Bet. 2022/23:SfU7

Socialförsäkringsutskottet s betänkande

2022/23 : SfU7

Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen

Sammanfattning

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer samt de åtgärder som regeringen vidtagit eller planera r att vidta med anledning av rapporten om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen. Utskottet noterar att regeringen delvis instämmer i den kritik som Riksrevisionen har lämnat men anser att det inte finns skäl att vidta någon åtgärd med hänvisning till redan pågående arbete .

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet och lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

I betänkandet finns en reservation (SD).

Behandlade förslag

Skrivelse 2021/22:266 Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen.

Ett yrkande i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen

Reservation

Uppföljning av Socialstyrelsens arbete med beslutsstödet, punkt 1 (SD)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionen

Bilaga 2

Socialutskottets yttrande 2022/23:SoU1y

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Uppföljning av Socialstyrelsens arbete med beslutsstödet

Riksdagen avslår motion

2022/23:19 av Clara Aranda m.fl. (SD).

Reservation (SD)

2.

Regeringens skrivelse

Riksdagen lägger skrivelse 2021/22:266 till handlingarna.

Stockholm den 24 november 2022

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Jessica Rosencrantz

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jessica Rosencrantz (M), Ida Gabrielsson (V), Ludvig Aspling (SD), Anders Ygeman (S), Sanne Lennström (S), Clara Aranda (SD), Ulrika Heindorff (M), Åsa Eriksson (S), Mona Olin (SD), Ola Möller (S), Magnus Resare (M), Ingemar Kihlström (KD), Nima Gholam Ali Pour (SD), Mauricio Rojas (L), Zara Leghissa (S), Jonny Cato (C) och Bassem Nasr (MP).

Redogörelse för ärendet

D en 22 mars 2022 överlämnande r iksdagen R iksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen (RiR 2022:6) till regeringen . Den 28 juni 2022 återkom r egeringen till riksdagen med skrivelse 2021/22:266 R iksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivni ng sprocessen .

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse och ett motions yrkand e som väckts med anledning av skrivelsen. Förslage t i motionen finns i bilaga 1 .

Vid sammanträdet den 5 maj 2021 informerade riksrevisor Helena Lind berg med medarbetare om Riksrevisionens rapport.

Socialförsäkringsutskottet har gett socialutskottet tillfälle att yttra sig över skrivelsen och följdmotion e r när det gäller socialutskottets beredningsområde. Yttrandet finns i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om uppföljning av Social styrelsens arbete med beslutsstödet och lägger regeringens skrivelse till handlingarna .

Jämför reservationen (SD).

Regeringens skrivelse

Riksrevisionens iakttagelser

Digitala läkarbesök och effekter na för sjukförsäkringen

Granskningen visar att r egering en s uppdrag till myndigheter och utredningar med anledning av den digitala vårdens roll respektive framväxten av hyrläkare avser hälso- och sjukvård och inte särskilt uppmärksammar de potentiella riskerna vid användningen av sjukförsäkringen. Vidare saknas nationella rikt linjer och ett nationellt styrdokument som uttryckligen formulerar vad som ska gälla för sjukskrivning vid digitala läkarbesök . K onsekvenserna av det växande antal et läkarintyg som är utfärdade av hyrläkare eller på basis av digital a läkarbesök har inte heller följts upp .

Avsaknaden av styrdokument har fört med sig att r egioner och privata vård givare har utvecklat egna rutiner . Det saknas s amstämmighet i rutinerna inom regionerna och mellan olika grupper av vårdgivare inom en och samma region. Enligt Riksrevisionen riskerar detta att försämra likformigheten i använd ningen av sjukförsäkringen.

R iksrevisionen noterar att Social styrelsen bedriver ett arbete för att utveckla det försäkringsmedicinska beslutsstödet till ett kunskapsstöd.

F örekomsten av h yrläkare och effekt en de kan ha på sjukfrånvaron

I denna del har g ranskningen begränsa ts till Region Skåne. Enligt Riks revisionen verkar fö rekomsten av en större andel hyrläkare på en vårdcentral ha en dämpande inverkan på sjukfrånvaron för patienter som redan är sjuk skrivna vid tidpunkten för läkarbesöket. F örekomsten av hyrläkare verkar inte ha någon effekt på sjukfrånvaron för patienter som inte är sjukskrivna vid läkarbesöket.

K valiteten i l äkarintyg en vid digitala läkarbesök

Enligt g ranskningen v erkar Försäkringskassan inte följa upp läkarintyg vid digitala läkarbesök oftare än läkarintyg som är baserade på fysiska läkarbesök. Enligt Riksrevisionen finns det därför anledning att ifrågasätta i vilken utsträckning Försäkringskassan säkerställer att ansökningar om sjukpenning som är baserade på digitala läkarbesök innehåller den information som är nöd vändig för att ge tillräckligt stöd för bedömningen av rätten till ersättning.

Vidare visar g ranskningen att läkarintyg som är utfärdade av digital t profi lerad e vårdgivare oftare sakna r uppgifter som normalt ska förekomm a i ett intyg än de läkar intyg som utfärdas av vårdgivare som träffar patienten fysiskt. Riksrevisionen drar dock inte n ågra generella slutsatser om kvaliteten i läkarintygen eftersom gransk ning en i denna del har begränsa t s till en och samma digitalt profilerade vårdgivare.

Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer

Riksrevisionen anser sammanfattningsvis att det finns tecken på brister i sjuk skrivningsprocessens kontrollfunktion . Slutsatsen bygger dels på det faktum att f örekomsten av d igital läkarvård kan ha inverka t på användningen av sjukförsäkringen , dels på att regeringen och berörda myndigheter inte i till räcklig utsträckning har uppmärksammat vilka konsekvenser framväxten av hyrläkare och digitala läkarbesök får för användningen av sjukförsäkringen. Enligt Riksrevisionen verkar de totala utgifterna för sjukförsäkringen dock hittills ha påverkats i förhållandevis liten utsträckning. Brister na i läkarintyg en riskerar enligt Riksrevisionen emellertid att på sikt få negativa konsekvenser för effektivitet och likformighet eftersom antalet läkarintyg som är baserade på digitala läkarbesök kan förväntas öka. Riksrevisionen anser därför att regeringen inte till fullo säkerställ er att sjukskrivningsprocessen kan fungera effektivt, likformigt och i enlighet med målen .

Riksrevisionen ger följande rekommendationer till Försäkringskassan:

• Förstärk kontrollen av läkarintygens kvalitet i allmänhet och av intyg som är baserade på digitala läkarbesök i synnerhet.

• Säkerställ att utformningen av läkarintygsblanketten möjliggör en effektiv utvärdering och kvalitetskontroll med fokus på vårdformen.

• Följ upp och utvärdera kvaliteten på läkarintygen återkommande med utgångspunkt i den vårdform som läkarintyget är baserat på .

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta initiativ till att ta fram tydliga nationella riktlinjer för utfärdande av läkarintyg som är baserade på digitala läkarbesök.

Regeringens åtgärder och bedömning

Regeringen har vidtagit flera åtgärder inom området , bl.a. mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom e-hälsa.

I och med propositionen Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform (prop. 2021/22:72) inleddes en reformering av primär vården med särskilt fokus på tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet . Det u nderstr öks då att vården behöver blir mer digifysiskt integrerad och sam ordnad , dvs. fysiska och digitala kanaler ska komplettera varandra , samt i högre utsträckning bygga på kontinuitet och individuella önskemål och behov .

Vidare har Socialstyrelsen tagit fram publikationen Digitala vårdtjänster – Övergripande principer för vård och behandling (2018). I publikationen anges att för att vård och behandling ska lämpa sig för digitala vårdtjänster gäller bl.a. att författningar eller aktuell kunskapsstyrning inte förutsätter ett fysiskt möte och att vårdgivaren har tillgång till tillräcklig information om patientens hälsotillstånd och sjukdomshistoria för att kunna ge en god och säker vård. Generellt gäller dessutom att den som bedriver hälso- och sjukvårdsverk samhet via digitala vårdtjänster ska uppfylla de krav som ställs i lagar och andra föreskrifter på hälso- och sjukvårdens område.

Sedan juni 2022 bistår en utredare Socialdepartementet med att bl.a. analysera om det finns behov av att ställa särskilda krav, exempelvis kvalitets mässiga sådana, på nationellt verksamma digitala vårdgivare och, om det finns sådana behov, föreslå hur de kraven kan utformas (S2022/03059).

En utredning pågår också s om ska analysera om, och i så fall hur , kvaliteten i läkarintygen ytterligare kan förbättras, exempelvis genom att flera profes sioner samarbetar i arbete med sjukskrivning (dir. 2022:63). U ppdrag et ska redovisas senast den 7 juni 2023.

I likhet med Riksrevisionen anser regeringen att det behövs nationell vägledning inom området och att d et finns behov av gemensamma principer och rutiner mellan regioner och vårdgivare som kan bidra till en ökad sam stämmighet när det gäller sjukskrivning vid digitala läkarbesök , d etta mot bakgrund av att bl.a. antalet digitala läkarbesök kan förväntas öka i framtiden och därmed kan komma att påverka de totala utgifterna för sjukförsäkringen i större utsträckning. Regeringen an ger att S ocialstyrelsen har tagit initiativ till att vidareutveckla det försäkringsmedicinska besluts stödet till ett bredare och mer fördjupat kunskapsstöd vid sjukskrivning. Arbetet innefattar att belysa när sjukskrivning är lämpligt respektive inte lämpligt i samband med digitala läkarbesök. Beslutsstödet är väl inarbetat inom hälso- och sjukvården och används sedan lång tid tillbaka av läkare vid sjukskrivning. Regeringen väl komnar Socialstyrelsens initiativ och bedömer att det ta får anses ändamåls enligt för att ge hälso- och sjukvården ett nationellt stöd i frågan om sjuk skrivning vid digitala läkarbesök. Regeringen kommer att följa myndighetens arbete.

R egeringen anser därmed att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad .

Motionen

Clara Aranda m.fl. (SD ) föreslår i kommittémotion 2022/23:19 ett till kännagivande om att tillsätta en utredning för att följa upp S ocialstyrelsens arbete med att utveckla det försäkringsmedicinska beslutsstödet till ett bredare och mer fördjupat kunskapsstöd vid sjukskrivning.

Socialutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet har gett socialutskottet tillfälle att yttra sig över skrivelse 2021/22:266 Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen och följdmotione n i de delar som berör socialutskottets beredningsområde. Socialutskottet har begränsat sitt yttrande till frågor som gäller yrkandet i kommittémotion 2022/23:19 (SD). Social-utskottet konstaterar att Socialstyrelsen genomför ett arbete med att utveckla det försäkringsmedicinska beslutsstödet till ett bredare och mer fördjupat kunskapsstöd vid sjukskrivning och att detta innefattar att belysa när sjuk skrivning är lämpligt respektive inte lämpligt i samband med digitala läkarbesök. Enligt utskottet är ett initiativ med anledning av motion en inte nödvändigt. Utskottet anser därför att socialförsäkringsutskottet bör avstyrka motionen.

Utskottets ställningstagande

Hyrläkare och digitala läkarbesök har blivit ett allt vanligare inslag inom hälso- och sjukvården och kan förväntas öka i framtiden. Utskottet noterar att regeringen delar Riksrevisionens bedömning att förutsättningarna för likformighet bör förbättras mellan regioner och vårdgivare för sjukskrivning vid digitala läkarbesök och att det behöver utvecklas ett nationellt stöd för utfärdande av läkarintyg som är baserade på digitala läkarbesök. Social styrelsen genomför för närvarande ett arbete för att utveckla det försäkrings medicinska besluts s tödet till ett bredare och mer fördjupat kunskapsstöd vid sjukskrivning som avser att belysa när sjukskrivning är lämpligt respektive inte lämpligt i samband med digitala läkarbesök. Utskottet utgår från att r egeringen kommer att följa myndighetens arbete. Utskottet gör ingen annan bedömning än socialutskottet och avstyrker därför motion 2022/23:19 (SD). U tskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservation

Uppföljning av Socialstyrelsens arbete med beslutsstödet, punkt 1 (SD)

av Ludvig Aspling (SD), Clara Aranda (SD), Mona Olin (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:19 av Clara Aranda m.fl. (SD).

Ställningstagande

Kritiken från Riksrevisionen är påtaglig. Bland annat visar granskningen att läkarintyg som är utfärdade av digital t profilerade vårdgivare oftare saknar uppgifter som normalt förekommer i ett intyg än de läkarintyg som utfärdas av vårdgivare som träffar patienten fysiskt. Vidare förekommer det brister i Försäkringskassans uppföljning av de digitala läkarintygen. För att komma till rätta med dessa brister bör regeringen tillsätta en utredning för att följa upp Socialstyrelsens arbete med att utveckla det försäkringsmedicinska besluts stödet till ett bredare och mer fördjupat kunskapsstöd vid sjukskrivning.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2021/22:266 Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen.

Följdmotionen

2022/23:19 av Clara Aranda m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att följa upp Socialstyrelsens arbete med att utveckla det försäkringsmedicinska beslutsstödet till ett bredare och mer fördjupat kunskapsstöd vid sjukskrivning och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Socialutskottets yttrande 2022/23:SoU1y