Bet. 2022/23:KU10

Inledning och sammanfattning

Konstitutionsutskottets granskning

Enligt 13 kap. 1 § regeringsformen ska konstitutionsutskottet granska stats rådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. När det finns

skäl till det, dock minst en gång om året, ska utskottet enligt 13 kap. 2 §

meddela riksdagen vad det har funnit värt att uppmärksamma vid sin

granskning.

I det betänkande som nu läggs fram behandlar utskottet vissa allmänna,

administrativt inriktade granskningar av regeringsarbetet. Vid granskningarna

har utskottet haft tillgång till bl.a. material som har tagits fram av utskottets

kansli och av Regeringskansliet. Delar av det skriftliga utredningsmaterialet

redovisas i bilaga 1.1-9.3.

Vissa resultat av granskningen

I betänkandet finns en redogörelse för regeringsskiftena i november 2021 och

efter valet 2022. Redogörelsen ger inte anledning till något uttalande av

utskottet.

I avsnittet Regeringens sammansättning och regeringsarbetets

organisation har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet

tjänstgörande i Regeringskansliet.

Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2021, bl.a.

underprotokollen från Försvarsdepartementet och Miljödepartementet.

Utskottet uppmärksammar förekomsten av sent utfärdade författningar samt

beslutsmotiveringen i ett ärende om utlämnande av handling.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av

länsstyrelsernas beslut om upplåtelse av jakt respektive avlysning av jakt,

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING

2

2022/23:KU10

vilka handläggs inom Näringsdepartementet. De överklagade besluten

innehåller inte sällan yrkanden om inhibition. Det är viktigt att eventuella

yrkanden om inhibition prövas skyndsamt, särskilt om en verkställighet är nära

förestående i tid och om beslutet bedöms kunna medföra en icke reparabel

skada eller en rättsförlust av stor betydelse för klaganden. Utskottet

konstaterar att yrkanden om inhibition många gånger inte tas upp till prövning

förrän regeringen slutligt prövar överklagandet, och vid den tidpunkten kan

inhibitionsyrkandet ha förlorat sin betydelse. Utskottet finner skäl att

framhålla vikten av att kravet på skyndsamhet iakttas när det gäller yrkanden

om inhibition och att eventuella behov av förändringar eller anpassningar av

handläggningsrutinerna för inhibitionsyrkanden ses över. Utskottet lyfter

också fram vikten av att i alla lägen eftersträva en så enkel, snabb och

kostnadseffektiv handläggnings- och beslutsprocess som möjligt utan att

rättssäkerheten eftersätts och utan onödig tidsutdräkt i ärendet. Frågan om

talerätt i de aktuella ärendena framstår inte som särskilt svårtolkad och bör

kunna hanteras i omedelbar anslutning till att ett överklagande överlämnas till

Regeringskansliet.

Förekomsten av upplysningar i regeringens förordningar om bemyndigande

eller annat lagstöd för regeringens föreskrifter har granskats. Utskottet

konstaterar att det numera anges i Regeringskansliets egna riktlinjer att det när

en ny förordning tas fram bör övervägas om den ska innehålla en sådan

upplysning. Granskningen visar också att andelen förordningar som innehåller

en upplysning om vilket bemyndigande eller annat lagstöd som har utnyttjats

har ökat väsentligt, vilket enligt utskottet är positivt. Samtidigt finns det stora

skillnader mellan departementen. Värdet av att det framgår av en förordning

vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats gäller självfallet oavsett vilket

departement som är ansvarigt. De kriterier som ligger till grund för

departementens bedömningar bör enligt utskottet vara desamma för alla

departement, och utskottet förutsätter att iakttagelserna i granskningen följs

upp inom Regeringskansliet för att säkerställa att så är fallet.

En annan granskning har omfattat en genomgång av elektroniska

kungöranden i Svensk författningssamling (SFS). Ordningen med elektroniskt

kungörande av författningar infördes 2018 och syftet med granskningen har

varit att undersöka på vilket sätt reformen har förändrat författningsarbetet.

Utskottet konstaterar att reformen har inneburit såväl tids- som effektivitets vinster i författningsarbetet. Tiden mellan regeringens beslut om utfärdande

och själva kungörandet har förkortats. Utvecklingen är positiv, men

Regeringskansliet bör framöver vara uppmärksamt på omotiverade variationer

mellan departementens handläggningstider i författningsarbetet. Slutligen

betonar utskottet vikten av säkerhet i kungörandesystemet och att det finns en

beredskap för det fall det skulle uppkomma driftstörningar.

I granskningen av regeringens remissunderlag har utskottet gått igenom de

dokument som Regeringskansliet remitterade under 2016-2017 och 2020-

2021. Vilket underlag som remitteras styrs i första hand av vilken

utredningsform som bedöms mest ändamålsenlig för de frågor som ska

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING

3

2022/23:KU10

utredas. Som utskottet tidigare uttalat är det regeringens sak att avgöra hur

utredningar bör bedrivas, t.ex. val av utredningsform. I ställningstagandet

diskuterar utskottet olika omständigheter som kan tänkas ha betydelse vid

valet av utredningsform och därmed även remissunderlag. De remissunderlag

som gåtts igenom har grupperats i betänkanden i SOU-serien, departements promemorior i Ds-serien, andra promemorior från Regeringskansliet, utkast

till lagrådsremisser, underlag från en myndighet och underlag från EU kommissionen. Departementspromemorior i Ds-serien och andra

promemorior från Regeringskansliet svarade för drygt 50 procent av det totala

remissunderlaget. Även betänkanden i SOU-serien och underlag från en

myndighet svarade för förhållandevis stora andelar, medan utkast till

lagrådsremisser och underlag från EU-kommissionen var mindre vanligt

förekommande. Under de år som granskats minskade andelen departements promemorior i Ds-serien medan andelen andra promemorior från Regerings kansliet ökade förhållandevis mycket. En uppdelning mellan internt respektive

externt framtaget remissunderlag visar på en ökning av underlag som tagits

fram internt inom Regeringskansliet och en nedgång av externt framtaget

underlag. I granskningen uppmärksammas också skillnader mellan

departementen i detta avseende. Utskottet konstaterar att det finns fördelar

med olika typer av remissunderlag, som att utredningsarbetet kan komma i

gång snabbare vid framtagandet av departementspromemorior i Ds-serien och

andra promemorior från Regeringskansliet än vid betänkanden i SOU-serien.

Samtidigt kan det konstateras att utredningskapaciteten inom Regerings kansliet är begränsad och att internt framtagna remissunderlag därmed inte

alltid kan bli lika genomarbetade som t.ex. vid externt framtagna betänkanden

i SOU-serien. Vid internt utredningsarbete inom Regeringskansliet saknas

dessutom medverkan från externa experter och en bred representation av olika

intressen, och det finns inte heller eventuella avvikande meningar att redovisa.

Utskottet uppmärksammar även skillnaden på departementspromemorior i Ds serien och andra promemorior från Regeringskansliet. Utskottet framhåller

värdet av att i efterhand kunna ta del av det underlag som har remitterats och

legat till grund för regeringens beslut, särskilt när det är fråga om förordningar

och lagförslag. Att samtliga underlag som remitteras numera finns tillgängliga

på regeringens webbplats är positivt och ökar även möjligheten för andra än

remissinstanserna att bidra med synpunkter. Samtidigt innebär publiceringar i

SOU-serien och Ds-serien en bättre tillgänglighet och underlättar för den som

i efterhand vill ta del av underlaget, t.ex. för att studera förarbeten till en lag.

Regeringens styrning av länsstyrelserna har också granskats. Granskningen

har varit inriktad på hur regeringen styr länsstyrelserna genom dels uppdrag i

regleringsbrev, dels uppdrag som beslutats i särskild ordning samt på hur

beredningen av dessa uppdrag går till. Utskottet understryker vikten av

samordning och helhetssyn vid beredningen av uppdrag till länsstyrelserna

oavsett i vilken form de ges. De åtgärder som vidtagits inom Regeringskansliet

för att åstadkomma en bättre samordning och helhetssyn vid styrningen av

länsstyrelserna uppmärksammas och utskottet ser positivt på dessa. I sitt

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING

4

2022/23:KU10

ställningstagande framhåller utskottet även vad det tidigare uttalat om

betydelsen av att berörda statliga myndigheter samarbetar med länsstyrelserna.

I den mån det framkommer att andra statliga myndigheter inte samarbetar med

länsstyrelserna faller det på regeringen att vidta styrningsåtgärder som

säkerställer att samarbete kommer till stånd.

Slutligen har utskottet granskat beredningen av förslag till EU förordningar. Enligt utskottet bör valet av beredningsform för svenska

ståndpunkter beträffande förslag till EU-förordningar vara grundat på samma

överväganden som när det gäller regeringsärenden. Utskottet inser att

tidsramarna och övriga förutsättningar för beslutsprocessen i EU kan medföra

svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande, också i fall då det

skulle vara motiverat. Likväl är det av största betydelse att det i dessa fall

företas en gedigen beredning som ger ett fullödigt underlag. Utskottet noterar

att det förekommer en kombination av olika beredningsåtgärder, bl.a.

kontinuerliga inhämtanden av synpunkter och kontakter mellan Regerings kansliet och berörda myndigheter. Vidare kan svarstiderna vara mycket korta.

Utskottet framhåller det angelägna i att externa beredningsåtgärder vidtas så

fort som möjligt för att ge myndigheter och andra bästa möjliga förutsättningar

att bidra med relevant och högkvalitativ information. Regeringskansliet har i

granskningen lämnat redogörelser för beredningsåtgärder över förslag till

förordningar. Redogörelserna talar för att det finns utvecklade arbetssätt som

anpassas efter förutsättningarna i de enskilda förslagen och förhandlingarna,

och utskottet har inget att invända mot de arbetssätt som används.

- - -

Se bifogad PDF för allt innehåll