Bet. 2023/24:KU17

Konstitutionsutskottet s betänkande

2023/24 : KU17

Riksrevisionens årsredovisning för 2023

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2023 till riksdagen. Utskottet konstaterar att den anlitade revisorn bedömer att årsredovisningen i alla väsentliga avseenden är rättvisande.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att Riksrevisionen under 2023 utnyttjat sitt förvaltningsanslag och en del av sitt anslagssparande bl.a. till det arbete som utförs både i verksamheten och till utveckling av verksamheten. Vidare kan nämnas att utskottet noterar att myndighetens personalomsättning sänkts och att utskottet uppmärksammar myndighetens arbete för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal.

Behandlade förslag

Redogörelse 2023/24:RR1 Riksrevisionens årsredovisning för 2023.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Riksrevisionens årsredovisning för 2023

Redogörelsen

Externrevisorns granskning av årsredovisningen

Tidigare uttalanden av utskottet

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Redogörelsen

Bilaga 2

Externrevisorns revisionsberättelse

Tabeller

Tabell 1 Anslagsredovisning för 2023

Tabell 2 Kostnader och lämnade bidrag för extern kompetens 2021–2023

Tabell 3 Nettokostnader och antal redovisade timmar för årlig revision

Tabell 4 Avgiftsområde årlig revision

Tabell 5 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet

Tabell 6 Antal granskningar

Tabell 7 Kostnader och genomsnittlig insats per granskningsrapport

Tabell 8 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationell verksamhet

Tabell 9 Redovisade timmar för internationell verksamhet

Tabell 10 Antal anställda per den 31 december 2023

Tabell 11 Personalförändring

Tabell 12 Personalomsättning

Tabell 13 Sjukfrånvaro

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksrevisionens årsredovisning för 2023

Riksdagen lägger redogörelse 2023/24:RR1 till handlingarna.

Stockholm den 23 maj 2024

På konstitutionsutskottets vägnar

Ida Karkiainen

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ida Karkiainen (S), Erik Ottoson (M), Hans Ekström (S), Fredrik Lindahl (SD), Mirja Räihä (S), Ulrik Nilsson (M), Per-Arne Håkansson (S), Malin Danielsson (L), Susanne Nordström (M), Jessica Wetterling (V), Gudrun Brunegård (KD), Malin Björk (C), Lars Engsund (M), Jan Riise (MP), Lars Johnsson (M), Lars Andersson (SD) och Peter Hedberg (S).

Redogörelse för ärendet

Riksrevisionen ska enligt 9 kap. 3 § lagen (2016:1091) om budget och administration för riksdagens myndigheter, den s.k. BEA-lagen, lämna en årsredovisning till riksdagen senast den 22 februari. Riksrevisorn ska besluta om årsredovisningen enligt 4 a § lagen (2022:1023) med instruktion för Riks revisionen.

Den 21 februari 2024 lämnade Riksrevisionen sin årsredovisning för 2023 till riksdagen (redog. 2023/24:RR1). Riksrevisorn intygar i årsredovisningen att den ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Riksrevisorn bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Revision av Riksrevisionens årsredovisning har utförts av revisionsbyrån KPMG AB. Revisionsberättelsen och externrevisorns promemoria med anledning av bokslutsgranskningen kom in till konstitutionsutskottet den 20 respektive den 26 mars 2023 (dnr 1788-2023/24).

Inga motioner har väckts med anledning av redogörelsen.

Som ett led i beredningen höll utskottet den 2 maj 2024 en intern utfrågning med riksrevisorn.

Riksrevisionen har lämnat in Uppföljningsrapport 2024 till finansutskottet. Uppföljningsrapporten har varit tillgänglig för konstitutionsutskottet.

Utskottets överväganden

Riksrevisionens årsredovisning för 2023

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger redogörelsen med Riksrevisionens årsredovisning för 2023 till handlingarna.

Redogörelsen

Om Riksrevisionen

Ledning och organisation

Riksrevisionen har en riksrevisor som är chef för myndigheten och en ställ företrädande riksrevisor med titeln riksrevisionsdirektör. Kopplat till Riks revisionen finns även riksdagens råd för Riksrevisionen och ett vetenskapligt råd.

Riksrevisionen var under 2023 organiserad i sex avdelningar:

– avdelningen för årlig revision

– avdelningen för effektivitetsrevision

– internationella avdelningen

– kommunikationsavdelningen

– rättsavdelningen

– avdelningen för ledningsstöd.

Riksrevisionen har sitt kontor i Stockholm.

Digitalisering m.m.

Liksom tidigare år arbetade Riksrevisionen under 2023 med att öka sin digitalisering. Myndigheten strävar efter att digitalisera och automatisera flera manuella arbetssätt. Till exempel har ett nytt it-system för ärende- och dokumenthantering driftsatts, vilket ska bidra till en mer effektiv och rätts säker ärendehanteringsprocess. Riksrevisionen har även ett nytt användar vänligt system för tillfällig lagring och bearbetning av skyddsvärda uppgifter. Det ska leda till en effektivare informationshantering.

Vidare har Riksrevisionen arbetat med kontinuitetsplanering för att säker ställa ökad handlingskraft och förmåga vid oönskade störningar eller avbrott. I samband med detta har verksamhetskritiska processer kopplade till it-system och stödresurser analyserats.

För att öka tydligheten och ge bättre stöd till verksamheten har arbete påbörjats med att införa en ny inköpsprocess. Arbetet har genomförts i flera etapper och ska bidra till en mer enhetlig, rättssäker och effektiv process.

Intern styrning och kontroll m.m.

Det är riksrevisorn som i samband med undertecknandet av årsredovisningen gör en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen är betryggande inom Riksrevisionen. Underlag till denna bedömning är såväl det löpande arbetet med riskhantering inom ramen för den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen som en avstämning med ledningsgruppen i samband med att årsredovisningen tas fram.

Riskminimerande åtgärder har genomförts som varit kopplade till bl.a. områdena ekonomistyrning, kompetensförsörjning och informations hantering. I samband med varje tertialuppföljning värderas riskerna utifrån genomförda åtgärder.

Internrevisionen är en del av granskningen av Riksrevisionens verksamhet. Den ger värdefull kunskap om hur verksamheten kan utvecklas. I enlighet med internrevisionsplanen för 2023 har internrevisionen genomfört flera granskningar, som rör arbetet med fysisk säkerhet och Riksrevisionens systematiska arbetsmiljöarbete. Granskningarna har resulterat i ett antal rekommendationer. Riksrevisorn har beslutat om förslag på åtgärder. Arbetet med åtgärder följs upp tertialvis.

Anslagsförbrukning och kostnadsutveckling

Årets tilldelade medel för anslaget 2:5 Riksrevisionen uppgick till 359,1 miljoner kronor. Det disponibla beloppet uppgick till 400,1 miljoner kronor, inklusive ett ingående anslagssparande på 41,0 miljoner kronor. Anslags förbrukningen var 374,5 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslags sparande 2023 med 25,6 miljoner kronor. För 2023 utnyttjades således anslaget och en del av anslagssparandet.

För anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete upp gick anslaget till 50,0 miljoner kronor. Det disponibla beloppet 2023 uppgick till 50,6 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 50,0 miljoner kronor, och utfallet var således fullt anslagsutnyttjande.

Tabell 1 Anslagsredovisning för 2023

Miljoner kronor

Anslag

Tilldelat anslag 2023

Totalt disponibelt belopp

Kostnader mot anslag

Utgående anslags sparande

Utg.omr 1 anslag 2:5 Riksrevisionen

359,1

400,1

374,5

25,6

Utg.omr. 7 anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete

50

50,6

50

0,6

Summa

409,1

450,7

424,5

26,2

Kostnaden för extern kompetens har minskat jämfört med föregående år. Det är inom verksamhet för den årliga revisionen som kostnaden för resurs konsulter har minskat mest. Minskningen beror i huvudsak på att personal omsättningen minskat och att behovet av resursförstärkning därför har minskat.

Tabell 2 Kostnader och lämnade bidrag för extern kompetens 2021–2023

Tusental kronor

2023

2022

2021

Verksamhetsgrenar

7 842

13 973

15 027

Årlig revision

3 564

9 339

7 944

Effektivitetsrevision

784

1 049

1 948

Internationell verksamhet

3 494

3 588

5 135

Verksamhetsutveckling

1 649

3 770

2 752

De myndighetsgemensamma funktionerna

16 019

15 317

11 381

Kompetensutveckling

703

555

171

Kompetens- och resursförstärkning

15 316

14 762

29 160

Summa

25 511

33 063

29 160

Verksamhetsgrenen årlig revision

Resultat och bedömning

Under 2023 slutförde Riksrevisionen granskningen av årsredovisningar för räkenskapsåret 2022. Totalt lämnades 226 revisionsberättelser.

Riksrevisionens verksamhet ska bl.a. främja att staten redovisar sin verksamhet på ett tillförlitligt sätt. Eftersom Riksrevisionen granskar alla årsredovisningar varje år och granskningen genomförs på ett enhetligt sätt, kan antalet modifierade revisionsberättelser ses som en indikator på tillförlitligheten i myndigheternas redovisningar. Två andra indikatorer som Riksrevisionen använder för att bedöma resultatet av den årliga revisionen är vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser och rekommendationer i revisionsberättelser.

Antalet modifierade revisionsberättelser var 13 för 2022 (för 2021 var antalet modifierade revisionsberättelser 10, och för 2020 var det 12).

Åtgärder med anledning av modifierade revisionsberättelser och rekommendationer i revisionsrapporter 2021 följdes upp i Riksrevisionens uppföljningsrapport 2023. Uppföljningen visade att myndigheterna eller regeringen helt eller delvis vidtagit åtgärder för samtliga modifieringar inom ett år från det att revisionsberättelserna lämnats. Uppföljningen av revisions rapporterna visade att myndigheterna helt eller delvis vidtagit åtgärder för 100 procent av rekommendationerna. Sett till antalet vidtagna åtgärder är Riksrevisionens bedömning att de rekommendationer som myndigheten lämnar får god effekt, vilket bidrar till en god statlig förvaltning.

Inom ramen för kvalitetsarbetet inom årlig revision kan noteras att under 2023 togs en ny intern föreskrift fram som beskriver hur Riksrevisionen granskar ledningens förvaltning som en del i arbete att granska års redovisningar.

Den årliga revisionen uppvisade under året ett tillfredsställande resultat vad gäller omfattning, kostnad och kvalitet. Riksrevisionen bedömer att myndigheten genom sin årliga revision bidrar till en god statlig förvaltning.

Kostnader och tid

Nettokostnaderna ökade under 2023 med 4 procent, ca 7,1 miljoner kronor. Ökningen berodde främst på kostnader för personal i och med att myndigheten lade ner ca 11 000 fler timmar på den årliga revisionen än föregående år. Ökningen av timmar berodde på att verksamhetsgrenen årlig revision hade en lägre personalomsättning 2023 än de senaste åren och hade en bra bemanning under hela året. Det har även påverkat konsultbehovet, som var lägre 2023 än de senaste åren.

Det har även påverkat avgiftsområde årlig revision, då antalet timmar påverkar avgifterna, vilket är den främsta förklaringen till de ökade avgifts intäkterna 2023.

Tabell 3 Nettokostnader och antal redovisade timmar för årlig revision

2023

2022

2021

Nettokostnader ( tusental kronor )

180 958

173 554

167 074

Redovisade timmar

134 971

122 792

123 698

Tabell 4 Avgiftsområde årlig revision

Tusental kronor

Budget

2023

2022

2021

Avgiftsintäkter

153 000

178 602

164 115

152 105

Kostnader

153 000

163 826

160 535

153 867

Årets över-/ underskott (–)

14 777

3 580

–1 762

Ackumulerat över-/ underskott (–)

8 967

–5 809

–9 389

Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet

Riksrevisionen granskar Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States). Verksamheten är avgiftsbelagd och ingår i de internationella revisions uppdrag som Riksrevisionen kan bedriva enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Intäkterna disponeras av Riksrevisionen.

Tabell 5 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Budget

2023

2022

2021

Avgiftsintäkter

220

233

224

239

Kostnader

220

215

214

259

Årets över-/underskott (–)

18

10

–20

Ackumulerat över-/underskott (–)

706

688

678

Verksamhetsgrenen effektivitetsrevision

Resultat och bedömning

Effektivitetsrevisionen uppvisade under året ett tillfredsställande resultat när det gäller omfattning, kostnad och kvalitet. Hur många granskningar som genomförs under ett år beror bl.a. på resurstilldelning, tillgången till erfarna projektledare, personalrörlighet och vilken typ av granskningar som bedrivs. Under 2023 genomfördes fler omfattande och kostnadskrävande granskningar; sådana ökar den genomsnittliga kostnaden och påverkar hur många nya granskningar som kan startas.

Effektivitetsrevisionen har haft svårt att komma tillbaka till den produktionsnivå man haft tidigare. Även den tid som krävs för att kvalitets säkra underlag och utkast har ökat och påverkat resursåtgången. Verksamhets grenen arbetar med flera åtgärder för att säkerställa en hög produktion och kvalitet.

Under 2023 publicerades 27 granskningsrapporter från verksamhetsgrenen effektivitetsrevision, vilket är något färre än de två föregående åren.

Tabell 6 Antal granskningar

2023

2022

2021

Pågående granskningar vid årets början

33

36

36

Inledda granskningar under året

26

28

31

Summa pågående och inledda granskningar

59

64

67

Nedlagda granskningar under året

0

2

0

Publicerade granskningar under året

27

29

31

Pågående granskningar vid årets slut

32

33

36

Kostnader och tid

Nettokostnaderna för effektivitetsrevisionen var högre under 2023 än under föregående år. Andelen nettokostnader som avser granskning har ökat, medan andelen som avser omvärldsbevakning har minskat i förhållande till 2021 och 2022.

Tabell 7 Kostnader och genomsnittlig insats per granskningsrapport

2023

2022

2021

Styckkostnad för årets publicerade granskningar ( tusental kronor )

4 955

4 360

4 042

Genomsnittligt antal timmar för årets publicerade granskningar

3 748

3 306

3 234

Verksamhetsgrenen internationell verksamhet

Riksrevisionens internationella verksamhet omfattar två delar: internationellt utvecklingssamarbete och internationell samverkan. Nedan finns en ekonomisk sammanställning för hela verksamhetsgrenen. Resultat och bedömning samt ekonomiskt utfall redovisas separat i påföljande avsnitt.

Tabell 8 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationell verksamhet

Tusental kronor

2023

2022

2021

Internationellt utvecklings samarbete

50 002

50 911

37 930

Internationell samverkan

12 906

16 653

11 616

Summa

62 908

67 564

49 546

Tabell 9 Redovisade timmar för internationell verksamhet

2023

2022

2021

Internationellt utvecklings samarbete

28 229

29 547

25 017

Internationell samverkan

7 863

11 106

7 627

Summa

36 092

40 653

32 644

Internationellt utvecklingssamarbete

Resultat och bedömning

Riksrevisionen främjar demokratisk utveckling och effektiv förvaltning genom globala, regionala och bilaterala samarbetsprojekt med nationella revisionsmyndigheter i utvecklingsländer. Riksrevisionen ska bidra till att stärka kapaciteten och förmågan att bedriva revision enligt internationella standarder. På så sätt bidrar Riksrevisionen till ökad transparens och fungerande system för ansvarsutkrävande.

Kostnaderna för det internationella utvecklingssamarbetet 2023 svarade, liksom 2022, i stort mot årets anvisade anslag.

Merparten av det internationella utvecklingssamarbetet bedrivs inom ramen för Riksrevisionens regionala och bilaterala samarbetsprojekt. Stödet består främst av utbildningsinsatser eller rådgivning inom effektivitets revision, finansiell revision, kvalitetsstyrning, strategisk ledning och planering samt organisatorisk förmåga såsom HR, ledarskap och kommunikation.

Under 2023 bedrev Riksrevisionen verksamhet i 5 regionala och 8 bi laterala samarbetsprojekt. Riksrevisionens regionala samarbetsprojekt om fattade under året insatser riktade till 56 nationella revisionsmyndigheter. En stor del av dessa har genomförts inom ramen för Riksrevisionens sam förståndsavtal med Afrosai-E, en subregional organisation inom International Organisation of Supreme Audit Institutions (Intosai) med i huvudsak engelskspråkiga revisionsmyndigheter i Afrika. Riksrevisionen bedömer att dess insatser har bidragit till att utveckla kompetensen inom effektivitets revision i regionen och till sekretariatets arbete inom ledarskapsområdet. Andra regionala samarbeten har Riksrevisionen med västra Balkan, Östafrika och Stillahavsregionen.

Kostnader och tid

Kostnaderna och antalet operativa timmar inom det internationella utvecklingssamarbetet var 2023 i nivå med föregående år. En skillnad är att Riksrevisionen under året hade en högre verksamhetsvolym, vilket har resulterat i högre kostnader för resor och projektaktiviteter. Utgifterna för bidrag är lägre eftersom Riksrevisionen under året enbart lämnade ett bidrag till Afrosai-E.

I kostnaderna för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete ingår kostnader för myndighetsgemensamma uppgifter, som redovisas som bistånd i enlighet med direktiv som utfärdas av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings biståndskommitté (OECD:s Development Assistance Committee, Dac) för vad som får rapporteras som bistånd.

Internationell samverkan

Resultat och bedömning

Riksrevisionens uppgift att företräda Sverige som nationellt revisionsorgan är lagstadgad. Det innebär att Riksrevisionen företräder Sverige i Intosai och i dess regionala organisation The European Organisation of Supreme Audit Institutions (Eurosai) samt i samverkan med andra nationella revisionsorgan. Syftet är att säkerställa en effektiv hantering av offentliga resurser inom Europa och internationellt. Riksrevisionen valdes under året att, tillsammans med revisionsmyndigheten i Storbritannien, leda Intosais underkommitté för finansiell revision.

Riksrevisionen samarbetar också med Europeiska revisionsrätten (ECA) och medlemsstaternas nationella revisionsorgan.

Utöver samverkan inom Intosai, Eurosai och EU samverkar Riksrevisionen inom flera forum och sammanhang, exempelvis inom det nordiska samarbetet, genom kollegiala granskningar samt genom besök och förfrågningar från andra revisionsmyndigheter.

Kostnader och tid

Kostnaderna och antalet operativa timmar är lägre än föregående år. Den högre kostnaden 2022 förklaras av att Riksrevisionen då genomförde en konferens för yngre medarbetare vid nationella revisionsmyndigheter, den s.k. YES-konferensen.

Myndighetsövergripande verksamhet

Riksrevisorn beslutar om granskningens huvudsakliga inriktning. Beslutet redovisas i en granskningsplan, som har ett perspektiv på ett till två år.

De viktigaste iakttagelserna från granskningen redovisas i riksrevisorns årliga rapport. Riksrevisorn lämnade sin årliga rapport som en redogörelse till riksdagen i juni 2023. Iakttagelserna redovisas utifrån de huvudsakliga riskerna, som också har legat till grund för granskningens inriktning.

Uppföljningsrapporten ger riksdagen underlag för att bedöma relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet. Riksrevisionens uppföljningsrapport 2023 lämnades till riksdagen i april. Fokus ligger på om granskningen har bidragit till en tillförlitlig redovisning och en effektiv statlig verksamhet. Uppföljningen ska också kunna användas internt för att utveckla Riksrevisionens verksamhet.

Under 2023 bjöd finansutskottet för sjätte året i rad in till ett öppet seminarium med riksrevisorn. Den årliga rapporten och uppföljningsrapporten låg till grund för seminariet, som hölls i september 2023.

Vid Riksrevisionen finns riksdagens råd för Riksrevisionen för samråd och insyn i Riksrevisionens verksamhet och organisation. Rådet sammanträdde sex gånger under 2023. Riksrevisorn informerade rådet om Riksrevisionens verksamhet och organisation.

Riksrevisionen har också ett vetenskapligt råd som sammanträdde fyra gånger under 2023.

Personal, kompetensförsörjning och arbetsmiljö

Personalstatistik

Antal anställda m.m.

Totalt hade Riksrevisionen 319 tillsvidare- eller visstidsanställda per den 31 december 2023. Det är en minskning med tre medarbetare jämfört med 2022.

Tabell 10 Antal anställda per den 31 december 2023

2023

2022

2021

Anställda

319

322

306

– varav tillsvidareanställda

317

320

303

– varav visstidsanställda

2

2

2

Av myndighetens anställda är 61 procent kvinnor och 32 procent män; 61 pro cent av cheferna är kvinnor och 39 procent är män.

Personalomsättning

År 2023 var Riksrevisionens personalomsättning 12 procent, vilket är en minskning jämfört med 2022. En bidragande faktor till den minskade personalomsättningen är, anför Riksrevisionen, sannolikt lågkonjunkturen och behovet av anställningstrygghet.

Tabell 11 Personalförändring

Antal

2023

2022

2021

Nyanställda

38

74

47

Entledigade

39

52

39

Pension

2

4

8

Tabell 12 Personalomsättning

Procent

2023

2022

2021

Årlig revision

8

18

20

Effektivitetsrevision

10

12

10

Den internationella verksamheten

6

10

7

De myndighetsgemensamma funktionerna

17

25

21

Hela myndigheten

12

17

16

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron på Riksrevisionen minskade under 2023 och ligger på 2,2 pro cent. Den totala sjukfrånvaron visar att kvinnors sjukfrånvaro står för den största minskningen medan andelen långtidsfrånvaro för män har ökat i jäm förelse med 2022.

Tabell 13 Sjukfrånvaro

I procent av total ordinarie arbetstid

2023

2022

2021

Sjukfrånvaro totalt

2,2

3,0

2,0

– varav kvinnor

2,8

4,1

2,4

– varav män

1,0

1,0

1,4

Anställda 29 år och yngre

1,0

1,6

0,3

Anställda 30–49 år

1,8

2,9

2,1

Anställda 50 år och äldre

3,1

3,6

2,5

Av total sjukfrånvaro avser

– andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer)

53,1

51,3

48,5

– varav kvinnor

58,4

56,6

50,7

– varav män

28,3

12,1

42,1

Långtidssjukas frånvaro i procent av total ordinarie arbetstid

1,16

1,15

1,0

Kompetensförsörjning

En god kompetensförsörjning är en förutsättning för att Riksrevisionen ska kunna utföra sina uppgifter med hög kvalitet, relevans och effektivitet. Riksrevisionen bedömer sitt arbete med kompetensförsörjning utifrån hur myndigheten lyckats attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal.

Attrahera och rekrytera

Under 2023 inleddes ett projekt för att utveckla Riksrevisionens förmåga att attrahera och rekrytera den kompetens myndigheten har behov av på kort och lång sikt. Projektet handlar om att tydliggöra kompetensområden, formulera Riksrevisionens arbetsgivarerbjudande, ta fram koncept för arbetsgivar profilering och utveckla interna processer för att attrahera och rekrytera rätt kompetens.

Som ett steg att skapa effektivare arbetssätt har Riksrevisionen även gjort en genomlysning av sin rekryteringsprocess. Den resulterade i flera rekommendationer som myndigheten har arbetat vidare med för att bl.a. skapa en mer positiv kandidatupplevelse.

För att nya medarbetare enklare ska kunna sätta sig in i verksamheten har ett nytt introduktionsprogram tagits fram. Programmet inleds före tillträdes dagen (s.k. pre-boarding) och pågår under medarbetarens första halvår som anställd.

Utveckla

I en omvärld som förändras snabbt är Riksrevisionens förmåga att anpassa sig och ta till sig nya arbetssätt och att stärka sin förmåga att arbeta datadrivet avgörande. Att organisera och leda större utvecklingsinitiativ är centralt, liksom förståelse för hur Riksrevisionen kan arbeta med förändringsarbete. Detta har resulterat i att myndigheten under året fortsatte att utveckla både chefer och medarbetare.

Riksrevisionen har fortsatt att genomföra kompetensutveckling inom artificiell intelligens (AI) för att stärka myndighetens förmåga att använda och analysera data. Förutom generellt höj kompetensnivå har satsningen resulterat i applikationer som, med stöd av AI bidrar till att minska fel och dubbelarbete i datainsamling och datahantering i granskningsverksamheten.

Majoriteten av Riksrevisionens medarbetare från de myndighets gemensamma funktionerna och den internationella verksamheten gick under 2023 en klarspråksutbildning för att öka kunskapen om hur man skriver texter på ett begripligt och effektivt sätt.

Behålla

I linje med målsättningen om att vara en attraktiv arbetsgivare har Riks revisionen genomfört flera aktiviteter för att behålla kompetens. Möjligheten till ett flexibelt arbete värdesätts. Sedan tidigare erbjuder Riksrevisionen distansarbetsavtal, och under hösten infördes ett nytt arbetstidsavtal med förtroendearbetstid för samtliga medarbetare. Som en del i det har fler lediga heldagar införts liksom möjligheten att tillfälligt och i begränsad omfattning arbeta på distans inom EU och EES.

Arbetsmiljö

Utöver rätt kompetens är en hållbar arbetsmiljö avgörande för att Riks revisionen ska kunna fortsätta utföra sina uppgifter med gott resultat. Den årliga medarbetarundersökningen genomfördes under mars och april 2023. Resultatet från undersökningen visar att medarbetarna överlag upplever rimliga krav och tydliga förväntningar samt att det finns stöd att få vid behov. Undersökningen indikerar ett behov av bättre möjligheter till återhämtning. En av åtgärderna för att skapa bättre förutsättningar är att utöka friskvårdsbidraget till det maximala beloppet. Andra insatser har varit inspirationsföreläsningar på temat stresshantering, hjärnans stress och betydelsen av balans mellan arbete och fritid.

Resultat och bedömning av Riksrevisionens kompetensförsörjning

Under 2023 hade Riksrevisionen en god kompetensförsörjning, och lyckades attrahera och rekrytera den kompetens myndigheten hade behov av. Riks revisionen hade en lägre personalomsättning i jämförelse med tidigare år, vilket innebär att myndigheten kunde behålla medarbetare i högre ut sträckning.

Riksrevisionen genomförde flera kompetenshöjande insatser vad gäller såväl granskning som att främja en mer datadriven verksamhet.

Sjukfrånvaron var fortsatt låg, vilket bedöms bero på de insatser som har genomförts för att fånga tidiga signaler på ohälsa.

Medarbetarundersökningen visar ett överlag tillfredsställande resultat. Den ger även uttryck för förbättringsområden som Riksrevisionen arbetade vidare med under året.

Externrevisorns granskning av årsredovisningen

Revisionsberättelsen

Revisionsberättelsen kom in till konstitutionsutskottet den 20 mars 2024 (i original den 26 mars 2024). Den finns i bilaga 2.

Enligt externrevisorns uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen (2016:1019) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter (BEA-lagen) samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Riksrevisionens finansiella ställning per den 31 december 2023 och dess ekonomiska resultat för året enligt BEA-lagen samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.

Resultatredovisningen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Enligt externrevisorns uppfattning, baserat på revision av årsredovisningen, har riksrevisorn i alla väsentliga avseenden använt anslag och intäkter i enlig het med BEA-lagen samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.

Promemoria avseende bokslutsgranskning

Som ett komplement till revisionsberättelsen har externrevisorn upprättat en promemoria för att sammanfatta de iakttagelser av materiell betydelse som framkommit vid granskningen. Promemorian finns i bilaga 2. Smärre iakttagelser rapporteras direkt vid granskningen till ansvarig person. I övrigt har iakttagelserna diskuterats med berörda personer och med myndighetens ledning, enligt promemorian.

Externrevisorns granskning av årsredovisningen har huvudsakligen varit inriktad på den finansiella redovisningen. När det gäller granskningen av resultatredovisningen har externrevisorn fokuserat på att göra en faktakontroll mot relevanta underlag och/eller specifikationer.

Som sammanfattande slutsats konstaterar externrevisorn, efter löpande granskning och granskning av bokslut och årsredovisning, att granskningen inte gett anledning till några väsentliga anmärkningar.

Några av de väsentliga iakttagelser och analyser som externrevisorn nämner i promemorian gäller följande.

Avsnittet om resultaträkningen

Det högre kostnadsutfallet för 2023 förklaras av framför allt högre personal kostnader, men även högre lokalkostnader, och något lägre övriga drifts kostnader. De högre personalkostnaderna förklaras främst av ökade löne kostnader och arvoden. Ökningen av övriga personalkostnader förklaras främst av ökade kostnader för utbildning och rekrytering. De högre kostnaderna för lokaler förklaras av högre lokalkostnader i Stockholm på grund av indexhöjning.

Övriga driftskostnader är lägre än 2022; enskilda poster som har ökade kostnader 2023 är resor och konferenser, it samt förbrukningsvaror, medan kostnader för inköp av resurskonsulter minskat. Minskningen av kostnader och lämnade bidrag för extern kompetens och konsulter förklaras främst av att kompetens- och resursförstärkningar inom verksamhetsgrenen årlig revision har minskat till följd av den lägre personalomsättningen 2023. För de myndighetsgemensamma funktionerna ökade kostnaderna för kompetens och resursförstärkningar 2023.

Avsnitten om balansräkningen och resultatavvikelser

Externrevisorn har vid granskning av personalrelaterade skulder noterat att vid beräkning av semesterlöneskulden har sjukdagar under december felaktigt justerat semesterlöneskulden; semesterlöneskulden (inkl. sociala avgifter) är 688 000 kr för låg. Externrevisorn har inte krävt justering av beloppet per 31 december 2023 då bedömningen var att felet inte påverkar års redovisningens rättvisande bild.

Avsnittet med kommentarer till resultatredovisningen

Verksamhetsgrenarna

När det gäller verksamhetsgrenen årlig revision noteras att utöver avtalsenlig lönejustering har lönekostnaderna ökat till följd av att antalet anställda har ökat väsentligt. Kostnaderna för revisors- och specialistkonsulter minskade till följd av den lägra personalomsättningen. Antalet timmar inom den årliga revisionen ökade men samtidigt minskade den genomsnittliga timkostnaden.

Beträffande verksamhetsgrenen effektivitetsrevision ökade kostnaderna avseende granskning och till mindre del omvärldsbevakning. Ökningen berodde på högre lönekostnader och fler anställda. Styckkostnaden per granskning har ökat vilket av Riksrevisionen förklaras av flera omfattande och kostnadskrävande granskningar. Antalet timmar inom effektivitetsrevisionen har ökat liksom den genomsnittliga timkostnaden.

När det gäller den internationella verksamheten minskade kostnaderna för internationell samverkan 2023, vilket förklaras av minskad aktivitet, exempel vis med anledning av att Riksrevisionen 2022 arrangerade konferensen Young Eurosai, YES. Också kostnaderna för internationellt utvecklingssamarbete minskade, liksom för transfereringar.

Myndighetsgemensamma kostnader

Myndighetsgemensamma kostnader består av kostnader för myndighetens ledning och lokaler, myndighetsövergripande kostnader och kostnader för flera verksamhetsgrenar. Kostnader för metodutveckling och utbildning och utbildning redovisas inom respektive verksamhet och är inte med i för delningen av de gemensamma kostnaderna. Fördelningen av kostnader mellan verksamhetsgrenar beräknas efter redovisad tid för respektive verksamhets gren.

Externrevisorn har granskat redovisningen och fördelningen av myndighetens gemensamma kostnader mot underlag och mot myndighetens redovisning. Fördelningen har varit oförändrad jämfört med föregående år i enlighet med den princip som myndigheten anger. Förvaltningsanslaget representerar 90,9 procent av antal timmar samt 94,4 procent i andel av egna indirekta och myndighetsgemensamma kostnader 2023 (2022 representerade förvaltningsanslaget 89,9 procent av antal timmar samt 93,6 procent i andel av egna indirekta och myndighets gemensamma kostnader).

Intern styrning och kontroll samt redovisningsrutiner

Externrevisorn konstaterar bl.a. att det övergripande styrdokumentet Ekonomimodell för Riksrevisionen bidrar till att stärka intern styrning och kontroll hos myndigheten och att ekonomimodellen även syftar till att ge ledningen förutsättningar för en effektiv och ändamålsenlig ekonomistyrning av verksamheten. Baserat på Riksrevisionens genomgång av verksamhets risker beslutades i verksamhetsplanen för 2023 om kontrollåtgärder för verksamhetsrisker med högt riskvärde; det avsåg fem verksamhetsrisker inom riskområden som rör risk för att myndigheten inte nyttjar anslag effektivt (ekonomistyrning), otillräcklig digitalisering, arbetsplatsen, bristande kompetensförsörjning samt informationshantering, med vardera riskvärde 12. Riksrevisorn har även fattat beslut om kontrollåtgärder för identifierade verksamhetsrisker. Samtliga fem verksamhetsrisker kvarstod vid årets slut, risk 1 med det höjda riskvärdet 16.

Externrevisorn konstaterar bl.a. att processen för löner, sparad semester, fungerar väl trots att det vid bokslutsarbetet uppkommit en avvikelse (se ovan avsnitten om balansräkningen och resultatavvikelser).

Externrevisorns slutsats är att den interna kontrollen på de granskade områdena är tillfredsställande.

Tidigare uttalanden av utskottet

Utskottet har vid flera tillfällen uppmärksammat Riksrevisionens anslags förbrukning, senast våren 2023 då utskottet uttalade att det emotsåg att Riksrevisionen under verksamhetsåret 2023 skulle kunna bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att fullt anslagsutnyttjande skulle uppnås (bet. 2022/23:KU17).

Vidare har personalomsättningen vid Riksrevisionen uppmärksammats vid flera tillfällen. Våren 2023 såg utskottet positivt på åtgärder för att få ner personalomsättningen samt påminde om tidigare uttalanden om värdet av full bemanning, för medarbetarnas möjlighet till balans mellan arbetsliv och privatliv, för verksamhetens kvalitet och för Riksrevisionens attraktivitet som arbetsgivare. Våren 2022 framhöll utskottet vikten av god personalförsörjning och såg mot den bakgrunden positivt på att Riksrevisionen även 2021 hade arbetat för att vara attraktiv som arbetsgivare, bl.a. genom utvecklings möjligheter för arbetstagare inom myndigheten (bet. 2021/22:KU17).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att externrevisorn bedömer att årsredovisningen i alla väsentliga delar ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen och att det ekonomiska resultatet för året är i enlighet med BEA-lagen, anslags direktiv och övriga beslut för myndigheten. Externrevisorn bedömer också att riksrevisorn i alla väsentliga avseenden har använt anslag och intäkter i enlighet med BEA-lagen, anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att Riksrevisionen under 2023 utnyttjat sitt förvaltningsanslag (anslag 2:5) och en del av sitt anslagssparande, bl.a. till det arbete som utförs både i verksamheten och till utveckling av verksamheten.

Utskottet noterar att myndighetens personalomsättning sänkts när det gäller både verksamhetsgrenarna och myndigheten som helhet. För myndigheten som helhet är personalomsättningen nu lägre än före pandemin, och för verksamhetsgrenen årlig revision är den lägre än den varit sedan 2013. Även sjukfrånvaron har minskat. I sammanhanget vill utskottet också upp märksamma myndighetens arbete för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen om Riksrevisionens årsredovisning till handlingarna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Redogörelsen

Redogörelse 2023/24:RR1 Riksrevisionens årsredovisning för 2023.

Bilaga 2

Externrevisorns revisionsberättelse