Bet. 2021/22:SfU14

Socialförsäkringsutskottet s betänkande

2021/22 : SfU14

Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i utlänningslagen, utlänningsdatalagen och lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område . Lagändringarna innebär att svensk rätt anpassas till EU:s nya in- och utresesystem. Förslagen lämnas med anledning av två nya EU-förordningar som antogs 2017.

Lagändring a rna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Med anledning av motioner föreslår utskottet t vå tillkännagivanden till regeringen om b egreppe n biometri ska uppgifter och biometriska data samt om när biometriska uppgifter ska gallras .

Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden.

I betänkandet finns s e x reservationer (S, M, SD, C, V, KD, L, MP) . I två reservationer (S, C, V, MP) föreslås att riksdagen inte ska göra något tillkänna givande till regeringen. Betänkandet innehåller också ett särskilt yttrande (V) .

Behandlade förslag

Proposition 2021/22:81 Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem.

Elva yrkanden i följdmotioner .

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem

Reservationer

1. Biometriska uppgifter och biometriska data, punkt 2 (S, C, V, MP)

2. Gallringsfrist, punkt 3 (S, C, V, MP)

3. Möjlighet att spara biometriska uppgifter, punkt 4 (M, KD, L)

4. Möjlighet att spara biometriska uppgifter, punkt 4 (SD)

5. Övrigt om anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem, punkt 5 (SD)

6. Övrigt om anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem, punkt 5 (KD)

Särskilt yttrande

Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem, punkt 1 (V)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),

2. lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27),

3. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:81 punkterna 1–3.

2.

Biometriska uppgifter och biometriska data

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om biometribegreppen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4356 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 1,

2021/22:4359 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 1 och

2021/22:4360 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1.

Reservation 1 (S, C, V, MP)

3.

Gallringsfrist

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om gallring av biometriska uppgifter och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4356 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 2 och

2021/22:4360 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 2.

Reservation 2 (S, C, V, MP)

4.

Möjlighet att spara biometriska uppgifter

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:4356 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 3,

2021/22:4359 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2 och

2021/22:4360 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3.

Reservation 3 (M, KD, L)

Reservation 4 (SD)

5.

Övrigt om anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:4356 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 4 och

2021/22:4359 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 3 och 4.

Reservation 5 (SD)

Reservation 6 (KD)

Stockholm den 17 mars 2022

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Maria Malmer Stenergard

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Maria Malmer Stenergard (M), Carina Ohlsson (S), Mattias Karlsson i Luleå (M), Teresa Carvalho (S), Martina Johansson (C), Katarina Brännström (M), Julia Kronlid (SD), Hans Eklind (KD), Björn Petersson (S), Bengt Eliasson (L), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Rasmus Ling (MP), Arin Karapet (M), Mattias Vepsä (S), Jennie Åfeldt (SD), Tony Haddou (V) och Roza Güclü Hedin (S).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2021/22:81 Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem.

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog den 30 november 2017 två förordningar om att inrätta ett EU-gemensamt in- och utresesystem för elektronisk registrering av vissa uppgifter. Den första av dessa är Europa parlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 om inrättande av ett in- och utresesystem för registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar medlems staternas yttre gränser, om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utrese systemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av konventio nen om tillämpning av Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011 ( kalla d in- och utreseförordningen). Den andra är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2225 om ändring av för ordning (EU) 2016/399 vad gäller användningen av in- och utresesystemet ( kallad f örordningen om ändring av gränskodexen).

I Justitiedepartementet har departementspromemorian Anpassningar av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem (Ds 2021:9) tagits fram. I p romemorian lämnas förslag till de författningsändringar som krävs för att anpassa svensk rätt till det nya in- och utresesystemet. Promemorian har remissbehandlats och lagförslagen har granskats av Lagrådet .

Tre motioner har väckts med anledning av propositionen.

En förteckning över regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i följdmotionerna finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem. Förslagen innebär att en utlänning ska lämna fingeravtryck och låta sig bli fotograferad för att en kontroll mot in- och utresesystemet ska kunna göras. Vidare finns förslag om behandling av de personuppgifter som tas vid kontroll och om regelverkets förhållande till annan reglering av behandling av personuppgifter.

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om begreppen biometriska uppgifter och biometriska data samt om gall ring av biometriska uppgifter och tillkännager detta för regeringen.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om förstöring av biometriska uppgifter och registrering av in- och utresa.

Jämför reservation 1 (S, C, V, MP), 2 (S, C, V, MP), 3 (M, KD, L), 4 (SD), 5 (SD) och 6 (KD) samt det särskilda yttrandet (V).

Propositionen

In- och utresesystemet är EU:s system för elektronisk registrering av uppgifter om in- och utresa och om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar de yttre gränserna för kortare vistelser. Genom in- och utresesystemet avskaffas medlemsstaternas stämpling av resehandlingar vid in- och utresa och ersätts med elektronisk registrering. Målet med systemet är bl.a. att förbättra kontrollen vid de yttre gränserna, förhindra irreguljär invandring och under lätta hanteringen av migrationsströmmar. Systemet ska också kunna användas i brottsbekämpande syfte.

Den 29 december 2017 trädde två förordningar om in- och utresesystemet i kraft : in- och utreseförordningen och förordningen om ändring av gräns kodexen. Vissa bestämmelser i in- och utreseförordningen tillämpas fr .o.m. detta datum , men merparten ska börja tillämpas först när systemet tas i drift. Kommissionen ska fastställa driftsdatum så snart vissa villkor är uppfyllda . Enligt den nu gällande tidsplanen ska systemet driftsätt as under det andra halvåret 2022 .

I n- och utreseförordningen och förordningen om ändring av gränskodexen är till alla delar bindande för och direkt tillämpliga i medlemsstaterna. Enligt r egeringen finns det ett behov av vissa anpassningar av svensk rätt för att tillämpningen ska fungera på ett ändamålsenligt sätt och för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden enligt förordningarna . Regeringen föreslår därför vissa ändringar i utlänningslagen (2005:716) , förkortad UtlL, utlännings datalagen (2016:27) och lagen (2018:1693) om polisens behandling av person uppgifter inom brottsdatalagens område. Till stor del rör ä ndringarna en utlännings skyldighet att lämna fingeravtryck och låta sig bli fotograferad vid in- och utresekontroll, vid använd ningen av automatiserad gränskontroll och vid inre utlänningskontroll samt användning en av fingeravtryck och ansikt s bild som en utlänning har lämnat .

Vissa definitioner

B egreppet biometriska uppgifter definieras i in- och utreseförordningen som uppgifter om fingeravtryck och ansiktsbild (artikel 3.1.18). Polismyndigheten har i sitt remissvar till regeringen önskat att begreppet klargörs ytterligare och peka r på att definitionen av biometriska uppgifter skiljer sig mellan olika unionsrättsakter och mellan olika bestäm melser i utlänningslagen som kompletterar unionsrättsakterna. Regeringen anger att definitionen i in- och utreseförordningen gäller för de direkt tillämp liga bestämmelserna i förordningen. Att biometriska uppgifter definieras på ett delvis annat sätt i andra unionsrättsakter är ingenting som regeringen nu kan göra något åt. Regeringen , som även anger att frågan om en översyn av nationell rätt i detta avseende inte omfattas av departements promemorians förslag , anser att det inte finns förutsättningar för att överväga eller lämna förslag om dessa frågor inom ramen för det aktuella lagstiftningsärendet.

Skyldighet att lämna b iometriska uppgifter vid gränskontroll

In- och utresesystemet innebär bl.a. att en personakt ska skapas vid gränsen för de tredjelandsmedborgare som ska registreras i in- och utresesystemet och som inte har någon personakt sedan tidigare. Personakten ska bl.a. innehålla en ansiktsbild och, i fråga om tredjelandsmedborgare som är undantagna från viseringskravet, fingeravtryck. Barn under tolv år är undantagna från kravet på att lämna fingeravtryck. Om utlänningen redan har en personakt, t.ex. på grund av en tidigare registrering i systemet , ska biometriska uppgifter lämnas vid gränspassage för kontroll av identiteten mot in- och utresesystemet. Regeringen anser att det i i n- och utreseförordningen och förordningen om ändring av gränskodexen finns en i princip uttömmande reglering av dessa situationer som utgör ett tillräckligt tydli gt stöd för att det ska finnas en skyldighet att lämna biometriska uppgifter. Det saknas därför enligt regeringen behov av att av tydlighetsskäl införa bestämmelser i svensk rätt som kom pletterar förordningsbestämmelserna.

Medlemsstaterna ska ges en möjlighet att införa system för automatiserad gränskontroll genom ett självbetjäningssystem . Regeringen, som anger att det bör vara Polismyndigheten s uppgift att avgöra om Sverige ska införa ett sådant system, föreslår en bestämmelse i utlänningslagen enligt vilken en utlänning som använder ett system för automatiserad gränskontroll ska vara skyldig att låta sig bli fotograferad och lämna fingeravtryck vid förhandsregistrering av uppgifter i in- och utresesystemet och vid användning av elektroniska spärrar.

Biometriska uppgifter vid inre utlänningskontroller och i ärenden om uppehållstillstånd

A rtiklarna 26 och 27 i in- och utreseförordningen omfattar bestämmelser om hur in- och utresesystemet får användas för kontroll inom medlemsstaternas territorium och för sökningar i identifieringssyfte. Bestämmelserna innebär bl.a. att invandringsmyndigheterna – för att kunna verifiera en tredjelandsmed borgares identitet eller kontrollera eller verifiera om villkoren för inresa till eller vistelse på medlemsstatens territorium är uppfyllda – ska kunna söka i in- och utresesystemet, bl.a. med hjälp av ansiktsbild och fingeravtryck. Rege ringen konstaterar att det inte finns någon bestämmelse som reglerar lämnande av biometriska uppgifter vid inre utlänningskontroller i de situationer som nu är aktuella och föreslår därför att en sådan bestämmelse införs.

Kontroller i identifieringssyfte enligt de nämnda artiklar na aktualiseras även i ärenden om uppehållstillstånd. Eftersom pass och andra resehandlingar inte ska stämplas fysiskt när in- och utreseförordningen börjat tillämpas kommer myndigheterna inte att kunna kontrollera resehistoriken för den som söker uppehållstillstånd genom att granska hans eller hennes pass, vilket sker i dag. I stället behöver uppgifterna kunna hämtas från in- och utresesystemet. Myndigheterna kan också behöva göra en sökning mot in- och utresesystemet t.ex. för att kontrollera att sökanden inte förekommer i systemet under en annan identitet. En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd är redan i dag skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck och samma skyldighet gäller också om bevis om uppehållstillstånd ska utfärdas (9 kap. 8 a § UtlL). Regeringen anser att det därmed inte finns något behov av en kompletterande bestämmelse om skyldighet att lämna biometriska uppgifter för dessa ända mål . Däremot anser regeringen att det uttryckligen bör anges att det fotografi och de fingeravtryck som har tagits med stöd av paragrafen även får användas vid kontroller enligt artiklarna 26 och 27 .

Fingeravtryck som inte har sparats i ett lagringsmedium i ett uppehållstill ståndskort ska omedelbart förstöras när kortet har lämnats ut eller ärendet har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd (9 kap. 8 a § tredje stycket UtlL). Regeringen konstaterar att bestämmelsen är förenlig med artiklarna 26 och 27 i in- och utreseförordningen. Regeringen anser inte att det, vilket Migrationsverket har efterfrågat, finns utrymme för att i det aktuella lagstiftningsärendet överväga om biometrin kan sparas längre än vad som föreskrivs i 9 kap. 8 a § tredje stycket UtlL, eftersom promemorian inte innehåller något sådant förslag.

Som angetts i föregående avsnitt föreslår r ege ringen att en utlänning vid en in- eller utresekontroll enligt artikel 8.3 i i gränskodexen ska vara skyldig att lämna fingeravtryck för kontroll i identifieringssyfte i enlighet med dels artikel 20 i förordning (EG) nr 767/2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (kallad VIS-förordningen), dels artikel 27 i in- och utreseförordningen. Vid kontrollen enligt artikel 27 i in- och utreseförord ningen är utlänningen även skyldig att låta sig bli fotograferad. B arn under tolv år är således undantagna från kravet på att lämna fingeravtryck för att skapa en personakt. För tredjelandsmedborgare som omfattas av ett viseringskrav registreras fingeravtrycken i VIS vid ansökan om vis ering enligt VIS-förordningen . B estämmelser om undantag för barn att lämna fingeravtryck finns även i regelverket för viseringar. Vid en inre utlännings kontroll finns det alltså inget behov av att ta fingeravtryck på barn eftersom en sådan sökning inte kan ge en träff i in- och utresesystemet . Det bör därför enligt regeringen införas en bestämmelse om att skyldigheten för en myndighet att ta fingeravtryck inte heller gäller vid en inre utlänningskontroll om utlänningen är under tolv år.

Efterföljande behandling av biometriska uppgifter som tagits vid in- och utresekontroller

D et saknas bestämmelser i in- och utreseförordningen som är tillämpliga på behandling en av biometriska uppgifter efter att en kontroll har genomförts.

I EU:s allmänna dataskyddsförordning (kallad dataskyddsförordningen) finns a llmänna bestämmelser som bl.a. innebär att personuppgifter inte får beha ndlas på ett sätt som är oförenligt med de ändamål för vilka de samlades in och inte får förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas . Regeringen anger att b iometriska uppgifter räknas som känsliga personuppgifter om de behandlas i syfte att entydigt identifiera en person , och de omgärdas därför av särskilda, mer restriktiva bestämmelser för behandlingen (artikl arna 4.14 och 9.1).

I svensk rätt kompletteras dataskyddsförordningen av utlänningsdatalagen , som gäller inom Polismyndighetens och Migrationsverkets gränskontrolle rande verksamhet och vid utlänningskontroll. I 14 § utlänningsdatalagen finns särskilda bestämmelser som rör behandling av uppgifter som avses i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen. Sådana uppgifter får behandlas endast om det behövs för bl.a. kontroll av en utlänning i samband med in- eller utresa samt kontroll under vistelsen i Sverige, och endast om uppgifterna är absolut nödvändiga för syftet med behandlingen (11, 13 och 14 §§ utlänningsdata lagen). Motsvarande bestämmelser finns för Tullverket och Kustbevakningen när dessa bistår vid in- och utresekontroller. För de biometriska uppgifter som tas i samband med in- och utresekontroller direkt med stöd av in- och utreseförordningen och gränskodexen finns det alltså ett befintligt dataskydds rättsligt regelverk. Regeringen anger att utrymmet för att lagra sådana biometriska uppgifter i enlighet med det befintliga regelverket får bedömas som begränsat. I många fall innebär regelverket att uppgifterna måste förstöras efter att kontrollerna har genomförts. Den begränsade möjlighet en till fortsatt behandling som det dataskyddsrättsliga regelverket i vissa fall kan medge bedöms av regeringen vara proportionell i förhållande till det behov av fortsatt behandling som kan finnas och skyddet för den personliga integriteten. Regeringen anser inte att det finns behov av att av tydlighetsskäl införa en bestämmelse om att uppgifterna omedelbart ska förstöras efter att en kontroll har genomförts. Inte heller anser regeringen att vikten av enhetlighet eller överskådlighet tala r för att införa nationella kompletterande regler.

Regeringen uttalar i sammanhanget att avsikten har varit att genom det aktuella lagstiftningsärende t inleda en successiv översyn av utlänningslagens reglering av efterbehandling av biometriska uppgifter.

Efterföljande behandling av biometriska uppgifter som tagits vid en inre utlänningskontroll

Regeringen konstaterar att det i utlänningslagen nyligen har införts en bestämmelse om att Migrationsverket och Polismyndigheten under vissa förutsättningar får fotografera och ta fingeravtryck av en utlänning vid en inre utlänningskontroll och att fotografi et och fingeravtryck en omedelbart ska förstöras om det framkommer att utlänningen har rätt att vistas i Sverige (9 kap. 8 § UtlL). Det bör enligt regeringen undvikas att det i en av paragra ferna om inre utlänningskontroll finns en bestämmelse om efterbehandling av personuppgifter men inte i den andra.

Regeringen föreslår därför att det fotografi och de fingeravtryck som har tagits vid en inre utlänningskontroll, för kontroll i enlighet med artiklarna 26 och 27 i in- och utreseförordningen, omedelbart ska förstöras när kontrollen har genomförts om det framkommer att utlänningen har rätt att vistas i Sverige (9 kap. 8 h § tredje stycket UtlL).

Om det vid en inre utlänningskontroll i stället framkommer att utlänningen saknar rätt att vistas i landet är situationen enligt regeringen annorlunda. Möjligheten att spara och jämföra sådana biometriska uppgifter är ett viktigt verktyg för att motverka att personer som inte har rätt att vistas i Sverige ändå fortsätter att uppehålla sig här. Jämförelser av biometriska uppgifter är även a vgörande för att kunna upptäcka personer som uppträder under olika identi teter. Regeringen föreslår därför att Migrationsverket för den som saknar rätt att vistas i Sverige ska få föra separata register över de fingeravtryck och fotografier som tas vid en inre utlänningskontroll i enlighet med artiklarna 26 och 27 i in- och utreseförordningen. När det gäller gallring av dessa up pgifter efter kontrollen anger r egeringen att den avser att återkomma till den fråga n i förordnings form.

Motionerna

I tre följdmotioner begärs ett antal tillkännagivanden.

I kommittémotion 2021/22:4360 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) begärs i yrkande 1 en fördjupad analys av användningen av begreppen biometriska data och biometriska uppgifter . Möjligheten för myndigheter att uppta och söka på biometriska uppgifter är ytterst viktig för att kunna säkerställa gränskontroll, reglerad invandring och inre säkerhet. En fördjupad analys av användningen av begreppen biometriska data och biometriska uppgifter i nationell rätt är därför nödvändig. Motionärerna anger bl.a. att biometriska data i svensk rätt används synonymt med det unionsrättsliga begreppet biometriska uppgifter som innefattar fingeravtrycksuppgifter, samtidigt som fingeravtryck och fotografi i svensk rätt skiljs från de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet. I yrkande 2 föreslår motionärerna att uppgifter i Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier ska gallras först när den registrerade blir svensk medborgare eller i andra fall som senast tio år efter att de registreras. Att i lag eller förordning införa en kortare tid är att bortse från myndigheternas behov samt försvåra möjligheten att upprätthålla en reglerad invandring och nationell säkerhet. Enligt yrkande 3 bör regeringen utreda möjligheten att förstöra biometriska uppgifter i ett senare skede än vad som gäller i dag . Sverige har i dag stora problem med verkställighet av utvisningsbeslut. Det bör därför finnas en möjlig het att spara biometriska uppgifter efter att ett ärende har avgjorts för att på så sätt kunna använda uppgifterna i verkställighetsarbetet.

Ludvig Aspling m.fl. (SD) begär i kommittémotion 2021/22:4356 yrkande 1 att otydligheterna kring biometribegreppet ut reds. Den konflikt som finns mellan svensk rätt och EU-rätten är inte acceptabel. L agstiftningen måste vara tydlig. I yrkande 2 föreslås att en tioårig gallringsfrist för personuppgifter ska gälla . Det är viktigt att uppgifterna bevaras, inte minst för brottsbekämp ning och kontrollen över migrationen. Motionärerna anger att g allringsfristen normalt har varit tio år , eller tills utlänningen blivit svensk medborgare , men att även en sexårsgräns infördes i utlänningsdataförord ningen den 1 juli 2021 . Motionärerna begär i yrkande 3 att b estämmelserna i utlänningsdatalagen ändras så att biometriska uppgifter som upptagits inom ramen för ett tillstånds ärende inte behöver förstöras förrän ärendet har avgjorts slutligt eller utlän ningen registrerats som utrest. I yrkande 4 föreslås att alla tredjelandsmedbor gares in- och utresor från Schengenområdet ska registreras , även t.ex. för de som har uppehållstillstånd eller uppehållsrätt. Att gränsmyndigheter inte längre kommer att stämpla tredjelandsmedborgares pass medför att informa tion om resor går förlorad för de tredjelandsmedborgare som undantas enligt förslaget . Enligt motionärerna tillåter en av de gällande EU-förordningarna medlemsstaterna att fortsätta stämpla tredjelandsmedborgares resehandlingar i vissa fall.

Hans Eklind m.fl. (KD) begär i motion 2021/22:4359 yrkande 1 ett till kännagivande om definitionen av begreppet biometri . Begreppet bör utredas närmare. För att komma till rätta med det växande parallellsamhället måste a nsvariga myndigheter kunna använda sig av biometriska data i så stor utsträckning som möjligt . Det finns därför ett stort b ehov av vägledning och förtydligande av begreppet biometri . I yrkande 2 föreslå s en möjlighet att spara biometriuppgifter även efter ett avgörande . Motionärerna anger att den enskilde inte på nytt ska behöva lämna biometriska uppgifter efter att ett överklagande bifallits och att det är ett problem om uppgifter na saknas om personen väljer att avvika före en av visning eller utvisning. Att biometriska uppgifter förstörs omedelbart måste därför undvikas. E n utredning bör tillsätt a s som skyndsamt ser över vilken tidsgräns som kan gälla för lagring av biometriska uppgifter i de nämnda fall en . I yrkande 3 begärs ett ti llkänna givande om det som anförs i motionen om återreseförbud . E tt återreseförbud åläggs bl.a. personer som bedöms utgöra ett hot mot rikets säkerhet eller har begått krigsförbrytelser eller andra grova brott . E nligt motionärerna bör det införas en möjlighet för ansvariga myndigheter att bli uppmärksammade på om en person med återreseförbud nekas inresa via in- och utresesystemet . Gränspolisens och Migrationsverkets arbete skulle även underlättas om de via in- och utresesystemet fick kännedom om när en sådan utlänning lämnar Schengenområdet , eftersom längden på återreseförbudet ska beräknas från tidpunkt en då personen lämna r EU:s territorium. F rågan behöver utredas och vid behov åtgärdas. Motionärerna begär i yrkande 4 ett tillkännagivande om registrering av in- och utresor för tillståndsinnehavare. Att s tämplingen av pass upphör kommer att få konsekvenser t.ex. för Migrationsverket s möjlighet er att han dlägga medborgarskapsärenden , där vistelsetiden har betydelse. Ä ven handläggning av ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd och asyl påverkas av att information går förlorad . M öjligheten att registrera in- och utresor även för tillståndsinnehavare bör därför snabbutredas.

Utskottets ställningstagande

EU :s nya elektroniska in- och utresesystem har som syfte bl.a. att förbättra kontrollen vid de yttre gränserna, förhindra irreguljär invandring och underlätta hanteringen av migrations strömmar. Systemet ska också kunna användas i brottsbekämpande syfte. Utskottet ser positivt på att in- och utresesystemet införs.

De två EU-förordningar na om in- och utresesystemet, in- och utreseförord ningen och förordningen om ändring av gränskodexen , är bindande och direkt tillämpliga. Regeringen föreslår dock vissa anpassningar av svensk a regler för att tillämpningen ska fungera på ett ändamålsenligt sätt och för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden enligt förordningarna . Utskottet delar regeringens bedömning i propositionen att det är nödvändigt att anpassa de svenska reglerna till in- och utresesystemet och tillstyrker regeringens förslag till ändringar i utlänningslagen, utlänningsdatalagen och lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen med anledning av yrkanden om att biometriska uppgifter som har upptagits ska förstöras i ett senare skede än i dag och att in- och utresa ska registreras även för tredjelandsmedborgare med tillstånd att vistas i Sverige. Utskottet avstyrker därför motionerna 2021/22:4356 (SD) yrkande na 3 och 4, 2021/22:4359 (KD) yrkande na 2 och 4 samt 2021/22:4360 (M) yrkande 3. Utskottet an ser inte heller att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om särskilda åtgärder för dem som fått ett återreseförbud. Därmed avstyrks ä ven motion 2021/22:4359 (KD) yrkande 3.

När det gäller begreppen biometriska uppgifter och biometriska data kan utskottet konstatera att det finns ett behov av en fördjupad analys. Möjligheten för myndigheter att uppta och söka på biometriska uppgifter är ytterst viktig för att kunna säkerställa gränskontroll, reglerad invandring och inre säkerhet. Det får därför inte finnas oklarheter om regelverket eller vad som omfattas av reglerna, var e sig det gäller direkt upptagning av biometri eller teknisk behand ling. R eglerna måste vara så enhetlig a och tydlig a som möjligt . Det finns vidare ett behov av att säkerställa att det inte finns en diskrepans mellan det utrymme för biometrisk behandling som framgår av EU-rätten och det stöd som framgår av nationell rätt. Även om det delvis rör sig om ett EU-rättsligt begrepp som ytterst uttolkas av EU-domstolen förhindrar det inte att det görs en översyn med syftet att säkerställa att regelverket är så enhetligt och tydligt som möjligt. Riksdagen bör därför tillkännage för regeringen att den snarast bör återkomma med en översyn av begreppen biometriska uppgifter och biometriska data . Ö versynen bör ha som inriktning att utrymmet för biometrisk behandling ska utökas. Därmed tillstyrker utskott et motion erna 2021/22:4356 (SD) yrkande 1, 2021/22:4359 (KD) yrkande 1 och 2021/22:4360 (M) yrkande 1.

Migrationsverket får enligt 15 § utlänningsdatalagen föra register över fingeravtryck och fotografier. Enligt denna paragraf kan regeringen meddela föreskrifter om gallring av uppgifterna i registren. I 3 § utlänningsdatafö r or d ningen (2016:30) finns regler om när uppgifter senast ska gallras .

Regeringen anger att den avser att återkomma till frågan om gallring av de uppgifter som nu föreslås få finnas i registren. I den departementspro memoria som föregick propositionen anges att de nu aktuella uppgifterna bör gallras när den registrerade blir svensk medborgare eller, i andra fall, redan senast sex år efter det att uppgifterna registrerades. Någon motivering till promemorians förslag till frist lämnas inte. När det gäller möjligheten att gallra uppgifter i Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier anser utskottet att detta ska kunna ske tidigast när den registrerade blir svensk medborgare eller i andra fall som senast tio år efter att uppgifterna registrera t s . Att använda en kortare gallringsfrist än maximalt tio år är att bortse från myndigheternas behov och försvåra möjligheten att upprätthålla en reglerad invandring och nationell säkerhet. Riksdagen bör därför tillkännage för regeringen att uppgifter i Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier inte bör gallras förrän den registrerade blir svensk medborgare eller i andra fall som senast tio år efter att uppgifterna registrera t s. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2021/22:4356 (SD) yrkande 2 och 2021/22:4360 (M) yrkande 2.

Reservationer

1.

Biometriska uppgifter och biometriska data, punkt 2 (S, C, V, MP)

av Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Martina Johansson (C), Björn Petersson (S), Rasmus Ling (MP), Mattias Vepsä (S), Tony Haddou (V) och Roza Güclü Hedin (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:4356 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 1,

2021/22:4359 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 1 och

2021/22:4360 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1.

Ställningstagande

In- och utreseförordningen innehåller en definition av biometriska uppgifter som gäller för de direkt tillämpliga bestämmelserna i förordningen (artikel 3.1.18). Att biometriska uppgifter definieras på ett delvis annat sätt i andra unionsrättsakter går inte att åtgärda nu. Eftersom in- och utresesystemet snart ska tas i bruk krävs skyndsamma anpassningar av svensk rätt till det nya EU-regelverket. Som regeringen har angett bör utgångspunkten därför vara att för närvarande endast göra anpassningar av svensk rätt som är nödvändiga för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt regelverket och för att tillämp ningen av regelverket ska kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt. Riksdagen bör därför inte nu göra ett tillkännagivande till regeringen .

M otionsyrkandena bör således avslås.

2.

Gallringsfrist, punkt 3 (S, C, V, MP)

av Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Martina Johansson (C), Björn Petersson (S), Rasmus Ling (MP), Mattias Vepsä (S), Tony Haddou (V) och Roza Güclü Hedin (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:4356 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 2 och

2021/22:4360 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 2.

Ställningstagande

R egeringens avsikt är att genom det aktuella lagstiftningsärendet inleda en successiv översyn av utlänningslagens reglering av efterbehandling av biometriska uppgifter. Eftersom in- och utrese systemet snart ska tas i bruk har det dock krävts skyndsamma anpassningar av svensk rätt till det nya EU-regelverket. Riksdagen bör därför inte nu göra ett tillkännagivande till regeringen om tidsfrister för gallring av biometriska uppgifter.

Motionsyrkandena bör därför avslås.

3.

Möjlighet att spara biometriska uppgifter, punkt 4 (M, KD, L)

av Maria Malmer Stenergard (M), Mattias Karlsson i Luleå (M), Katarina Brännström (M), Hans Eklind (KD), Bengt Eliasson (L) och Arin Karapet (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4359 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2 och

2021/22:4360 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3 och

avslår motion

2021/22:4356 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 3.

Ställningstagande

A v de personer som får avslag på sina asylansökningar är det alltför få som lämnar landet. En allvarlig följd av detta är det skuggsamhälle som vuxit sig allt större i Sverige. I skuggsamhället löper människor risk att utnyttjas och där finns personer som är beredda att utföra handlingar som orsakar andra och samhället stor skada. Det bör därför finnas en möjlighet att spara biometriska uppgifter efter att ett ärende har avgjorts för att kunna använda uppgifterna i arbetet med att verkställa utvisningsbeslut . Utöver detta finns det andra praktiska aspekter som talar för att uppgifter na inte bör förstöras för tidigt. R egeringen bör utreda och återkomma med konkreta förslag om att biometriska uppgifter ska förstöras i ett senare skede än vad som gäller i dag.

4.

Möjlighet att spara biometriska uppgifter, punkt 4 (SD)

av Julia Kronlid (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4356 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 3 och

avslår motionerna

2021/22:4359 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2 och

2021/22:4360 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3.

Ställningstagande

Biometriska uppgifter raderas i vissa fall i princip omedelbart efter att de upptagits. Det kan exempelvis röra sig om fall där en utlänning som kontrolleras vid en inre utlänningskontroll och lämnar uppgifter för att styrka sin rätt att vistas i Sverige visar sig ha sådan rätt. Det kan också röra sig om fall där en utlänning ansökt om uppehållstillstånd och lämnar biometriska uppgifter till sitt kommande uppehållstillståndskort men sedan får avslag på ansökan. Detta leder till problem bl.a. om utlänningen efter ett överklagande beviljas uppehållstillstånd. Utlänningen måste då lämna nya fingeravtryck och bli fotograferad på nytt. Det finns även andra fall då f örfarandet leder till problem, eftersom utlänningens biometriska uppgifter raderas innan han eller hon rest ut ur landet . Biometriska uppgifter som har tagits upp inom ramen för ett tillståndsärende bör därför inte raderas förrän ärendet avgjorts slutligt eller utlänningen har registrerats som utrest.

5.

Övrigt om anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem, punkt 5 (SD)

av Julia Kronlid (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4356 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 4 och

avslår motion

2021/22:4359 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Det nya in- och utresesystemet ska användas för att registrera tredjelandsmed borgares in- och utresor från Schengenområdet. Det finns dock undantag, främst för dem som har uppehållstillstånd eller uppehållskort. Eftersom gräns myndigheterna inte längre kommer att stämpla tredjelandsmedborgares pass innebär detta att Sverige går miste om information om dessa tredjelands medborgares resor. Denna information kan vara relevant i flera fall, t.ex. för att beräkna vistelsetiden i Sverige vid en ansökan om medborgarskap och för grunderna för vissa uppehållstillstånd. En av de två EU-förordningarna tillåter uttryckligen medlemsstaterna att fortsätta stämpla tredjelandsmedbor gares resehandlingar i vissa fall. Detta bör således bejakas för att säkerställa att myndigheterna kan fatta korrekta beslut. Regeringen bör snarast utreda frågan.

6.

Övrigt om anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem, punkt 5 (KD)

av Hans Eklind (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4359 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 3 och 4 samt

avslår motion

2021/22:4356 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 4.

Ställningstagande

Den fysiska stämplingen av pass upphör när det nya in- och utresesystemet tas i bruk. Migrationsverket påpekar i sitt remissvar att detta medför konsekvenser för myndighetens möjligheter att t.ex. handlägga medborgar skapsärenden, där vistelsetiden är ett kriterium. Informationen som går förlorad får konsekvenser även för Migrationsverkets hantering av ärenden om uppehålls- och arbetstill stånd samt asylärenden. En hög grad av rättssäkerhet förutsätter korrekta underlag hos myndigheterna. När stämplingen av pass upphör går således information om tredjelandsmedborgares resor förlorad och det finns därför anledning att skyndsamt utreda möjligheten att registrera in- och utresor även för tillståndsinnehavare.

Eftersom återreseförbud beslutas bl.a. för personer som bedöms utgöra ett hot mot rikets säkerhet eller har begått krigsförbrytelser eller andra grova brott vore det en stor fördel om ansvariga myndigheter bl ir uppmärksammade på om en person med återreseförbud försöker resa in i Schengenområdet och nekas inresa via in- och utresesystemet. Gränspolisens och Migrationsverkets arbete skulle även underlättas om de via in- och utresesystemet f år kännedom om när en sådan utlänning lämnar Schengenområdet, eftersom längden på återreseförbudet ska beräknas från den tidpunkt då personen faktiskt lämnade EU:s territorium. Frågan behöver utredas närmare och vid behov åtgärdas.

Särskil t yttrande

Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem, punkt 1 (V)

Tony Haddou (V) anför:

Jag är kritisk mot flera av förslagen i propositionen men delar samtidigt rege ringens bedömning att förslagen följer av EU-förordningarna och att det där med saknas möjlighet att på nationell nivå ha en annan ordning. Jag vill särskilt betona att det är mycket olyckligt att barn från tolv års ålder ska tvingas lämna fingeravtryck, utifrån de föreslagna bestämmelserna. D et saknas tillräcklig motivering för detta. A tt det saknas en tillräcklig proportionalitets bedömning av den integritetskränkning som det omfattande kontrollsystem som föreslås i propositionen innebär är också en brist. Även om regeringen är tvungen att införa lagändringar bör konsekvenserna av dem redovisas tydligare.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2021/22:81 Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27).

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

Följdmotionerna

2021/22:4356 av Ludvig Aspling m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reda ut otydligheterna kring biometribegreppet och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla tio års gallringsfrist för personuppgifter i utlänningsrätten och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förhindra onödigt raderande av biometriuppgifter och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa registrering av in- och utresor även för tredjelandsmedborgare med tillstånd och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4359 av Hans Eklind m.fl. (KD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om definitionen av begreppet biometri och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillvarata möjligheten att spara biometriuppgifter även efter ett avgörande och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återreseförbud och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om registrering av in- och utresor för tillståndsinnehavare och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4360 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fördjupad analys av användningen av begreppen biometriska data och biometriska uppgifter och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppgifter i Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier ska gallras när den registrerade blir svensk medborgare eller i andra fall som senast tio år efter att de registreras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att biometriska uppgifter ska förstöras i ett senare skede än vad som gäller i dag och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag