrifiera. De behövs också som en övergångslösning medan elektrifieringen genomförs. Styrkan i att använda biobränslen är att de ofta tämligen enkelt kan ersätta fossila bränslen i t .ex. för bränningsmotorer eller som råvara för industrin.

Den stora dominansen av förbränningsmotorer i fordon och maskiner gör dock att det kommer att dröja länge, vara dyrt och ha stor påverkan på klimatet och miljön innan alla motorer är utbytta. Därför måste fossila bränslen in klu sive bensin, diesel, flygfotogen, gasol och flytande fossilgas (LNG) bytas ut mot fossilfria alternativ. Det finns redan flera lämpliga biodrivmedel, men för att fasa ut dagens mycket stora volymer fossila drivmedel kommer det att be hövas syntetiskt framställda flytande kolväten. Dessa kan tillverkas av in fång ad koldioxid och vätgas. Tillverkningsp rocessen är energikrävande och ka pi talinten siv, vilket talar för att bränslet till de kvarvarande förbrännings mo torerna kommer att bli dyrare när de petroleumbaserade produkterna fasas ut.

För underlätta framväxten av en produktion av s.k. elektrobränslen anser jag att sådana bränslen som har framställts med hjälp av fossilfria energislag ska jämställas med hållbart framställda förnybara bränslen i svenska lagar och regelverk. Vidare anser jag att Sveriges linje ska vara att elektrobränslen fram ställda med fossilfria energislag ska jämställas med hållbart framställda för nybara bränslen i EU-lagstiftningen .

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

50.

Energieffektivisering, punkt 23 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 23 och

avslår motionerna

2021/22:3277 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 23 och

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkandena 44, 45 och 47.

Ställningstagande

Vi anser att energieffektivisering har en betydande potential inom trans port sektorn, industri n och den offentliga sektorn. Denna potential måste tas till vara. Effektiv användning av energi är ofta samhällsekonomiskt lön samt, bl.a. eftersom det ofta är billigare att hushålla med energi genom att använda den mer effektivt än att öka elproduktionen. Dessutom är miljö effekten större när utsläpp minskas till följd av ett lägre energibehov än när den uppnås genom att produktionen görs renare.

Ur ett resurs- och konkurrensperspektiv ser vi det som en självklarhet att an vända resurserna på ett så effektivt sätt som möjligt, och ett sådant agerande innebär också en konkurrensfördel. För den energiintensiva svenska basin dustrin har energieffektivisering stor potential att resultera i betydande kost nadsbesparingar och därmed även i att konkurrenskraft en stärks. Vi vill även understryka vikten av att energieffektiv verksamhet eftersträvas inom den offent liga sektorn. Detta kan exempelvis uppnås genom upphandling av ny, in no vativ och energieffektiv teknik inom alla led, från produktion till slut an vänd ning.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

51.

Energieffektivisering, punkt 23 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3277 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 23 och

avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 23 och

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkandena 44, 45 och 47.

Ställningstagande

Klimatkrisen är akut och en ödesfråga för mänskligheten. Ett ständigt över utnytt jande av naturens resurser leder till kraftig utarmning av den bio lo giska mångfalden och klimatskadliga utsläpp av växthusgaser. För att Sverige ska nå de målsättningar som är knutna till det klimatpolitiska ramverket och Paris av talets ambition om en begränsning av den globala temperaturhöjningen till 1,5 grader Celsius krävs det ett åtgärdspaket med omfattande investeringar och styrmedel som innebär en kraftig politisk kurs ändring. Politiken kan och måste ställa krav på att industrin och andra näringar ställer om, och staten måste bidra med massiva satsningar som ligger i linje med den senaste forsk ningen och som bygger på solidaritet med framtida generationer och andra delar av värl den. Det går inte att överlåta framtiden till marknadskraf ternas god tycke efter som framtiden tillhör oss alla.

Som ett led i omställningen vill jag se en hållbar energiförsörjning som kla rar att möta klimatutmaningen såväl som leveranssäkerheten. Med sats ningar på förnybar energi, energieffektiv teknik och energieffektivisering kan Sverige ställa om till en hållbar produktion och användning av energi.

Energieffektivisering är alltså en viktig komponent för att uppnå en hållbar energiförsör jning. Investeringar i energieffektivisering är dessutom ofta myc ket lönsamma. Trots det uppkommer sådan energieffektivisering sällan av sig själv. Utöver att minskad eller effektivare energianvändning leder till lägre kost nader kan det finns behov av att minska efterfrågetrycket på biomassa. Till gången till biomassa är begränsad och för att minska efterfrågan bör åtgär der vidtas för att öka energieffektiviteten. Jag anser därför att regeringen bör införa styrmedel för en ökad energieffektivitet i skogsin dustrin, fjärrvär me sek torn och transportsektorn för att därigenom hushålla med den begrän sade tillgången till biomassa.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

52.

Energieffektivisering, punkt 23 (MP)

av Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkandena 44, 45 och 47 samt

avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 23 och

2021/22:3277 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 23.

Ställningstagande

För att vara i linje med Parisavtalet måste utsläppen från Sveriges energisys tem vara nära noll senast 2035. F ör att ställa om energisystemet måste poli ti ken rikta in sig på att fasa ut alla fossila bränslen och bygga ut de förny bara energikällorna, på att minska och effektivisera energianvändning en , på att öka flexi bi lite t en i elsystemet samt på invester ingar i elnätet.

I det här sammanhanget vill jag påminna om att den mest miljövänliga kilo wattimmen är den som inte produceras. Jag anser att det finns en stor p otential att minska och effektivisera energianvändningen inom alla sam hälls sek torer, men att denna potential inte tas till vara i tillräckligt stor ut sträckning. Därför behöver i ncitamenten stärkas och politiken förtydligas. En ligt min uppfattning bör r egeringen främja energieffektivisering även fort sättningsvis , bl.a. genom att införa en kvotplikt för den elintensiva svenska industrin. Det bör även in rättas en energieffektiviseringsfond för industrin, där företag kan an söka om stöd för energieffektivisering. Fonden kan finansieras genom en kvot plikt eller en av gift. För att styra från de mest energi- och resurseffektiva pro dukterna och till de minst energi- och resurseffektiva bör det även införa s ett s.k. bonus malus-system som gör energisnåla varor billigare och energi slösande dyrare.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

53.

Strategi för fjärrvärme och kraftvärme, punkt 24 (S, V, L)

av Jennie Nilsson (S), Mattias Jonsson (S), Monica Haider (S), Birger Lahti (V), Åsa Eriksson (S), Arman Teimouri (L) och Anders Frimert (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 13,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 91,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 27,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 39 och

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 25.

Ställningstagande

I flera motioner efterfrågas en strategi för kraft- och fjärrvärme. Vi delar mo tio närernas uppfattning om att en hållbar fjärr- och kraftvärmeproduktion är viktig a del ar i energi systemet och betydelsefulla pusselbitar i omställningen av detta system . Mot den bakgrunden ser vi positivt på att re geringen i den elektrifieringsstrategi som presenterades i början av februari 2022 meddela de avsikten att ta ett helhetsgrepp om fjärr- och kraft värmens långsiktiga roll i det framtida hållbara energisystemet och att även ta fram en fjärr- och kraftvär mestrategi inom ramen för detta arbete . Med hänvisning till det anförda anser vi att det helt saknas skäl för riksdagen att uttala sig till förmån för att en sådan strategi ska tas fram i linje med vad som efterfrågas i de aktuella mo tio nerna. Motionsyrkandena bör därmed kunna anses vara tillgodosedda.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

54.

Vissa övriga frågor om värme och kraftvärme, punkt 25 (M)

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Lotta Olsson (M) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3431 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 41 och

avslår motionerna

2021/22:3601 av Lars Beckman (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 29 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 52 och 72.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att s kapa goda förutsättningar för ett resurseffektivt samhälle. Det finns många fördelar ur både ett miljömässigt och ett ekono miskt perspektiv med att återvinna mer och fler material samt att optimera an vänd ningen av de resurser som finns. Trots ett ökat fokus på återanvändning och återvinning är det oundvikligt att det uppkommer olika typer av avfall som måste tas till vara på något annat sätt.

Energiåtervinning är det näst sist a steget i den s.k. avfallstrappan. Många kom muner har de senaste åren byggt kraftvärmeverk för att kunna dra nytta av hushållens sopor, biobränsle och annat avfall och därigenom bidra till att av gif ta kretsloppen samtidigt som det omgivande samhället förses med nyttig heter i form av värme , kyla och el. Vid vissa kraftvärmeverk prövas även kol dioxidinfångning med hjälp av s .k. CCS-teknik, vilket t .o.m. kan resultera i ne ga tiva utsläpp.

Vi är positiva till ökade satsningar på CCS och bio-CCS-teknik samt menar att kraftvärmeverken måste värnas. Skattepålagor som äventyrar dessa aktö rers ekonomiska bärkraft måste analyseras både ur ett miljö perspektiv och ur ett samhällseko no miskt per spektiv .

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

55.

Vissa övriga frågor om värme och kraftvärme, punkt 25 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 29 och

avslår motionerna

2021/22:3431 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 41,

2021/22:3601 av Lars Beckman (M) yrkandena 1 och 2 samt

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 52 och 72.

Ställningstagande

På våra breddgrader utgör uppvärmning en stor del av energibehovet, vilket gör geoenergi till en mycket lämplig energiform. Dessutom har förnybar geo energi den fördelen att den inte är lo kalt begränsad eftersom förutsättningar finns överallt i landet. Geoenergi utvinns redan i stor utsträckning i Sverige från mark, vattendrag eller mer ytliga borrhål i berggrunden , inte minst för upp värmning av småhus med hjälp av värmepumpar.

Geotermisk energi är värme som bildas vid radio aktivt sönderfall av vissa tyngre grundämnen i jordens inre. I Sverige har geotermi hittills bara utnyttjats i begränsad omfattning. Geo ter misk energi passar dock utmärkt i storskaliga fjärr - och kraft vär me system. Man kan använda geotermi för både uppvärm ning och elpro duktion, beroende på den temperatur som grundvattnet har på det aktuella djupet i berggrunden. För att uppnå klimatmålen krävs en ökad an vändning av fossil fria energislag och här kan geoenergin utgöra en viktig del.

Jag ser mycket positivt på de försök med att utvinna geotermisk energi som pågår i Malmö och Göteborg som bl.a. bekostas av Energimyndigheten. Detta är väl an vända medel för att främja utvecklingen av ny fossilfri teknik som förhopp ningsvis kan visa sig vara livskraftig och så småningom stå på egna ben utan stöd eller andra subventioner.

Jag ser det som angeläget att geoenergin förs fram som en viktig del i lan dets utveckling till ett än mer hållbart energisystem. Det finns dock ett fort satt behov av forskning och utveckling innan geotermins potential kan tas till vara. I sammanhanget kan man lyfta fram områden med nedlagda kärnkrafts reak torer i Sverige som intressanta platser. Mycket av den infrastruktur som djup geoter min behöver finns redan på plats där och en sådan användning förtjänar att utredas närmare.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

56.

Vissa övriga frågor om värme och kraftvärme, punkt 25 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 52 och 72 samt

avslår motionerna

2021/22:3431 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 41,

2021/22:3601 av Lars Beckman (M) yrkandena 1 och 2 samt

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 29.

Ställningstagande

Inom många industriella processer är det nödvändigt med uppvärmning. Det finns dock en risk för att olämpligt utformade styrmedel gör att exempelvis bio massa används som bränsle för uppvärmning i stället för att användas för att till verka produkter med ett högre förädlingsvärde. Jag vill betona vikten av att subventioner utformas så att den begränsade biobränsleresursen styrs till verksamheter där den har ett högt förädlingsvärde och där kol kan bindas in under så lång tid som möjligt. Mot den bakgrunden anser jag att fossila bränslen för processvärmeändamål ska fasas ut och att staten ska underlätta en övergång till biobränslen, nukleär värme eller andra fossilfria alternativ.

När det gäller uppvärmning kan jag också konstatera att den svenska fjärr värmen är näst intill fossilfri. Det används dock fortfarande en del fossila bränslen i de svenska fjärrvärmeanläggningar na . Detta är inte bra och därför måste k ol, gas, olja och det enda inhemska fossila bränsle t i Sverige – torven – fasas ut.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

57.

Forskningsreaktor, punkt 26 (M, SD, KD)

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Lotta Olsson (M), Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin (KD), Eric Palmqvist (SD) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 33,

2021/22:2843 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M),

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 9,

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 39 och

2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 131.

Ställningstagande

Vi har tidigare i detta betänkande klargjort att vi anser att kärnkraften kommer att behöva spela en central roll i det framtida svenska energisystemet. Kärn kraftens förmåga att tillhandahålla stabil baskraft och nödvändiga system tjäns ter kommer inte att kunna ersättas med förnybar kraftproduktion.

Efter många års försummelser när det gäller kärnteknisk forskning och ut veckling ses nu äntligen en liten ljusning i och med den satsning på att etablera en mindre reaktor vid Oskarshamns kärnkraftverk som Energimyn dig heten är med och finansierar. Vid denna reaktor kommer nya kärntekniska lösningar att kunna demonstreras.

Oavsett den nyss beskrivna satsningen anser vi att det fortfarande finns ett behov av att satsa på nästa generations kärnkraft. Forskningsområdet är brett , och större kunskap om hur avfall från dagens kärnkraft kan återanvändas som kärnbränsle med hjälp av ny teknik bör eftersträvas. Mer kärnteknisk forsk ning kommer också att bidra till att vidmakthålla en sådan kärnteknisk grund kompetens som behövs såväl för driften av de befintliga reaktorerna som för en fram gångsrik utveckling av nästa generations kärnkraft.

Vi anser att r egeringen bör ge Energimyndigheten ett tydligare uppdrag om att finansiera kärnkraftsforskning och att finansiera fler test- och demoan lägg ningar som kan utveckla nästa generations kärnkraft.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

58.

Vissa övriga frågor om energiforskning, punkt 27 (M)

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Lotta Olsson (M) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3436 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 41 och 42 samt

2021/22:3754 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 19 och

avslår motionerna

2021/22:439 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2,

2021/22:1670 av Johan Hultberg (M) yrkande 11,

2021/22:1671 av Johan Hultberg (M) yrkande 6,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 18,

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 18 och 32,

2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 68 och 70,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 34 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 33 och 69.

Ställningstagande

För att öka produktionen av biodrivmedel som t.ex. biobränslen, biogas och även vätgas anser vi att det behövs stöd till forskning, utveckling och inves teringar i alternativa gröna bränslen för både transporter och för industrin. Kost na derna för att utveckla och producera biobränslen och vätgas i Sverige är generellt högre än för fossila bränslen och motsvarande importerade pro duk ter, och tekniken behöver därför utvecklas ytterligare för att stå sig i kon kur rensen.

Kommersiell flygtrafik drivs nästan uteslutande med fossila bränslen. Ef ter som vi inte tror på en minskning i flygresandet är det angeläget med åtgärder för att minska flygets utsläpp av växthusgaser. U tvecklingen för att minska fly gets klimatpåverkan går framåt, med bränsleeffektivare tek ni ker, bio bräns len och elflyg. De klimatpåverkande utsläppen minskar både un der flyg ningen och vid tillverkningen av planen. Flygbranschen måste dock ges förut sätt ningar att investera i ny teknik, effektivisering, modernisering, flyg sätt och driv medel. Vidare måste omställningen av hela flyget, inte bara nationellt utan också globalt, accelerera med hjälp av stöd till forskning om och utveckling av ny teknik. Vi vill att det införs ett teknikneutralt forsk ningsstöd för att re ducera flygets utsläpp , och regeringen bör inom ramen för det övergripande arbetet med att göra flyget fossilfritt på ett mer systematiskt sätt än i dag stötta sådan forskning som kan göra flygtrafiken fossilfri.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

59.

Vissa övriga frågor om energiforskning, punkt 27 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 18 och

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 18 och 32 samt

avslår motionerna

2021/22:439 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2,

2021/22:1670 av Johan Hultberg (M) yrkande 11,

2021/22:1671 av Johan Hultberg (M) yrkande 6,

2021/22:3436 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 41 och 42,

2021/22:3754 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 19,

2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 68 och 70,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 34 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 33 och 69.

Ställningstagande

Vi anser att ambitionen med energiforskningen ska vara att reducera Sveriges beroende av fossila bränslen och att utveckla den inhemska energiindustrin. Det som på allvar skulle kunna åstadkomma sänkta utsläppsnivåer av klimat gaser menar vi är att Sverige och andra nationer lyckas konkurrera ut de fossi la bränslena genom sådana teknik innovationer – framför allt på området energi fram ställ ning – som se dan kan exporteras .

Enligt vår uppfattning innebär högt ställda ambitioner att sänka utsläppen av klimatgaser – utan att de ss a är koppla de till nya innovationer som kan stå på egna ben på en konkurrensutsatt marknad – höga kostnader och negativ påverka n på jobb en och på välfärd en både i Sverige och i övriga Europa. Sve riges och Europas fokus måste därför riktas mot energiforskning, där målet är att nya energislag ska bli så billiga att de konkurrerar ut fossila bränslen. Dagens förnybara energislag håller sällan måttet för att klara vare sig ekono miska, tekniska eller miljömäs siga hållbarhetsmål , och så länge detta är fallet kommer fossila bränslen att vara den dominerande energin i världen, framför allt i länder som är på väg att resa sig ur fattigdom, med sikte på att uppnå lev nadsförhållanden som mer liknar de i väst världen. Vi efterfrågar därför ett större fokus på energi forsk ning och andra insatser för att åstadkomma teknisk utveckling för att minska be roendet av fossila bränslen i framtiden.

När det mer specifikt gäller satsningar på forskning om solkraft i Sverige an ser vi att den ska vara exportorienterad för marknader där solkraft har en mycket större potential än i Sverige och troligtvis naturligt kommer att utgöra en stor del av energisystemen. I delar av världen där antalet soltimmar är högt året runt och där man ofta behöver använda den el som produceras för kylning, kan solceller komma bäst till sin rätt. I Sverige producerar solcellerna som bäst när behovet är som minst. Det innebär att solceller inte kan ersätta något annat i energisystemet eftersom det ändå måste finnas kapacitet för att möta efter frågan på effekt de dagar då efterfrågan är som högst. Detta menar vi medför att man investerar i dubbel kapacitet, vilket knappast kan betraktas som vare sig miljövänligt eller samhällsekonomiskt. Den forskning som be drivs på sol kraftsområdet bör därför vara inriktad på att utveckla teknik som i första hand kan avsättas på exportmarknaden.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

60.

Vissa övriga frågor om energiforskning, punkt 27 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:439 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2 och

avslår motionerna

2021/22:1670 av Johan Hultberg (M) yrkande 11,

2021/22:1671 av Johan Hultberg (M) yrkande 6,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 18,

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 18 och 32,

2021/22:3436 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 41 och 42,

2021/22:3754 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 19,

2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 68 och 70,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 34 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 33 och 69.

Ställningstagande

Vätgas har en rad olika användningsområden. Den används i dag storskaligt bl.a. inom kemiindustrin men kan också användas vid tillverkning av förny bara elektrobränslen och fossilfri mineralgödsel. Det mest omtalade an vänd ningsområdet i Sveriges i dag är vid tillverkning av fossilfritt stål som spås kun na bli en viktig exportvara i framtiden. Vätgas kan också användas för att lagra för nybar el.

Vätgas kan framställas med både fossil och fossilfri energi, och i dagsläget är den globala vätgasproduktionen mest fossil baserad . Jag anser att produk tionen av vätgas ska byggas ut på ett sätt som är bra för hela samhället och att det offentliga ska ta ansvar för det nödvändiga systemperspektivet. Ansvars för del ningen för vätgas mellan olika myndigheter bör förtydligas och forsk nings finansiering bör riktas mot studier som ger störst samhälls- och kli mat nyt ta, t.ex. i form av arbetstillfällen. Mot den bakgrunden anser jag att re ger ingen bör återkomma med ett förslag om långsiktig finansiering av forsk ning och innovation om vätgas och dess användning i nom olika samhälls sek torer.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

61.

Vissa övriga frågor om energiforskning, punkt 27 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 68 och 70 samt

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 34 och

avslår motionerna

2021/22:439 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2,

2021/22:1670 av Johan Hultberg (M) yrkande 11,

2021/22:1671 av Johan Hultberg (M) yrkande 6,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 18,

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 18 och 32,

2021/22:3436 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 41 och 42,

2021/22:3754 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 19 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 33 och 69.

Ställningstagande

Innan pandemin slog till svarade flyget för en relativt liten men växande volym klimatpåverkande utsläpp. Det är angeläget att Sverige ligger i fram kant i den gröna omställningen av flygtrafiken även fortsättningsvis . Jag anser att m ålet bör vara att all flygtrafik inom och till och från Sverige är fossilfri 2040. Detta är en hög ambition men den kan realiseras med hjälp av det bio baserade flyg bränslet biojet samt elflyg där även vätgas är en komponent. Det är viktigt att möj liggöra en tillräcklig tillgång till biobränslen för flygbran schen.

För att nå framgång krävs , anser jag , en riktad satsning på forskning och utveckling i fråga om biobränslen för flyget och en utökad sats ning på den forskning som är inriktad på att utveckla en mer miljövänlig flyg trafik.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

62.

Vissa övriga frågor om energiforskning, punkt 27 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 33 och 69 samt

avslår motionerna

2021/22:439 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2,

2021/22:1670 av Johan Hultberg (M) yrkande 11,

2021/22:1671 av Johan Hultberg (M) yrkande 6,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 18,

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 18 och 32,

2021/22:3436 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 41 och 42,

2021/22:3754 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 19,

2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 68 och 70 samt

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 34.

Ställningstagande

Forskning, utveckling och kommersialisering av innovationer är en viktig del av lösningen för att klara klimatkrisen. Biobränslen kommer att vara viktiga i det sammanhanget. Eftersom möjligheten till ett hållbart uttag av biomassa är be gränsad finns det en risk att antingen tillväxten i ekonomin hindras eller att utfasningen av de fossila bränslena försenas om klimatarbetet alltför tungt lutar sig mot biobränslen. Biobränslena kommer att behöva kompletteras med olika former av syntetiskt framställda energibärare som produceras med el som primärenergi. På detta område behövs dock ytterligare statliga insatser, bl.a. i form av stöd både till forskning och till demonstrationsanläggningar för fossil fria energibärare som exempelvis vätgas, ammoniak och syntetiskt fram ställda flytande och gasformiga kolväten.

Flyget är avgörande för att hålla ihop Sverige, för att underlätta före tags utveckling i hela landet och för att Sverige som en exportberoende nation ska fungera. Flyget är ett av de områden som kräver de störst a utveck lings insatser na för att verk sam heten ska kunna fortsätta utan fossila bränslen. Tre utveck lingsspår har utkristalliserat sig inom flyget – elflyg, fos silfria substitut till flyg fotogen och vätgasdrift. Även på detta område bör staten bidra till forsk ningen. Dels finns en potential att minska flygets klimat- och miljöpå ver kan, dels finns det här en möjlighet att utveckla teknik som kan bli kommersiellt värdefull och leda till ny näringsverksamhet.

Den fossila flygfotogenen behöver alltså bytas ut. Elektriskt flyg är ett in tres sant alternativ för de kortare flygförbindelserna. Det skulle även kunna ska pa en ny närings gren och minska flygets påverkan på stads pla ne ringen ge nom minskat buller. Jag anser dock att det behövs ett fortsatt stöd för att främja framväxten av elektriskt flyg.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

63.

Främjande av torvutvinning, punkt 28 (M, SD, KD)

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Lotta Olsson (M), Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin (KD), Eric Palmqvist (SD) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 21 och

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 28.

Ställningstagande

Sverige är ett land med mycket torvmark. Av den förhållandevis ringa mängd torv som bryts i landet används en del för att producera energi. Ä ven om torven är en viktig komponent i den svenska energimixen som används i kraft vär me verk en, är dess betydelse ofta förbisedd . Torven s status som bränsle är också oklar eftersom den har något av en mellanställning när det gäller om den ska klassas som fossil eller förnybar. Torv för ener giändamål omfattas både av el certifikat i likhet med andra förnybara energi slag och av regelverket för han del med utsläppsrätter. FN:s klimatpanel (IPCC) klassificerar torv i en egen klass – ”torv” – mellan förnybart och fossilt.

Att blanda in en viss andel energitorv i andra biobränslen ger vissa efter traktade förbränningstekniska egenskaper , bl.a. eftersom torv inne håller en viss mängd svavel. Vi anser att Sverige borde klassa torv som ett additiv i sam förbränning med biobränslen. Svavel är i dag klassat som ett addi tiv och är undantaget från beskattning och är dessutom billigare att använda än torv. Om kraft- och fjärrvärmever ken beslutar sig för att sluta elda torv ersätts den in hem ska torven med sva velgranulat som måste importeras. Enligt vår upp fattning går det att ifrågasätta om importerat svavelgranulat är ett ur miljö perspektiv bättre alternativ än inhemsk torv.

I ljuset av covid-19-pandemin torde det dessutom stå klart att det är nöd vändigt med en högre medvetenhet och en god nationell beredskap inför olika typer av kriser. Att tillhandahålla en stabil energiproduktion är i det avseendet en av samhällets mest basala uppgifter , som således måste hållas högt. Även här kan torven, enligt vår uppfattning, ha en betydelsefull roll.

Ytterligare en aspekt som bör uppmärksammas är att torvtäkter som inte längre brukas och som ska gå in i en efterbehandlingsfas skulle kunna vara in tressanta markområden för etablering av storskaliga och ytkrävande sol krafts parker. Dessvärre sätter ofta långdragna och oförutsägbara tillstånds pro cesser käppar i hjulen för sådana satsningar. Särskilt olyckligt är det att okun skap och fördomar tycks bidra till att bromsa dessa processe r.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

64.

Främjande av torvutvinning, punkt 28 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 28 och

avslår motion

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 21.

Ställningstagande

De senaste månadernas höga elpriser har visat på de utmaningar som det svenska och det europeiska energisystemet har, inte minst när det kommer till beroendet av rysk gas på kontinenten. Tidigare vintrar har också inneburit ut ma ningar när det exempelvis gäller leveranser av bränsleflis.

Samtidigt är det nödvändigt att ställa om för klimatets skull bl.a. genom att minska användningen av bränslen med höga utsläpp. Torven är ett bränsle som inte återskapas lika snabbt som förnybara bränslen, men inte heller lika lång samt som fossila. Att bygga ett energisystem på torv är inte en god lös ning. Det finns dock fördelar med torv ur ett samförbränningsperspektiv. Torven mins kar exempelvis behovet av att tillsätta svavel som behöver brytas och skeppas hit med utsläpp som följd.

Att ha ett energisystem som tål utmaningar i kristider är viktigt. Sverige be höver därför bli mindre beroende av omvärlden och inte minst av den ryska gasen, men även av sådana importerade tillsatser som exempelvis svavel. Där kan torven ha en roll att spela eftersom den skördas här och kan nyttjas som additiv i mindre mängder.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

65.

Utfasning av torv, punkt 29 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 21 och

bifaller delvis motion

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 36.

Ställningstagande

Koldioxidutsläppen från fossila bränslen måste upphöra och det saknas därför skäl för Sverige att ha några planer på utvinning av sådana bränslen. Jag är medveten om att regeringen förbereder ett förbud mot nyexploatering av kol, olja och gas, vilket är positivt. Samtidigt kan förbudet mest bli ett slag i luften eftersom det enda fossila bränsle som utvinns i någon omfattning i Sverige – torven – inte kommer att omfattas av det tilltänkta förbudet. När frilagd torv på dikade marker bryts påskyndas dessutom koldioxidavgången markant efter som det sker ett näst intill momentant utsläpp av växthusgaser som annars hade sipprat ut under en betydligt längre tidsperiod, upp emot sekler. Jag anser att bryt ningen av torv för både energiändamål och annan användning måste fasas ut. Helst ska de dikade torvmarkerna också återvätas för att därigenom begränsa utsläppen av växthusgaser.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

66.

Utfasning av torv, punkt 29 (MP)

av Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 36 och

bifaller delvis motion

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 21.

Ställningstagande

Det råder ett globalt klimatnödläge. F örbränning en av fossila bränslen är den största källa n till koldioxidutsläpp i Sverige och detta måste få ett stopp . Jag anser att målet måste vara ett helt förnybart energisystem och att poli tiken för att ställa om energisystemet således bl.a. måste inriktas på en ut fasning av alla fossila bränslen. För var dag som går blir det mer akut att stoppa utvin ningen av fossila bränslen både i Sverige och i andra länder . Jag ser därför mycket po sitivt på att regeringen har för avsikt att föreslå att gas-, kol - och olje ut vinning helt ska förbjudas i Sverige . Samtidigt anser jag att t orv ska klassas som ett fossilt bränsle och att brytning och förbränning av torv för energi ut vinnings ändamål därför ock så ska fasas ut.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

67.

Övrigt om torv, punkt 30 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 20.

Ställningstagande

Sverige är ett land med mycket torvmark. Regeringen bör i nom Sverige han tera torv som ett förnybart material och även verka internationellt för att detta accepteras. Så länge elcertifikatssyste met finns kvar menar vi att torven ska klassas som förnybar. Samtidigt anser vi att regeringen bör verka inom EU för att torv från påverkade torvmarker ska behandlas på samma sätt som övriga bio bränslen inom ramen för handeln med utsläppsrätter.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

68.

Energideklaration av lätta fordon, punkt 31 (C, L)

av Helena Lindahl (C), Arman Teimouri (L) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 56 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 30.

Ställningstagande

Fordonsflottans klimatpåverkan måste begränsas. De styrmedel som används för att det ska vara möjligt att nå klimatmålen ska vara utformade så att de sätter ett pris på koldioxidutsläppen och därigenom styr valet av fordon. Sam tidigt ska de säkerställa att klimatgasutsläppen från driften av personbilar na upp hör.

Det bör bli lättare för konsumenterna att göra klimatsmarta val när de ska köpa en ny personbil. Märkningen av bilar utifrån trafiksäkerhet och energi märk ningen av vitvaror har haft stor effekt på köpmönstren och det behövs ett liknande system för personbilars klimatpåverkan som utgår från deras på ver kan under hela livscykeln. E n energideklaration av nya personbilar, i enlighet med Klimathandlingsplanen, bör inför a s snarast.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

69.

Vissa övriga frågor om energipolitik, punkt 32 (M)

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Lotta Olsson (M) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 32 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 16 och

avslår motionerna

2021/22:711 av Martina Johansson (C) yrkande 1,

2021/22:1209 av Lars Thomsson (C),

2021/22:3211 av Per Åsling (C),

2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 46,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 73 och

2021/22:4151 av Mats Nordberg (SD) yrkande 8.

Ställningstagande

Vi vill framhålla vikten av att Sverige har ett tryggt och pålitligt el- och energi system. Hushåll en och företag en ska kunna räkna med en trygg energi försörj ning. Detta blir allt viktigare när elektrifieringen av samhället ges en alltmer central roll . Under de kom mande åren kommer dessutom elektri fie ringen att öka ytterli gare, inte minst inom transportsektorn och indus trin. Med denna ut veckling blir frågor om att kun na hantera hot, för störelse, it-attacker och säker het allt viktigare. Skan da len med Trans portstyrelsens it-upp handling och de mycket allvarliga pro ble men med säkerheten vid Svenska kraftnät är av skräc kande exempel från de senaste åren som vi menar har skadat Sverige all varligt. Med tanke på frå gans vikt anser vi att det bör genomföras en bred kartläggning av risker och nöd vändiga säkerhetsåtgärder samt att regeringen därefter bör återkomma till riks dagen med en återrapport samt med nöd vän diga förslag.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

70.

Vissa övriga frågor om energipolitik, punkt 32 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 32 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 46 och

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 73 och

avslår motionerna

2021/22:711 av Martina Johansson (C) yrkande 1,

2021/22:1209 av Lars Thomsson (C),

2021/22:3211 av Per Åsling (C),

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 16 och

2021/22:4151 av Mats Nordberg (SD) yrkande 8.

Ställningstagande

V i vill öka Sveriges produktion av biodrivmedel . Detta är nödvändigt för kli matets skull, för att skapa nya gröna jobb och för att Sverige ska bli mindre beroende av importerade fossila bränslen. Att möta en större del av efterfrågan med inhemskt producerade biodrivmedel med hög klimatnytta ökar dessutom Sveriges motståndskraft. I takt med att andelen etanol, biodrivmedel och andra förnybara bränslen ökar kan det också bli aktuellt att beredskapslagra dessa drivmedel. Av det skälet vill vi att regeringen ger ansvarig myndighet i upp drag att beakta ett eventuellt behov av att inkludera etanol och biogas i be red skapslagringen av drivmedel.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

2021/22:397 av Mats Nordberg (SD):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driva minst en reaktor i Ringhals vidare och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Vattenfall ska planera för byggnation av ny kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:439 av Birger Lahti m.fl. (V):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur vätgasproduktion, energilagring i vätgas och distribution av vätgas kan organiseras för bästa möjliga samhälls- och klimatnytta i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag på långsiktig finansiering av forskning och innovation om vätgas och dess användning i olika samhällssektorer och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur staten kan ge stöd till eller finansiera vätgasinvesteringar i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att vätgasproduktionen inom EU ska vara förnybar och att EU-stöd endast ska gå till förnybar produktion och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:675 av Jörgen Grubb m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ett nytt kärnkraftverk i Skåne av modernaste slag, med tillräcklig effekt för att täcka elbehovet i Skåne de närmaste 50 åren, och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:711 av Martina Johansson (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en övergripande bedömning kan ske vid utbyggnad av förnybar energi och att kommunernas inställning kommer in i ett tidigare skede i planeringsprocessen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2021/22:826 av Pia Nilsson och Olle Thorell (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för förbättrad energiförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:958 av Jasenko Omanovic (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att främja solenergi som uppvärmningsform i befintliga småhus och fritidshus samt som tillägg i fjärrvärmesystem och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1209 av Lars Thomsson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska ge Energimyndigheten i uppdrag att fullfölja planerna på att Gotland ska kunna vara ett pilotlän för omställningen till ett 100 procent förnybart samhälle, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2021/22:1229 av Solange Olame Bayibsa (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning om möjligheten med produktion av vätgas och elektrobränslen i den svenska klimatomställningen och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1390 av Larry Söder (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att se över möjligheterna att planera för ny kärnkraft inom elområde 3 och 4 och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1670 av Johan Hultberg (M):

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt forskning avseende havsbaserad vindkraft och dess påverkan på havets ekologi och andra näringar och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1671 av Johan Hultberg (M):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt forskning avseende havsbaserad vindkraft och dess påverkan på havets ekologi och andra näringar och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1734 av Cecilie Tenfjord Toftby (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till en gemensam nordisk linje gällande energiproduktion och reglering av energimarknaden och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1743 av Cecilie Tenfjord Toftby (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödsystem i tillägg till tydliga mål alltid ska innehålla tydliga exitstrategier och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2023 av Åsa Coenraads m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att använda små modulära reaktorer och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2026 av Sten Bergheden (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra Skaraborg till ett centrum för en ökad produktion, utveckling och användning av vätgas och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att starta upp ett utvecklingsprojekt med målet att driva tågen på Kinnekullebanan med vätgas och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2387 av Eric Palmqvist m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera svensk basindustri vid utformning av energipolitiken och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om energipolitikens inriktning för att säkerställa en långsiktigt konkurrenskraftig och tillförlitlig energiförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett mål om att Sveriges elproduktion ska vara helt fossilfri och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett mål för effektivare energianvändning formulerat som att energianvändningen 2030 ska vara 50 procent effektivare än 2005, uttryckt i termer av använd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP) och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vattenkraften och den småskaliga vattenkraftens betydelse och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla undantagsmöjligheter som finns i EU-reglerna på området för vattenkraften ska nyttjas och även få genomslag i praktiken hos berörda myndigheter och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en utökad magasineringskapacitet för vattenkraften och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig satsning på kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta fram en strategi för utvecklingen av nästa generations kärnkraft och utvecklingen av SMR-reaktorer och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att 17 kap. 6 a § miljöbalken bör avskaffas och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka konkurrenskraften för kraft- och fjärrvärmen och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsningar på forskning kring solkraft i Sverige ska vara exportorienterad och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för en utbyggnad av stamgasnätet till våra jordbruksintensiva regioner och tillkännager detta för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att torv klassas som förnybart i EU och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för ett ökat skördande av torv på påverkad torvmark och tillkännager detta för regeringen.

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.

29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en ny parlamentarisk utredning om Sveriges energiförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om energiforskning och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga om energipolitikens inriktning med hänsyn tagen till industrin och den svenska nationens behov och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2431 av Eric Palmqvist m.fl. (SD):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en konkurrenskraftig och stabil energiförsörjning kopplad till gruvnäringens behov och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2434 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Vattenfall AB inte ska åläggas några restriktioner när det gäller att planera, förbereda eller bygga ny kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2453 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en harmoniserad biogasproduktion och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD):

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges och Europas fokus inom klimatpolitiken bör riktas mot energiforskning och tillkännager detta för regeringen.

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar inom den klimat- och energipolitiska ramen ska verka för att likställa kärnkraft med förnybar energi och tillkännager detta för regeringen.

32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att större fokus bör ligga på energiforskning och andra insatser för att åstadkomma teknisk utveckling för att minska beroendet av fossila bränslen i framtiden och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2708 av Sten Bergheden (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en tydlig plan och strategi för en utbyggnad av kärnkraften i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kärnkraften behövs och måste byggas ut för att klara framtidens elförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2819 av Katarina Brännström (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga elförsörjningen på ett långsiktigt, men även kortsiktigt, och hållbart sätt och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2843 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten bör ges i uppdrag att finansiera test- och demoanläggningar som kan utveckla fjärde generationens kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2846 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för svensk energiproduktion bör vara att uppnå klimatneutralitet och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kärnkraftens betydelse för klimatet och för fossilfri energiproduktion och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2868 av Betty Malmberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt regeringen att snarast inleda ett arbete för att svensk lagstiftning ska vara anpassad till reglering av småskalig kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3055 av Kjell Jansson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka kapaciteten vid Ringhals kärnkraftverk och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3181 av Kjell Jansson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka kapaciteten i Forsmarks kärnkraftverk och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V):

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder för ökad produktion av biogas och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Vattenfall i uppdrag att bygga mer förnybar energi och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur avkastningskravet för Vattenfall kan sänkas för att underlätta investeringar i svensk vindkraft och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3211 av Per Åsling (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att kunna använda torv som redan är bruten för energiändamål samt att på ett hållbart och miljömässigt sätt avsluta och återställa täkter och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ytterligare styrmedel för att öka den inhemska biogasproduktionen och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3277 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att tillse att en strategi tas fram för att främja ökad nationell produktion och användning av biogas och biokol och tillkännager detta för regeringen.

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att införa styrmedel för ökad energieffektivitet i skogsindustrin, fjärrvärmesektorn och transportsektorn för att hushålla med den begränsade tillgången på biomassa och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3314 av Jan Ericson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka kapaciteten vid Ringhals kärnkraftverk och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3323 av Sofia Westergren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en svensk strategi för biogas i industrin och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera små modulära reaktorer i Skåne som baskraft och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3428 av Kjell Jansson (M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige måste satsa mer på kärnkraft för att säkerställa en robust och ren elproduktion och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3431 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M):

40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en gemensam, långsiktig och välfungerande inre marknad för biogas samt andra höginblandade förnybara bränslen och tillkännager detta för regeringen.

41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kraftvärmeverkens betydelse och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3436 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M):

37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka användningen och produktionen av inhemska biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.

38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för långsiktiga och förutsägbara regler för förnybara bränslen på EU-nivå och tillkännager detta för regeringen.

40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i samband med översynen av direktivet för förnybar energi ska verka för att det inte innehåller restriktioner av andelen biodrivmedel från grödor som är hållbart producerade och tillkännager detta för regeringen.

41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning och utveckling av och investeringar i alternativa gröna bränslen för transporter och industrin och tillkännager detta för regeringen.

42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om teknikneutralt forskningsstöd för att reducera flygets utsläpp och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C):

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur Sverige snabbare kan få fram förnybar energi och uppgradera det svenska elnätet och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3601 av Lars Beckman (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta etablering av datacenter och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att genomföra förslagen i TPA-utredningens slutbetänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3620 av Lars Beckman (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör finnas planerbar energi i hela Sverige året om och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C):

38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vi bättre kan tillvarata den outnyttjade potentialen för inhemsk produktion av biodrivmedel med hög klimatnytta samt anta ett långsiktigt mål om att öka exporten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare styrmedel behövs för att öka den inhemska produktionen av biodrivmedel, vilket stärker självförsörjningsgraden och därmed också ökar Sveriges motståndskraft och tillkännager detta för regeringen.

40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa driftsstöd till biodrivmedelsanläggningar och tillkännager detta för regeringen.

42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett fullständigt genomförande av biogasmarknadens (SOU 2019:63) förslag och tillkännager detta för regeringen.

43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att ytterligare utveckla gröngasprincipen för att öka andelen biogas i de befintliga gasnäten och tillkännager detta för regeringen.

44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidareutveckla biogasanvändningen till fler användningsområden och tillkännager detta för regeringen.

46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det finns behov av beredskapslagring också av fossilfria drivmedel och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att hållbarhetskriterierna i förnybarhetsdirektivet inte förändras så att det svenska skogsbruket får sämre villkor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att subventioner till fossila bränslen skyndsamt bör fasas ut såväl i EU som i Sverige samtidigt som företagens konkurrenskraft värnas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av en energideklaration på personbilar vid nybilsförsäljning som är tydlig och jämförbar, och som stärker konsumentinformationen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa driftstöd till biodrivmedelsanläggningar och tillkännager detta för regeringen.

66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vi bättre kan tillvarata den outnyttjade potentialen för inhemsk produktion av biodrivmedel med hög klimatnytta samt anta ett långsiktigt mål om att öka exporten och tillkännager detta för regeringen.

67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare styrmedel behövs för att öka den inhemska produktionen av biodrivmedel, vilket stärker självförsörjningsgraden och därmed också Sveriges motståndskraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett fullständigt genomförande av biogasmarknadens (SOU 2019:63) förslag och tillkännager detta för regeringen.

69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att ytterligare utveckla gröngasprincipen för att öka andelen biogas i de befintliga gasnäten och tillkännager detta för regeringen.

70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidareutveckla biogasanvändningen till fler användningsområden och tillkännager detta för regeringen.

72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rapporteringsskyldigheten i förnybartdirektivet ska omfatta även de aktörer som tillhandahåller fossila bränslen och tillkännager detta för regeringen.

73. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det finns behov av beredskapslagring också av fossilfria drivmedel och tillkännager detta för regeringen.

75. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett helt förnybart energisystem år 2040 och en energipolitik som förenar målen om ökad konkurrenskraft, ekologisk hållbarhet och leveranssäkerhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

78. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vätgasens potential att bidra till samhällsekonomiska fördelar såsom utsläppsminskningar såväl som att möjliggöra ett förnybart energisystem, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

80. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en breddning av Industriklivet som inkluderar en riktad vätgassatsning och tillkännager detta för regeringen.

81. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att potentialen för ytterligare energieffektivisering är stor och att EU bör anta ett energieffektiviseringsmål om 50 procent effektivare energianvändning till 2030, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

82. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka koldioxidtransparensen i energisystemet och tillkännager detta för regeringen.

84. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att ge kommunerna resurser för att uppdatera sina vindkraftsplaner så att de är i linje med den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

87. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna en övergång till mer decentraliserad och lokal energiproduktion bl.a. genom satsningar på småskalig och förnybar energiproduktion, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

88. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och förbättra samexistensen mellan förnybar energiproduktion och Försvarsmaktens intressen genom att bl.a. inhämta goda exempel från andra länder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

91. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av en sammanhållen strategi för att stärka konkurrenskraften för kraftvärmen, som syftar till att fasa ut den sista fossila andelen och främja användning av biogas i produktionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

94. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i stället för att totalförbjuda solceller ställa krav på teknik såsom icke störningsfria optimerare och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkoppling måste ske till riksdagen om Sveriges efterlevnad av EU-lagstiftning på energiområdet och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett energipolitiskt mål om 100 procent fossilfritt elsystem och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna den svenska kärnkraften och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla en färdplan för nästa generations kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten bör ges i uppdrag att finansiera minst en forskningsreaktor under nästa mandatperiod och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för att Vattenfall ska kunna utveckla SMR-teknologi i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra nödvändiga ändringar i svensk lagstiftning i syfte att skapa möjligheter för små modulära reaktorer i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiativ bör tas för att tillsammans med andra kärnkraftsnationer inleda ett samarbete för utvecklandet av små modulära reaktorer och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa Sveriges elnät och energisystem när det gäller hot, förstörelse och it-attacker och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över samtliga stöd som utgår till svensk energiproduktion samt genomföra en konsekvensanalys av stödens effektivitet och tillkännager detta för regeringen.

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att vattenkraften – små- och storskalig – värnas och utvecklas och tillkännager detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att politiska beslut om att värna och utveckla svensk vattenkraft får genomslag i praktiken i handläggningen hos berörda myndigheter och tillkännager detta för regeringen.

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för kraft- och fjärrvärme och tillkännager detta för regeringen.

28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige måste säkerställa bra villkor för bioenergin på EU-nivå och tillkännager detta för regeringen.

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för vätgas och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3739 av Magnus Manhammar och Mattias Vepsä (båda S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en nationell strategi för vätgasproduktion och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3750 av Maria Stockhaus m.fl. (M):

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en hållbar svensk biodrivmedelstillverkning och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3754 av Maria Stockhaus m.fl. (M):

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en övergripande vätgasstrategi och vikten av att beakta dess betydelse för flyget och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta forskningen avseende miljövänligt flyg och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3794 av Annicka Engblom (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till utökad kapacitet på Ringhals kärnkraftverk och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD):

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en övergripande utredning om biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.

67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell plan för utveckling av biobaserade flygbränslen och för att säkra tillgången på biobränsle till flyget och tillkännager detta för regeringen.

68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en riktad satsning på forskning och utveckling i fråga om biobränslen för flyget och tillkännager detta för regeringen.

69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vätgasens potential för flyget bör beaktas i en övergripande svensk vätgasstrategi och tillkännager detta för regeringen.

70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka forskningen avseende miljövänligt flyg och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M):

35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett energipolitiskt mål om 100 procent fossilfri energiproduktion och tillkännager detta för regeringen.

37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna den svenska kärnkraften och tillkännager detta för regeringen.

39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten bör ges i uppdrag att finansiera minst en forskningsreaktor under nästa mandatperiod, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för Vattenfall att utveckla SMR-teknologi i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra nödvändiga ändringar i miljöbalken i syfte att skapa möjligheter för små modulära reaktorer i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiativ bör tas för att tillsammans med andra kärnkraftsnationer inleda ett samarbete för utvecklandet av små modulära reaktorer och kostnadseffektivitet och tillkännager detta för regeringen.

44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka användningen och produktionen av inhemska biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en solnedgångslag för fossila verksamheter, i syfte att helt fasa ut kol, olja och fossilgas till 2030, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta och genomföra en nationell plan för utfasning av fossil energi, inklusive ett slutdatum för användning, och tillkännager detta för regeringen.

35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa utvinningen av fossila bränslen, internationellt och i EU, samt förbjuda gas-, kol- och oljeutvinning i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassa torv som ett fossilt bränsle och fasa ut brytning och användning av torv för energiproduktion och tillkännager detta för regeringen.

37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kraftig utbyggnad av den havsbaserade vindkraften, med den hänsyn som krävs till ekosystemen tagen, och ett statligt planeringsmål om 90 terawattimmar till havs och tillkännager detta för regeringen.

38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för solenergi för produktion av el och värme och tillkännager detta för regeringen.

39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för framtidens kraftvärme- och värmeproduktion och tillkännager detta för regeringen.

41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för satsningar på grön vätgas och andra förnybara elektrobränslen och tillkännager detta för regeringen.

42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara självförsörjande på hållbart producerade biobränslen senast 2030, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla användningen av biomassa från jordbruket för bioenergiproduktion och tillkännager detta för regeringen.

44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en energieffektiviseringsfond för industrin och tillkännager detta för regeringen.

45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa lagstadgade krav på omfattande energieffektiviseringar, s.k. kvotplikt, samt främja energieffektiviseringar och tillkännager detta för regeringen.

47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett bonus malus-system för produkter för att gynna de mest energisnåla, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2021/22:4131 av Helena Lindahl m.fl. (C):

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna, utveckla och stärka lönsamheten för vattenkraften och dess viktiga roll i ett helt förnybart energisystem genom minskat regelkrångel, respekt för äganderätten och effektiva och proportionerliga miljöåtgärder med rimliga kostnader, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2021/22:4151 av Mats Nordberg (SD):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om torvens roll som beredskapsbränsle och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD):

131. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra framtidens energiförsörjning genom kärnkraftsforskning och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4177 av Lars Püss m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att möjliggöra fortsatt utveckling av svensk kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta målet om 100 procent förnybar elproduktion med ett mål om 100 procent fossilfri elproduktion och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en energikommission och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att starta processen att bygga Ringhals 5 och 6 och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige borde samarbeta med andra kärnkraftsländer för att utveckla standardiserade kärnkraftverk och standardiserade kärnkraftskomponenter och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en färdplan för framtidens kärnkraft som inkluderar forskning och frågan om pilotanläggningar och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera kärnkraftslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om etablerandet av storskaliga solkraftsparker och tillkännager detta för regeringen.

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en avvecklingsplan för naturgasen och tillkännager detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en svensk vätgasstrategi och tillkännager detta för regeringen.

25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en sammanhållen strategi för kraft- och fjärrvärmen och tillkännager detta för regeringen.

28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om torv och tillkännager detta för regeringen.

29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om geotermisk energi och tillkännager detta för regeringen.

34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning på fossilfritt flyg och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP):

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla kärnkraften och genomföra en stor utbyggnad av förnybar energi som vindkraft, solel och solvärme, särskilt i södra Sverige, med hänsyn till och bevarande av väl fungerande ekosystem och tillkännager detta för regeringen.

28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för lokal produktion av förnybar energi som solel och solvärme och tillkännager detta för regeringen.

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för solenergi för produktion av el och värme och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L):

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla former av subventioner till fossila bränslen ska fasas ut och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten måste säkerställa att energisystemet förmår leverera fossilfri energi där den behövs och när den behövs och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att kommissionen ska lägga fram en tidsatt plan som beskriver hur produktionen av vätgas från fossila bränslen inom EU snabbt ska fasas ut och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att kommissionen ska lägga fram en tidsatt plan som beskriver hur kol- och fossilgasanvändningen inom unionen ska fasas ut och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att EU:s energipolitik ska vara utformad så att klimatmålen nås samhällsekonomiskt effektivt och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att EU:s energiunion fortsätter utvecklas med fokus på fossilfrihet och minskat beroende av import från Ryssland och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fasa ut brytningen av torv i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett system för konsumentmärkning av nya personbilar utifrån förväntade livscykelutsläpp och tillkännager detta för regeringen.

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fortsatt stöd för att främja framväxten av elektriskt flyg och tillkännager detta för regeringen.

46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att industrin behöver upphöra med att använda fossila bränslen och fossila råvaror och tillkännager detta för regeringen.

47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten genom tidiga stöd ska öka takten i omställningen och att marknaden sedan bäst organiserar omställningen utan statens inblandning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att raffinaderierna har tillräckligt god och pålitlig tillgång på fossilfri el för att genom elektrolys kunna producera den vätgas man behöver, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fossila bränslen för processvärmeändamål ska fasas ut och att staten ska underlätta en övergång till biobränslen, nukleär värme eller andra fossilfria alternativ och tillkännager detta för regeringen.

60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka produktion av biogas för att tillgodose behoven av fossilfri metan i industrin och behovet av bränslen för de delar av transportsektorn som är svåra att elektrifiera, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram kunskap om vad en stor andel väderberoende elproduktion innebär för vattenkraften och tillkännager detta för regeringen.

62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ansvariga myndigheter bör få i uppgift att planera och underlätta för att nyinvesteringar görs i kärnkraftsreaktorerna så att driften kan fortsätta långt bortom 2040-talet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beslut att upphäva det energipolitiska målet – ”Målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Det är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.” – och i stället fastställa det energipolitiska målet att elproduktionen i Sverige ska vara 100 procent fossilfri, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja forskning kring och demonstrationsanläggningar för produktion av fossilfria energibärare och tillkännager detta för regeringen.

70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elektrobränslen framställda med fossilfria energislag ska jämställas med hållbart framställda förnybara bränslen i svenska lagar och regelverk och tillkännager detta för regeringen.

71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges linje ska vara att elektrobränslen framställda med fossilfria energislag ska jämställas med hållbart framställda förnybara bränslen i EU-lagstiftningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utfasning av kol, gas, olja och torv för värmeändamål och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD):

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analysera energipolitikens inverkan på industrins konkurrenskraft på kort och längre sikt och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD):

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en stabil energiförsörjning som underlättar att hela Sverige håller ihop, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndighetens instruktion ska ändras och tillkännager detta för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs ökad kunskap om hur en ökad andel väderberoende elproduktion påverkar vattenkraftens körmönster och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upphäva det energipolitiska målet och i stället fastställa det energipolitiska målet att elproduktionen i Sverige ska vara 100 procent fossilfri och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vikten av att förlänga den planerade driftstiden för reaktorerna och tillkännager detta för regeringen.

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagar, regler och processer i syfte att göra att små reaktorer och reaktorer baserade på annan teknik än de befintliga kan uppföras i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reaktorer ska få byggas på fler platser och att lagens begränsning av antalet reaktorer ska avskaffas och tillkännager detta för regeringen.

25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheternas avgifter som rör uppförande, drift och rivning av kärntekniska anläggningar behöver ses över och tillkännager detta för regeringen.

26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att formerna för regeringens tillståndsgivning för nya kärntekniska anläggningar behöver ändras och tillkännager detta för regeringen.

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillståndsgivningen för kärntekniska anläggningar inte ska vara tidsstyrande för uppförandet av nya anläggningar och tillkännager detta för regeringen.

28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Strålsäkerhetsmyndigheten behöver förbereda sig på att Sverige nu går in i en period av nybyggnation av reaktorer och tillkännager detta för regeringen.

29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Strålsäkerhetsmyndigheten att genomföra nödvändiga uppdateringar i sina föreskrifter för att göra dem ändamålsenliga för små reaktorer, reaktorer med andra tillämpningar än elproduktion och reaktorer baserade på annan teknik än de befintliga och tillkännager detta för regeringen.

30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utarbeta en kraftigt förenklad process för hur andra länders typgodkännanden av reaktorer, system och komponenter ska kunna accepteras i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska arbeta för att reaktorer, system och komponenter godkända i en EU-medlemsstat ska kunna anses godkända i hela unionen och tillkännager detta för regeringen.

32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för reaktorleverantörer att verka på den svenska marknaden och tillkännager detta för regeringen.

[1] Gasol är ett svenskt handelsnamn för ett gasformigt bränsle som består av lätta kolväten som propan och butan. I övriga världen säljs gasol under namnet LPG ( Liqu e fied Petroleum Gas ). Gasol har fossilt ursprung.