Bet. 2022/23:SfU8

Socialförsäkringsutskottet s betänkande

2022/23 : SfU8

Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Sammanfattning

Riksrevisionen rekommenderar Domstolsverket att säkerställa att en ojämn resurs fördelning mellan migrationsdomstolarna undviks. D etta kan ske genom att utveckla prognosarbetet och genom att överväga att i större utsträckning erbjuda förstärkningsstyrkans insatser till de migrationsdomstolar som uppvi sar resultat längst ifrån regeringens mål. Riksrevisionen rekommenderar dess u tom regeringen att säkerställa att migrationsdomstolarnas förutsättningar för långsiktig kompetensförsörjning står i samspel med det mål som regeringen satt upp om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till hand lingarna.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden a .

I betänkandet finns en reservation (V, MP) och ett särskilt yttrande (SD).

Behandlade förslag

Skrivelse 2021/22:282 Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål.

T re yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Reservation

Domstolarnas handläggningstider i asylmål, punkt 1 (V, MP)

Särskilt yttrande

Domstolarnas handläggningstider i asylmål, punkt 1 (SD)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionerna

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Domstolarnas handläggningstider i asylmål

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:14 av Tony Haddou m.fl. (V) och

2022/23:24 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

Reservation (V, MP)

2.

Regeringens skrivelse

Riksdagen lägger skrivelse 2021/22:282 till handlingarna.

Stockholm den 24 november 2022

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Jessica Rosencrantz

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jessica Rosencrantz (M), Ida Gabrielsson (V), Ludvig Aspling (SD), Anders Ygeman (S), Sanne Lennström (S), Clara Aranda (SD), Ulrika Heindorff (M), Åsa Eriksson (S), Mona Olin (SD), Ola Möller (S), Magnus Resare (M), Ingemar Kihlström (KD), Nima Gholam Ali Pour (SD), Mauricio Rojas (L), Zara Leghissa (S), Jonny Cato (C) och Bassem Nasr (MP).

Redogörelse för ärendet

Riksrevisionen överlämnade den 1 mars 2022 rapporten I väntan på dom – migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål (RiR 2022:5). Rappor ten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser regeringen och Domstolsverket. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till rege ringen den 15 mars 2022. Regeringen återkom till riksdagen med skrivelse 2021/22:282 Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handlägg ningstider i asylmål den 21 juli 2022.

I detta ärende behandlar utskottet regeringens skrivelse och t re motionsyr kanden som väckts med anledning av skrivelsen. Förslagen i motionerna finns i bilagan.

V id utskottets sammanträde den 5 maj 2022 informerade r iksrevisor Helena Lindberg med medarbetare om Riksrevisionens rapport .

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. domstolarnas handlägg ningstider i asylmål och lägger regeringens skrivelse till hand ling arna.

Jämför reservationen (V, MP) och det särskilda yttrandet (SD).

Regeringens skrivelse

Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer

I skrivelsen sammanfatta s Riksrevisionens rapport, iakttagelser och rekommen dationer.

Riksrevisionen har granskat om migrationsdomstolarnas hantering av asyl mål är effektiv. Revisionsfrågan har besvarats med hjälp av följande tre del frågor :

• Finns det effektivitetsbrister i migrationsdomstolarnas hantering av asyl mål?

• Har Domstolsverkets stöd bidragit till en effektiv hantering av asylmål vid migrationsdomstolarna?

• Har regeringen gett migrationsdomstolarna förutsättningar att uppnå de uppsatta målen för handläggningstider a v asylmål?

För att besvara frågeställningarna har Riksrevisionen kartlagt utvecklingen av antal et asylmål , handläggningstider na och hand läggning en vid migrations domstolarna under perioden 2013–2020. Gransk ningen avser perioden från att ett överklagat asylbeslut kommer in till en migrations domstol till att målet avgörs. De fyra förvaltningsrätter som också är migrationsdomstolar omfattas av granskningen, dvs. migrationsdomsto larna i Göteborg, Luleå, Malmö och Stockholm. Vidare granskas regeringen och Domstolsverket utifrån de förut sättningar och det stöd de ger migrations dom stolarna. Ensamkommande barn och asylmål med beslut om förvar eller upp sikt ingår inte i granskningen. Riks revisionen har granskat registeruppgif ter och akter samt genomfört intervjuer med representanter från migrations dom stolarna, Domstolsverket, Regerings kansliet och Migrationsverket.

Riksrevisionen bedömer att hanteringen av asylmål har effektivitetsbrister. Tiden för väntan på dom har ökat sedan 2016 och varierar kraftigt mellan Sve riges fyra migrationsdomstolar. Domstolarna är långt ifrån att nå regeringens mål i regleringsbrevet om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra måna der , och d et är endast Migrationsdomstolen i Stockholm som under enstaka år sedan 2013 varit i närheten av att nå målet. Riksrevisionen bedömer vidare att ökningen av handläggningstiderna mellan 2013 och 2020 i någon mån står i relation till ökningen av antalet asylmål vid respektive domstol. Icke aktiv handläggnings tid, s.k. liggtid, utgör en stor del av handläggningstiderna, vilket är särskilt påtagligt vid migrationsdomstolarna i Göteborg och Malmö. Den mest avgö rande ökningen och skillnaden mellan domstolarnas liggtider upp står vid bered ning en av ett må l . Sådan liggtid har enligt Riksrevisionen främst att göra med yttre omständigheter, såsom ett ökat inflöde av asylmål och svå righeter att i tillräcklig utsträckning hålla muntliga förhandlingar, snarare än bristande effektivitet vid domstolarna. Riksrevisionen bedömer att muntliga förhand lingar riskerar att medföra oproportionerligt långa handläggningstider. Vid Migrationsdomstolen i Göteborg tog det 2020 i genomsnitt två år från det att ett mål registrerades till dess att muntlig förhandling hölls. Riksrevisionen anser att det är problematiskt att liggtiderna är så långa och att de kraftigt varie rar mellan landets olika delar, bl.a. eftersom det kan medföra att utgången i målen påverkas. Även denna liggtid har delvis externa förklaringsfaktorer, såsom brist på förhandlingssalar. Riksrevisionen pekar även på att den natio nella s.k. förstärkningsstyrkans insatser, med domare som kan rycka in på domstolar som tillfälligt behöver extra resurser, inte alltid satts in på de orter där de behövts mest och på att underlaget för Domstolsverkets prognoser upp visar vissa brister.

Riksrevisionen rekommenderar mot bakgrund av sina iakttagelser Dom stolsverket att säkerställa att en ojämn resursfördelning mellan migrations domstolarna undviks. Detta kan exempelvis ske genom att utveckla prognos arbetet och genom att överväga att i större utsträckning erbjuda förstärknings styrkans insatser till de migrationsdomstolar som uppvisar resultat längst ifrån regeringens mål.

Riksrevisionen rekommenderar även regeringen att säkerställa att migrations domstolarnas förutsättningar för långsiktig kompetensförsörjning står i samspel med det mål som regeringen satt upp om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader.

Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser

M igrationsdomstolarnas arbete påverkas i hög grad av faktorer i omvärlden som är mycket svåra att förutse. Det finns ett samband mellan ett ökat inflöde av mål och ökad liggtid i målen. Antalet asylmål ökade kraftigt framför allt under 2016 och 2017. D et är väsentligt att domstolarnas verksamhet kan möta behov som uppstår snabbt och förändras över tid. Sam tidigt är regeringen väl medveten om att ledtiderna är långa när personal mässiga ökningar och minskningar av domstolsorganisationerna behöver ske. Regeringen följer kontinuerligt dessa frågor, eftersom det är grundläggande att processen vid migrationsdomstolarna är både rättssäker och effektiv, oavsett det föränderliga målinflödet.

Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att hanteringen av asylmål har effektivitetsbrister, eftersom väntan på muntlig förhandling och dom i asylmål kan vara mycket lång och dessutom varierar markant mellan olika delar av landet. Väntan kan vara påfrestande för de asylsökande och inne bär kostnader för samhället. Det är dock inte givet att en kortare handlägg ningstid alltid är att föredra. Förekomst av muntlig förhandling förlänger av naturliga skäl den totala handläggningstiden men en muntlig förhandling kan vara nödvändig av rätts säkerhetsskäl i det enskilda fallet.

I regleringsbrevet för Sveriges Domstolar anges att verksamheten ska bed rivas med hög kvalitet och vara effektiv. Målbalanser och omloppstider ska hållas på en rimlig nivå. För att uppnå detta krävs det enligt regeringen ett kontinuerligt effektiviseringsarbete. Inom ramen för den årliga budget pro cessen följer regeringen löpande myndigheternas anslag. Regeringen anser att m igrationsdomstolarna samtidigt behöver fortsätta att utveckla sina arbetssätt och att Domstolsverket behöver stödja domstolarna i deras effektiviserings ar bete. Även Migrationsverkets arbetssätt och prognoser har stor betydelse i detta sammanhang.

Av skrivelsen framgår att r egeringen har vidtagit följande åtgärder inom området.

I november 2016 fick Migrationsöverdomstolen, migrations domstolarna och Domstolsverket i uppdrag att fortsätta arbetet med att effek ti visera hand läggningen av asylmål med bibehållen rättssäkerhet (Ju2016/08224) . S amti digt fick Domstolsverket och Migrations verket i uppdrag att samordna och vidare utveckla prognos- och analysarbetet för migrationsdomstolarna (Ju2016/0 8225 ) . Vidare fick migrationsdomsto larna fr.o.m. 2017 större möj ligheter att överlämna migrationsmål och andra mål till övriga förvaltnings rätter (prop. 2016/17:27 , bet. 2016/17:JuU7, rskr. 2016/17:60 och prop. 2019/20:19 , bet. 2019/20:JuU11, rskr. 2019/20:37) . S yftet var att ge domsto larna bättre förutsättningar att hålla handläggningsti derna på en rimlig nivå genom att den samlade kapaciteten hos de allmänna förvaltnings domstolarna togs till vara , vilket gav migrationsdomstolarna bättre förutsättningar att nå regeringens mål. Därutöver har samverkan mellan dom stolarna underlättats (prop. 2016/17:174 , bet. 2016/17:JuU26, rskr. 2016/17:287 ).

Regeringen har gett Domstolsverket möjlighet att lämna syn punkter på Riksrevisionens granskning. Domstolsverket har därvid anfört att myndig heten arbetar med utveckling av prognosarbetet och avser att särskilt fokusera på den arbetsbelastning som asylmålen förväntas medföra, för att bättre kunna värdera om migrationsdomstolarnas målstock skiljer sig åt när det gäller resurs behov. Detta kommer att göras genom en mätning av tidsåtgången i mål som härrör från olika länder. Domstolsverket avser även att lägga ökad vikt vid upp följning och avvikelseanalyser för att utvärdera varför ett utfall avviker från prognosen. Utöver det arbetar Domstolsverket med kunskapsin hämtning genom nära samverkan med migrationsdomstolarna och Migrations verket. Domstolsverket konstaterar också att Migrationsverket nyligen har gjort om sin prognosmodell, vilket bör kunna bidra till ännu bättre prognoser. Dessutom tillsatte Domstolsverket i januari 2022 en grupp som utreder möj ligheterna att åstadkomma en mer förutsebar och jämnare fördelning av mål mellan dom sto larna. Vidare kommer nya permanenta arbetsplatser och för handlingssalar att stå klara i Förvaltningsrätten i Göteborg under 2024, vilket kommer att ge domstolen förutsättningar att hålla fler muntliga förhandlingar. Vad gäller för stärkningsstyrkan konstaterar Domstolsverket att Förvaltnings rätten i Malmö har haft visst stöd i form av en domarresurs , men även att stödet är efterfråge styrt och att Förvaltningsrätten i Malmö vid den relevanta tidpunk ten bedömde att det fanns ett större behov av förstärkning i personalkategorin föredragande , vilket inte fanns v id just den aktuella tidpunkten , men som nu finns .

I skrivelsen anges att de åtgärder när det gäller prognosarbetet som Dom stolsverket beskriver svarar väl mot de behov som har framkommit i Riksre visionens rapport. Det är enligt regeringen särskilt positivt att verket i prognos arbetet nu kommer att ta fasta på de indikationer som förekommer i rapporten om att mål som härrör från olika länder är olika arbetskrävande. Regeringen kommer att följa upp hur utvecklingsarbetet fortskrider och att migrations domstolarna har det stöd de behöver för att kunna arbeta effektivt.

Regeringen anser i och med denna skrivelse att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

Motionerna

I kommittémotion 202 2 /2 3 :14 av Tony Haddou m.fl. (V) föreslås ett tillkänna givande om att regeringen bör återkomma med förslag som gör att målet om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader nås. Motionärerna framhåller att regeringens resursförstärkningar av migrationsdomstolarna har varit kortsiktiga. Regeringen bör budgetera långsiktigt för att tidsgränserna ska hållas.

Annika Hirvonen m.fl. (MP) begär i kommittémotion 202 2/23:24 yrkande 1 ett tillkännagivande om åtgärder för att förbättra handläggningsti derna. Enligt motionärerna är det viktigt att en större majoritet av asylmålen avgörs inom fyra månader. De stora skillnader som noterats mellan landets fyra migrations domstolar måste minska. Det är positivt att Domstolsverket förbätt rat prognosarbetet, kunskapsinhämtningen och fördel ningen av mål samt utö kat antalet arbetsplatser och förhandlin gssalar. Rege ringen bör dock fort s ä tt a att följa utvecklingsarbetet noga. I yrkande 2 före slår motionärerna en obe roende utredning om stärkt rättssäkerhet genom kor tare handläggnings tider i asylmål.

Utskottets ställningstagande

Riksrevisionen har granskat om migrationsdomstolarnas hantering av asylmål är effektiv samt om Domstolsverket och regeringen har gett domstolarna för ut sättningar för en effektiv verksamhet. Utskottet, som vill understryka vikten av en rättssäker och effektiv process, ser allvarligt på de brister som Riksre visionen påtalar när det gäller effektiviteten i handläggningen. Av Riksre vi sionens granskning framgår att de fyra migrationsdomstolarna är långt i från att nå regeringens mål om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra måna der. Utskottet noterar dock att Riksrevisionen bedömer att ökningen av hand lägg ningstiderna mellan 2013 och 2020 i viss mån står i relation till ökningen av antalet asylmål vid respek tive domstol. Utskottet kan även konstatera att den mest avgörande ökningen och skillnaden mellan migrationsdomstolarna när det gäller liggtid, dvs. icke aktiv handläggningstid , enligt Riksrevisionen främst har att göra med yttre omstän digheter, snarare än bristande effektivitet hos domstolarna. Som exem pel nämner Riksrevisionen ett ökat inflöde av asylmål och svårigheter att i tillräcklig utsträckning hålla muntliga förhand lingar.

Utskottet kan konstatera att migrationsdomstolarnas långa handläggnings tider i asylmål kan vara påfres tande för de asylsökande och innebär dessutom kostnader för samhället i form av utgifter för mottagandeverksamheten. Sam tidigt har möjligheten att överlämna asylmål lett till ökad effektivitet. L agänd ringar har även genom förts för att underlätta för domstolarna att sam verka med varandra. V idare kommer nya permanenta arbets platser och förhand lingssalar stå klara i Förvaltningsrätten i Göteborg under 2024, vilket kommer att ge domstolen förutsättningar att hålla fler muntliga förhand lingar.

M igrationsdomstolarnas förutsättningar för långsiktig kompe tensförsörj ning och resursfördelning påverkas i hög grad av faktorer i omvärlden som är mycket svåra att förutse. A nslaget till migrationsdomsto larna har förstärkts vid flera tillfällen . I budgetpropositionen för 2023 föreslås också en ökning av ansla get 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål på grund av bl.a. långa hand läggningstider (prop. 2022/23:1 utg.omr. 8 anslaget 1:4). Den s.k. förstärk ningsstyrkan som domstolarna kan efterfråga hjälp från består numera av både domare och föredragande. Dessutom utökades förstärkningsstyrkan 2020 med både fler domare och fler handläggare , enligt Sveriges Domstolars årsredovis ning 2020 (s. 21). A ntalet inkomna asylmål minskade kraftigt under 2021 och var på nivåer som rådde före de kraftiga ökningarna som startade 2016 till följd av flyktingkrisen ( Sveriges Domstolars å rsredovisning 2021 s. 56).

Utskottet utgår från att myndigheter nas anslag följs upp inom ramen för den årliga budgetprocessen och att Dom stolsverket fortsätter effektivitetsar betet och utveckling en av prognosarbetet för att undvika en ojämn resursför delning mellan migrationsdomstolarna och för att korta handläggningstiderna .

Motionerna 2022/23:14 (V) och 2022/23:24 (MP) yrkande na 1 och 2 om handläggningstider och budgetering avstyrks med det anförda .

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till hand lingarna.

Reservation

Domstolarnas handläggningstider i asylmål, punkt 1 (V, MP)

av Ida Gabrielsson (V) och Bassem Nasr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:14 av Tony Haddou m.fl. (V) och

2022/23:24 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

A sylmålen måste avgör a s inom fyra månader enligt det mål som har fastställts. Dessutom måste de stora skillnader som noterats mellan landets fyra migrations domstolar minska. Eftersom r egeringens resursförstärkningar av migrationsdomsto larna har varit kortsiktiga har d omstolarna haft svårt att fullt ut utnyttja tillskotten till att förstärka ordinarie personalresurser. Regeringen bör således följa utvecklingsarbetet noga och budgetera långsiktigt så att målet om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader nås.

L ånga handläggningstider innebär en stor psykisk påfrestning för enskilda. Lång väntetid före muntlig förhandling kan också innebära risker för rättssä kerheten , eftersom den asylsökandes möjlighet att minnas händelser i hemlan det påverkas . Mot denna bakgrund bör regeringen tillsätta en utredning med uppdrag att komma med förslag om hur handläggningsti derna i asylmål kan kortas för att stärka rättssäkerheten.

Särskilt yttrande

Domstolarnas handläggningstider i asylmål, punkt 1 (SD)

Ludvig Aspling (SD), Clara Aranda (SD), Mona Olin (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD) anför:

Sedan skrivelsen beslutades har Sverige fått en ny regering. Den nya rege ringen har en omfattande reformagenda på område t migration s - och asylpoli tik. Hade ett regeringsskifte inte ske tt hade Sverigedemokraterna lämnat en motion med anledning av skrivelsen. Eftersom den regering som svarat på Riksrevisionens synpunkter har avgått avstår vi från att lämna förslag i ären det.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2021/22:282 Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål.

Följdmotionerna

2022/23:14 av Tony Haddou m.fl. (V):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som gör att målet om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader nås och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:24 av Annika Hirvonen m.fl. (MP):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att förbättra handläggningstiderna och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en oberoende utredning om stärkt rättssäkerhet genom kortare handläggningstider i asylmål och tillkännager detta för regeringen.