Bet. 2023/24:NU14

Näringsutskottet s betänkande

2023/24 : NU14

Energipolitikens långsiktiga inriktning

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till dels ett pla neringsmål för det svenska elsystemet, dels ett leveranssäkerhetsmål. I pro po sitionen redovisar regeringen också bedömningar när det gäller flera andra delar av energipolitiken.

I följdmotionerna yrkas det bl.a. avslag på propositionen och i de övriga mo tionerna återfinns diverse energipolitiska förslag. Dessa handlar bl.a. om för nybar kraftproduktion, energieffektivisering, biobränslen och biodriv me del, energigaser samt värme och kraftvärme. Samtliga motions yr kan den av styrks av utskottet.

I betänkandet finns 42 reservationer (S, SD, V, C, MP) och två särskilda yttranden (SD). I de särskilda yttrandena förklarar företrädarna för Sverige demokraterna i utskottet att de har andrahandsyrkanden när det gäller dels frå gan om vattenkraft (punkt 6), dels övriga energipolitiska frågor (punkt 16).

Behandlade förslag

Proposition 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning.

19 yrkanden i följdmotioner.

Cirka 130 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Energipolitikens inriktning

Utskottets ställningstagande

Planeringsmål för elsystemet

Utskottets ställningstagande

Leveranssäkerhetsmål för elsystemet

Utskottets ställningstagande

Kärnkraft

Utskottets ställningstagande

Vindkraft

Utskottets ställningstagande

Vattenkraft

Utskottets ställningstagande

Solenergi

Utskottets ställningstagande

Biobränslen och biodrivmedel

Utskottets ställningstagande

Energieffektivisering

Utskottets ställningstagande

Energigaser

Utskottets ställningstagande

Torv

Utskottets ställningstagande

Fossila bränslen

Utskottets ställningstagande

Värme och kraftvärme

Utskottets ställningstagande

Vissa internationella energifrågor

Utskottets ställningstagande

Övriga energipolitiska frågor

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Energipolitikens inriktning, punkt 1 (S)

2. Energipolitikens inriktning, punkt 1 (C)

3. Energipolitikens inriktning, punkt 1 (MP)

4. Energipolitikens inriktning, punkt 1 – motiveringen (V)

5. Planeringsmål för elsystemet, punkt 2 (S, C)

6. Planeringsmål för elsystemet, punkt 2 (V)

7. Planeringsmål för elsystemet, punkt 2 (MP)

8. Leveranssäkerhetsmål för elsystemet, punkt 3 (S, C)

9. Leveranssäkerhetsmål för elsystemet, punkt 3 (V, MP)

10. Vindkraft, punkt 5 (S, V)

11. Vindkraft, punkt 5 (C)

12. Vindkraft, punkt 5 (MP)

13. Vattenkraft, punkt 6 (S, V, MP)

14. Vattenkraft, punkt 6 (SD)

15. Vattenkraft, punkt 6 (C)

16. Solenergi, punkt 7 (S, V)

17. Solenergi, punkt 7 (C)

18. Solenergi, punkt 7 (MP)

19. Biobränslen och biodrivmedel, punkt 8 (S)

20. Biobränslen och biodrivmedel, punkt 8 (V, C)

21. Biobränslen och biodrivmedel, punkt 8 (MP)

22. Energieffektivisering, punkt 9 (S)

23. Energieffektivisering, punkt 9 (V, C)

24. Energieffektivisering, punkt 9 (MP)

25. Biogas, punkt 10 (S)

26. Biogas, punkt 10 (V, C)

27. Biogas, punkt 10 (MP)

28. Vätgas och elektrobränslen, punkt 11 (S, V)

29. Vätgas och elektrobränslen, punkt 11 (C)

30. Vätgas och elektrobränslen, punkt 11 (MP)

31. Torv, punkt 12 (SD)

32. Torv, punkt 12 (V, MP)

33. Fossila bränslen, punkt 13 (V, C)

34. Fossila bränslen, punkt 13 (MP)

35. Värme och kraftvärme, punkt 14 (V, C)

36. Värme och kraftvärme, punkt 14 (MP)

37. Vissa internationella energifrågor, punkt 15 (S)

38. Vissa internationella energifrågor, punkt 15 (V)

39. Övriga energipolitiska frågor, punkt 16 (S)

40. Övriga energipolitiska frågor, punkt 16 (SD)

41. Övriga energipolitiska frågor, punkt 16 (V, MP)

42. Övriga energipolitiska frågor, punkt 16 (C)

Särskilda yttranden

1. Vattenkraft, punkt 6 (SD)

2. Övriga energipolitiska frågor, punkt 16 (SD)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

Bilaga 2

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2023/24:MJU5y

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Energipolitikens inriktning

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:13 av Björn Tidland (SD),

2023/24:1281 av Hanna Westerén (S),

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 28,

2023/24:1572 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S) yrkande 1,

2023/24:1935 av Sofia Amloh m.fl. (S),

2023/24:1991 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 1,

2023/24:2358 av Rose-Marie Carlsson m.fl. (S),

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 60, 64, 65, 72 och 89,

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 24,

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 1, 2, 5 och 6,

2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) yrkande 5 och

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.

Reservation 1 (S)

Reservation 2 (C)

Reservation 3 (MP)

Reservation 4 (V) – motiveringen

2.

Planeringsmål för elsystemet

Riksdagen godkänner det planeringsmål som regeringen föreslår ska gälla för elsystemet.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:105 punkt 1 och avslår motionerna

2023/24:2845 av Birger Lahti m.fl. (V) i denna del,

2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) yrkandena 1 och 3 samt

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1 i denna del, 2 och 3.

Reservation 5 (S, C)

Reservation 6 (V)

Reservation 7 (MP)

3.

Leveranssäkerhetsmål för elsystemet

Riksdagen godkänner det leveranssäkerhetsmål som regeringen föreslår ska gälla för elsystemet.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:105 punkt 2 och avslår motionerna

2023/24:2845 av Birger Lahti m.fl. (V) i denna del,

2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) yrkandena 2 och 4 samt

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 i denna del.

Reservation 8 (S, C)

Reservation 9 (V, MP)

4.

Kärnkraft

Riksdagen avslår motion

2023/24:1312 av Hanna Westerén (S).

5.

Vindkraft

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:942 av Dzenan Cisija (S) yrkande 1,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 65,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 4, 10 och 11,

2023/24:1994 av Magnus Manhammar (S) yrkande 3,

2023/24:2405 av Lars Beckman (M),

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 84 och 85,

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 12 och

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7.

Reservation 10 (S, V)

Reservation 11 (C)

Reservation 12 (MP)

6.

Vattenkraft

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1,

2023/24:1351 av Lars Isacsson (S) yrkandena 1 och 2,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 82 och 83 samt

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 10.

Reservation 13 (S, V, MP)

Reservation 14 (SD)

Reservation 15 (C)

7.

Solenergi

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 66,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 5, 6, 15 och 16,

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 29 och 32,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 88 och 92 samt

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 14.

Reservation 16 (S, V)

Reservation 17 (C)

Reservation 18 (MP)

8.

Biobränslen och biodrivmedel

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 71,

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 51,

2023/24:2056 av Isak From och Monica Haider (båda S),

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 34,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 9,

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 39,

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 5,

2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 47,

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 20 och 22,

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 16 och 17 samt

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 9 i denna del.

Reservation 19 (S)

Reservation 20 (V, C)

Reservation 21 (MP)

9.

Energieffektivisering

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:902 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1, 2 och 4–12,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 28 och 72,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 18–20 och 27,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 98,

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 7 och 15 samt

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 10–13.

Reservation 22 (S)

Reservation 23 (V, C)

Reservation 24 (MP)

10.

Biogas

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:403 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkandena 27 och 59,

2023/24:2240 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 75–78,

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 31,

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 95,

2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 7 och 8 samt

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 9 i denna del.

Reservation 25 (S)

Reservation 26 (V, C)

Reservation 27 (MP)

11.

Vätgas och elektrobränslen

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:627 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 67,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 30,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 56 och

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 18.

Reservation 28 (S, V)

Reservation 29 (C)

Reservation 30 (MP)

12.

Torv

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:372 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 4 och 15,

2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 6,

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 67 och

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 3.

Reservation 31 (SD)

Reservation 32 (V, MP)

13.

Fossila bränslen

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 16, 58 och 63,

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 21 och 23–25,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 57.

Reservation 33 (V, C)

Reservation 34 (MP)

14.

Värme och kraftvärme

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 26,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 73 och

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 11.

Reservation 35 (V, C)

Reservation 36 (MP)

15.

Vissa internationella energifrågor

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:989 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 17 och

2023/24:2631 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 8.

Reservation 37 (S)

Reservation 38 (V)

16.

Övriga energipolitiska frågor

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:779 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkande 7,

2023/24:902 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3,

2023/24:962 av Emma Berginger och Emma Nohrén (båda MP) yrkande 3,

2023/24:1250 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C) yrkandena 1–3,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 22,

2023/24:1824 av Monica Haider (S),

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 41, 58 och 61,

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 8,

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 8 och

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 6 och 8.

Reservation 39 (S)

Reservation 40 (SD)

Reservation 41 (V, MP)

Reservation 42 (C)

Stockholm den 16 maj 2024

På näringsutskottets vägnar

Tobias Andersson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tobias Andersson (SD), Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Mats Green (M), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Isak From (S), Kjell Jansson (M), Birger Lahti (V), Eric Palmqvist (SD), Louise Eklund (L), Johnny Svedin (SD), Aida Birinxhiku (S), Lili André (KD), Linus Lakso (MP) och Anette Rangdag (SD).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2023/24:105 Ener gi politikens långsiktiga inriktning. Med anledning av propositionen har 19 yrkanden väckts i tre följdmotioner. En förteckning över de behandlade för slagen återfinns i bilaga 1. I betänkandet behandlar utskottet även 128 mo tions yrkanden från all männa motionstiden 2023/24 om olika energi frågor. Även dessa förslag listas i bilaga 1.

Utskottet beslutade den 11 april 2024 att ge miljö- och jordbruks ut skot tet tillfälle att yttra sig över propositionen och eventuella följdmotioner (prot. 2023/24:24). Miljö- och jordbruksutskottet har yttrat sig över pro po sitionen och följd mo tio nerna i de delar som berör det utskottets bered ningsområde (yttr. 2023/24:MJU5y). Yttrandet finns i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Energipolitikens inriktning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som på olika sätt gäller energi po li tikens övergripande inriktning. Utskottet redovisar den sam man tagna uppfatt ningen att det står bakom den övergripande lång siktiga inrikt ning för energipolitiken som regeringen presen te rar i propo sitionen.

Jämför reservation 1 (S), 2 (C) och 3 (MP) samt motivreservation 4 (V).

Propositionen

I propositionen redovisar regeringen att det övergripande målet för energi politiken är att skapa villkor för en effektiv och hållbar energian vänd ning och en kostnadseffektiv svensk energi för sörj ning med låg negativ påver kan på hälsa, miljö och klimat samt att underlätta om ställningen till ett eko logiskt håll bart samhälle (prop. 2017/18:228, bet. 2017/18:NU22, rskr. 2017/18:411). Målet bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU och syftar till att förena

– försörjningstrygghet

– konkurrenskraft

– ekologisk hållbarhet.

Målet för energieffektivisering är att 2030 ha 50 procent effektivare energi användning än 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till BNP. Målet för elproduktionens sammansättning 2040 är 100 procent fossilfri elpro duktion (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254). Det över gripande målet för forskning och innovation på energiområdet är att bidra till att uppfylla uppställda energi- och klimatmål, den långsiktiga energi- och klimat politiken och energirelaterade miljöpolitiska mål (prop. 2016/17:66, bet. 2016/17:NU9, rskr. 2016/17:164).

Utöver de nyss nämnda övergripande målet påverkas Sveriges ener gi politik i hög utsträckning av andra EU-mål och regelverk inom energi området, bl.a. inom ramen för den s.k. energiunionen. Energipolitiken inom EU foku serar en ligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på fyra om råden:

– en fungerande energimarknad

– garanterad energiförsörjning

– främ jande av energieffektivitet, energibesparingar och förnybara energi källor

– främjande av sammankopplade energinät.

Regler inom dessa områden ställer krav på medlemsländerna att genomföra na tionell politik för att uppfylla mål som satts upp för hela unionen. EU:s ener gipolitik hänger nära samman med EU:s klimat politik men även med bl.a. miljö-, närings-, konkurrenskrafts-, transport- samt utrikes- och säkerhetspoli ti ken. Till exempel berörs energiområdet av sektorsövergripande EU-regler när det gäller kritisk infrastruktur, cyber säker het och annat som kopplar till försörj nings trygghet och säkerhet.

I propositionen konstaterar regeringen att Sveriges konkurrenskraft och väl färd bygger på tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. För att nå klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen behöver ytter li gare steg tas i elektrifieringen av industrin och transportsektorn. Med den elek trifiering som samhället står inför väntas elbehovet i Sverige öka kraftigt. För att kunna möta samhällets ökade behov av el och samtidigt säkerställa god försörjningstrygghet krävs en omfattande utbyggnad av elproduk tions kapa citet, elnät och lagringsmöjligheter samt förbättrade möjligheter till flexi bili tet. Regeringen slår fast att energisystemet behöver utvecklas sam tidigt som det pågår annan viktig samhällsutveckling, exempelvis inom total för svaret. Ut vecklingen behöver också vara kostnadseffektiv för samhället, med hänsyn till bl.a. hushållens ekonomi. I propositionen tydliggör regeringen den lång sik tiga inriktningen för energipolitiken och före slår

– ett planeringsmål om att planeringen av det svenska elsystemet ska ge för utsättningar att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att möjliggöra den gröna omställningen

– ett leveranssäkerhetsmål om att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt.

Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser. Regeringen bedömer vidare att det finns behov av att se över det nuvarande energi effek tiviseringsmålet. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan Sve rige demo kraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Regeringen anger att den för att inhämta underlag till pro po sitio nen genom Klimat- och näringslivs departementets försorg har anordnat fle ra runda bords samtal med representanter från energibranschen och industrin samt bju dit in riksdagspartierna till samtal om energipolitikens inriktning.

Motionerna

För att klara klimatomställningen krävs alla fossilfria kraftslag, samtidigt som det är logiskt att fokusera på de kraftslag som är billigast och går att bygga snabbast. Detta anförs i partimotion 2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C). Motionärerna ser det som rimligt att målet om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 ändras till ett 100 procent fossilfritt energisystem till samma år. I yrkande 24 begär motionärerna ett tillkännagivande med den inriktningen.

I kommittémotion 2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) an förs det att många av de frågor i propositionen som rör de olika kraftslagen, värme mark nader, gas och koldioxidavskiljning är något som borde tas om hand inom ramen för en bred energiöverenskommelse. Den stora volym ny kraft som redan ligger färdig för beslut på regeringens bord i form av havs baserad vind kraft och på länsstyrelsernas bord i form av solcellsparker berörs inte, och i stället föreslås större krav på dessa kraftslag, vilket kommer att för sena till koms ten av ny produktion ytterligare. I yrkande 5 efterfrågar motionärerna ett tillkännagivande till reger ingen om att återkomma till riksdagen med nya be döm ningar och för slag.

I kommittémotion 2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) anförs det att både närings livet och energibranschen efterfrågar långsiktiga och stabila villkor för att till räckliga investeringar i elproduktion ska komma på plats. I yrkande 1 efter frågar motionärerna därför ett tillkännagivande om behovet av en långsiktig blocköver skridande energi över enskommelse. Sådana samtal bör, enligt motionärerna, ha en bred utgångs punkt som inte är låst till vissa ener gislag eller specifika lös ningar. Elektrifieringen av samhället ställer allt större krav på en ökad elproduktion och utbyggnadstakten för den fossilfria elpro duktionen redan i närtid. Därför vill motionärerna i yrkande 2 att riks da gen ska ställa sig bakom ett tillkän na givande om att det bör sättas upp ett mål om ytterligare minst 60 terawattimmar (TWh) ny fossilfri el till 2030. Vidare anser motionärerna att arbetet med den tidigare regeringens elektri fie rings strategi ska fortsätta efter som den tar ett sådant helhetsgrepp om förut sättningarna inom energi sek torn som krävs för att möjlig göra en omfat tande elek trifiering av samhället. Åtgärderna i strategin syftar till att undan röja hin der för utbygg nad av elpro duktionen och säkerställa att det finns leve ranser av el alla timmar på dygnet. I yrkande 5 begär motionärerna ett till kän na givande till reger ingen om att följa upp och genomföra den na tio nella elektri fieringsstrategin. Motio närerna lyfter även fram det s.k. elektrifieringsrådet som tillkom un der den förra regeringen och ser det som anmärkningsvärt att regeringen inte har sam man kallat rådet. Motionärerna anser att rådet bör stödja ett effek tivt genom förande av elektrifieringsstrategin. Ett tillkännagivande om elektri fie rings rå det med den na inriktning föreslås i yrkande 6.

Beroendet av fossil energi måste brytas en gång för alla, för Sveriges säker het och för klimatet. Detta slås fast i kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C). För att trygga den svenska energiförsörjningen och möjliggöra den gröna el expor ten även fortsättningsvis vill motionärerna i yrkan de 60 att riksdagen ska anta ett pla neringsmål om minst 100 TWh ny el pro duktion till 2030, och på sikt en fördubbling av dagens elproduktion. I likhet med vad som efterfrågas i den ovan refererade partimotion 2023/24:2358 (C) ser motionärerna ett behov av att det genomförs block över skridande energisamtal. I yrkande 72 efterfrågar motionärerna ett tillkänna givande om att reger ingen bör bjuda in samt liga riksdagspartier till nya energi samtal med målet att anta en ny bred ener gipolitisk överenskommelse som säkerställer långsiktiga förutsättningar för energiproduktion. I yrkande 64 begärs ett tillkännagivande om att dessa samtal bör in klu dera vikten av sam existens mellan försvarets intressen och övriga sam hälls intressen inklu sive energiför sörj ningen. Utan närmare motivering i motionen efter frågas i yrkan de 65 ett tillkännagivande om att regel verken för samhälls kritisk infra struktur bör upp dateras så att de även inklu derar förnybara kraftslags behov. Motio närerna redovisar också uppfattningen att regelverken för den små ska liga ener gi produktionen är förlegade och inte motsvarar utvecklingen på markna den. I yrkande 89 efterfrågar de ett tillkännagivande med en upp maning till reger ingen att verka för en övergång till mer decentraliserad och lokal energi produktion bl.a. genom satsningar på småskalig energipro duk tion.

I Miljöpartiets kommittémotion 2023/24:1527 anför Linus Lakso m.fl. att potentialen för efter frågeflexibilitet kommer att öka när fler sektorer i sam hället elektri fieras. I takt med att industrin elektrifieras kan t.ex. vät gaslager och smart styrning av industriprocesser bidra till ytterligare flexi bilitet och ener gilagring. I yrkande 28 begär motionärerna att riksdagen ska ställa sig bakom ett tillkännagivande om att anta ett mål för efterfrågeflexibilitet i elsystemet.

Linus Lakso m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2855 yrkande 4 ett tillkännagivande om ett energisäkerhetsmål. Motionärerna konstaterar att Sverige är kraftigt beroende av import av energi och att detta utgör en allvarlig sårbarhet för Sverige. Ett energi sys tem baserat på förnybara energikällor, komp letterat med energi lag ring och smarta elnät, är inte bara bra för klimatet utan är enligt motionärerna dessutom en säkerhetspolitisk nödvändighet. Vidare föreslår motionärerna i yrkande 5 ett tillkännagivande om ett mål om ett 100 procent fossilfritt energisystem till 2035. Motionärerna konstaterar att Sve rige sedan länge har ett elsystem med en väldigt låg andel fossil energi. Över 98 procent av den el som produceras i Sverige är fossilfri. Regeringens mål om ett fossilfritt elsystem till 2040 får, enligt motionärerna, därför anses vara måttligt ambitiöst. För Sveriges del vore det mer relevant med ett mål om att hela energisystemet ska bli fossilfritt. Om Sverige ska klara klimatom ställningen behöver det ske till 2035.

En avgörande del för en rättvis och långsiktigt hållbar tillväxt i hela landet är en säker tillgång till hållbar energi, anför Hanna Westerén (S) i motion 2023/24:1281. Med fokus på situationen på Gotland pekar motionären på att det bl.a. är viktigt för att antalet arbetstillfällen ska kunna öka och för att de in ves teringar som genomförs på landsbygden ska kunna bära frukt. Motio nären efter frågar ett tillkännagivande om att verka för att säkra en långsiktigt hållbar elförsörjning i hela lan det.

Sverige ska ha ett robust system för elproduktion med hög leve rans säker het, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga och rimliga priser, anför Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S) i motion 2023/24:1572. Den aktu ella situa tionen kräver enligt motionärerna emellertid stabila förutsätt ningar, både i det kor ta och i det långa perspektivet, vilket ställer krav på politiskt ansvars tagan de och långsiktiga spelregler. Av den anledningen efter frågar motionärerna i yrkande 1 ett tillkännagivande om behovet av block över skri dande samtal om energifrågan.

Sofia Amloh m.fl. (S) framhåller i motion 2023/24:1935 att det finns stora lokala utmaningar när det gäller elförsörjningen. Den svåraste utmaningen är, enligt motionärerna, att få fram rätt effekt till en specifik geografisk plats vid en given tidpunkt. Med hänvisning till situationen i Sörmland begär motionä rerna ett tillkännagivande till reger ingen om att verka för säkrad energi för sörj ning samt om behovet av sam ordning.

Ett tillkännagivande om ökade investeringar i fossilfria energislag i södra Sverige efter frågas i motion 2023/24:1991 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkan de 1. Motionärerna framhåller att över föringsbegränsningarna (flaskhals pro ble ma tiken) fort farande är ett pro blem som till viss del beror på en otillräcklig elproduktion i södra Sverige. Det behövs, enligt motionärerna, därför ökade investeringar i fossilfri produktion i detta om råde.

Rose-Marie Carlsson m.fl. (S) betonar i motion 2023/24:2358 att klimat frå gan är en av vår tids allra största utmaningar. Motionärerna anser att det krävs åtgärder på alla nivåer samt på både kort och lång sikt, för att säkra grön och pris värd el. Detta gäller inte minst för Skåne och södra Sverige. Ett till kän nagivande efter frågas om energi politik för hela landet.

I motion 2023/24:13 av Björn Tidland (SD) begärs ett tillkännagivande om att införa nya rikt linjer för svensk energiförsörjning. Motionären anser bl.a. att basen för el försörjningen ska vara inhemsk och orsaka minimalt med klimat gaser. Vattenkraften och kärnkraften uppfyller, enligt motionären, dessa kri te rier.

Bakgrund och pågående arbete

Revideringen av energirelaterade EU-direktiv

Som en del av genomförandet av EU:s klimatpaket Fit for 55 (55-procents pa ketet) har tre energi re laterade direktiv reviderats. Paketet syftar till att om sätta EU:s mål att minska nettoutsläppen med minst 55 procent till 2030 i konkret lagstiftning.

I juli 2021 presenterade kommissionen förslag om en revidering av Europa parlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (Renewable Energy Directive (RED), i Sverige van ligen be nämnt förnybartdirektivet). Förslaget syftade till att öka ande len för nybar energi i EU:s energimix. En poli tisk över enskommelse nåd des den 30 mars 2023 och direktivet antogs sedan den 18 oktober samma år.

Även EU:s energieffektiviseringsdirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 av den 13 september 2023 om energieffektivitet och om ändring av förordning (EU) 2023/955 (omarbetning), EED) har reviderats. I juli 2021 presenterade kommissionen förslag om en revidering av EED som syftade till att effektivisera och minska EU:s totala ener gi användning. Här nåddes en poli tisk överenskommelse den 10 mars 2023 och direktivet trädde i kraft i oktober 2023. Bestäm mel serna i direktivet ska vara införlivade i den svenska lagstift ningen senast den 11 oktober 2025.

Avslutningsvis har även direktivet om byggnaders energiprestanda (Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda) revi de rats efter ett förslag från kommissionen i december 2021. Reviderings förslaget har som syfte att förbättra byggnaders energi prestanda och att minska utsläppen från byggnader. En politisk överens kommelse nåddes den 7 decem ber 2023 och när direktivet träder i kraft under våren 2024 har medlems län derna två år på sig att införliva regelverket i den nationella lag stiftningen.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 tog utskottet ställning till motioner med förslag om blocköver skridande energi samtal liknande nu aktuella (bet. 2022/23:NU17). Utskottet kon sta terade då bl.a. att långsiktiga spelregler och planeringsförutsättningar baserade på breda energipolitiska överenskommelser lägger en stabil grund på vilken beslut om nödvändiga och omfattande investeringar i kraftproduktion och överföringska pacitet kan fattas. Mot den bakgrunden sa sig utskottet i grunden se positivt på att breda energipolitiska samtal kommer till stånd. Ut skot tet redovisade se dan sin syn på en del grundläggande förutsättningar för att sådana samtal ska vara meningsfulla och konstaterade att förutsättningar till viss del saknas för att blocköverskridande energipolitiska samtal ska bli fruktbara. Ut skot tet avstyrkte därför motionsförslagen om blocköverskridande energisam tal.

Våren 2023 avstyrkte utskottet motioner om genomförande av elektrifie rings strategin och om elektrifieringsrådet liknande de nu aktuella (bet. 2022/23:NU9). Utskottet avstyrkte förslagen bl.a. med följande motive ring:

Det råder bred politisk enighet om att en fortsatt elektrifiering av flera samhällssektorer är en del i lösningen av flera olika utmaningar som Sve rige och många andra länder står inför. Även om det finns delade meningar om vissa av produktionsformerna är det många som ser stora fördelar med att låta el vara den energibärare som leder utvecklingen framåt mot ett sam hälle fritt från fossilbränslebaserad energiproduktion […] Företrädare för reger ingen har slagit fast att den tidigare regeringens elektrifierings stra tegi innehåller flera relevanta delar som är baserade på dialog och in spel från branscher och andra aktörer och att ett antal av åtgärderna i strategin har genomförts i form av myndighetsuppdrag vars redovisningar regeringen har tagit emot eller kommer att ta emot. Vidare har det kon staterats att Regeringskansliet analyserar vilka ytterligare åtgär der i stra tegin som kan vara relevanta att ta vidare och på vilket sätt de ska utformas […] När det gäller förslaget i samma motion om att inrätta ett elek tri fieringsråd kan ut skottet konstatera att ett sådant råd tillsattes i juni 2022. Rådets uppdrag löper till den sista december 2024. Något uttalande från riksdagens sida om ett sådant råd i linje med vad som efterfrågas i motionen kan därför inte anses vara påkallat.

Motionsyrkanden om efterfrågeflexibilitet – om än inte förslag om ett mål för så dan flexibilitet – avstyrktes av utskottet så sent som i mars 2024 (bet. 2023/24:NU9). Utskottet delade då flera av motionärernas upp fattning att en ökad flexibilitet i användningen av el bland såväl företag som hushåll rymmer en potential att vässa elmarknadens funktion och där igenom bl.a. undvika häf tiga elprissvängningar och effektbristsituationer. Samtidigt gör utskottet be dömningen att utväxlingen på detta område skulle bli större om denna flexi bilitet värdesattes på ett tydligare sätt. Utskottet välkomnade de diskus sioner som då nyligen hade inletts på ministernivå inom EU om betydelsen av att möj liggöra för fler flexibilitetslösningar på den gemensamma europeiska el mark naden. Utöver detta redovisade utskottet bl.a. att riksdagen under våren 2023 beslutat om att anta lagförslag som skulle underlätta efterfrågeflexi bi litet genom aggregering (prop. 2022/23:59, bet. 2022/23:NU9, rskr. 2022/23:170) och att fyra myn digheter i december 2023 redo visade ett gemensamt uppdrag att utveckla för ut sätt ning arna för att realisera potentialen för flexibilitet i elsystemet (Ei R2023:18 Främ jan de av ett mer flexibelt elsystem – Delupp drag 5). I rappor ten åter finns en handlingsplan med åtgärder som myndig he terna kan vidta inom sina res pektive ansvarsområden för att främja flexibilitet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis instämma i regeringens uppfattning att Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på tillgång till fossilfri energi till konkur renskraftiga priser och att en omfattande elektrifiering av flera samhälls sek torer är vägen framåt för att nå klimatmålen och möjliggöra den gröna omställ ningen. Samtidigt måste energipolitiken bidra med en sådan försörj nings trygg het som kan ligga till grund för att utveckla det svenska väl färds samhället, fasa ut fossila bränslen och minska Sveriges beroende av impor terad energi under svåra säkerhetspolitiska tider.

En förutsättning för att nå framgång i omställningsarbetet är att Sverige har ett robust och leveranssäkert elsystem. Det handlar om att öka produktionen av planerbar fossilfri el betydligt genom tillkomsten av ny kärn kraft, men också om att förstärka och bygga ut kraftöver förings sys temet. Det måste också råda ett gott investeringsklimat och hushållen måste ha råd att betala sina el räkningar. Utskottet kan konstatera att reger ingen redan har tagit många vik tiga steg på dessa områden och att den i den nu aktuella propositionen pekar på ytterligare insatser för att människor och företag i hela landet ska få en trygg elförsörjning med stabila och kon kurrenskraftiga elpriser. Förnybar kraft pro duktion som t.ex. sol- och vindkraft kommer också att spela roll i det framtida energisystemet. Utskottet välkomnar således regeringens ambition att ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag och kan i det sammanhanget bl.a. notera att reger ingen har lämnat tillstånd till flera stora havsbaserade vind kraftsparker. Samtidigt vill utskottet påminna om att många förnybara väder beroende produk tions slag har be grän sade egen skaper när det exempelvis gäl ler planer barhet och system tjänster. Dessa brister måste alltid beaktas så att de inte missgynnar kraft systemets över gripande förmåga att kontinuerligt leve rera el till stabila och konkurrens kraftiga priser. Enligt utskottets upp fattning har alltför stort fokus tidigare riktats mot förnybar produktion från t.ex. sol- och vindkraft utan nödvändig helhetssyn på kraftsystemets samlade funktion. För att möta de väder beroende kraftslagens nackdelar behövs även inves teringar i lagringsmöjlig heter samt förbättrade incitament för flexibilitet på både produktions- och använ darsidan. Enligt utskottets bedömning visar reger ingen stor förstå el se för vikten av att hantera dessa utmaningar.

En snabb utveckling av kraftsystemet i fråga om såväl tillkommande pro duktion som överföringskapacitet är beroende av att de tillståndsprocesser som krävs fungerar effektivt. Att effektivisera dessa processer är ett viktigt steg för att bättre möta företagens behov och i förlängningen för Sveriges möjlig het att genomföra klimatomställningen och stärka den svenska konkurrens kraften. Även på detta område kan utskottet konstatera att regeringen har vidtagit, utreder eller överväger en mängd olika åtgärder, inte minst när det gäller att snabba på och därmed förkorta de miljöprövningsprocesser som oundvikligen hän ger samman med nästan alla typer av investeringar i kraftsystemet.

Utskottet vill också lyfta fram betydelsen av energieffektivisering. En effek tiv energianvändning kan bidra till alla delar av det övergripande målet för energipolitiken som syftar till att förena försörjningstrygghet, konkur rens kraft och ekologisk hållbarhet. Kart lägg ningar visar att det finns en ener gi effek tiviseringspotential inom alla sam hällssektorer. Här gör reger ingens sats ning på energi planering att den nu varande energi- och klimat råd givningen kan utvecklas och får förutsättningar att möta ett utökat behov av kun skaper och vägledning om både energieffek tivi se rings- och energibered skapsfrågor.

Transportsektorns fossilbränsleberoende – särskilt inom väg-, flyg- och sjö transportområdena – måste brytas. Elektrifieringen av transportsektorn är cen tral för att Sveriges klimatmål och åtaganden inom EU ska nås. Här väl komnar utskottet regeringens satsningar på att bygga ut laddinfrastruktur för både lätta och tunga fordon och de insatser som görs för att stimulera den inhemska pro duktionen av biogas som kan användas som ett förnybart driv medel. Reger ingen anger även att alla fossilfria bränslen behövs och att poli ti ken därför ska fortsätta att främja både utvecklingen och produktionen av nya sådana bränslen. Utskottet välkomnar att regeringen därför avser att analysera denna fråga vidare.

I några av de motioner som är aktuella i detta avsnitt efterfrågas en bred po litisk energiöverenskommelse. Här kan utskottet notera att regeringen i pro positionen anger att den har inhämtat underlag till propositionen genom flera rundabordssamtal med representanter från energibranschen och industrin samt bjudit in riksdagspartierna till samtal om energipolitikens inriktning. För utsätt ningarna för att åstadkomma en bredare politisk överenskommelse än den majoritet som står bakom propositionen förefaller dock ha varit be grän sade. Utskottet ser det inte som meningsfullt för riksdagen att i dagsläget uttala sig till förmån för breda energipolitiska samtal men utesluter naturligtvis inte att sådana kan bli aktuella längre fram. Utskottet är inte heller berett att förorda en ändring av det tämligen nyligen antagna målet om 100 procent fossilfri el produktion till 2040. Detsamma gäller förslagen om att uppmana regeringen att ta fram ett energisäkerhetsmål eller ett mål för efterfrågeflexibilitet i el systemet.

Beträffande den förra regeringens elektrifieringsstrategi har utskottet tidi gare redovisat att företrädare för den nuvarande regeringen har slagit fast att denna strategi innehåller flera relevanta delar och att ett antal av åtgärderna i stra tegin har genomförts i form av myndighetsuppdrag vars redovisningar reger ingen har tagit emot eller kommer att ta emot. Utskottets bedömning är att regeringen har omhän dertagit flera av de förslag som fanns i strategin men att alla åtgärder inte till fullo är kom patibla med den inriktning för energi politiken som reger ingen och utskottet står bakom.

Sammantaget är det utskottets uppfattning att den övergripande långsiktiga inriktning för energipolitiken som regeringen presenterar i propositionen visar på en sådan tydlighet och handlingskraft som behövs för att Sverige ska kunna möta utmaningarna på området med konkurrenskraft, försörj nings trygg het och hållbarhet som främsta ledstjärnor.

Mot denna bakgrund är det således utskottets uppfattning att det inte finns skäl för riksdagen att bifalla några av de motionsyrkanden som på ett mer övergripande sätt gäller energipolitikens inriktning. Utskottet avstyrker därmed samtliga dessa yrkanden.

Planeringsmål för elsystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till planeringsmål för el sys te met och avslår de motionsyrkanden som gäller ett sådant mål. Utskottet delar regeringens uppfattning att en ut veck lad energi pla ne ring bidrar till klimatmålen, näringslivs ut veck ling och ett sam hälle med ökad mot stånds kraft.

Jämför reservation 5 (S, C), 6 (V) och 7 (MP).

Propositionen

I propositionen redovisar regeringen bedömningen att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh 2045. Behovet av el i olika geo grafiska områden bör tydliggöras för 2030, 2035, 2040 och 2045 och följas upp vid regelbundna kontrollstationer, med start 2030.

Därför föreslår regeringen ett planeringsmål för energisys te met med inne börden att planeringen av det svenska elsystemet ska ge förut sättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att möjliggöra den gröna omställningen.

Regeringen konstaterar att en kraftig utbyggnad av elsystemet behövs för att nå klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen. Det kräver beslut och åtgärder av en rad aktörer i samhället, såsom statliga myndigheter, kom mu ner, kraftbolag, nätföretag, kunder, utvecklare och finansiärer. Ett plane ringsmål med lång- och kortsiktig kvantifiering tydliggör energi poli tikens am bition när det gäller elsystemets utveckling och underlättar omställ ningen ge nom att minska osäkerheten i samband med investeringsbeslut.

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) ställer sig motionärerna inte bakom förslaget i propositionen om planeringsmål för kraftsystemet utan föreslår i yrkande 1 att riksdagen ska avslå förslaget. Motio närerna anser att osäkerheten som finns om elbehoven på längre sikt ökar utan ett tydligt preciserat och högt ställt mål redan för 2030 eftersom elbehovet be döms i det närmaste fördubblas till 2035. Om inte industrin får möjlighet att genomföra sina planerade eller önskade investeringar i närtid, minskar behovet högst avsevärt även på längre sikt. Det skadar såväl kli mat omställningen som det svenska näringslivet, och en mycket stor mängd arbets tillfällen riskeras. I stället föreslår motionärerna i yrkande 3 ett tillkänna givande till reger ingen om det som anförs i motionen om planeringsmål och att den bör återkomma till riksdagen med ett nytt pla ne ringsmål. Motionärerna ser behov av ett tyd ligt preciserat och högt ställt mål för 2030. Vi da re menar motionärerna att ett effek ti viseringsmål hade behövts för att bättre kun na ta ställ ning till plane rings målet. I avsaknad av såväl ett kort siktigt mål för fossil fri kraft redan till 2030 som ett kvantitativt effektivi seringsmål anser de inte att det är möjligt att bedöma hur relevant den före slagna målnivån för 2045 är. För att möta industrins behov på såväl kort som lång sikt behövs tyd ligare konkretion i när tid. Motionärerna avvisar därför i detta läge reger ing ens för slag och vill att regeringen ges i uppdrag att åter komma med mål till 2030.

Birger Lahti m.fl. (V) framför i kommittémotion 2023/24:2845 kritik mot att regeringen inte har bjudit in till en blocköverskridande, brett förankrad över enskommelse. De menar att det är otvetydigt att det behövs både ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål samt ett helhetsgrepp om energi systemet, och i det arbe tet hade oppositionen behövts för att förhandla fram hur delmålen ska se ut och var fokus ska ligga när det gäller kraftproduktion. Motionärerna saknar tydliga, sif fer satta delmål vart femte år, som dessutom följs upp. Minst 70 TWh till 2030 är motionärernas ingång. För att industrin ska våga satsa på omställ ningen behö ver före tagen veta att det finns tillgång till fossilfri el redan 2030. Viktiga re miss in stanser efterlyser också tydliga planeringsmål till 2030 och 2035. Mot denna bakgrund föreslår motionärerna att riks dagen ska avslå propositionen i sin hel het.

Även i kommittémotion 2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) föreslås i yrkande 1 att riks dagen ska avslå propositionen i sin helhet. Motionärerna före slår i stället tillkännagivanden till regeringen om andra planeringsmål. I yrkande 2 förordar de ett tillkännagivande om ett mål om att tillgängliggöra 100 TWh redan till 2030, samt ytter ligare 50 TWh till 2035, genom en kom bination av ny förnybar elpro duktion och ener gieffektiviseringar. Vid sidan av dessa mål ser motionärerna även be hov av ett mål för det som de betecknar grön baskraft. I yrkande 3 föreslår de därför ett tillkännagivande om ett pla neringsmål för sådan baskraft. I begreppet grön bas kraft in rym mer de alla kraftkällor och tekniker som kan göra elsystemet tryggare och säkrare än det är i dag. Det mål som nämns är 10 GWh grön baskraft till 2030.

Utskottets ställningstagande

För att investeringar i elproduktion, eldistribution och elanvändning ska gå i takt både geografiskt och tidsmässigt behövs en utvecklad energiplanering. Ut skottet delar regeringens uppfattning att en utvecklad energi planering bidrar till klimatmålen, näringslivsutveckling och ett samhälle med ökad mot stånds kraft. Det är uppenbart för utskottet att ett planeringsmål med lång- och kort siktig kvantifiering tydliggör energipolitikens ambition när det gäller el systemets utveckling och underlättar omställningen genom att minska osä ker heten i samband med investeringsbeslut. Därför välkom nar ut skottet reger ingens förslag om ett planeringsmål med innebörden att planer ingen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att möjliggöra den gröna omställ ningen. Utskottet delar också regeringens bedömning att Sverige bör planera för att 2045 kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh och att behovet av el i olika geografiska områden bör tydliggöras för 2030, 2035, 2040 och 2045 och följas upp vid regelbundna kontrollstationer, med start 2030. Utskottet de lar även regeringens bedömning att det kan finnas behov av att ompröva och precisera den kvantitativa bedömningen av målet för att säkerställa en effektiv och ända målsenlig politik i linje med planeringsmålet. Det handlar då bl.a. om att beak ta de osäkerheter som finns om vilka större industri- eller kraft pro duk tions projekt som verkligen realiseras.

Sammantaget innebär detta att utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om ett planeringsmål och avstyrker motionsyrkandena.

Leveranssäkerhetsmål för elsystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till leveranssäkerhetsmål och avslår motionsyrkandena. Utskottet instämmer med regeringen i leveranssäkerhetens stora be tydelse och välkomnar därför reger ingens förslag till mål för denna i syfte att skapa förutsättningar för trygg elförsörjning genom ett effektivt, robust och mot stånds kraftigt elsystem.

Jämför reservation 8 (S, C) och 9 (V, MP).

Propositionen

Regeringen föreslår ett leveranssäkerhetsmål som innebär att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omo ti verade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser.

Vidare redovisar regeringen bedömningen att Svenska kraftnät bör få ett över gripande ansvar för att göra en regelbunden uppföljning av leverans säker hets må let och för att vidta eller föreslå nödvändiga åtgärder för att målet upp nås. En fördjupad uppföljning bör göras vid regelbundna kontroll sta tioner med start 2030.

I propositionen anger regeringen att den genom förslaget om ett leverans säkerhetsmål betraktar riksdagens tidigare tillkännagivande om ett så dant mål som slutbehandlat.

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) anförs det att den konsekvensanalys som presenteras i anslutning till förslaget om le ve ranssäkerhetsmålet inte är tillräckligt tydlig och omöjliggör en rimlig vär dering av den ambitionsnivå som föreslås, vilken motionärerna också anser är otyd ligt for mulerad. Enligt motionärerna konkretiseras inte hel ler de indika torer som pekas ut trots att de är helt avgörande för att kunna bedöma ambi tions- och kost nads nivåer. I yrkande 2 föreslås därför att riksdagen ska avslå förslaget. Motionärerna föreslår i stället i yrkande 4 ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med underlag, bedöm ningar, indika torer och alternativa utform ning ar för leveranssäkerhet. Motionärerna an ser inte att riks dagens tillkännagivande från 2018/19 om ett leverans säker hets mål kan anses vara slutbehandlat.

Det saknas vitala delar i propositionen, såsom tydliga delmål vart femte år och svar på hur elproduktionen ska öka i närtid och hur leveransmålet ska kon kre tiseras. Detta anförs i kommittémotion 2023/24:2845 av Birger Lahti m.fl. (V). Motionärerna an ser att regeringen är alltför otydlig när det gäller utform ningen och formu le ring arna av leveranssäkerhetsmålet. Som har fram kommit tidi gare i betänkan det förordar motionärerna att riksdagen ska avslå pro po sitionen i sin helhet.

Även i kommittémotion 2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkan de 1 yrkas avslag på propositionen. När det gäller förslaget om ett leve rans säker hetsmål samt att Svenska kraftnät ska ges ett övergripande ansvar för att regel bundet följa upp målet från 2030 är motionärernas uppfattning att det är otyd ligt formu lerat och saknar tillräckliga konsekvensanalyser, något som flera av remiss instan serna pekar på i sina remissvar. Motionärerna är också myc ket kri tiska till att regeringen inte har förankrat energipolitikens lång sik tiga inrikt ning genom att bjuda in till energipolitiska samtal.

Bakgrund och pågående arbete

Våren 2019 behandlade riksdagen ett antal motionsyrkanden om elmarknads frågor (bet. 2018/19:NU12). I kammaren fick en reservation (reservation 1) stöd av en majo ritet (rskr. 2018/19:210). I reservationen anfördes att Sverige behöver ta fram leverans säkerhets mål, som beaktar hela samhällets behov och som utgår från elförsörj ningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination. Vidare anfördes att Sverige bör överväga att sätta detta mål tillsammans med sina grannländer som elmarknaden är sammankopplad med.

I skrivelse 2023/24:75 redovisar regeringen de åtgärder som har vidtagits med anledning av riksdagens tillkännagivande. Redovisningen utmynnade i en hänvisning till den nu aktuella propositionen och dess tilltänkta breda grepp om elmarknaden och elsystemets utveckling och har bl.a. ett särskilt fokus på mål för leveranssäkerhet. Vidare anges att det i propositionen planeras ett le ve ranssäkerhetsmål. Utöver detta redovisar regeringen att den i juni 2023 hade gett Svenska kraftnät i uppdrag att föreslå en ny driftssäkerhetsnorm (KN2023/03507). Regeringen konstaterar i skrivelsen att ett ökat fokus på uppföljning av driftssäkerheten är ett viktigt steg i arbetet för att öka leverans säkerheten och ro bustheten i det svenska elsystemet. Uppdraget har bestått av två deluppdrag. Det första deluppdraget redovisade Svenska kraftnät i novem ber 2023 i rapporten Uppdrag att lämna förslag till norm för drift säker het i freds tida normalläge – Delrapportering 1 – redogörelse för hur Svenska kraft nät har påbörjat uppföljningen (SvK 2023/2188). Det andra uppdraget redovisades den 18 april 2024 i rapporten Uppdrag att lämna förslag till norm för driftsäkerhet i fredstida normalläge – Delrapportering 2 – förslag på norm för driftsäkerhet (SvK 2023/2188).

Utskottets ställningstagande

Ett leveranssäkert elsystem är driftssäkert och möjliggör en hög över förings förmåga. I ett sådant elsystem behöver både energin och effek ten räcka till. Otillförlitliga kraftleveranser kan få mycket stora konsekvenser för viktig basindustri och andra elberoende företag och utgör ett hot mot män ni skors välbefinnande, hälsa och i värsta fall liv.

På grund av leveranssäkerhetens stora betydelse välkomnar utskottet att reger ingen nu föreslår ett mål för denna i syfte att skapa förutsättningar för trygg elförsörjning genom ett effektivt, robust och motståndskraftigt elsystem och att regeringen ska ta fram indikatorer som möjliggör en kvantifierad upp följning av målet.

Utskottet vill i det här sammanhanget särskilt peka på att det svenska el systemet i dag har svårt att möta kraftigt ökad efterfrågan på el från såväl be fintliga som nya elkunder. Industrier som vill elektrifiera eller öka sin verk samhet, liksom nya produktionsanläggningar, signalerar återkommande att de måste vänta orimligt länge på att få sina elbehov tillgodosedda. Detta riskerar att försena den gröna omställningen och försvåra för företag att etablera sig och växa i Sverige. Liksom regeringen anser utskottet att det därför är viktigt att elsystemet byggs ut på ett sådant sätt att det kan tillhandahålla den effekt som krävs för att ansluta nya el för brukare och elproducenter.

Elsystemet behöver också utvecklas så att driftssäkerheten kan upprätt hål las utan att överföringsförmågan regelbundet behöver sänkas, eftersom sänk ningen begränsar tillgången på el och kan ge effekter på elpriset. Här kommer leveranssäkerhetsmålet att fylla en viktig funktion.

Utskottet ansluter sig också till regeringens uppfattning att ett leverans sä kert elsystem med god resurstillräcklighet och hög överförings förmåga ger för ut sättningar för att prisvolatiliteten på elmarknaden ska hamna på en han terbar nivå och välkomnar regeringens avsikt att ge i uppdrag åt en relevant myndighet att följa elprisförändringarna samt att se över om tillräckliga verk tyg finns på plats för att marknadens aktörer ska kunna hantera volatiliteten. Ut skottet har heller inga invändningar mot att Svenska kraftnät får ett över gripande ansvar för att följa upp leveranssäkerhetsmålet och identifiera vilka åtgärder som krävs för att målet ska nås på kort och lång sikt.

Sammantaget innebär detta att utskottet tillstyrker regeringens för slag om ett leveranssäkerhetsmål och avstyrker motionerna i de delar som gäller ett sådant mål.

Utskottet delar också regeringens upp fatt ning att för slaget om ett leverans säkerhetsmål tillgodoser riksdagens tillkän nagivande om ett sådant mål och att tillkännagivandet därmed kan betraktas som slutbe handlat.

Kärnkraft

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande som i huvudsak handlar om fusions kraft. Utskottet hänvisar bl.a. till att det återstår mycket innan fu sions kraften kan betraktas som en lösning på mänsklighetens energi ut maningar.

Propositionen

I propositionen konstaterar regeringen att kärnkraften i dagsläget står för ca 30 procent av den totala elproduktionen i Sverige och med sina särskilda egen skaper, enligt regeringen, utgör en viktig del i det svenska elsystemet. Kärn kraf ten kan leverera stora mängder fossilfri energi och bidra med stöd tjänster som gör hela elsystemet mer robust och leverans säkert. Kärnkraften har en avgörande roll både i att återupprätta en leve rans säker och trygg elförsörjning och i att åstadkomma en effektiv kli mat omställning.

Regeringen gör bedömningen att ny kärnkraft behövs för att tillgodose fram tidens elbehov och för att öka leveranssäkerheten i elsystemet. Förutsätt ningarna för marknadens aktörer att investera i ny kärnkraft bör förbättras så att fler reaktorer byggs. Regeringen ser för närvarande att ny kärnkraft med total effekt motsvarande minst två storskaliga reaktorer bör finnas på plats se nast 2035, och att det till 2045 behövs en kraftfull utbyggnad som exem pelvis skulle kunna motsvara minst tio nya storskaliga reaktorer. Den exakta mäng den kärnkraft, antalet storskaliga och små modulära reaktorer (SMR), som kom mer att krävas avgörs av utbyggnadstakten i elsystemet, var ny konsum tion och produktion förläggs i landet, teknikutvecklingen hos ny kärn kraft samt möjligheten till driftstidsförlängning hos befintliga kärn krafts reak torer.

Motionen

I motion 2023/24:1312 av Hanna Westerén (S) begärs ett tillkännagivande om att Sverige för tjänar ett gediget kunskapsunderlag för att fatta kloka, lång siktiga energi po li tiska beslut och att regeringen därför bör ge i uppdrag åt någon relevant myndig het att ana ly sera ekonomiska och säkerhets- och tids mässiga för- och nackdelar med fission respektive fusion. Motionären fram håller att efter som ris kerna – sett till såväl avfall som säkerhet – är lägre vid produktion av fu sions el än traditionell kärnkraft och att tids span net mellan faktisk drift ssättning av SMR och fusionskraftverk beräknas till mellan 15 och 18 år är det angeläget att ha rätt besluts underlag när Sverige väljer väg i fråga om ener gi försörjning.

Bakgrund och pågående arbete

Färdplan för ny kärnkraft

Den 16 november 2023 presenterade regeringsföreträdare och samarbetspar tiet Sverigedemokraterna det man betecknar en färdplan för ny kärnkraft i Sve rige. Färdplanen omfattar följande fyra huvudpunkter:

– en kärnkrafts samord nare tillsätts

– statens finansiella ansvar tydliggörs genom en riskdelningsmodell

– ny kärnkraft med total effekt motsvarade minst två storskaliga reaktorer senast 2035

– massiv utbyggnad av ny kärnkraft till 2045.

Kärnkraftssamordnaren kommer bl.a. att ha i uppgift att stödja regeringen i arbetet med att etablera ny kärnkraft och att samla berörda parter för ut bygg naden av kärnkraft i Sverige. När det gäller en statlig riskdelnings modell kon stateras det i färdplanen att de kreditgarantier som regeringen har utlovat inte kommer att räcka och att en utredare därför får i uppgift att föreslå en risk delnings- och finansieringsmodell där staten delar risken. Punkten om ny kärnkraft innebär att den nya politiken ska göra att ny kärnkraft med en total effekt om minst 2 500 megawatt (MW) ska kunna finnas på plats senast 2035. Vidare anges det i färdplanen att de långsiktiga behoven av fossilfri el till 2045 gör att det behövs en utbyggnad som skulle kunna motsvara tio nya storskaliga reaktorer. Utbyggnadstakten är emellertid beroende av en mängd faktorer som exempelvis det framtida elbehovet, ut bygg naden i andra delar av elsystemet, var ny konsumtion uppkommer och var produktion lokaliseras, driftstids för läng ning hos befintliga kärnkraftsreak torer och den tekniska utvecklingen av ny kärnkraft.

Tidigare riksdagsbehandling

I november 2023 tog riksdagen ställning till regeringens proposition 2023/24:19 Ny kärnkraft i Sverige – ett första steg och ett antal motioner om kärn kraft från den allmänna motionstiden (bet. 2023/24:NU5, rskr. 2023/24:45).

Vid detta tillfälle sa sig utskottet dela regeringens bedömning att den för väntade allt större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut inte minst av klimatskäl starkt motiverar att fossilfri kärnkraftsel tillåts spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Kärn kraften bi drar dessutom med sådana systemtjänster som utgör grunden för att det svenska kraftsystemet ska fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag om ändringar i bl.a. miljö bal ken som syftar till att möjliggöra för ny kärnkraft genom att förbudet i mil jöbalken mot att tillåta nya kärnreaktorer på andra platser än i dag tas bort, liksom även för budet mot att tillåta att fler än tio reaktorer är i drift samtidigt.

Eftersom fusionskraft nämns i den nu aktuella motionen bör det noteras att sådan framtida kraftproduktion också berördes när utskottet tog ställning till motioner från den allmänna motionstiden i samband med regeringens nyss refererade proposition. I betänkandet redovisade utskottet en del av den forsk ning och utveckling som bedrivs på området. I sitt ställningstagande konstat erade utskottet att det länge har funnits en strävan inom naturveten skapen efter att kunna efterlikna de energi omvandlings pro cesser som pågår i solen. Att kunna slå samman lätta molekyler till ofarliga restprodukter och samtidigt ut vinna stora mängder energi har av många setts som en universal lösning på jor dens alla energiproblem. Samtidigt konstaterade utskot tet att de teoretiska modellernas löften emellertid har visat sig vara mycket svåra att omvandla till praktiskt användbara applikationer. Utskottet konstaterade mot denna bak grund att det återstår mycket innan denna form av kärnenergiproduktion kan betraktas som en lösning på mänsklighetens energiutmaningar. Utskottet ser positivt på den forskning som bedrivs på detta område både i Sverige och utomlands, men ansåg att det fanns skäl att avvakta utfallet av den forskning och utveck ling som pågår. Samtliga då aktuella motionsyrkanden av styrk tes.

Utskottets ställningstagande

Synen på kärnkraftens framtida roll i det svenska energisystemet bland riks dagens partier har belysts ut förligt i utskottets betänkande 2023/24:NU5 som be hand lades av riksdagen hösten 2023. I det betänkandet berördes också frå gor om fusion som är en variant av kärnenergiproduktion som nämns i den mo tion som är aktuell i detta avsnitt.

I sitt ställningstagande konstat erade utskottet bl.a. att det återstår mycket innan fusionskraft kan betraktas som en lösning på mänsklighetens energiut maningar. Utskottet sa sig dock se positivt på den forskning som bedrivs på detta område både i Sverige och utomlands.

Den nu aktuella motionen föranleder inte utskottet att göra någon annan be dömning när det gäller fusionskraftens framtid och dess eventuella påverkan på överväganden om annan kraftproduktion, t.ex. mer konventionell fis sions baserad kärnenergiproduktion. Först när mer revolutionerande teknik språng tas på fusionskraftens område kan det finnas anledning för utskottet att omprö va detta synsätt.

Med det anförda avstyrks motionen.

Vindkraft

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som på olika sätt gäller vind kraft. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående utredningar och till be redning av förslag från redan avslutade utredningar.

Jämför reservation 10 (S, V), 11 (C) och 12 (MP).

Propositionen

Under 2022 producerade vindkraften 33 TWh el, vilket motsvarade ungefär 19 procent av Sveriges totala elproduktion. I propositionen gör regeringen be dömningen att vindkraften på kort sikt kan stå för majoriteten av den till kommande elproduktionen. Men vindkraftens väder beroende och höga andel av elproduktionen gör att den i ökad utsträckning behöver bidra med förmågor för ett leveranssäkert elsystem. Regeringen anser att fler åtgärder bör vidtas för att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft.

Regeringen konstaterar vidare att en fortsatt vindkraftsutbyggnad är särskilt viktig för att inte tappa tempo i elektrifieringen på kort sikt. Kravet på kom munal tillstyrkan är ofta en anledning till att tillstånd inte ges för ny vindkraft. En lokal acceptans är även framgent en viktig förutsättning för fortsatt utbygg nad av vindkraften. För att stärka kommunernas incitament att med verka till utbyggnad av vindkraft, i syfte att klara klimatomställningen och den ökade elektrifieringen av samhället, tillsattes under 2022 en särskild utre dare. Utre darens uppdrag har bl.a. varit att föreslå system för att kompen sera dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad. I april 2023 lämnade utredaren sitt betänkande Värdet av vinden (SOU 2023:18). Reger ingen anger att det pågår bered ning av förslagen inom Regerings kans liet.

Många olika intressen har anspråk på samma områden som vindkraften, vil ket betyder att det kan uppstå intressekonflikter mellan vindkraften och andra samhällsintressen. De senaste åren har ett flertal olika uppdrag som kopplar till samexistens mellan vindkraften och andra samhällsintressen getts till de be rör da myndigheterna, bl.a. Försvarsmakten. Vidare har Energimyn digheten haft i uppdrag att tillsammans med andra berörda myndigheter peka ut nya områden som är lämpliga för energiutvinning (t.ex. vindkraft) till havs (M2022/00276). Myndigheterna skulle verka för sam existens och samver kans lösningar mellan energiutvinning och andra sam hälls intressen. Uppdraget redovisades i mars 2023. Havs- och vatten myndigheten (HaV) ska utifrån detta under lag lämna förslag till ändrade havsplaner senast i december 2024. Kun skapen om förutsättningar för samexistens mellan olika intressen är en viktig del för att lyckas med en ökad effektiv utbyggnad av vindkraften.

I syfte att förbättra tillståndsprövningen av havsbaserad vindkraft beslutade regeringen den 4 maj 2023 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att ana lysera hur regelverket för användning av havsområden vid etablering av vindkraft i Sveriges ekonomiska zon kan bli mer effektivt och tydligt (dir. 2023:61). Utredningen ska redovisas senast den 24 juni 2024. Regeringen har även gett berörda länsstyrelser i uppdrag att bereda ansökningar om tillstånd för havsbaserade vindkraftsparker enligt lagen (1992:1140) om Sveriges eko no miska zon.

Motionerna

I partimotion 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) konstateras det att vind kraften redan i dag är den överlägset billigaste energikällan. Därför efter frågar motionärerna i yrkande 65 ett tillkännagivande om en kraftig ut bygg nad av den havsbaserade vindkraften, med den hänsyn som krävs till ekosystemen, och ett statligt planeringsmål om 150 TWh till havs senast 2040.

Vindkraftens potential för snabbare elektrifiering ska tas till vara och Sve rige be hö ver fullfölja utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften, anförs det i kommittémotion 2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S). Havs base rad vind kraft bi drar till ett elsystem med hög leveranssäkerhet, låg miljö påverkan och el till konkur renskraftiga priser. I yrkande 12 begär motio nä rerna ett tillkännagivande om vindkraft. I motiv tex ten pekar motionärerna bl.a. på nätanslutningsfrågor, behovet av ett funge rande samspel med berörda myn dig heter och ak tö rer, att kommu nerna behöver stärkta incitament att medverka till utbyggd vindkraft och att eventuella invändningar mot etable ringar behö ver komma tidigare i till ståndsprocessen. Motionärerna lyfter även fram beho vet av att tydliggöra möjligheterna att kompensera dem vars om givning påtag ligt påverkas av vindkraftsutbyggnad.

Vindkraft tas också upp i kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C). Motionärerna konstaterar att vindkraft är det energislag som tillsam mans med solel går snabbast att bygga ut och dessutom kan pro ducera el till låga priser. Motionärerna lyfter fram s.k. uppgradering (repowering), som innebär att mindre vindkraftverk ersätts av större verk och framhåller att det bör införas ett snabbspår i tillstånds pro ces serna för uppgraderings ansök ningar. I yrkande 84 efterfrågar motionärerna ett tillkännagivande om en hand lingsplan för att ersätta äldre vindkraft verk med nya större verk som gene rerar mer energi. Vidare konstaterar de att det finns ett flertal väntande ansök ningar om att få etablera ny vindkraft både till havs och på land. I yrkande 85 begär motio närerna ett tillkännagivande om att reger ingen omedelbart bör godkänna inkom na ansökningar om havsbaserad vind kraft. Vid eventuella prioriteringar av den havsbaserade vin dkraften anser de att södra Sverige ska ges företräde.

För att den positiva utvecklingen när det gäller förnybar energi ska fortsätta behövs det mål för de olika kraftslagen. Denna uppfattning redovisas i kom mitt é motion 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP). Därför efterfrågar motio närerna i yrkande 4 ett tillkännagivande om att Sverige bör sätta upp mål för att bygga ut den havsbaserade vindkraften med 150 TWh till senast 2040. De vill också att den lokala nyttan ska öka genom att det införs en lokal elbo nus som ger kom munerna betalt för den förnybara el de producerar samt att närboende till vind kraft ges rätt till delägande och er sättning från vind krafts bolagen. I yrkande 10 begär motionärerna därför ett tillkänna givande om att ge när bo ende till vindkraft rätt till ersätt ning från vindkraftsbolagen, och i yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om att ge närboende till vindkraft rätt till andelsägande.

I kommittémotion 2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om att ge kommuner och närboende ersättning, möj lig göra för närboende att bli delägare samt tidigarelägga det kommunala vetot.

Ett tillkännagivande om att påskynda etablering av storskalig havsbaserad vindkraft i Väst sverige efterfrågas i motion 2023/24:942 av Dzenan Cisija (S) yrkande 1. Motio nären pekar på att tillgången till fossilfri el blir en avgörande faktor för den posi tiva ekonomiska och industriella utvecklingen i Västsverige. För att möta det kraftigt ökande behovet av elkraft i Västsverige är snabb etablering av storskalig havsbaserad vindkraft nödvändig.

En översyn av det regelverk som gäller havsbaserad vindkraft för att un dersöka möjligheten att samordna tillståndsförfarandet efterfrågas i motion 2023/24:1994 av Magnus Manhammar (S) yrkande 3. För att säkerställa att den havs baserade vindkraften utvecklas på ett väl sammanhållet sätt och inte faller på målsnöret på grund av regelkrångel är det, enligt mo tionären, vik tigt att se över regelverket och tillståndsförfarandet.

Lars Beckman (M) konstaterar i motion 2023/24:2405 att det pågår en om fattande utbyggnad av vindkraft i Sverige och att kommuner kan avstå sitt veto vid en vindkraftsetablering samtidigt som det är boende i en närliggande kom mun som påverkas mest. Motionären uppfattar här en brist i lagstiftningen och anser att riksdagen genom ett tillkännagivande bör uppmana regeringen att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att öka det lokala inflytandet vid etableringar samt öka den lokala acceptansen vid vindkrafts eta bler ingar, så att även när liggande kommuner ges möjlighet till inflytande.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

I sitt yttrande 2023/24:MJU5y till näringsutskottet redovisar miljö- och jord bruksutskottet en del uppgifter om vindkraften. Miljöprövningar i sam band med etableringar av vindkraftsanläggningar på land och till havs regleras i miljöbalken och därtill knutna författningar. Miljö- och jordbruks utskottet hanterar också bestäm mel ser om den kommunala vetorätten mot vindkrafts etableringar. Flera förslag som berör dessa delar av miljö- och jordbruks utskot tets beredningsområde tas upp i regeringens proposition och i de motio ner som behandlas i detta ärende.

I sitt ställningstagande anför miljö- och jordbruksutskottet att det vid flera tidigare tillfällen har betonat behovet av att förenkla och effektivisera till stånds processerna för miljöprövning för att de investeringar som krävs för att möta framtidens klimat- och energiförsörjningsutmaningar ska kunna genom föras. Miljö- och jordbruksutskottet ser därför positivt på att regeringen i pro positionen anför att tillståndsprocesserna bör förenklas och förkortas för att öka takten i utbyggnaden samtidigt som hänsyn tas till t.ex. natur- och kul tur miljö, riksintressen och andra motstående intressen. I det sammanhanget note rar miljö- och jordbruksutskottet att beredning av tidigare föreslagna åtgär der för att förbättra tillståndsprocesserna pågår, samt att det även har till satts en ny utredning om tillståndsprocesser enligt miljöbalken.

När det gäller vindkraft noterar miljö- och jordbruksutskottet att det har läm nats flera utredningsförslag om hur kommuners förmåga att medverka till ut byggd vindkraft kan främjas och hur de som påtagligt påverkas av vind krafts utbyggnad kan kompenseras. Vidare noterar miljö- och jordbruks ut skot tet att regeringen har till satt en utredning om till stånds pröv ning av havs ba serad vindkraft, med syf tet att ge förutsättningar för en ökad utbyggnad av havs base rad vindkraft sam tidigt som andra sam hälls intressen beaktas.

Sammanfattningsvis är det miljö- och jordbruksutskottets uppfattning att näringsutskottet bör tillstyrka propositionen i de delar som rör miljö- och jord bruksutskottets beredningsområde och som har koppling till frågor om vind kraft samt avstyrka följdmotionerna i de delar som gäller samma eller be släk tade frågor.

Bakgrund och pågående arbete

Utredningen om stärkta incitament för utbyggd vindkraft

I april 2023 överlämnade den särskilda utredaren Ulrika Liljeberg slutbe tänkandet Värdet av vinden från Utredningen om stärkta incitament för ut byggd vindkraft (SOU 2023:18) till statsrådet Romina Pourmokhtari. I betän kandet – som regeringen i den nu aktuella propositionen anger är under fortsatt beredning inom Regeringskansliet – redovisar utredaren bl.a. förslag om inci tament och kompensationssystem. När det gäller kommunerna är utre darens slut sat s att tillräckliga incitament för kommunerna att väsentligt öka sin till styrkan bara kan uppnås genom att land- och havsbaserad vindkraft i en kom mun ger densamma en intäkt. En sådan intäkt kan bara åstadkommas genom statlig finansiering eller beskattning. Inget av de alternativen var dock, enligt utred ningens direktiv, möjliga att föreslå. Frågan om kommuners incitament bör därför skyndsamt beredas vidare inom Regeringskansliet.

För lokalsamhället (föreningsliv, lokalt näringsliv, infrastruktur samt natur- och kulturmiljöer runt vindkraftsparken) anser utredaren att kommunen ska kunna förena sitt beslut att säga ja till en vindkraftspark med ett finan sie rings villkor. En andel av parkens intäkter ska årligen gå till lokal sam hällets ut vec kling.

Närboende (den som äger en bostadsbyggnad inom ett avstånd motsvarande tio gånger ett land baserat vindkraftverks totalhöjd) ska varje år under verkets livstid få rätt till en andel av verkets intäkt (intäktsdelning). Storleken på ande len ska bero på hur långt ifrån verket byggnaden ligger.

För att skapa en grundtrygghet vid projektering anser utredaren att ägare av intilliggande fastigheter (inom ett avstånd motsvarande sex gånger ett land base rat vind kraft verks total höjd) ska ha rätt till inlösen. Enligt utredarens förslag ska dessa inom ett år från det att verket har satts i drift kunna begära att vindkraftsparkens till stånds havare löser in deras fastighet. Ersättningen ska motsvara vad fastig he ten hade varit värd om parken inte hade uppförts.

Utredningens betänkande var ute på remiss till den 11 september 2023.

Vindkraft till havs

I sin klimathandlingsplan (skr. 2023/24:59) anger regeringen att havsbaserad vindkraft har potential att leverera el i stora volymer, men ligger längre fram i tiden och är avsevärt dyrare än den landbaserade. Samtidigt konstaterar regeringen att havsbaserad vind kraft är också behäftad med viss osäkerhet vad avser anslut ning till elnätet, över förings kapacitet samt mål konflikter med främst För svars maktens behov. För att förbättra förutsättningarna att utnyttja potentialen för energi utvin ning till havs beslutade regeringen i februari 2022 om ett uppdrag att peka ut nya områden för energiutvinning i havsplanerna. Uppdraget är uppdelat i två steg där Energimyndigheten i mars 2023 redo visade sin del av uppdragets första steg (ER 2023:12 Förslag på lämpliga energi utvinningsområden för havspla ner na – Redovisning av uppdraget att ta fram ett underlag för nya eller ändrade om rå den för energiutvinning i havs planerna som möjliggör ytterligare 90 TWh årlig elproduktion).

I rapporten redovisas motiv för utpekandet av de enskilda områdena och hur de olika intressena påverkas vid en vindkraftsetablering, liksom behovet av anpassningar och kvarstående osäkerheter. Energimyndigheten bedömer att det kommer att krävas en prioritering av energi intresset framför andra in tres sen eller att nya lösningar utvecklas och accepteras för ökad samexistens för att uppnå uppdragets slutliga målsättning om att möjliggöra ytterligare 90 TWh årlig elproduktion i havsplanerna, där huvuddelen av nya områden är loka liserade i Västerhavet och Östersjön (norra, mellersta och sydöstra). Myn dig heten presenterar också ett antal åtgärdsförslag som bedöms kunna bidra till att främja uppdragets bakomliggande syfte att underlätta en håll bar utbygg nad av havsbaserad vindkraft.

I uppdragets andra steg ska HaV till decem ber 2024 föreslå nya havsplaner bl.a. med stöd i myndig heternas underlag.

En ordnad prövning av havsbaserad vindkraft

I maj 2023 beslutade regeringen att utse en särskild utredare med uppdrag att analysera hur regelverket för användning av havsområden vid etablering av vindkraft kan förbättras och hur tillståndsprövningen av vindkraft i Sveriges ekonomiska zon kan bli mer effektiv och tydlig (dir. 2023:61). Syftet är att åstadkomma en prövningsordning som ger förutsättningar för en ökad utbygg nad av havsbaserad vindkraft, samtidigt som andra samhällsintressen beaktas. Utredaren ska bl.a. analysera

– hur ensamrätt till etablering av vindkraft i ett område i allmänt vat ten och i Sveriges ekonomiska zon bör regleras

– hur ett anvisningssystem kan utformas för områden i allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon som är särskilt lämpliga för havs baserad vind kraft

– hur en avgift eller ersättning för att bedriva verksamheter inom allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon bör tas ut

– hur prövningen enligt lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon och lagen (1966:314) om kontinentalsockeln (kontinentalsockellagen), i de delar de avser havsbaserad vindkraft, kan sam las i en lag som ger förut sättningar för en samordnad, modern och effek tiv prövning av sådan verk samhet.

I slutet av mars 2024 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen som innebar att uppdraget breddades och utredningstiden förlängdes (dir. 2024:33). Utre daren ska bl.a. analysera hur ett anvisningssystem kan utformas, som ett kom plement till dagens öppna system där verksamhetsutövare själva väljer ut om råden för etablering av vindkraft (ofta kallat öppen dörr-system). Utredaren får samtidigt i uppdrag att ta vidare de förslag som har lämnats av Regerings pröv ningsutredningen (SOU 2024:11) som avser havsbaserad vind kraft. I och med det utvidgade uppdraget förlängdes även utredningstiden.

Uppdraget ska därför redovisas senast den 30 november 2024.

Förutsättningarna för ett antal nya vindkraftsparker

I januari 2024 fick länsstyrelserna i Västra Götalands och Östergötlands län i uppdrag att se över förutsättningarna för två nya havsbaserade vindkrafts parker – Västvind och Dyning. Dessutom ska Sveriges geologiska undersök ning (SGU) utreda möjligheterna till undervattenskablar till anläggningarna.

I februari 2024 gav regeringen Länsstyrelsen i Blekinge län i uppdrag att se över förutsättningarna för den havsbaserade vindkraftsparken Cirrus. SGU ska även i detta fall utreda möjligheterna till under vat tenskablar i anslutning till denna anläggning.

I början av mars 2024 beslutade regeringen om att ge länsstyrelserna i Uppsala och Gävleborgs län i uppdrag att se över förutsättningarna för tre nya havsbaserade vindkraftparker – Najaderna, Olof Skötkonung och Sylen. SGU fick samtidigt i uppdrag att utreda möj lig heterna till undervattenskablar inom två av parkerna.

Om vindkraft i regeringens klimathandlingsplan

I regeringens skrivelse 2023/24:59 Regeringens klimathandlingsplan redogörs för att vindkraften har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Många nya vind krafts parker har tillkommit efter kommunernas tillstyrkan och miljö prövning enligt miljöbalken. Under 2022 producerade vindkraften 33 TWh el, vilket mot sva rade ungefär 19 procent av Sveriges totala elproduktion. Den starka ut veck lingen väntas fortsätta de närmaste åren. Enligt Energi myndig hetens senaste prog nos kommer vindkraftens årliga produktion att öka från 33 TWh 2022 till 52 TWh 2026, främst genom vindkraftsprojekt som godkändes under 2013–2017.

Enligt skrivelsen finns det för närvarande ansökningar om anslutning av landbaserad vindkraft för perioden fram till 2030 på mot svarande ca 12 GW, men utbyggnadstakten bedöms bromsa in kraftigt efter 2026 på grund av att de berörda kommunerna inte beviljar nya tillstånd i samma takt som tidigare. Ande len avslag för ansök ningar hos kommunerna (genom det s.k. kommunala ve tot) ökade från 18 pro cent 2018 till 78 procent 2021. Inbromsningen kan i viss mån kompenseras dels av teknikutveckling som medför höjd pro duk tions förmåga, s.k. upp gradering, dels av utbyggnad av havsbaserad vind kraft.

Vindkraftsutbyggnaden har stannat av

I rapporten Sveriges klimatstrategi – 46 förslag för klimatomställningen i lju set av Fit for 55 (KN2023/03828) som professor John Hassler tog fram på upp drag av statsrådet Romina Pourmokhtari identifierades den kraf tigt in brom sade utvecklingen av landbaserad och kustnära vindkraft som en priori te rad fråga, eftersom denna inbromsning riskerar att omöjliggöra elek trifie ringen av Sveriges basindustri i norra Sverige och skapa stora sam hälls pro blem i hela landet. I rapporten bedöms att konflikter mellan det övergri pande samhällsintresset och lokala olägenheter måste lösas. Det ges förslag på att stärka närliggande fastighetsägares rätt till kompensation eller inlösen, utreda system som ger kommuner del av vindkraftens intäkter samt göra pro cessen för kommunala beslut om vindkraft mer rättssäker, trans parent och för ut säg bar.

Interpellationer om incitament för vindkraft

I december 2023 riktade Christofer Bergenblock (C) en interpellation (ip. 2023/24:311) till stats rådet Ebba Busch om havsbaserad vindkraft i Halland. Interpellanten ville veta dels vad ministern och regeringen avser att göra för att säkra den nödvändiga utbyggnaden av havsbaserad vindkraft utanför Hal lands kusten och i övriga delar av landet, dels om statsrådet avser att ta några initiativ i enlighet med förslaget om att låta vindkraftsexploatörerna bygga stamnätsanslutningarna och sedan sälja dem till Svenska kraftnät.

I sitt svar i början av februari 2024 framhöll statsrådet att regeringen väl komnar all ny elproduktion som stärker elsystemet och som snabbt kan bidra till elsystemets utbyggnad. Enligt statsrådet har vindkraften potential att bistå med ökad elproduktion, vilket behövs för att möjliggöra elektrifieringen av sam hället. Regeringens utgångspunkt är att alla produktionsslag ska bära sina egna kostnader. Principen om att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska därför upprätthållas även till havs.

Vidare redovisade statsrådet att regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder för att möjliggöra den gröna omställningen inklusive sådana åtgärder som ökar förutsätt ningarna för utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Det handlar om att ge tillstånd till ett antal havsbaserade vindkraftsparker samt uppdrag till länsstyrelser att utreda ytterligare sådana anläggningar.

Statsrådet pekade också på att regeringen i maj 2023 hade beslutat om att till sätta den ovan nämnda utredningen En ordnad prövning av havsbaserad vindkraft (dir. 2023:61).

Malin Larsson (S) riktade i mars 2024 en interpellation (ip. 2023/24:595) med liknande inriktning som den nyss refererade till statsrådet Romina Pourmokhtari. Interpellationen be svarades den 14 maj 2024.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 tog utskottet ställning till ett antal motionsyrkanden om vindkraft, varav flera var snarlika eller likalydande med de nu aktuella (bet. 2022/23:NU17). När det gäller tillståndsprocesserna för vindkraft konsta te rade utskottet bl.a. att flera utredningar hade lämnat förslag till regeringen på åtgärder som syftar till att effektivisera miljötillståndsprövningen och skapa mer förutsägbara och flexibla processer och att dessa var under bered ning inom Regeringskansliet. Vidare konstaterade utskottet att en ut re dare nyligen hade överlämnat ett betänkande med förslag om kom pen sa tion, incitament och planering för en hållbar fortsatt utbyggnad av vind kraften.

Utskottet underströk också att det inte är riksdagens uppgift att göra några uttalanden om huruvida regeringen bör eller inte bör godkänna tillstånds an sökningar. Utskottet sa sig utgå från att regeringen handlägger ansök ningarna skyndsamt och effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts.

Ett förslag om ett statligt produktionsmål för havsbaserad vindkraft behand lades även av utskottet. Här framhöll utskottet bl.a. att all fossilfri elproduktion är nödvändig för att klara en kraftigt ökad efterfrågan på el framöver och att regeringens ambition är att alla kraftslag ska verka på kon kurrensneutrala vill kor. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.

Utskottets ställningstagande

Vindkraft är ett förnybart kraftslag som kan byggas förhållandevis snabbt och som därmed kan möta en ökad efterfrågan på el på relativt kort sikt. Samtidigt påverkar vindkraftsanläggningar människors och djurs livsmiljöer och innebär ingrepp i landskapsbilden. Därtill påverkar väderberoende kraftproduktion som vind kraft elsystemets funktion, vilket måste beaktas när nya anläggningar planeras.

Utskottet kan konstatera att regeringen anser att det behövs flera åtgärder för att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraften. Det handlar bl.a. om att stärka den lokala acceptansen för vindkraftsanläggningar och om att se över möjliga incitament eller kompensationer till kommuner och närboende för de ingrepp i miljön som vindkraften medför eller för den el den genererar. Inom Regeringskansliet pågår bl.a. beredning av förslag från en särskild utredare med uppdrag att föreslå system för att kompen sera dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad. Flera olika uppdrag med koppling till frågor om samexistens mellan vindkraften och andra sam hällsintressen har dessutom getts till berörda myndigheter liksom uppdrag att peka ut områden till havs som är lämpliga för vindkraftsetableringar. En utredare har för närvarande också i uppdrag att analysera hur regelverket för användning av havsområden vid etablering av vindkraft i Sveriges ekono mis ka zon kan bli mer effektivt och tydligt.

Miljöprövningar i samband med etableringar av vindkraftsanläggningar på land och till havs regleras i miljöbalken och därtill knutna författningar. Dessa frågor ligger inom miljö- och jordbruksutskottets beredningsområde. Miljö- och jordbruksutskottet hanterar också bestäm mel ser om den kommunala veto rätten mot vindkraftsetableringar. Flera förslag med koppling till dessa delar av miljö- och jordbruksutskottets beredningsområde berörs i regeringens proposition och i de motioner som behandlas i detta ärende. I sitt yttrande till näringsutskottet anför miljö- och jordbruksutskottet att det vid flera tidigare tillfällen pekat på behovet av att förenkla och effektivisera till stånds pro ces serna för miljöprövning för att de investeringar som krävs för att möta fram tidens klimat- och energiförsörjningsutmaningar ska kunna genom föras. Miljö- och jordbruksutskottet ser därför positivt på att regeringen i pro posi tionen anför att tillståndsprocesserna bör förenklas och förkortas för att öka takten i utbyggnaden samtidigt som hänsyn tas till t.ex. natur- och kul tur miljö, riksintressen och andra motstående intressen. I det sammanhanget note rar miljö- och jordbruksutskottet att det pågår beredning av tidigare föreslagna åtgär der för att förbättra tillståndsprocesserna, samt att det även har till satts en ny utredning om tillståndsprocesser enligt miljöbalken.

När det mer specifikt gäller vindkraft noterar miljö- och jordbruksutskottet att det har läm nats flera utredningsförslag om hur kommuners förmåga att medverka till ut byggd vindkraft kan främjas och hur de som påtagligt påverkas av vind krafts utbyggnad kan kompenseras. Vidare noterar miljö- och jord bruks ut skot tet att regeringen har till satt en utredning om till stånds pröv ning av havs ba serad vindkraft, med syf tet att ge förutsättningar för en ökad utbyggnad av havs base rad vindkraft sam tidigt som andra sam hälls intressen beaktas.

Med hänvisning till detta anser miljö- och jordbruksutskottet att närings utskottet bör tillstyrka propositionen i de delar som rör miljö- och jord bruks utskottets beredningsområde och som har koppling till frågor om vind kraft samt avstyrka följdmotionerna i de delar som gäller samma eller be släktade frågor.

Beträffande motionsförslagen om ett statligt planeringsmål för den havs baserade vindkraftens utbyggnad är utskottets grundläggande inställning att mål som är avgränsade till särskilda produktionsformer eller stöd som inte är teknikneutrala bör undvikas för att inte mindre kostnadseffektiva lösningar ska väljas. Ett övergripande planeringsmål för hur mycket fossilfri el som ska till komma i linje med vad regeringen föreslår är det som utskottet också för ordar. Oaktat denna principiella hållning finns det dessutom skäl att avvakta utfallet av det arbete som pågår med att ta fram nya havsplaner (inklusive områden till havs som är lämpliga för vindkraftsetableringar) innan det är möjligt att föra frukt bara resonemang om möjliga, lämpliga eller eftersträvansvärda produk tions nivåer.

Avslutningsvis tar utskottet starkt avstånd från det förslag som finns i en av motionerna om att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana reger ingen att omedelbart godkänna inkomna ansökningar om havsbaserad vind kraft. Det är inte riksdagens uppgift att blanda sig i den prövning den har an förtrott regeringen att ansvara för. Ett uttalande från riksdagen med den inne börd som föreslås i motionen skulle kunna anses svårförenligt med prin ciperna bakom be stämmelserna i 2 kap. 12 § regeringsformen om att riks dagen inte får be stäm ma hur en förvaltningsmyndighet – i det här fallet regeringen – i ett sär skilt fall ska besluta i ett ärende som handlar om tillämp ning av lag.

Utskottet delar därmed miljö- och jordbruksutskottets upp fattning att riks dagen kan avslå följdmotionerna. Därtill anser utskottet att riksdagen bör avslå även de övriga motionsyrkandena.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Vattenkraft

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om vattenkraft. Utskottet fram håller bl.a. vikten av att den eventuella påverkan på elsystemet som omprövningen av vattenkraftens miljövillkor kan få måste analyse ras nog grant. Utskottet ser därför positivt på att regeringen bereder åtgärder i syfte att bevara och utveckla vattenkraftens roll i elsys te met.

Jämför reservation 13 (S, V, MP), 14 (SD) och 15 (C) samt särskilt yttrande 1 (SD).

Propositionen

Vattenkraften spelar en central roll för Sveriges fossilfria elförsörjning, som produktionskälla och som reglerkraft. Vattenkraften producerar under ett nor malår 68 TWh, dvs. ca 45 procent av Sveriges totala elproduktion.

I propositionen redovisar regeringen bedömningen att vattenkraften har en särställning i Sveriges elförsörjning genom sin förmåga till energilagring och reglerbar elproduktion. Den befintliga vattenkraftens regler- och produktions förmågor behöver bevaras och utvecklas. Vattenkraftens unika förmågor be hö ver tas till vara i så stor utsträckning som möjligt, med hänsyn till na tur- och kulturmiljöintressen.

Som grund för sin bedömning redovisar regeringen bl.a. att alla vatten kraftstillstånd med villkor som är äldre än 40 år enligt gällande lagstiftning ska omprövas, med start den 1 februari 2022. Arbetet är planerat att ge nom föras under en 20-årsperiod. I januari 2023 tog regeringen beslut om att den tid när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha lämnats in senareläggs med ett år för samtliga prövningsgrupper. Det innebär en paus av den natio nella planen för omprövningen. Syftet med pausen är att ge tid att analysera behovet av ändringar i det nuvarande prövningssystemet och att ge nomföra de förändringar som analysen kan komma att leda till. En av de delar som är av vikt att analysera under pausen är om prövningens konse kven ser för elsystemet.

Regeringen gav därför den 16 februari 2023 Svenska kraftnät i uppdrag att tillsammans med Energimyndigheten och HaV kart lägga de konsekvenser för elsystemet som en omprövning av vattenkraften kan medföra. Uppdraget redo visades den 29 september 2023 och i proposi tionen anger regeringen att bered ning pågår inom Regeringskansliet.

Be ho vet av reglerförmåga kommer att öka i takt med ökad produktion av vind- och solkraft. För att möta det behovet analyserar flera företag förut sätt ningarna för att höja effekten vid befintliga vattenkraftverk. I ett elsystem med hög andel sol- och vindkraft krävs goda möjligheter att balansera pro duktion och förbrukning av el. Utöver bl.a. batteri- och flexibilitetslösningar kan ytter ligare pumpkraft bidra till detta. Regeringen ser därför ett behov av att ana lysera potentialen hos och förutsättningarna för ytterligare pumpkraft i Sve rige.

Motionerna

Vattenkraften är ryggraden i det svenska elsystemet, men den behöver utveck las, framhålls det i kommittémotion 2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S). Motionärerna pekar på att det råder osäkerhet till följd av pausen i arbetet med den nationella planen för moderna miljövillkor. Motionärerna anser att regeringen måste återkomma med förslag som gör att prövningarna kan återupptas på ett sätt som garanterar att de uttryckta intentionerna att uppnå största möjliga miljönytta och effektiv tillgång till vattenkraftsel kan uppnås. Vattenkraftens potential behöver i övrigt också tas till vara. Genom nya investeringar kan effekt höjningar genom föras. Möjligheterna till pump kraft behöver vidare tas till vara. Tillstånds processerna behöver fortsätta att snabbas på. Motionärerna anser att förslagen i Klimat rätts utredningen och Miljö pröv nings utred ningen behö ver genomföras för att pro cesserna ska fun gera bättre och de anser att det är viktigt att reger ingen ser till att driften i vattensystem där kraftsta tionerna har olika ägare kan samverka för att få största möjliga effekt av nya investeringar. Motionärerna efterfrågar i yrkan de 10 ett tillkännagivande om det som anförs i motionen om vat ten kraft.

Den ökade andelen väderberoende och därmed icke planerbar kraftpro duk tion i Sverige och i närområdet har medfört att en stor del av elproduktionen inte infaller samtidigt som när efterfrågan är som störst. Detta konstateras i kommittémotion 2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD). För att utöka ut hål ligheten i den svenska vattenkraften och därmed i elsystemet bör förut sättningarna för en ökad magasineringskapacitet för vattenkraften utre das. Ett tillkännagivande med den in ne börden efterfrågas i yrkande 1.

Vattenkraften spelar en central roll i Sveriges energisystem och gör det möj ligt att introducera stora mängder väderberoende kraft. Denna uppfattning redovisas i kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C). Motio närerna anser att myn dig heterna bör se över alla relevanta regelverk och föreskrifter, däribland klass ningen av det som betecknas kraftigt modifierade vatten (den s.k. KMV-klass ningen), så att regelkrånglet minskar, miljöpröv ning arna blir mindre kostsam ma och möjligheten att utveckla den förnybara elproduktionen får fullt genom slag. I yrkande 82 begärs ett tillkännagivande om att lyfta fram vattenkraftens avgörande bidrag till det svenska energi sys temet genom minskat regelkrångel, respekt för äganderätten samt effektiva och propor tio ner liga miljöåtgärder till rimliga kostna der. Motio närerna vill också att det tas fram en nationell strategi för att nyttja vattenkraftens max kapacitet samt för att öka effektuttaget. De ser också ett värde i att undersöka om det är möjligt att öka lagringskapaciteten i den svenska vattenkraften, både för att kun na öka energiproduktionen och för att bättre kunna hantera extrem väder. I yrkande 83 finns ett förslag om ett tillkännagivande om det nyss sagda om maxkapaciteten, effekt uttaget och lagringskapa ci teten.

Lars Isacsson (S) framhåller i motion 2023/24:1351 att korttidsreglering under senare år har fått en allt större betydelse inom den svenska vattenkrafts pro duktionen. Genom att snabbt anpassa produktionen efter variationer i elan vänd ning kan vattenkraftsbolagen säkerställa en jämn och effektiv energiför sörj ning. Samtidigt konstaterar motionären att den ryckiga regler ingen kan ha skadliga konsekvenser för miljön samt människor och vilda djur som lever nära vat tendragen. I yrkande 1 föreslår motionären ett tillkännagivande om vik ten av att satsa på forsk ning om de ekologiska konsekvenserna av kort tidsreglering och me toder för att minimera dessa konsekvenser. Vidare före slår motionären i yrkande 2 ett tillkännagivande om att uppmuntra till dialog mellan vattenkraftsbolag, lokala sam hällen, miljöexperter och andra berörda parter för att hitta lösningar som gynnar alla.

Bakgrund och pågående arbete

Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften

Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om en nationell plan för moderna mil jövillkor för vattenkraften. Planen gäller för perioden 2022–2038 och omfattar ca 2 000 vattenkraftverk. Den ger en nationell helhetsbild av hur verksam he terna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vatten kraftsel. I beslutet angavs bl.a. att ansvariga myndigheter i arbetet med att ge nom föra planen och hålla den uppdaterad ska bevaka och vidta de åtgärder som behövs för att prövningarnas sammantagna negativa inverkan på en natio nell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska hållas till ett minimum.

Som framgår av propositionsreferatet ovan pågår det sedan ett par år såle des en omprövning av de av vattenkraftverkens miljö tillstånd som är äldre än 40 år. Omprövningen syftar dels till att göra det möjligt att nå riksdagens miljö kvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag, dels till att möta kraven på förbättringar i vattenmiljön som är fastställda i EU:s ramdirektiv för vatten. Arbetet är omfattande hos många av landets mark- och miljödomstolar samt länsstyrelser och är planerat att genomföras under en 20-årsperiod. De åtgärder som behöver göras på vattenkraftverken kan påverka både elproduk tionen och kraftverkens förmåga att bidra till ett robust kraft sys tem.

I början av 2023 valde regeringen att pausa omprövningsarbetet med hän vis ning till det allvarliga läget i elsystemet. I ett pressmeddelande anförde stats rådet Ebba Busch att vattenkraftens viktiga egenskaper behöver värnas och att det behövs en ordentlig ana lys av vad elsys temet klarar av. Regeringen före slog samtidigt en förlängning med tolv månader av ansök ningsdatumen för alla de omprövningar som ännu inte hade påbörjats. Ansökningar som skul le ha lämnats in den 1 februari 2023 skulle i stäl let lämnas in den 1 februari 2024. Alla senare inplanerade ansöknings da tum skjuts också fram ett år.

Den 8 maj 2024 beslutade regeringen att remittera ett förslag om att flytta fram datumet för ansökan med 13 månader för de vattenkraftverk och dammar som ska lämna in sina ansökningar om omprövning senast den 1 juni 2024 och med 12 månader för övriga anläggningar. Syftet är att ge regeringen till räckligt med tid att slutföra arbetet med att ta fram de för fattningsändringar och andra åtgärder som ska förbättra omprövnings proces sen och förse vatten kraften med moderna miljövillkor på ett ordnat och rätts säkert sätt.

Kartläggning av konsekvenserna för elsystemet av omprövningen av vattenkraften

Av propositionsreferatet ovan framgår det att regeringen i februari 2023 gav Svenska kraftnät i uppdrag att tillsammans med Energimyndigheten och HaV kartlägga vilka konsekvenser prövningen i fråga om moderna miljövillkor för vattenkraften kan få för elsystemet och för en trygg elförsörjning. Utifrån kart läggningen skulle Svenska kraftnät bl.a. identifiera och beskriva vilken nega tiv påverkan på vatten kraf tens förmågor som är acceptabel ur ett el sys tem perspektiv för att upp rätthålla en trygg elförsörjning inom Sverige, se över det nationella riktvärdet på 1,5 TWh och föreslå hur ett riktvärde eller komp let terande värden kan utgå från förmå gor som är nöd vändiga för el systemet. Arbetet skulle utföras i dialog med de läns styrelser som utgör vat tenmyn dig heter.

Uppdraget redovisades i slutet av september 2023 i rapporten Att kartlägga de konsekvenser för elsystemet som omprövning av vattenkraften medför m.m. (Svk 2023/610).

Skriftlig fråga om åtgärder inom ramen för pausen av vattenkraftens miljöprövning

Den 13 september 2023 besvarade statsrådet Romina Pourmokhtari en skriftlig fråga (fr. 2022/23:956) av Rickard Nordin (C) om åtgärder inom ramen för pausen av vatten kraftens miljöprövning. Frågan var – liksom ett av de mo tionsyrkanden som är aktuella i detta betänkande – inriktad på den s.k. KMV-klassningen och gällde om statsrådet hade för avsikt att inom ramen för pausen agera för att KMV och använ dandet av mindre stränga krav ska gå mer i linje med tillämpningen i andra jämförbara länder.

I sitt svar hänvisade statsrådet till HaV:s uppdrag att bl.a. följa upp i vilken utsträckning vattenmyndigheterna har förklarat vat ten förekomster som kraf tigt modifierade eller konstgjorda, på vilken grund det har skett, och i vil ken utsträckning vattenmyndigheterna har beslutat om de undan tag som EU-rätten tillåter, såsom beslut om förlängd tidsfrist och mindre stränga krav. Statsrådet konstaterade att uppdraget skulle redovisas se nast den 1 december 2023 och meddelade att det var för tidigt att svara på vilka eventuella förändringar upp draget kan leda till.

HaV om kraftigt modifierade vatten

Det utredningsuppdrag som omnämns i det föregående avsnittet redovisades i början av december 2023 (Uppdrag om översyn av förutsättningar för norm sättning av ytvatten).

Myndigheten anger att den har följt upp i vilken utsträckning vattenmyn digheterna har förklarat ytvattenförekomster som KMV eller konstgjord vat ten förekomst (KV) och beslutat om undantag. Myndigheten har gjort en egen skattning av möjliga preliminära KMV och undantag kopplat till påver kan från vattenkraft. Eftersom det krävs ytterligare bedömningar för att förklara KMV är det inte säkert att de som i skattningen identifierats som möjliga slutligen uppfyller alla förutsättningar.

I regleringsbrevet för 2024 fick HaV i uppdrag att i en förstudie analysera möjligheten och konsekvenser av att minska antalet vattenförekomster inom ramarna för kraven i vattendirektivet. För slaget ska konsekvensanalyseras bl.a. när det gäller hur det påverkar möjligheterna att bevilja undantag i form av sänkta krav och att kategorisera vatten som kraftigt modifierade. Uppdraget ska redovisas senast den 20 september 2024.

Uppdrag till Svenska kraftnät och Energimyndigheten

Svenska kraftnät och Energimyndigheten fick i sina respektive regle rings brev för 2024 i uppgift att redovisa hur de har arbetat med att förse de länsstyrelser som är vattenmyndigheter med underlag om hur miljöanpassningarna av vattenkraften som följer av klassificering och kvali tetskrav enligt vatten för valt ningsförordningen påverkar vattenkraftens förmå gor i fråga om de vat tenkraftverk som myndigheten bedömer ha särskild be tydelse för elsys temet.

Skriftlig fråga om förlängd paus för vattenkraftens miljöprövning

Den 20 december 2023 besvarade statsrådet Romina Pourmokhtari en skriftlig fråga (fr. 2023/24:359) av Rickard Nordin (C) om en eventuell förlängning av pausen av vatten kraftens miljöprövning. Statsrådet hänvisade till en över ens kommelse mellan regeringen och Sverige demo kra terna från den 14 december 2023 om att skjuta upp prövningarna i ytterligare två månader och att detta har skrivits in i den uppdaterade versionen av det s.k. Tidöavtalet. Vid tidpunkten pågick beredning av ett förslag till förordningsändring som innebär att tid punkten när en ansökan om omprövning för moderna miljövillkor senast ska ha lämnats in till prövningsmyndigheten förlängs med två månader – från den 1 februari 2024 till den 1 april 2024 – för de verksamheter i någon av de 18 pröv ningsgrupper som ska ha ansökt om prövning senast den 1 februari 2024 en ligt nu gällande bestämmelser. Tidsplanen för övriga prövningsgrupper lig ger fast.

Interpellation om effekthöjning i vattenkraften

Isak From (S) riktade i mitten av mars 2024 en interpellation (ip. 2023/24:638) till statsrådet Ebba Busch om huruvida regeringen förutom nya pauser också överväger några insatser för att involvera företag och ansvariga myndigheter i arbetet med att säkerställa vattenkraftens möjlighet till effekthöjning och om stats rådet och regeringen avser att ta ytterligare initiativ för att skapa tydlighet i verksamhetsutövarnas prövningsförutsättningar. Inter pellationen har ännu inte besvarats.

Om korttidsreglering inom vattenkraften

I en av motionerna nämns begreppet korttidsreglering inom vattenkraften. Detta innebär att vattenkraftsbolagen snabbt kan justera vatten till förseln i turbinerna för att hantera fluktuationer i elförbrukningen. Sådan reglering är särskilt relevant med tanke på den ökande förekomsten av volatil väder be roende kraftproduktion, som måste kunna balanseras. Forskare vid Luleå tek niska universitet har utvecklat ett verktyg för att bedöma hur känsligt ett vatten drag är för korttidsreglering. Genom att ta hänsyn till de hydrauliska för utsättningarna i vattendraget kan man minska den lokala miljöpåverkan av korttidsreglering samtidigt som produktionsförlusterna minimeras.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen har riktat tillkännagivanden till regeringen om att reformera vatten lag stiftningen och vattenförvaltningen i syfte att värna den småskaliga vatten kraften (bet. 2019/20:NU14, rskr. 2019/20:221), om den nationella planen för omprövning av vat tenkraft (bet. 2021/22:CU33, rskr. 2021/22:192) samt om värnande om vattenkraften (bet. 2021/22:NU15, rskr. 2021/22:214). Reger ingens åtgärder med anledning av tillkännagivandena redovisas i reger ingens skrivelse 2023/24:75. Inget av tillkännagivandena anges vara slutbe hand lat.

Våren 2023 tog utskottet ställning till ett antal motionsyrkanden om vatten kraft – varav flera helt eller delvis sammanföll med de som är aktuella i detta betänkande (bet. 2022/23:NU17).

Utskottet underströk inledningsvis och i likhet med motionärerna vatten kraftens centrala roll i det svenska kraftsystemet. Utskottet påminde ock så om riksdagens beslut om nya regler för moderna miljövillkor i pro duktionen av vattenkraftsel och om den omprövning av sådana villkor som hade inletts. Utskot tet erinrade även om att riksdagen hade riktat flera till kännagivanden till regeringen om vattenkraften och konstaterade att det vid den aktuella tidpunkten pågick en hel del arbete som rörde vattenkraftens förutsättningar, vilka utskottet också refererade till. Med hänvisning till det pågående arbetet avstyrkte utskottet samtliga då aktuella motions yrkan den.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att vattenkraften har en särställning i Sveriges elförsörjning genom sin förmåga till energilagring och att till han da hålla reglerbar elproduktion. Detta synsätt förefaller dessutom alla riks dagens partier stå bakom. Utskottet bedömer också att det finns en bred politisk sam syn bakom den hållning som redovisas i propositionen och som innebär att den befintliga vattenkraftens regler- och produktions förmågor behöver be varas och utvecklas i så stor utsträckning som möjligt, med hänsyn till na tur- och kul turmiljöintressen.

När det gäller den omprövning av vattenkraftens miljövillkor som har in letts och därefter pausats vill utskottet understryka att det i ljuset av kraft sys temets tilltänkta omfattande expansion under de närmaste decennierna och ett ökat behov av reglerförmåga är mycket viktigt att omprövningarnas even tuella påverkan på elsystemet analyseras noggrant. Därför ser ut skottet positivt på att regeringen bere der åtgärder i syfte att bevara och ut veckla vattenkraftens roll i elsystemet. Frågor om vattenkraftens maxkapacitet och eventuella ut ökningar av vattenmagasinens lagringsförmåga – som lyfts fram i några av motio nerna – bör rimligen finnas med i det sammanhanget.

Utskottet anser inte att den eventuella osäkerhet som prövningspausen inne bär, vilket hävdas i en av motionerna, är av sådant slag att den bör ligga till grund för att beredningen ska forceras fram med risk för att mindre lämp liga avvägningar görs mellan miljö- och kul turmiljövärden å ena sidan och kraft systemaspekter å den andra med följ den att vissa av vatten kraftens vär defulla egenskaper inte kan tas till vara på ett än damålsenligt sätt. Utskottet ser det därför som onödigt att tillstyrka det motions yrkande som innebär att riksdagen genom ett tillkän na givande till regeringen ska uttala sig om vatten kraftens avgörande bidrag till det svenska energi systemet genom minskat regel krångel, respekt för ägande rätt samt effektiva och proportionerliga miljö åtgärder till rimliga kostnader. Utskottet instämmer i huvudsak i det som anförs i motionen i det avseen det och bedömer att reger ingens inställning är densamma.

När det gäller s.k. korttidsreglering inom vattenkraften vill utskottet fram hålla betydelsen av att största möjliga reglerförmåga främjas för att vatten kraften även i fortsättningen ska kunna bidra till stabilitet i elsystemet. Utskot tet ser po si tivt på att forskare har tagit fram ett verktyg för att bedöma hur känsligt ett vattendrag är för korttidsreglering, vilket kan ligga till grund för att utforma åtgärder för att minska korttidsregleringens miljöpåverkan sam tidigt som på verkan på produktionen och på reglerförmågan minimeras. Något uttalande från riks dagen om korttidsreglering med anledning av vad som efterfrågas i en av motionerna bedöms inte vara påkallat.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Solenergi

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om solenergi. Utskottet är bl.a. allmänt tveksamt till att sätta upp mål för enskilda kraftslag och ser i dagsläget inte behov av en nationell solenergistrategi. Utskottet pekar också på att flera nyligen omarbetade EU-direktiv kan komma att påverka politiken på solenergiområdet.

Jämför reservation 16 (S, V), 17 (C) och 18 (MP).

Propositionen

I propositionen anger regeringen att solkraftens roll för Sveriges elförsörjning har potential att växa. Solkraften står i dag bara för ungefär 1 procent av elan vändningen i Sverige, men det är ett fossilfritt kraftslag som kan byggas ut snabbt, i form av både små anlägg ningar och stora solcellsparker.

Solkraften behöver dock byggas ut på ett säkert sätt och i ökad utsträckning bidra med förmågor för ett leveranssäkert elsystem. Solkraft bör på sikt byggas på marknadsmässiga grunder. Samtidigt noterar regeringen att vissa styrmedel riktade specifikt till solkraft har varit motiverade för att bygga upp kunskap och kompetens i branschen. I nästa fas av utbyggnaden kan det fin nas behov av att successivt fasa ut stöd som kan riskera att påverka mark nadens funktion negativt. Regeringen avser att analysera hur detta kan ske. Vidare anger regeringen att den senaste utvecklingen inom solkraftsområdet behöver följas upp, utmaningarna behöver belysas och behovet av åtgärder för att underlätta en samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av solkraft behöver analyseras.

Regeringen konstaterar också att den kraftiga ökningen av antalet installe rade solenergianläggningar medför utmaningar när det gäller elektro mag netisk kom patibilitet (electromagnetic compability, EMC). Det slås fast att solceller kan orsaka störningar som i allt högre grad riskerar att påverka total försvarets anläggningar och andra vik tiga samhällsintressen, exempelvis mobil telefoni och radiokommu nika tion. El säkerhetsverket har därför, i sam band med bud get propositionen för 2024, tillförts ytterligare medel för att genomföra insatser för höjd kunskap om EMC i syfte att minska risken för störningar och därmed underlätta elektri fieringen.

Motionerna

Solenergin har en stor potential i Sverige och ökar mycket snabbt, framhålls det i partimotion 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP). Sverige har dock halkat efter när det gäller den storskaliga solenergiproduktionen. Både större solcellsparker och anläggningar för solvärme har potentialen att bidra till Sveriges klimatom ställning. Motionärerna vill storsatsa på förnybar och billig energi och vill se strategier och konkreta mål för bl.a. solkraft. I yrkande 66 föreslår de ett tillkännagivande om en nationell strategi för solenergi för produktion av el och värme, inklusive ett plane rings mål på 30 TWh solel till 2030.

Solkraften har förutsättningar att bidra mer till den svenska elproduktionen, anförs det i kommittémotion 2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S). Det offentliga har ett ansvar för att bidra till den gröna omställningen och det finns många ytor här som kan nyttjas för solpaneler. Motionärerna vill att det tillsätts en utredning för att utreda möjligheten att ställa krav på att installera solceller på nya offentliga och kommersiella byggnader. Ett tillkännagivande med den inriktningen efterfrågas i yrkande 14.

Även i kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) fram hålls den stora potentialen i att öka den svenska produktionen av solel under de kom man de åren. Motionärerna anser dock att det finns stora behov av regelut veckling för den stor skaliga solenergin. Det finns, enligt motionärerna, bl.a. en utmaning vid anläggan det av stora solcellsparker på jordbruksmark. I yrkande 88 begär motionärerna ett tillkännagivande om att reger ingen bör ge Energimyndigheten i uppdrag att förenkla och förtydliga regel verken för stor skaliga solcellsparker, inte minst vid etablering på jord bruks mark. Motio närerna konstaterar också att Elsäker hetsverket har förbjudit vissa sol cells pa ne ler eftersom de har haft kompo nen ter, i form av s.k. opti merare eller växel riktare, som riskerar att störa radio kommunikation. Av det skälet föreslår motionärerna i yrkande 92 ett tillkännagivande om att se över möj ligheten att ställa krav på teknik såsom störningsfria optimerare i stället för att total för bjuda solceller.

Solenergins stora potential i Sverige lyfts även fram i kommittémotion 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP). Motionärerna vill stimulera utveck lingen av förnybar energi produktion och föreslår i yrkande 5 ett till kän na givan de om ett mål om en utbyggnad av 30 TWh solel senast till 2030. Mo tionärerna anser också att det offentliga bör gå före genom att installera sol energi på alla offentliga byggnader. Ett tillkännagivande med den innebör den före slås i yrkande 6. För att ytterligare underlätta för nya solparker pekar mo tio närerna på behovet av att förtydliga länsstyrelsernas roll i tillstånds pro cessen. De före slår därför ett tillkännagivande med den inriktningen i yrkande 15. Storskalig solvärme ser motionärerna som något som kan ersätta bioenergi och avfallsförbränning i fjärrvär menäten. För att främja den utveck lingen anser motionärerna emellertid att det initialt behövs ett inves te ringsstöd. I yrkande 16 begär de ett tillkännagivande om ett sådant stöd för stor skalig sol värme.

Utan närmare motivering efterfrågas ett tillkännagivande i kommittémotion 2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 29 om att underlätta för lokal produk tion av förnybar energi som solel och solvärme. I yrkande 32 föreslås ett tillkännagivande om att ta fram en nationell strategi för solenergi för produktion av el och värme.

Bakgrund och pågående arbete

Skriftlig fråga om en strategi för solcellsparker

I januari 2024 ställde Rickard Nordin (C) en skriftlig fråga (fr. 2023/24:523) till statsrådet Ebba Busch om huruvida regeringen har för avsikt att ta fram en strategi för sol cellsparker. Frågeställaren påpekade att solcellsparker be döms vara ett av de mest konkurrenskraftiga produktionsslagen samtidigt som det finns ett stort behov av en strategi för solcellsparker. Det skulle kun na iden tifiera och åtgärda problem för en än snabbare och smidigare ut bygg nad.

I sitt svar daterat den 7 februari 2024 konstaterade statsrådet Ebba Busch att re geringen har vidtagit flera åtgärder för att förbättra förutsättningarna för ny planerbar och fossilfri elproduktion.

Vidare anförde statsrådet att solcellsparker i högre grad bör bidra till le ve rans säkerhet och försörjningstrygghet. Stora sol cells parker bör kunna ta ett stör re ansvar för systemstabiliteten, i synnerhet om de kombineras med energi lager. Utöver detta slog statsrådet fast att delar av det omarbetade förnybart direktivet, som bl.a. tar sikte på att förkorta ledtiderna för olika administrativa processer, kommer att börja gälla under 2024.

Avslutningsvis hänvisade statsrådet till den proposition som utskottet be hand lar i detta betänkande.

Om solenergi i direktivet om byggnaders energiprestanda

I december 2021 presenterade kommissionen ett förslag till revidering av di rek tivet om byggnaders energiprestanda. Förslaget innehöll bl.a. be stäm mel ser om solenergi. I december 2023 nådde Europaparlamentet, rådet och kom missionen en pre liminär överenskommelse i trepartsförhandlingarna. Över ens kommelsen innebär ambitiösa mål för att främja användningen av sol energi i byggnader över hela EU. En central del av överenskommelsen är att alla nya byggnader ska vara förberedda för att optimera potentialen för sol energi produktion. För offentliga byggnader och de som används för offent ligt bruk, inklusive lokalbyggnader, finns det ett konkret krav på att de senast den 31 december 2026 ska vara utrustade med solenergiinstallationer, förutsatt att golvytan är större än 250 kvadratmeter. Denna bestämmelse gäller både nya byggnader och de som genomgår större reno veringar.

När det gäller nya bostadsbyggnader är målet att dessa ska vara utrustade med solenergiinstallationer senast den 31 december 2028. Medlemsstaterna åläggs dessutom att fastställa och offentliggöra kriterier för genomförande av des sa skyldigheter, inklusive att identifiera eventuella undantag för byggnader där installation av solenergiteknik inte är tekniskt möjlig eller ekonomiskt rimlig. Dessa kriterier ska beakta principen om teknikneutralitet och den be döm da tekniska och ekonomiska potentialen för solenergiinstallationer.

Rådet antog formellt den politiska överenskommelsen den 12 april 2024 och därmed betraktas direktivet som antaget. Direktivet undertecknades sedan formellt den 24 april och träder i kraft omedelbart efter publicering i Euro peiska unionens officiella tidning. När direktivet har trätt i kraft har med lems länderna två år på sig att införliva regelverket i den nationella lag stift ningen.

Energimyndighetens redovisning av medel till solceller

I november 2023 redovisade Energimyndigheten ett regeringsuppdrag om hur medel till solceller och energilagring har fördelats samt effekterna av stödet (ER 2023:25 Slutredovisning av medel till sol cel ler och energilagring – Har elproduktionen från solceller ökat och kan fler lagra sin solel?).

Studien visar att det sedan 2009, när investeringsstödet till solceller introdu ce rades, har skett en omfattande utveckling inom solcellstekniken, både na tionellt och globalt. Enligt rapporten har detta medfört en växande förståelse och användning bland diverse aktörer som elbolag och kommuner. Sedan no vember 2016 har även stöd för lagring av egenproducerad elenergi för privat personer varit tillgängligt, vilket har stimulerat teknikutvecklingen och inte gre ringen av solcellssystem ytterligare.

Trots att kostnadseffektivitet är en central bedömningsgrund har oklara mål sättningar för dessa styrmedel komplicerat utvärderingen av deras effek ti vitet. Stöden har dock haft en positiv effekt på energiomställningen genom att öka antalet solcellssystem och sänka installationskostnaderna. Enligt Ener gi myndigheten betraktas solcellstekniken nu som mogen, med marknads för hål landen snarare än finansiella incitament som den drivande kraften för expan sion. Energimyndigheten understryker vikten av att styr medlens nivåer och avveck lingsplaner anpassas efter marknadens mognad och syfte för att effek tivt stödja Sveriges energi- och klimatmål.

Uppdrag till Elsäkerhetsverket om elektromagnetisk kompatibilitet

I regleringsbrevet för 2024 har Elsäkerhetsverket fått i uppdrag av regeringen att titta närmare på en del frågor om EMC.

Myndigheten ska undersöka och analysera de problem som olika aktörer upplever relaterade till EMC och identifiera de mest allvarliga riskerna. Detta arbete inkluderar att föreslå åtgärder för att minska risken för störningar i vik tiga samhällsfunktioner och totalförsvaret. Vidare ska Elsäkerhetsverket ut vär de ra behovet av ytterligare forskning för att främja EMC och effek tivi sera processen för snabb elektrifiering.

Uppdraget ska delredovisas i samband med myndighetens årsredovis ning för 2024, med en fullständig redovisning av uppdraget senast den 15 sep tem ber 2025.

Storskalig solvärme i fjärrvärmenät

Energimyndigheten har på regeringens uppdrag utrett den ekonomiska poten tia len för solvärme i Sverige med fokus på storskalig solvärme i fjärrvärmenät. Uppdraget redovisades i en rapport i januari 2022 (ER 2021:32 Solvärme i Sverige – en studie med fokus på potential, ekonomi och bidrag till energi- och klimatmål). Studien visar att solvärme har störst konkurrenskraft i mindre fjärrvärmenät med höga marginalkostnader på sommaren. Dessa fjärrvärme nät drivs av förädlade biobränslen, exempelvis pellets. Här är solvärme lön samt i alla scenarierna. Om investeringskostnaden för solvärme skulle sjunka kan det även bli lönsamt att investera i solvärme i de fjärrvärmenät som eldar oförädlade biobränslen, t.ex. flis.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden med inriktning på solenergiproduktion (bet. 2022/23:NU17). Flera av yrkandena var identiska med eller snarlika de som är aktuella i detta betänkande. I sitt ställningstagande kon staterade utskottet att solenergi i form av solkraft tidigare har spelat en be gränsad roll i det svenska kraftsystemet men att ut byggnaden av solceller hade ökat i Sverige under det senaste året. Vidare påminde utskottet om de ini tiativ som såväl nuvarande som tidigare regeringar har tagit på området och som bl.a. syftar till att underlätta investeringar i solel och solceller. Utöver det ta underströk utskottet att konkurrensneutralitet bör råda mellan olika ener gislag. Utskottet hänvisade också till arbete på EU-nivå som syftar till att un der lätta tillkomsten av förnybar energiproduktion.

Då, liksom i detta betänkande, fanns det även förslag om solceller och stör ningsfria optimerare. Här påminde utskottet om att Elsäkerhetsverket hade tillförts medel för att förstärka arbetet med EMC.

Beträffande förslag om solceller på offentliga bygg nader – likt de som är aktuella även i detta betänkande – påminde utskottet om då pågående förhand lingar om det förslag om ändring av direktivet om bygg naders energiprestanda som kommissionen lämnat under våren 2022. För slaget innebär bl.a. att alla offentliga och kommersiella byggnader som har en golvyta som är större än 250 kva dratmeter senast vid utgången av 2027 ska ha en solenergianläggning installerad samt att alla nya bostadshus ska ha en solenergianläggning in stal lerad senast den 31 december 2029. Med hänvisning till det arbete som på gick på området vid den aktuella tidpunkten avstyr kte utskottet samtliga motions yrkanden.

Utskottets ställningstagande

Mer såväl fossilfri som förnybar energi kommer att behövas när energi sys temet ska ställas om. Solenergi har historiskt svarat för en liten del i det svenska energisystemet, men under de senaste åren har det skett ett uppsving i antalet installerade solceller runt om i landet. Framöver förväntas solel pro duk tionen dessutom öka, även om den utgår från relativt beskedliga nivåer.

Utskottet kan konstatera att det har gjorts en del statliga insatser för att stimulera inves teringar i solenergi och solcellsteknik och att Energimyndig heten under hösten 2023 redovisade en rapport om effekterna av de stöd som har fördelats till solceller under de senaste åren. Myndigheten gör bedöm ning en att marknadsmognad uppnåtts när det gäller stödet till solceller och att med len därmed har nått sitt syfte. Utskottet kan samtidigt konstatera att myn dig heten har haft vissa utmaningar när det gäller att utvärdera stödens kost nads effektivitet, och myndigheten framhåller betydelsen av att styr med lens ni våer och avvecklingsplaner anpassas efter marknadens mognad och syf te för att stöd ja Sveriges energi- och klimatmål på ett effektivt sätt. Här vill utskottet instämma i vikten av att eventuella stöd är kostnadseffektiva för att vara motiverade och att de ska utformas på ett sådant sätt att de bl.a. i det avseendet är möjliga att följa upp. Utskottet framhåller även betydelsen av att upp rätt hålla en konkurrensneutralitet mel lan olika ener gi former och refererar till det omar betade förnybartdirektivet som sätter upp mål för andelen förnybar energi inom EU fram till 2030 och inte pekar ut enskilda kraftslag. Utskottet är allmänt sett tveksamt till att sätta upp ett särskilt mål för solelproduktion som föreslås i en av motionerna och uppfattar inte heller att det finns nå got påtagligt behov av en nationell solenergistrategi, bl.a. med hänvisning till att marknaden kan betraktas som mogen.

Utöver det nyss refererade förnybartdirektivet kan även REPowerEU-pla nen nämnas, som innebär en ökning av målet för förnybar energi till 45 procent till 2030, inklusive förslag som syftar till att snabba på tillstånds processer för förnybar energi produktion, däribland sol energi produktion. När bestämmel ser na i direktivet ska integreras i den svenska lagstiftningen kan det finnas skäl att överväga behovet av att se över andra regleringar, t.ex. sådana som gäller stor skaliga solenergianläggningar och länsstyrelsernas roll och regel tillämp ning i anslutning till att sådana anlägg ningar kan bli mer intres santa. Här före faller etablering på eller sam ut nytt jan de av jordbruksmark vara en fråga som kan behöva belysas. I dagsläget är utskottet dock inte berett att föreslå att riks dagen ska vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandena med kopp ling till detta.

Ett ökat fokus på solenergi återfinns även i EU:s nyligen reviderade direktiv om byggnaders energiprestanda. Med anledning av vad som efterfrågas i några av motionerna om solenergiinstallationer på offentliga och kommersiella bygg nader kan nämnas att det i direktivet ställs krav på installation av solener gianläggningar på större offentliga och kommersiella byggnader senast i slutet av 2027 samt på alla nya bostadshus vid utgången av 2029. Vad som krävs för att integrera direktivets bestämmelser på detta område i den svenska lag stiftningen kommer att klargöras inom de närmaste åren. Det saknas därför skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionsförslagen.

Utskottet välkomnar att Elsäkerhetsverket har fått ökade resurser för att stärka arbetet med EMC, inklusive harmo nisering av EU-standarder för sol energiprodukter för att minimera risken för elektromagnetiska störningar. Myn dig heten har även fått i uppdrag av reger ingen att se över en del frågor om de EMC-problem som olika aktörer upplever och att iden tifiera de allvar ligaste riskerna. Arbetet inkluderar även att föreslå åtgärder för att mins ka ris ken för störningar i viktiga samhälls funk tioner och totalförsvaret. Utskot tet förutsätter att s.k. störnings fria optime rare är en teknik som kommer att berö ras inom ramen för uppdraget och anser därför att myndighetens redo visning av uppdraget bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att agera med anledning av förslaget i motionen.

När det gäller storskalig solvärme som en del av fjärrvärmeproduktionen hänvisar utskottet till den rapport på detta tema som Energimyndigheten redo visade i januari 2022. Utskottet ser i ljuset av vad som redovisas i den rappor ten inte några övertygande skäl för riksdagen att vidta några särskilda åtgärder med anledning av vad som föreslås i motionerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Biobränslen och biodrivmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som på olika sätt gäller bio bräns len och biodrivmedel. Utskottet välkomnar att regeringen re do visar uppfattningen att alla fossilfria energislag bör ges goda för utsättningar och att politiken ska fortsätta att främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen. Utskottet pekar också på nya krav i EU:s reviderade förnybartdirektiv som kommer att in ar betas i den svenska lagstiftningen under de närmaste åren.

Jämför reservation 19 (S), 20 (V, C) och 21 (MP).

Propositionen

I propositionen konstaterar regeringen att bioenergi stod för 28 procent av Sve riges totala energitillförsel 2021, vilket var en större andel än något annat en skilt energislag. Bioenergin kommer främst från bi- och restprodukter från skogs industrin och används framför allt i pappers- och massaindustrier och för fjärr- och kraftvärmeproduktion. Den används även för uppvärmning i bostä der som inte är anslutna till fjärr värme nät och för transporter.

Regeringen gör bedömningen att bioenergin är av stor betydelse för Sve riges energiförsörjning, både för fossilfrihet och för en hög grad av försörj ningstrygghet. En hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi där bio energi i olika former ingår bör fortsätta att utvecklas. Potentialen att upp nå negativa koldioxidutsläpp från användning av bioenergi bör tas till vara på ett effektivt sätt.

God tillgång till kostnadseffektiva biobränslen och ett väl utvecklat fjärr vär me nät är viktiga anledningar till Sveriges låga användning av fossila bränslen, särskilt i el- och värmeproduktionen. Framöver behöver biodriv me del, kompletterade av fossilfria elektrobränslen, användas för vissa tyngre fordon, sjöfart och flyg och som råvara i industrin. Biobränslen får stort för äd lingsvärde och bidrar till minskade utsläpp av koldioxid när de ersätter fos sila bränslen i vägtransporter samt sjö- och luftfart. Detsamma gäller när bio mas san ersätter fossila kolatomer i produkter som plast. Bioenergi kan också bidra till negativa utsläpp genom bio-CCS (dvs. avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av förnybara bränslen), vilket blir särskilt viktigt när Sverige och världen efter 2045 ska nå negativa utsläpp. Bioenergi går att lagra och bidrar till planerbar el- och värme produk tion. Planerbarheten och stor in hemsk bräns le produktion gör att bioenergi spelar en viktig roll för för sörjnings trygg heten. Hänsyn behöver samtidigt tas till andra samhälls- och miljömål vid fram ställning och uttag av biobränsle. Det kan röra sig om kon kurrens om mark för livsmedels pro duk tion, att skogsbruket påverkar den bio lo giska mångfalden och att växande skogar tar upp koldioxid.

När det gäller flytande drivmedel konstaterar regeringen att utsläppen av växt husgaser från inrikes transporter behöver vara i princip noll senast 2045 för att Sverige ska kunna nå det långsiktiga klimatmålet. Målet bör i huvudsak upp nås genom en elektrifiering av transportsektorn, men även genom ökad an vändning av fossilfria drivmedel och ökad transporteffektivitet.

Regeringen anser att det framöver behövs en väl avvägd politik som tar hänsyn till både klimatmål och andra samhälls ekonomiska effekter. Reger ingen avser mot bakgrund av detta att arbeta för en successiv utfasning av fossil bensin och diesel. På längre sikt, och i takt med en ökad elektrifiering och att produktionen av fossilfria bränslen ökar, ser regeringen större möj ligheter att uppnå en fullständig utfasning av fossil bensin och diesel.

För de kategorier av fordon, fartyg och flygplan där klimatomställningen ännu inte kommit lika långt och där särskilda svårigheter finns i fråga om elek tri fiering kommer fossilfria drivmedel att spela en viktig roll. Politiken ska fortsätta att främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen. För att möjliggöra en successiv utfasning av fossila bränslen i Sverige behöver även produktionen av fossilfria bränslen öka. Sammantaget bedömer reger ingen att alla fossilfria energislag bör ges goda förutsättningar. Viktiga utgångs punk ter är bl.a. att säkra långsiktiga och stabila spelregler för mark na den. Reger ingen anser att politiken ska fortsätta att främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen och avser att analysera denna fråga vidare.

Under rubriken Drivmedelsberedskap i propositionen redovisar regeringen be dömningen att en trygg drivmedelsberedskap behövs även när fordons flot tan i allt högre grad elektrifieras. Den svenska drivmedels beredskapen bör där för vidareutvecklas och även inkludera fossilfria drivmedel. Särskilt bör möj ligheten till inhemsk produktion av fossilfria bränslen tas till vara. Reger ingen pekar även på att det i tider av kris och höjd beredskap finns ett fortsatt behov av flytande drivmedel för fordon.

Motionerna

Det nya säkerhetsläget kräver att Sverige har en grundläggande självför sörj ning av drivmedel och blir mindre beroende av fossila drivmedel som finan sierar skurkstater. Denna uppfattning redovisas i partimotion 2023/24:2458 av Muhar rem Demirok m.fl. (C). I yrkande 5 efterfrågas ett tillkännagivande om att se över möj ligheten att stärka självförsörjningen av biodrivmedel genom att så kon kur renskraftigt som möjligt upphandla en omfattande beredskaps pro duk tion av inhemskt biobränsle som skapar en inhemsk produktionsbas, med inci ta ment och krav på att sälja denna upphandlade produktion billigt i Sve rige.

I partimotion 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) konstateras det att miljö- och klimatpåverkan och annan samhällspåverkan varierar mycket bero ende på hur biobränslen pro ducerats och från vilken markanvändning. I yrkande 71 efter frågar motionärerna ett tillkännagivande om att Sverige ska vara självför sörjan de på hållbart producerade biobränslen se nast 2030.

Gunilla Svantorp m.fl. (S) anför i kommittémotion 2023/24:2625 att det för att möta klimat ut ma ningarna är nödvändigt att stärka Sveriges position som före gångsland för utveckling och användande av fossilfritt flyg. I yrkande 47 begär motionärerna ett tillkännagivande om att forskningen och utvecklingen i fråga om förnybart flygbränsle mås te skyndas på i syfte att fasa ut fossil bräns lena ur flygverk sam heten.

Bränslepriserna har skjutit i höjden på grund av Rysslands illegala krig föring i Ukraina, vilket understryker vikten av att Sverige står stadigt i sin egen energiförsörjning och inte är beroende av globala geopolitiska föränd ring ar. Denna uppfattning redovisas i kommittémotion 2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S). I yrkande 20 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om vikten av storskalig inhemsk produk tion av biodrivmedel och i yrkande 22 ett tillkännagivande om att Sverige bör fortsätta sitt påver kans arbete mot EU för att biodriv medel ska gynnas framför fossila driv medel.

Användningen av fossil energi inom transportsektorn är fortfarande hög och står för en stor del av utsläppen, slås det fast i kommittémotion 2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S). För att bryta transportsektorns fossilberoende be hövs en ökad transporteffektivitet, effektivare fordon och farkoster, elektri fie ring och en övergång från fossila till hållbara förnybara drivmedel. Motionärerna anser det vara av största vikt att mark nadens aktörer får stabila förutsättningar för produktion av bio drivmedel i Sve rige. I yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om hållbara fossilfria trans porter och i yrkande 17 ett tillkännagivande om biodrivmedel.

Rickard Nordin m.fl. (C) konstaterar i kommittémotion 2023/24:2453 att många ana lyser visar på att hållbara bränslen som fungerar i dagens motorer kommer att behö vas under lång tid framöver även om elek trifieringen av transportsektorn är viktig och ska påskyndas. Produktionen av hållbara driv me del behöver där för öka och motionärerna framhåller att det här finns en enorm potentiell marknad för Sverige och de svenska gröna näringarna. Det kan för utom kli matnytta skapa nya jobbtillfällen och ökade resurser till lands byg den. I yrkande 9 begär motionärerna ett tillkännagivande om att säker ställa att bioenergi från hållbara källor ses som en viktig lösning i övergången till ett mer hållbart samhälle på både kort och lång sikt.

Det är viktigt att den grundläggande motståndskraften i samhället stärks så att det finns en stabil grund att bygga ett robust totalförsvar på. Denna upp fattning redovisas i kommittémotion 2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C). Motionärerna säger sig vara övertygade om att hållbarhet och grön omställning kan bidra till ökad motståndskraft i totalförsvaret. Genom att an vända biodriv medel i tanken mins kar beroendet av rysk olja samtidigt som den nationella själv försörj nings graden för drivmedel stärks och bidrar till den gröna om ställ ningen. I yrkande 39 begär motionärerna ett tillkännagivande om att en ökad in hemsk produk tion av biodriv medel inne bär en ökad försörj ningstrygghet, bättre motstånds kraft och mins ka de sårbar heter i drivmedels försörjningen.

I kommittémotion 2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 51 begärs ett tillkännagivande om att införa riktade stöd för produktion av avancerade biodriv medel och elektro bränslen. Motionärerna anser att alterna tiva och förnybara drivmedel kommer att be höva stödjas på olika sätt för att det ska vara möjligt att fasa ut de fossila drivmedlen.

Fungerande transporter är beroende av att den offentliga infrastrukturen i form av vägar och järnvägar fungerar men också av en säker elförsörjning, an förs det i kommittémotion 2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP). Sam tidigt fram håller motionärerna att det även behövs inhemsk pro duk tion av bränsle, som t.ex. bio bränslen, biogas, etanol och vätgas. I yrkande 34 efter frågas ett tillkännagivande om att pla nera energiförsörjningen av transport sektorn så att in hemskt producerad förnybar energi och inhemskt producerat förnybart bräns le kan användas i kris och krig.

Ett mål för inhemskt producerade förnybara bränslen efterfrågas i kom mitté motion 2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP). I yrkande 9 i denna del föreslås ett tillkännagivande om att införa ett mål om att Sverige ska vara självförsörjande på förnybara bränslen 2030. Målet ska nås samtidigt som uttaget ur den svenska skogen måste ske på ett hållbart sätt. Förnybara driv medel ska enligt motionärerna i ökad omfattning komma från inhemsk pro duktion av biodrivmedel, samtidigt som elektri fieringen och ett minskat trafik arbete minskar efterfrågan på bräns len inom väg transportsektorn. Över tid utgör förnybara drivmedel en allt större del i omställningen av flyget och sjö farten.

Ett tillkännagivande om behovet av styrmedel och långsiktiga spelregler för svensk in hemsk biodrivmedelsproduktion efterfrågas i motion 2023/24:2056 av Isak From och Monica Haider (båda S). Motionärerna konstaterar bl.a. att det aktörer na lyfter fram som vik ti gast för att starta storskalig produktion är en lång siktig po litisk inrikt ning för att möjliggöra finansiering av etablering eller kon vertering av de an läggningar som behövs för tillverkningen. Vidare konstaterar motionärerna att Bio ekonomi utred ningen har föreslagit ett komp let terande, flexibelt och långsik tigt styr medel i form av intäktsgarantier för till kommande inhemsk pro duktion av fly tande för nybara drivmedel och mel lanprodukter.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

I sitt yttrande till näringsutskottet säger sig miljö- och jordbruksutskottet dela regeringens uppfattning att utöver elektrifieringen av transportsektorn behöver svensk produktion av fossilfria alternativ öka för att möjliggöra en utfasning av fossila bränslen. Miljö- och jordbruksutskottet noterar vidare regeringens av sikt att främja sådan ut veckling och produktion och en fortsatt växande svensk bio ekonomi som bidrar till ökad tillgång till biomassa och minskad sår barhet i sam hället och som skapar såväl miljö- och klimatnytta som syssel sättning i hela landet.

Bakgrund och pågående arbete

Initiativ inom EU när det gäller att främja förnybar energi

I juli 2021 presenterade kommissionen ett meddelande om det s.k. 55-procentspaketet om att nå EU:s klimatmål för klimatneutralitet 2030 (COM(2021) 550). I maj 2022 presenterade kommissionen sedan ett med delan de om den s.k. REPowerEU-planen (COM(2022) 230). Planen innehåller förslag på åtgärder som syftar till att fasa ut EU:s beroende av energiimport från Ryssland så fort som möjligt. Som en del av REPowerEU-planen, och efter Rysslands angrepp mot Ukraina, föreslogs en ändring av förny bart direk tivet för att påskynda omställningen till ren energi i linje med utfas ningen av be roendet av ryska fossila bränslen.

I november 2022 föreslog kommissionen en ändring av en rådsförordning som fastställer en ram för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi (COM(2022) 591). Enligt förslaget kommer anläggningar för förnybar energi att antas vara av överordnat allmänintresse, vilket skulle möjliggöra snabbare nya förfaranden för att utfärda tillstånd och även möjliggöra särskilda undan tag från EU:s miljö lagstiftning. Kommissionen har även föreslagit en reform av utform ningen av EU:s elmarknad som bl.a. syftar till att snabbare öka investeringarna i fossilfri energi och utfasningen av fossila bränslen i EU.

Bioekonomiutredningen

Regeringen beslutade den 17 juni 2022 att tillsätta en utredning (dir. 2022:77) som bl.a. skulle ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi. Det tidigare statsrådet Lena Ek förordnades som särskild utredare fr.o.m. den 15 augusti 2022. Utredningsdirektivet in nefattade två delar. Den första var att analysera genomförbarheten och, om utredaren bedömde det lämpligt, föreslå åtgärder som främjar effektiv produk tion av flytande biodrivmedel baserat på inhemska råvaror i Sverige, inklusive förslag till långsiktigt produktionsstöd för ökad produktion av flytande håll bara förnybara drivmedel.

I mars 2023 överlämnade utredaren delbetänkandet För nybart i tanken – Ett styrmedels förslag för en stärkt bioekonomi (SOU 2023:15) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att ett kompletterande, flexibelt och långsiktigt styr medel införs i form av intäktsgarantier för tillkom mande inhemsk pro duktion av flytande förnybara drivmedel och mellan pro dukter. Styrmedlet är ett kon kur rensutsatt anbudsförfarande och innebär att in täkts garantier betalas i efterskott, under en tioårsperiod, baserat på mellan skillnaden mellan priset på en referensprodukt och angett anbuds pris.

Uppdraget i övrigt redovisades den 1 december 2023 i betänkandet En håll bar bioekonomistrategi – för ett välmående fossilfritt samhälle (SOU 2023:84).

Enligt vad som anges i miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2023/24:MJU8 som riksdagen tog ställning till den 20 mars 2024 bereds Bio eko no miut red ning ens båda betänkanden alltjämt inom Regeringskansliet.

Tidigare riksdagsbehandling

Förslag i motioner om biobränslen och biodrivmedel behandlades av utskottet våren 2023 (bet. 2022/23:NU17). Av dessa har flera upprepats i identisk eller snarlik form även under innevarande riksmötes allmänna motionstid.

Vid det senaste tillfället avstyrktes samtliga yrkanden och utskottet hän visa de bl.a. till pågående beredning av Bioekonomiutredningens ovan refere rade förslag. Vidare framhöll utskottet bl.a. att lagstiftning som läggs fast på EU-nivå påverkar förutsättningarna för produktion och användning av vissa ener gislag i Sverige, däribland biodrivmedel. Utskottet konstaterade att det s.k. förnybartdirektivet vid tidpunkten var föremål för en översyn på EU-nivå och utskottet utgick från att regeringen i detta arbete verkar för att ta till vara svenska intressen. Utskottet påminde avslutningsvis om att Energimyn dig he ten har i uppdrag att ta fram underlag för en utvärdering av skattereduk tionen för rena och höginblandade flytande biodrivmedel. Uppdraget ska slut redo vi sas till Regeringskansliet senast den 31 mars 2025.

Utskottets ställningstagande

Sverige har en gynnsam situation när det gäller tillförsel av biobränslen till ener gi systemet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att bioenergin är av stor betydelse för Sve riges energiförsörjning, både för fossilfrihet och för en hög grad av försörj ningstrygghet. Vidare delar utskottet uppfattningen att en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi där bio energi i olika former ingår bör fortsätta att utvecklas. Att biobränslen dessutom ger möjlig heter att på sikt upp nå negativa koldioxidutsläpp gör denna energi källa än mer attraktiv, inte minst inom kraft- och värmeproduktionen. Till detta kan även fogas att en ökad nationell självförsörjning av biobränslen minskar beroen det av såväl fossila motsvarigheter som handel med länder som kan medföra olika säkerhetsmässiga implikationer.

Flyg, sjöfart och stora delar av vägtransportsektorn är fortfarande starkt be roende av fossila bränslen. För att möjliggöra en successiv utfasning av dessa bränslen behöver produktionen av fossilfria bränslen öka. Därför välkomnar utskottet att regeringen redovisar uppfattningen att alla fossilfria energislag bör ges goda förutsättningar och att politiken ska fortsätta att främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen. Regeringen meddelar ock så avsikten att analysera denna fråga vidare.

I anslutning till detta vill utskottet även erinra om att den s.k. Bio ekono mi utredningen hade i uppdrag att föreslå åtgärder som främjar en effek tiv pro duktion av flytande biodrivmedel baserat på inhemska råvaror i Sverige, inklu sive förslag till långsiktigt produktionsstöd för ökad produktion av fly tan de hållbara förnybara drivmedel. Utredningen föreslog bl.a. att det införs intäkts garantier för tillkommande inhemsk produktion av flytande förnybara driv medel och mellanprodukter. Utredningens förslag bereds allt jämt inom Reger ings kansliet.

Utskottet vill också påminna om det uppdaterade förnybartdirektivet. I di rek tivet finns bl.a. krav på vissa andelar avan cerade biobränslen eller för ny bara bränslen av icke-biologiskt ursprung. Dess utom ska medlemssta terna strä va efter att höja andelen förnybart inom indus trin. Förnybart direk tivet träd de i kraft den 20 november 2023 och ska vara ge nomfört i sin helhet senast den 21 maj 2025.

I några av motionerna berörs frågor om drivmedelsberedskap och fossilfria drivmedel. På detta område anför regeringen i pro po sitionen att den svenska drivmedels beredskapen bör vidareutvecklas och även inkludera fossilfria driv medel, med särskilt fokus på inhemsk produktion av fossilfria bränslen.

Avslutningsvis vill utskottet nämna att miljö- och jordbruksutskottet i sitt yttrande säger sig dela regeringens uppfattning att den svenska produk tionen av fossilfria alternativ behöver öka inom transportsektorn för att möj liggöra en utfasning av fossila bränslen. Vidare noterar miljö- och jord bruks utskottet regeringens avsikt att främja en sådan utveckling och produk tion och en fort satt växande svensk bioekonomi som bidrar till ökad tillgång till bio massa och minskad sårbarhet i samhället och som skapar såväl miljö- och klimat nytta som sysselsättning i hela landet.

Sammantaget anser utskottet att det som redovisas ovan i huvudsak bör kunna anses tillgo dose det som föreslås i motionerna. Det kan därför inte anses finnas skäl för riksdagen att bifalla dessa förslag.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Energieffektivisering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som på olika sätt gäller energi effektivisering. Utskottet hänvisar bl.a. till att regeringen avser att se över de nuvarande målen för energieffektivisering i syfte att tyd ligare främja en samhällsekonomiskt effektiv användning av energi och ett effektivt nyttjande av energisystemet som bidrar till den grö na omställningen. Vidare redovisar utskottet att den na tionella poli tiken för energieffektivisering behöver anpassas till de EU-direktiv som nyligen har omarbetats eller där omarbetning pågår.

Jämför reservation 22 (S), 23 (V, C) och 24 (MP).

Propositionen

Regeringen konstaterar att det bidrar till ett hållbart samhälle och konkur renskraft att använda resurser på ett effektivt sätt. Det gäller även för energi använd ningen, som är grund läggan de för samhällets funktion och utveck ling. En effek tiv energianvändning upp nås om nyttan av energianvänd ningen över sti ger kostnaderna för att producera, omvandla, lagra och distri buera energi. En effektiv energian vänd ning kan bidra till alla delar av det övergripande målet för energipolitiken som syftar till att förena försörjnings trygghet, kon kur renskraft och ekologisk hållbarhet.

Riksdagen godkände 2018 det nuvarande energieffektiviseringsmålet om att Sverige ska ha 50 procent mer effektiv energianvändning 2030 än 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till BNP. Enligt regeringens bedömning bör Sveriges mål för energi effek tivisering ses över i syfte att tyd ligare främja en sam hällsekonomiskt effektiv använd ning av energi och ett effektivt nyttjande av energisystemet som bidrar till den gröna omställningen. Regeringen anser att målet inte är an pas sat för industrins gröna omställning genom elektrifiering eller till målet om 100 procent fossilfri elproduktion 2040. Vidare behöver den nationella politiken för energieffektivisering anpas sas till EU-direktiv som nyligen har omarbetats eller där omarbetning pågår.

Regeringen konstaterar också att det nuvarande målet riskerar att stå i kon flikt med Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp senast 2045, och det är inte anpassat till elektrifieringen som nu förväntas bli omfattande eller till det nya energipolitiska målet om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040.

Den 15 december 2023 redovisade Energimyndigheten ett uppdrag om en effektiv användning av effekt, energi och resurser (I2022/01393) som kommer att utgöra en grund för översynen tillsammans med underlag för genom föran det av nya EU-direktiv på området, inklusive energieffektiviseringsdirektivet (EED) och den preliminärt överenskomna omarbetningen av direktivet om byggnaders energi prestanda. EED innehåller bl.a. ett höjt energieffek tivise rings mål på EU-nivå och nya regler för medlemsländernas indikativa bidrag liksom höjda årliga energisparkrav på medlemsstatsnivå. Regeringen anger att den har för avsikt att återkomma till riksdagen om revidering av energieffek ti vi seringsmålet.

Motionerna

I partimotion 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) pekas på behovet av att energi effek tivisera bostadshus och lokaler. Motionärerna efterfrågar i yrkande 28 ett tillkännagivande om ett nytt mål för energieffektivisering av bostadshus och lokaler. Utan närmare motive ring begär motionärerna i yrkande 72 ett tillkännagivande om ett långsiktigt statligt stöd för energi effek ti visering med 60 procent av kostnaderna för åtgär der som ef fek ti viserar ener gi användningen för hushåll och fastighets äga re.

I kommittémotion 2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) finns två yrkanden om energieffektivisering. I yrkande 7 begär motionärerna ett tillkän nagivande med referens till det som anförs i motionen och i yrkande 15 ett till kännagivande om utformningen av politiken för energi effektivisering. Mo tio närerna konstaterar att energieffektivisering sänker kostna der, ökar försörj ningstrygghet och ger utrymme för nya investeringar. Motionärerna an ser att en effektiv energianvändning kan bidra till att stärka Sveriges kon kur renskraft, minska klimat- och miljöpåverkan samt bidra till försörj nings tryggheten på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. De anser att det finns behov av ytterligare insatser för att nå det riksdagsbundna målet om 50 procent effektivare energi användning 2030. Motionärerna listar ett antal åtgärder som bör genomföras. Det handlar bl.a. om att Energimyndigheten ska fortsätta ar betet med att stötta energieffektivisering inom både småhus och fler bostadshus liksom inom industrin. Stöd till energieffek tivi sering av flerbo stadshus kan kom pletteras med insatser för att fastighetsföretag och bostads rättsföreningar ska kunna förbättra sin styrning av fastig hetsbe ståndets ener gianvändning på ett sätt som gör att de får förutsättningar att delta på stöd tjänstmarknaden. Vida re om nämns den utredning om s.k. vita certifikat som den förra reger ingen tillsatte men som den nuvarande regeringen avslutade i förtid. Motio närerna an ser att arbetet med att ta fram ett förslag med denna inriktning bör åter upptas.

I kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) riktas kritik mot energi dekla rationerna för byggnader. I anslut ning till detta efterfrågar mo tio närerna i yrkande 98 ett tillkännagivande till regeringen om de fördelar som ytter ligare energieffektivisering skulle medföra och om att EU bör anta ett energi effek ti vise ringsmål om 50 procent effektivare energi användning till 2030.

Det snabbaste och billigaste sättet att frigöra el och göra mer plats i elnäten är att använda elen mer effektivt i industri och fastigheter framhålls det i kommittémotion 2023/24:902 av Katarina Luhr m.fl. (MP). I motionen finns ett flertal förslag med koppling till energieffektivisering i byggnader, bostäder och lokaler. I yrkande 1 efterfrågar motionärerna ett tillkännagivande om att säkerställa långsiktighet i energian vänd ningen genom att ta fram en nationell handlingsplan för energi effekti visering av byggnader, bostäder och lokaler. Motio närerna efterfrågar också – i yrkande 2 – ett tillkännagivande om att införa ett kort sik tigt mål om 10 procents energieffektivisering av Sveriges bygg nads bestånd. För att förenkla förvaltningen av flerbostadshus anser motio närerna att fastig hetsägare bör få rätt att ta del av förbruknings statistik för all energi som levereras till fastigheten, inklusive hyresgästers för bruk ning av uppvärm ningsenergi, komfortkyla samt hushålls- och verksam hets el på aggregerad nivå. Ett tillkännagivande med den inriktningen efterfrågas i yrkan de 5. Under 2021 fanns ett bidrag för energieffektivisering av fler bo stads hus som på kort tid betalades ut till ca 1 000 fastighetsägare, med fler på kö. Det nya stödet är nedbantat och kan enbart sökas för åtgärder i småhus. Motionärerna kräver ett lång sik tigt statligt stöd för energieffektivise ring som omfattar alla typer av bostä der och lokaler. I yrkande 6 begär de ett tillkänna givande om att införa ett nytt statligt energieffek tiviseringsstöd som löper över en flerårsperiod. I yrkande 7 efterfrågar de ett tillkännagivande om att se till att alla typer av bygg nader omfattas av ett statligt stöd för energi effektivi se ring. Motionärerna anser att sta ten ska betala 60 procent av utförda energi effek tiviseringsåtgärder under minst en femårsperiod. Vidare anser de att det bör införas ett var aktigt system för omfattande energi effek tiviseringar. Det kan vara en kvot plikt, ett auktionssystem eller liknande. I yrkande 8 finns en begäran om ett tillkän nagivande med den inriktningen. Det är också motio närer nas uppfatt ning att staten bör gå före när det gäller energi effek tivisering, och de begär därför i yrkande 9 ett tillkännagivande till regeringen om att ener gi effek tivi sera stat liga byggnader. Motionärerna fram håller också att effekt styrning, där man exempel vis kan planera uppvärm ning, ventilation eller ladd ning av bilar till tillfällen när det behövs eller när el användningen i övrigt är låg, är en viktig del i att spara resurser. Här behövs en samlad planering med ett stort antal aktörer för att energin ska kunna styras dit den behövs. I yrkande 12 efterfrågar motionärerna ett tillkännagivande om att genomföra en samlad pla nering för fler ”smarta” byggnader, lokaler och parkeringar som kan bidra till effekt styrning av elanvändningen för att energin ska användas där, och när, den be hövs. Vidare anser motionärerna att en viktig och relativt enkel åtgärd för att minska energianvändningen i en fastighet är energioptimering av fastighe tens energisystem följt av en aktiv energiförvalt ning där man håller koll på att upp värmning, ventilation och varmvatten fungerar på bästa sätt i hela fastig he ten. I yrkande 4 efterfrågar motionärerna ett tillkännagivande om att förenkla energiför valt ningen i flerbo stads hus genom både informations insatser och enk la re tillgång till stöd för drift soptimering. Staten behöver ta ansvar genom att gå före och ener gieffektivisera sina egna fastigheter. Därför vill motio närerna se ett belysnings program för statliga byggnader där sparad energi, rätt belysning vid rätt till fälle, trygghet och minskade ljusföroreningar står i fokus. I yrkande 10 finns ett för slag om ett tillkännagivande med den inriktningen. Vidare anser motionärerna att myndigheter ska kräva gröna hyreskontrakt som innebär att den som äger fastigheten och den som hyr delar på kostnaden i de fall myn dig heter hyr in sig i privat ägda byggnader. Detta medför att det lig ger i bådas intresse att vidta energisparande åtgär der. I yrkan de 11 föreslås ett tillkännagivande om att ställa krav på gröna hyresavtal inom den offent liga förvaltningen där hyresvärden och den som hyr delar på energi kostna der na.

Även i kommittémotion 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) framhålls det att energi effektiviseringar är det snabbaste, billigaste och mest miljövän liga sättet att minska företagens och hushållens kostnader för och miljö på verkan av energi. För att möj liggöra en snabb och håll bar omställ ning före slår motionärerna ett stöd där staten under en period tar 60 procent av kostna den för alla åtgärder som effek tiviserar ener gianvändningen för hushåll och fastig hetsägare. Ett förslag om ett tillkännagivande med den inriktningen återfinns i yrkande 19. För att trygga en långsiktig styrning anser motionärerna även att det bör införas ett system för omfattande energi effektiviseringar, och ett till kännagivande om detta föreslås i yrkande 18. Det kan vara en kvotplikt, ett auktionssystem eller liknande. Ytterligare en åtgärd som lyfts fram är att stötta näringslivets arbete med energieffekti visering. Motionärerna anser att det s.k. Energi steget snarast bör återinföras för att stötta näringslivet arbete på detta om råde. Ett förslag om ett tillkännagivande om ett stöd till näringslivets energi effek tivi se ringar finns i yrkande 20. I likhet med det som föreslås i kom mittémotion 2023/24:902 (MP) vill motionärerna i yrkande 27 att riksdagen genom ett tillkännagivande ska framföra till regeringen att fas tig hetsägare bör få rätt att ta del av förbrukningsstatistik för all energi som leve reras till fastig heten, inklusive hyresgästers förbrukning av uppvärm nings ener gi, kom fort kyla samt hushålls- och verksamhetsel på aggregerad nivå. Det ta skulle ytterligare underlätta effektiviseringsåtgärder i bostäder och loka ler.

Linus Lakso m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2855 yrkan de 10 ett tillkännagivande om att be hålla och utveckla Sveriges energi effekti viseringsmål. Sveriges nationella mål för energieffektivisering ska, enligt motio närerna, ut vecklas och vara minst lika ambi tiöst som det åtagande Sve rige har genom EU:s energieffektiviserings direktiv. Motionä rerna begär där efter tre tillkännagivanden på te mat energieffek ti vi se ring. I yrkande 11 efter frå gas ett tillkännagivande om att säkerställa lång siktighet i energian vänd ningen genom att ta fram en nationell hand lingsplan för energieffek tivi sering av byggnader, bostäder och lokaler. I yrkande 12 efter frå gas ett till känna givande om att se till att alla typer av byggnader omfattas av ett statligt stöd för energi effektivisering. I yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om att energi effektivisera stat liga bygg nader.

Bakgrund och pågående arbete

Stöd till energieffektivisering av byggnader

Den 1 oktober 2021 infördes ett tidsbegränsat stöd för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus. Syftet med stödet var att förbättra energi prestandan i befintliga flerbostadshus genom energi effek tiviserande reno ver ingar. Stödet var sökbart t.o.m. den 31 december 2021, när det avvecklades.

Sedan juli 2023 finns ett bidrag för energieffektivisering av småhus som är el- eller gasuppvärmda. Syftet med stödet är att underlätta en snabb minskning av behovet av el och gas i småhus. Berättigad att söka stödet är den som stadig varande bor i ett småhus.

EU:s energieffektiviseringsdirektiv

Energieffektiviseringsdirektivet (EED) trädde ursprungligen i kraft 2012, men har nyligen omarbetats. Direktivet fastställer en gemensam ram för att främja energieffektivitet inom EU och innehåller bl.a. EU-mål för minskad energi an vändning samt bestämmelser som syftar till att undanröja hinder och mark nadsmisslyckanden som hindrar effektivitet i tillförsel och användning av energi. Det finns krav på energieffektivitet och åtgärder inom samtliga delar av energisystemet, från energiomvandling via transmission och distribution till slutlig användning i alla sektorer.

I mars 2023 nådde det svenska rådsordförandeskapet en preliminär politisk överens kommelse mellan rådet och Europaparlamentet, och det revi de rade energi effektiviseringsdirektivet antogs i juli 2023 och trädde i kraft den 10 oktober 2023. Bestämmelserna i direktivet ska vara införlivade i den svenska lagstiftningen senast den 11 oktober 2025.

Det omarbetade direktivet syftar till att höja medlemsländernas insatser för att minska den slutliga energianvändningen, spara energi och minska sår bar heten vid höga energipriser. Detta görs t.ex. genom höjda årliga natio nella energi sparkrav och skarpare krav för att minska energianvändningen.

Under våren 2024 har Energimyndigheten arbetat med två regerings upp drag om hur artiklarna 4–6 i EED kan genomföras i Sverige. Det handlar bl.a. om att beskriva hur Sveriges bidrag till EU:s mål för energieffektivisering till 2030 bör tas fram och om att föreslå ett vägledande nationellt bidrag (ar tikel 4). Artiklarna 5 och 6 handlar om den offentliga sektorns roll i energief fek tiviseringen och om den roll denna sektors byggnader kan spela som före bild på detta område.

Direktivet om byggnaders energiprestanda

Den 15 december 2021 presenterade kommissionen ett förslag till revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda. Förslaget är en del av genom förandet av den europeiska gröna given och följer upp delar av strategin för en renoveringsvåg för Europa. Syftet med förslaget är att förbättra byggnaders energiprestanda och minska utsläppen av växthusgaser från byggnader, med visionen att uppnå nollutsläpp från byggnadsbeståndet till 2050. Förslaget inne håller bl.a. krav på renovering av byggnader samt bestämmelser om sol ener gi, laddinfrastruktur, energiklassning, energideklarationer, gemensam ma kon takt punkter, renoveringspass, smarthetsindikatorer för byggnader samt finan siering och kompetensförsörjning.

I december 2023 nådde Europa parla mentet, rådet och kommissionen en pre liminär överenskommelse i treparts förhandlingarna. Överenskommelsen in ne bär att den genomsnittliga energian vändningen i bostadsbeståndet ska mins kas med 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035. Medlems län derna får själva välja vilka styrmedel och åtgärder som ska användas för att uppnå nivåerna. För länder som kommit långt i omställningen till fossilfri ener gi användning kommer det att vara möjligt att justera procentsatserna för att ta hänsyn till lokala förutsättningar. Förhandlingarna är inne i sitt slutskede och direktivförslaget väntas antas under våren 2024.

Energimyndigheten om effektiv användning av energi, effekt och resurser

I december 2023 avrapporterade Energimyndigheten ett regeringsuppdrag på te mat effektiv energianvändning (ER 2024:03 Effektiv användning av energi, effekt och re sur ser – För att underlätta elektrifieringen). I rappor ten redovisas bl.a. slutsatsen att potentialen att minska elanvändningen genom energi effekti visering är stor och att detta medför flera fördelar. Myn digheten pekar även på flera åtgärder som kan vidtas för att potentialen ska kunna tas till vara, men också på hinder för en sådan utveckling.

Interpellation om ökade insatser för energieffektivisering

I december 2023 besvarade statsrådet Ebba Busch en interpellation (ip. 2023/24:174) från Fredrik Olovsson (S) om ökade insatser för energieffek tivisering. Interpellanten ville veta om statsrådet hade för avsikt att vidta ytter ligare åtgärder för att nå det riksdagsbeslutade energieffektivitets målet och, om så är fallet, vilka åtgärder som då kan förväntas. I sitt svar an förde statsrådet bl.a. följande:

Mellan 2023 och 2025 satsar regeringen cirka 1,2 miljarder kronor på ener gieffektivitetsåtgärder för att framför allt minska småhusägares sårbarhet vid höga el- och gaspriser. I satsningen ingår både ett inves te ringsbidrag och informationsinsatser för att öka medvetenheten om vikten av att ener gieffektivisera.

Inom ramen för Fit for 55 har vi fått en revidering av direktivet om ener gi effektivitet. Den ska implementeras i svensk lagstiftning senast den 11 oktober 2025. Regeringen analyserar nu de förslag till lagändringar och andra åtgärder som kan vara nödvändiga för genomförandet. Åtgärder för att genomföra EU:s energieffektiviseringslagstiftning kommer självklart även att påverka utvecklingen mot det nationella energieffektiviserings målet.

Gröna hyresavtal

I en av motionerna nämns s.k. gröna hyreskontrakt (dvs. det som vanligen betecknas gröna hyresavtal). Gröna hyresavtal är ett verktyg som kan använ das när varken hyresgäst eller fastighetsägare ensam har full rådighet över fastighetens totala miljöpåverkan och där samverkan om dessa frågor är nyck eln. Branschorganisationen Fastighetsägarna Sverige har tillsammans med fastighetsföretag, myndigheter och organisationer inom fastighets bran schen tagit fram en s.k. grön bilaga för bl.a. kontors- och handelslokaler. Ett grönt hyresavtal skapas när en grön bilaga bifogas till Fastighetsägarnas lokal hyresavtal.

Tidigare riksdagsbehandling

När utskottet våren 2023 behandlade förslag i motioner som på olika sätt gällde energieffektivisering konstaterade utskottet inledningsvis att en effektiv användning av energi inte bara bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft och till minskad klimat- och miljöpåverkan utan även minskar konsu men ter nas sårbarhet för höga energipriser (bet. 2022/23:NU17). Utskottet ställde sig positivt till att regeringen hade vidtagit åtgärder för energieffektivisering för perioden 2023–2025, en satsning som omfattar investeringsbidrag för kon vertering av uppvärmningssystem och energieffektiviserande renovering av småhus. Utskottet redovisade också att Energimyndigheten tillsammans med berörda myndigheter och olika branscher bedriver ett arbete i syfte att for mulera sektorsstrategier för energieffektivisering. Med hänvisning till detta an såg utskottet att förslag som på olika sätt berörde energieffektivisering av små hus, flerbostadshus och industrin och inom näringslivet var tillgodosedda. Utskottet såg heller ingen anledning att vidta några åtgärder med anledning av förslag om en nationell plan för energibesparing och energieffektivisering och att fördubbla antalet kom munala energirådgivare. Ett kvotpliktssystem (t.ex. s.k. vita certifikat) bedömde utskottet bli alltför administrativt betungande för aktörerna.

Utskottet påminde även om att det på EU-nivå vid tidpunkten pågick ett arbete dels med att revidera målen för 2030 inom energieffektiviserings direk tivet (EED), dels med den s.k. REPowerEU-planen som bl.a. också inklu derar höjda energi effektivi serings mål och ett meddelande om en energi sparplan för EU. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis upprepa den uppfattning som det redovisade i av snit tet om energipolitikens inriktning tidigare i detta betänkande. Där framhöll utskottet att en effektiv energianvändning kan bidra till alla delar av det över gripande målet för energipolitiken som syftar till att förena försörj nings trygg het, konkur renskraft och ekologisk hållbarhet. Att effektivisera användningen av energi, effekt och resurser eller att flytta användningen i tid är förhållande vis snabba sätt att minska och optimera energianvändningen. Om använd ningen av el kan effektiviseras blir utbyggnadsbehovet av elproduktion och elnät lägre liksom resursanvändningen och de negativa miljöeffekterna. Att minska effekt toppar genom en effektivare energianvändning kan också bidra till att under lätta en snabb elektrifiering. Kart lägg ningar visar att det finns en betydande energieffekti viserings poten tial inom alla sam hällssektorer.

Utöver detta vill utskottet också referera till det som regeringen anför i propo sitionen om att Sveriges nuvarande mål för energi effek tivisering bör ses över i syfte att tydligare främja en sam hällsekonomiskt effektiv använd ning av ener gi och ett effektivt nyttjande av energisystemet som bidrar till den gröna omställningen. Dessutom anger regeringen att den nationella politiken för ener gieffektivisering behöver anpassas till de EU-direktiv som nyligen har om ar be tats eller där omarbetning pågår. Det handlar främst om EU:s energi effek tiviseringsdirektiv (EED) och direktivet om byggnaders energiprestanda. EED innehåller bl.a. ett höjt energieffektiviseringsmål på EU-nivå och nya regler för medlemsländernas indikativa bidrag liksom höjda årliga energispar krav på medlemsstatsnivå. Till grund för utformningen av den nya politiken på området ligger också den rapport från Energimyndigheten som presen te rades i december 2023.

Sammantaget anser utskottet att det nu anförda talar för att det i dagsläget inte finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av mo tionsyrkandena.

Därmed avstyrks dessa yrkanden.

Energigaser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om energigaser som t.ex. biogas och vät gas. Utskottet hänvisar bl.a. till regeringens bedömning att metangas i form av bl.a. biogas kom mer att fortsätta att spela en viktig roll för Sveriges energi för sörjning. Utskottet ser också positivt på de an sträng ningar som görs för att ge biogasmarknaden långsiktigt stabila förutsättningar.

När det gäller vätgas hänvisar utskottet bl.a. till ett nyligen avrap porterat utredningsuppdrag om vätgas och vätgasinfrastruktur i det svenska energisystemet och till EU:s reviderade gasmarknads direk tiv som väntas träda i kraft under innevarande år och där syftet är att öka användningen av förnybara och koldioxidsnåla gaser i energi sys temet.

Jämför reservation 25 (S), 26 (V, C), 27 (MP), 28 (S, V), 29 (C) och 30 (MP).

Propositionen

Fossilgas och biogas

Regeringen gör bedömningen att metangas kommer att fortsätta att spela en viktig roll i Sveriges energiförsörjning. Biogas bör användas för att ersätta fos silgas (även kallad naturgas) i syfte att uppnå en fossilfri energigas för sörj ning i linje med klimatmålen och för att stärka den nationella försörjnings trygg heten. Användning och produktion av biogas bör därför främjas.

Regeringen konstaterar att utbyggnaden av storskalig biogasproduktion för nätanslutning eller förvätskning i Sverige är i ett tidigt skede. En förutsättning för att utbyggnaden ska komma till stånd är att marknaden kan få stabila för utsättningar för de stödsystem som gäller för biogasen. I dag finns ett antal stödsystem på plats. I fråga om det viktigaste stödsystemet, skattebefrielse för användning av biogas, har kommissionens statsstöds godkännande emeller tid ogiltigförklarats enligt en dom i EU-domstolens första instans (Tribunalen) i december 2022 (den s.k. Land wärmedomen, mål T ‑ 626/20 Landwärme GmbH mot Euro peiska kom mis sionen). Till följd av domen genomför kom mis sionen för närvarande en för dju pad granskning av stödet. Regeringen anger att den arbetar för att ge mark naden långsiktigt stabila förutsättningar i detta av seen de.

Regeringen har sammanfört det tidigare stö det till produktion av gödsel baserad biogas med övriga produk tions stöd för biogas som hanteras av Energi myndigheten. I samband med det tillförde regeringen medel till Energi myn dighetens anslag för biogasstöd i budgetpro posi tionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21 Energi).

Vätgas

När det gäller vätgas redovisar regeringen bedömningen att fossilfri vätgas kommer att utgöra en viktig del av Sveriges framtida energisystem, är en förut sättning för utfasning av fossila bränslen i industrin och kommer att vara viktig för att minska utsläppen från bl.a. tunga transporter. Svensk produktion av fossilfri vätgas förutsätter en stor utbyggnad av fossilfri elproduktion. Regel verk finns redan för att pröva vätgasledningar i Sverige, men andra regelverk och styrmedel behö ver ses över och utvecklas i takt med att användningen av vätgas ökar i sam hället. Regeringen bedömer därför att stat liga insatser för vätgas bör väg ledas av vissa principer.

Regeringen konstaterar att produktion av fossilfri vätgas kräver tillgång till stora mängder fossilfri el och att industrins vätgassatsningar kan öka Sveriges elbe hov med 22–100 TWh till 2050 enligt Energimyndighetens scenarier (ER 2023:07). Både EU:s vätgasstrategi och Energimyndighetens förslag till nationell vätgasstrategi (ER 2021:34) lyfter därför fram att vätgas främst bör stödjas och användas där det saknas mer energi- och kostnadseffektiva lös ningar, som direkt elektrifiering, för att minska koldioxidutsläppen.

Vidare anger regeringen att det svenska regelverket för rörledningar inte utgör ett hinder för utbyggnad av vätgasinfrastruktur, och regeringen bedömer därför att det i nuläget inte finns behov av att ändra i regelverket, men att det är viktigt att fortsätta att följa utvecklingen för att säkerställa att infra struk turen för vätgas kan byggas ut på ett effektivt sätt. På EU-nivå förhand las revideringar av de regelverk som styr gasmarknaden och syftet är bl.a. att in klu dera vätgas och vätgasnät i regleringen fr.o.m. 2030-talet.

Regeringen gav i mars 2023 Energimyndigheten i uppdrag att samordna ar betet med vätgas i Sverige (KN2023/02715). Uppdraget pågår t.o.m. 2024 och regeringen anger i propositionen att ett mer permanent samordningsansvar bör övervägas.

Regeringen redovisar vidare att nedanstående principer ska styra utveck lingen på vätgasområdet:

– Användningen av fossilfri vätgas ska bidra till omställningen till fossilfria energisystem och industriprocesser.

– Vätgasanvändningen ska fokusera på samhällsekonomiskt nyttiga tillämp ningar där mer resurs- och kostnadseffektiva alternativ saknas.

– Vätgasproduktionen ska integreras effektivt med el- och värmesystem och bidra till en trygg energiförsörjning i Sverige.

– Vätgasinfrastruktur ska byggas ut på ett sätt som underlättar klimat om ställ ningen och värnar Sveriges konkurrenskraftiga energipriser.

Det anges också att dessa principer bör följas upp löpande så att de kan justeras utifrån för ändrade förutsättningar och behov.

Motionerna

Biogas

Biogasen spelar en särskild roll för jordbruket, eftersom den kan vara en natur lig restprodukt av gödselhantering och har stor potential att driva transporter, trak torer och andra jordbruksmaskiner. Den kan också spela en viktig roll i om ställ ningen till fossilfritt stål. Detta redovisas i partimotion 2023/24:2458 av Muhar rem Demirok m.fl. (C). Motionärerna begär i yrkande 31 ett tillkän na givande om att se över möjlig heten att bygga ut stödet till biogas pro duktion kraftigt. Här pekar motionärerna särskilt på det s.k. metan re du cerings stödet, där bränslet ut vinns ur jordbrukets produkter.

Klimatutmaningen måste mötas genom att man ställer om energi- och trans port sektorerna från fossila bränslen till förnybara, anförs det i kom mittémotion 2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S). Motio närerna anser att bio gas är en av kompo nenterna i denna omställning. Biogas som produceras av avfall eller gödsel har extremt god klimatprestanda eftersom produktionen dels minskar spon tan rötning som släpper ut klimatskadlig metangas till atmosfä ren, dels ersätter fossila bräns len inom transportsektorn och industrin. Biogas pro duk tion kan enligt motionärerna således bidra till att stärka lands bygden, skapa nya arbets tillfällen och sam tidigt värna klimatet. I yrkande 7 begär motio närerna ett tillkännagivande om att möjlig göra stöd till göd selgaspro duk tion bland Sveriges lantbru kare. I yrkande 8 efterfrågas ett till kän na gi vande om behovet av att stärka biogasens ställ ning och att reger ingen ska arbeta för att en skattebefrielse för biogas återinförs. Motionärerna säger sig vara djupt kri tiska till regeringens passiva hantering av denna viktiga fråga.

I kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) lyfts biogas som bety delse full i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Motionärerna anser att bio ga sen kan och bör användas inom fler tillämpningsområden och de fokuserar därför på att riva hinder för och stödja ökad såväl produktion som användning av biogas. I yrkande 75 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att se över möjligheten att utveckla gröngasprincipen i syfte att öka andelen biogas i de befintliga gasnäten, och i yrkande 76 efterfrågar de ett tillkänna givande om en handlingsplan för hur biogasanvändningen kan vidareutvecklas till fler användningsområden. För att därtill skapa trygghet för kommande biogasin ves teringar vill motionärerna anta ett produktionsmål om minst 10 TWh till 2030, i linje med Bio gasmarknadsutredningens förslag. I yrkande 77 före slår de därför ett tillkännagivande om ett produktionsmål för biogas, i syfte att möjlig göra mer långsiktiga förutsättningar för branschen. De anser också att Sverige bör vara dri vande för att ändra statsstödsreglerna på EU-nivå så att anläggningar obe roende av storlek kan få stöd till biogasproduktion i Sverige och EU. Ett för slag om ett tillkännagivande med den inriktningen finns i yrkan de 78.

Även om regeringen i propositionen anger en tydlig ambition att ersätta fos silgas med nationellt producerad biogas föreslås inget planeringsmål för bio gasen och inte heller några åtgärder för att öka produktionen. Detta konsta teras i kommittémotion 2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. I yrkande 9 i denna del föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att planera för 10 TWh biogas till 2030. Detta anser de ligga i linje med vad industrin ser behov av.

Utan närmare motivering föreslår Ulrika Heie m.fl. (C) i kommittémotion 2023/24:2465 yrkande 95 ett tillkännagivande om att överväga att skyndsamt genomföra Biogasmark nads utred ningens (SOU 2019:63) andra stödpaket.

Produktion av biogas från gödsel lyfts fram i motion 2023/24:403 av Staffan Eklöf m.fl. (SD). Motionärerna konstaterar att gödselgasproduktion kan göra gårdar själv försörjande på el på ett klimatvänligt sätt, vilket de menar bidrar till konkur renskraft och robusthet i livsmedelsproduktionen. I yrkande 27 begär motionärerna ett tillkännagivande om att staten bör stödja gödsel gasproduktion även fortsättningsvis, och i yrkande 59 begärs ett tillkän na gi vande om att regeringen bör fortsätta att stödja gödselgasproduk tio nen inom lant bruket.

Vätgas och elektrobränslen

I partimotion 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) konstateras det att elbehovet till industrins utfasning av fossilt kol, i stor utsträckning kommer att gå till vätgas. Därför behövs även ett proaktivt arbete för den nya vätgas in fra struk tur som byggs upp. I yrkande 67 begär motionärerna ett tillkännagivande om en na tionell strategi för satsningar på grön vätgas och andra förnybara elek tro bräns len.

Nära kopplat till de stora investeringarna för en grön industriell revolution är ökad användning av vätgas i produktion och för lagring av energi, framhålls det i kommittémotion 2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S). Motio närerna vill därför satsa på svensk produktion av vätgas. För att under lätta och samordna detta arbete behöver Sverige en nationell plan för vätgas infra struktur, som samplaneras med infrastrukturen för el. I dag är ett privat före tag stamnäts ansvarigt på gassidan. När vätgasen kommer att spela en större roll är det enligt motionärerna rimligt att sådan in frastruktur ägs och drivs av det offent liga. I yrkande 18 begär motionärerna ett tillkännagivande om en natio nell plan för vätgasinfrastruktur med en statlig system operatör för nätet.

Billig grön el ger fantastiska möjligheter att utveckla ett energisystem där energiresurser tas till vara för att skapa tillväxt och minska utsläppen. Denna hållning redovisas i kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C). Motionärerna fram håller vidare att vätgas och vätgasteknologi är en viktig del i ett sådant system. Vätgas är en energibärare med många tillämp nings områden eftersom den går att lagra och transportera och tillhandahåller energi. Genom att man lagrar förnybar el när det finns ett överskott kan den i ett nästa steg användas för att ersätta fossil energi inom industrin eller för tunga transpor ter. I yrkande 56 begär motionärerna ett tillkänna givande om att se över vätgasens potential att bidra till samhällsekonomiska för delar såsom ut släpps minskningar såväl som att möjliggöra ett fossilfritt ener gisys tem.

Linus Lakso m.fl. (MP) framhåller i kommittémotion 2023/24:1527 att Sverige har goda förutsättningar att pro ducera elektrobränslen. För att snab ba på utveck ling en föreslår de i yrkande 30 ett tillkännagivande om att in föra ett intro duk tionsstöd för elektro bränslen och snabbt möjliggöra för elektro bränslen att delta i reduktions plikten som en övergångslösning i väntan på en full elek tri fiering av for dons parken.

Sten Bergheden (M) konstaterar i motion 2023/24:627 att vätgas tillverk ningen och kunskapen om vätgas kan skapa nya arbetstillfällen och nya möj lig heter i Mariestad, Skaraborg och övriga Sverige. Motionären begär i yrkande 1 ett tillkännagivande om att överväga möjligheten att göra Skaraborg till ett centrum för en ökad produktion, utveckling och användning av vätgas och i yrkande 2 ett tillkännagivande om att överväga möjligheten att starta ett utvecklingsprojekt med målet att driva tågen på Kinnekullebanan med vätgas.

I motion 2023/24:2240 av Sten Bergheden (M) konstateras att vätgas kan vara en särskilt viktig del av lösningen för att minska EU:s koldioxidutsläpp med minst 55 procent till 2030. Motionären pekar på att Sverige är på väg att realisera en storskalig produktion av vätgas. Samtidigt menar motionären att Sverige saknar tydlig lagstiftning om vätgas, vilket påverkar både utveck lingen av vät gasproduktion och distributionen negativt. Därför begär motio nären i yrkande 1 ett tillkännagivande om att se över möjligheten att ge i upp drag till Energimarknads inspektionen att utforma en tydlig vätgasregle ring. I yrkande 2 efterfrågas ett tillkännagivande om att om möjligt ge Energi myndigheten i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att säkerställa att det finns tillräckligt med el för vät gasproduktion.

Bakgrund och pågående arbete

Om vätgas i regeringens klimathandlingsplan

I skrivelsen Regeringens klimathandlingsplan (skr. 2023/24:59) anges att fos silfri vätgas kan väntas ha stor betydelse för industrins och energisystemets kli mat om ställ ning i Sverige och Europa. Vätgas kan användas för att tillhan dahålla, trans por tera och lagra energi samt som råvara för framställning av indus tri pro duk ter och elektrobränslen. Vätgas har på kort tid blivit en central del av EU:s och många länders strategier för klimat- och energiomställning. I Sverige är vät ga sen avgörande för industrins omställning, exempelvis för produktion av fossilfritt stål, och kan även användas för tillverkning av olika bränslen till flyg, sjöfart och långa och tunga vägtransporter samt för produk tion av ammo niak och konstgödsel.

Energimyndigheten om vätgas och vätgasinfrastruktur i det svenska energisystemet

Den 26 mars 2024 presenterade Energimyndigheten rapporten Vätgas och vät gas infrastruktur i det svenska energisystemet (ER 2024:07). Rapporten var en delredovisning av ett uppdrag att samordna arbetet med vätgas i Sverige som myndigheten fått av regeringen i mars 2023. Uppdraget innebär att Ener gi myn digheten ska samordna Sveriges arbete med vätgas, genom att verka för en nära och koordinerad samverkan, dialog och kunskapsspridning mellan stat liga myndigheter och företag, branschorganisationer och andra offentliga aktörer inklusive regionerna och akademin. Uppdraget som helhet ska slutrap porteras senast den 1 december 2024. Det bör i sammanhanget även nämnas att reger ingen i samband med att den gav uppdraget till Energimyndigheten slog fast att den genom uppdraget tar vidare majoriteten av de åtgärder som Energi myndig heten presenterade i november 2021 i ett förslag till svensk nationel l stra tegi för vätgas, elektrobränslen och ammoniak (ER 2021:34).

Deluppdraget bestod i att utreda hur vätgasen och infrastrukturen för vätgas i Sverige kan utvecklas ur ett systemperspektiv. Myndigheten konstaterar bl.a. att en kartläggning av pågående initiativ visar att såväl användning som pro duktion av vätgas växer fram med koncentration till vissa regioner där flera industrier med behov av fossilfri vätgas ligger förhållandevis nära va rand ra. Där finns det möjlighet till samverkan och samutnyttjande av infra struktur och andra resurser.

Vidare redovisas att de volymer vätgas som efterfrågas är så stora att det finns ekonomi i att producera vätgasen på flera olika platser och att transpor tera vätgasen via rörledningar till användarna. Utbyggnad av vätgasrörled ningar kan avlasta elnätet och jämna ut toppar. En utbyggd ledningsinfra struktur skul le, enligt myndigheten, även göra det möjligt för fler verk sam heter att få till gång till den framväxande vätgasmarknaden. Det skulle skapa bättre förut sätt ningar för både producenter av vätgas och ytterligare fossilfri industri att utveckla sina verksamheter. Enligt Energimyndigheten skulle det också öppna för att tillföra ytterligare flexibilitet till elsystemet och för förstärkt energi bered skap.

Myndigheten konstaterar också att det saknas ett grundläggande regelverk och att frågan om statens roll när det gäller systemansvar och ägande av in frastrukturen på transmissionsnivå måste avgöras senast i samband med ge nom förandet av det s.k. gasmarknadspaketet (se vidare nedan). Energimyn dig heten föreslår att en stat lig offentlig utredning snarast tillsätts för att ta fram ett samlat förslag till reglering av vätgasmarknaden i Sverige. Energimyndig heten föreslår också att myndigheten får ett långsiktigt uppdrag efter 2024 att fungera som ett nationellt centrum för vätgas.

Tankinfrastruktur för vätgas

I juli 2022 gav regeringen Energimyndigheten och Trafikverket i uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vät gas (I2022/01562). Inom ramen för framtagandet av handlingsprogrammet skulle Energimyndigheten och Trafikverket göra en översyn av be fint liga uppdrag, regelverk, statliga stöd, avdrag och krav i fråga om ladd in fra struktur och tankinfrastruktur för vätgas. Den del av uppdraget som gäller frågan om översyn av styrmedel redovisades den 1 februari 2023. Upp draget slutredo visa des den 1 november 2023.

Stöd till biogas

Det statliga biogasstödet ska främja en ökad produktion av biogas och minska metangasutsläppen från jordbruket.

I mitten av februari 2024 redovisade Energi myndigheten att den hade be viljat 196 ansökningar om produktionsstöd för biogas. En förskottsutbetal ning av stöd för 2024 om 680 miljoner kronor har gjorts för en total volym på 2,34 TWh. Nytt för 2024 är att även biogas som produceras av stall gödsel ingår i produktionsstödet. Detta stöd han terades tidigare av Jord bruks verket och finansierades inom ramen för statsbudgetens utgiftsområde 23 Areella näring ar, landsbygd och livsmedel.

EU:s gasmarknadspaket

I december 2021 presenterade kommissionen ett förslag till revi dering av direk tivet om gemensamma regler för den inre marknaden för na tur gas och förordningen om villkor för tillträde till naturgas över förings näten, det s.k. gas marknadspaketet (COM (2021) 803 och COM (2021) 804). Det övergripande syftet med revideringen är att öka användningen av förnybara och koldioxid snåla gaser i energi sys temet sam ti digt som användningen av naturgas ska minska för att EU ska upp nå klimat neutralitet 2050. Rådet nådde en allmän riktlinje den 28 mars 2023, och en politisk överenskommelse om direktivet nåddes den 27 november 2023 och om för ord ningen den 8 december samma år. Gasmarknadspaketet är dock ännu inte antaget i alla instanser och ska under våren 2024 upp för beslut i EU-parlamentet och därefter i Europiska rådet. Det är inte klart när reglerna för naturgas ska vara genomförda, men troligen inom två år räknat från sommaren 2024. För biogas och vätgas gäller andra tids frister.

Även om paketet inte är slutligt beslutat fick Energimarknadsinspektionen i december 2023 i uppdrag av regeringen att bedöma vilka åtgärder som krävs för att införa EU:s gasmarknadsdirektiv och gasmarknadsförordning i svensk lagstiftning. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 27 juni 2025.

Trafikutskottet om vätgasdrift inom järnvägen

Med anledning av att vätgasdrift inom järnvägen tas upp i en av motionerna kan det nämnas att trafikutskottet har tagit fram en rapport om fossilfria drivmedel för att minska transportsektorns klimat på ver kan (2017/18:RFR13). Av rapporten framgår att vätgas har en låg energi densi tet per volymenhet och tar stor plats vid transport.

I ett betänkande om järnvägstrafik som riksdagen beslutade om i början av februari 2024 redovisade trafikutskottet att möjligheterna att ställa om diesel drivna godståg till vätgasdrift undersöks liksom att använda vätgasdrivna tåg för transport av vätgas från produktionsanläggningar till slutanvändare inom in dus trin (bet. 2023/24:TU6). Vätgasteknologin ses som ett alternativ till de die sel drivna tågen. Exempelvis utreder Inlandsbanan möjligheterna att rusta upp och bygga om tågen som går på icke elektrifierad järnväg till vätgasdrift. I utredningen tittar Statkraft och Inlandsbanan på lämpliga placer ingar av vät gastankstationer längs banan samt olika alternativ för vätgastillförsel till tank stationerna.

I sitt ställningstagande konstaterade trafikutskottet att järnvägen står för en mycket begränsad del av transportsektorns utsläpp av växthusgaser. Det är dock givetvis angeläget att komma till rätta även med järnvägstrafikens ut släpp. Trafikutskottet ser därför mycket positivt på de insatser som görs inom detta område, inte minst när det gäller vätgasdrivna tåg. Trafikutskottet väl kom nar bl.a. Energimyndighetens uppdrag att utforma förslag till en nationell vätgas stra te gi och vill även uppmärksamma att det i Sverige redan pågår arbete med att ersätta diesel med vätgasdrift på sträckor som inte är elektri fierade.

Interpellationer om biogasens skattebefrielse

I februari 2024 besvarade statsrådet Elisabeth Svantesson en interpella tion (ip. 2023/24:455) från Johan Löfstrand (S) om hur ministern och regeringen arbetar med frågan om skattebefrielse för biogasen, och när ministern tror att frågan kom mer att vara hanterad. I en annan interpellation hade Peder Björk (S) frågat ministern om regeringen avser att aktivt medverka i den på bör jade granskningen med avsikt att säkerställa skattebefrielse för biogas i Sverige (ip. 2023/24:426). I interpellationsdebatten anförde statsrådet följande:

Frågorna är ställda mot bakgrund av att tribunalen, som är EU-domstolens första instans, i december 2022 ogiltigförklarade Sveriges godkännanden för skattebefrielse. Motiveringen var att Europeiska kommissionen i be sluts processen borde ha inlett ett s.k. formellt gransknings förfaran de. Det ta medförde att Skatteverket i mars 2023 meddelade att skatte be friel se för tillfället inte kan medges.

Regeringen verkar för att skattebefrielsen ska godkännas så snart som möjligt. Kommissionen har tagit alldeles för lång tid på sig. Regeringen har fört en aktiv dialog med kommissionen för att den ska påbörja sin gransk ning, och jag är glad att den nu äntligen har gjort det. Det innebär bl.a. att Sverige har ombetts att inkomma med kommentarer för att hjälpa kommissionen att göra en slutlig bedömning. Självklart kommer vi att med verka aktivt i granskningen. Regeringens utgångspunkt i gransk ningen är att skattebefrielsen ska godkännas på nytt och att frågan om åter krav av skattebeloppen inte blir aktuell.

Energiforsk om vätgasens roll i energi- och klimat omställ ningen

Energiforsk driver ett forskningsprogram om vätgasens roll i energi- och kli mat omställ ningen. Målet med programmet är att öka kunskapen om vätgasens roll i energi- och klimatomställningen. Det gör man bl.a. genom att öka kun skapen om vätgasteknik, om dess ekonomiska förutsättningar för varie rande använd ningsområden inom olika sektorer och om dess roll från ett system pers pektiv.

En betydande del av arbetet inom programmet handlar om att analysera hur vätgas kan användas inom energisystemet för att skapa synergi effekter tillsam mans med systemets olika sektorer. Programmet agerar också som en neutral dialogplattform mellan näringsliv, forskning och politik för att komma fram till hur vätgas bäst införs i samhället.

Inom ramen för programmet redovisade två forskare i slutet av april 2024 en studie av vätgasens poten tial i en svensk kontext (2024:1011 The Potential of Hydrogen in a Swedish Context). I studien dras bl.a. den övergripande slut satsen att Sverige har många resurser och förutsättningar jämfört med andra länder som gör att det vore fördelaktigt att se vätgas och elektrobränslen som en viktig del av om ställ ningen. De främsta utmaningarna för storskalig an vänd ning av vät gas i Sve rige anges vara brist på infrastruktur för transmission och distribution av vät gas, t.ex. via gasledningar, och otillräcklig kapacitet för el för sörjning på vis sa platser. För att möjliggöra marknadens tillväxt betonas också behovet av tydligare politiska incitament och förbättrad infra struktur. Trots utmaningarna är potentialen stor för vätgasproduktion med liten klimat på ver kan tack vare Sveriges fördelaktiga mix av energikällor jämfört med många andra europeiska länder. Mot den bakgrunden pekar rapporten på att Sverige i framtiden kan bli en nettoexportör av vätgas.

Gröngasprincipen

Den s.k. gröngasprincipen omnämns i en av motionerna. Denna skatteför delningsprincip syftar, enkelt uttryckt, på möjligheten att samdistri buera fos silgas och biogas i rörledning på ett rationellt sätt utan att skatt betalas för den fysiskt levererade gassammansättningen. Gröngasprincipen gör det möj ligt för en bio gasproducent att sluta avtal om leverans med en förbrukare om 100 procent biogas – inklusive de skatterättsliga fördelar detta tidigare gav – även om för brukaren i praktiken får en blandning av bio- och naturgas.

Biogas som omfattas av gröngasprincipen klassas dessutom som hållbar enligt lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och bio bräns len, förutsatt att biogasen uppfyller håll bar hets krite rierna.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 tog utskottet ställning till motioner som innehöll yrkanden om såväl biogas som vätgas (bet. 2022/23:NU17). I fråga om vätgas nämnde ut skottet det förslag till vätgasstrategi som Energimyndigheten hade presenterat i november 2021 och det samordningsuppdrag som myndigheten därefter fått i mars 2023. Vidare påminde utskottet om det s.k. gasmarknadspaket som kom missionen presenterat i december 2021 och som bl.a. syftar till att minska användningen av naturgas för att uppnå klimatmål. Utöver detta nämnde ut skot tet också den satsning som pågår inom ramen för det s.k. Industriklivet på ett underjordiskt vätgaslager i pilotskala i anslutning till det s.k. Hybrit pro jektet. Ett förslag om ett vätgascentrum i Skaraborg och om ett utveck lings projekt om vätgas på Kinnekullebanan avstyrktes av utskottet med hänvisning till att riksdagen inte bör uttala sig om geografiskt avgränsade projekt och till att motsvarande förslag har avstyrkts av utskottet vid flera tidigare tillfällen.

Sammanfattningsvis konstaterade utskottet att det vid den aktuella tid punk ten pågick ett intensivt arbete med frågor om vätgas, både på EU-nivå och i Sverige, och att motionerna därför kunde avstyrkas i de berörda de larna.

När det gäller förslag som gällde biogas – varav flera vara likalydande med eller snarlika de som är aktuella i detta betänkande – anförde utskottet bl.a. följande:

Utskottet är i grunden positivt till fortsatt och om möjligt även ökad pro duktion och användning av biogas i Sverige. Såväl produktionen som an vänd ningen av biogas bidrar till flera olika samhällsnyttor. Den s.k. Bio gas marknads utredningen, som redovisade sitt uppdrag i december 2019, syftade bl.a. till att stärka den svenskproducerade biogasens konkur rens kraft i förhållande till sådan importerad biogas som har fått del av statliga subventioner i både pro duktions- och användarledet. Utred ningens förslag utmynnade bl.a. i att regeringen föreslog en satsning på ett stöd till svensk biogasproduktion som innebar förbättrade förutsätt ningar för den svenska biogasproduktionen. Biogas marknadsutredningen lämnade ytter li gare för slag, bl.a. om särskilda premier för förvätskning och uppgra de ring av bio gas, samt uppmärksammade att det på sikt även behövs finan siella stöd. Därtill pekade utredningen på att det kan finnas skäl att rikta stöd till bio gasproduktion som använder sig av annan teknik än rötning, exem pel vis förgasning. Utskottet vill påminna om att förslagen i dessa de lar endast är översiktligt beskrivna och behöver utredas ytterligare. Med hänvisning till detta ser utskottet det som mindre lämpligt att riksdagen uttalar stöd för ett genomförande av de förslag som Biogas mark nads utred ningen har pre sen terat i linje med vad som föreslås i motions yrkan dena.

När det gäller yrkanden om den s.k. gröngasprincipen finner utskottet att det i motionerna inte närmare motiveras på vilket sätt den bör utvecklas. Gröngasprincipen är en skattemässig konstruktion som på ett admini stra tivt sätt underlättar samdistribution i rörledning av skattepliktig natur gas och skattebefriad biogas. Som framgår ovan kan biogasanläggningar och tankstationer för biogas även få investeringsstöd från det s.k. Klimat klivet, och investeringar som syftar till att minska industrins utsläpp av växt hus gaser kan få stöd inom ramen för det s.k. Industriklivet. Utöver det kan nämnas att Energimyndigheten under perioden 2018–2022 utlyste medel för etablering av ett innovationskluster för flytande biogas. Syftet var att främja omställningen till fossilfrihet för tunga transporter.

Sammantaget kan utskottet konstatera att såväl produktion som an vänd ning av biogas stimuleras på olika sätt. Med hänvisning till det som anförts ovan anser utskottet att motionerna kan avstyrkas.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker

– Biogas,

– Vätgas och elektrobränslen.

Biogas

I likhet med vad utskottet anförde när det behandlade motioner om biogas våren 2023 är inställningen alltjämt i grunden positiv till fortsatt och om möjligt även ökad produktion och användning av biogas i Sverige. Biogasen har en särskild fördel eftersom den bidrar till flera olika sam hälls nyttor såväl i produktionen som i användarledet. Att ta hand om biogas mins kar utsläp pen av den kraftfulla växthusgasen metan från gödsel och annat biologiskt ned bryt bart avfall och den kan med fördel användas för att ersätta fossilgas (även kallad natur gas) eller andra fossila bränslen som drivmedel och i indus triella pro cesser, vilket på ett positivt sätt bidrar till möjligheterna att uppfylla klimat målen. Produktion av förnybar eller fossilfri energi inom lan dets gränser är också eftersträvansvärt eftersom det bidrar till att stärka Sveriges nationella energi försörj nings trygg het och minskar beroendet av im port av fossila energi bärare som olja och na turgas.

Därför välkomnar utskottet att regeringen gör be döm ningen att metangas kommer att fortsätta att spela en viktig roll för Sve riges energi försörjning. Utskottet ser också positivt på de ansträngningar som görs för att ge biogas marknaden långsiktigt stabila förutsättningar, bl.a. genom att verka för att åter ställa den skattebefrielse som biogasanvändare ti digare åt njöt, men som ogil tigförklarades efter en EU-dom. Utskottet delar inte den upp fattning som framkommer i en av motionerna med innebörden att reger ingen har agerat pas sivt i denna fråga. Utskottet menar, i likhet med regeringen, att en förut sättning för en utbyggnad av storskalig bio gaspro duktion för nät anslutning (som kräver att gasen uppgraderas) eller för vätsk ning är att mark naden kan få stabila villkor för de stödsystem som gäller för bio gasen. Om och hur biogasen kan beskattas framgent – eller sna rare be frias från skatt – är ett sådant grund läg gande villkor som utskottet förutsätter att regeringen är myc ket angelägen om att klarlägga.

När det gäller stöd till biogasproduktion kan utskottet konstatera att det numera finns ett samlat produktionsstöd för biogas och att anslagen för detta stöd har utökats under de senaste åren. Detta ligger i linje med vad den s.k. Biogasmarknadsutredningen föreslog 2019. Utredningen föreslog även extra stöd för uppgradering och förvätskning av biogas, liksom på sikt även stöd genom fördelaktiga krediter och garantier samt stöd till andra produk tions tekniker än rötning, t.ex. förgasning av biomassa. Utredningens förslag är i des sa delar mer översiktligt beskrivna och behöver utredas ytterligare, inte minst i ljuset av teknikutvecklingen under de senaste åren, statsstödsreglernas an passningar, begränsningar i naturgasleveranserna från Ryssland till flera EU-länder och det ökande intresset för vätgas som energibärare. Med hän vis ning till detta ser utskottet det som mindre lämpligt att – i linje med vad som föreslås i en motion – riksdagen uttalar ett oreserverat stöd för att ge nom föra de återstående förslag som Biogas marknadsutredningen pre sen terade för näs tan fem år sedan. Detta inkluderar utredningens förslag om ett produk tions mål för biogas som nämns i en av motionerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Vätgas och elektrobränslen

Under de senaste åren har vätgas fått allt större uppmärksamhet som ener gi bärare och som insatsråvara i industrin, i det senare fallet inte minst som er sättning för klimatskadligt kol som reduktionsmedel inom stålindustrin. Vät gas kan också användas som drivmedel och då med fördel inom de delar av transportsektorn där direkt elektrifiering är mindre ändamålsenlig.

Utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen också pekar på vät gasens roll i det framtida svenska energisystemet, både som lagrings me dium i anslutning till väderberoende för nybar kraft pro duktion och för att vät gas fram ställning kräver bety dan de mängder el.

Utskottet kan konstatera att EU har en vätgasstrategi och att Energi myn digheten har utarbetat ett förslag till en nationell vätgasstrategi (ER 2021:34). Utskottet vill även påminna om att Energimyndigheten har i uppdrag av reger ingen att samordna arbetet med vätgas i Sverige och att myndigheten så sent som i mars 2024 presenterade en rapport om vätgas och vätgasinfra struktur i det svenska energisystemet, i vilken flera viktiga utmaningar för vätgasut veck lingen lyfts fram, däribland behovet av en utredning med uppgift att ta fram ett samlat förslag till reglering av vätgasmarknaden i Sverige. En sådan reglering kommer också att behövas som en följd av den revidering av EU:s gasmarknadsdirektiv som väntas träda i kraft under innevarande år. Syftet med revideringen är att öka användningen av förnybara och koldioxid snåla gaser i energisystemet samtidigt som användningen av naturgas ska minska för att EU ska uppnå klimatneutralitet 2050.

Utskottet vill här även nämna att Energimyndighetens samordningsuppdrag på vätgasområdet innefattar huvuddelen av de åtgärder som myndig heten lyfte fram i sitt förslag till svensk nationel l stra tegi för vätgas, elektrobränslen och ammoniak från 2021. Förslaget till strategi kan därmed anses ha omsatts i nöd vändig konkret handling, och behovet av en övergripande strategi förefaller därför enligt utskottets uppfattning vara mindre påtagligt.

Vidare bör det nämnas att regeringen i propositionen redovisar ett antal prin ciper som den anser bör vägleda utveck lingen på vätgasområdet. Utskottet har inget att invända mot dessa principer och konstaterar samtidigt att reger ingen anger att de bör följas upp löpande så att de kan justeras utifrån för ändrade förutsättningar och behov. Utskottet välkomnar denna ambition efter som om rådet är under stark utveckling.

Utskottet vill även nämna den studie som nyligen har presenterats inom ra men för Energiforsks program om vätgasens roll i energi- och klimatom ställ ningen och slutsatsen att potentialen för vätgasproduktion med liten kli mat påverkan är stor i Sverige tack vare en fördelaktig mix av energikällor jämfört med många andra europeiska länder.

När det avslutningsvis gäller vätgasdrift av järnvägstrafik som tas upp i en av motionerna hänvisar utskottet till det som trafikutskottet har uttalat, näm ligen att järnvägen står för en mycket begränsad del av transportsektorns ut släpp av växthusgaser, men att trafikutskottet trots detta säger sig se mycket positivt på de insatser som görs inom detta område, inte minst när det gäller vätgasdrivna tåg. Utskottet har ingen annan uppfattning i frågan.

Med hänvisning till det anförda kan utskottet konstatera att det pågår många viktiga aktiviteter på vätgasområdet och att det saknas skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av de förslag som behandlas i detta avsnitt.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Torv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om torv. Utskottet hänvisar bl.a. till tor vens mycket begränsade betydelse i den svenska energimixen. Sam tidigt noterar utskottet att torvens roll som poten tiellt bered skaps bränsle har fått ökad uppmärksamhet efter den ryska inva sio nen av Ukraina och att Energimyndigheten har i uppdrag att analysera för utsättningarna för att stärka energiberedskapen i samhället.

Jämför reservation 31 (SD) och 32 (V, MP).

Propositionen

Storskalig användning av energitorv utvecklades i början av 1980-talet som ett svar på tidigare års oljekris. Användningen av torv för energiändamål har på senare år minskat kraftigt och utgjorde 2022 0,3 TWh i fjärr- och kraft värme produktion, jämfört med 1,8 TWh 2018 och 4 TWh 2010. Minsk ningen beror bl.a. på ökade priser på ut släppsrätter och minskade intäkter från elcerti fikats systemet när torv används för elproduktion.

I propositionen konstaterar regeringen att torv kan bidra till för sörj nings trygghet även om användningen i dag är låg.

Motionerna

Som energikälla är torven både fossilfri och förnybar. Detta konstateras i kommittémotion 2023/24:372 av Martin Kinnunen m.fl. (SD). Om energitor ven tillåts försvinna som energislag mister Sverige enligt motionärerna ett lagringsbart, när producerat och förnybart biomaterial för energiproduktion som dessutom kan vara av oerhörd vikt vid kris och beredskap. I yrkande 4 efterfrågar motio närerna ett tillkännagivande om att konsekvenserna av Ukraina krisen för svensk energiförsörjning och energisäkerhet i förhållande till möjligheten att säkerställa och öka nyttjandet av energitorv bör utredas skyndsamt. Motio närer na ser det som särskilt bekymmersamt ur beredskaps syn vinkel att energi torv användningen minskar oroande snabbt samtidigt som energi be roen det ökar. Tillgången på energi vid olika slags kriser kommer att vara av görande för samhällets motståndskraft. Därför är det enligt motionärer nas uppfattning oerhört viktigt att utreda vad som behövs i form av utrustning för att torven ska kunna fylla sin potentiella roll som beredskapsbränsle. Av det skälet begär motionärerna i yrkande 15 ett tillkännagivande om torvens roll som bered skaps bränsle.

Även i kommittémotion 2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD) lyfts torv för energi pro duktionsändamål fram. Motionärerna konstaterar att torven är ett inhemskt långsamt förnybart bränsle eftersom den nybildas konti nuer ligt. Vidare slår motionärerna fast att torv klassas som förnybar i Sverige när den används för kraftproduktion och då är berättigad till elcertifikat, men att den vid värmeproduktion omfattas av handel med ut släpps rätter och att EU då klassar torven som fossil. Motionärerna anser att regeringen bör verka inom EU för att torven ska klassas som förnybar och begär därför i yrkande 5 ett tillkännagivande med den inriktningen. Vidare anser motionärerna att tor ven kan skapa arbetstillfällen på de platser där det går att skörda torv och skulle kunna utgöra en sysselsättningsfaktor på landsbygden. I yrkande 6 begär de ett tillkännagivande om att utreda för utsättningarna för ett ökat skördande av torv på på verkad torvmark.

I kommittémotion 2023/24:1519 av Elin Söder berg m.fl. (MP) framförs att uppvärmningssektorn behöver bli helt fossilfri för att nå miljö målet om be gränsad klimat påver kan, och då måste även torven fasas ut helt. Eftersom torv tar extremt lång tid att återskapa i naturen är den enligt motionärerna inte att betrakta som förnybar och bör således klassas som ett fossilt bränsle. I yrkande 67 begär motio närerna därför ett tillkännagivande om att klassa torv som ett fossilt bränsle och avveckla brytning och användning av torv för ener gi produktion. Ett likalydande förslag till tillkännagivande finns också i kommit témotion 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 3.

Bakgrund och pågående arbete

Torvutvinning och torvanvändning för energiproduktion

Omkring 15 procent av Sverige är täckt av torvmark. Denna mark används i begränsad omfattning för att utvinna energitorv, som under vissa perioder har spelat en viktig roll i energiförsörjningen. Mest energitorv producerades under slutet av 1980-talet och under 1990-talet, med en topp 1994. På senare år har fokus dock skiftat från energitorv till odlingstorv, vilken numera utgör den större delen av torvuttaget. Enligt Statistiska centralbyrån svarar torven för ca 0,3 procent av den totala energiproduktionen i Sverige. Av Energimyndig hetens förslag till fjärr värme- och kraftvärmestrategi som presenterades i de cem ber 2023 framgår det att det 2002 fanns 35 anläggningar som helt eller delvis var konstruerade och typgodkända för torvförbränning. Nu mera är en dast 12 av dessa kvar och i samtliga dessa bränns torven tillsammans med andra biobränslen. Torven an ses ha vissa egenskaper som gynnar förbrän nings processen och som till viss del förklarar att den alltjämt används i kraft- och värmeproduktionen.

Enligt en konsultrapport som Energimyndigheten refererar till i sitt förslag till fjärrvärme- och kraftvärmestrategi är användningen av energitorv på väg att upphöra i Sverige, bl.a. som en följd av höga priser på utsläppsrätter, högt ställda miljöambitioner och komplexa tillståndsprocesser. I samma rapport slås det även fast att Sverige har haft maskiner, infrastruktur och personal kompetens att utvinna, transportera och förbränna torv i samband med fjärr- och kraftvärmeproduktion. Kunskap och förmåga finns fortfarande kvar på en staka anläggningar och företag, men vid ett ökat behov av att utvinna och använda energitorv bedöms både kunskap, kapacitet och maskin park utgöra en flaskhals.

Bestämmelser om torvutvinning

Sedan den 1 januari 2017 gäller samma regelverk för utvinning av ener gi torv som för utvinning av odlingstorv enligt miljöbalken. Tidigare särregler för energitorv, som definierades i den s.k. torvlagen, upphörde vid denna tid punkt. Numera krävs tillstånd för torvutvinning enligt enhetliga kriterier, där det läggs särskild vikt vid miljöbedömningar och skydd av områden med höga natur värden.

Återvätning av våtmarker

I det här sammanhanget kan den satsning nämnas som reger ingen gör på att anlägga nya eller återväta tidigare utdikade våtmarker (inte sällan sådana med ett betydande torvlager). Syftet med detta är bl.a. att minska avgången av växt husgaser från nedbrytningen av den torrlagda torven, att stärka den biolo giska mångfalden och att minska övergödningen.

Regeringens pågående och permanenta våtmarkssatsning omfattar 1 365 miljoner kronor under 2024–2026. Därutöver finns stöd i den strategiska pla nen för den gemensamma jordbrukspolitiken för våtmarksanläggning och sköt sel.

Torv som beredskapsbränsle

I Energimyndighetens ovannämnda förslag till fjärrvärme- och kraft vär me strategi berörs även frågor om torvens roll som beredskapsbränsle. Myndig heten konstaterar att bränsleberedskapen bör bestå av en kombination av ökad produktionsförmåga av inhemska bränslen och av beredskapslager av in hemska bränslen som är tillgängliga med mycket kort varsel. Energi myn dig heten bedömer primärt att rundved och torv är de två bränslen som i första hand är lämpliga för beredskapslagring.

Energimyndigheten har därefter fått i uppdrag av regeringen att analysera förutsättningarna för att stärka energiberedskapen i samhället och ge förslag på hur sådana åtgärder kan utformas och genomföras. Uppdraget ska slut re dovisas senast den 1 mars 2025.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 tog utskottet senast ställning till motionsyrkanden om torv med koppling till frågor om energiutvinning (bet. 2022/23:NU17). Flera av dessa var identiska med de som är aktuella i detta be tänkande. Utskottet avstyrkte motionerna med följande argumentation:

Torv spelar en mindre roll i det svenska energisystemet. Användningen av fossila bränslen inom värmesektorn är begränsad, och torv är en marginell företeelse inom ramen för elcertifikatssystemet. Med hänvisning till det för hållandevis begränsade intresset för att utvinna torv för energiändamål och den relativt strikta miljölagstiftningen är det enligt utskottets upp fatt ning inte nödvändigt för riksdagen att agera för att åstadkomma en ut fas ning av torvutvinning så som föreslås i motionerna. Utskottet är inte heller berett att tillstyrka förslag om att regeringen ska verka för att torv ska klas sas som förnybar i EU, för en utökad utvinning av torv för ener gi ändamål och för torv som beredskapsbränsle. När det gäller torv som fos silt eller förnybart bränsle anser sig utskottet inte ha tillräcklig grund för att uttala sig i frågan. Utskottet noterar även att regeringen i budget propo sitionen för 2023 avsatte medel för en satsning på återvätning av dikade torv mar ker. Rätt genomfört är detta en mycket kostnadseffektiv klimat åt gärd. Våtmarker har betydelse för arbetet med klimatet, den biolo giska mång falden, övergödning och landskapets motståndskraft.

Utskottets ställningstagande

Torvfrågor liknande de nu aktuella har behandlats av utskottet vid åtskilliga tidigare tillfällen, även om fokus på torv som beredskapsbränsle har ökat i ljuset av den ryska invasionen av Ukraina och den osäkerhet om den framtida energiförsörjningssituationen som detta brutala angrepp har medfört. Liksom tidigare kan utskottet dock konstatera att torven i dagsläget har en mycket begränsad betydelse i den svenska energimixen. Samtidigt är utskottet med ve tet om utmaningarna som rör torvens långa åter skapandecykel och de dikade torvmarkernas betydande utsläpp av växthusgaser och därmed negativa påver kan på klimatet. Utskottet ser positivt på de satsningar som görs på att återväta dikade torvmarker för att begränsa denna negativa påverkan.

Ett annat sätt att begränsa de klimatskadliga konsekvenserna från de dikade torvmarkerna är att skörda den torrlagda torven och förbränna den för att utvinna energi. Här är utskottet emellertid tveksamt till att detta är ett lämpligt handlingsalternativ under normala energiförsörjningsförhållanden både av naturvårdsskäl och för att efterfrågan på energitorv bedöms vara begränsad. Utskottet är även medvetet om att efterfrågan till viss del påverkas av hur ener gitorven klassas inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem men är i detta sammanhang inte berett att föreslå riksdagen att uppmana regeringen att förorda några justeringar på detta område. Sådana förslag bör hanteras samlat inom ramen för det svenska klimatarbetet, och närbesläktade förslag kommer för övrigt att be hand las av riksdagen i samband med att den behandlar reger ingens kli mat hand lingsplan senare i vår.

Däremot delar utskottet några av motionärernas uppfattning att torven kan fylla en viktig funktion som ett inhemskt bränslealternativ under mer an strängda förhållanden, exempelvis under perioder av höjd beredskap. Torven kan bidra till energisäkerhet och har potential att fungera som ett lag ringsbart beredskapsbränsle. Detta lyftes även fram av Energimyndig heten så sent som i december 2023 och myndigheten har därefter fått i uppdrag av regeringen att analysera förutsättningarna för att stärka energiberedskapen i samhället och ge förslag på hur sådana åtgärder kan utformas och ge nom fö ras. Utskottet förutsätter att frågor om tänkbara beredskapsbränslen, inklusive torv, då kan komma att beröras.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Fossila bränslen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som på olika sätt gäller utfas ning av fossila bränslen. Utskottet pekar på elektrifiering som ett vik tigt medel för att kunna fasa ut de fossila bränslena, men också på att utfasningen behöver ske i en takt som är sam hälls eko nomiskt hållbar och med beaktande av hushållens ekonomi och före tagens kon kurrensförmåga.

Jämför reservation 33 (V, C) och 34 (MP).

Propositionen

I propositionen konstaterar regeringen att en förutsättning för att klimatarbetet ska lyckas är att kol, olja och gas fasas ut som bränslen såväl som råvara. Det innebär en stor förändring av energisystemen. Sveriges el- och vär meförsörj ning är i huvudsak fossilfri, men drivmedlen är fortfarande till stor del base rade på olja. Bränslen till transporter och arbets maskiner stod 2022 för cirka en tredjedel av Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser. Vidare an ger reger ingen att en långtgående elektrifiering av industrin och transport sektorn är nödvändig för att fasa ut kolet, oljan och fossilgasen.

Regeringen konstaterar också att en god tillgång till kostnadseffektiva biobränslen och ett väl utvecklat fjärrvärmenät är viktiga anledningar till Sve riges låga användning av fossila bränslen, särskilt i el- och värme pro duk tionen. För att minska utsläppen av växthusgaser från fjärrvärme pro duktionen bör dock utsorteringen av plastavfall från restavfall öka så att den fossila delen i avfallsförbränningen kan minska. Fossila utsläpp från energiåtervinning här rör till ca 90 procent från förbränning av plast. Regeringen ser starka syner gier mellan att öka materialåtervinningen och minska utsläppen i energisek torn.

Regeringen anger också att utsläppen av växthusgaser från inrikes trans porter behöver vara i princip noll senast 2045 för att Sverige ska kunna nå det långsiktiga klimatmålet. Det bör i huvudsak ske genom en elektrifiering av transportsektorn, men även genom ökad användning av fossilfria drivmedel och ökad transporteffektivitet. Regeringen avser mot bakgrund av detta att arbeta för en successiv utfasning av fossil bensin och diesel. Samtidigt anger den att det är viktigt att politiken för inblandning av hållbara fossilfria bränslen utgår från det tuffa ekonomiska läge som hushållen och företagen står inför.

Motionerna

För att bli kvitt beroendet av fossila bränslen behöver det satsas massivt på förnybar energi och på att elektrifiera stora delar av samhället. Detta synsätt redovisas i Miljöpartiets partimotion 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. Motio närerna föreslår en omställningslag för alla fossila processer i Sverige som syftar till att fasa ut kol, olja och fos silgas till 2030. Ett förslag om ett tillkän nagivande med den inriktningen finns i yrkande 58. Vi dare föreslås i yrkande 63 ett tillkännagivande om att upprätta och genomföra en nationell plan för utfasning av fossil energi, inklusive ett slutdatum för användning. Utöver detta vill motionärerna stoppa utvinningen av fossila bränslen och föreslår i yrkande 16 – utan närmare motivering – därför ett tillkännagivande till regeringen om att stoppa utvinningen av fossila bränslen, internationellt och i EU.

I kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 57 föreslås ett tillkännagivande om att EU:s förny bart direk tiv bör justeras så att det även inkluderar aktörer som till handahåller fossila bränslen. Motionärerna anser att samma rappor te rings skyldighet som läggs på importörer av förnybara drivmedel även ska gälla för de som importerar fossila drivmedel.

Genom lagstiftning kan det säkerställas att det inte görs några nyin ves ter ingar i fossil energianvändning. Detta framhålls i kommittémotion 2023/24:1519 av Elin Söder berg m.fl. (MP). Genom att lagstiftningen utveck las anser motio närer na att sådana investeringar kan stoppas i ett tidigt skede och i stället in riktas på det förnybara. I yrkande 23 begärs ett tillkän nagivande om att inga nyinvesteringar bör göras i fossil energi. Vidare vill motionärerna – liksom i den föregående refererade parti motio n 2023/24:996 (MP) – ha en omställ ningslag för alla fossila processer i Sve rige och de föreslår i yrkande 24 ett tillkännagivande till regeringen om detta. Även förslaget i partimotionen om att det ska upprättas en nationell plan för utfasning av fossil energi åter finns i den nu aktuella motionen – yrkande 25. Planen bör utarbetas med hjälp av myndigheter och alla andra berörda aktörer för att kol, olja och fossilgas ska kunna fasas ut på ett planerat och rättvist sätt.

I likhet med det som föreslogs i ovan refererade partimotion 2023/24:996 (MP) anser Elin Söderberg m.fl. (MP) i kommittémotion 2023/24:1519 yrkan de 21 att riksdagen genom ett tillkännagivande ska upp ma na regeringen att verka internationellt och inom EU för att stoppa utvin ningen av fossila bräns len. Motionärerna påpekar att Sverige i förhållande till sin storlek har ett mycket stort inflytande i EU och inter nationellt över klimatpolitiken, vilket är något som bör tas till vara. De understryker att det för var dag som går blir mer akut att stoppa ut vinningen av fossila bränslen, internationellt och i EU. Sverige måste därför verka med full kraft för att så ska ske.

Förslaget om ett tillkännagivande om en nationell plan i överensstämmelse med den nyss beskrivna finns även i kommittémotion 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Här inkluderar yrkandet även en preciserad slut tidpunkt för användningen av fossil energi till 2030. Motionärerna konsta terar att användningen av fossila bränslen är den huvudsakliga anledningen till att den globala medeltempe raturen stiger snabbare än någonsin. Motionärerna anser också att alla sub ventioner till fossil energi bör tas bort, och i yrkande 2 begär de därför ett tillkännagivande till regeringen om att avveckla alla sådana subven tioner.

Bakgrund och pågående arbete

Regeringens klimathandlingsplan

I skrivelsen Regeringens klimathandlingsplan (skr. 2023/24:59) redovisar reger ingen be döm ningen att det behövs förändringar av styrmedlen riktade mot konsum tionen av bensin och diesel. Det anges att det under 2024 ska tillsättas en utred ning inför perioden 2027–2030 för att analysera och ge underlag om huruvida och i så fall vilka styrmedel som kan utformas för att Sveriges åta ganden i EU ska nås på ett kostnadseffektivt och samhälls eko nomiskt effektivt sätt som säker ställer att inte orimligt höga kostnader för hushåll och näringsliv uppstår med risk för allvarlig påverkan på konkurrens kraften för svenska företag. Vidare konsta terar regeringen att klimatpolitiska styrmedel som pris sättning av växt hus gas utsläpp påverkar olika delar av samhället på olika sätt. Det bör därför ana lyseras hur fossil bensin och diesel ska kunna fasas ut på ett acceptabelt sätt som inte får skadliga effekter för delar av landet eller sam hället.

Regeringens bedömning är att det finns potential att förändra reduk tions plikten och därmed göra den till ett mer effektivt styrmedel. De ändringar som görs med anledning av genomförandet av förnybartdirektivet kan också kom ma att göra ett eventuellt inblandningskrav till ett kraftfullt verktyg för elek trifieringen. Regeringen anser att även andra samhälls ekonomiskt effek tiva styr medel än reduktionsplikten bör övervägas för att fasa ut fossil bensin och diesel i transportsektorn. Effektiva styrmedel kan också minska efterfrågan på bensin och diesel och därigenom påverka drivmedelspriserna på ett gynn samt sätt.

Bioekonomiutredningen om förnybara drivmedel

Här bör även den tidigare refererade Bioekonomiutredningens delbetänkande Förnybart i tanken – Ett styrmedelsförslag för en stärkt bioekonomi (SOU 2023:15) omnämnas i vilket det finns förslag som syftar till att underlätta för inhemsk produktion av flytande förnybara drivmedel och mellanprodukter i Sverige och som därmed kan bidra till en minskad användningen av fossila drivmedel. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

I sitt slutbetänkande En hållbar bioekonomistrategi – för ett välmående fos silfritt samhälle (SOU 2023:84) föreslog utredningen bl.a. att reger ingen ska lägga fram ett förslag till riksdagen om en nationell bio ekonomi strategi där övergripande mål, fokusområden och en plan för upp följning och utvär dering ingår samt en rad andra åtgärder som behöver vidtas inom ramen för en stra tegi. Även detta betänkande bereds inom Reger ings kansliet.

Skriftlig fråga om fossila subventioner

I januari 2024 besvarade statsrådet Elisabeth Svantesson en skriftlig fråga (fr. 2023/24:502) från Rickard Nordin (C) om hur regeringens ökning av fossila subven tioner går ihop med de internationella åtaganden som Sverige skrev under vid klimat topp mötet COP 28 i Dubai. Statsrådet anförde bl.a. föl jande i sitt svar:

Den förra regeringen pressade hushåll hårt med en hög reduktionsplikt och höga drivmedelsskatter. För att åstadkomma en inkluderande klimatom ställ ning behöver klimatpolitiken ta ett helhetsperspektiv för hela sam häl let. Det ska vara möjligt att bo, verka och leva i hela landet och sam tidigt vara en del av klimatomställningen. Legitimitet hos medborgarna är en förutsättning för omställningen. Av dessa skäl har regeringen sänkt skatten på drivmedel, sänkt reduktionsplikten och höjt avdraget för resor till och från arbetet. Regeringen har samtidigt presenterat en kli mat handlingsplan som ger goda förutsättningar att nå hela vägen till noll nettoutsläpp till 2045 […] en skatteutgift [ska] inte definitionsmässigt ses som ett stöd eller en subvention. Det är alltså missvisande att summera skatteutgifter som ett mått på hur effektiv och ambitiös ett lands klimatpolitik är.

Utöver detta redovisade statsrådet regeringens satsningar på bl.a. Klimatklivet, och vikten av en långsiktigt, hållbar elförsörjning som en nyckel till att klara klimatutmaningen. Regeringens åtgärder för att stärka förutsättningarna för investeringar i ny kärnkraft lyftes också fram i sammanhanget.

Tidigare riksdagsbehandling

I utskottets yttrande (yttr. 2023/24:NU2y) till miljö- och jordbruksutskottet i mitten av mars 2024 över följdmotioner om fossila bränslen med anledning av regeringens klimat handlingsplan (skr. 2023/24:59) – varav flera överens stäm de med de som även är ak tu ella i detta betänkande – redovisade utskottet uppfattningen att en suc cessiv ut fasning av fossila bränslen och driv medel är vik tig för omställ ning en, men utfasningen behöver ske i en takt som är sam hälls ekono miskt hållbar och med beaktande av hushållens ekonomi och före tagens kon kur rensförmåga. Av dessa skäl ansåg utskottet att miljö- och jord bruks utskottet borde avstyrka yrkandena.

Utskottets ställningstagande

En omfattande elektrifiering, inte minst av industri- och transportsektorerna, är en viktig nyckel till framgång när det gäller att fasa ut fossila bränslen. Ut skottet förordar därför fullt fokus på utbyggnaden av olika for mer av elpro duktion, infrastruktur för kraftöverföring, reformering av el mark naden etc. snarare än ett allt för ensidigt fokus på utfasning av fossila bränslen innan fossilfria alternativ finns på plats. En särskild omställningslag utöver klimat lagen eller en särskild plan för utfasningen utöver de krav som ställs i klimat lagen anser utskottet därför inte vara nödvändig i dagsläget.

Utskottet vill också påminna om att det i ett yttrande till miljö- och jord bruks utskottet så sent som i mars 2024 föreslog att miljö- och jordbruks ut skot tet skulle avstyrka motionsyrkanden på temat utfasning av fossila bränslen med motiveringen att en suc cessiv ut fasning av sådana bränslen och driv medel är vik tig för omställ ning en men att utfasningen behöver ske i en takt som är sam hälls ekono miskt hållbar och med beaktande av hushållens ekonomi och före tagens kon kur rensförmåga.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Värme och kraftvärme

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om värme och kraftvärme. Ut skot tet hän visar bl.a. till att det för närvarande pågår beredning inom Regeringskansliet av ett förslag till en nationell kraft- och fjärr vär me strategi och till det förestående genomförandet av EU:s nyligen revi de rade energieffektiviseringsdirektiv i vilket det bl.a. ställs hög re krav på att främja integrationen av förnybar energi och spill värme i system för fjärrvärme och kylning.

Jämför reservation 35 (V, C) och 36 (MP).

Propositionen

Flera olika uppvärmningssätt konkurrerar med varandra på värmemarknaden. De viktigaste är fjärrvärme, som dominerar uppvärmningen i flerbostadshus, följt av elvärme (inklusive värmepumpar), och ved/pellets som främst används i småhus. De olika uppvärmningssätten interagerar med elsystemet på olika sätt.

Regeringen redovisar bedömningen att fjärr- och kraftvärmens roll för kli mat- och energiom ställ ningen bör tydliggöras och dess bidrag till elsys temet bör värderas korrekt på elmarknaden. Regeringen konstaterar att fjärrvärme näten har bidragit till att Sverige kostnadseffektivt nästan helt har kunnat fasa ut fossila bränslen i värmeproduktionen.

Fjärrvärmenäten möjliggör integre ring av olika energisystem och sektorer, vilket skapar förutsättningar för att effektivt ta vara på restvärme från bl.a. industrier och avfallsförbränning, pro ducera el effektivt och frigöra kapacitet i elnäten. Fjärrvärmen bidrar även till ökad försörjningstrygghet i energiför sörjningen. Fjärrvärmenäten har ock så potential att bidra till att stabilisera elpri set genom att vid låga eller negativa elpriser använda el i värmepumpar eller elpannor.

Den 15 december 2023 redovisade Energimyndigheten ett uppdrag att ta fram förslag till en fjärr- och kraftvärmestrategi (I2022/01373), vilken inne håller ett antal förslag för att bl.a. bättre ersätta kraftvärmen för dess bidrag till energisystemet. Enligt vad som anges i propositionen bereds rapporten inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att fortsätta att verka för en hållbar ut veckling av fjärrvärmesektorn som gynnar elektrifieringen och en trygg ener giförsörjning.

Regeringen redovisar också bedömningen att utvecklingen av värmemark naden bör följas upp kontinuerligt så att fjärrvärmens potential att bidra till elektrifieringen tas till vara på ett effektivt sätt samtidigt som kostnaderna för kunderna hålls nere.

Motionerna

I partimotion 2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 11 begär motionärerna ett tillkännagivande om att se över möjligheten att sätta upp ett mål om att inga perma nent hus ska värmas upp enbart med direktverkande el eller olja efter 2025. Ener gi myn digheten bör få i uppdrag att samordna och följa arbetet med att nå detta mål samt att föreslå eventuella ytterligare åtgärder som behöver genom föras för att nå det.

Kraftvärmen beskrivs i kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) som en fantastisk tillgång i Sveriges energisystem. Motionärerna anför att kraftvärmen är ett stabilt och reglerbart kraftslag som kompletterar den variabla sol- och vind ener gin och avlastar elsystemet genom att nyttja annan energi för upp värm ning. I yrkande 73 efterfrågar de därför ett tillkän nagivande till regeringen om att ta fram förslag på en sammanhållen strategi för att stärka kon kurrenskraften för kraftvärmen, som syftar till att fasa ut den sista fossila andelen.

Linus Lakso m.fl. (MP) anför i kommittémotion 2023/24:1527 att det finns en betydande potential att utnyttja spillvärme mer effektivt, men då behövs planering, sam ordning och incitament. Ett förslag till tillkännagivande om att utnyttja spill värme mer effektivt finns i yrkande 26.

Bakgrund och pågående arbete

Det reviderade EU-direktivet om energieffektivisering

Bakgrunden till det reviderade EU-direktivet om energieffektivisering (EED) är kopplad till EU:s bredare mål att minska växthusgasutsläppen och öka energi effektiviteten som en del av 55-procentspaketet.

I direktivet uppmuntras användningen av spillvärme som en del av EU:s övergripande strategi för att öka energieffektiviteten och minska beroendet av fossila bränslen. Det reviderade direktivet specificerar att medlemsstaterna bör främja integrationen av förnybar energi och spillvärme i fjärrvärmesystemen. Sverige, som visserligen redan har en välutvecklad infrastruktur för fjärr vär me, kan behöva göra anpassningar i sina fjärrvärmesystem för att öka inte gra tionen av spillvärme. Detta kan innefatta investeringar i ny teknik eller uppgra deringar av befintliga system för att förbättra effektiviteten och uppfylla de nya EU-kraven. Sverige kommer också att behöva rapportera om framstegen och effektiviteten i genomförandet av dessa åtgärder som en del av sina regel bundna uppdateringar till EU. Detta krav på rapportering och översyn syftar till att säkerställa att målen för energieffektivitet och integrering av spill värme uppnås.

Interpellation om kraftvärmens förutsättningar

I februari 2024 riktade Isak From (S) en interpellation (ip. 2023/24:436) till statsrådet Ebba Busch om kraftvärmens förutsättningar Interpellanten ville veta om statsrådet har för avsikt att ta några initiativ för att förbättra förutsätt ningarna för den bioenergieldade kraftvärmen. I sitt svar den 27 februari 2024 anförde statsrådet bl.a. följande:

Inledningsvis kan jag konstatera att regeringen och jag delar Isak Froms be dömning att kraft- och fjärrvärmen utgör en central del av det svenska energisystemet. Förutom att bidra med en närmast fossilfri värme- och el produktion har kraftvärmen ofta en central roll för den lokala effektför sörj ningen och bidrar till hög energieffektivitet – något av det viktigaste man kan få.

Den 15 december 2023 inkom Statens energimyndighet med sin slut redovisning av regeringsuppdraget att ta fram förslag till en strategi för en långsiktigt hållbar utveckling av fjärr- och kraftvärmesektorn. Därutöver publicerade Energimarknadsinspektionen den 31 januari 2024 en prome moria med slutsatser från den analys som myndigheten gjort av fjärrvär me marknaden mot bakgrund av den senaste tidens prishöjningar.

Båda myndigheterna lämnar ett flertal förslag på åtgärder som syftar till att förbättra förutsättningarna för kraft- och fjärrvärme, både för kun derna och för leverantörerna. Regeringskansliet analyserar nu myndig he ternas förslag, men det är tyvärr för tidigt att säga vilka åtgärder som kan bli aktuella för regeringen att gå vidare med.

Statsrådet nämnde också att särskilda utredare har fått i uppdrag att se över så väl elmarknaden som den svenska skogspolitiken samt att kraft- och fjärr värmen även påverkas av totalförsvarsplaneringen, efter som den innebär öka de krav på att stärka beredskapen inom vär mesektorn. Kraftvärmen anges även ha betydelse för elberedskapen.

Uppvärmning av bostäder med olja och direktverkande el

I en av motionerna efterfrågas ett mål för avveckling av direktverkande el och olja för uppvärmning av permanentbostadshus. Därför kan det finnas skäl att redovisa att Energimyndighetens statistik visar att olja under 2022 svarade för ca 1 procent av energi använd ningen för uppvärmning och varmvatten pro duk tion i småhus med per ma nentboende. Motsva ran de andel för fler bostads hus var ca 0,1 procent. Di rek t verkande el kan användas både i kom bination med andra uppvärm nings källor och som den enda uppvärm nings källan. I de fall enbart direktverkande el används motsva rar det ca 7,5 procent av den totala energi användningen i små hus med per ma nentboende. Energi myn digheten sam lar för närvarande in uppgifter om upp värm ning av fritids bostäder. Den senaste un dersökningen med den inrikt ningen gjordes 2011. Myndigheten har inga upp gifter om uppvärmning med direktverkande el i flerbostadshus.

Tillvaratagande av spillvärme

I Energimyndighetens ovan nämnda förslag till fjärrvärme- och kraft vär me strategi (ER 2023:27), som alltså presenterades i december 2023, ägnas kapi tel 10 åt frågor om spillvärme och dess roll i ett framtida energi sys tem. Myn dig heten konstaterar bl.a. att det i och med industrins omställning kan uppstå stora mängder spillvärme, vilken kan komma att nyttjas för upp värm ning. Mot bakgrund av den roll vätgasen kan få som energibärare i fram tidens ener gisystem ägnas särskilt fokus i rapporten åt vät gasens möjlig het att stärka fjärrvärmen.

Energimyndighetens redovisning utmynnar bl.a. i ett förslag om en uppda te ring av lagen (2014:268) om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet, där det anges att fjärrvärme- och indu stri aktörer ska genomföra en kostnads-nyttoanalys för att utröna om det är lönsamt att ta vara på spillvärme i ett fjärrvärmenät när de planerar för en ny anläggning eller ett nytt nät. Lagen kommer att behöva revideras i enlighet med de ovannämnda nya kraven i det reviderade energieffektiviserings direk tivet (EED) till att omfatta fler aktörer samt lägre trösklar. I sam band med denna revidering anser Energimyn digheten att lagen bör komplet teras med en lokaliseringsaspekt för att aktörer även ska behöva ta hänsyn till om de kan lokalisera sig på en ”bättre” geo grafisk plats för att maximera avsättning för eller inköp av spillvärme.

Vidare konstaterar myndigheten att en förutsättning för att kunna tillvarata så mycket spillvärme som möjligt är tidig samverkan mellan energibolag och industrier samt andra aktörer som kan nyttja spillvärmen. I de fall sam verkan kan ske redan på etableringsstadiet, eller vid ombyggnad, kan det öka den ömsesidiga förståelsen för respektive process och eventuella anpass ningar gö ras för att kunna ta till vara spillvärmen. En sådan sak är t.ex. att fjärr vär meföretag vill ha relativt höga temperaturer (runt 90 gra der) på spill värmen medan industrier har incitament att hålla nere tem pe raturerna för att minska sina förluster.

Myndigheten pekar också på regionala värme- och kylaplaner som viktiga verktyg för att kunna ta vara på spillvärme liksom att koppla ihop fjärr värme sys tem. Här nämns bl.a. möjligheterna att koppla samman näten i Boden och Luleå för att bättre kunna ta till vara den stora mängd spillvärme som förväntas uppkomma till följd av den tilltänkta vätgasproduktionen i området.

Det bör även nämnas att Energimyndigheten har identifierat flera lokala ini tiativ som utgår från att det finns industriella processer som har värmeöver skott. Det kan handla om restvärme från pappers-, stål- eller kemiindustrier men även från elektrolysörer och datacenter. Sådana restenergiresurser väntas dessutom öka kraftigt inom det närmaste decenniet. Samtidigt används stora mängder biobränsle, restprodukter och avfall, el och i vissa fall även fossilt bränsle för att producera värme till hushåll, lokaler och industrier. Myn dig he ten anger att dessa resurser kan frigöras för annan användning genom match ning av restvärme och värmebehov inom indus tri och samhälle och där med kan koldioxidut släppen minska.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden om värme och kraftvärme (bet. 2022/23:NU17). Utskottet avstyrkte motionerna bl.a. med hänvisning till Energi myndighetens pågående arbete med att ta fram en fjärr- och kraft vär me stra tegi.

Utskottets ställningstagande

Fjärr- och kraftvärmen är mycket viktiga delar i det svenska energisystemet och värdefulla tillgångar som kan bidra till att underlätta övergången till en mer kostnadseffektiv och hållbar energiför sörjning i Sverige. Därför ser utskottet positivt på att regeringen i propositionen säger sig ha för avsikt att fortsätta att verka för en hållbar utveckling av fjärrvärmesektorn som gynnar både elektrifieringen och en trygg energiförsörjning. Utskottet ser det också som värdefullt att regeringen anser att utvecklingen av värmemarknaden bör följas upp kontinuerligt så att fjärrvärmens potential att bidra till elek tri fie ringen tas tillvara på ett effektivt sätt samtidigt som kostnaderna för kund erna hålls nere.

Utskottet vill i sammanhanget också framhålla fjärr- och kraft värmens bi drag till minskat beroende av importerade fossila bränslen, deras användning av inhemska restprodukter från skogsindustrin och därmed poten tialen inom området att på sikt även uppnå negativa koldioxid ut släpp genom bio-CCS-teknik.

I några av motionerna efterfrågas en nationell kraft- och fjärrvärmestrategi. Utskottet kan konstatera att Energimyndigheten så sent som i december 2023 presenterade ett förslag till en sådan strategi och att detta förslag bereds inom Regeringskansliet. I förslaget berörs också frågor om hur spillvärme kan tas till vara och därmed en effektivare energianvändning.

Utskottet noterar även att det nyligen reviderade energieffektiviserings direk tivet (EED) bl.a. syftar till att främja integrationen av förnybar energi och spillvärme i system för fjärrvärme och kylning. Detta innebär strängare krav för att in klu dera spillvärme i dessa system som en del av EU:s mål för att öka pri mär energins effektivitet och minska beroendet av fossila bränslen. Bestäm mel serna i direktivet ska vara införlivade i den svenska lagstiftningen senast den 11 oktober 2025.

Förslaget i en motion om ett särskilt mål för avveckling av direktverkande el och olja för uppvärmning av permanentbostadshus bör lämnas utan vidare åtgärd av riksdagen. Sådana uppvärmningsformer är numera av marginell bety delse och utskottet bedömer inte heller att det sker någon tillväxt på om rådet, snarare tvärtom. Med ett allt större fokus på effektiv energi använd ning och förnybara energikällor är utskottet övertygat om att dessa uppvärm nings alter nativ snart kommer att vara utraderade i Sverige och då även utan att det sätts upp ett särskilt mål för detta.

Avslutningsvis vill utskottet även framhålla vikten av konkurrenskraftiga och långsiktiga villkor för fjärr- och kraftvärmesektorn. När det gäller yrkan den om att upp rätta strategier vill utskottet hänvisa till beredningen av Energi myndig hetens ovannämnda förslag till fjärr- och kraft vär mestrategi som nu bereds inom Regerings kans liet.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Vissa internationella energifrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om vissa internationella ener gi frågor. Utskottet delar regeringens bedöm ning att Sverige bör ta en aktiv roll i prioriterade internationella energi sam arbe ten och till sam mans med andra likasinnade län der bidra till att påskynda energi om ställningen globalt. Däremot anser utskottet inte att det är moti ve rat att tillstyrka de motionsyrkanden om inter natio nella ener gi frågor som är aktuella i detta avsnitt.

Jämför reservation 37 (S) och 38 (V).

Propositionen

I propositionen redovisar regeringen att Sverige deltar i ett flertal multilaterala, bilaterala och regionala energisamarbeten på både politisk och teknisk nivå. Några av de som nämns i propositionen är Internationella energibyrån (IEA) Clean Energy Ministerial, Mission Innovation, Internationella byrån för förny bar energi (Irena), International Solar Alliance och OECD:s kärnenergibyrå (NEA). På nor disk nivå sker samarbete inom ramarna för Nordiska minister rådet.

Regeringen gör bedömningen att Sverige bör ta en aktiv roll i prioriterade internationella energisamarbeten och tillsammans med andra likasinnade län der bidra till att påskynda energiomställningen globalt. Sveriges engage mang i internationella energisamarbeten bör bedrivas på ett långsiktigt och effektivt sätt och följa nationella prioriteringar där elektrifiering och försörj nings trygg het är centrala områden.

Motionerna

Det s.k. IPCEI-regelverket berörs i kommittémotion 2023/24:2631 av Fredrik Olovsson m.fl. (S). Detta regelverk gäller viktiga projekt av gemensamt euro peiskt in tresse och är ett sätt att ge statligt stöd för att främja banbrytande innovation och infrastruktur av stor betydelse för miljö-, energi- och transport politiken. Motionärerna konstaterar att Sverige var det enda land i EU som ini tialt hade fler än ett projekt som omfattades av IPCEI-regelverket och mo tio närerna vill att reger ingen fortsätter att lista projekt enligt regelverket och ser över på vilket sätt detta kan möjliggöras. Ett tillkännagivande med den inriktningen föreslås i yrkande 8.

Lorena Delgado Varas m.fl. (V) lyfter i kommittémotion 2023/24:989 fram det inter na tio nella energistadgefördraget (ECT) som har slutits mellan ett fem tiotal län der, framför allt EU-länderna och vissa länder i Centralasien. Avtalet inne håller en investeringsskyddsklausul som gör det möjligt för bolag att stämma stater utan för det ordinarie rättsväsendet. Eftersom avtalet inte lever upp till globala klimat- och miljökrav och kan under minera länders klimat- och miljöarbete fö re slår motionärerna i yrkande 17 ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för att Sverige lämnar ECT.

Bakgrund och pågående arbete

Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse

Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (important projects of com mon European interest, IPCEI) är ett regelverk som möjliggör för ett land att ge statsstöd på en högre nivå än vad som annars är möjligt. Regelverket syftar till att främja gränsöverskridande forsknings-, utveck lings- och investe rings projekt av särskild betydelse för europeisk utveck ling.

IPCEI är stora innovationsprojekt som ofta medför en hel del risker och som kräver en samordnad insats och gränsöverskridande investeringar från offentliga myndigheter och industrier i flera medlemsstater för att förverkligas. De riktar sig särskilt till nya områden som inte realiseras på grund av olika marknadsmisslyckanden. Deltagande medlemsstater ansöker gemensamt till EU-kommissionen om att få stödja projekten med en viss nivå av statsstöd.

Reger ingen har gett Energi myndigheten i uppdrag att möjliggöra för företag med vätgasprojekt som Sverige kan stödja att anmäla intresse för att delta i IPCEI Vätgas. Sverige har anmält och fått det s.k. Hybrit-projektet godkänt inom denna IPCEI. Energi myndigheten informerar om, samordnar och planerar an sök ningsprocessen för IPCEI Vätgas. Myndig hetens uppdrag ska delredovisas årligen senast den 1 mars samt slutredovisas se nast den 15 juni 2028. Sedan slutet av 2023 pågår ett arbete med att utveckla använd ningen av IPCEI även inom andra områden. Regeringen har ännu inte tagit ställning till att delta i något av dessa.

Sverige deltar även i två IPCEI-projekt inom batteriområdet. Det ena är ge nom Swedish Electric Transport Laboratory (SEEL) för etablering av ett elek tromobilitetslabb och det andra genom Northvolt för utveckling av batteri celler och utbyggnad av ett elektrifieringscampus för batteriforskning i Väster ås. Båda dessa projekt innefattar deltagare från hela värdekedjan från mate rial utvinning till återvinning och syftar till att stärka utveck lingen av en kon kurrenskraft batterivärdekedja inom EU.

Energistadgefördraget

Energistadgefördraget (Energy Charter Treaty, ECT) är ett multilateralt fördrag som undertecknades 1991 av ett femtiotal östliga och västliga industri länder med syftet att främja gränsöverskridande handel och investeringar inom energiområdet. För hand ling arna för att skapa ett rättsligt bindande ramverk för samarbetet slutför des under 1994 och fördraget godkändes av riksdagen 1996 (prop. 1995/96:98, bet. 1995/96:NU14). Fördragets investeringsskyddsregler, med möjlighet till bindande internationell skiljedom, utformades med avsikten att öka möjlig heterna till och intresset för utländska direktinvesteringar inom energi om rådet. Sverige är part i fördraget både i egenskap av enskild stat och som medlem i EU och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom).

Under senare år har det funnits diskussioner inom EU om behovet av att modernisera ECT för att bättre återspegla dagens energiförsörjningssituation och de mål som EU har satt upp för klimatförändringar och hållbar utveckling. Många EU-länder och institutioner har uttryckt en önskan om att se ett upp daterat fördrag som överensstämmer med Parisavtalet och EU:s egna klimat mål.

I juni 2022 nåddes en principöverenskommelse inom EU om moder ni seringen av ECT. Denna överenskommelse skulle, när den väl godkänts och ratificerats, underlätta hållbara investeringar i energisektorn genom att skapa en sammanhängande och uppdaterad ram. Dessutom innebär princip överens kom melsen bättre rättssäkerhet och en hög nivå av investerings skydd sam ti digt som den bidrar till att uppnå målen i Parisavtalet. Förslaget till moder ni se rat fördrag tillåter parterna att exkludera nya fossila bränsle inves teringar från investerings skydd och suc cessivt avveckla skyddet för be fint liga inves teringar inom en kortare tidsram än vid ett utträde ur ECT.

Överenskommelsen fick dock inte stöd i EU:s ministerråd eftersom en blockerande minoritet medlemsländer inte kunde ställa sig bakom förslaget.

Enligt uppgift från Klimat- och näringslivsdepartementet i april 2024 står regeringen fortfarande bakom den principöverenskommelse som nåddes i juni 2022, dvs. Sverige anser – tillsammans med en majoritet av EU:s medlems län der – att de revideringar som EU har förhandlat fram under moderniserings processen ska godkännas.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2022 behandlade utskottet förslag med koppling till ECT (bet. 2021/22:NU19). Vid detta tillfälle konstaterade utskottet att det pågick för hand lingar om att modernisera fördraget och att kommissionens för hand lings mandat bl.a. innebär att det inte ska finnas något tolkningsutrymme i fråga om staters rätt att införa regler för att uppnå Paris avtalet och andra miljö mål. Sve rige har bl.a. ställt sig bakom EU:s förslag om att ta bort och helt fasa ut inves teringsskyddet för investeringar i fossila bräns len. Sammantaget ansåg utskot tet att det pågick ett arbete i linje med det som då efterfrågades i mo tionerna och att dessa därför kunde avslås av riksdagen.

Utskottets ställningstagande

Energirelaterade utsläpp utgör en betydande del av de globala växthusgas utsläppen. Detta understryker vikten av att främja den globala energi omställ ningen för att därigenom uppfylla internationella överenskommelser om att begränsa den globala uppvärmningen. De insatser som görs för att uppnå de mål som dessa överenskommelser innefattar är inte bara en miljö mässig nöd vändighet utan fungerar även som en katalysator för teknisk innovation och eko nomisk utveckling. Sverige kan bidra med utsläppsmins kande åtgärder och kolinlagring nationellt, men små enskilda länders insatser kan inte i sig självt lösa globala miljöproblem.

Enligt utskottets uppfattning är således internationella energisamarbeten viktiga för att nå dessa klimatmål. Utskottet delar därför regeringens bedöm ning att Sverige bör ta en aktiv roll i prioriterade internationella energi sam ar be ten och tillsammans med andra likasinnade län der bidra till att påskynda energi omställningen globalt. Sveriges engage mang i internationella energi sam arbeten bör bedrivas på ett långsiktigt och effektivt sätt och följa nationella prioriteringar där elektrifiering och försörj nings trygg het är centrala områden. Detta är inte bara ett sätt att minska de globala utsläppen av växthusgaser utan också en möjlighet för Sverige att dela med sig av sin ledande expertis inom områden som t.ex. hållbar energiteknik och kvalificerade energisystem. Ett aktivt svenskt engagemang i internationella energisamarbeten gynnar även nationella in tressen genom att erbjuda tillgång till värdefulla erfarenheter, öka möj lig heterna till export av svensk grön teknologi och bidra till att påskynda energi omställningen globalt.

När det gäller det som efterfrågas i en av motionerna om att Sverige bör engagera sig i fler projekt inom ramen för EU:s s.k. IPCEI-regelverk kan ut skottet med sin begränsade kunskap om erfarenheterna från de projekt Sverige hittills har varit engagerat i inte förbehållslöst förorda att riksdagen uttalar sig positivt om ytterligare satsningar på fler IPCEI-projekt. Av det skälet bör riks dagen avslå motionen i den aktuella delen.

Beträffande ECT, som berörs i en av motionerna, är utskottet inte berett att i dagsläget förorda ett svenskt utträde utan anser att en modernisering av för dra get alltjämt bör eftersträvas som ett förstahandsalternativ. Detta är också den hållning som flera andra av EU:s med lemsstater står bakom.

Utskottet ser mot denna bakgrund inte att det är motiverat för riksdagen att göra några tillkännagivanden i linje med vad som föreslås i motionerna. Samt liga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Övriga energipolitiska frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett antal motionsyrkanden om övriga ener gipolitiska frågor. Dessa handlar bl.a. om till stånds pro ces ser, ersätt ningar vid markintrång och den kommu nala energi- och klimat rådgivningen.

Jämför reservation 39 (S), 40 (SD), 41 (V, MP) och 42 (C) samt särskilt yttrande 2 (SD).

Propositionen

Tillståndsprocesser

Av det som har redovisats tidigare framgår det att regeringen anser att en ut vecklad energiplanering ska ge ökad kunskap om och förståelse för samhällets och energisystemets behov samt bättre samordning och samverkan mellan berörda aktörer. Syftet är att uppnå tidig hantering av målkonflikter och mer effektiva plan- och tillståndsprocesser.

Regeringen konstaterar vidare att det för att det ska vara möjligt att expan dera elpro duktionen i enlighet med planeringsmålet krävs effektiva till stånds pro ces ser som möjliggör en snabb utbyggnad. Olika kraftslags påverkan på mil jö och samhälle behöver förstås och tas hänsyn till i det fortsatta arbetet med att effektivisera tillståndsprocesserna.

Regeringen redovisar att den har vidtagit flera åtgär der för att förbättra till ståndsprocesserna. Miljöprövningsutredningen (dir. 2020:86) redo visade i juni 2022 sitt betänkande Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33). Betänkandet har remitterats och be redning på går för närvarande inom Regeringskansliet. Ytterligare åtgärder som vid tagits är en fortsatt insamling av uppgifter om samråd och prövning samt fortsatt ut veckling av organisation och samverkansformer i miljöpröv nings sys temet. Regeringsprövnings utred ningen (dir. 2022:26) har i uppdrag att se över regeringens roll som prövningsmyndighet i en modern och effektiv miljö pröv ning. Regeringen har även tillsatt Miljötillstånds utred ningen (dir. 2023:78). Vidare har ytterligare medel tillförts för tillstånds pröv ning hos Na tur vårds verket, domstolarna och länsstyrelserna i samband med budgetpro po sitionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20).

I propositionen anger regeringen att den regionala nivån är viktig, t.ex. genom länsstyrelsernas uppgift att ta fram energi- och klimatstrategier och regionala handlingsplaner för elektrifiering. Detta arbete är ett sätt att ge natio nella mål och planeringsunderlag en regional kontext för ökat genomslag i plan- och tillståndsprocesser. För att öka samordning och samverkan mellan berörda aktörer för att uppnå mer effektiva plan- och tillståndsprocesser och tidig hantering av målkonflikter har medel också tillförts för nationella, regio nala och lokala insatser för energiplanering.

När det gäller tillståndsprocesser för utbyggnad av elnätet redovisar reger ingen bedömningen att dessa bör förkortas, effektiviseras och göras mer för utse bara. Tilldelning av anslutningskapacitet till elnätet bör ske genom en trans parent process baserad på välunderbyggda behov, och kapacitet bör till de las på ett harmoniserat sätt oavsett var i elsystemet anslut ningen sker.

Lagring av el

I propositionen konstaterar regeringen att elmarknaden behöver utvecklas för att stärka aktörernas incitament att leverera de nyttor som krävs för ett välfungerande och effektivt elsystem. Det handlar bl.a. om kapacitet att lagra energi.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras i syfte att tydlig göra systemansvaret, öka leveranssäkerheten och robustheten, skapa lång sik tiga planeringsförutsättningar samt ge fossilfria kraftslag och flexibla resurser mark nadsmässig ersättning för de nyttor de bidrar med (dir. 2024:12). Upp draget ska redovisas senast den 25 april 2025.

En utvecklad energiplanering

För att planeringsmålet och leveranssäkerhetsmålet för elsystemet ska kunna uppnås på en avreglerad elmarknad där många samhällsintressen behöver vägas mot varandra anser regeringen att planeringen av energisystemet måste utvecklas. En utvecklad energiplanering ska ge ökad kunskap om och för ståelse för samhällets och energisystemets behov samt bättre samordning och sam verkan mellan berörda aktörer. Syftet är att uppnå tidig hantering av mål konflikter och mer effektiva plan- och tillståndsprocesser. I propositionen redo visar regeringen budgetsatsningar och uppdrag som syftar till att utveckla energiplaneringen.

Drivmedelsberedskap

I propositionen redovisar regeringen bedömningen att en trygg drivme dels beredskap behövs även när fordonsflottan i allt högre grad elektrifieras. Den svenska drivmedelsbered skapen bör därför vidareutvecklas och även inklu dera fossilfria drivmedel. Särskilt bör möjligheten till inhemsk produktion av fossilfria bränslen tas till vara. Här nämner regeringen särskilt att fossilfria e ‑ bränslen och biobränslen som tillverkas genom inhemsk produktion har en positiv inverkan på den nationella drivmedelsberedskapen samtidigt som de möjliggör en utfasning av fossilbränslen.

Motionerna

Sverige ska ha högt satta miljömål för industriell verksamhet med välfun ger ande samråd med berörda intressen, anförs det i kommittémotion 2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S). Däremot är det besvärande att till stånds pro ces serna inte sällan är långa och svårförutsägbara. Inves ter ingar i el näts- och elpro duktionsutbyggnad riskerar därmed att påtagligt försvåras. I yrkande 8 efter frågar motionärerna ett tillkännagivande om snab bare och effek tivare tillståndsprocesser. I motionen redo visas ett antal åtgärder som motionärerna anser kan effektivisera tillstånds giv ningen. Det handlar t.ex. om ökade resurser till Energimarknadsinspektionen och om att reformera ramver ken för miljöprövningar som har före slagits av flera olika utredningar.

I kommittémotion 2023/24:779 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) redovi sas uppfattningen att det är centralt för Sverige att driva frågor om hög säkerhet och standard när det gäller elektricitet i allmänhet, samt kompetens och yrkes er farenhet hos utövare av dessa tjänster. Modern styrteknik och särskilda reserv kraftnät om nämns samt att Energimyndigheten bör ges i uppdrag att för stärka försörj ningstryggheten för samhällsviktiga verksamheter. I yrkan de 7 begär motionärerna ett tillkännagivande till regeringen om att den borde över väga att stärka arbetet med energisä ker het.

Rickard Nordin m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2453 yrkande 41 ett tillkännagivande om att se över möjligheten att införa en energi dekla ration på personbilar vid nybils för säljning som är tydlig och jäm för bar samt klargör livscykelpers pek tivet och stär ker konsument infor ma tionen. Motio närerna lyfter även fram behovet av beredskapslagring av driv medel. De kon staterar att det i takt med att andelen eta nol, biodrivmedel och andra förnybara bränslen ökar kan bli aktuellt att be redskapslagra också dessa drivmedel. Motio närerna vill ge ansvarig myndighet i upp drag att beakta ett eventuellt behov av att inkludera etanol och biogas i bered skapslagringen av drivmedel. Därför begär de i yrkande 58 ett tillkännagivande om behovet av beredskaps lagring av fossilfria drivmedel. Vidare vill motionärerna öka pro dukters kol dioxidtransparens och anser att det ska införas krav på ursprungs garantier för elproduktion på timbasis i stället för på årsbasis samt att det bör införas nya standarder för ursprungsredovisning för drivmedel och vätgas. När allt fler kon sumenter och industrier ser hur mycket koldioxid deras inköp resulterar i skapas en möjlighet att bättre matcha utbud och efterfrågan av förnybar pro duktion, vilket motionärerna i sin tur anser kommer att kraftigt stimulera utbygg na den av förnybar energiproduktion. I yrkande 61 begär de därför ett tillkännagivande om att se över möjligheten att stärka kundkraften och kol dioxid transparensen, exempel vis genom att justera systemet med ur sprungs garantierna så att de redo visas året om, timme för timme.

Tillståndsprocesser berörs i kommittémotion 2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP). I yrkande 6 efterfrågas ett tillkännagivande om att genomföra prio riterade åtgärder från Klimat rätts ut redningen och Miljöpröv nings utred ningen för att förkorta tillstånds pro ces serna utan att försämra näringslivets miljö ar bete. För att potentialen i utbygg naden av förnybar energi ska realiseras krävs det enligt motionärerna en kraftsamling för snabbare till stånds processer samt reformer och incitament som ökar accep tansen för ny för nybar elpro duktion. I yrkande 8 begär motionärerna ett tillkännagivande om att ta fram en na tionell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för ener gilager. Detta syftar till att stimulera och snabba på investeringar i tekniker som balanserar energisystemet. Storskalig energilagring som nämns i motio nen är pumpkraft, värmelagring och vätgaslagring.

Liksom i den föregående motionen lyfter Mikael Larsson m.fl. (C) i kom mitté motion 2023/24:2456 upp frågan om beredskapslagring av fossilfria driv me del. Syftet är att möjliggöra en omställning till gröna drivmedel inom total försvaret. Arbetet behöver göras i en kontinuerlig och tydlig dialog med För svarsmakten och För sva rets materielverk. I yrkande 8 efterfrågar motio närerna ett tillkännagivande om att ansvarig myndig het bör ges i uppdrag att beakta ett eventuellt behov av att inkludera eta nol, bio gas och andra förnybara bränslen i beredskapslagringen av driv medel.

Katarina Luhr m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:902 yrkan de 3 ett tillkännagivande om att stärka Ener gimyndighetens arbete med energi- och klimatrådgivare. Även Linus Lakso m.fl. (MP) tar i kommitté motion 2023/24:1527 upp behovet av ökad till gång till infor mation. Motio närerna vill att alla ska kunna få rådgivning, och för att säkerställa det vill de fördubbla antalet kommunala energirådgivare. I yrkande 22 finns ett för slag om ett till kännagivande med den inriktningen.

I motion 2023/24:1824 av Monica Haider (S) föreslås ett tillkännagivande om att se över möj ligheten för staten ta ett större ansvar för lagerhållningen av elnäts stolpar i trä. Motionären påpekar att elnätet är en av de viktigaste infra struk turerna och följaktligen något som behöver värnas. Elnätsstolpar i trä är en ökande och betydande del av infrastrukturen i Sverige och motionären anser att lagerhållning av stolparna i högsta grad är ett samhällsintresse.

Sverige behöver ställa om till förnybar energiproduktion för att uppnå kli mat målen, anför Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C) i motion 2023/24:1250. Kraftproduktion och elnät behöver byggas ut i sam verkan med markägare, och kommunerna behöver ta beslut tidigare än i dag om ifall de kommer att säga ja eller nej till etableringen. I yrkande 1 begär motionärerna ett tillkännagivande om att utreda hur en övergripande bedöm ning kan ske vid utbyggnad av förnybar energi och att kommunernas inställ ning bör komma in i ett tidigare skede av planeringsprocessen. Motio närerna understryker också vikten av att markäga re får relevant ersättning vid mark intrång för de inkoms ter som försvinner vid ianspråk tagandet av mark, men det behöver också ingå en värdering av de fram tida förluster som upp kom mer när inte marken kan användas till det man använde den till tidigare. I yrkande 2 föreslår motio närerna ett tillkännagivande om att tillsätta en utred ning om hur ersätt ningen kan ses över för markägare vid större infra struk turprojekt så att de kan ersättas för både nuvarande och framtida ekono miska förluster. Vidare efterfrågar motio närerna i yrkande 3 ett tillkännagivande om att tillsätta en utred ning om hur planeringen på lokal, regional och nationell nivå kan integreras bättre. Motionärerna påpekar att energi omställ ningen kräver en regional och nationell planering som även be höver samord nas för att kunna få till en sammanhållen planering av infra strukturen. Genom gemensam pla nering an ser motionärerna att fler hän syn kan tas redan i planeringsstadiet, och på så sätt för enk las energi omställningen.

I motion 2023/24:962 av Emma Berginger och Emma Nohrén (båda MP) anförs att biomassa kan förädlas till olika sorters produkter i anläggningar som kallas för bioraffina de rier. Dessa kan exempelvis ut vecklas till produkter som sub stituerar fossila produkter, men även restpro dukterna kan bli t.ex. biogas och biogödsel. Motionärerna anser att Sverige behöver fler bioraffi naderier och föreslår där för i yrkande 3 ett tillkännagivande om att stödja etablerandet av bioraffi naderier.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

I sitt yttrande till näringsutskottet redovisar miljö- och jordbruksutskottet ett antal insatser på miljöprövningsområdet. Det handlar bl.a. om redan presen te rade förslag från Miljöprövningsutredningen och Klimaträtts utred ningen som bereds inom Regeringskansliet och den s.k. Miljötillstånds utred ningen som till sattes i juni 2023 och som ska presentera sina förslag senast i decem ber 2024. Ut över detta redovisar miljö- och jordbruks utskottet att reger ingen i sin se nas te propositionsförteckning har aviserat att en proposition med den pre li minära titeln Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning ska lämnas till riks dagen senare under våren 2024.

I sitt ställningstagande framhåller miljö- och jordbruksutskottet att det vid flera tidigare tillfällen har betonat behovet av att förenkla och effektivisera till ståndsprocesserna för miljöprövning. Detta anser miljö- och jordbruks utskottet vara en förutsätt ning för de investeringar som krävs för att möta fram tidens klimat- och energi försörjningsutmaningar. Miljö- och jordbruksut skot tet säger sig se positivt på att regeringen i propositionen anför att till stånds pro cesserna bör förenklas och förkortas för att öka takten i utbygg naden sam tidigt som hänsyn tas till t.ex. natur- och kulturmiljö, riksintressen och andra mot stående intressen. Miljö- och jordbruksutskottet noterar att bered ning av tidi gare fö re slagna åtgär der för att förbättra tillståndsprocesserna på går och att det även har tillsatts en ny utredning om tillståndsprocesser enligt miljö balken.

Bakgrund och pågående arbete

Lagrådsremiss om en effektivare miljöprövning

Den 2 maj 2024 presenterade regeringen en lagrådsremiss med förslag som syftar till en modernare och mer effektiv miljöprövning. Förslagen ska också förenkla regelverket för miljöprövning genom större enhetlighet och tydligare kravnivå. Förslagen innebär bl.a. följande:

– Ändringstillstånd ska kunna användas i större utsträckning än i dag.

– Giltighetstiden för tillstånd ska kunna förlängas med tre år, vilket kan ge tillståndshavaren mer tid att avsluta den tillståndspliktiga verksamheten eller få ett nytt tillstånd.

– Länsstyrelsens uppgifter under avgränsningssamrådet utvecklas för att öka möjligheterna att få fram ett bra underlag och för att förtydliga utfallet av samrådet.

Lagrådsremissen innehåller också bestämmelser för att effektivi sera pröv nings myn dig heternas handläggning av ansökan om tillstånd. Det föreslås bl.a. ändringar för att fler muntliga förberedelser ska hållas och användningen av tidsplaner ska öka. Vidare ska fler mål få avgöras utan huvudförhandling och utrymmet för digital handläggning ska öka. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Granskning av statens hantering av expropriation och andra markintrång

Mot bakgrund av att staten och andra aktörer har möjlighet att ta privat mark i anspråk med tvång har Riksrevisionen granskat statens hantering av expropria tion och andra markintrång. Resultatet av granskningen presente rades i no vem ber 2023 i rapporten Statens hantering av markintrång – värdering och beslut om ersättning (RiR 2023:18). Riksrevisionens över gri pande slutsats är att myndigheternas hantering i stor utsträckning är enhetlig och effektiv inom respektive myndighet men att det finns skillnader i hur myn dig heterna behand lar fastighetsägare och bestämmer ersättningen i vissa fall. Riksrevi sionen be dömer också att myndig heterna inte alltid är tydliga med vilka avvägningar de gör för att be stäm ma ersättningen vid mark intrång. Riksrevi sionen anser också att det är svårt att få en samlad bild av om de statliga resurserna för ersättning vid markintrång används kost nads effektivt.

Den 21 mars 2024 överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen i vil ken den redogör för sin syn på Riksrevisionens bedömningar och rekom men dationer (skr. 2023/24:106). I skrivelsen instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar och anser att det är viktigt att ersättningar vid olika mark intrång bestäms på ett förutsägbart och enhetligt sätt samt att de statliga resurserna används kostnadseffektivt. Regeringen kon staterar att myndigheternas för utsätt ningar att behandla fastighets ägare på ett enhetligt sätt har ökat. En s.k. bokstavsutredare har fått i uppdrag att se över regelverket för ersättning vid upplåtelse av ledningsrätt i samband med elnäts utbyggnad. I övrigt har regeringen inte funnit skäl att vidta några åtgär der med anledning av Riksrevisionens granskning och rekom menda tio ner.

Skrivelsen och en följdmotion bereds av civilutskottet och riksdagen väntas fatta beslut i ärendet i juni 2024.

Ersättningen till markägare vid markintrång

När exempelvis en elledning ska uppföras betalar nätägaren en intrångs ersätt ning till fastig hetsägaren. Ersättningen betalas, ofta även vid frivillig upp lå tel se, utifrån reglerna i ledningsrättslagen (1973:1144) och expropria tions lagen (1972:719). Som ett led i regeringens arbete för att öka acceptansen bland de fastig hets ägare som berörs av nya ledningar, och därigenom möjliggöra en snab bare och mer effektiv elnätsutbyggnad, tillsatte regeringen i augusti 2023 en utredare med uppgift att se över ersättningen. Uppdraget ska redovisas se nast den 28 juni 2024.

Vidare kan det nämnas att regeringen i juni 2023 tillsatte en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlags regle rade egendomsskyddet (dir. 2023:83). Uppgiften är att se över en del frå gor om det skydd för grundläggan de fri- och rättigheter som gäller enligt 2 kap. regeringsformen, däribland frågor om vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i näringsfriheten och egendomsskyddet ska vara godtagbar. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2024.

Bioekonomiutredningen om bioraffinaderier

Bioraffinaderier nämns i en av motionerna. Här kan nämnas att regeringens särskilda utredare, det tidigare stats rådet Lena Ek, inom ramen för Bioeko nomi utredningens uppdrag bl.a. skulle se över frågor om förbättrade förut sättningar för en konkurrenskraftig och resurseffektiv pro duktion och vidare förädling av biobaserade produkter och bioenergi i hela lan det (dir. 2022:77). I utrednings direktivet konstaterade regeringen att s.k. bio raffina de rier kan producera olika biobaserade produkter och bioenergi vid en och samma enhet.

Den 29 mars 2023 överlämnade Bioekonomiutredningen delbetänkandet För nybart i tanken – Ett styrmedelsförslag för en stärkt bioekonomi (SOU 2023:15). I betänkandet redovisas bl.a. förslag till en vision och mål samt för slag till nytt styrmedel. I visionen (s. 19) anges att

[å]r 2045 har Sverige en inhemsk produktion av flytande förnybara driv me del och mellanprodukter som är minst av samma storleksordning som landets behov. Produktionen sker med en hög andel inhemska råvaror. Den ökade inhemska produktionen av förnybara drivmedel och mellanpro duk ter har bidragit till hållbar tillväxt, ökad sysselsättning och stärkt för sörj ningstrygghet av drivmedel i hela landet. Den har även bidragit till nya bio raffinaderier och framställning av andra biobaserade produkter som er sät ter fossilbaserade produkter.

I december 2023 överlämnade Bioekonomiutredningen sitt slutbetänkande En hållbar bio ekonomistrategi – för ett välmående fossilfritt samhälle (SOU 2023:84) till statsrådet Peter Kullgren. I betänkandet anfördes bl.a. (s. 89 f.):

En utveckling av befintliga, eller skapandet av nya, bioraffinaderier är ett annat sätt att åstadkomma en effektivare användning av bioråvaran och på så sätt öka tillgången. Moderna bioraffinaderier kan fraktionera råvaran i olika beståndsdelar och producera drivmedel, kemi kalier, energi, med me ra, ofta med en hög effektivitet och ett högt resursutnyttjande av råvaran. Både bioraffinaderier och industriella sym bioser bygger på att det finns en hög resurseffektivitet, vilket innebär att det i många fall är möjligt att öka produktionen eller bredda pro duktutbudet utan att råvaru an vändningen ökar. Det kan också innebära att råvara frigörs för andra ändamål.

– – –

Det finns behov av satsningar på teknikutveckling som inte enbart bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser, utan även till regional tillväxt och stärkt försörjningstrygghet. De senaste åren har det byggts fler bio raffi na derier och det har bildats fler initiativ som tillämpar någon form av in dustriell symbios, där företag effektiviserar resursanvändningen av bio massa genom att nyttja varandras restströmmar och energiöverskott. För att åstadkomma en växande bioekonomi krävs det ytterligare satsningar på test- och demonstrationsmiljöer.

Krav på information om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid försäljning av nya bilar

Energimyndigheten har haft i uppdrag från regeringen att analysera möjlig heten att förbättra vägledningen till konsumenter om lätta fordons energi an vänd ning och koldioxidutsläpp vid försäljning och marknadsföring. I upp draget ingick att ta fram ett förslag på en vägledning t.ex. i form av en märk ning som väger in energianvändning och koldioxidutsläpp och som tar hänsyn till fordonets hela livscykel. I juni 2022 redovisade Energimyndigheten upp draget till regeringen i rapporten Vägledning om lätta fordons energi använd ning och koldioxidutsläpp (dnr 2020–25875).

Den 10 april 2024 antog riksdagen regeringens förslag till ny lag om in for ma tion om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid mark nads föring av nya personbilar (prop. 2023/24:55, bet. 2023/24:CU19, rskr. 2023/24:155). Den nya lagen syftar till att förtydliga genomförandet av EU:s bränsle infor ma tionsdirektiv i svensk rätt. Den innehåller regler om krav på in for mation om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp när näringsidkare bju der ut nya personbilar till försäljning eller långtidsuthyrning till konsu menter. Lagen trä der i kraft den 1 juli 2024.

Den 2 maj 2024 gav regeringen sedan i uppdrag åt Energimyndigheten att ana lysera och föreslå en fordonsmärkning för lätta fordon som visar utsläppen ur avgasröret, fordonets energieffektivitet samt dess livscykelutsläpp. Upp draget ska redovisas senast 30 oktober 2025.

Beredskapslagring av vissa bränslen

I september 2021 tillsatte regeringen den f.d. generaldirektören Birgitta Böhlin som särskild utredare med uppdrag att analysera och föreslå en funktion med ansvar för nationell samordning av försörjningsberedskapen samt att utreda prin ciper och former för finansiering av samhällets försörjningsberedskap (dir. 2021:65 och dir. 2023:35). Förslagen ska syfta till att stärka Sveriges förmåga att upprätthålla en nödvändig försörjning vid fredstida krissituationer, höjd bered skap och ytterst krig. I direktiven anges att en uppgift för funktionen kan vara att stödja med analys och planering av tvärsektoriella beroenden som påverkar försörjningsberedskapen, däribland tillgången på drivmedel.

Uppdraget redovisades i slutet av augusti 2023 i betänkandet En modell för svensk försörjningsberedskap (SOU 2023:50). Två av betänkandets kapitel hand lar om beredskapslagring (kapitel 12 och 13), och där slås det inlednings vis bl.a. fast att såväl Försvarsberedningen och regeringen som myndigheter under senare år har lyft fram behov av utökad lagerhållning i beredskapssyfte.

Utredaren redovisar bl.a. bedömningen att beredskapslagrade va ror genom att försörja befolkningen och samhällsviktig verksamhet under en period ska par handlingsfrihet, samtidigt som omställning av produktionen underlätt as. Beredskapslagring är dock en komplicerad verksamhet, och när man upprättar beredskapslager behöver man beakta ett stort antal faktorer.

Utredningsbetänkandet var ute på remiss till den 31 december 2023.

Försvarsberedningen om beredskapslagring av drivmedel

Med anledning av det som tas upp i en av motionerna med koppling till frågor om beredskapslagring av drivmedel kan nämnas att Försvarsberedningen i de cember 2023 redovisade sin syn på inriktningen på totalförsvaret och utform ningen av det civila försvaret (Ds 2023:34).

I Försvarsberedningens promemoria konstateras det att flera samhälls vik tiga funktioner som t.ex. transporter och elförsörjning är beroende av en fun gerande drivmedels för sörjning. Vidare slås det fast att privata aktö rer, t.ex. oljebolag och stora användare inom industrin och kraftvär me verk, är skyldiga att hålla en viss nivå av beredskapslagring. Lagringen baseras på inter natio nella förpliktelser inom Internationella energibyrån (IEA) att hålla ett minimi lager av olja. När det gäller driv medels beredskap framhåller bered ningen att aktörer med ansvar för samhällsviktig verksamhet behöver analysera sina res pektive behov av drivmedel och att regeringen därefter kan fatta beslut om en eventuell reglering av hur bered skapslagring av olja ska kunna användas för att möta totalförsvarets krav.

Försvarsberedningen konstaterar att arbetet med att utveckla alternativa driv medel minskar sårbarheter och lindrar konsekvenser av uppkomna stör ningar. Beredningen nämner inget om beredskapslagring av sådana alternativ till lagring av olja.

I december 2023 fick de s.k. beredskapsmyndigheterna i uppdrag att be dö ma genomförbarheten av Försvarsberedningens förslag. I sitt svar daterat den 5 mars 2024 berör Energimyndigheten inte frågan om lagring av alter nativa drivmedel. Däremot framgår det av myndighetens verksamhets pla ne ring att det inom ramen för området Trygg energiförsörjning finns en ambi tion att påbörja utvecklingen av beredskapslager på drivmedelsom rådet. Det redo visas att myndigheten hittills har inväntat beslut om förändrade krav i de inter na tionella avtal som styr beredskapslagring av olja och drivmedel, men att den nu ser ett behov av att ändå vidta vissa utredningsåtgärder inför even tuella om förhandlingar av det internationella regelverket.

Utvecklingen av Sveriges drivmedelsberedskap

Energimyndigheten har det samordnande ansvaret för den övergripande för sörj ningstryggheten inom energiområdet i händelse av bristsituationer, bl.a. inom drivmedelsförsörjningen. Under perioden 2020–2025 driver Energi myn digheten programmet Utveckling av Sveriges drivmedels beredskap, med syf tet att ta ett samlat grepp om de arbeten som sedan flera år genomförs vid myn digheten för att utveckla drivmedels beredskapen. Avsikten är att möta närings livets och den offentliga sektorns efterfrågan på inriktningar och styr ningar på detta område. I arbetet ingår att beakta den pågående om ställningen av drivmedel till fossilfria alternativ.

Ursprungsgarantier för el

I det omarbetade förnybartdirektivet finns regler om s.k. ursprungsgarantier för energi från förnybara energikällor. Syftet med ursprungsgarantier är att ga ran tera elens ursprung för slutkunderna. Det är en europeisk standard som fast ställer tekniska krav och bidrar till att underlätta standardiseringsproces sen för ursprungsgarantier. Standarden utfärdades för första gången 2013 och in ne håller krav för ursprungsgarantier för el. Den har hittills varit frivillig för med lemsstaterna i EU att följa, men genom omarbetningen av förnybart direk tivet blir standardens innehåll tvingande.

I sammanhanget kan det även nämnas att ursprungs ga ran tier som en följd av det omarbetade för nybartdirektivet framöver även kommer att utfärdas för värme, kyla, gas och vätgas.

I oktober 2023 antog EU den tredje versionen av förnybartdirektivet. Det uppdaterade direktivet öppnar möjligheten att utfärda ursprungsgarantier för mindre energimängder än 1 MWh.

Standarden är under revidering för att även inkludera de nya energibärarna och enligt Energimyndighetens årsredovisning är arbetet försenat. Energi myn digheten deltar i revideringen av standarden genom sitt medlemskap i Svenska institutet för standarder (SIS) för att bevaka Sveriges intressen.

Energi- och klimatrådgivning

Kommuner kan ansöka om medel från Energimyndigheten för att bedriva kom munal energi- och klimatrådgivning (EKR). Energimyndigheten har i upp drag att finansiera denna verksamhet. EKR är en kostnadsfri och kom mer siellt oberoende tjänst som riktar sig till allmänheten, privatpersoner, små och medelstora företag, bostadsrättsföreningar, privata flerbostadshus ägare samt föreningar och organisationer. Genom de kommunala energi- och klimat råd givarna kan mål grupperna få stöd i hur de kan minska sin energian vänd ning, öka andelen för nybar energi och sänka sina energikostnader och sam tidigt bidra till minskad miljöpåverkan.

I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21) redovisar regeringen att Energimyn dig he ten genomförde en fördjupad uppföljning av råd givningen under 2022, och i början av 2023 presenterade myndigheten en ny strategi för den kommunala energi- och klimatrådgivningen som har legat till grund för det utvecklings arbete som myndigheten bedrev under 2023. Stra tegin pekar bl.a. på att råd givningen i större utsträckning ska

– utgöra en strategiskt viktig resurs som verkar förstärkande och komplet terande till andra insatser och funktioner på nationell, regional och lokal nivå

– vara en samlad nationell resurs vars kompetens kan nyttjas oavsett var de rådsökande bor eller verkar

– innehålla digitala stöd och verktyg till nytta för både rådsökande och ut föra re.

I regleringsbrevet för 2024 har Energimyndigheten därefter fått i uppdrag att analysera hur den kommunala energi- och klimatrådgivningen kan ut veck las med hänsyn till EED respektive för ny bart direktivet. I uppdraget ingår att se över nuvarande förordning och lämna för slag på hur rådgivningen även kan innefatta åtgärder som minskar sårbar heten för småhusägare, organisationer och små- och medelstora företag bl.a. vid höga energipriser. Den del av upp draget som kopplar till de omar betade direk tiven ska delredovisas senast den 24 maj 2024. Uppdraget ska slut redovisas till Regeringskansliet senast den 2 september 2024.

Energimyndighetens uppdrag om en utvecklad energiberedskap

I regleringsbrevet för 2024 har regeringen gett Energimyndigheten i uppdrag att analysera förutsättningarna för att stärka energiberedskapen i samhället och ge förslag på hur sådana åtgärder kan utformas och genomföras. I uppdraget ingår ett pilotprogram i syfte att genomföra robusthetshöjande åtgärder och tillvarata erfarenheter för kommande arbete. Pilotprogrammet kan riktas till kommuner eller länsstyrelser som redan har ett utvecklat beredskapsarbete. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2025.

Energimyndighetens uppdrag om kompetensförsörjning för elektrifieringen

Energimyndigheten har sedan 2022 i uppdrag av regeringen att samordna en nationell kraftsamling om kompetensförsörjning för elektrifieringen. Som ett första steg i utredningsarbetet har kompe tensbehoven kartlagts och analyserats (ER 2023:21 Kompetensförsörjning för elektri fiering – Kartläggning och ana lys).

I den andra delen av uppdraget ska Energi myndigheten identifiera möjliga hinder och utmaningar för energisektorns, och närliggande sektorers, kom pe tens försörjning samt föreslå åtgärder för att möta kort- och långsiktiga kom pe tensbehov. Uppdraget ska slutrapporteras till Regeringskansliet senast den 1 december 2024.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet om tillståndsprocesser

Så sent som i mars 2024 tog utskottet senast ställning till förslag i motioner om effektivare tillståndsprocesser med koppling till utbyggnaden av kraft produktion och elnät (bet. 2023/24:NU9). Utskottet avstyrkte yrkandena och sa sig se positivt på att både den förra och den nuvarande regeringen har bedrivit ett allt intensivare arbete för att förenkla och effektivisera dessa till stånds proces ser. Utskottet refererade också till ett antal genomförda, pågåen de eller nyligen initierade insatser med denna inriktning. Utskottet påminde bl.a. om att det pågår beredning inom Regeringskansliet av för slag från ut red ningar som kan ha betydelse för tillståndsprocessernas fram tida utform ning. Det hand lar bl.a. om förslag från Miljöprövnings utred ningen, Klimat rätts ut red ning en och Regeringsprövnings utredningen. Ut över dessa utred ning ar till satte regeringen i juni 2023 en särskild utredare med uppgift att se över möj lig he terna att ytterligare förenkla och förkorta den miljöprövning som regle ras i miljöbalken.

Energilagring

Ett antal motionsförslag på temat energilagring avstyrktes av utskottet så sent som i mars 2024 (bet. 2023/24:NU9). Utskottet avstyrkte motionerna bl.a. genom att referera till att Svenska kraftnät har genomfört en omvärldsanalys i vilken myndigheten beskriver utveckling, potential för och behov av lagring av el och andra flexibilitetstjänster kopplat till drift, systemansvar och utbygg nad av transmissionsnät för att uppnå en väl fungerande elmarknad.

Elsäkerhet

Våren 2023 behandlade utskottet ett motionsyrkande om elsäkerhet som var snarlikt ett av de nu aktuella (bet. 2022/23:NU9). Då använde motionären dock begreppet elsäkerhet och inte som nu energisäkerhet. Utskottet redovisade därför över siktligt det gällande regelverket för elsäkerhetsfrågor och pekade även på det ansvar som Elsäkerhetsverket har för dessa frågor. Därefter redovisade utskottet bedömningen att kraven på säker hantering av el är högt ställda i Sverige. Elsäkerhetsverket har en viktig uppgift när det gäller att arbeta för hög elsäkerhet och störningsfri el, bl.a. genom att bedriva tillsyn över att el in stallationsföretag och elinstallatörer följer lagstiftningen på el säker hets områ det. Några särskilda uttalanden från riksdagens sida på temat elsäkerhet ansåg utskottet inte vara påkallat.

Beredskapslagring av elstolpar

Våren 2022 behandlade utskottet ett motionsförslag om beredskapslagring av elstolpar (bet. 2021/22:NU22). Vid detta tillfälle hänvisade utskottet till ett frågesvar från statsrådet Isabella Lövin i januari 2020 om hur ett förbud mot impregnering av elstolpar med kreosot kan påverka exporten och därmed även förutsättningarna för tillverkning av sådana stolpar i Sverige och möjlig he terna att bygga upp ett svenskt beredskapslager av elstolpar och järnvägssliprar (fr. 2019/20:651). Statsrådet konstaterade att det vid den aktuella tidpunkten pågick en förnyad utvärdering av kreosot som träskyddsmedel. En analys av tillgängliga alternativ skulle, enligt statsrådet, vara en del av den utvärde ringen. Utskottet avstyrkte yrkandet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera olika tillfällen och med olika politiska sammansätt ningar pekat på vikten av effektivare och därmed kortare processer för berörda myn dig heter för att pröva ansökningar om olika typer av tillstånd som van ligen behövs för etablering eller expansion av kraftproduktion sanlägg ningar och kraft över förings infrastruktur. Det kan exempelvis handla om diverse till stånd som regleras i miljöbalken och dess underliggande författ ningar eller tillstånd enligt bestämmelser i ellagen (1997:857) och därtill knutna förord ningar och föreskrifter. Så sent som i mars innevarande år sa sig utskottet se positivt på att både den förra och den nuvarande regeringen har bedrivit ett allt intensivare arbete för att förenkla och effektivisera till stånds proces ser med koppling till utveckling en av kraftsystemet. Därför ser utskottet positivt på att reger ingen i propositionen redovisar ett antal pågående processer som på olika sätt syftar till att öka tempot i tillståndsprocesserna. Det handlar bl.a. om pågående bered ning av ett antal utredningar som omnämns ovan liksom ini tierandet av ytter ligare utredningar som ska se över fler frågor med denna in riktning. En proposition med titeln Steg på vägen mot en mer effektiv mil jöprövning är dessutom aviserad till senare i vår.

Till detta ska också fogas att den utvecklade energiplanering som reger ingen beskriver i propositionen delvis har som syfte att uppnå en tidig han tering av målkonflikter och mer effektiva plan- och till ståndsprocesser. De ökade ambitionerna på energiplaneringsområdet torde även tillgodose det önske mål om just detta som finns i en av motionerna, varför den kan lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.

När det gäller effektivare tillståndsprocesser kan utskottet även konstatera att miljö- och jordbruksutskottet i sitt yttrande nämner att det vid flera tidigare tillfällen har betonat behovet av att förenkla och effektivisera till stånds pro ces serna för miljöprövning och framhållit att detta är en förut sättning för de investeringar som krävs för att möta framtidens klimat- och energi för sörj nings utmaningar. Därmed gör utskottet den sammantagna be döm ningen att det inte finns skäl för riksdagen att agera med anledning av motionsyrkanden om effektivare tillståndsprocesser.

Markintrång kan vara nödvändiga när t.ex. kraftsystemet behöver expan dera. När det gäller förslag med koppling till sådana intrång och om ersätt ningar när mark tas i anspråk av det offentliga med tvång, hän visar utskottet dels till den pågående utredning av frågor med denna inriktning som ska redovisa sitt uppdrag i slutet av juni 2024, dels till den parlamentariskt sam mansatta kommitté som har i uppdrag att se över och stärka det grund lags reglerade egendomsskyddet. Den utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 december 2024. Därtill vill utskottet påminna om att riksdagen för när varande behandlar en skrivelse från regeringen med anledning av Riks revi sio nens granskning av statens hantering av expropriation och andra mark in trång.

Önskemål om förstärkningar av den kommunala energi- och klimat råd giv ningen lyfts fram i ett par motioner. Här kan utskottet konstatera att det har genomförts en översyn av denna verksamhet och att Energi myn digheten har tagit fram en strategi för den kommunala energi- och klimatrådgivningen som har legat till grund för det utvecklings arbete som myndigheten bedrev under 2023. Energimyndigheten har därefter fått i upp drag att under 2024 analysera hur den kommunala energi- och klimat råd givningen kan ut veck las med hän syn till förändringar av EED respektive för ny bart direktivet. Utskottet an ser att ut fallet av detta arbete bör avvaktas.

Bioraffinaderier tas upp i en av motionerna. Här kan utskottet konstatera att sådana anläggningar lyfts fram i Bioekonomiutredningens slutbetänkande som ett sätt att åstadkomma en effektivare användning av bioråvaran. Utredningen överlämnade sitt betänkande till regeringen så sent som i december 2023 och utskottet förutsätter att regeringen väger in det som sägs om bioraffinaderier i den fortsatta beredningen av utredningens förslag utan att riksdagen behöver uttala sig särskilt om detta.

För några år sedan avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om lagerhållning av elstol par i trä. Utskottet har inte funnit någon ny information av sådan bety delse att den ger anledning till något annat ställningstagande denna gång. Där emot konstaterar utskottet att det mer an strängda säkerhetspolitiska läget och erfaren heterna från coronapandemin har ökat den allmänna medveten heten om beredskaps relaterade frågor inklu sive sådana som gäller lagring av alle handa produkter. Behovet av lag ring av elstolpar i trä är möj ligen också något som kommer att ges ökad upp märk samhet av det skälet.

Vad som däremot redan har belysts med anledning av den försämrade säker hetssituationen är behovet av beredskapslagring av drivmedel, vilket ock så berörs i en av motionerna och då med fokus på lagring av fossilfria alter nativ. I propositionen konstaterar regeringen att den svenska drivmedels bered skapen bör vidareutvecklas och även inkludera fossilfria drivmedel. Sär skilt bör möjligheten till inhemsk produktion av fossilfria bräns len tas till vara. I sammanhanget vill utskottet även påminna om att Försvarsberedningen har berört frågor om drivmedelsberedskap och konstaterar då att arbetet med att utveckla alternativa driv medel minskar sårbarheter och lindrar konsekvenser av uppkomna stör ningar. Vidare bör det nämnas att Energi myn dig heten för när varande driver ett program för att utveckla Sveriges drivmedels bered skap. Därmed ser utskottet inget skäl för riksdagen att bifalla motio nerna.

Med anledning av det som anförs i en av motionerna om ursprungsgarantier hänvisar utskottet till det arbete som pågår med att revidera den europeiska standard som gäller för ursprungsgarantier och som behöver uppdateras efter förändringar av bestämmelserna om ursprungsgarantier i EU:s förny bart direk tiv. Utskottet anser sig inte ha tillräcklig grund för att under den på gående revi deringen av standarden rekommendera riksdagen att ställa sig bakom de förslag om förändringar i bestämmelserna om ursprungsgarantier som föreslås i motionen.

I en motion lyfts frågor om energisäkerhet. Motionen tycks främst vara inriktad på frågor om elsäkerhet och på kompetensförsörjning. Här vill utskot tet påminna om att Energimyndigheten sedan 2022 har i uppdrag att samordna en nationell kraftsamling i fråga om kompetensförsörjning för elektri fieringen. En kart lägg ning av kompetensläget har gjorts och i det fortsatta arbetet under inne varande år kommer myndigheten att identifiera möj li ga hinder och utma ningar för energisektorns, och närliggande sektorers, kom pe tens försörjning samt föreslå åtgärder för att möta kort- och långsiktiga kom pe tens behov. Riks dagen bör lämna förslaget i motionen utan vidare åtgärd.

Beträffande en strategi för energilagring som efterfrågas i en motion hän visar utskottet dels till sitt ställningstagande när frågor på temat energi lagring behandlades av utskottet så sent som i mars 2024, dels till att en särskild utredare har fått i uppdrag av regeringen att se över elmarknaden och då bl.a. beröra frågor om hur flexibla resurser ska kunna få marknadsmässig ersättning för de nyttor de bidrar med. Lagring är en sådan resurs, men det finns många fler som rimligen kommer att uppmärksammas när det nu tas ett brett grepp om frågor om elmarknadens framtida utformning. Utskottet är i ljuset av detta inte berett att tillstyrka yrkandet.

När det avslutningsvis gäller frågan om viss klimat- och miljörelaterad infor mation om nya personbilar hänvisar utskottet till att riksdagen så sent som i april 2024 beslutade om en lag om in for mation om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid mark nads föring av nya personbilar.

Sammantaget innebär detta att utskottet avstyrker samtliga motionsyrkan den.

Reservationer

1.

Energipolitikens inriktning, punkt 1 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 1, 2, 5 och 6 samt

2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) yrkande 5 och

avslår motionerna

2023/24:13 av Björn Tidland (SD),

2023/24:1281 av Hanna Westerén (S),

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 28,

2023/24:1572 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S) yrkande 1,

2023/24:1935 av Sofia Amloh m.fl. (S),

2023/24:1991 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 1,

2023/24:2358 av Rose-Marie Carlsson m.fl. (S),

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 60, 64, 65, 72 och 89,

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 24 och

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Energisystemet lägger grunden för det moderna samhället och är centralt för ett lands utveckling. Sverige har påbörjat ett skifte – en ytterligare elektri fie ring – där transporter, industriella processer och andra verksamheter byter fos sila bränslen mot el. En framgångsrik elektrifiering är avgörande för att nå de nationella klimatmålen om nettonollutsläpp 2045 och kan även bidra till att minska utsläppen i andra länder genom export av klimatsmarta produkter. Enligt vår uppfattning bör målsättningen därför vara att energipolitiken ska bidra till klimatmålet för 2045.

Långsiktiga och stabila villkor är och kommer även fortsättningsvis att vara viktiga för att tillräckliga investeringar ska komma på plats. Den stabilitet vi efterfrågar hade med fördel kunnat uppnås om regeringen hade bemödat sig om att förankra sin energipolitik brett bland riksdagens partier. Även om regeringen inte tycks ha förstått värdet av detta vill vi återigen trycka på bety delsen av samtal med andra partier med målet att skapa överenskommelser om den svenska energipolitiken som sträcker sig över flera kommande val perioder. Varken Sveriges elkonsumenter, industrin eller klimatet har råd med något annat. Vi anser att sådana samtal bör ha en bred utgångspunkt, som inte är låst till vissa energislag eller specifika lösningar. Enligt vår uppfattning mås te Sverige kunna använda alla fossilfria tillgångar som står till buds.

Elektrifieringen av det svenska samhället kommer att vara en de viktigaste delarna av den nödvändiga omställningen. Sverige har redan gynnsamma förutsättningar att nå framgång tack vare god tillgång till fossilfri kraft pro duktion som utgör en unik konkurrensfördel genom hög leverans säkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Samtidigt kommer det att behövas mycket mer el. Klimatomställningen och en ny elektrifieringsvåg gör att efterfrågan på el kommer att öka kraftigt till 2045. Det finns dock ingen tid att förlora utan insatser för att öka produktionen måste till redan nu och kunna leverera kraft långt före 2045. Utbyggnadstakten för den fossilfria elproduk tionen måste således öka redan i närtid, både för att en stor utmaning inte kan lösas i slutet på perioden och framför allt för att risken är stor att Sverige inom bara några år blir nettoberoende av elimport, vilket i sin tur sannolikt leder till förlust av viktiga investeringar och arbetstillfällen.

Vi föreslår därför ett energipolitiskt mål om ytterligare minst 60 TWh fos silfri kraft till 2030. I det kortare perspektivet är det främst vindkraft som har be tydande potential, såväl på land som till havs, men även solel liksom effekt höjningar i befintliga anläggningar som vattenkraft och kärnkraft be höver komma på plats. Vår uppfattning är vidare att Sverige även fortsätt nings vis ska ha förmågan att vara en nettoexportör av el, en förmåga som alltså riske rar att gå förlorad under 2020-talet med regeringens nuvarande politiska in rikt ning.

Den förra regeringen lade en solid grund för Sveriges elektrifiering genom sin elektrifieringsstrategi. Genom ett fortsatt arbete med att genomföra de åtgärder denna strategi innefattar tas ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energi sek torn för att därigenom möjliggöra en omfattande elektrifiering av sam hället. Elektrifie ringsstrategin är en konkret handlingsplan där åtgärd för åtgärd byg ger en trygg elförsörjning som underlättar omställningen och som dessutom ger nya jobb. Åtgär derna i strategin syftar till att undanröja hinder för utbyggnad av elpro duk tionen och säkerställa att det finns leveranser av el alla timmar på dygnet. Det är av stor betydelse att arbetet med strategin nu följs upp och genomförs av regeringen.

En annan åtgärd som den förra regeringen introducerade och som syftade till att stötta elektrifieringsarbetet var det s.k. elektrifieringsrådet. Detta råd be stod av representanter från den offentliga sektorn, näringslivet och andra sam hällsaktörer med bred erfarenhet av och kompetens om de utmaningar som förknippas med elektrifieringen. Vi beklagar att regeringen inte har utnyttjat denna resurs bättre.

Vi vill avslutningsvis också påminna om den angelägna reform av elmark na den som vi har föreslagit och som bl.a. inkluderar införande av det vi beteck nar folkhemsel. Det är en modell som innebär att staten köper upp fossilfri kraft via ett auktionsförfarande till lägsta pris, el som sedan levereras till hus hållskunder på vissa villkor. Detta både skapar stabila villkor för inves teringar och ger hushållen stabila och låga priser. Förslaget behandlades tidigare detta år i ett annat av utskottets betänkanden (bet. 2023/24:NU9).

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Energipolitikens inriktning, punkt 1 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 60, 64, 65, 72 och 89,

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 24 och

2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) yrkande 5 och

avslår motionerna

2023/24:13 av Björn Tidland (SD),

2023/24:1281 av Hanna Westerén (S),

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 28,

2023/24:1572 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S) yrkande 1,

2023/24:1935 av Sofia Amloh m.fl. (S),

2023/24:1991 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 1,

2023/24:2358 av Rose-Marie Carlsson m.fl. (S),

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 1, 2, 5 och 6 samt

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Energipolitiken måste gå hand i hand med klimatpolitiken och utgå från klara och tydliga mål. Både Sveriges och den övriga världens utsläpp av växthus gaser och luft för oreningar måste minska och det måste gå betydligt snabbare än i dag. För mig är arbetet med att minska utsläppen såväl nationellt som inter na tionellt en prioriterad fråga.

Energisektorn står för en betydande del av utsläppen internationellt, även om den svenska kraftproduktionen har låga utsläpp. För att klara klimatom ställ ningen krävs insat ser på energi poli ti kens område. Sådana insatser behövs ock så för att det fossila energi beroendet har blivit en viktig säkerhetsfråga. Stora mängder fossil kol, olja och gas im por teras från Ryssland till EU, en handel som bekostar Rysslands krig i Ukrai na. Detta beroende måste brytas, omedelbart. Därför måste takten skruvas upp inom alla samhällssektorer och viktiga reformer måste genomföras – från det lokala till det globala.

För att klara klimatomställningen krävs alla fossilfria kraftslag, samtidigt som det är logiskt att fokusera på de kraftslag som är billigast och går att bygga snabbast. Jag ser det som rimligt att målet om 100 procent fossilfri elpro duktion till 2040 ändras till ett 100 procent fossilfritt energisystem till samma år. På så sätt utökas målet till att även om fatta bräns len, insatsvaror i industrin och energisystemet i sin helhet, sam tidigt som det tas höjd för att kärnkraften kommer att utgöra en betydande bestånds del av Sveriges energimix.

Jag ser det som nödvändigt att öka elproduktionen, förbättra kraftöver för ingen, energieffektivisera och satsa på energilagring samt på smart och flexi bel användning. För att trygga den svenska energiförsörjningen och för att möjlig göra grön elexport även fortsättningsvis anser jag att riksdagen ska anta ett planeringsmål om minst 100 TWh ny elproduktion till 2030, och på sikt en fördubbling från dagens elproduktion. För stabila villkor över tid vill jag även se nya energi samtal som kan slå fast den långsiktiga energipolitiken. Sådana villkor behövs mer än någonsin, för klimatets, konkurrenskraftens och Sve riges bästa. En ny bred energiuppgörelse över partigränserna – som minskar utsläppen, byg ger ut det förnybara och stärker hela elsystemet – är mycket önsk värt. Inom ramen för dessa samtal bör det även finnas en ambition att förbättra sam exi stensen mellan försvarets intressen och övriga samhälls intres sen, däribland intressen kopplade till förnybar energiproduktion som sol- och vindkraft.

Här vill jag även påminna om att det parti jag representerar länge har före språkat att lagar och regler ska vara i fas med teknikutvecklingen. Med tan ke på de utmaningar som kraftsystemet står inför anser jag att vissa lagar, däribland ellagen, behöver uppdateras för att möjliggöra kostnadseffektiva in ves teringar. Även regelverken för småskalig energiproduktion är förlegade och motsvarar inte utvecklingen på marknaden. En revidering av dessa regel verk skulle underlätta en övergång till mer decentraliserad och lokal energi pro duktion och jag förordar även andra satsningar på småskalig energi produk tion. Flera av de elmarknadsrelaterade förslag jag står bakom med denna in rikt ning har behandlats av utskottet tidigare detta riks möte (se bet. 2023/24:NU9).

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Energipolitikens inriktning, punkt 1 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 28 och

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5 samt

avslår motionerna

2023/24:13 av Björn Tidland (SD),

2023/24:1281 av Hanna Westerén (S),

2023/24:1572 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S) yrkande 1,

2023/24:1935 av Sofia Amloh m.fl. (S),

2023/24:1991 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 1,

2023/24:2358 av Rose-Marie Carlsson m.fl. (S),

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 60, 64, 65, 72 och 89,

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 24,

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 1, 2, 5 och 6 samt

2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) yrkande 5.

Ställningstagande

Förbränning av fossila bränslen är den främsta anledningen till att den globala medeltemperaturen stiger snabbare än någonsin. Trots denna vetskap används fortfarande fossila bräns len överallt runt jorden för att skapa el och värme och för att driva fordon.

För att bli kvitt beroendet av fossila bränslen behövs massiva satsningar på produktion av förnybar energi och på att elektrifiera stora delar av det svenska sam hället. Sverige behöver storsatsa på förnybar och billig energi och det behövs strategier och konkreta mål för ökad produktion av vind- och solkraft. Energin behöver också an vän das mer effek tivt. Flera förslag på dessa områden som jag står bakom be handlas på en annan plats i detta be tänkande.

Sverige har sedan länge ett elsystem med en väldigt liten andel fossil energi, vilket är positivt. Det mål som riksdagen har slagit fast på förslag av reger ingen om ett fossilfritt elsystem till 2040 kan därför anses vara måttligt am bitiöst. Sett till hela energisystemet är Sverige däremot fortfarande fast i ett tungt fos silberoende inom industrin och i betydande delar av transportsektorn. För Sveriges del vore det därför mer relevant med ett mål om att hela ener gi sys temet ska bli fossilfritt. Ska Sverige klara klimatomställningen be hö ver detta uppnås redan till 2035. Därför står jag bakom förslag om ett 100 pro cent fos silfritt energisystem senast till 2035.

För att omställningen från fossil till förnybar energi ska gå till räckligt snabbt och för att det ska vara möjligt att klara klimatmålen behövs det även en na tionell plan för utfasning av fossil energi, inklusive torv, med ett slut datum för användning. En sådan plan behöver även inkludera en avveck ling av alla fossila subventioner.

Fossila bränslen är inte bara ett hot mot klimatet utan har även säker hets politiska dimensioner som har blivit allt tydligare på senare år. Många EU-länders beroende av rysk energi har varit en enorm svaghet rent strategiskt ef tersom Ryssland har kunnat använda flödet av framför allt gas som ett på tryck ningsmedel. Exportintäkterna från ryska fossila bränslen har dessutom fi nan sierat Rysslands avskyvärda invasion av Ukraina.

Försvarsmakten har pekat på att det krävs stora satsningar på el- och energiberedskap för att säkerställa både Försvarsmaktens och det övriga total för svarets behov av en robust och planerbar energiförsörjning. I dag är Sverige kraftigt beroende av import av energi. Detta utgör en allvarlig sårbarhet. Mot denna bakgrund anser jag att det bör införas ett mål för energisäkerhet.

Jag förordar också att det införs ett mål för efterfrågeflexibilitet i elsys temet. Kostnaderna för att stimulera efterfrågeflexibilitet är relativt små, men för att frigöra potentialen för alla dessa flexibilitetsresurser bör det sättas upp ett tydligt mål.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

4.

Energipolitikens inriktning, punkt 1 – motiveringen (V)

av Birger Lahti (V).

Ställningstagande

Jag förordar en offensiv energipolitik som är inriktad på att uppnå en snabb och omfattande kli mat omställning. Här behövs handling som ger resultat i när tid. Betydande delar av samhället måste elektrifieras och detta behöver ske nu och inte i en avlägsen framtid. När fordonsflottan ska ställas om från fos silberoende till i huvudsak el, samtidigt som tåginfrastrukturen byggs ut och industrins tillverkningsprocesser övergår till fossilfria bränslen och insats rå varor, kommer efterfrågan på el att öka betydligt. Sannolikt innebär denna pro cess den största utbygg na den av produktion och distribution av el i modern tid i Sverige.

Den omställning som krävs hade varit betjänt av en bred och därmed över tid även stabil politisk förankring. Jag är därför starkt kritisk till att regeringen inte har bjudit in till samtal i syfte att nå en blocköverskridande överenskom melse i form av ett genom arbetat helhetsgrepp om hela energisys temet. Den politiska opposi tio nen hade behövts för att ge energipolitiken den legitimitet och det innehåll som tyvärr saknas i regeringens proposition. Sve rige behöver mer el till rimliga priser i när tid, annars ökar risken att industrin – både in hemsk och utländsk – drar sig för att investera i den gröna om ställningen. Att enbart ha siktet inställt på 2045 som målår gör att viktiga investeringar och elnätsinsatser som behövs redan nu i stället skjuts på fram tiden. För att industrin ska våga satsa på om ställ ning en behöver företagen veta att det finns tillgång till fossilfri el redan 2030.

Med breda energipolitiska samtal hade de mål som reger ingen föreslår varit både bättre grundade politiskt och på ett helt annat sätt mött de för vänt ningar som finns bland företrädare för betydande energikonsumenter som exempelvis delar av transportsektorn och industrin. Betydelsen av delmål på kortare tids hori sonter hade med största sannolikhet beaktats på ett bättre sätt och frågan om var kraftproduktionens fokus ska ligga hade tydliggjorts. Jag redovisar ytter ligare synpunkter på regeringens förslag till leveranssäkerhets mål och ener gi planeringsmål i några av mina andra reservationer i detta betän kande.

Här vill jag dock vara tydlig med vad jag anser om regeringens och dess sam arbetsparti Sverigedemokraternas enögda syn på produktion av fossilfri ener gi. Kärnkraften ses av dem som allena saliggörande utan närmare analy ser eller överväganden om de enorma kostnader som kärnkraftssats ningarna kom mer att innebära eller resonemang om hur dyr kärnkraftselen kommer att bli och vilka konsekvenser detta kan få för samhällsutvecklingen. För mig är kärn kraft definitivt inte svaret på ett hållbart och säkert energisystem. Kärnkraften är inte bara en osäker energikälla, den är också dyr och försvårar omställningen till en helt för nybar energiproduktion. Det finns inte heller någon säker metod för slut förvaring av det radioaktiva avfallet. Jag står därför bakom en politik som in nebär att kärnkraften avvecklas och att det i stället satsas kraftfullt på att bygg a ut olika former av förnybar energiproduktion.

Regeringen kan inte heller redovisa några tillfredsställande svar på hur man ska bygga ut förnybara kraftkällor som sol- och vindkraft snabbt i närtid, dvs. för att möta den efter frågan som kommer att vara hög på betydligt kortare sikt än när den nya kärn kraft som regeringen och dess stödparti vurmar för möj ligen kan bidra till kraft produktionen. Det mål jag står bakom är att Sve rige ska ha ett 100 procent förnybart energisystem i framtiden där vind-, vatten - och solkraft tillsammans med bioenergi förser Sverige med energi. Där för har jag och det parti jag före träder föreslagit en massiv satsning på in ves teringar i förnybar elproduk tion. Det är således ange läget att Sverige fort sätter att värna sitt fossiloberoen de och bygger ut den förnybara pro duktionen för att klara klimatomställ ningen.

Såväl havsbaserad som landbaserad vindkraft har stor potential att bidra till klimatomställningen. Samtidigt kan jag konstatera att regeringen inte föreslår några åtgärder eller lösningar i fråga om det kommunala veto som finns kopp lat till vindkraftsutbyggnad eller när det gäller Försvarsmaktens ovilja att släppa fram vindkraft på många platser med gynnsamma vindförhållanden. Jag vill också öka acceptansen för vindkraft genom att lagstifta om en produk tions ba serad ekonomisk ersättning till de lokalsamhällen där vindkraft byggs. Det är vidare min uppfattning att det kommunala vetot mot vindkrafts etableringar bör avskaffas liksom avgiften för att ansluta vindkraftverk till el nätet.

Det är också viktigt att understryka betydelsen av att använda energi effek tivt. Regeringen vill att Sveriges mål för energieffektivisering ska ses över, vilket jag inte anser är nödvändigt. Jag anser att energieffektivi se rings aspekter alltid ska beaktas när ny el produceras eftersom frågan om hur omfat tande ut bygg na den av förnybara energikällor behöver vara är avhängig av hur stora energi besparingar och energieffektiviseringar samhället kan genom föra.

Som har framgått av det jag har anfört hittills är frågan om mer el en nyc kelfaktor för att omställningen av samhället ska bli lyckosam. Därför kommer elmarknaden att spela en viktig roll under de kommande årens ut veck ling. Enligt min uppfattning kräver ett robust och motståndskraftigt sam hälle att det offentliga har kontroll över samhällsviktig verksamhet. Jag anser därför att ett lands elförsörjning inte ska lämnas till marknadens aktörer där vinst maxi me ring utgör den starkaste drivkraften. I stället behövs det ett sam häl le ligt an svar som både tar sig an det rådande klimatnödläget och ger den svenska industrin de förutsättningar den behöver för att kunna fortsätta med sin gröna om ställ ning. Elproduktionen behöver ses som en del av sam hällets infra struk tur, som byggs utifrån samhälleliga mål. Därigenom kan även nödvändiga anpass ningar göras till nya ägar- och produktions struk turer där framtidens ener gi kon su menter sam tidigt producerar el från t.ex. solceller. Det nät som länkar samman dessa aktörer behöver ägas av det offent liga och inte av privata ägare som kan göra oskäliga vinster på en mo nopol mark nad. Innan nätet har förstat ligats behövs det därför ett tak för hur höga elnäts avgif terna får bli.

Utöver förändringar av ägandet av elnätsinfrastrukturen anser jag att el mark naden behöver göras om i grunden. Jag förordar en modell med s.k. Sverige priser där priserna på den inhemska marknaden sepa reras från dem på exportmarknaden. Jag ser för övrigt ingen anledning att slopa de s.k. elom rådena – så som föreslås i propositionen – tvärtom anser jag att den geo grafiska plats där elen produceras bör korrelera bättre med det pris som kunderna beta lar. Resultatet blir en prisskyddsmodell som innebär att Sveriges fyra elpris områden kvarstår men separeras från den el som går på export. Samtidigt för ordar jag en omfattande utbyggnad av elöver förings kapaciteten mellan norra och södra Sverige, vilket kommer att motverka de elprisskill na der som emel lanåt uppkommer mellan elområdena.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

5.

Planeringsmål för elsystemet, punkt 2 (S, C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till planeringsmål för elsystemet samt ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2845 av Birger Lahti m.fl. (V) i denna del,

2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) yrkandena 1 och 3 samt

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 i denna del och

avslår proposition 2023/24:105 punkt 1 och motion

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Sverige kan bli världens första fossilfria välfärdsland. Förutsättningarna för detta är goda med en industri som ligger långt fram när det gäller grön om ställning och nyindustrialisering. Men det kräver ökad elektrifiering, dvs. betydligt mer fossilfri el, stärkt energieffektivisering samt förbättrad lagring och flexibilitet, och det redan i närtid.

I propositionen föreslår regeringen ett planeringsmål för kraftproduktio nens utbyggnad till 2045. Enligt vår uppfattning ligger detta mål för långt fram. Vi har i stället återkommande lyft fram behovet av ett mål för mer fos silfri kraft redan till 2030. Anledningen är att ett mål som ligger närmare i tiden ställer högre krav på förslag och beslut om relevanta åtgärder som kan bidra till måluppfyllelsen. Vi menar att de kontrollstationer som regeringen aviserar, och som tycks ha målet 2045 som utgångspunkt, inte svarar mot sam hällets stora och växande behov av mer el i närtid. Enligt en myndighets gemensam rapport från december 2023 kan elbehovet i det närmaste fördubb las redan till 2035, vilket understryker behovet av ett tydligt preciserat mål redan för 2030. Om inte industrin får möjlighet att genomföra sina planerade eller önskade investeringar i närtid, minskar behovet högst avsevärt även på längre sikt. Det skadar såväl klimatomställningen som det svenska närings livet, och en betydande mängd arbetstillfällen riskerar att gå om intet. Vi anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett planeringsmål för 2030.

Utöver detta har det drastiskt försämrade säkerhetsläget i Sverige och öv riga Europa under de senaste åren synliggjort hur central en robust energi försörjning är för hela samhället. Vi anser att det är nödvändigt att stärka själv försörjningen i hela Europa och minska beroendet av fossila energikällor. Att Sverige numera är Natomedlem ställer också nya krav på kapacitet och till för lit lighet i Sveriges energisystem som regeringen bör beakta i närtid. Reger ingens starka fokus på att bygga i huvudsak ny centraliserad kraftpro duk tion som ligger mer än ett decennium fram i tiden rimmar illa med dessa krav.

Sammantaget anser vi att riksdagen ska avslå regeringens förslag om ett planeringsmål för elsystemet och i stället ställa sig bakom det som anförs ovan om att regeringen bör återkomma med ett mål och tillkännage det för reger ingen.

6.

Planeringsmål för elsystemet, punkt 2 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till planeringsmål för elsystemet.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2845 av Birger Lahti m.fl. (V) i denna del,

2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) yrkande 1 och

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 i denna del och

avslår proposition 2023/24:105 punkt 1 och motionerna

2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) yrkande 3 och

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Regeringens proposition sägs staka ut den långsiktiga inriktningen för den svenska energipolitiken. Jag instämmer visserligen i att en omfattande elektri fiering av det svenska samhället är viktigt för att kunna åstadkomma en snabb och omfattande klimatomställning, men jag saknar politiskt välförankrade för slag från regeringen som ligger i linje med denna inriktning, inte minst för att möta de utmaningar som redan nu står för dörren.

Jag ser en absolut nödvändighet i att det ställs upp ambitiösa planeringsmål för kraftproduktionens utbyggnad, men dessa mål måste styra mot en ökande produktion på en kortare tidshorisont än vad regeringen föreslår. Såväl indus trin som hushållen, transportsektorn och därmed även klimatet behöver mer el nu snarare än i en kärnkraftsomhuldad avlägsen framtid.

Jag anser således att det behövs tydliga delmål vart femte år och svar på hur elproduktionen ska öka i närtid. Min uppfattning är att en rimlig mål sättning är att minst 70 TWh elproduktion tillkommer till 2030. Att som reger ingen enbart ha siktet inställt på 2045 riskerar att medföra att viktiga in ves teringar och elnätsinsatser skjuts på framtiden. För att industrin ska våga satsa på omställningen behöver företagen veta att det finns tillgång till fossilfri el redan 2030.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att riksdagen ska avslå proposi tionen i den del som gäller ett planeringsmål.

7.

Planeringsmål för elsystemet, punkt 2 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till planeringsmål för elsystemet samt ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2845 av Birger Lahti m.fl. (V) i denna del,

2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) yrkande 1 och

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1 i denna del, 2 och 3 samt

avslår proposition 2023/24:105 punkt 1 och motion

2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) yrkande 3.

Ställningstagande

En omfattande elektrifiering av flera samhällssektorer ser jag som en nödvän dighet för att frigöra Sverige ur ett beroende av fossila bränslen och därigenom kunna uppnå så högt ställda kli mat ambitioner som det borde anstå ett välut vecklat västland.

Det tycks dock inte råda konsensus om hur snabb elektrifieringen måste vara eller hur den ska åstadkommas. Bedömningar från både industri och myn digheter pekar på att elanvändningen kommer att fördubblas redan till 2035 till följd av elektrifiering inom industri- och transportsektorerna. Detta är tio år tidigare än vad regeringen planerar för i sin proposition.

Mot denna bakgrund är det inte så konstigt att regeringens förslag om ett planeringsmål för 2045 har fått kritik för att inte möta den förutspådda ökade efterfrågan på el i närtid. Flera tunga remissinstanser har bl.a. pekat på behovet av mål även för 2030 och 2035.

Mot denna bakgrund anser jag att riksdagen ska avslå regeringens förslag till planeringsmål och i stället ställa sig bakom förslag om mål för 2030 och 2035. Till 2030 förordar jag ett mål om att tillgängliggöra 100 TWh samt ytter ligare 50 TWh till 2035. Målen bör uppnås genom en kombination av ny förnybar elproduktion och energieffektiviseringar.

Jag vill i sammanhanget understryka att förslagen till mål bygger på myn dig heters och branschorganisationers bedömningar av realistiska poten ti aler för såväl utbyggnad av den förnybara kraftproduktionen som energi effek ti vi sering.

Vid sidan av de planeringsmål jag förordar ser jag även behov av mål för det som kan betecknas grön baskraft. Eftersom både ekonomiska och tidsmäs siga skäl talar för att den tillkommande elproduktionen i Sverige inom över skådlig framtid kommer från förnybara energikällor som vind- och solkraft finns det behov av ett planeringsmål som är inriktat på effekt.

Med grön baskraft åsyftas alla kraftkällor och tekniker som kan göra elsys temet betydligt tryggare och säkrare än vad det är i dag. Här ingår höjd effekt i vat ten kraften, mer flexibilitet i och effekt från kraftvärme samt gasturbiner som drivs av förnybara bränslen. Även energilagring i form av vätgas, pump kraft och värme ingår liksom flexibilitet i form av smart styrning av elbils laddning och värmepumpar samt s.k. tvåvägsladdning av fordon. Jag föror dar att reger ingen tar fram ett mål om 10 GWh grön baskraft till 2030.

Sammantaget innebär detta att jag anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag om ett planeringsmål och i stället ställa sig bakom det som anförs ovan om planeringsmål till 2030 och 2035 och om ett mål om grön baskraft och tillkännage detta för regeringen.

8.

Leveranssäkerhetsmål för elsystemet, punkt 3 (S, C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till leveranssäkerhetsmål samt ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2845 av Birger Lahti m.fl. (V) i denna del,

2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) yrkandena 2 och 4 samt

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 i denna del och

avslår proposition 2023/24:105 punkt 2.

Ställningstagande

Sverige kan bli världens första fossilfria välfärdsland. Därför anser vi att Sve rige behöver ta ledningen när det gäller att ställa om energisystemet i hållbar rikt ning. Det ger inte bara ökad konkurrenskraft, större exportmöjligheter och fler arbetstillfällen utan bidrar även till ökad självförsörjning och ett minskat beroen de av klimatskadliga fossila bränslen.

En omfattande elektrifiering av det svenska samhället är en nyckel för ett framgångsrikt omställningsarbete. Mot bakgrund av de omfattande utma ning ar som väntar är det enligt vår uppfattning förvånande och samtidigt oro väckan de att regeringens proposition endast omfattar två skarpa förslag för riks dagen att ta ställning till, däribland ett förslag om ett leveranssäkerhetsmål. Vi anser att den konsekvensanalys som presenteras i anslutning till det nyss nämn da förslaget inte är tillräckligt tydlig och därför inte kan ligga till grund för en rimlig värdering av vilken ambitionsnivå förslaget medför. De indika torer som pekas ut konkretiseras inte heller trots att de, enligt vår uppfattning är helt av göran de för att det ska vara möjligt att bedöma såväl ambitions- som kost nadsnivåer. Denna brist har för övrigt också påtalats av flera tunga remiss instanser.

Vi anser att det hade behövts ett underlag i vilket de samhällsekonomiska effekterna av det föreslagna målet skattas liksom även utfallet av alternativa målutformningar. Effekter av lagringsmöjligheter och efterfrågeflexibilitet ha de varit önskvärt, liksom även sektorskopplingar, inte minst när det gäller värme och vätgas.

Vi saknar också tydliga förslag med koppling till det omfattande och växan de behovet av överföringskapacitet samt förslag som kan bidra till att öka både acceptansen och hastigheten i utbyggna den av nödvändig infrastruktur.

Mot denna bakgrund avvisar vi det föreslagna leve ranssäkerhetsmålet i av vaktan på att regeringen återkommer till riksdagen med en mer fullständig analys. Denna analys bör omfatta underlag, bedöm ningar, indikatorer och alternativa utformningar för leveranssäkerhet.

Sammantaget innebär det anförda således att vi anser att riksdagen ska avslå regeringens förslag om ett leveranssäkerhetsmål och samtidigt ställa sig ba kom det som anförs ovan och tillkännage det för regeringen.

Eftersom vi avstyrker regeringens förslag om ett leverans sä ker hetsmål an ser vi inte heller att riksdagens tillkännagivande om ett sådant kan anses som tillgodosett och således inte heller betraktas som slutbehandlat.

9.

Leveranssäkerhetsmål för elsystemet, punkt 3 (V, MP)

av Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till leveranssäkerhetsmål för elsystemet.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2845 av Birger Lahti m.fl. (V) i denna del,

2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) yrkande 2 och

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 i denna del och

avslår proposition 2023/24:105 punkt 2 och motion

2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) yrkande 4.

Ställningstagande

För att åstadkomma en snabb och omfattande klimatomställning behöver vi elektri fiera betydande delar av samhället. När fordonsflottan ska ställas om från fossilberoende till i huvudsak el, samtidigt som tåginfrastrukturen byggs ut och industrins tillverkningsprocesser skiftar till fossilfritt, kommer till gång en till el att behöva öka betydligt. Det är otvetydigt så att det behövs både ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål samt ett helhetsgrepp om ener gi systemet. Tyvärr levererar regeringen inte godtagbara förslag på någon av des sa punkter.

Vi saknar vitala delar i propositionen, däribland klargöranden om hur leve rans säkerhetsmålet ska uppnås. Enligt vår uppfattning räcker det inte med vaga formuleringar om att ”elsystemet måste kunna leverera el till samhället”, utan det behövs en betydligt högre grad av konkretion både när det gäller själva målet och om vilka åtgärder regeringen har för avsikt att vidta för att målet ska kunna nås. Förslaget saknar också tillräckliga konsekvensanalyser, vilket flera remissinstanser har påpekat. Så som förslaget är utformat går det enligt vår uppfattning helt enkelt inte att ta ställning till det, med tanke på de många frå getecken och otydligheter som kvarstår.

Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag om ett leverans säker hets mål.

Även om vi inte stod bakom riksdagens beslut om ett tillkännagivande till regeringen om ett leveranssäkerhetsmål kan vi inte, mot bakgrund av att vi avstyrker regeringens förslag, se att riksdagens tillkännagivande om ett sådant mål är tillgodosett och därmed kan det inte heller betraktas som slutbehandlat.

10.

Vindkraft, punkt 5 (S, V)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 12 och

avslår motionerna

2023/24:942 av Dzenan Cisija (S) yrkande 1,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 65,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 4, 10 och 11,

2023/24:1994 av Magnus Manhammar (S) yrkande 3,

2023/24:2405 av Lars Beckman (M),

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 84 och 85 samt

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7.

Ställningstagande

Det är centralt att vindkraftens potential för en snabbare elektrifiering tas till vara i Sverige. Därför anser vi att utbyggnaden av den havsbaserade vind kraf ten måste fullföljas. Havsbaserad vindkraft bidrar till ett elsystem med hög leveranssäkerhet och låg miljöpåverkan och tillhandahåller el till konkurrens kraf tiga priser. Detta är särskilt betydelsefullt i de södra delarna av landet där det emellanåt råder ett kraftproduktionsunderskott.

Mot denna bakgrund anser vi att det är olyckligt att regeringen har instru erat Svenska kraftnät att upphöra med den planering för anslutning av havs ba serad vindkraft som affärsverket tidigare har inlett. Vidare ser vi det som nöd vändigt att se över Försvarsmaktens roll när det gäller att utöva inflytande över var havsbaserade vindkraftsparker kan bli aktuella. Likaså behöver ett väl fun ge ran de samspel mellan berörda myndigheter och andra aktörer säkerställas.

Vi anser också att den landbaserade vindkraften har en stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad som behöver tas till vara. Här har kom munerna ofta en central roll och de behöver därför stärkta incitament att med verka till att vindkraften byggs ut. Det är också angeläget att eventuella in vänd ningar mot vindkraftsetableringar kommer in tidigare i tillståndsproces sen än de vanligen gör i dag.

Det är också vår uppfattning att möjligheterna att kompensera de vars om givning påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad kan behöva tydliggöras. De förslag som lades fram i utredningen Värdet av vinden (SOU 2023:18) an ser vi därför bör genomföras tillsammans med den reformering av det kom munala vetot som den förra regeringen föreslog i proposition 2021/22:210 om ett tidigare kommunalt ställningstagande för vindkraft.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

11.

Vindkraft, punkt 5 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 84 och 85 samt

avslår motionerna

2023/24:942 av Dzenan Cisija (S) yrkande 1,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 65,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 4, 10 och 11,

2023/24:1994 av Magnus Manhammar (S) yrkande 3,

2023/24:2405 av Lars Beckman (M),

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 12 och

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7.

Ställningstagande

Jag förordar ett planeringsmål om minst 100 TWh ny elproduktion till 2030, och på sikt en fördubbling från dagens elproduktion. Vindkraft är det ener gi slag som tillsammans med solel går snabbast att bygga ut och som dessutom kan producera el till låga priser. För att elproduktionsutbyggnaden ska gå till räckligt snabbt måste det dock bli enklare att bygga ny vindkraft i Sverige, både på land och till havs.

Den snabba tekniska utvecklingen gör också att det är motiverat att under lätta det som brukar betecknas uppgradering (repowering). Detta innebär att mindre vind kraftverk ersätts av större. Enligt min uppfattning finns det starka skäl som ta lar för att det bör införas ett snabbspår i tillståndsprocesserna för uppgraderingsansökningar.

För att ytterligare förbättra vindkraftens möjligheter att snabbt bidra med ny värdefull förnybar elproduktion anser jag att regeringen måste öka tempot i arbetet med att godkänna ansökningar om etablering av ny vindkraft både till havs och på land. Det finns redan i dag ett flertal sådana på regeringens bord. Vid eventuella prioriteringar mellan olika havsbaserade vindkraftsprojekt an ser jag att södra Sverige ska ges företräde.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

12.

Vindkraft, punkt 5 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 65,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 4, 10 och 11 samt

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7 och

avslår motionerna

2023/24:942 av Dzenan Cisija (S) yrkande 1,

2023/24:1994 av Magnus Manhammar (S) yrkande 3,

2023/24:2405 av Lars Beckman (M),

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 84 och 85 samt

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 12.

Ställningstagande

Jag förordar en storsatsning på förnybar och billig energi och efterfrågar stra tegier och konkreta mål för ökad produktion av vind- och solkraft. För att den positiva utvecklingen på området förnybar energiproduktion ska hålla i sig be hövs dock reformer och incitament som ökar acceptansen för ny förnybar el pro duk tion. Det handlar även om att sätta upp tydliga mål för de olika kraft slagen.

När det gäller vindkraften står jag bakom förslag om ett mål om att bygga ut den havsbaserade vindkraften med 150 TWh senast till 2040. Vindkraften är redan i dag den överlägset billigaste energikällan, vilket har lett till att företag står i kö för att få etablera sig i Sveriges bästa vindlägen. Samtidigt är jag övertygad om att tempot i ut bygg nadsprocesserna skulle kunna öka och ac ceptansen bli större om de som bor i närheten av vind krafts an lägg ningar får direkt del av de nyttor som verken genererar och inte enbart måste bära de even tuella lokala olägenheter som kan uppkomma i form av ljud, land skaps påverkan etc. Ett sätt att göra detta på är att ge närboende och kom muner någon form av ersättning, och de närboende bör dessutom få möjlighet att bli del ägare i anläggningarna eller få rätt till arrende från vindkraftsbolagen. Avslut ningsvis är det min uppfattning att tillståndsprocesserna skulle gagnas av om kom munernas möjl ighet att utöva sin vetorätt mot vindkrafts eta bleringar kom in tidigare i processerna.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

13.

Vattenkraft, punkt 6 (S, V, MP)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 10 och

avslår motionerna

2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1,

2023/24:1351 av Lars Isacsson (S) yrkandena 1 och 2 samt

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 82 och 83.

Ställningstagande

Energisystemet lägger grunden för det moderna samhället och är centralt för ett lands utveckling. Vattenkraften är i sin tur ryggraden i det svenska el sys temet. Detta faktum gör det mycket angeläget att vattenkraften får de rätta förutsättningarna att utvecklas på ett sådant sätt att den även fortsättningsvis kan bidra till den omfattande elektrifiering av samhället som är nödvändig för att Sverige ska kunna frigöra sig från sitt fossilbränsleberoende, till gagn både för klimatet och för ett starkare oberoende ur energisäkerhetsperspektiv.

Mot denna bakgrund ser vi det som besvärande att regeringen har sinkat om prövningarna av vat tenkraftens miljövillkor. Den osäkerhet som där med råder för verksamhetsutövarna behöver vändas till klarhet. Vi anser att reger ingen därför snarast måste presentera förslag som gör att pröv ningarna kan åter upptas på ett sätt som garanterar att de uttryckta intentionerna att uppnå största möjliga miljönytta och effektiv tillgång till vattenkraftsel kan rea li seras. Genom nya investeringar kan effekthöjningar genomföras, och möj lig heterna att använda vattenmagasin och vattenkraftverk för utvinning av s.k. pumpkraft behöver också tas till vara. Vidare ser vi det som angeläget att snab ba på de till ståndsprocesser som har koppling till vattenkraften. Här finns redan färdiga förslag från bl.a. Klimaträttsutredningen och Miljöpröv nings ut redningen som behöver genom föras för att processerna ska fungera bättre. För att få största möjliga effekt av nya investeringar anser vi också att det är viktigt att regeringen under lättar samverkan om driften i de vatten system där kraft stationerna har olika ägare.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

14.

Vattenkraft, punkt 6 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Eric Palmqvist (SD), Johnny Svedin (SD) och Anette Rangdag (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2023/24:1351 av Lars Isacsson (S) yrkandena 1 och 2,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 82 och 83 samt

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 10.

Ställningstagande

Vattenkraften spelar en central roll för Sveriges fossilfria elförsörjning, som produktionskälla och reglerkraft. Vi instämmer därför i regeringens bedöm ning i propositionen att den befintliga vattenkraftens regler- och produktions förmågor behöver bevaras och utvecklas. Vattenkraftens unika förmågor be hö ver tas till vara i så stor utsträckning som möjligt, med hänsyn tagen till na tur- och kulturmiljöintressen.

Vi vill dock understryka att den ökade andelen väderberoende, icke pla nerbar kraftproduktion både i Sverige och i vårt närområde har medfört att en stor del av elproduktionen inte infaller när efterfrågan är som störst. Detta har bidragit till att Sverige har en betydande elexport under vissa delar av året. Dessvärre saknas det uppenbarligen rätt marknadsmässiga me ka nis mer efter som denna överproduktion inte sammanfaller med när elen efter frå gas. Det gör att det ekonomiska värdet av elen blir väldigt lågt, vilket ofta innebär att försäljningspriset vida understiger kostnaden för att producera elen. Ett sätt att motverka detta och att utöka uthålligheten i den svenska vat tenkraften och därmed även i hela kraftsystemet är en ökad magasi neringskapacitet för vat tenkraften. Vi anser att regeringen bör utreda förutsättningarna för det ta.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

15.

Vattenkraft, punkt 6 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 82 och 83 samt

avslår motionerna

2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1,

2023/24:1351 av Lars Isacsson (S) yrkandena 1 och 2 samt

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 10.

Ställningstagande

Vattenkraften spelar en central roll i Sveriges energisystem och gör det möjligt att introducera stora mängder väderberoende förnybar kraft. Genom lag stift ning som företrädare för mitt parti har varit med och förhandlat fram har det skapats enklare regler och rimliga krav som förenar miljöåtgärder med lång sik tig lönsamhet för vattenkraften.

Den nuvarande regeringens agerande har dock skapat otydlighet när det gäller vattenkraftens framtida roll och förutsättningar. Den pausade processen med prövningar av vattenkraftens miljötillstånd ser jag visserligen positivt på, men det är oklart vad regeringen ämnar göra innan pausen löper ut. Jag anser att myndigheterna bör se över alla relevanta regelverk och föreskrifter och att de principer som har varit vägledande för de nya reglerna för vattenkraften bör få fullt genomslag, dvs. minskat regelkrångel, respekt för äganderätten och effek tiva miljöåt gärder med rimliga kostnader.

Jag anser också att det bör tas fram en plan för att nyttja vattenkraftens max kapacitet samt utredas hur effektuttaget från befintlig vattenkraft kan öka. Det är enligt min uppfattning även värt att undersöka om det är möjligt att öka lagringskapaciteten i den svenska vattenkraften, både för att kunna öka kraft pro duktionen och för att kunna hantera extremväder bättre.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

16.

Solenergi, punkt 7 (S, V)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 14 och

avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 66,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 5, 6, 15 och 16,

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 29 och 32 samt

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 88 och 92.

Ställningstagande

De tekniska framstegen på solenergiområdet accelererar, och intresset för solkraft har ökat, vilket vi ser som en effekt av allt högre elpriser och en strä van efter att minska beroendet av andra energikällor, särskilt de fossila. Vi anser att det offentliga spelar en viktig roll i att främja övergången till mer hållbara energilösningar, och många existerande ytor kan utnyttjas för installa tion av solpaneler. Enligt vår uppfattning är det kostnadseffektivt att montera solpaneler på nybyggnationer, och vi ser det som viktigt att staten tar ett ansvar för att signalera detta genom att föregå med gott exempel. Med anledning av detta föreslår vi att det tillsätts en utredning för att undersöka hur man kan införa krav på installation av solceller på nya offentliga och kommersiella bygg nader.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

17.

Solenergi, punkt 7 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 88 och 92 samt

avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 66,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 5, 6, 15 och 16,

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 29 och 32 samt

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 14.

Ställningstagande

I takt med att klimatkrisens verkningar blir alltmer påtagliga ökar behovet av att snabbt ställa om till förnybara energikällor. Denna omställning är inte bara nödvändig för att minska utsläppen av växthusgaser och för att motverka den globala uppvärmningen, utan den erbjuder också möjligheter till ekonomisk tillväxt genom innovation inom grön teknik.

Solenergi kan bidra med upp till 10 procent av elproduktionen under vissa optimala förhållanden, vilket belyser något av dess potential. En utmaning som har framkommit är dock integrationen av storskaliga sol energisystem, särskilt när det gäller användning av jordbruksmark och de rättsliga gråzoner som fördröjer tillståndsprocesser och expansion. Jag ser ett akut behov av att re formera de regelverk som gäller för storskaliga solener gianläggningar, och en ligt min uppfattning bör regeringen därför förenkla regelverket för att smi dig göra etableringen av större solcellsan läggningar. Genom att förbättra regel verket kan man främja en ökad tillväxt av solenergi och möjligheterna att effektivt integrera solenergi produktion med jordbruksproduktion, vilket kan ge fördelar både för energiproduktionen och för jordbruket. Jag anser därför att Energimyndigheten bör ges i uppdrag att tillsammans med relevanta myn dig he ter förenkla och förtydliga regelverken för storskaliga solkraftsan lägg ningar, särskilt när det gäller etablering på jordbruks mark.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

18.

Solenergi, punkt 7 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 66,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 5, 6, 15 och 16 samt

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 29 och 32 samt

avslår motionerna

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 88 och 92 samt

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 14.

Ställningstagande

Klimatkrisen och dess eskalerande negativa påverkan på människors och andra organismers livsmiljöer utgör en akut global utmaning. För att hantera denna allvarliga hotbild måste man snabbt övergå till förnybara energikällor. Det är nödvändigt att Sverige och världen som helhet ställer om till ett mer hållbart samhälle, där miljön värnas och framtida generationers frihet och trygg het inom planetens gränser säkerställs.

Solenergiproduktionen har en betydande möjlighet att växa i Sverige, både på hustak och på andra lämpliga platser. Jag är dock medveten om att Sverige för närvarande ligger efter i utvecklingen av solenergiproduktion i större skala. Därför anser jag att det bör fastställas ett nationellt mål om att nå 30 TWh solenergi till 2030.

För att detta mål ska vara möjligt att nå anser jag att det är av stor vikt att regeringen utarbetar en omfattande nationell strategi för att utnyttja sol energi för både el- och värmeproduktion. Investeringar i stora solkrafts parker och solvärmesystem kan spela en viktig roll i Sveriges strä van efter en mer klimat vänlig framtid. Storskalig solvärme har goda för utsätt ningar att ersätta avfalls- och biobränsleförbränning i kraft värme ver ken och i fjärr vär me näten.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

19.

Biobränslen och biodrivmedel, punkt 8 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 47,

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 20 och 22 samt

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 16 och 17 samt

avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 71,

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 51,

2023/24:2056 av Isak From och Monica Haider (båda S),

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 34,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 9,

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 39,

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 5 och

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 9 i denna del.

Ställningstagande

Vägtransporter, flyg och sjöfart svarar för en betydande andel av de svenska utsläppen av växthusgaser. Riksdagen har därför beslutat om ett ambitiöst etapp mål som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transpor ter, utom flyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Takten i transport sek torns omställ ning till fossilfrihet behöver öka betydligt för att det ska vara möjligt att nå såväl klimatmålet för transportsektorn som målet om nettonollutsläpp av växthus gaser till atmosfären till 2045.

Ett viktigt led i detta arbete är den pågående elektrifieringen av fordons flottan. Samtidigt behöver omställningsarbetet stå på flera ben. Ett sätt är att öka den inhemska produktionen och användningen av hållbara förnybara driv medel. Som en följd av regeringens politik tappar Sverige dock invester ingar i biodrivmedel, trots de goda förutsättningar som finns i landet för sådan produktion. Det är ett problem i klimatomställningen av fordonsflottan och en förlust för svenskt näringsliv. Vi anser att det är av största vikt att marknadens aktörer får stabila förutsättningar för produktion av biodrivmedel i Sverige.

I sammanhanget vill vi även peka på Bioekonomiutredningens slutsatser som presenterades i två betänkanden under 2023 om hur bioekonomin kan ge hållbara lösningar för produktion och konsumtion av bl.a. biodrivmedel. Ge nom att man priori terar förnybara biobaserade resurser från skog och jord bruk, kan den svenska ekonomin stärkas och landets ekologiska fotavtryck minska och det ska pas en rättvisare framtid för kommande generationer.

Flygets miljöpåverkan är en betydande utmaning som inte får ignoreras. Vi har i det avseendet bl.a. genomgående verkat för en kontinuerligt ökande in bland ning av biodrivmedel i flygfotogen. Den förra regeringen införde en re duk tionsplikt på flygfotogen, vilken är ett viktigt incitament för flyg bran schens omställning med målet att allt flyg som lyfter från svenska flygplatser ska nå fossilfrihet. Genom en tydlig satsning på grönt flyg kan utsläppen från transportsektorn reduceras samtidigt som den svenska konkur rens kraften stärks på den internationella arenan. Utvecklingen av svenskt biobränsle och nya hållbara flygbränslen bidrar inte bara till klimatom ställ ningen utan kan också leda till nya arbetstillfällen.

Avslutningsvis är det vår uppfattning att riksdagen ska uppmana regeringen att agera gentemot EU för att biodrivmedel även fortsättningsvis ska priorite ras framför fossila alternativ. Vi förväntar oss bl.a. att regeringen arbetar för att EU sta digvarande ska acceptera skattelättnader för biodrivmedel som är rena eller har hög inblandning.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

20.

Biobränslen och biodrivmedel, punkt 8 (V, C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C) och Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 9,

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 39,

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 5 och

2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 47 och

avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 71,

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 51,

2023/24:2056 av Isak From och Monica Haider (båda S),

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 34,

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 20 och 22,

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 16 och 17 samt

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 9 i denna del.

Ställningstagande

För att nå målet om fossilfria transporter behövs resultatinriktade incitament i kombination med riktade satsningar på ett flertal tekniker och lösningar. Ut över elektrifiering är en ökad andel biodrivmedel viktig. När allt fler länder ställer om sin fordonsflotta i snabb takt kommer den samlade efterfrågan på biodriv medel att öka internationellt. Produktionen av hållbara drivmedel behö ver därför också öka. Enligt vår uppfattning finns det här en enorm potentiell mark nad för Sverige och de svenska gröna näringarna som måste tas till vara. En satsning på en ökad produktion av biodrivmedel kan – förutom klimatnytta – skapa nya arbetstillfällen och ökade resurser till landsbygden.

Vi anser således att det bör vara prioriterat att stimulera biodrivme dels produktion från nya råvaror, exempelvis restprodukter från skogen, vilket ock så stöder den svenska och nordiska produktionen av hållbara biobränslen. Samtidigt krävs det långsiktigt hållbara spelregler, exempelvis genom garan terade inköpsvolymer, för att möjliggöra de omfattande och långsiktiga inves teringar i produktionskapacitet som krävs. Självförsörjningen av svenskt bio drivmedel bör därför gynnas genom att man upphandlar en omfattande bered skapsproduktion av inhemskt biobränsle av inhemska råvaror som ska kunna säljas billigt i Sverige.

Inhemsk biodrivmedelsproduktion kan även bidra till ökad motståndskraft i totalförsvaret. Genom att använda biodrivmedel minskar beroendet av rysk olja samtidigt som den nationella självförsörjningsgraden stärks, till gagn både ur ett säkerhetsperspektiv och för den gröna omställningen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

21.

Biobränslen och biodrivmedel, punkt 8 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 71,

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 51,

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 34 och

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 9 i denna del och

avslår motionerna

2023/24:2056 av Isak From och Monica Haider (båda S),

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 9,

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 39,

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 5,

2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 47,

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 20 och 22 samt

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 16 och 17.

Ställningstagande

Hållbart framställda biobränslen och biodrivmedel kommer att behövas som en del av den svenska energimixen för att det ska vara möjligt att nå kli mat målen. För att tydliggöra detta faktum ser jag ett behov av att riksdagen antar ett mål om att Sverige ska vara självförsörjande när det gäller hållbart pro ducerade förnybara bränslen senast 2030. Samtidigt är det min uppfattning att detta mål uppnås med förbehållet att uttaget av biomassa ur den svenska sko gen sker på ett hållbart sätt. I takt med att stora delar av person trans porterna på väg elektrifieras och vägtransportarbetet effektiviseras kom mer efterfrågan på flytande förnybara drivmedel sannolikt att minska nå got inom delar av den na sektor, men över tid kan förnybara drivmedel i stället ersätta fossila driv medel inom den tunga trafiken, sjöfarten och flyget.

För mig är det uppenbart att fossildrivna och särskilt energislukande fordon måste fasas ut för att det ska vara möjligt att nå de klimatmål som har beslutats av riksdagen. För att hela transportsektorn på sikt ska bli 100 procent fossilfri krävs flera olika typer av förnybara drivmedel. El, biogas, flytande biodriv medel, vätgas och elektro bränslen är alla viktiga pusselbitar att jobba med. Inhemskt producerad förnybar energi och inhemskt producerat förnybart bränsle bidrar också till en ökad försörjningstrygghet och en ökad beredskap inför olika kriser och krig.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

22.

Energieffektivisering, punkt 9 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 7 och 15 samt

avslår motionerna

2023/24:902 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1, 2 och 4–12,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 28 och 72,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 18–20 och 27,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 98 och

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 10–13.

Ställningstagande

Energisystemet lägger grunden för det moderna samhället och är centralt för ett lands utveckling. En framgångsrik elektrifiering är avgörande för att nå de nationella klimatmålen om nettonollutsläpp 2045 och bidrar även till att ener gin används mer effektivt, inte minst inom transportsektorn.

Vi anser att Sverige ska ha mycket och billig energi men vill samtidigt un derstryka betydelsen av att energin används mer effektivt. En effektiv ener gianvändning kan bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft, minska kli mat- och miljöpåverkan samt bidra till försörjningstryggheten på ett sam hälls ekonomiskt effektivt sätt.

Enligt vår uppfattning finns det behov av ytterligare insatser för att nå det riksdagsbundna målet om 50 procent effektivare energianvändning 2030. Vi anser att Energimyndigheten ska fortsätta arbetet med energieffektivisering och stötta energieffektiviseringsåtgärder i både småhus och flerbostadshus lik som inom industrin. Här saknas förslag från regeringen och vi vill därför att den återkommer till riksdagen med en politik för energieffektivisering som är bättre utformad och som bl.a. inkluderar ett energieffektiviseringsstöd som är riktat till flerbostadshus.

I det här sammanhanget beklagar vi även att regeringen på oklara grunder avbröt det arbete som en utredare hade påbörjat med att analysera ett kvot plikts system för energieffektivisering (s.k. vita certi fikat). Ett sådant mark nads baserat och kostnads effek tivt styrmedel hade kunnat öka takten i energi effek tiviseringsarbetet, bidra till att de energi- och klimatpolitiska målen nås samt underlätta en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektri fier ing av samhället. Vi anser därför att arbe tet med att utarbeta ett förslag om ett styr me del med denna inriktning bör återupptas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

23.

Energieffektivisering, punkt 9 (V, C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C) och Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 98 och

avslår motionerna

2023/24:902 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1, 2 och 4–12,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 28 och 72,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 18–20 och 27,

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 7 och 15 samt

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 10–13.

Ställningstagande

Energisektorn står för en betydande del av utsläppen internationellt, även om den svenska elenergiproduktionen har låga utsläpp. Beroendet av fossil energi måste brytas en gång för alla, för både säkerheten och klimatet. Energipo liti ken behöver ses över i flera avseenden, bl.a. när det gäller de delar som är in riktade på att uppnå en effektivare energianvändning. En effektivare använd ning med för tydliga fördelar för både samhällsekonomin och klimatet och bör där för vara en av ledstjärnorna för omställningsarbetet. Åtgärder behövs inom flera samhällssektorer, inte minst inom industrin och i den byggda miljön.

Vi anser också att det är viktigt att regeringen är drivande för att EU:s energieffektiviseringsmål ska vara 50 procent effektivare energian vänd ning inom unionen till 2030.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

24.

Energieffektivisering, punkt 9 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:902 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1, 2 och 4–12,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 28 och 72,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 18–20 och 27 samt

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 10–13 och

avslår motionerna

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 98 och

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 7 och 15.

Ställningstagande

Det snabbaste och billigaste sättet att frigöra el och göra mer plats i elnäten är att använda el mer effektivt inom industrin och fastighetssektorn. Energi (el och värme) motsvarande elen från flera kärnkraftsreaktorer skulle kunna fri göras genom satsningar på åtgärder för att minska energianvändningen i bo städer och lokaler samtidigt som elpriserna kan hållas nere.

Regeringen tycks dock inte ha förstått den enorma potential som finns på detta område. Därför ser jag positivt på att ökade energieffektiviseringskrav är att vänta från EU och på den katalyserande effekt som dessa förhoppningsvis kan få på regeringen.

År 2018 beslutade riksdagen att Sverige ska ha som mål att 2030 ha en 50 procent effektivare energianvändning än 2005. Målet uttrycks i termer av till förd energi i relation till BNP. Jag anser att detta nationella mål för energi effektivisering ska behållas och utvecklas för att vara minst lika ambitiöst som det åtagande Sverige har genom EU:s energieffekti vise rings direk tiv. Trots detta hävdar regeringen i propositionen att den har för av sikt att se över målet med en mycket svagt underbyggd hänvisning till att det nuvarande målet riskerar att stå i konflikt med Sveriges klimatmål till 2045.

Till skillnad mot regeringens passivitet har jag och det parti jag företräder alltid argumenterat starkt för att det finns mycket att vinna på att stötta olika insatser på energieffektiviseringsområdet. Jag anser exempelvis att det behövs en handlingsplan för energieffektivisering av byggnader med ett kortsiktigt mål om att minska hela beståndets energianvändning med 10 procent och att fokus ska ligga på objekt med hög energianvändning per ytenhet.

Jag ser många olika åtgärder som kan tas till för att uppnå detta mål. För familjen eller fastighetsägaren kan det handla om investeringar i ny teknik som värmer ett hus eller en lokal. Men det kan också handla om att optimera de olika system som redan existerar i en villa eller ett flerbostadshus, exempelvis ge nom att säkerställa att ventilation och värmesystem fungerar på bästa möjli ga sätt tillsammans. För att fastighetsägaren ska nå framgång med dessa åtgär der behöver denne dock ha möjlighet att ta del av förbruk ningsstatistik för all ener gi som levereras till fastigheten, inklusive hyres gäs ters förbrukning av upp värmningsenergi, komfortkyla samt hushålls- och verksamhetsel på aggre ge rad nivå, självfallet med vederbörligt beaktande av integritetsaspekter.

Jag anser också att det bör införas ett nytt flerårigt statligt stöd för energi effektivisering som omfattar alla typer av byggnader, villor, flerbos tadshus, kontor och andra lokaler. Staten ska då betala 60 procent av kostna derna för de energieffektiviseringsåtgärder som har utförts under minst en femårsperiod. Vidare ser jag ett behov av en långsiktig styrning mot en mer energieffektiv be byggelse genom att det införs ett varaktigt system för omfattande energi effektiviseringar. Det kan bygga på en kvotplikt, vara auktionsbaserat eller ha någon liknande utformning som är kostnadseffektiv.

För att stötta näringslivets arbete med energieffektivisering anser jag att stödprogrammet Energisteget bör återinföras.

Staten behöver dessutom ta ansvar genom att gå före och visa på goda exem pel genom att vidta energieffek tiviseringsåtgärder i det egna fastighets beståndet. Många offentliga byggnader är fortfarande utrustade med gamla dysfunktionella armaturer och störande belysning som drar energi i onödan. Därför för ordar jag ett belysningsprogram för statliga byggnader där sparad energi, rätt belysning vid rätt tillfälle, trygghet och minskade ljusföroreningar står i fokus. I de fall myndigheter hyr in sig i privatägda byggnader bör det stäl las krav på s.k. gröna hyreskontrakt där den som äger fastigheten och den som hyr delar på kostnaderna för energianvändning och för energibesparande investeringar. Därigenom ligger det i båda par ters intresse att genomföra energi sparande åtgärder. För att inte bara spara ener gi utan även använda den producerade energin på bästa sätt är effekt styr ning användbart, så att man exempelvis kan planera uppvärmning, ventilation eller ladd ning av fordon till tider när elan vändningen är låg och därmed vanligen också elpri set. Här be hövs en samlad planering med ett stort antal aktörer för att energin ska kunna styras dit den behövs.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

25.

Biogas, punkt 10 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 7 och 8 samt

avslår motionerna

2023/24:403 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkandena 27 och 59,

2023/24:2240 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 75–78,

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 31,

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 95 och

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 9 i denna del.

Ställningstagande

För att bygga ett sammanhållet Sverige är det av yttersta vikt att staten aktivt verkar för att minska klyftorna mellan stad och land. Vi vill understryka betydelsen av att det skapas likvärdiga livsvillkor överallt – från städerna till de allra mest avlägsna delarna av landet.

Den energikris som har vuxit fram i skuggan av kriget i Ukraina visar på Europas sårbarhet på energiområdet. Samtidigt måste klimatutmaningen mö tas genom att man ställer om bl.a. energi- och transportsektorerna från fossila till för nybara bränslen. Med tanke på EU-ländernas stora beroende av att im por tera energi blir det särskilt tydligt hur viktiga de energiresurser är som finns inom unionens gränser.

Vi vill här lyfta fram biogas som en viktig komponent för denna klimat omställning. Biogas är ett inhemskt förnybart bränsle som produceras av avfall eller gödsel och som har extremt god klimatpres tanda i dubbel bemärkelse. Biogasproduktionen minskar spontanrötning som leder till att klimatskadlig metan läcker ut till atmosfären, samtidigt som bio ga sen ersätter fossila bränslen inom transportsektorn och industrin. Vi ser det som mycket värdefullt att bio gasproduktion kan bidra till att stärka den svenska landsbygden, skapa nya arbets tillfällen och samtidigt värna klimatet.

Biogasen var länge skattebefriad i användarledet i Sverige. Denna skatte befrielse förklarades emellertid ogiltig i en dom från tribunalen i decem ber 2022. Vi ser en betydande risk för att en avskaffad skattefrihet för biogas med en retroaktiv återbetalningsskyldighet slår ut svenska biogas pro ducenter samt att företag och konsumenter väljer att överge bio gasen till för mån för fossila alternativ.

Vi är djupt kritiska till regeringens passiva hantering av denna viktiga fråga. Enligt vår uppfattning bör riksdagen uppmana regeringen att möjliggöra stöd till gödselgasproduktion bland Sveriges lantbrukare samt påpeka behovet av att stärka biogasens ställning för regeringen. Vidare vill vi att regeringen arbe tar för att se till att biogasen åter skattebefrias.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

26.

Biogas, punkt 10 (V, C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C) och Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 75–78,

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 31 och

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 95 och

avslår motionerna

2023/24:403 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkandena 27 och 59,

2023/24:2240 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 7 och 8 samt

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 9 i denna del.

Ställningstagande

Tillverkning och användning av biogas kan bidra med många viktiga sam hällsnyttor och kan därför spela en betydande roll i omställ ningen till ett fos silfritt samhälle. Såväl tillverkning som användning medför väldigt låga ut släpp, och den stora vinsten uppkommer när biogasen ersätter betydligt mer klimatskadliga fossila drivmedel som t.ex. bensin och diesel. Vi vill därför se ett skyndsamt genomförande av Biogasmarknads utredningens förslag, där den svensk produ cerade biogasens samhällsekono miska nyttor tydliggörs. Utred ningens förslag om ett nationellt produktionsmål om minst 10 TWh till 2030 anser vi också bör anammas, liksom dess förslag om ett andra stödpaket.

Vi anser därtill att de gröna näringarnas roll i klimatomställningen måste prio riteras. De inom jord- och skogsbruket som satsar på att sluta sina krets lopp genom att använda rester av t.ex. matproduktion för att producera bio gas måste pre mieras. Biogasen har även särskilt stor betydelse för jord bruket, efter som den kan utvin nas i samband med gödselhantering och har stor poten tial att driva jord bruks maskiner eller användas för uppvärmning eller elpro duktion. På sikt kan biogasen också spela en viktig roll vid tillverkningen av fossilfritt stål, liksom som substitut för insatsråvaran fossil naturgas inom kemi industrin.

Vi anser mot denna bakgrund att biogasen måste gynnas även fortsätt nings vis och således förbli helt skattefri. De hot som riktas mot denna skatte frihet måste undanröjas snarast och i stället måste biogasen garanteras skat tefrihet även på lång sikt. Sverige bör även vara dri vande för att ändra stats stöds reglerna på EU-nivå så att anläggningar oberoen de av storlek kan få stöd till biogasproduktion såväl i Sverige som i övriga EU-länder. Samtidigt anser vi att stödet till s.k. metangasreducering, där bränslet utvinns ur jord brukets pro duk ter, måste utökas kraftigt.

Utöver detta anser vi att det bör införas ett mål om att Europas gårdar ska bidra med biogasproduktion samt att en omfattande EU-strategi för biogas ska tas fram, inklusive inhemsk produktion, uppgradering, distribution, finan sie ring och fortsatt skattefrihet.

Vidare anser vi att biogasen kan och bör användas inom fler områden. Regeringen bör därför ta fram en handlingsplan för hur bio gas kan komma till användning inom fler områden. Ett sätt att underlätta detta som vi vill lyfta fram är att utveckla den s.k. gröngasprincipen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

27.

Biogas, punkt 10 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 9 i denna del och

avslår motionerna

2023/24:403 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkandena 27 och 59,

2023/24:2240 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 75–78,

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 31,

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 95 och

2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 7 och 8.

Ställningstagande

Om man lyfter blicken från kraftsystemet och i stället betraktar hela det svenska energisystemet finner man att Sverige fortfarande är fast i ett tungt fossilbränsleberoende. Fossil energi används i Sverige inte minst inom indus trin och transportsektorn.

För att både säkra klimatomställningen och industrins konkurrenskraft och anpassa energisystemet till ett nytt säkerhetspolitiskt läge behövs ett betydligt bredare grepp än ett enögt fokus på elsystemets utveckling. Jag står därför bakom förslaget om ett mål om ett 100 procent fossilfritt energisystem senast till 2035. Sverige är kraftigt beroende av import av energi, vilket utgör en all varlig sårbarhet. Jag vill se ett energisystem som bygger på förnybara energi källor, komplette rat med energilagring och smarta elnät. Detta är inte bara bra för klimatet utan är dessutom en säkerhetspolitisk nödvändighet. En viktig del i detta är en väl utbyggd inhemsk produktion av icke fossila bräns len. Jag ser därför positivt på att regeringen har redovisat en ambition att er sätta fossilgas med nationellt pro ducerad biogas. Däremot saknar jag tydlig styrning för att utvecklingen ska gå åt det håll regeringen önskar. Därför anser jag att det bör införas ett planeringsmål om 10 TWh biogasproduktion per år senast 2030.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

28.

Vätgas och elektrobränslen, punkt 11 (S, V)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 18 och

avslår motionerna

2023/24:627 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 67,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 30 och

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 56.

Ställningstagande

Vi ser omställningen av den tunga svenska basindustrin som en nyckel till fram gång i kampen mot klimatförändringarna. Nära sammankopplat med de sto ra investeringarna i en grön industriell revolution är ökad användning av vät gas i produktion och för lagring av energi. Vätgas kommer således att få en ökad och flerdubbel betydelse och är i betydande utsträckning en förutsättning för industrins omställning. Samtidigt har vätgas också andra tillämpnings om råden, exempelvis inom transportsektorn.

Mot denna bakgrund anser vi att Sverige behöver satsa på produktion av vätgas. En sådan satsning måste inkludera en tydlig inriktning på utveckling av infra struktur för vätgasdistribution. Likt elnätet behöver sådan samhälls viktig in fra struktur växa fram på ett genomtänkt och samordnat sätt och där de inves teringar som görs är koordinerade bl.a. med industrins utvecklingsplaner och med annan nära relaterad infrastruktur, inte minst kraftnätet.

Enligt vår uppfattning behöver det ovan beskrivna arbetet hållas samman av en stamnätsansvarig aktör, likt det ansvar det statliga affärs verket Svenska kraftnät har för stamnätet för el. I dag vilar detta ansvar på gas sidan på ett privat företag. Vi anser inte att detta är en lämplig ordning när vät gasen nu väntas få en betydligt mer central roll än tidigare. En så viktig in frastruktur anser vi ska ägas av det offentliga och därmed fullt ut också kunna drivas under det offentligas kontroll. Därför bör regeringen utreda frågan och åter komma till riksdagen med för slag.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

29.

Vätgas och elektrobränslen, punkt 11 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 56 och

avslår motionerna

2023/24:627 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 67,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 30 och

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 18.

Ställningstagande

Ny teknik med vätgas och bränsleceller samt digitalisering ger nya förut sätt ningar och lösningar för effektivisering, energilagring, flexibel användning och smarta elnät. Med drastiskt sjunkande produktionskostnader för grön el är det inte heller energin som sätter begränsningarna framöver. Billig grön el ska par i stället fantastiska möjligheter att fortsätta att utveckla det svenska energi sys temet. En viktig del i ett sådant system är vätgas och vätgasteknologi.

Vätgas är en energibärare med många tillämpningsområden eftersom den går att både lagra och transportera. Vätgas gör det möjligt att integrera stora mängder förnybar elproduktion på ett kostnadseffektivt sätt genom energilag ring och systembalansering liksom att minska kapacitetsutmaningarna och sår barheten i kraftsystemet. Om man lagrar förnybar el i form av vätgas när det finns ett över skott kan den i ett nästa steg användas för att ersätta fossil energi inom in dustrin och i delar av transportsektorn, inte minst inom den tunga tra fiken. Vät gas har där med möjlighet att rita om landskapet för hur man fram stäl ler och använder energi på ett klimatsmart sätt.

Mot denna bakgrund anser jag att regeringen bör se över vätgasens potential att bidra till samhällsekonomiska fördelar såsom utsläppsminskningar såväl som att möjliggöra ett fossilfritt energisystem.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

30.

Vätgas och elektrobränslen, punkt 11 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 67 och

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 30 och

avslår motionerna

2023/24:627 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 56 och

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 18.

Ställningstagande

För att bli kvitt beroendet av fossila bränslen behövs massiva satsningar på för nybar energi och på att elektrifiera stora delar av det svenska samhället. Inte minst omställningen av den tunga industrin kräver betydande insatser. Denna om ställning kräver mycket el som bl.a. kommer att användas för att producera den vätgas som behövs för att kunna fasa ut det fossila klimatskadliga kol som förbränns i betydande mängd i vissa industriella processer. För att vätgasen ska kunna tränga undan detta kol behövs ett proaktivt arbete för att bygga ut den vätgasinfrastruktur som kommer att vara nödvändig för att omställningen ska bli framgångsrik. I takt med att industrin elektrifieras kan vätgaslager och smart styrning av industriprocesser även möjliggöra en ökad flexibilitet i el använd ningen, vilket i sin tur bidrar till att upprätthålla kraftsystemets funk tion. Vätgas och andra s.k. elektrobränslen kan dessutom fungera som en vik tig pusselbit i strävan efter att bryta transportsektorns fossilbränsle bero en de.

Mot denna bakgrund anser jag att det bör tas fram en nationell strategi för satsningar på grön vätgas och andra förnybara elektrobränslen. Vidare anser jag att det bör införas ett introduktionsstöd för elektrobränslen och att det snabbt bör öppnas för elektrobränslen att delta i reduktionsplikten.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

31.

Torv, punkt 12 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Eric Palmqvist (SD), Johnny Svedin (SD) och Anette Rangdag (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:372 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 4 och 15 samt

2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 6 samt

avslår motionerna

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 67 och

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

Torv är ett inhemskt, förnybart och lagringsbart alternativ för Sveriges ener giproduktion, som kan bidra till Sveriges energisäkerhet och beredskap. För att säkerställa Sveriges energioberoende och motståndskraft vid kriser be hövs lösningar som adres se rar den snabba minskningen av energitorv som en be redskapsresurs. Vi ser det som olyckligt att torvens egenskaper som ett lång samt förnybart bränsle inte beaktas utan att pålagor inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem ur holkar energitorvens konkurrenskraft i förhållande till andra biobränslen. Följ den blir att torvutvinningskompetens, utrustning för sådan utvinning samt tek nik och erfarenhet från storskalig förbränning av torv försvinner, vilket kan vara allvarligt under en krissituation. Ett sätt att upp rätthålla den nödvändiga kapaciteten är att främja en ökad torvutvinning för energiändamål redan under mer normala förhållanden och då företrädesvis på redan påverkade torvmarksområden som ändå läcker betydande mängder växthusgaser. Sådan verksamhet skulle även kunna bidra med värdefulla ar bets tillfällen på platser där utbudet av sådana är begränsat, t.ex. i vissa lands bygdskommuner.

Mot bakgrund av den ökade osäkerheten i världen, exempelvis till följd av Ukrai na krisen, anser vi att det är viktigt att undersöka hur användningen av energi torv kan stärkas och utvecklas. Därför behöver regeringen agera för att be vara och utveckla torvens roll som en nationell beredskapsresurs, och där med säkra tillgången till ett inhemskt bränsle som är användbart för kraft- och värmeproduktion under olika typer av kriser.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

32.

Torv, punkt 12 (V, MP)

av Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 67 och

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 3 och

avslår motionerna

2023/24:372 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 4 och 15 samt

2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

För att fullt ut kunna möta klimatutmaningarna och uppnå viktiga miljömål är det, enligt vår uppfattning, nödvändigt att uppvärmningssektorn blir helt fri från fossila bränslen, vilket vi anser inkluderar en total utfasning av torv som energikälla. Med tanke på torvens långa regenereringstid i naturen, bör den inte klassas som ett förnybart bränsle utan som ett fossilt. Vi anser att en fort satt utvinning och användning av torv står i konflikt med ambitionerna om att bevara den bio logiska mångfalden och begränsa påverkan på klimatet. Därför bör regeringen verka för att torv ska klassificeras som ett fossilt bränsle och för att utvinning och an vänd ning av torv för energiproduktion ska avveck las.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen

33.

Fossila bränslen, punkt 13 (V, C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C) och Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 57 och

avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 16, 58 och 63,

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 21 och 23–25 samt

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Tydliga kriterier behövs för att kunna säkerställa att ett biodrivmedel verk ligen möter tuffa hållbarhetskrav. Samtidigt innebär dessa kriterier att biodrivmed len belastas med rapporteringskrav och andra byråkratiska pålagor som med för administrativa kostnader och som försämrar dessa driv medels kon kur rens kraft i förhållande till fossila alternativ. Därför anser vi att förnybart direktivet bör justeras så att de som importerar fossila drivmedel omfattas av samma rappor te ringsskyldigheter som de som importerar fossilfria motsva rig heter.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

34.

Fossila bränslen, punkt 13 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 16, 58 och 63,

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 21 och 23–25 samt

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motion

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 57.

Ställningstagande

Alla tillgängliga medel måste användas för att frigöra Sverige och resten av världen ur fossilbränsleberoendets hårda och förgörande grepp och därigenom göra det möjligt att bromsa växthuseffektens negativa påverkan på den globala uppvärmning som på sikt utgör ett allvarligt hot mot allt liv på denna planet.

Den svenska staten har enligt min uppfattning en viktig roll att spela. Genom att utveckla relevant lagstiftning kan användningen av fossila ener gi källor stoppas i ett tidigt skede och investeringar styras mot förnybara alter nativ. Det räcker dock inte med att bara stoppa nya fossilbaserade projekt. Sve rige måste också hantera den befintliga användningen av fossilbränsle base rad energi. Därför anser jag att det be hövs en omställningslag som rör alla processer i Sverige som grundar sig på fossil energi. En sådan lag bör innefatta ett slutdatum för användning av fossila energikällor till 2030 och därefter ett totalförbud. Vidare behöver den inriktning som anges i en sådan lag konkre tiseras i en nationell plan som tas fram i sam arbete mellan berörda myndig heter och aktörer. På det sättet skulle kol, olja och fossilgas kunna fasas ut på ett planerat och rättvist sätt.

Jag anser också att utvinningen av fossila bränslen bör stoppas såväl inom EU som globalt och att Sverige måste agera med full kraft i alla tillgängliga forum för att stoppa denna utvinning.

Mot bakgrund av det anförda är jag också emot alla former av stöd till pro duktion eller användning av fossila bränslen. Regeringen bör därför verka för att avveckla alla fossila subventioner.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

35.

Värme och kraftvärme, punkt 14 (V, C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C) och Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 73 och

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 11 och

avslår motion

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 26.

Ställningstagande

Kraftvärme är en värdefull resurs i det svenska energilandskapet, både nu och i framtiden. Dess stabila och justerbara natur är ett utmärkt komplement till den mer varierande sol- och vindkraften, och möjligheterna att använda svenska biobränslen ger flerdimensionella fördelar ur ett klimatperspektiv. För att ytterligare stärka kraftvärmeindustrins konkurrenskraft krävs en genom tänkt nationell strategi. En sådan strategi bör inte bara ta sikte på att avveckla an vändningen av fossila bränslen utan även på att främja använd ningen av bio gas i de delar av kraft- och värmeproduktionen där fossila bränslen fort farande före kommer. Det är enligt vår uppfattning där för viktigt att regeringen över väger att införa en sådan strategi. Reger ingen bör även se över möjlig he terna att införa ett nytt mål, med innebörden att inga permanent boende ska behöva förlita sig enbart på direktverkande el eller olja för uppvärmning efter 2025.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

36.

Värme och kraftvärme, punkt 14 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 26 och

avslår motionerna

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 73 och

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 11.

Ställningstagande

Energieffektiviseringar är det snabbaste, billigaste och mest miljövänliga sät tet att minska hushållens och företagens energikostnader. All form av slö seri med energi bör således också undvikas. Jag vill i det här sammanhanget lyfta fram den potential som finns i att bättre ta vara på den betydande över skotts värme som bl.a. uppkommer i en del industriella processer och server hallar eller i anslutning till viss kraft produktion. Denna resurs förefaller ur ett ener gihushållningsperspektiv vara tämligen outnyttjad.

Jag anser att staten bör ta ett större ansvar för att främja utvecklingen på detta område genom att stimulera den samordning och planering som behövs samt tillhandahålla sådana incitament och regelverk som gör det mer attraktivt att ta hand om denna spillvärme.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

37.

Vissa internationella energifrågor, punkt 15 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2631 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 8 och

avslår motion

2023/24:989 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 17.

Ställningstagande

För närvarande pågår eller planeras flera mycket stora industriinvesteringar som är drivna av klimatomställningen. Enligt vår uppfattning är det centralt att det skapas goda förutsättningar för att dessa etableringar och expansioner kraftfullt ska kunna bidra till den gröna omställningen och till den svenska industrins konkurrens kraft.

I ljuset av internationella energisamarbetens växande betydelse behöver Sve rige även ta vara på de möjligheter som bjuds i de sammanhangen. Det handlar bl.a. om att initiera och delta i projekt av gemensamt europeiskt in tres se inom ramen för EU:s s.k. IPCEI-regelverk. Detta regelverk underlättar statlig finansiering av viktiga innovations- och infrastrukturprojekt. Vi anser att regeringen bör fortsätta att identifiera och inkludera projekt under detta regelverk samt utvärdera hur processen för detta kan underlättas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

38.

Vissa internationella energifrågor, punkt 15 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:989 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 17 och

avslår motion

2023/24:2631 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 8.

Ställningstagande

Det internationella energistadgefördraget (ECT) och dess investeringsskydds klausul kastar en skugga över globala ansträngningar för att möta klimat- och miljöutmaningar. ECT anses inte vara förenligt med globala klimatmål, med tanke på dess investeringsskyddsklausul som möjliggör för företag att stämma stater utanför traditionella juridiska ramar. För att bättre reflektera en för plik telse till miljö- och klimatmål anser jag att Sverige bör verka för att avsluta sitt deltagande i ECT, för att därigenom tydligt prioritera klimatåtgär der framför företagsintressen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

39.

Övriga energipolitiska frågor, punkt 16 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 8 och

avslår motionerna

2023/24:779 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkande 7,

2023/24:902 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3,

2023/24:962 av Emma Berginger och Emma Nohrén (båda MP) yrkande 3,

2023/24:1250 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C) yrkandena 1–3,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 22,

2023/24:1824 av Monica Haider (S),

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 41, 58 och 61,

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 8 och

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 6 och 8.

Ställningstagande

Sverige har påbörjat en omställning med inriktning på en omfattande elek tri fie ring av flera samhällssektorer, där transporter, industriella processer och andra verksamheter byter fossila råvaror mot el. En framgångsrik elektri fie ring är avgörande för att nå de nationella klimatmålen om nettonoll utsläpp 2045 och kan även bidra till att minska utsläppen i andra länder genom export av både fossilfri el och klimatsmarta produkter.

För att denna utveckling ska gå i ett tillräckligt högt tempo krävs att olika tillståndsprocesser blir effektivare för att inte viktiga investeringar i elnäts- och elproduktionsutbyggnad ska sinkas och försvåras. Enligt vår uppfattning behövs det en reformering av lagstiftning och andra regelverk för att underlät ta för sådan nyindustrialisering som ligger i linje med klimatomställningen.

Den omfattande elektrifieringen ställer bl.a. stora krav på effektiva och snab ba tillståndsprocesser inte minst när det gäller elnätsutbyggnad och miljö pröv ningar.

Vi kan konstatera att ett antal stat liga utredningar under de senaste valperio derna har haft i uppdrag att titta närmare på dessa processer. Förslag från utredningarna har remitterats och vi anser att flera av dessa förslag är möj liga att realisera omgående i syfte att korta ned handläggningstiderna och öka för ut säg barheten. Det handlar exempelvis om förslag från den s.k. Miljö pröv ningsutredningen om att ändringstillstånd ska vara huvudregel och att fler verk samheter lättare ska kunna få sina tillstånd ändrade.

Vi anser också att regeringen bör verka för att säkerställa fungerande till ståndsprocesser genom metodutveckling för samverkan mellan myndig heter inom ramen för den befintliga lagstiftningen. Det handlar bl.a. om att i större utsträckning hantera olika moment av tillståndsprocessen parallellt snarare än sek ventiellt. Vi är också övertygade om att det kan finnas mycket att vinna på att använda nationella samordnare av vissa större etableringar. Den modellen har prövats vid större företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbot ten och Väs terbot ten men kan även fylla en funktion i andra delar av landet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

40.

Övriga energipolitiska frågor, punkt 16 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Eric Palmqvist (SD), Johnny Svedin (SD) och Anette Rangdag (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:779 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkande 7 och

avslår motionerna

2023/24:902 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3,

2023/24:962 av Emma Berginger och Emma Nohrén (båda MP) yrkande 3,

2023/24:1250 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C) yrkandena 1–3,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 22,

2023/24:1824 av Monica Haider (S),

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 41, 58 och 61,

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 8,

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 8 och

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 6 och 8.

Ställningstagande

Som en följd av försvarsbesluten under 1990- och 2000-talen upphörde stora delar av planeringen för höjd beredskap och krig. Besluten innebar att det civi la försvaret avvecklades och därmed även viktiga energirelaterade aspekter av denna del av totalförsvaret.

Vi vill i detta sammanhang peka på vikten av energisäkerhet som en del av samhällets krisberedskap. Vi anser att det är centralt för Sverige att driva frå gor om hög säkerhet och standard i fråga om elektricitet i allmänhet, samt när det gäller kompetens och yrkeserfarenhet hos de som tillhandahåller tjäns ter på området.

För samhällsviktig verksamhet kan oacceptabla konsekvenser snabbt upp stå vid ett elavbrott. Vi anser att Energi myndigheten därför bör ges i uppdrag att förstärka försörjnings tryggheten för samhällsviktiga verksamheter. I det arbetet bör särskild hänsyn tas till det förväntade kraftigt ökade elbehovet i Sverige och till stamnätets ka pa citet att överföra el mellan olika regioner.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

41.

Övriga energipolitiska frågor, punkt 16 (V, MP)

av Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:902 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 22,

2023/24:1824 av Monica Haider (S) och

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 6 och 8 samt

avslår motionerna

2023/24:779 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkande 7,

2023/24:962 av Emma Berginger och Emma Nohrén (båda MP) yrkande 3,

2023/24:1250 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C) yrkandena 1–3,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 41, 58 och 61,

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 8 och

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 8.

Ställningstagande

Tillgång till tillförlitlig och lättillgänglig information är ofta betydelsefullt för att kunna vidta åtgärder som på ett ändamålsenligt sätt kan effektivisera ener gi an vändning, underlätta hushållens val av klimatsmarta uppvärm nings lös ning ar och göra det lättare för olika aktörer att koppla det egna agerandet till frågor om klimatpåverkan eller annan miljöpåverkan.

Vi anser att de kommunala energi- och klimatrådgivarna har spelat en be ty delsefull roll i det sammanhanget och att det därför finns skäl att ytterli gare för stärka denna viktiga samhällsservice, detta inte minst mot bakgrund av att de höga elpriserna har ökat efterfrågan på denna typ av rådgivning. Enligt vår uppfatt ning bör antalet energirådgivare fördubblas för att det ska vara möjligt att er bjuda information, råd och stöd till alla som efterfrågar detta.

Vidare är det vår uppfattning att det redan finns flera förslag på regeringens bord som förhållandevis snabbt skulle kunna effektivisera flera av de till stånds pro cesser som i dag sinkar utbyggnaden av den förnybara elpro duk tio nen. Vi anser att det brådskar med att genomföra prioriterade åtgärder från bl.a. Kli maträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen för att förkorta till stånds pro cesserna utan att försämra näringslivets miljöarbete.

Den fortsatta offensiva utbyggnad av den förnybara el pro duktionen som vi står bakom kan medföra vissa utmaningar för kraft sys te mets funktion. Bland annat av det skälet finns det anledning att stimulera inves teringar i tek niker som kan bidra till att balansera kraftsystemet och jäm na ut priserna, exempel vis olika former av energilager. Vi anser att det bör utarbetas en natio nell stra tegi för energilager och att det bör införas ett teknik neutralt stöd för stor skalig energilagring, såsom pumpkraft, vär me lagring och vät gas lagring.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

42.

Övriga energipolitiska frågor, punkt 16 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 41, 58 och 61 samt

avslår motionerna

2023/24:779 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkande 7,

2023/24:902 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3,

2023/24:962 av Emma Berginger och Emma Nohrén (båda MP) yrkande 3,

2023/24:1250 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C) yrkandena 1–3,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 22,

2023/24:1824 av Monica Haider (S),

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 8,

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 8 och

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 6 och 8.

Ställningstagande

Förstärkt konsumentmakt är ett viktigt medel för att stimulera fram kloka be slut som bidrar till klimatomställningen. Sådana beslut måste bygga på att konsumenterna är välinformerade om de negativa effekter deras konsum tion kan ha bl.a. på klimatet.

Mot den bakgrunden anser jag att det finns goda skäl för staten att vidta åtgärder för att underlätta för konsumenter att göra välgrundade ställnings taganden inom ett så pass fos sil bränsleberoende område som vägtran s port sek torn. Därför ser jag ett värde i att synliggöra olika bränslens hållbar hets egen skaper och att det snarast bör införas en energideklaration på personbilar vid nybilsförsäljning, i enlighet med den förra regeringens klimathand lings plan.

Ett annat sätt att stärka kundkraften och koldioxidtransparensen som jag för ordar är att justera systemet med ursprungsgarantier så att de redovisas timme för timme året om. Detta skulle göra det lättare att matcha utbud och efterfrågan av förnybar produktion. När fler industrier och andra energikon sumenter tydligt ser hur mycket koldioxid eller utsläpp av andra växthusgaser deras inköp resulterar i kommer utbyggnaden av förnybar ener gipro duk tion sannolikt att öka kraftigt.

Avslutningsvis vill jag framföra uppfattningen att regeringen bör titta när mare på frågan om beredskapslagring av förnybara drivmedel. De fossila driv medlen är på väg att fa sas ut, och under en eventuell höjd beredskap eller annan krissituation när till gången till sådana drivmedel dessutom kan vara be gränsad av olika skäl mås te det finnas alternativa lösningar. I takt med att andelen etanol, biodriv medel och andra förnybara bränslen ökar bör det även vara aktuellt att bered skapslagra dessa bränslen. Därför anser jag att den ansvariga myndig heten bör ges i uppdrag att beakta ett eventuellt behov av att inkludera etanol och biogas i beredskapslagringen av drivmedel.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Särskilda yttranden

1.

Vattenkraft, punkt 6 (SD)

Tobias Andersson (SD), Eric Palmqvist (SD), Johnny Svedin (SD) och Anette Rangdag (SD) anför:

Vid utskottets behandling av frågor om vattenkraft (pkt 6) har vi försökt få stöd för vårt förslag i reservation 14. Eftersom vi inte har fått stöd för vårt yrkan de har vi i andra hand gett stöd till det alternativ som företrädarna för Moderaterna, Kristde mo kraterna och Liberalerna förespråkar.

Om vårt förslag till ställningstagande i frågan om vattenkraft (reserva tion 14) avslås i den förberedande voteringen i kammaren avser vi att i huvud voteringen stödja det alternativ som förordas av företrädarna för Mode ra terna, Kristde mo kraterna och Liberalerna.

2.

Övriga energipolitiska frågor, punkt 16 (SD)

Tobias Andersson (SD), Eric Palmqvist (SD), Johnny Svedin (SD) och Anette Rangdag (SD) anför:

Om vårt förslag till ställningstagande i frågan om övriga energipolitiska frågor (reser va tion 40) avslås i den förberedande voteringen i kammaren avser vi att i huvud voteringen stödja det alternativ som förordas av företrädarna för Mode raterna, Kristde mo kraterna och Liberalerna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning:

1. Riksdagen godkänner det planeringsmål som regeringen föreslår ska gälla för elsystemet (avsnitt 5.1).

2. Riksdagen godkänner det leveranssäkerhetsmål som regeringen förslår ska gälla för elsystemet (avsnitt 5.2).

Följdmotionerna

2023/24:2845 av Birger Lahti m.fl. (V):

Riksdagen avslår regeringens proposition 2023/24:105 Energipolitikens lång siktiga inriktning.

2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C):

1. Riksdagen avslår det planeringsmål som regeringen föreslår ska gälla för elsystemet.

2. Riksdagen avslår det leveranssäkerhetsmål som regeringen föreslår ska gälla för elsystemet.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om plane rings mål för elsystemet och om att återkomma med mål och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkom ma med underlag, bedömningar, indikatorer och alternativa utform ningar för leveranssäkerhet och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen i övrigt om att återkomma till riksdagen med nya bedömningar och förslag och till kännager detta för regeringen.

2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2023/24:105 Energipoliti kens långsiktiga inriktning.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om plane rings mål för 2030 och 2035 och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett plane rings mål för grön baskraft till 2030 genom effekthöjningar, energi lagring och flexibilitet och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett energi säkerhetsmål och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mål om ett 100 procent fossilfritt energisystem till 2035 och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom föra prioriterade åtgärder från Klimaträttsutredningen och Miljö pröv ningsutredningen för att korta tillståndsprocesserna utan att försämra näringslivets miljöarbete och tillkännager detta för reger ingen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kom muner och närboende ersättning, möjliggöra för närboende att bli delägare samt tidigarelägga det kommunala vetot och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mål om att Sverige ska vara självförsörjande på förnybara bränslen 2030 och planera för 10 TWh biogas till 2030 och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla och utveckla Sveriges energieffektiviseringsmål och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säker ställa långsiktighet i energianvändningen genom att ta fram en natio nell handlingsplan för energieffektivisering av byggnader, bostä der och lokaler och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se till att alla typer av byggnader omfattas av ett statligt stöd för energieffek tivisering och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att energi effektivisera statliga byggnader och tillkännager detta för regeringen.

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

2023/24:13 av Björn Tidland (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa nya riktlinjer för svensk energiförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:372 av Martin Kinnunen m.fl. (SD):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att konse kvenserna av Ukrainakrisen för svensk energiförsörjning och energi säkerhet i förhållande till möjligheten att säkerställa och öka nyttjandet av torv som energitorv bör utredas skyndsamt och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om torvens roll som beredskapsbränsle och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:403 av Staffan Eklöf m.fl. (SD):

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gödsel gasproduktion fortsatt bör stödjas av staten och tillkännager detta för regeringen.

59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen bör fortsätta stödja gödselgasproduktionen inom lantbruket och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en utökad magasineringskapacitet för vatten kraften och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen ska verka för att torv klassas som förnybar i EU och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för ett ökat skördande av torv på påverkad torvmark och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:627 av Sten Bergheden (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att göra Skaraborg till ett centrum för en ökad produktion, utveckling och användning av vätgas och tillkännager detta för reger ingen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att starta ett utvecklingsprojekt med målet att driva tågen på Kinnekullebanan med vätgas och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:779 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD):

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen borde överväga att stärka arbetet med energisäkerheten och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:902 av Katarina Luhr m.fl. (MP):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säker ställa långsiktighet i energianvändningen genom att ta fram en natio nell handlingsplan för energieffektivisering av byggnader, bostä der och lokaler, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett kortsiktigt mål om 10 procents energieffektivisering av Sveriges byggnadsbestånd och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Energimyndighetens arbete med energi- och klimatrådgivare och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla energiförvaltningen i flerbostadshus genom både informationsinsatser och enklare tillgång till stöd för driftoptimering och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastig hetsägare bör ges rätt att ta del av förbrukningsstatistik för all energi som levereras till fastigheten, inklusive hyresgästers förbruk ning av uppvärmningsenergi, komfortkyla samt hushålls- och verk sam hetsel på aggregerad nivå, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nytt statligt energieffektiviseringsstöd som löper över en flerårs period, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillse att alla typer av byggnader omfattas av ett statligt stöd för energi effek tivisering och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa ett långsiktigt system för omfattande energieffektiviseringar och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att energi effektivisera statliga byggnader och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ett belysningsprogram för statliga byggnader där sparad energi, rätt belysning vid rätt tillfälle, trygghet och minskade ljusföroreningar ska stå i fokus, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på gröna hyresavtal inom offentlig förvaltning där hyresvärd och den som hyr delar på energikostnaderna, och detta tillkännager riks dagen för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom föra en samlad planering för fler ”smarta” byggnader, lokaler och parkeringar som kan bidra till effektstyrning av elanvändningen för att energin ska användas där, och när, den behövs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2023/24:942 av Dzenan Cisija (S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på skynda etablering av storskalig havsbaserad vindkraft i Västsverige och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:962 av Emma Berginger och Emma Nohrén (båda MP):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja etablerandet av bioraffinaderier och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:989 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V):

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att lämna det internationella energistadge för draget och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP):

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa utvinningen av fossila bränslen, internationellt och i EU, och tillkänna ger detta för regeringen.

28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt mål för energieffektivisering av bostadshus och lokaler och tillkännager detta för regeringen.

58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en omställ ningslag för fossila verksamheter i syfte att helt fasa ut kol, olja och fossilgas till 2030 och tillkännager detta för regeringen.

63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta och genomföra en nationell plan för utfasning av fossil energi, inklu sive ett slutdatum för användning, och tillkännager detta för reger ingen.

65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kraftig utbyggnad av den havsbaserade vindkraften, med den hänsyn som krävs till ekosystemen och ett statligt planeringsmål om 150 terawat timmar till havs senast 2040 och tillkännager detta för regeringen.

66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för solenergi för produktion av el och värme, inklusive ett planeringsmål på 30 terawattimmar solel till 2030, och tillkännager detta för regeringen.

67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för satsningar på grön vätgas och andra förnybara elektro bräns len och tillkännager detta för regeringen.

71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara självförsörjande på hållbart producerade biobränslen senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.

72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett lång siktigt statligt stöd för energieffektivisering med 60 procent av kost naderna för åtgärder som effektiviserar energianvändningen för hus håll och fastighetsägare och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1250 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en övergripande bedömning kan ske vid utbyggnad av förnybar energi och att kommunernas inställning bör komma in i ett tidigare skede i planeringsprocessen och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning av hur ersättningen kan ses över för markägare vid större infrastrukturprojekt så att de kan ersättas för både nuvarande och fram tida ekonomiska förluster och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur lokal, regional och nationell planering av infra struktur kan inkluderas i varandras planering och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1281 av Hanna Westerén (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att säkra en långsiktigt hållbar elförsörjning i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1312 av Hanna Westerén (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige förtjänar ett gediget kunskapsunderlag för att fatta kloka, långsiktiga energipolitiska beslut och att regeringen därför bör uppdra åt relevant myndighet att analysera ekonomiska och säkerhets- och tidsmässiga för- och nackdelar i fråga om fis sion respektive fusion och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1351 av Lars Isacsson (S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att satsa på forskning som studerar de ekologiska konsekvenserna av korttidsreglering och metoder för att minimera dessa konsekvenser och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att uppmuntra till dialog mellan vattenkraftsbolag, lokala samhällen, miljöexperter och andra berörda parter för att hitta lösningar som gyn nar alla, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP):

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka internationellt och inom EU för att stoppa utvinningen av fossila bräns len och tillkännager detta för regeringen.

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom lagstiftning säkerställa att inga nyinvesteringar i fossilt görs och till kän na ger detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en omställ ningslag för fossila verksamheter, i syfte att helt fasa ut kol, olja och fossilgas till 2030, och tillkännager detta för regeringen.

25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta och genomföra en nationell plan för utfasning av fossil energi och till kännager detta för regeringen.

51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa riktade stöd för produktion av avancerade biodrivmedel och elektro bränslen och tillkännager detta för regeringen.

67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassa torv som ett fossilt bränsle och avveckla brytning och användning av torv för energiproduktion och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta och genomföra en nationell plan för utfasning av fossil energi, inklu sive ett slutdatum för användning senast 2030, och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla alla fossila subventioner och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassa torv som ett fossilt bränsle och fasa ut brytning och användning av torv för energiproduktion och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett planeringsmål för 150 terawattimmar havsbaserad vindkraft till 2040 och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett planeringsmål för 30 terawattimmar solenergi till 2030 och tillkänna ger detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga solceller på alla offentliga byggnader och tillkännager detta för reger ingen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende till vindkraft rätt till ersättning från vindkraftsbolagen och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge när boende till vindkraft rätt till andelsägande och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under lätta för nya solparker genom att förtydliga länsstyrelsernas roll i till ståndsprocessen och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett investeringsstöd för storskalig solvärme och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett långsiktigt system för omfattande energieffektiviseringar och till kän nager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett lång siktigt statligt stöd för energieffektivisering med 60 procent av kost naderna för åtgärder som effektiviserar energianvändningen för hus håll och fastighetsägare, och detta tillkännager riksdagen för reger ingen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett stöd till näringslivets energieffektiviseringar och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fördub bla antalet energirådgivare i hela landet och tillkännager detta för reger ingen.

26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utnyttja spillvärme mer effektivt och tillkännager detta för regeringen.

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastig hetsägare bör ges rätt att ta del av förbrukningsstatistik för all energi som levereras till fastigheten, inklusive hyresgästers förbruk ning av uppvärmningsenergi, komfortkyla samt hushålls- och verk sam hetsel på aggregerad nivå, och tillkännager detta för reger ingen.

28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett mål för efterfrågeflexibilitet i elsystemet och tillkännager detta för regeringen.

30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett introduktionsstöd för elektrobränslen samt att snabbt möjliggöra för elektrobränslen att delta i reduktionsplikten och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1572 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av blocköverskridande samtal om energifrågan och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1824 av Monica Haider (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möj ligheten att staten bör ta ett större ansvar för lagerhållningen av elnäts stolpar i trä och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1935 av Sofia Amloh m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för säkrad energiförsörjning samt om behovet av samordning och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1991 av Jamal El-Haj m.fl. (S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka investeringar i fossilfria energislag i södra Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1994 av Magnus Manhammar (S):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att verka för att det genomförs en översyn av regelverket gällande havs baserad vindkraft för att undersöka möjligheten att samordna till stånds för farandet och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2056 av Isak From och Monica Haider (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av styr medel och långsiktiga spelregler för svensk inhemsk biodrivmedels pro duk tion och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2240 av Sten Bergheden (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge i uppdrag till Energimarknadsinspektionen att utfor ma en tydlig vätgasreglering och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att om möjligt ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att säkra upp att det finns tillräckligt med el för vätgasproduktion och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2358 av Rose-Marie Carlsson m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en energipolitik för hela landet och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2405 av Lars Beckman (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att öka den lokala acceptansen vid vindkrafts eta bleringar så att även närliggande kommuner ges inflytande, och detta tillkän nager riksdagen för regeringen.

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP):

29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under lätta för lokal produktion av förnybar energi som solel och sol vär me och tillkännager detta för regeringen.

32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för solenergi för produktion av el och värme och tillkännager detta för regeringen.

34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att planera energiförsörjningen av transportsektorn så att inhemskt producerad för nybar energi och inhemskt producerat förnybart bränsle kan använ das i kris och krig och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C):

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att bioenergi från hållbara källor ses som en viktig lösning i övergången till ett mer hållbart samhälle på både kort och lång sikt och tillkännager detta för regeringen.

41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en energideklaration på personbilar vid nybils för säljning som är tydlig och jämförbar samt klargör livscykel perspek tivet och stärker konsumentinformationen, och detta tillkänna ger riks dagen för regeringen.

56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vätgasens potential att bidra till samhällsekonomiska fördelar såsom utsläppsminskningar såväl som att möjliggöra ett fossilfritt energisys tem och tillkännager detta för regeringen.

57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förny bartdirektivet bör justeras så att det även inkluderar aktörer som till han da håller fossila bränslen, och detta tillkännager riksdagen för reger ingen.

58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av beredskapslagring av fossilfria drivmedel och tillkännager detta för regeringen.

60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett planeringsmål på 100 terawattimmar ny elproduktion till 2030 och på sikt en fördubbling av Sveriges elproduktion och tillkännager detta för regeringen.

61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka kundkraften och koldioxidtransparensen, exem pel vis genom att justera systemet med ursprungsgarantierna så att de redovisas året om, timme för timme, och tillkännager detta för reger ingen.

64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av samexistens mellan försvarets intressen och övriga samhällsintressen inklusive energiförsörjningen och att detta bör ses över som ett led i breda blocköverskridande energipolitiska samtal och tillkännager detta för regeringen.

65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upp datera regelverken kring samhällskritisk infrastruktur till att inkludera även förnybara kraftslags behov och tillkännager detta för regeringen.

72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen bör bjuda in samtliga riksdagspartier till nya energisamtal med målet att anta en ny bred energipolitisk överenskommelse som säker ställer långsiktiga förutsättningar för energiproduktion, och detta till kän nager riksdagen för regeringen.

73. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram förslag på en sammanhållen strategi för att stärka konkurrenskraften för kraftvärmen, som syftar till att fasa ut den sista fossila andelen, och tillkännager detta för regeringen.

75. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla gröngasprincipen i syfte att öka andelen bio gas i de befintliga gasnäten och tillkännager detta för regeringen.

76. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för hur biogasanvändningen kan vidareutvecklas till fler användningsområden och tillkännager detta för regeringen.

77. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett produktionsmål för biogas, i syfte att möjliggöra mer långsiktiga förut sättningar för branschen, och tillkännager detta för regeringen.

78. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara drivande för att ändra statsstödsreglerna på EU-nivå så att anläggningar oberoende av storlek kan få stöd till biogasproduktion i Sverige och EU och tillkännager detta för regeringen.

82. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lyfta fram vattenkraftens avgörande bidrag till det svenska energisystemet genom minskat regelkrångel, respekt för äganderätt samt effektiva och proportionerliga miljöåtgärder till rimliga kostnader och tillkännager detta för regeringen.

83. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för att nyttja vattenkraftens maxkapacitet samt öka effektuttaget och lagringskapaciteten och tillkännager detta för reger ingen.

84. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för att ersätta äldre vindkraftverk med nya större verk som genererar mer energi, och detta tillkännager riksdagen för reger ingen.

85. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen omedelbart bör godkänna inkomna ansökningar om havs baserad vindkraft och tillkännager detta för regeringen.

88. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Energi myndigheten i uppdrag att tillsammans med relevanta myndig heter förenkla och förtydliga regelverken för storskaliga solcellsparker, inte minst vid etablering på jordbruksmark, och tillkännager detta för regeringen.

89. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en övergång till mer decentraliserad och lokal energiproduktion bl.a. genom satsningar på småskalig energiproduktion och tillkännager detta för regeringen.

92. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ställa krav på teknik såsom störningsfria optimerare, i stället för att totalförbjuda solceller, och tillkännager detta för reger ingen.

98. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de fördelar som ytterligare energieffektivisering skulle medföra och att EU bör anta ett energieffektiviseringsmål om 50 procent effektivare energian vänd ning till 2030 och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ansvarig myndighet bör ges i uppdrag att beakta ett eventuellt behov av att inklu dera etanol, biogas och andra förnybara bränslen i beredskaps lagringen av drivmedel och tillkännager detta för regeringen.

39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ökad inhemsk produktion av biodrivmedel innebär en ökad försörjnings trygghet, bättre motståndskraft och minskade sårbarheter i drivmedels försörjningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka självförsörjningen av biodrivmedel genom att så konkurrenskraftigt som möjligt upphandla en omfattande bered skaps produktion av inhemskt biobränsle som skapar en inhemsk pro duk tionsbas, med incitament och krav på att denna upphandlade pro duk tion säljs billigt i Sverige, och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att sätta upp ett mål om att inga permanenthus ska värmas upp med enbart direktverkande el eller olja efter 2025 och tillkännager detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra målet om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 till ett mer ambi tiöst mål om ett 100 procent fossilfritt energisystem till 2040 och tillkännager detta för regeringen.

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att bygga ut stödet till biogasproduktion kraftigt och till kännager detta för regeringen.

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C):

95. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att skyndsamt genomföra biogasmarknadens (SOU 2019:63) andra stödpaket och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S):

47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forsk ningen och utvecklingen rörande förnybart flygbränsle måste skyndas på i syfte att fasa ut fossilbränslena ur flygverksamheten och tillkän nager detta för regeringen.

2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S):

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjlig göra stöd till gödselgasproduktion bland Sveriges lantbrukare och till kännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka biogasens ställning och att regeringen ska arbeta för att se till att en skattebefrielse för biogas återinförs, och detta tillkännager riks dagen för regeringen.

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S):

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av storskalig inhemsk produktion av biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör fortsätta sitt påverkansarbete mot EU för att biodrivmedel ska gyn nas framför fossila drivmedel och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2631 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjlig göra för fler projekt som omfattas av IPCEI-regelverket och tillkän nager detta för regeringen.

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse och tillkän nager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett mål om ytterligare minst 60 TWh ny fossilfri el till 2030 och tillkän nager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp och genomföra den nationella elektrifieringsstrategin och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Elektrifie ringsrådet och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om energieffek tivisering och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabbare och effektivare tillståndsprocesser och tillkännager detta för reger ingen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vatten kraften och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vindkraft och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om krav på att installera solceller på nya offentliga och kommersiella byggnader och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utform ningen av politiken för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hållbara fossilfria transporter och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biodriv medel och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell plan för vätgasinfrastruktur med statlig systemoperatör för nätet, en s.k. TSO, och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2023/24:MJU5y