Bet. 2022/23:NU3

Näringsutskottet s betänkande

2022/23 : NU3

Utgiftsområde 21 Energi

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgifts om råde 21 Energi, som uppgår till ca 4,9 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åta gan den. När det gäller Affärsverket svenska kraftnät tillstyrker utskottet reger ingens förslag till investeringsplan och till finansiella befogenheter. Vida re till styrker utskottet regeringens förslag till avgiftsuttag för elbered skaps av gif ten. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som har förts fram i motioner.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP). Le da möterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Center partiet och Mil jö partiet avstår från ställningstagande när det gäller budget beslutet och redo visar i stället sina överväganden i de särskilda yttran dena.

Behandlade förslag

Proposition 2022/23:1 inom utgiftsområde 21 Energi.

Fyra yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2022/23.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 21

Inledning

Utskottets bedömning

Statens budget inom utgiftsområde 21

Inledning

Propositionen

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Utskottets ställningstagande

Särskilda yttranden

1. Statens budget inom utgiftsområde 21 (S)

2. Statens budget inom utgiftsområde 21 (V)

3. Statens budget inom utgiftsområde 21 (C)

4. Statens budget inom utgiftsområde 21 (MP)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2022/23

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3

Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Statens budget inom utgiftsområde 21

a) Anslagen för 2023

Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 21 Energi enligt regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 21 punkt 4 och avslår motionerna

2022/23:1280 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

2022/23:2057 av Fredrik Olovsson m.fl. (S),

2022/23:2168 av Marielle Lahti m.fl. (MP) och

2022/23:2196 av Rickard Nordin m.fl. (C).

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 21 punkt 5.

c) Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät

Riksdagen godkänner investeringsplanen för elförsörjning för 2023–2025 som en riktlinje för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 21 punkt 2.

d) Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ge Affärsverket svenska kraftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 21 punkt 3.

e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften

Riksdagen fastställer avgiftsuttaget under 2023 för elberedskapsavgiften till högst 350 000 000 kronor.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 21 punkt 1.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.

Stockholm den 13 december 2022

På näringsutskottets vägnar

Tobias Andersson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tobias Andersson (SD), Elisabeth Thand Ringqvist (C) * , Fredrik Olovsson (S) * , Mats Green (M), Monica Haider (S) * , Jessica Stegrud (SD), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Marianne Fundahn (S) * , Isak From (S) * , Kjell Jansson (M), Birger Lahti (V) * , Camilla Brodin (KD), Eric Palmqvist (SD), Elin Söderberg (MP) * , Louise Eklund (L), Aida Birinxhiku (S) * och Ulf Lindholm (SD).

* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2022/23:1 i de delar som gäller utgiftsområde 21 Energi och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2022/23. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen redovisas också i bilaga 1 .

I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2023 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna , Vä n sterpartiet , Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riks dagsordningen).

Finansutskottet har föreslagit att riksdagen ska ställa sig bakom den utgifts ram för utgiftsområde 21 Energi för 2023 som regeringen har föreslagit (bet. 2022/23:FiU1). Regeringen har föreslagit att utgiftsramen ska bestämmas till 4 944 849 000 kronor (prop. 2022/23:1). D en 13 december 2022, dvs. efter att detta betänkande har justerats, väntas riksdagen fatta beslut med anledning av finans utskottets förslag. Näringsutskottets ställningstagande i detta betän kan de till hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen byg ger på förutsättningen att riksdagen fastställer ramen för utgiftsområde 21 i enlighet med finansutskottets förslag.

Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekono mis ka åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpro posi tio nen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i för hållande till de mål som riksdagen har beslutat.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att be hand la den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den lö pan de uppföljningen av regeringens resul tat redovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredo vis ning för u t giftsområde 21 i budgetpropositionen. Genomgången är ett un der lag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fort satta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Först behandlas regeringens resultatredovisning. Där e fter be handlar ut skottet de för slag i bud getpropositionen och de motionsförslag som gäller sta tens bud get inom utgiftsområde 21 Energi. I detta avslutande avsnitt redo visas ock så hur utskottet ställer sig till de tillkännagivanden som regeringen har redo visat som slutbehandlade i budgetpropositionens utgiftsområde 21.

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 21

Inledning

U tskottet har sedan 2015 kontinuerligt följt upp regeringens resul tat redovis ning i budgetpropositionen, utgiftsområdena 19 Regional utveck ling, 21 Ener gi och 24 Näringsliv. Uppföljningen 2015 omfattade i första hand en över sikt lig genomgång och analys av de mål och indikatorer som används inom res pektive utgiftsområde. Därutöver undersöktes resultatredovisningens struk tur och förhållandet mellan mål, indikatorer och vissa resultat. Efterföl jande år har utskottet följt upp i vilken utsträckning regeringen har beaktat och till go do sett de synpunkter utskottet har haft på resultatredo vis ningen. Hösten 2017 genomfördes därutöver en närmare uppföljning av ett an slag per utgifts om rå de.

Utskottets senaste iakttagelser och bedömningar redovisa de s i utskottets bud get betänkanden för respektive utgiftsområde (bet. 202 1 /2 2 :NU1, bet. 202 1 /2 2 :NU2, bet. 202 1 /2 2 :NU3).

U tskottet har under hösten 202 2 huvudsakligen fortsatt att följa upp i vilken utsträckning regeringen har beaktat och tillgodosett de synpunkter på resultat redovisningen som utskottet har framfört tidigare .

Utskottets bedömning

Utskottet vill inledningsvis påminna om att regeringen, enligt 10 kap. 3 § bud getlagen, i budgetpropositionen ska lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har be slu tat, och att redovisningen ska vara anpassad till respektive utgiftsområde.

Utskottet vill därefter erinra om den positiva syn på hur resultatredo vis ningen inom utgiftsområdet har utvecklats under det senaste decenniet och som har redovisats av utskottet i flera tidigare budgetbetänkanden. Vidare kan det finnas skäl att nämna att denna utveckling har varit oberoende av vilka par tier som har haft regeringsmakten. Utskottet välkomnar trots denna positiva grundsyn en fortsatt dialog med företrädare för regeringen och Regerings kansliet för att utveckla och förbättra redovis ningens träff säkerhet och struktur även fortsättningsvis . Med detta sagt fokuserar utskottet på de synpunkter som fram fördes i motsvarande budgetbetänkande hösten 2021 och med inrikt ning på att identifiera och värdera hur regeringen har valt att hantera dessa syn punkter.

När det gäller mål och indikatorer konstaterade utskottet hösten 2021 att det saknades indikatorer för pelaren ekologisk hållbarhet, inom det över gri pande målet för ener gipolitiken. Vidare anförde utskottet att i syfte att främja läsbarheten i resultatredovisningen är det viktigt att reger ingen motiverar till komsten av nya indikatorer och bedöm nings grun der. Vidare ansåg utskottet att d et även bör fram gå tydligt hur de valda indikatorerna bör tolkas.

Här kan utskottet först konstatera att regeringen har uppmärksammat denna synpunkt och anger att den har gett Energi myndigheten i uppdrag att föreslå lämpliga indikatorer kopplat till pelare n ekologisk hållbarhet . Utskottet har no terat att u ppdraget gavs i ett reviderat reglerings brev till Energimyndigheten i juni 2022. Inriktningen på u ppdraget innebär att myn digheten ska föreslå två till fem lämpliga indikatorer för att följa upp det övergripande målet om eko logisk hållbarhet inom energipolitiken. Uppdraget ska redovisas till Reger ings kans liet senast den 1 mars 2023. Utskottet ser positivt på reger ingens han tering av den aktuella synpunkten och förutsätter att de indikatorer som upp draget utmynnar i redovisas i nästa budget propo sitions resultatredo vis ning.

R egeringen redovisar vidare att den sedan tidigare har lagt till två indika torer för att mäta målupp fyllelsen när det gäller industrins konkurrens kraft. I årets budgetproposition introducerar regeringen ytterligare en indikator för det ta ändamål – natur gaspriserna – eftersom priset på naturgas påverkar kon kur renskraften hos dem som använder gas. Därtill motiveras den nya indi ka torn med att gas priserna har påverkan på elpriset. Regeringen anger att de tre om nämnda indikatorerna motiverar att indikatorn för industrins energi kost na der kan utgå eftersom den bedöms vara överflödig.

Här är utskottets uppfattning att motiveringen bakom den nya indikatorn och hur den lämp ligen bör tolkas kunde ha varit mer utförlig. Därtill anser ut skottet att det bör övervägas noggrant innan en indikator avvecklas, eftersom riksdagen därigenom riskerar att förlora värdefulla möjligheter att göra sådana iaktta gel ser av utvecklingen över tid som förutsätter längre tids serier . Utskot tet anser att det därför kunde ha varit lämpligt att behålla indi katorn för indus trins energikostnader parallellt med de övriga indikatorerna under ett an tal år innan det fanns anledning att överväga att avveckla denna in di kator.

När det gäller regeringens bedömning av måluppfyllelsen påpekade utskot tet hösten 2021 att r egeringen hade redovisa t bedömningar av mål upp fyllelse för de flesta av de riksdagsbundna målen inom utgiftsområdet men inte för alla. En bedöm ning när det gäll de utvecklingen av den total a andel en förnybar energi hade gjorts tidigare i resultatredovisningen men inte i avsnittet med reger ingens bedömning av måluppfyllelsen. Det gjordes inte heller någon be döm ning av måluppfyllelse när det gäll de pelaren ekolo gisk håll barhet och inte heller hänvisades det till om denna bedömning redovisades i något annat ut gifts område.

Här kan utskottet konstatera att r egeringen redovisar att Sverige har uppnått de energipolitiska mål som hade målåret 2020 (inkl usive ett mål om den totala andelen förnybar energi). Det saknas emellertid fortfarande en bedömning av måluppfyllelsen när det gäller det grundläggande energipolitiska målet ekolo gisk hållbarhet. Om detta samman hänger med att det inte finns några resultat in dikatorer knutna till detta mål i linje med vad utskottet har konstaterat ovan, kan reger ingens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram sådana indika torer för väntas underlätta regeringens möjligheter att göra en kvalifi ce rad be döm ning av mål uppfyllelsen på detta område.

Statens budget inom utgiftsområde 21

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 21 Energi

enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som reger ingen har begärt. Riksdagen fastställer även avgiftsuttaget för elbe red skapsavgiften, godkänner regeringens förslag till inves terings plan för Svenska kraftnät och bemyndigar regeringen att ge affärs verket finansiella befogenheter i enlighet med det som regeringen har föreslagit. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2023 inom utgiftsområde 21 avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

Inledning

Den 13 december 2022 väntas riksdagen fatta beslut om statsbudgetens ramar för de olika utgiftsområdena för 2023 och om en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområdena för 2024–2025.

Tabell Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsnivåer för ut gifts område 21 Energi

Miljoner kronor

År

Regeringens förslag

Avvikelse gentemot regeringen

S

V

C

MP

2023 (föreslagen utgiftsram)

4 945

–367

225

– 317

20 706

2024 (utgiftsberäkning)

5 017

–358

4 675

– 480

18 406

2025 (utgiftsberäkning)

4 629

–358

6 900

– 483

15 706

Av tabellen ovan framgår regeringens och motionärernas förslag till ram för utgiftsområde 21 Energi för 2023 och motsvarande beräkningar för 2024–2025. Andra uppfattningar än regeringens om utgiftsramarnas storlek har re do visats i partimotionerna 2022/23:2074 (S), 2022/23:1299 (V), 2022/23:2180 (C) och 2022/23:2275 ( MP).

A v tidsskäl har finansutskottet inte berett övriga utskott tillfälle att yttra sig över bud get propositionen för 2023 (prop. 2022/23:1) eller de motioner som har väckts om inkomster och utgiftsramar som berör utskottets bered nings om rå de. Finansutskottet justera de sitt betänkande om utgifts ramarna (bet. 2022/23:FiU1) den 12 december 2022.

I detta ärende ska utskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgifts området ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Utgångspunkten för bered ningen är att ramen för ut gifts område 21 Energi fastställ s av riksdagen till 4 944 849 000 kronor i enlighet med vad finansutskottet har föreslagit .

Regeringens förlag till fördel ning på olika anslag inom utgiftsområdet fram går av tabellen i bilaga 2. Den utgiftsram som regeringen föreslår fördelas på elva anslag. I bilagan redo visas också de förslag som finns i motionerna 2022/23:2057 (S), 2022/23:1280 (V) , 2022/23:2196 (C) och 2022/23:2168 (MP) . Enligt förslaget i propositionen kompletteras sex av anslagen inom ut gifts området med bemyndiganden för regeringen att ingå ekonomiska åta gan den som leder till utgifter de kommande åren, vilket framgår av bilaga 3.

I det följande redovisas inledningsvis utgiftsområdets omfattning som det be skrivs i budgetpropositionen. Efter det beskrivs energipo litiken s inriktning och de tillkännagivanden som regeringen har redovisat i budgetpropositionen . Därefter redovisas regeringens överväganden om vart och ett av de elva ansla gen inom utgiftsområdet och de föreslagna bemyndigandena. Slut ligen be skrivs de motioner som innehåller alternativa förslag till anslag .

Propositionen

Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel och användning av energi samt elsäkerhet. Myndigheter som hör till utgiftsområdet är Statens energi myn dig het (Energimyndigheten), Energimarknadsinspektionen, Affärsverket svens ka kraftnät (Svenska kraftnät), Elsäkerhetsverket och Oljekrisnämnden.

Politikens inriktning

Regeringen anser att den svenska energipolitiken behöver en ny inriktning. Där för avser den att återkomma till riksdagen med förslag om att målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 ersätts med mål om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040. Vidare är det regeringens avsikt att göra en myn dighetsöversyn på energiområdet utifrån inriktningen att säkerställa att alla fossilfria energislag, inklusive kärnkraften, utgör en naturlig del av ener gisystemet.

Vidare anser regeringen att hushåll och företag ska få rimliga och förutse bara elpriser och att robustheten i elsystemet ska återställas. Effektivise ring av styr medel och stöd, färre administrativa hinder och satsningar på ny teknik och innovation anges som medel för att uppnå detta. Regeringen redovisar också avsikten att se till att en del av Svenska kraftnäts s.k. flaskhalsintäkter återförs till elkonsumenterna genom utbetalning av ett tillfälligt högkostnadsskydd. Regeringen avsätter även medel under 2023 inom utgiftsområde 24 Näringsliv för ett riktat elstöd till elintensiva företag.

Regeringen konstaterar att p rognoser pekar på att elkonsumtionen kan kom ma att fördubblas eftersom Sverige elektrifierar större delar av industrin och transportsektorn. Därför anser den att e nergipolitiken behöver utvecklas för att kunna möta en elanvändning som kan uppgå till minst 300 TWh 2045. En av regeringens främsta prioriteringar är att arbeta för att säkra ny planerbar elpro duktion i Sverige. Enligt regeringen handlar det om att möjliggöra ny kärnkraft eftersom k ärnkraften ska ha en avgörande roll både i att återupprätta en leve rans säker och trygg elförsörjning samt för att åstadkomma en effektiv kli mat omställning. Regeringen meddelar avs ikten att återkomma till riksdagen med ett förslag på en garantiram för kärnkraft i syfte att säkra en stabil elför sörjning i Sverige. Utöver detta görs satsningar på forskning och innovation om kärn kraft, inklusive forskning inom strålsäkerhetområdet och på att stärka kom pe tensen vid de myndigheter som är viktiga för kärnkraftens utveckling.

För att hjälpa hushållen att klara den kommande vintern avser regeringen att genomföra åtgärder som kommer att lindra effekterna av höga elpriser för hus håll och företag. Genom arbetet i EU kommer regeringen verka för att ta fram gemensamma åtgärder som kommer att stärka försörjningstryggheten och minska energipriserna.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har tillsammans med flera andra faktorer som nämns i budgetpropositionen gjort att elförsörjning ssituationen in för den kommande vintersäsong en är ansträngd. Regeringen föreslår därför att anslaget för elberedskap höjs för att stärka det civila försvaret inom energi om rådet för att sektorn bättre ska kunna förebygga, motstå och hantera sådana stör ningar i energiförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på sam hället.

Regeringen konstaterar vidare att e n effektiv användning av energi bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft och till minskad klimat- och miljö på verkan men minskar även konsumenternas sårbarhet mot höga ener gipriser. M yn digheter inom den statliga förvaltningen har därför fått i uppdrag att vidta energibesparingsåtgärder med syfte att minska sin elanvändning. Vidare före slås åtgärder för energieffektivisering på ca 1,2 miljarder kronor under 2023–2025. Satsningen omfattar bl.a. ett investeringsbidrag för konvertering av upp värm ningssystem och energieffektiviserande renovering av småhus som värms med direktverkande el eller gas.

När det gäller förnybar elproduktion ska k raven på bygglov för integrerade solceller ses över och regeringen kommer även att föreslå höjd sub ven tions grad för solceller inom ramen för skattereduktionen för grön teknik. Reger ingen anför därtill att v indkraften har en viktig plats i energimixen , men den ska verka under konkurrensneutrala villkor, och byggas med hänsyn taget till lokala intressen och miljö.

Den omfattande elektrifiering som samhället står inför ställer stora krav på effektiva och snabba tillståndsprocesser för elnät. Regeringen föreslår därför att Energimarknadsinspektionen tillförs ytterligare medel för att inte myndig heten ska vara en flaskhals i detta sammanhang .

Transportsektorns elektrifiering ska bl.a. underlättas genom att medel till förs för utbyggnad av l addinfrastruktur i hela landet . Resurstillskotten ska för delas mellan i första hand stöd till publika laddstationer för lätta fordon och stöd till elektrifiering av tunga transporter.

Avslutningsvis konstaterar regeringen att k raftvärme bidrar till planerbar och stabil elförsörjning i Sverige , men att a vfallsförbränningsskatten har för svagat lönsamheten för kraftvärme i Sverige . Regeringen meddelar därför av sikten att avskaffa avfallsförbränningsskatten och att produktionen av värme i kraftvärme- och värmeverk inom EU:s utsläppshandelssystem ska befrias från koldioxidskatt.

Redovisade tillkännagivanden

I budget pro posi tionen redovisar regeringen tre tillkännagivanden från riks da gen som gäller energipolitiken. Samtliga dessa anges som slutbehandlade. Ut över dessa tre tillkännagivanden redovisar regeringen även ett till känna gi van de om den s.k. reduktionspliktens effekter som riksdagen har beslutat på för slag av miljö- och jord bruks utskottet (bet. 2020/21:MJU23, rskr 2020/21:411). Detta tillkänna gi van de anges som ej slutbehandlat.

De tre tillkännagivanden som anges som slutbehandlade är:

– t illkännagivande om att energi forsk ning bör omfatta alla relevanta kraft slag inklusive kärnkraft (bet. 2018/19:NU14, rskr. 2018/19:253)

– t illkännagivande om att tidsfrister och kontaktpunkt bör omfatta konces sionspliktiga elnät (bet. 2020/21:NU27, rskr. 2020/21:394)

– t illkännagivande om att regeringen ska ut arbeta en strategi för kraft- och fjärrvärme (bet. 2021/22:NU15, rskr. 2021/22:214).

Regeringen anger följande som grund för att den anser att de tre tillkänna gi van dena är slutbehandlade. När det gäller d et förstnämnda tillkännagivandet om energi forskning konstaterar regeringen att i villkoren för anslaget 1:4 Ener giforskning, anslagsposten 11 Forskning, utveckling och innovation har det för tyd ligats att Energimyndigheten har ansvar för strategiarbetet och har möj lighet att prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärn kraft, i den mån detta bedöms rimligt för att bidra till målen för forskning och inno vation på energiområdet. Mot denna bakgrund har Energi myndig he ten be slutat att stödja ett kompetenscentrum på kärn kraftsområdet. Dessutom har Energi myndigheten beviljat medel till Swedish Modular Reac tors AB för de mon stration av en blykyld mindre reaktor.

När det gäller det andra tillkännagivandet konstaterar regeringen att det inne bär att bestäm mel serna om tidsfrister och kontaktpunkt även bör omfatta konces sions plik tiga elnät, eftersom det är mer i linje med det s.k. förny bart direktivets syfte, som anger att tidsfristerna på högst två år ska omfatta samt liga relevanta för fa randen. I budgetpropositionen anger regeringen att det inte finns några hinder för att in klu dera koncessionspliktiga elnät eftersom förny bart direktivet inte för hindrar att med lems länderna går längre än direk ti vets mi ni mikrav.

Beträffande det sist nämnda tillkännagivandet konstaterar r egeringen att Ener gi myndigheten i juni 2022 fick i uppdrag att ta fram ett förslag till fjärr- och kraftvärmestrategi. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten bl.a. ge nom föra en översyn av byggregler, EU-regler för biobränslen samt skatter och andra styrmedel som påverkar fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft. Upp dra get ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 15 december 2023.

Anslag och bemyndiganden för 2023

Regeringen föreslår att drygt 4,9 miljarder kronor anvisas till utgiftsområde 21 Energi för 2023. Fördelningen av medel på de elva olika anslagen inom ut giftsområdet framgår nedan och av bilaga 2. För sex av anslagen föreslår re geringen att den ska bemyndigas att ingå ekonomiska förpliktelser som leder till utgifter under de kommande åren. Förslagen till bemyndiganden redovisas i bila ga 3. Dessutom före slår regeringen att riksdagen ska fastställa avgifts uttaget för elberedskaps av giften för 2023. I det följande redogörs för reger ingens för slag till anslag och bemyndiganden för 2023 för utgiftsområde 21 Energi.

Anslaget 1:1 Statens energimyndighet får användas för Energimyn dig he tens förvaltningsutgifter samt för Fjärrvärmenämnden. Myndig heten bedriver ock så viss avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet. Vidare finansieras viss verk sam het vid myndigheten genom offentligrättsliga avgifter av vilka myn dig heterna får disponera en viss del. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar knappt 4 53 miljoner kronor för 202 3 till anslaget 1:1 Statens energimyndighet. Anslaget föreslås öka med 7,5 miljoner kronor fr.o.m. 2023 till följd av att regeringen har beslutat om en ny struktur för samhällets kris bered skap och ci vi la försvar. Ökningen finansieras genom minskningar av anslaget 2:4 Kris beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets kris bered skap. Ener gi myndighetens anslag ökas därtill med 1 miljon kronor fr.o.m. 2023 för att fi nansiera myndighetens arbete med ett informationscentrum för hållbart byg gan de med fokus på energieffektiviserande renovering. Denna höj ning finan sieras med en motsvarande sänkning av anslaget 1:4 Boverket inom utgifts om råde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsu mentpolitik.

Anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering får användas för utgifter för att utveckla och introducera ny energieffektiv teknik på marknaden samt för stöd till energieffektiv teknik. Anslaget får även användas för utgifter för in satser för informationsspridning, utveckling och spridning av verktyg och me to der samt utredningsinsatser. Anslaget får användas för utgifter för ge nom förandet av EU-rättsakter samt annat internationellt samarbete inom ener gi effektivi seringsområdet och därtill hörande metod-, utvecklings- och utred ningsarbete. Det är även möjligt att använda a nslaget för utgifter för utveck ling av styrmedel för energi effektivisering samt för insamling av ny och utveckling av befintlig energi statistik som kan användas i syfte att minska energi använd ningen. An sla get får också användas till investeringsstöd som leder till mins kad el- och gas användning i lokaler och hos hushåll samt de admini strativa ut gifter som ett in vesteringsstöd medför.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 397 miljoner kronor till anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering under 2023 . Den föreslagna nivån inne bär en ökning med 379 miljoner kronor under 2023 för satsningar på energi effektivisering i småhus som värms upp med direktverkande el eller gas i syfte att minska sårbarheten för höga energipriser och bidra till ökad försörj nings trygghet. Satsningen inkluderar ett ekonomiskt investeringsbidrag för kon ver tering av uppvärmningssystem och energieffektiviserande renovering av små hus som i dag värms med direktverkande el eller gas. Det eko no miska inves teringsbidraget ska administreras av länsstyrel serna med stöd av Bo verket.

För att möjliggöra planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det enligt regeringen nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen föreslår därför att den ska bemyndigas att under 202 3 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför be hov av framtida anslag på högst 660 miljoner kronor 202 4 och 202 5 .

Anslaget 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion får användas för arbete med informations-, utrednings-, utvärderings- och samordningsinsatser i syfte att underlätta för utvecklingen av fossilfri elproduktion. Anslaget får även använ das för utgifter för stöd till länsstyrelser, kommuner och regioner samt före ning ar för samordnings- och informationsinsatser . Vidare får anslaget använ das för att finansiera studier av miljöeffekter av etableringar av förnybar elpro duktion inklusive utveckling av tekniska och andra lösningar för att underlätta samexistens med övriga samhällsintressen. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 1 miljo ner kronor för 202 3 till det aktuella anslaget. Det innebär en minskning med 4 miljoner kronor jämfört med vad som hade beräknats för det aktuella året i budgetpro positionen för 2022.

För att möjliggöra planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det enligt regeringen nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen föreslår därför att den ska bemyndigas att under 202 3 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför be hov av framtida anslag på högst 3 0 miljoner kronor 202 4 och 202 5 .

Anslaget 1:4 Energiforskning får användas för utgifter och statsbidrag för forsknings-, utvecklings-, demonstrations- och kommersialiseringsinsatser inom energiområdet. Anslaget får även användas för utgifter för bidrag för att främja utvecklingen av teknik som basera s på förnybara energislag och effek tiv energianvändning i industriella processer i försöks- eller fullskalean lägg ningar. Utöver detta får anslaget även användas för arbe te med forsknings rela terade uppgifter, utgifter för utrednings-, utvär de rings- och sam ordnings in satser inom energiområdet, svenskt och interna tio nellt forsk nings- och utveck lings samarbete samt för att uppfylla Sveriges åta gan den inom ramen för in gångna bilaterala energiforsknings samarbeten .

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar närmare 1 4 18 miljoner kronor till anslaget 1:4 Energiforskning för 202 3 . Anslaget föreslås öka med 50 miljo ner kronor 202 3 för finansiering av ytterligare forskning och innovation om kärnkraft.

För att möjliggöra planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det enligt regeringen nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen föreslår därför att den ska bemyndigas att under 202 3 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför be hov av framtida anslag på högst 3 , 3 milj arder kronor 202 4 –202 8 .

Anslaget 1: 5 Energimarknadsinspektionen får användas för Energimark nads in spektionens förvaltningsutgifter. Vidare finansieras viss verksamhet vid myndigheten genom offentligrättsliga avgifter av vilka myndigheten får dispo nera en viss del. Regeringen bedömer att myndigheten behöver resurser för att kunna fortsätta arbetet med att halvera ledtiderna för tillståndsprocesser för el nät och säkerställa en utvecklad elmarknad . Därför föreslår den att an slaget ökas med 25 miljoner kronor 202 3 . Anslaget föreslås också öka med 3,5 mil joner kronor under 2023 som en följd av att den nya strukturen för sam hällets kris beredskap medför ytterligare arbetsuppgifter för myndigheten. Sam man taget innebär detta att r egeringen föreslår att riksdagen an visar drygt 209 mil joner kronor till anslaget 1: 5 Energimarknads inspek tionen för 202 3 .

Anslaget 1: 6 Elberedskap får användas för utgifter för elberedskap, civilt försvar inom energisektorn och ersättning för solidaritetsgas som begärs enligt artikel 13 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjnings-trygg heten för gas och om upphävandet av förordning (EU) nr 994/2010 och för dammsäkerhet. Anslaget får också användas för utgifter för tillsynsuppdrag enligt säkerhetsskyddslagen. För att förstärka insatserna för elberedskap före-slås anslaget öka med 90 miljoner kronor 202 3 . Regeringen föreslår att riks-dagen anvisar totalt 453 miljoner kronor för 202 3 till anslaget 1: 6 Elberedskap.

För att underlätta planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det enligt regeringen nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Den långa tidsramen är nödvändig för de långa drifts- och underhållsavtal som måste tecknas för att säkerställa nödvändiga elbered skaps åtgärder. Regeringen föreslår därför att den ska bemyndigas att under 202 3 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför be hov av framtida anslag på högst 2 milj arder kronor 202 4 –203 8 .

Regeringen föreslår vidare att avgiftsuttaget under 202 3 för elberedskaps-av giften fastställs till högst 350 miljoner kronor. Elberedskapsavgiften tas ut av den som har nätkoncession och finansierar åtgärder som beslutas med stöd av elberedskapslagen (1997:288) . Åtgärderna syftar till att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra på frest ningar på samhället och att tillgodose elförsörjningen vid höjd elbered skap. Åtgärderna finansieras från den del av anslaget 1: 6 Elberedskap som dis po neras för elberedskap av Svenska kraftnät. Anslaget uppgår till motsva rande belopp som avgiftsuttaget över tid.

Anslaget 1: 7 Avgifter till internationella organisationer får användas för ut gifter till internationella organisationer samt utgifter för internationellt sam-arbete inom energiområdet. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar drygt 25 miljoner kronor till det aktuella anslaget för 202 3 .

Anslaget 1: 8 Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m. får användas för utgifter för statsbidrag till kommunal energi- och kli matrådgivning, utbildning av och information till energi- och klimatråd gi vare samt information till energi- och klimatrådgivningens målgrup per. Ansla get får också användas för administrativa utgifter kopplade till energi- och klimat rådgivningen. Vidare får anslaget användas för att finansiera läns styrel sernas arbete med att samordna kommuner, företag och andra aktörer i länet och driva utveckling, genomförande, uppföljning och utvärdering av re gionala energi- och klimatstrategier. Utöver detta får anslaget också använ das för stöd till lo ka la och regionala nätverk och samverkansprojekt för att utveck la och sprida erfarenheter om arbetsmetoder, teknik och annan kunskap kring energi- och klimatomställning i t.ex. miljötillsyn, cirkulär omställning, fysisk plane ring och offentlig upphandling. Anslaget får även användas för utgifter för att ge nom föra elektrifieringsstrategin samt för att täcka utgifter för uppdrag som syf tar till att bidra till strategins genomförande. Regeringen föreslår att riks dagen anvisar 1 55 miljoner kronor för 202 3 till det aktuella anslaget.

För det aktuella anslaget föreslår regeringen också att den bemyndigas att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden med för behov av framtida anslag på högst 120 miljoner kronor 2024 och 2025. Bemyndigandet motiveras med att det underlätta r planering en och tecknande t av avtal om fleråriga projekt om regeringen kan fatta beslut som medför åta gan den för kommande år.

Anslaget 1: 9 Elsäkerhetsverket får användas för Elsäkerhetsverkets förvalt ningsutgifter. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar drygt 7 3 miljo ner kro nor för 202 3 till det aktuella anslaget . Det bör nämnas att El säker hets ver kets verksamhet i huvudsak finansieras med elsäker hetsavgiften.

Anslaget 1:10 Laddinfrastruktur får användas för utgifter för stöd till och investeringar i publika stationer för snabbladdning av elfordon för ökad till gäng lighet, redundans och kapacitetshöjning längs större vägar, stöd till publik laddning på allmän platsmark och infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter genom statiskstationär laddning eller tankning samt för utbyggnad av infrastrukturen för ellastbilar i regionala nätverk och sammanhängande stråk mellan Sveriges större städer. Stödet för att ställa om last bilarna ska vara teknikneutralt. Anslaget får även användas för stöd till ladd infrastruktur i ham nar och på kajer , till utgifter för laddstationer för el och tank stationer för vätgas och till utgifter för berörda myndigheters arbete kopplat till stödet . Det får även användas för att infria ingångna åtaganden i fråga om de tidigare an slag en 1:5 Infra struktur för elektrifierade transporter inom utgifts område 21 Energi och 1:23 Laddinfra struk tur inom utgiftsområde 20 Allmän mil jö- och natur vård.

Regeringen anför att e ldrivna transporter ska möjliggöras i hela landet ge nom en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av än da målsenlig laddinfrastruktur. Mot den bakgrunden föreslår regeringen en sats ning för att säkerställa en förbättrad tillgänglighet till laddinfrastruktur och ökad laddkapacitet i hela landet. Även för tunga transporter behöver laddin fra strukturen byggas ut på depåer, för destinationsladdning och längs vägar i hela landet, med början för de regionala godstransporterna för att successivt bil da sammanhängande stråk i hela landet. Regeringen anser att h amnar har en viktig roll som nav för elektrifiering av flera trafikslag. Därför behöver laddin frastrukturen även byggas ut i hamnar och på kajer.

Den beskrivna satsningen innebär att anslaget föreslås öka med 90 miljoner kronor och totalt uppgå till 1 090 000 000 kronor 2023. Anslagets namn och än damål har också justerats för att inkludera den ovan nämnda satsning en .

Till anslaget 1:10 Laddinfrastruktur föreslår regeringen även att den ska be myndigas att ingå ekonomiska åtaganden under 2023 som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 , 3 miljarder kronor 2024 och 2025.

Slutligen föreslår regeringen anslaget 1:11 Biogasstöd vars ändamål är att täcka utgifter för att stimulera utvecklingen av biogasproduktion. Anslaget får även användas för de administrativa utgifter som detta medför. Under 2023 före slås anslaget minska med 50 miljoner kronor till följd av en överföring till an slaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel för stöd till metangasreducering.

Sammantaget innebär detta att regeringen föreslår att 650 miljoner kronor anvisas under anslaget 1:11 Biogasstöd för 2023.

Svenska kraftnäts investeringsplan

Svenska kraftnät är ett affärsverk vars huvudsakliga uppgift är att på ett affärs mässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraft överföringssystem. Denna del av verksamheten finan sieras förutom av nät-, system- och kapacitetsavgifter genom lån. Riksdagen fast stäl ler ett tak för belåningen och föreslås även god känna Svenska kraftnäts in ves te ringsplan .

När Svenska kraftnät bildades i början av 1990-talet var transmissionsnätet för el i en fas av förvaltning och låga investeringsvolymer, vilket har övergått till en fas av omfattande ny- och ombyggnation. Det innebär en väsentligt ökad investeringsvolym för att öka överföringskapaciteten i Nordeuropa, förbättra drifts säkerheten, förnya befintliga anläggningar, ansluta ny elproduktion, främst i form av vindkraftsparker, och anpassa transmissionsnätet till förändra de överföringsmönster. Investeringarna i det svenska transmissionsnätet har ökat kraftigt och en nivå i storleksordningen tio miljarder kronor per år kom mer enligt regeringen att kvarstå under överskådlig tid. Budgeten för anskaff ning och nya in ves teringar mer än tredubblas under perioden och uppgår till knappt 8,2 mil jarder kronor 2025. Budgeten för reinvesteringar väntas fyrdub blas under sam ma period.

I budgetpropositionen konstaterar regeringen att Svenska kraftnät har redo visat sitt förslag till investerings- och finansieringsplan för treårsperioden 2023–2025 som omfattar åtgärder i transmissionsnätet inklusive utlands för bin delser och utrustning för elektronisk kommunikation . De planerade inves teringarna under den aktuella perioden beräknas uppgå till 27 ,3 miljarder kro nor varav ca 6 ,3 milj arder kronor avser 2023. Tidsmässiga förskjutningar som kan påverka investeringsnivåerna de enskilda åren kan förekomma .

Regeringen delar Svenska kraftnäts bedömning av vilka investeringar som bör göras de närmaste åren och föreslår därför att investeringsplanen godkänns som en riktlinje för affärsverkets investeringar. Regeringen konstaterar vidare att den höga investeringsvolymen ställer krav på planering, analys av resurs åtgång samt uppföljning och kontroll i verksamheten. Det är därför vik tigt att Svenska kraftnät redovisar ekonomiska bedömningar, motiv för och konse kven ser av investeringar, underlag för prioriteringar och utfall av före gående investeringsplan.

Svenska kraftnät ansluter i huvudsak nät från andra nätägare till trans mis sions nätet. Under de senaste åren har havsbaserad vindkraft gått från att vara en nästintill obetydlig del av Svenska kraftnäts portfölj av ansöknings ärenden till att utgöra en stor del av den ansökta volymen. På användarsidan har a n slut ning av större enskilda användare återigen blivit aktuell under de senaste åren. Svenska kraftnät har fått flera ansökningar som gäller anslutning av elin tensiva industrier, och under det senaste året har flera större förfråg ningar in kommit som rör omställningen till en mer fossilfri tillverkning.

I budgetpropositionen redovisar regeringen översiktligt de investerings pro jekt som var för sig överstiger 400 miljoner kronor. Projekten samlas under olika underrubriker med bäring på vilken typ av in vesteringar det handlar om (ex empelvis anslutningar, marknadsintegration, system förstärkning, ny- och reinves ter ingar). Några av projekten om nämns kort fattat i det följande.

Under 2023–2025 pågår ett 40-tal olika projekt som möjliggör anslutning av ny elproduktion, främst nya vindkraftsparker. Det handlar exempelvis om anslutning av vindkraftsparker i Väröbacka (havsbaserad) och i Gäddtjärn (land baserad). Även större användare kommer att anslutas (som exempelvis Hybrit-anläggningen i Norrbotten).

Investeringar med inriktning på marknadsintegration handlar bl.a. om att bygga bort begräsningar i överföringsförmågan. Projekten genomförs dels för att öka marknadsintegrationen mellan Sverige och andra länder, dels för att bygga bort handelsbegränsningar inom landet. Under 2023–2025 kom mer ar be te utföras i flera större projekt . Det är exempelvis Aurora Line som är en ny 400 kV-ledning mellan Sverige och Finland. Svenska kraftnät och 50 Hertz, en av de tyska transmissionsnätsoperatörerna, har vidare slutit ett avtal om en ny förbindelse, Hansa Powerbridge, mellan elområde 4 och Tyskland. För bin delsen planeras att tas i drift 2026. Syftet är att möjliggöra export genom ut ökad handelskapacitet mellan Sverige och Kontinentaleuropa men även att för bättra importmöjligheter na under perioder med stora europeiska överskott. För att reducera överföringsbegränsningar i sydöstra Sverige planeras en ny luftledning på 400kV som beräknas öka överföringskapaciteten mellan elom rå dena 3 och 4 med ca 500 MW. Ledningen kommer även att få betydelse för ut lands förbindelsen Nordbalt samt möjliggöra anslutning av havsbaserad vind kraft och bidra till att upprätthålla driftsäkerheten.

Under 2023–2025 pågår även ett 40-tal större systemförstärkande projekt vars syfte är att stärka eller upprätthålla drift säker heten och därmed långsiktig leveranssäkerhet i kraftsystemet. Det hand lar bl.a. om Åtgärdspaket Norr lands kusten som består av nio ingående projekt. Beho vet av effektuttag längs kusten i övre Norrland har ökat kraftigt och åtgärder be höver därför genom föras för att möjliggöra nya anslutningar. Pake tet omfat tar bl.a. led nings för stärkningar och nya stationer. Ett annat exem pel är att Svenska kraftnät har kon sta terat att det behövs en ny kabel förbindelse till Gotland ca 2030 för att möta prognostiserad förbruk nings ökning på ön. O li ka kabelal ternativ utreds för närvarande. Dessutom genomförs inv es teringar för att upp gra dera elnäten genom både östra och västra Stock holm.

Svenska kraftnäts finansiella befogenheter

När det gäller Svenska kraftnäts finansiella befogenheter föreslår regeringen följande:

– Regeringen bemyndigas även att för 2023 låta S venska kraft nät placera likvida medel i och utanför Riksgäldskontoret.

– Regeringen bemyndigas för 2023 att besluta om delägarlån eller borgen om högst 600 miljoner kronor till förmån för bolag i vilka S venska kraftnät förvaltar statens aktier.

– Regeringen bemyndigas att för 2023 bevilja lån till företag som bedriver nät verksamhet enligt ellagen som uppgår till högst 700 miljoner kronor.

– Regeringen bemyndigas för 2023 att besluta om förvärv och bildande av bolag som ska verka inom S venska kraftnäts verksam hets område intill ett belopp om 250 miljoner kronor samt avyttra aktier intill ett belopp om 20 miljoner kronor.

Bemyndigande att låta Svenska kraftnät ge lån till företag som bedriver nät verk samhet enligt ellagen (1997:857) ryms inom den sam man lagda ramen och syftar främst till att finansiera åtgärder, utom drift och underhåll, för att öka el nätets kapacitet för att underlätta anslutningen av anläggningar för pro duk tion av förnybar el, om det finns särskilda skäl att anta att en sådan anslut ning annars inte kommer att äga rum. Regeringen anger att den kommer att kräva full ersättning för statens risk i samband med borgensteckning eller lån giv ning.

Motionerna

I partimotion 2022/23:1280 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) förordas ändringar som innebär att anslagsnivån för utgiftsområde 21 Energi uppgår till 5 169 849 000 kronor. Det är 225 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budget pro positionen för 2023. Motionärerna aviserar en omfattande satsning på inves te ringar för klimatet fr.o.m. 2024 inklusive satsningar som ska under lätta om ställ ningen till förnybar energi och säkra den lokala energi för sörj ningen.

I motionärernas förslag till anslag inom utgiftsområde 21 Energi för 2023 anges att de vill avveckla kärnkraften och att de mot den bakgrunden avvisar regeringens förslag om att avsätta 50 miljoner kronor för forskning och inno vation på kärnkraftsområdet.

Utöver detta vill motionärerna gynna de kommuner där vindkraft har byggts genom ett statligt stöd under en övergångsperiod på två år. Tanken är att detta stöd ska fungera som en ersättning till de berörda kommunerna för vind krafts parker som har tillkommit innan den produktions base rade ekono mis ka ersättning som Vänsterpartiet vill genomföra har förverkligats och som ska be talas av elproducenten och gå till de lokalsamhällen där vindkraft byggs. För att införa stödet föreslår motionärerna ett nytt anslag 99: 1 Vindkraft – ersätt ningsmodell til l kommunerna. Under 2023 föreslås det nya anslaget upp gå till 275 miljoner kronor.

Avslutningsvis bör det nämnas att motionärerna listar två nya anslag i sin motion: Stärkt elöverföringskapacitet och Investeringar till lokal förnybar el pro duktion. Till dessa föreslås emellertid inga medel förrän under 2024 och 2025.

I kommittémotion 2022/23:2057 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) förordas ändringar som innebär att anslagsnivån för utgiftsområde 21 Energi uppgår till 4 577 849 000 kronor. Det är 367 miljoner kronor mindre än regeringens för slag i budgetpropositionen för 2023. Motionärerna betonar att Sverige behöver myc ket mer el de närmaste åren, för att få ned priserna, men också för att klara klimat- och industriomställningen när näringslivet ställer om från fossila bräns len till el. Enligt motionärerna behöver potentialen i alla fossilfria ener gi slag nyttjas – vindkraft, kärnkraft, vattenkraft, solenergi m .fl. som till sam mans kan gynna omställningen och säkra såväl den svensk a elpro duk tion en som konkurrenskraft en .

Jämfört med regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 21 Energi föreslår motionärerna endast justeringar av ett av anslagen, nämligen anslaget 1:2 In satser för energieffektivisering. Motionärerna vill se ökade satsningar på ener gi effektivisering i bostäder . Eftersom möjligheterna till energieffekti vi se ring s åtgärder i småhus ökar som en konsekvens av att reglerna för rot av draget justeras i partiets budgetmotion , vill motionärerna att de medel som är före slagna av regeringen för det nyssnämnda anslaget flytta s till utgifts område 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggan de samt konsu ment poli tik och där inriktas på energieffektivi se rings åtgär der i fler bostads hus.

I kommittémotion 2022/23:2196 av Rickard Nordin m.fl. (C) förordas ändringar som innebär att anslagsnivån för utgiftsområde 21 Energi uppgår till 4 628 272 000 kronor. Det är 316 577 000 kronor m indre än regeringens för slag i budgetpropositionen för 2023.

Motionärerna betonar att k limatkrisen är akut och att den får omfattande negativa effekter runt om i världen. Motionärerna anser att Sverige och EU mås te göra sig oberoende av fossil energi, i synnerhet den ryska – både för säkerheten och för klimatet. Därför vill de att elproduktionen byggs ut i en om fattning som minst motsvarar en fördubbling jämfört med i dag och ut bygg na den måste gå sn abbare än nu. De vill att byggandet av minst 100 TWh ny kraft ska påbörjas innan 2024 och de föreslår också åtgärder ämnade att öka Sveriges elproduktion med minst 50 TWh under den kommande mandat perio d en .

Utöver produktionsökningar inom samtliga utsläppsfria kraftslag vill mo tio närerna också satsa på åtgärder som ökar effektiviteten i den befintliga kraft produktionen och på riktade satsningar på tekniker som stärker energi sys temet, som t.ex. batterier, vätgas, överföringskapacitet och digitali sering. Mo tio närer na presenterar även ett förnyat fokus på energi effek ti visering i form av ett breddat grönt avdrag .

När det gäller anslagen inom utgiftsområde 21 för 2023 föreslår motio närerna en ökning av a nslag et 1:1 Statens energimyndighet med 25 miljoner kronor för att kunna finansiera motionärernas förslag om en satsning på att stär ka energi sektorns motståndskraft. Anslag et 1:2 Energieffektivisering före slås minska med 379 miljoner kronor eftersom motionärerna avvisar re ger ingens förslag om att införa ett nytt stöd för energieffektivisering. Mo tio nä rerna hänvisar här i stället till att det ovan omnämnda gröna avdraget bör bred das till att också omfatta energieffektiviserande åtgärder, bl.a. installa tion av olika typer av värmepumpar i fastigheter som värms upp med direkt ver kan de el.

Vidare föreslår m otionärerna en minskning av a nslag et 1:4 Energiforskning efter som de avvisar regeringens förslag om en riktad och detaljstyrd satsning om 50 miljoner kronor på kärnkraftsforskning. Den uppfattning som redovisas i mo tionen är att in satser för energiforskning bör vara teknikneutrala.

D et bör enligt motionärernas uppfattning även införas ett statligt stöd för att del finan siera arbetet med att uppdatera de kommunala vindkraftsplanerna. Av den anledning en föreslå r de ett nytt anslag ( 99: 2 Stöd för uppdaterade vind kraft s planer ) . Det nya a nslaget föreslås tilldelas 90 miljoner kronor under 2023.

Avslutningsvis bör det noteras att Centerpartiet inte godtar den nivå på pris- och löneomräkningen som regeringen har använt i budgetpropositionen. Mo tionärerna föreslår en lägre nivå , vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna . Inom utgiftsområde 21 gäller detta anslagen till Energi myn dig he ten och till Energimarknadsinspektionen .

I kommittémotion 2022/23:2168 av Marielle Lahti m.fl. (MP) förordas ändringar som innebär att anslagsnivån för utgiftsområde 21 Energi uppgår till 2 5 650 500 000 kronor. Det är 2 0 705 651 000 kronor mer än regeringens för slag i budget propositionen för 2023.

Motionärerna pekar på en mängd allvarliga problem som förbränningen av fossila bränslen medför. De anser a tt ett energisystem baserat på förnybara ener gikällor, kompletterat med energilagring och smarta elnät, inte bara är bra för klimatet utan dessutom är en säkerhetspolitisk nödvändighet. Dessutom me nar de att det ofta är billigare att producera el och värme med förnybar eller geotermisk energi än med fossil energi.

För att bli kvitt det skadliga beroende t av fossila bränslen förordar motio närerna att stora delar av samhälle t elektrifieras, vilket enligt många bedömare kommer att resultera i en fördubblad elanvändning till 2045. Motionärerna vill därför storsatsa på förnybar och billig energiproduktion.

Vindkraften ä r enligt motionärerna i dag den billigaste energiproduktionen. I dagsläget stoppas dock många av Sveriges vindkraftsprojekt av kommu ner na. För att göra det mer attraktivt för kommunerna vill motionärerna anslå 3,6 miljarder kronor under 2023 under anslag et 1:3 Insatser för fossilfri elpro duk tion för att finansiera en lokal elbonus, där kommunerna får 10 miljoner kro nor för varje befintlig TWh förnybar el som de producerar, och 30 miljoner kro nor för varje tillkommande TWh sådan el.

Under samma anslag föreslår motionärerna också att det avsätts medel för satsningar på solenergi. Utöver att ändra reglerna för det s.k. gröna avdraget vill de att det offentliga bör gå före genom att installera solenergi på alla offent liga byggnader. Under 2023 satsar de 5 miljarder kronor på detta.

Vidare vill motionärerna stimulera investeringar i solvärme och därför sat sar de 350 miljoner kronor på ett investeringsstöd för storskalig solvärme . Även dessa medel avsätts under anslag et 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion.

Motionärerna vill också se kraftiga satsningar på energieffektivisering ef ter som de menar att energieffektivisering är det snabbaste, billigaste och mest miljövän liga sättet att minska kostnaderna för och miljöpåverkan av ener gi. Det som anförs i motionen är att staten bör ta en mer aktiv roll i att stötta hus hållen och företagen i denna utveckling. Motionärerna föreslår mot den bak grunden ett stöd under de nästkommande två år en där staten tar 80 procent av kostnaden för alla åtgärder som effektiviserar hushålls och fastig hets ägares energian vändning. De s atsar sammantaget 7 ,5 miljarder kro nor på denna kris åt gärd, varav 6 miljarder kronor ligger inom detta utgiftsområde un der ansla g et 1:2 In satser för energieffektivisering.

Det är också motionärernas uppfattning att det s.k. Energisteget snarast bör återinföras för att stötta näringslivets arbete med energi effektivisering. De sat sar där för 2 miljarder kronor på detta under anslag et 1:2 Insatser för energi effek ti visering.

Sveriges elnät är i stort behov av utbyggnad och utveckling , framhåller mo tionärerna . Därför vill de uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust nät som klarar mer förnybar el och som gör det möjligt att överföra stora mängder förnybar el mellan EU:s länder med inne börden att EU:s medlemsstater hjälp er varandra att möta olika energi behov.

Motionärerna föreslår att drygt 400 miljoner kronor satsas på teknik som kan bidra till att balansera nätet . Pengarna avsätts under ett nytt anslag , ansla get 99: 3 Energiteknik. Samtidigt pekar de på behovet av testbäddar för att ta fram både affärsmodeller och ny teknik för flexibel produktion, flexibel kon sum tion och flexibla elnät. Därför har de föreslagit att 40 miljoner kronor av anslaget 1:4 Energi forskning ska öronmärkas för finansiering av test bäddar för experiment med flexibla elnät. Det nyss nämnda anslaget föreslås även öka med knappt 105 miljoner kronor jäm fört med regeringens förslag.

Bakgrund och pågående arbete

I den Överenskommelse för Sverige som slöts mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna efter valet hösten 2022 (det s.k. Tidöavtalet) anges att det kommer att överlämnas en energiforskningsproposition till riksdagen ”som innebär att energiforskningen läggs om i grunden, för alla fossilfria kraftslag där kärnkraften har en självklar plats”.

I samma överenskommelse anges det också att det ovan omnämnda upp dra get till Energimyndigheten att utarbeta en fjärr- och kraftvärmestrategi ”be höver kompletteras med skrivningar om sektorskopplingar (el, process värme, fjärrvärme, vätgas) och med specifika skrivningar om att utvärdera kärn energi och inkludera den i strategin”. Vidare anges det att kraftvärme skatten, avfalls för bränningsskatten och skatten på bioolja ska ses över för att skapa bättre för utsättningar för kraftvärmen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer till fullo i regeringens uppfattning att det behövs en ny i n riktning på energipolitiken och välkomnar regeringens avsikt att revidera må let om förnybar elproduktion till 2040. Genom att inkludera all fossilfri kraft pro duk tion i målet ges det betydligt bättre förutsättningar för energi po li tiken att ge ett verkligt bidrag till lösningarna på klimatutma ningarna. Ett en sidigt fokus på intermittent förnybar vind- och solelproduktion räcker helt en kelt inte, utan blir i många stycken mer en symbolhandling än något som har reell effekt. Med ett nytt mål ges kärnkraften helt andra för utsättningar att bli en fossilfri bas på vilken andra fossilfria kraftslag kan bidra. Att myndig he ter na på energiområdet även får en tydligare styrning med inriktning på att be trak ta kärnkraften som en naturlig del av kraftsystemet ser utskottet också som posi tivt .

Ökad elproduktion syftar dock långt ifrån enbart till att möta klimat ut ma ningar . Omfattande elektrifiering inom flera samhällssektorer gör att elkon sum tionen kan komma att fördubblas . U tskottet instämmer i regeringens be döm ning att ny kärnkraft kommer att ha en avgörande roll både genom att bidra med mer el och för att åter upprätta en leve rans säker och trygg elförsörj ning. De utfästelser som re ger ingen gör om en garantiram för kärnkraft liksom om att se över regel verken i syfte att underlätta tillkomsten av sådan planerbar baskraftproduktion ställer sig utskot tet således bakom. Utskottet ställer sig även positivt till att det ska införas n ya regler som garantera r r ätten till pro duktion så länge anlägg ningarna är i gott skick och drivs på ett säkert sätt. En ligt utskottets uppfattning är det även rimligt att förutsättningslöst u tred a möjligheterna till återstart av planerbar elproduktion i södra Sverige . Utskottet välkomnar också att reger ingen avise rar satsningar på forskning och innova tion om kärnkraft, inklusive forsk ning inom strål sä ker hetområdet och på att stär ka kompetensen vid de myn digheter som är vik tiga för kärnkraftens ut veck ling.

Även om utskottet ser ett behov av att lyfta fram kärnkraften finns det även fortsättningsvis betydande utrymme för den förnybara elproduktionen att bidra till den svenska energimixen. Utskottet instämmer med regeringen i att vind kraf ten har en viktig roll i det avseendet även om utskottet också delar reger ingens uppfattning om att vindkraften ska verka under konkurrensneutrala vill kor och byggas ut med hänsyn tage n till lokala intressen och till miljö n . Även solel kan vara ett alternativ både för företag, småhusägare och boende i flerfa miljshus. Utskottet ställer sig därför positivt till att regeringen har för avsikt att se över kraven på bygglov för integrerade solceller och att den kommer att föreslå höjd sub ven tions grad för solceller inom ramen för det gröna skatte av draget.

Utskottet vill understryka betydelsen av att ett starkt fokus på elproduk tions frågorna inte skymmer det faktum att ökad produktion förutsätter ett väl fun gerande kraftnät. Utan möjligheter att överföra elen mellan produktions plat ser och konsumenter, såväl inom Sverige som mellan länder kommer pro duk tionsutbyggnaden till stor del att förfelas. Det krävs således ett tydligt systemperspektiv för att utvecklingen ska bli effektiv och inte präglas av oba lan ser, teknisk flaskhalsproblematik och andra systembrister. Utskottet vill lik som regeringen även peka på vikten av att de tillståndsgivande myndig heterna inte blir byråkratiska flaskhalsar i detta sammanhang. Den omfattande elek trifieringen som samhället står inför ställer stora krav på effektiva och snab ba tillståndsprocesser för såväl elnät ets utbyggnad som för tillkomsten av ny produktion . Det är mot den bakgrunden positivt att r egeringen föreslår att Ener gi marknadsinspektionen ska tillför a s ytter ligare medel för att kunna svara upp mot dessa ökade krav.

Utöver ökad kraft produktion och nätutbyggnad är det viktigt att använda den ener gi som produ ce ras på ett effektivare sätt. Detta stärker både Sveriges kon kurrenskraft och minskar såväl klimat påverkan som annan miljö på verkan. Därtill minskar konsu menternas sårbarhet mot höga ener gipriser. Mot den ba k grunden väl kom nar utskottet de betydande satsningar som regeringen före slår på olika energi effek tiviseringsåtgärder. Det handlar bl.a. om ett inves te ringsbidrag för konvertering av upp värmningssystem och för energieffek ti viserande reno ve ring av småhus som värms med direktverkande el eller gas.

Utskottet tvingas konstatera att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har – tillsammans med flera andra faktorer – gjort att elförsörjningssituationen in för den kommande vintersäsongen är ansträngd. Mot den bakgrunden ser ut skottet det som betydelsefullt att den svenska elberedskapen ges ökad upp märk samhet. Det är enligt utskottets uppfattning positivt att r egeringen före slår en höjning av anslaget för elberedskap i syfte att stärka det civila för svaret inom energi om rådet .

När det gäller t ransportsektorns elektrifiering delar utskottet regeringens upp fattning om behovet av satsningar på utbyggnad av laddinfrastruktur i hela landet , och utskottet står således bakom regeringens förslag om satsningar på detta område.

Utskottet konstaterar också att regeringen påpekar att kraftvärme bidrar till planerbar och stabil elförsörjning i Sverige, men att avfallsförbränningsskatten har för svagat lönsamheten för detta produktionsslag . Här noterar utskottet att r egeringen därför meddelar av sikten att avskaffa avfallsförbrännings skat ten och att produktionen av värme i kraftvärme- och värmeverk inom ramen för EU:s ut släpps handelssystem ska befrias från koldioxidskatt. Skattefrågor be reds emel lertid av riksdagen s skatteutskott, varför utskottet avstår f rån att kom mentera dessa avsikter närmare.

Utskottet kan vidare konstatera att regeringen inte nämner något om energi forsk ningens framtida inriktning, men har noterat att den enligt det s.k. Tidö avtalet ska inriktas på att möjliggöra en effektiv klimatomställning och på att stärka den svensk a konkurrenskraft en . Det aviseras där att det ska läggas fram en ny energiforsk nings proposition som innebär att energiforskningen läggs om i grunden, för alla fossilfria energislag , och där kärnkraften har en självklar plats.

När det gäller de tillkännagivanden som regeringen redovisar i budgetpro positionen vill utskottet påminna om att konstitutionsutskottet våren 2017 fram höll att det berör da ut skottet lämpligen redovisar sin syn i samband med att regeringen i t.ex. bud getpropositionen redovisar sin behandling av ett till kännagivande (bet. 2016/17:KU21) .

Utskottet kan mot denna bakgrund konstatera att regeringen redovisar tre till kännagivanden som slutbehandlade i den del av budgetpropositionen för 2023 som omfattar utgiftsområde 21 Energi. Utskottet gör ingen annan be döm ning än regeringen i det avseendet och betraktar således de tre till kän na givandena som slutbehandlade.

Sammantaget innebär det ovan anförda att utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 Energi och de förslag till bemyndiganden för 2023 som är knutna till några av anslagen. Utskottet till styrker också de förslag som gäller Svenska kraftnäts investeringsplan 2023–2025 och finansiella befogenheter 2023 liksom förslaget om elbered skaps av giftens storlek 2023. Följaktligen avstyrker utskottet de förslag till alternativa anslagsfördelningar som föreslås i motionerna .

Särskilda yttranden

1.

Statens budget inom utgiftsområde 21 (S)

Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S) anför:

Genom beslut den 13 december 2022 väntas riksdagen fastslå att de samlade ut gif terna för utgiftsområde 21 Energi inte får överstiga 4 944 849 000 kro nor 2023 (bet. 2022/23:FiU1). Den samlade kraftfulla politik vi står bakom och som Sverige verkligen behöver under en orolig tid redovisas i partimotion 2022/23:2074 (S). Förslagen i den motionen måste ses som en helhet och vi anser därför att det vore olämpligt att bryta ut vissa delar och behandla dessa i särskil d ordning. Motionen behandlas i betän kande 2022/23:FiU1, och partiets samlade förslag framgår av reservation erna 1 och 5 i det betän kandet. Efter som riks dagen alltså väntas ställa sig ba kom andra ut gifts ra mar och beräk ningar av in komsterna än de vi har före slagit avstår vi från ställnings ta gande när det gäller anslagsfördelningen inom ut gifts område 21 Energi. Vi vill dock i detta särskilda yttrande redovisa den syn på energi politiken som även åter finns i motion 2022/23:2057 (S) .

Det råder orostider. Det rasar ett brutalt krig i Sveriges närområde, infla tio nen är hög och eko nomin är på väg in i en lågkonjunktur. Hushållen pressas av höga elpriser, stigande boräntor och dyra drivmedel. Reallönerna urholkas när det blir allt dyrare att leva, bo och äta . Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle där välfärden levererar och det blir viktigt att möta tuffa tider tillsammans. Samtidigt finns det flera andra sam hällsproblem att hantera. Klimatkrisen är bara ett av dessa som behöver mötas med en politik som både bygger ett starkt, hållbart samhälle och som skapar grö na jobb i hela landet. Sverige behöver nu öka takten i klimatomställningen så att fler gröna jobb kan skapas.

En omfattande elektrifiering av samhället baserad på en kraftigt utbyggd el produktion ser vi som en avgörande faktor för att kunna ställa om Sve rige i hållbar riktning – både för att pressa ned priserna för vanligt folk och för att klara industrins elektrifiering och konkurrenskraft. Sverige behöver allt så mer billig el så snabbt det går. För att lyckas med detta kommer alla för nybara och fossilfria energislag att behövas inklusive vindkraft, solenergi, vat tenkraft och kärnkraft. Den nationella elektrifieringsstrategi som den förra re ger ingen pre sen terade våren 2022 anser vi måste fullföljas. Åtgärderna i stra tegin syftar till att undanröja hinder för utbyggnaden av elproduktionen och säker ställa att det finns leveranser av el under dygnets alla timmar. Till stånds processerna för eta blering av ny elproduktion måste bli snabbare , enkla re och mer förutsäg bara utan att det ge s avkall på höga svenska miljö krav.

Vi menar också att det är angeläget att se över hur regelverket kan förändras och andra åtgärder som behövs för att det ska vara möjligt att utnyttja både den befintlig a och framtida kärnkraft en . R egelverk et måste helt enkelt uppda teras i takt med att tekniken utvecklas. Ett annat kraftproduktionsslag med stor po tential – inte minst i södra Sverige – som behöver få bättre för utsättningar är den havsbaserade vindkraften. Havsbaserad vindkraft bidrar till ett elsystem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkur rens kraftiga pri ser. Svenska k raftnäts planerade insatser för anslutning av havs baserad vind kraft bör därför fortsätta. Vi anser också att d en eventuella poten tialen i kraftvärmen bör nyttjas liksom den som finns på solener gi om rådet. I det senare fallet vill vi att det tillsätts en utredning för att se över möj lighete rna att kräva solceller på såväl o ffentliga som kom mersiella bygg na der.

Fortsatta satsningar på elektrifiering kräver dock inte bara ökad produktion utan också förbättrade möjligheter att överföra elen mellan producenter och konsumenter. T akten i utbyggnaden av elnätet måste öka samtidigt som det är viktigt att kostnaderna för utbyggnaden är rimliga för elkunderna, oavsett var i landet de bor eller var ett företag är etablerat . Vi vill också att det görs e n över syn av indelningen av elprisområden.

För att sänka elpriserna ytterligare ser vi också ett behov av att elpris sätt ningen på den europeiska marknaden r eformera s , så att elpriserna frikopp las från gaspriset .

Enligt vår uppfattning krävs det långsiktiga förutsättningar för att det ovan anförda ska bli verklighet, och vi vill därför se en blocköverskridande överens kommelse om ener gi politiken och en generalplan för energiproduktionen som är offensiv och hel täckande. Ett offensivt förhållningssätt innebär bl.a. att led tiderna för in ves teringar och tillstånd både för industrins omställning och för energi pro duk tio nen måste kortas. Särskilt angeläget är det att korta tillstånds pro ces serna för havsbaserad vindkraft .

Effektivare användning av energi är också en viktig pusselbit i omställ nings arbetet. Hushållen bör få mer stöd för att kunna genomföra nödvändiga in satser på detta område. Det är ett bra sätt för dessa att minska sina elkost nader och sin energiförbrukning på både kort och lång sikt. Vi anser att E nergi myndigheten ska fortsätta sin energieffektiviseringskampanj, och vi vill stötta energieffektivisering i småhus, flerbostadshus och inom industrin. Syftet med åtgärderna är att bidra till klimatomställningen, skapa jobb, säker ställa en jämn tillgång till energi och minska risken för negativa effekter av volatilitet i ener gipriserna . Vi vill även återinföra det stöd för energi effek tivisering av fler bo stadshus som försvann i och med riksdagens beslut om att anta det bud get för slag för 2022 som Moderaterna, Sverige demo kraterna, Lib e ra lerna och Krist demokraterna stod bakom. För att öka takten i ener gieffek tivi se ring en vill vi även höja sub ven tionsgraden inom ramen för rotavdraget för tjäns ter som bi drar till sådan effek tivisering.

När det gäller anslagen inom utgiftsområde 21 har vi ingen annan upp fatt ning än den som regeringen har föreslagit bortsett från anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering. Som har angetts ovan vill vi se ökade satsningar på energieffek tivisering i bostäder men eftersom möjligheterna till energieffek ti visering såtgärder i småhu s ökar som en följd av att rot avdraget föreslås få en annan utformning i det samlade budgetalternativ som vi står bakom, anser vi att en del av de n ökning av anslaget som regeringen föreslår för det aktuella anslaget (367 miljoner kronor) skulle ha flyttats till utgiftsområde 18 Sam hälls planering, bo stads för sörjning och byggande samt konsumentpolitik och där ha inrikta t s på att finan siera energieffekti vi serings åtgärder i flerbostads hus.

Beträffande redovisningen av slutbehandlade tillkän na givan den i budget pro positionen delar vi inte regeringens bedömning när det gäller tillkän na givandet om vissa kompletteringar av Energimyndighetens pågående upp drag att utarbeta en strategi för kraft- och fjärr värme. Enligt vår upp fattning kan tillkännagivandet inte betraktas som slutbehandlat med hän visning till att re ger ingspartierna har gjort vissa utfästelser om kom pletteringar av uppdraget som ligger i linje med tillkännagivandet i ett högst informellt avtal som väg leder deras sam arbete (det s.k. Tidöavtalet).

Avslutningsvis har vi inga invänd ningar mot förslagen i budgetpro po si tio nen om elberedskapsavgiftens storlek eller om Svenska kraft näts inves te rings plan och finansiella befogenheter.

2.

Statens budget inom utgiftsområde 21 (V)

Birger Lahti (V) anför:

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen väntas ge budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar avstår jag från ställ nings tagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 21. Väns terpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. I stället för att delta i be slutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområdet väljer jag att redovisa Vänster partiets syn på energipolitiken i detta särskilda yttrande.

Vänsterpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i par ti motion 2022/23:1299 (V). Motionen behandlas i betänkandet 2022/23:FiU1, och partiets samlade förslag framgår av reservation erna 2 och 6 i det be tän kandet. I den nyssnämnda motionen finns också ett förslag till ram för ut gifts område 21. För slaget till statens budget för 2023 inom utgiftsområde 21 Energi läggs fram i motion 2022/23:1280 (V).

Jag anser att det välfärdssamhälle som tidigare generationer har byggt upp bör återupprättas och vill därför eftersträva en samhällsutveckling med goda och jämlika förutsättningar för alla som bor och verkar i Sverige. Den eko no miska politiken ska inriktas på att uppnå full sysselsättning och ekono misk jäm likhet. Samti digt som klimatomställningsarbetet måste accelereras betyd ligt för att klimatmålen ska kunna nås måste de svenska hushållens eko no mi skyddas från prischocker på exempelvis energi. När samhället ställer om ska det ske på ett socialt hållbart sätt. Samhället behöver framför allt bygga håll bara alternativ till dagens klimatskadliga verksamheter. Jag ser det som myc ket beklagligt att när världssamfundet verkligen behöver kraftsamla för att möta klimatut maningen skämmer regeringen ut Sverige och gör tvärtom, näm ligen sänker de svenska klimatambitionerna. Det är enligt min uppfattning myc ket besvärande att regeringen i detta läge väljer att ta sin hand från klimat- och energi politiken och underlåter att agera. På energiområdet har regeringen därtill aviserat reformer som kastar Sverige flera årtionden tillbaka i utveck lingen. Ett ensidigt fokus på kärnkraft hotar exempelvis den stora viljan att in vestera i vindkraft både på land och till havs. Sådana investeringar skulle kun na ge ett mycket betydelsefullt kraftproduktionstillskott inom tidshori son ter som ny kärnkraft inte kommer i närheten av. Jag vill därtill öka acceptansen för vindkraft genom att lagstifta om en produktions base rad ekonomisk ersätt ning till de lokalsamhällen där vindkraften etableras .

H uvudmål et med energipolitiken bör vara stora reformer som syftar till att bygga ut den förnybara energi produktionen och ställa om från fossila bränslen till förnybara. Transport- och industrisektorernas klimat om ställning sker till stor del genom elektrifiering. Inom energiområdet finns dessutom utrymme för satsningar som inte bara är viktiga för klimat omställningen utan som även skapar arbetstillfällen och får fart på ekonomin. Med de föreslagna inves te ringar na skulle Sverige ta reella steg mot att bli värl dens första fossil fria väl färdsland.

Mot denna bakgrund ser jag mycket positivt på det omfattande investe rings paket för klimatet som Vänsterpartiet vill sjösätta. Genom investeringar på 700 miljarder kronor under de kommande tio åren accelereras klimatom ställ ning stempot väsentligt . Det föreslagna investeringsprogrammet kom mer att innebära ökad jämlikhet, stärkt produktivitet, minskad arbets löshet och en modernisering av det svenska samhället. Under 2023 skulle jag vilja att arbetet påbörja s med att planera, samverka och koordinera de tta omfattande inves terings program som sedan implementeras på energiområdet fr.o.m. 2024 och växlas upp under 10 år.

Jag kan konstatera att Rysslands krig i Ukraina har drivit på inflationen och framkallat stora störningar på energimarknaderna i Europa, vilket i sin tur har fått el priserna att stiga till mycket höga nivåer. Regeringen har här utlovat en el pris kompensation. Jag ser positivt på en sådan kompensation, men menar att den riskerar att bli fördelningspolitiskt skev. Enligt min uppfattning hade re ger ingen onekligen kun nat hantera frågan annorlunda och eftersökt en bättre för delning så att stödet hade landat där det gör störst nytta, dvs. hos de mest behövande. Jag hade förordat ett förslag som ger mer till vanliga hushåll men som inte är dyrare för staten än regeringens förslag, snarare tvärt om. Det hade således varit på sin plats med en omfördelning av elprisstödet, så att en betyd ligt större andel går till de hushåll som faktiskt har fått bära kostna derna när elpriserna har skenat.

På längre sikt anser jag att Vänsterpartiets förslag om s.k . Sverigepriser är den naturliga lösningen för att motverka dessa prischocker. Med en sådan mo dell hade inte kontinentens höga elpriser kunnat smitta av sig på de svenska.

När det gäller anslagens fördelning inom utgiftsområde 21 Energi är det min uppfattning att kärnkraften borde avvecklas och att det där för inte finns skäl att satsa några pengar på ytterligare forskning och innovation med inrikt ning på just detta kraftslag . Regeringens förslag om att tillföra 50 mil jo ner kro nor för detta ändamål a v visar jag därför och anslaget b orde således ha mins ka t s med motsvarande belopp.

Jag har redan nämnt att det finns behov av att öka acceptansen för vindkraft genom att lagstifta om en produktionsbaserad ekonomisk ersättning som be talas av elproducenten och som går till de lokalsamhällen där vindkraf ts pro duktion tillkommer . För att gynna de kommuner där vindkraft redan har byggts , förordar jag ett statligt stöd som ersättning för redan existerande vind kraftsparker under en övergångsperiod på två år. Syf tet med stödet är att de kommuner som redan har upplåtit mark till vind kraftsbyggen ska ersättas in nan lagstiftning om en produk tions baserad ekonomisk ersättning från elpro ducenten till de lokalsamhällen där vindkraft byggs, kommer på plats. För att kunna finan siera stödet under övergångsperioden 2023–2024 har Vänster par tiet föreslagit ett nytt anslag om 275 mil joner kronor under 2023 och 2024.

Beträffande anslagen inom utgiftsområde 21 Energi vill jag avslut nings vis även påminna om det stora ovan omnämnda klimatinvesteringsprogram som Vänsterpartiet föreslår borde börja finansieras fr.o.m. 2024. Satsningen har redan nu markerats i partiets anslagsförslag inom utgiftsområde 21 genom att två nya anslag har introducerats (Stärkt elöverföringskapacitet och Inves ter ingar till lokal förny bar elproduktion). Till dessa båda anslag har emellertid inga medel avsatts under 2023, varför de inte redovisas i betänkandets bi la ga 2.

När det gäller redovisningen av slutbehandlade tillkän na givan den i budget pro positionen delar jag inte regeringens bedömning när det gäller tillkän na givandet om vissa kompletteringar av Energimyndighetens pågående upp drag att utarbeta en strategi för kraft- och fjärr värme . Enligt min upp fatt ning kan till kännagivandet inte betraktas som slutbehandlat med hän vis ning till att re ger ingspartierna har gjort vissa utfästelser om kom pletteringar av uppdraget i linje med tillkännagivandet i ett högst informellt avtal som vägleder deras sam arbete (det s.k. Tidöavtalet).

Avslutningsvis har jag inga invänd ningar mot förslagen i budgetpro po si tio nen om elberedskapsavgiftens storlek eller om Svenska kraft näts inves te rings plan och finansiella befogenheter.

3.

Statens budget inom utgiftsområde 21 (C)

Elisabeth Thand Ringqvist (C) anför:

Som en konsekvens av att riksdagsmajoriteten i det första steget av bud get pro cessen väntas ge budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar , av står jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom ut gifts om rå de 21. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som ett sam manhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Jag vill där emot i det här särskilda yttrandet redovisa min upp fattning om poli tikens in riktning och Centerpartiets budgetförslag som alltså tyvärr sannolikt kom mer att avvisas. Centerpartiets samlade förslag när det gäller statens bud get finns i partimotion 2022/23:2180. Motionen behandlas i betän kande 2022/23:FiU1, och partiets samlade förslag framgår av reservation erna 3 och 7 i det be tän kandet. I den nyssnämnda partimotionen finns också ett förslag till ram för utgiftsområde 21 Energi. Centerpartiets förslaget till statens budget för 2023 inom utgiftsområdet finns i motion 2022/23:2196.

Jag kan konstatera att Sverige står inför svåra ekonomiska tider. Priser, rän tor och arbetslösheten stiger. Allt fler kan inte betala sina räkningar eller har råd att tanka bilen. Samtidigt fortsätter världens utsläpp att öka. I detta all var liga läge krävs det att politiken foku serar på det som är viktigt på riktigt , dvs. p å att fler ska kunna få eller behålla ett jobb, på att klara klimatom ställ ningen och på att ge människor i hela landet möjlighet att klara hushålls eko nomin. Dess värre gapar regeringens budget tom på både pengar och andra för slag som kan möta dessa utmaningar. Enligt min upp fattning behövs det i stället ett kraftfullt liberalt och grönt alternativ som pekar ut en annan och mer hoppfull väg framåt för Sverige. Ett alternativ för fler jobb, mins kade ut släpp och större möjlig heter att bo och arbeta i hela Sverige. Detta in kluderar en kraft full kli mat- och ener gipolitik som bl.a. inne fattar inci tament för ökad ener gi effek tivi sering, billi gare biobränslen och kli mat smart elpro duk tion med snab ba re ut bygg nad av ny elproduktion .

Just ökad utbyggnad av elproduktionen ser jag som en nyc kel faktor för att nå framgång på flera av de områden som jag nämner ovan. De omfattande grö na industrisatsningarna i bl.a. norra Sve rige behöver mer utsläppsfri el i när tid. Jag vill ge förutsättningar för att öka Sveriges elproduktion med minst 50 TWh fram till 2026. Dessutom vill jag att minst 100 TWh ny kraft ska kun na påbörjas innan 2024. Dessa höga men nödvändiga ambi tioner kräver att de berörda myndig heter na plane rar för en kraftigt ökad produktion och an vänd ning av el . Som ledstjärna för detta arbete vill jag att det ska införas ett planeringsmål för att elsystemet 2040 ska kunna inrymma minst 330 TWh som också kan överföras dit den behövs.

Ökad inhemsk elproduktion minskar inte bara beroendet av fossil energi utan minskar också Sveriges och övriga Europas beroende av rysk energi, vil ket är avgörande, både för klimatet och ur ett säkerhetsperspektiv. För att kli matomställningen ska kunna fortsätta i Europa och för att beroendet av Ryss land ska kunna minska måste Sverige fortsätta att bidra med grön el till konti nenten samtidigt som produktionen ökar i Sverige för att priserna ska bli lägre. Det är även avgörande att den svenska energisektorns skydd mot cyberattacker stärks för att säkra elproduktionens kontinuitet.

För att nå långsiktigt bärkraftiga framgångar när det gäller att hantera kli mat krisen – bl.a. genom att öka elproduktionen – ser jag det också som nöd vän digt att påbörja sådana samtal som kan bereda vägen för en ny ener gi upp görelse över partigränserna. En sådan överenskommelse skulle ska pa nödvän di ga förutsätt ningar för den svensk a industri n och för svenska företag, sam ti digt som de svenska klimatmålen kan uppnås. Precis det som näringslivet efter frågar.

På kortare sikt ser jag också ett behov av en kriskommission som kan vidta åtgärder för att korta tillståndsprocesserna för exempelvis land- och havs base rad vindkraft, inklu sive nödvändiga anslutningskablar. Det råder bred sam stäm mig het om att det går snabbast att bygga ut vindkraften, vilket även nä rings livet påtalar.

Det är därför helt avgörande att det vidtas åtgärder för att stärka den lokala accep tan sen för både vindkraft och nätutbyggnad. Här anser jag att det behövs ett system för lokal ersättning till både för kommuner och närboende. Dess utom anser jag att fastighetsskatten för industri- och elpro du cerande fas tig he ter bör regionaliseras.

Solel är en annan förnybar kraftproduktionsresurs som bör få ökad upp märk samhet. Här finns det dock en rad skatteregler som jag anser bör ändras för att det ska bli mer intressant att investera i gemensamma solelanläggningar och för att det ska bli mer attraktivt att producera solel för eget bruk.

Jag ser också med tilltagande oro på regeringens hantering av den s.k. re duk tions plikten. Förslagen om att minska inbla n dningen av biodriv medel i den vanliga dieseln har lett till att planerade miljardinvesteringar, syf tandes till att använda svensk skogsråvara för att producera konkur renskraftig grön diesel, har lagts på is. Jag anser att dessa investeringar i stället bör upp muntras för att öka Sve riges oberoende av rysk och saudiarabisk olja och på sikt kunna skapa en ny in dustrigren som kan förse svenska transporter med grönt bio baserat bränsle. Reduktionsplikten är dessutom helt avgörande för att det ska vara möj ligt att klara bå de de svenska och de europeiska, bindande klimatmålen. Uppnås inte de eu ro peiska klimatmålen väntas dessutom höga kostnader an tingen via böter, köp av annat medlemsland s even tuell a överprestation eller ett ökat upptag i mark sektorn . Det sistnämnda skulle i praktiken i sin tur leda till stora inskränk ningar i bru kan det av den svenska skogen. Att förlita sig på elektri fiering av trans port sek torn som ersätt ning för den sänkta reduktions plik ten är inte tillräc kligt enligt de analyser som både myndigheter och reger ingens egna budget gör.

Jag står självfallet bakom den omfattande handlingsplan för klimatet som Centerpartiet har föreslagit och som bl.a. innehåller ett stort antal förslag med inriktning på en kraftig ökning av den utsläppsfria elproduktionen. Flera av förslagen återfinns i Centerpartiets motion om anslag inom utgiftsområde 21 Energi. Utöver ökad elproduktion syftar förslagen bl.a. till att förbättra kapa citeten i hela kraftsystemet. Vidare hand lar det om att stärka det lokala stödet för investeringar i den gröna omställ ningen. Utöver produktionsök ningar inom alla utsläppsfria kraftslag vill jag också att det satsas på åtgärder som ökar effek tiviteten i den befintliga kraftproduktionen, från såväl bio-, vind- och vatten kraft som kärnkraft. Det handlar exempelvis om riktade satsningar på tek niker som stärker energisystemet, som t.ex. batterier, vätgas, överförings kapacitet och digi talisering. Det är tekniker som bidrar till ökad effektivitet och som möjlig gör en mer flexibel använd ning, smarta elnät, energi lagring och balansering.

Jag ser också med oro på att många hushåll riskerar att få kraftigt höjda el pri ser i vinter, inte minst i södra Sverige. Därför anser jag att regeringen bor de ha beaktat Centerpartiets föreslag till åtgärder för att barnfamiljer och hushåll ska kunna få vardagen att gå ihop under årets kallaste månader. För ett hushåll med en genomsnittlig förbrukning i södra Sverige hade det förslaget inne burit en sänkning av elräkningen med mer än 5 700 kronor i månaden. Flera av dessa förslag fanns på bordet redan inför den förra vintern i samband med att riksdagen tog ställning till budgetpropositionen för 2022. Hade rätt beslut fattats då hade Sverige stått betydligt bättre rusta t än inför den vinter som redan nu har kopplat greppet om stora delar av landet .

När det gäller anslagen inom utgiftsområde 21 Energi förordar jag alltså den ram som har föreslagits av Centerpartiet, men som tyvärr inte väntas få stöd i bud get behandlingen s första steg. Inom den ramen föreslås en ökning av an slaget 1:1 Statens energimyndighet med 25 miljoner kronor för finan siering av en satsning på att stärka energi sektorns motståndskraft. Anslaget 1:2 Ener gi effek tivisering före slås minska med 379 miljoner kronor eftersom jag avvi sar re ger ingens förslag om att införa ett nytt stöd för energieffek tivisering. Den satsning jag står bakom på detta område finansieras i stället genom att det grö na avdraget breddas till att också omfatta energieffek ti vi serande åtgärder, bl.a. installa tion av olika typer av värme pum par i fastig heter som värms upp med direkt ver kande el.

Jag anser också att anslaget 1:4 Energiforskning borde ha minskats efter som jag avvisar regeringens förslag om en riktad och detaljstyrd satsning om 50 miljo ner kronor på kärnkraftsforskning. Den uppfattning som redovisas i mo tionen är att in satser för energiforskning bör vara teknikneutrala , vilket ju även regeringen ger uttryck för i andra texter.

Det borde även ha införts ett statligt stöd för att del finan siera arbetet med att uppdatera de kommunala vindkraftsplanerna ( nytt anslag 99:2 Stöd för upp daterade vind kraftsplaner) som borde ha tilldelats 90 miljoner kronor un der 2023. Ett sådant stöd efterfrågas från lokalt håll för att det ska vara möjligt att öka takten i utbyggnaden av elproduktionen.

Avslutningsvis har jag har en annan uppfattning än regeringen när det gäller det tillkännagivande från riksdagen om en strategi för kraftvärme som har re do visats som slutbehandlat i budgetpropositionen. Regeringen har inte på nå got sätt redovisat en sådan strategi , och några lösa skrivningar i reger ings sam arbetets egen överenskommelse kan knappast kallas strategi och ger inte heller branschen den trygghet och de långsiktiga förutsättningar som den har för tjä nat. Jag har emellertid inget att invända mot förslagen i budgetpro po si tio nen om elberedskapsavgiftens storlek eller om Svenska kraftnäts inves te rings plan och finansiella befogenheter.

4.

Statens budget inom utgiftsområde 21 (MP)

Elin Söderberg (MP) anför:

Genom beslut den 13 december 2022 väntas riksdagen fastslå att de samlade ut gifterna för utgiftsområde 21 Energi inte får överstiga 4 944 849 000 kro nor 2023 (bet. 2022/23:FiU1). Detta är beklagligt när vi befinner oss i ett akut glo balt klimatnödläge. Vad som i stället behövs är e n kraftfull klimatpolitik för att Sverige och världen ska klara den omställning som är helt nödvändig. En politik med den inriktningen har presenterats i partimotion 2022/23:2275 (MP). Jag står bakom det som anförs i den motionen , vars innehåll även av speglas reservation erna 4 och 8 i finansutskottets ovan omnämnda betänkande. S am tidigt anser jag att de förslag som presenteras där bör ses som ett samlat paket. Med hänvisning till att riksdagen allt så väntas besluta om andra ut gifts ra mar och beräk ningar av inkoms ter na än de jag står bakom, avstår jag från ställ ningstagande när det gäl ler an slagsfördelningen inom ut gifts område 21 Ener gi. Jag väljer i stället att re dovisa min syn på energipolitiken i detta sär skilda yttran de. Den inrikt ning jag stöder framgår även i mo tion 2022/23:2168 (MP).

Det råder sannolikt inga delade meningar om att vi lever i en orolig tid. Putins invasionskrig i Ukraina och coronapandemin har påverkat hela världs ekonomin. Bränsle-, energi- och livsmedelskostnader drivs upp överallt och framtiden förefaller i många avseenden som mycket osäker.

Samtidigt får dessa utmaningar inte leda till handlingsförlamning när det gäl ler att möta den kanske största globala utmaningen, nämligen hotet mot kli matet och alla de förödande konsekvenser som följer i kölvattnet av sti gande glo ba la temperaturer. Förbränning av fossila bränslen har skapat nästan 80 pro cent av koldioxidutsläppen sedan den industriella revolutionen och fos sila bränslen står än i dag för över 80 procent av energianvändningen glo balt.

Jag förordar därför en mycket kraftfull klimatpo litik, där insatser på det energipolitiska området spelar en central roll. Jag ser det således som mycket angeläget att bygga vidare på de revolutionerande insatser för klimatet som grundlades under Miljöpartiets tid i regeringsställ ning. Dessa insatser byter den nytillträdda regeringen nu ut m ot ett kolsvart bud get alternativ som innebär ökade fossila subventioner och ett fortsatt be ro ende av tvivelaktiga oljestater. Putins energikrig mot Europa har visat att över gången från det fossila till det förnybara är akut också ur ett rent säkerhets pers pektiv. EU:s beroende av rysk energi är, och har varit, en enorm svaghet rent strategiskt eftersom Putin har kunnat justera flödet av framför allt gas som ett påtryckningsmedel. Exportin täkterna från ryska fossila bränslen har dess utom finansierat Putins krig. Ett energisystem baserat på förnybara energikäl lor kompletterat med energilag ring är alltså inte bara bra för klimatet utan är dess utom en säker hets po litisk nöd vändighet.

För att bli kvitt det skadliga beroendet av fossila bränslen måste stora delar av samhället elektrifieras, vilket kan leda till att elanvändningen för dubblas till 2045. Detta kräver inte bara större e l produktion utan också effektivare an vänd ning av energin och ett smart elnät som kan hantera framtidens utma ningar.

Jag ser det som mycket positivt att Sveriges industrier inte bara vill delta i omställningen utan att de vill leda den. Det är dock politikens roll att tillhanda hålla flera av de nödvändiga förutsättningarna för att de ska kunna göra detta. När elpriserna stiger behövs en snabb och kraftfull utbyggnad av elproduk tio nen och åtgärder för ökad energieffektivisering för hushåll och företag. Efter som mer grön el är en myc ket viktig del av lösningen på flera olika sam hälls ut ma ningar förordar jag en storsats ning på förnybar och billig energi pro duk tion.

Vindkraften är i dag den billigaste energiproduktionen och därför vill jag att vindkraften till havs byggs ut i hela landet och att det går snabbt. Därtill bör det finnas en rejäl ekonomisk återbäring till de kommuner där vindkraften byggs. Genom att betala kommunerna för den förnybara el de producerar blir det mer attraktivt att öppna för ny vindkraft på fler ställen. Dessutom stär k s dessa kommuners ekonomi och deras förutsätt ningar att lösa sina uppgifter på ett än bättre sätt.

Utöver mer vindkraft anser jag att det offentliga har ett särskilt ansvar för att använda så hållbar a lösningar som möjligt. Därför vill jag att alla lämpliga bygg nader som ägs av staten, regionerna eller kommunerna ska installera sol paneler på taket. Enbart i södra Sverige skulle en sådan satsning kunna ge ny elproduk tion som motsvarar en hel kärnkraftsreaktor. Genom solceller på vil la tak och flerbostadshus kan även hushållen minska sina elkostnader. Reg ler na för skat te reduktionen för grön teknik (det s.k. gröna avdraget) bör ändras så att även andelsägd förnybar el omfattas. Det skulle underlätta för bostads rätts före ning ar, hyresrättshushåll och samfälligheter att investera i solenergi.

Ökad produktion av förnybar el ställer också särskilda krav på ett välfun ge ran de elnät. Därför vill jag uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar mer förny bar – om än inte sällan intermittent – elproduktion. För att EU ska kunna göra sig oberoende av skurk stater och klara klimatomställningen behövs dessutom ett nät som kan överföra stora mängder billig och förnybar el både inom Sverige och mellan EU:s län der.

Effektivare energianvändning är det snabbaste, billigaste och mest miljö vänliga sättet att minska denna användnings kostnader och miljöpåverkan. På detta område vill jag lyfta fram förslag et om att staten ska stå för 80 procent av kostnaden för privata energi effek tivisering sinsatser . Därmed skulle Sverige få mer och billigare el och ett effektivare energisystem. Dessutom vill jag åter införa och förstärka det s.k. Energisteget, dvs. ett re form program för ener gi effektiviser ingsåtgärder inom industrin.

Flera satsningar på att elektrifiera vägtransportsektorn ser jag också som mycket betydelsefulla i sammanhanget . D et behövs även åtgärder för att mins ka flygets klimatpåverkan i form av omställning till förnybara bränslen, elek tro bränslen och elflyg för de flygresor som inte kan ersättas på annat sätt.

Jag anser det vara helt nödvändigt att stötta hushåll och företag i en tid med skenande priser på många nödvändiga varor och tjänster, inklusive på el. Där emot vänder jag mig mot den orättvisa utformningen ur ett fördelnings pers pek tiv av det högkostnadsskydd som regeringen har skisserat. Jag hade i stäl let förordat ett stöd som ger en reell effekt för dem som verkligen behöver det, där ibland hushåll som riskerar att hamna i energifattigdom.

När det gäller fördelningen av statens medel inom det här aktuella utgifts om rådet hade jag alltså hellre sett en fördelning i linje med den som Miljö par tiet föreslår och med den inriktning som har berörts ovan. Det handlar för det första om en mycket omfattande satsning på energieffektivi se ring och för ny bar elproduktion. Anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering anser jag b or de vara ca 7,8 miljarder kronor större än vad regeringen föreslår. Dessa medel sk ulle bl.a. gå till ett stöd där staten tar 80 procent av kostnaden för alla åtgär der som effektiviserar energianvändningen för hushåll och fastighets äga re. Som har nämnts ovan vill jag även att det s.k. Energisteget snarast ska åter införas för att stötta näringslivets arbete med sådan effektivisering. Även detta fi nan sieras genom förstärkningen av anslaget 1:2 Insatser för energi effek tivi sering.

Den största avvikelsen från regeringens förslag till anslagsfördelning som jag förordar är den som gäller anslaget 1:3 Insatser för fossil fri elproduktion. Jag har redan tidigare i detta särskilda yttrande argumen terat för behovet av stora satsningar på vindkraft och solenergi. Här konkretiseras detta ytterligare eftersom jag anser att det nyssnämnda anslaget borde ha varit drygt 12 miljar der kronor högre för 2023 än vad regeringen har före slagit. För att göra det mer intressant för kommunerna att välkomna vind kraftutbyggnad inom sina grän ser anser jag att staten borde finansiera en lokal elbonus till de be rörda kom munerna som baseras på den mängd vindel som produceras. Tan ken är att kommunerna skulle få 10 miljoner kronor för varje befintlig TWh förnybar el som de producerar, och 30 miljoner för varje till kommande TWh.

Vidare vill jag att det under samma anslag skulle ha avs a tts medel för sats ningar på solenergi. Utöver att ändra reglerna för det s.k. gröna avdraget för ordar jag att det offentliga går före genom att installera solenergi på alla offent liga bygg nader. Dessutom är min uppfattning att delar av anslaget b orde an vän das till ett investeringsstöd för storskalig solvärme.

Moderniseringen av det svenska elnätet i linje med vad som har anförts ovan, kommer att kräva nya tekniska lösningar. Därför anser jag att det borde ha avsatts drygt 400 miljoner kronor till ett nytt anslag ( 99: 3 Energiteknik ) för utveckling av teknik som bl.a. kan hjälpa till att balansera nätet. Jag ser också ett behov av att stimulera framväxten av både affärsmodeller och ny teknik för flexibel produktion och konsumtion samt flexibla elnät. Här behövs det emel ler tid mer forskning , och en ökning av anslaget 1:4 Energiforskning med knappt 105 miljoner kronor hade jag därför velat se liksom att 40 miljoner kro nor av dessa ha de öronmärk t s för finansiering av testbäddar för experiment med flexib la el nät.

Avslutningsvis har jag ingen annan uppfattning än regeringen när det gäl ler de till känna givanden som har redovisats som slutbehandlade i bud get pro posi tio nen. Jag har heller inget att invända mot förslagen i budgetpropositionen om elberedskapsavgiftens storlek eller om Svenska kraftnäts investeringsplan och finansiella befogenheter.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2022/23:1 Budgetpropositionen för 2023 utgiftsområde 21:

1. Riksdagen fastställer avgiftsuttaget under 2023 för elberedskaps av gif ten till högst 350 000 000 kronor (avsnitt 2.9.6).

2. Riksdagen godkänner investeringsplanen för elförsörjning för 2023–2025 som en riktlinje för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar (avsnitt 2.10.3).

3. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 ge Affärsverket svenska kraftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad reger ingen förordar (avsnitt 2.10.3).

4. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 21 Energi enligt uppställning i propositionen.

5. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åta ganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i upp ställningen i propositionen.

Motioner från allmänna motionstiden 2022/23

2022/23:1280 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):

Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 21 Energi enligt för slaget i tabell 1 i motionen.

2022/23:2057 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):

Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 21 Energi enligt för slaget i tabell 1 i motionen.

2022/23:2168 av Marielle Lahti m.fl. (MP):

Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 21 Energi enligt för slaget i tabell A i motionen.

2022/23:2196 av Rickard Nordin m.fl. (C):

Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 21 Energi enligt för slaget i tabell 1 i motionen.

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2023 inom utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Anslag

Regeringens

Avvikelse från regeringen

förslag

S

V

C

MP

1:1

Statens energimyndighet

452 970

±0

±0

23 156

±0

1:2

Insatser för energieffekti visering

397 000

−367 000

±0

−379 000

7 841 000

1:3

Insatser för fossilfri elpro duk tion

21 000

±0

±0

±0

12 004 000

1:4

Energiforskning

1 417 723

±0

−50 000

−50 000

104 723

1:5

Energimarknadsinspektionen

209 401

±0

±0

−482

±0

1:6

Elberedskap

453 000

±0

±0

±0

±0

1:7

Avgifter till internationella organisationer

25 328

±0

±0

±0

328

1:8

Energi- och klimatomställ ning på lokal och regional nivå m.m .

155 000

±0

±0

±0

±0

1:9

Elsäkerhetsverket

73 427

±0

±0

−251

328 000

1:10

Laddinfrastruktur

1 090 000

±0

±0

±0

±0

1:11

Biogasstöd

650 000

±0

±0

±0

±0

Förslag till anslag utöver reger ingens förslag

99: 1

Vindkraft – ersättnings mo dell till kom muner

±0

±0

275 000

±0

±0

99: 2

Vindkraftsplaner

±0

±0

±0

90 000

±0

99: 3

Energiteknik

±0

±0

±0

±0

427 600

Summa för utgiftsområdet

4 944 849

−367 000

225 000

−316 577

20 705 651

Bilaga 3

Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställnings bemyndiganden.

Beställningsbemyndiganden för 20 23 inom utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Anslag

Regeringens förslag

Tidsperiod

1: 2

Insatser för energieffektivisering

660 000

202 4 –2025

1:3

Insatser för fossilfri energiproduktion

30 000

202 4 –202 5

1:4

Energiforskning

3 300 000

2024–2028

1:6

Elberedskap

2 000 000

2024–2038

1:8

Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m.

120 000

2024–2025

1:10

Laddinfrastruktur

1 300 000

2024–2025