Bet. 2023/24:NU9

Näringsutskottet s betänkande

2023/24 : NU9

Elmarknadsfrågor

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till hand lingarna och avslår samtliga motionsyrkanden.

Utskottet konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevi sio nens iakttagelser och rekommendationer och att den redovisar genomförda eller pågående åtgärder som helt eller delvis kan anses svara upp mot det Riks revi sionen efterfrågar.

Motions yr kandena hand lar bl.a. om nätutbyggnad, elområden, tillstånds pro ces ser, för sörjnings trygg het samt om flexibilitet och stödtjänster.

I betänkandet finns 19 reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Skrivelse 2023/24:58 Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveck ling av elsystemet.

80 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Statens åtgärder för utveckling av elsystemet

Utskottets ställningstagande

Övergripande om elmarknaden

Utskottets ställningstagande

Elområden

Utskottets ställningstagande

Tillstånd och tillståndsprocesser

Utskottets ställningstagande

Stöd- och flexibilitetstjänster

Utskottets ställningstagande

Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet

Utskottets ställningstagande

Elstöd

Utskottets ställningstagande

Nätfrågor

Utskottets ställningstagande

Nätanslutning

Utskottets ställningstagande

Vissa avgiftsfrågor

Utskottets ställningstagande

Gotlands elförsörjning

Utskottets ställningstagande

Vissa övriga elmarknadsfrågor

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Statens åtgärder för utveckling av elsystemet, punkt 1 – motiveringen (V)

2. Övergripande om elmarknaden, punkt 2 (S)

3. Övergripande om elmarknaden, punkt 2 (V, MP)

4. Övergripande om elmarknaden, punkt 2 (C)

5. Tillstånd och tillståndsprocesser, punkt 4 (S)

6. Tillstånd och tillståndsprocesser, punkt 4 (C)

7. Tillstånd och tillståndsprocesser, punkt 4 (MP)

8. Stöd- och flexibilitetstjänster, punkt 5 (C)

9. Stöd- och flexibilitetstjänster, punkt 5 (MP)

10. Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet, punkt 6 (C)

11. Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet, punkt 6 (MP)

12. Elstöd, punkt 7 (S)

13. Nätfrågor, punkt 8 (C)

14. Nätfrågor, punkt 8 (MP)

15. Nätanslutning, punkt 9 (S, V, MP)

16. Nätanslutning, punkt 9 (C)

17. Vissa avgiftsfrågor, punkt 10 (MP)

18. Gotlands elförsörjning, punkt 11 (V, C)

19. Vissa övriga elmarknadsfrågor, punkt 12 (MP)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Statens åtgärder för utveckling av elsystemet

Riksdagen lägger skrivelse 2023/24:58 till handlingarna.

Reservation 1 (V) – motiveringen

2.

Övergripande om elmarknaden

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 56 och 57,

2023/24:1689 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkande 1,

2023/24:1846 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1,

2023/24:1991 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 2,

2023/24:2370 av Marcus Wennerström och Ardalan Shekarabi (båda S),

2023/24:2371 av Marcus Wennerström och Ardalan Shekarabi (båda S),

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 67,

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 12,

2023/24:2539 av Lars Engsund (M) yrkandena 1 och 5 samt

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 4.

Reservation 2 (S)

Reservation 3 (V, MP)

Reservation 4 (C)

3.

Elområden

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:233 av Rasmus Giertz och Anna-Lena Blomkvist (båda SD),

2023/24:720 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkandena 2, 4 och 5,

2023/24:977 av Camilla Brunsberg (M),

2023/24:1572 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S) yrkande 2 och

2023/24:1604 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 1.

4.

Tillstånd och tillståndsprocesser

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 73,

2023/24:1293 av Denis Begic (S) yrkandena 1 och 2,

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 68,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 35 och 39,

2023/24:1747 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkande 3,

2023/24:1934 av Sofia Amloh och Hans Ekström (båda S),

2023/24:1998 av Linnéa Wickman och Sanna Backeskog (båda S) yrkande 1 och

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 33.

Reservation 5 (S)

Reservation 6 (C)

Reservation 7 (MP)

5.

Stöd- och flexibilitetstjänster

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:895 av Jan Riise m.fl. (MP),

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 74 och 77,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 29, 31 och 36,

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 30 och 31 samt

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 63.

Reservation 8 (C)

Reservation 9 (MP)

6.

Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:597 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2023/24:720 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 1,

2023/24:942 av Dzenan Cisija (S) yrkande 3,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 41,

2023/24:1968 av Sofie Eriksson (S) och

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 33 och 62.

Reservation 10 (C)

Reservation 11 (MP)

7.

Elstöd

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:1604 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 2 och

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3.

Reservation 12 (S)

8.

Nätfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:720 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 3,

2023/24:774 av Larry Söder (KD) yrkandena 1 och 2,

2023/24:942 av Dzenan Cisija (S) yrkande 2,

2023/24:1243 av Martina Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 37 och 38,

2023/24:1689 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkande 2,

2023/24:1747 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkandena 1 och 2,

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 27,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 59, 68–71 och 87 samt

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 18.

Reservation 13 (C)

Reservation 14 (MP)

9.

Nätanslutning

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 66,

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 17 och

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 11.

Reservation 15 (S, V, MP)

Reservation 16 (C)

10.

Vissa avgiftsfrågor

Riksdagen avslår motion

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 33.

Reservation 17 (MP)

11.

Gotlands elförsörjning

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:2225 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 95.

Reservation 18 (V, C)

12.

Vissa övriga elmarknadsfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:836 av Mikael Larsson (C),

2023/24:1243 av Martina Johansson (C) yrkande 3,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 34,

2023/24:1964 av Tomas Kronståhl m.fl. (S),

2023/24:1998 av Linnéa Wickman och Sanna Backeskog (båda S) yrkande 2 och

2023/24:2539 av Lars Engsund (M) yrkandena 3 och 4.

Reservation 19 (MP)

Stockholm den 21 mars 2024

På näringsutskottets vägnar

Tobias Andersson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tobias Andersson (SD), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Jessica Stegrud (SD), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Isak From (S), Kjell Jansson (M), Elin Söderberg (MP), Louise Eklund (L), Johnny Svedin (SD), Aida Birinxhiku (S), Lorena Delgado Varas (V), Lili André (KD), Rickard Nordin (C), Anna af Sillén (M) och Anette Rangdag (SD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse Riksrevisionens rap port om statens åtgärder för utveckling av elsystemet (skr. 2023/24:58). Riks revisionen överlämnade i enlighet med 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. den 14 september 2023 granskningsrapporten Sta tens åt gärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt under bygg da (RiR 2023:15) till riksdagen. Den 16 januari 2024 överlämnade reger ingen den ovan nämnda skrivelsen till riksdagen.

Den 18 januari 2024 lämnade riksrevisor Helena Lindberg med med arbe ta re från Riksrevisionen information till utskottet om den aktuella gransk ningen.

Utöver skrivelsen behand lar utskottet 80 yrkanden i motioner från allmän na motionstiden 2023/24. Inga motioner har väckts med anledning av skri vel sen.

I bilagan finns en förteckning över de förslag som behandlas i betänkandet.

Utskottets överväganden

Statens åtgärder för utveckling av elsystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Jämför motivreservation 1 (V).

Skrivelsen

Riksrevisionens iakttagelser

Regeringen behöver bli bättre på att förbereda och genomföra åtgärder med påverkan på elsystemet

Regeringen har enligt Riksrevisionens bedömning gjort otillräckliga konse kvens analyser inför beslut om åtgärder som har haft påverkan på elsystemet. Riksrevisionen bedömer att konsekvensana lyser na framför allt är otill räck liga i fråga om konsekvenser för försörj nings tryggheten och kon kur rens för hållan dena mellan kraftslag på elmark naden.

Majori te ten av de beslut med påverkan på elsystemet som Riksrevi sionen har grans kat härstammar från någon form av politisk över enskom melse. Riks re vi sionen bedömer att det har haft betydelse för de bris ter som no teras i form av fram tagandet av tillräckliga konsekvensanalyser som visar på positiva och nega tiva, direkta och indirekta konsekvenser.

Regeringen och Svenska kraftnät behöver bli bättre på att hantera konsekvenserna av beslut med påverkan på elsystemet

Riksrevisionen bedömer att regeringen inte i tillräcklig grad har hållit samman beslut om åtgärder som har påverkat elsystemet med hur konsekvenserna av beslu ten ska hanteras. Svenska kraftnät har enligt Riks revi sionen exempelvis inte kunnat bygga ut transmissionsnätet i den takt som planerats eftersom över klaganden och omtag inom ramen för tillståndsprocesserna har för hindrat genomförandet enligt tänkt tidsplan. Riksrevisionen har även iakt tagit att det har tagit lång tid för Svenska kraftnät att vidta åtgärder för att öka han dels kapaciteten mellan elområden.

Principiella frågor behöver utredas

Riksrevisionen konstaterar att nya utlandsförbindelser mellan Sverige och andra länder har stor betydelse för elförsörjningen, belastningen på transmis sionsnätet och elpriset. Regeringen ska kunna ta hänsyn till svens ka intressen vid pröv ningen av om en ny utlandsförbindelse är lämplig. Om det inte är möjligt att ta sådana hänsyn kan det enligt Riksrevisionen leda till fördelnings mäs siga konsekvenser på grund av påverkan på elpriserna inom Sverige samt framtida kostnader för utbyggnad av transmissionsnätet. Det finns bristande förutsättningar för överväganden av geopolitisk eller stra tegisk karaktär, ex em pelvis sammankoppling mellan produktionsutbyggnad och im port- res pek tive exportkapacitet. Riks revisionen bedömer att det saknas till räckliga möj ligheter för regeringen att i prövningen av utlandsförbindelser ta hänsyn till aspekter som riksdagen har uttalat att det bör tas hänsyn till.

Vidare konstaterar Riksrevisionen att det inte har gjorts någon utredning för att beskriva de principer som ska gälla för vilka typer av systemstödjande nyttor och tjäns ter som bör ges ersättning. Det innebär enligt Riksrevisionen att det finns en risk för snedvridning av in citament som kan missgynna aktörer som levererar elsystemsnyttor som en del av sin elproduktion. Riksrevisionen bedömer därför att principerna för vilka nyttor stödtjänstmarknaderna ska er sät ta är otydliga i det mer över gri pan de och strategiska perspektivet.

Riksrevisionens rekommendationer

Med utgångspunkt i granskningens resultat lämnar Riksrevisionen följande re kom mendationer till regeringen:

– Se till att det inför beslut med större påverkan på elsystemet alltid finns till räckliga konsekvensanalyser som beaktar hela elsystemet. Dessa analy ser bör också innefatta förslag på lämplig hantering av eventuella oönskade konsekvenser.

– Se till att större åtgärder på elområdet genomförs långsiktigt och så att det finns tillräckliga förutsättningar för att uppnå anpassningar i elsystemet.

– Förtydliga i författning att Svenska kraftnäts uppdrag innefattar genom för an det av samhällsekonomiskt motiverade åtgärder för att uppnå maxi mal driftssäker kapacitet i det befintliga transmissionsnätet.

– Se över regelverket för regeringens prövning av nya utlandsförbindelser så att fler aspekter än i dag kan vägas in. Sådana aspekter är exempelvis för delningspolitiska, geopolitiska och strategiska.

– Utred principiella frågor om vilka elsystemnyttor som bör ges ersättning så att likvärdiga ekonomiska incitament kan ges de aktörer som bidrar med olika typer av systemstödjande nyttor.

Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser

Inledning

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning som den anser är ett vär defullt bidrag till regeringens fortsatta arbete med att utveckla energipoli tiken.

Regeringen behöver bli bättre på att förbereda och genomföra åtgärder med påverkan på elsystemet

Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att konsekvensanaly ser na i flera större beslut med påverkan på elsystemet har varit otillräckliga men noterar samtidigt att Riksrevisionen bedömer att konsekvensanalyserna har va rit tillräckliga när det gäller flera aspekter.

Regeringen anser att det är viktigt att regeringen och riksdagen fattar beslut om förändrade styrmedel baserat på underlag som väl beskriver de kon se kven ser som regeringens förslag förväntas medföra, särskilt när det gäller be slut som kan påverka produktion som bidrar till elsystemets stabilitet, över förings förmåga och effektbalans.

Regeringen anser i likhet med Riksrevisionen att elmarknaden bör känne tecknas av så hög grad av konkur rensneutralitet som möjligt och att reger ingen har ett ansvar för att hålla marknadens funktionssätt under uppsikt om kon kur rensen påverkas på ett avgörande sätt av olika styrmedel. Reger ingen in stäm mer i Riksrevisionens bedömning att, även om konsekvens analyserna har be gränsade förutsättningar att påverka inriktningen av besluten till följd av att de har ingått i olika politiska överenskommelser, bidrar dessa analyser till ökad transparens och förutsättningar för en proaktiv konsekvenshantering.

Vidare instämmer regeringen i att beskriv ningar av konsekvenser för elsys temet i högre grad hade kunnat användas för att uppnå en mer effektiv och sam manhållen hantering av de negativa konse kvenserna.

Regeringen och Svenska kraftnät behöver bli bättre på att hantera konse kvenserna av beslut med påverkan på elsystemet

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att statens agerande i efterhand har visat sig vara kortsiktigt eftersom beslut i flera fall har upphävts kort efter att de har fattats baserat på skäl som liknat sådana som remissinstanser tog upp redan vid det inledande beslutet. Regeringen anser att man bör efter sträva lång siktigt stabila förut sätt ningar för energipolitiken. Samtidigt kan konse kven ser och omständigheter uppstå som innebär att tidigare fattade be slut kan behöva om prövas. Detta är inte minst viktigt när marknads för utsätt ningarna snabbt ändras.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att arbetet med att förkorta led tiderna för utbyggnaden av transmissionsnätet har tagit tid, men som Riks re visionen konstaterar har betydligt mer ambitiösa åtgärder för att förkorta led tider na vidtagits under senare år.

Principiella frågor behöver utredas

En utlandsförbindelse prövas slutligt först när en an sökan om nätkoncession kommer in till regeringen. Reger ingen kan begära in det underlag som behövs för att göra denna bedöm ning. Regeringen instämmer därmed inte i Riksre vi sionens bedömning att det saknas tillräckliga möjligheter att ta hänsyn till de aspekter som Riksrevisio nen nämner vid prövningen av en utlands förbindelse.

Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att den pågående ut veck lingen skulle gynnas av en mer övergripande analys för att beskriva de principer som ska gälla för vilka typer av systemstödjande nyttor och tjänster som bör ges ersättning.

Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser

Inledning

Regeringen konstaterar att Riksrevisionens iakttagelser och rekommen da tio ner ger stöd för att den omläggning av energipolitiken som regeringen nu ge nomför är nödvändig.

Regeringen redovisar avsikten att återkomma till riksdagen med en energi po litisk inrikt ningsproposition som omfattar ett pla ne ringsmål och ett leve rans säker hetsmål för elsystemet. Regeringen har där ut över vidtagit ett flertal åtgärder för att tryg ga elförsörjningen och skapa lång siktiga förutsättningar för ny pla ner bar och fossilfri elproduktion, vilket är i linje med Riksrevisionens re kom men da tion om att större åtgärder på el om rådet ska genomföras lång sik tigt och så att det finns tillräckliga förutsätt ningar för att uppnå anpass ningar i el systemet.

I och med skri velsen till riksdagen anser regeringen att Riksrevisionens rap port är slutbehandlad.

Mål om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040

Det energipolitiska målet för elproduktionens sammansättning har ändrats till att avse 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254). Svenska kraftnät och Statens energi myn dighet (Energimyndigheten) har fått i uppdrag att intensifiera arbetet med att stärka försörjningstryggheten i energisektorn på kort och lång sikt (I2022/02319). Regeringen har också be slutat om en tillförlitlighetsnorm som beskriver hur många timmar per år det är samhällsekonomiskt motiverat att landets produktion och möjlig import inte tillgodoser hela den förväntade efter frågan på el (I2022/02083). Detta lägger grunden för fortsatta ana lyser av utformningen av stödtjänster och kapa ci tetsmekanismer, som inne bär att kraft producenter utöver den ordinarie ener gi marknaden också får ersättning för att hålla kapacitet tillgänglig. Därut över har regeringen gett Svenska kraft nät i upp drag att lämna förslag till en norm för driftssäkerhet i fredstida nor mal läge (KN2023/03507). Ett ökat fokus på uppföljning av drifts säkerheten är enligt regeringen ett viktigt steg i arbetet för att öka leverans säker heten och robust heten i det svenska elsystemet.

Reger ingen har även gett Svenska kraftnät i uppdrag att tillsammans med Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga vilka kon se kven ser prövningen av moderna miljövillkor för vattenkraften kan få för el systemet och för en trygg elförsörjning (KN2023/02319). Uppdraget redo vi sades den 29 september 2023 och ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen har också tillsatt en ut red ning för att effektivisera etableringen av havsbaserad vindkraft (dir. 2023:61), och för att bana väg för ny kärnkraft har regeringen föreslagit att regler som hindrar utbyggnaden av kärnkraft för ändras. Detta gör det möjligt att byg ga fler kärnkraftsreaktorer i Sverige och även på nya platser (prop. 2023/24:19, bet. 2023/24:NU5, rskr. 2023/24:45), och dessutom införs det kredit garantier för investeringar i ny kärnkraft (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21 Energi).

Regeringen redovisar också att den har tillsatt en utredning som ska ana ly sera hur tillståndsprocesserna för kärnkraft kan bli tydligare och kortare och om ett snabbspår för kärnkraft i miljötillståndsprocessen kan och bör införas (dir. 2023:155). Regeringen har tillsammans med Sverige demo kra terna också lan serat en färdplan för ny kärnkraft i Sverige.

Effektivare tillståndsprocesser

Regeringen har därutöver gett i uppdrag åt Svenska kraftnät respektive Energi mark nadsinspektionen som syftar till att effektivisera processen för nya an slutningar till elnäten (KN2023/03425 och KN2023/03426). Regeringen sat sar även to talt 55 miljoner kronor under perioden 2024–2026 för att ta vidare och ut veckla Energimarknadsinspektionens pilotprojekt om samarbete mellan myn dig heter i syfte att förkorta ledtiderna för tillståndsprocesser för utbygg nad av elnät (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21).

Vidare anger regeringen att den har tillsatt en utredning som ska se över hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar (dir. 2023:78). Det pågår även en utredning inom Regeringskansliet om en över syn av den ersätt ning som ges för upplåtelse av mark i samband med el näts utbyggnad (KN2023/03796).

Utvecklad energiplanering

För att investeringar i elproduktion, eldistribution och ökad elanvändning i närings livet ska gå i takt geografiskt och tidsmässigt behövs en utvecklad ener gi planering i samhället. Regeringen satsar därför 250 miljoner kronor un der 2024 för att stärka och samordna energiplaneringen på lokal, regional och na tionell nivå (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21). Från 2025 satsar regeringen 290 mil joner kronor per år för detta.

Översyn av myndigheternas uppgifter och ansvar

Inom Regeringskansliet pågår en utredning om en översyn av myndigheternas uppgifter och ansvar inom energiområdet. I översynen har det bl.a. ingått att utreda om Svenska kraftnäts uppdrag kan organiseras på ett an nat sätt i syfte att tyd lig göra affärsverkets upp gifter och ansvar. Vidare har det ingått att ta fram för slag till hur regeringens styrning av Svenska kraftnät i dess nuvarande verk samhets form som ett affärsverk kan vidareutvecklas för att för bättra förut sätt ningarna för Svenska kraftnät att utföra sina uppgifter. Över synen, i den del som gäller Svenska kraftnät, redovisades den 20 oktober 2023 (KN2023/04160). Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Utvecklingen av elmarknaden

Regeringen anser att det är möjligt för den att väga in de aspekter i prövningen av en ny utlandsförbindelses lämp lighet som Riksrevisionen näm ner och ser därför inget behov av ytterligare åtgärder på området. Reger ingen anser att den nuvarande elmarknads modellen funge rar väl men behöver utveck las ytter li gare. Bland annat bör de nyttor som krävs för ett leverans säkert elsystem pris sättas, och de kraftslag som bidrar med sådana nyt tor bör ersät tas för detta, vil ket är i linje med Riksrevisionens re kom men da tio ner. Reger ingen meddelar avsikten att återkomma i denna fråga.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveck lingen av elsystemet. Många av de utmaningar som Riksrevisionen lyfter fram har nuvarande och tidigare regeringar identifierat som högst relevanta att han tera för att kraftsystemet ska kunna fungera som motorn i den omfattande elek trifiering av samhället som behövs för att bemästra klimatutmaningarna och för att bibe hålla och utveckla de konkurrensfördelar ett välfungerande sådant system ger Sverige. Nödvändigheten av en kraftfull elektrifiering är dessutom något det kan anses råda bred politisk enighet bakom, även om det finns olika uppfattningar om den mest lämpliga sammansättningen av olika kraftpro duk tions slag.

Utskottet kan konstatera att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevi sio nens iakttagelser och rekommendationer och att den redovisar genomförda eller pågående åtgärder som helt eller delvis kan anses svara upp mot det Riks revi sionen efterfrågar. Utskottet vill understryka vikten av ett intensifierat ar be te för att få alla delar av kraftsystemet att samspela på ett sådant sätt att maxi mal samhällsnytta uppnås, och där bör Riksrevisionens granskning kunna fungera som ett värdefullt underlag.

Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handling arna .

Övergripande om elmarknaden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om olika över gripande elmark nads frågor. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående arbete på EU-nivå när det gäller att åstadkomma reformer på el marknadens område och till att regeringen nyligen har tillsatt en sär skild utredare med uppgift att analysera den svenska elmarknaden och föreslå hur den kan ut veck las och regleras.

Jämför reservation 2 (S), 3 (V, MP) och 4 (C).

Motionerna

I partimotion 2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) konstaterar mo tionärerna att solenergi trots en mycket snabb tillväxt fortfarande bara står för mindre än 1 procent av landets elproduktion. Enligt dem finns det poten tial för en mångdubbling av solelproduktionen i Sverige de kommande åren genom fler sol celler på tak, fasader och mark. I yrkande 12 efterfrågar de ett till kän nagivande om att undersöka möjligheten att öka acceptansen för, och möj ligheten till, utbyggd elproduktion, genom att under lätta installation av sol cel ler och pri vatpersoners försäljning av solenergi till elnätet samt säkerställa till räck lig ersätt ning för närboende och lokal skatt till kommuner vid utbyggd vind kraft och solcellsparker.

Per Bolund m.fl. (MP) föreslår i partimotion 2023/24:996 yrkande 56 ett till kännagivande till regeringen om att ta fram en handlingsplan för att sä ker ställa el i närtid till industrins klimatomställning. Motionärerna fram hål ler nä ringslivets avgörande roll i klimatomställningen och pekar på behovet av billig el i närtid, rätt kompetens på rätt plats och smidiga till ståndsprocesser. Utöver detta understryker motionärerna betydelsen av en förbättrad effekttill del ning för att möta industrins behov. Ett tillkännagivande om att förbättra tilldel ning en av effekt för att skynda på industrins klimatomställning efterfrå gas därför i yr kan de 57.

Betydelsen av låga och stabila elpriser för Sveriges hushåll och företag lyfts fram i kommittémotion 2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S). Motio närerna pekar bl.a. på det angelägna i att hushåll får möjlighet att teckna långa kontrakt för elleverans till rimliga och stabila priser på liknande sätt som stora kunder. De hänvisar också till att de tidigare har föreslagit ett system med s.k. folkhemsel, som innebär att staten köper upp fossilfri kraft via ett auktions för farande till lägsta pris, el som sedan levereras till hushållskunder på vissa vill kor. Motionärerna anser att ca 60 procent av ett hushålls normalförbrukning borde kunna levereras som folkhemsel. I yrkande 4 föreslår de mot bakgrund av detta ett till kännag ivande om behovet av stabila och rimliga priser för el kon su menter i hushåll, s.k. folkhemsel.

I kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 67 föreslås ett tillkännagivande om att genomföra en översyn av ellagen och el näts regle ringen för att underlätta investeringar i smart teknik och för att bereda vägen för nya affärs modeller såsom införande av timmätning för kun der i det svenska elsys temet senast 2026. Förslaget motiveras inte närmare i mo tio nen.

Ett tillkännagivande om en bra tillgång till el i hela landet efterfrågas i mo tion 2023/24:1689 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (bå da S) yrkande 1. Motionärerna påpekar bl.a. att elektrifieringen är en viktig grund för att minska beroendet av fossila produkter och att tillgången till el be höver vara bra i hela landet, oavsett om man bor i glesbygd eller tätort.

I motion 2023/24:1846 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1 efter frågas ett tillkännagivande om behovet av el- och energiförsörjning för att kla ra om ställ ning en i Västsverige. Motionärerna menar att Västsverige riskerar att gå miste om viktiga in ves teringar och ar bets tillfällen om industrins elbe hov inte kan mötas på kort sikt. De pekar på ett antal åtgärder som är viktiga i det sam man hanget. Det handlar bl.a. om utbyggnad av fossilfri elproduktion, ef fekt höj ningar i vattenkraften, förstärkt elnät och kortare och mer effektiva till stånds processer. De lyfter även fram det socialdemokratiska auktions ba se ra de el mark nads för slaget folkhemsel.

I motion 2023/24:1991 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 2 efterfrågas ett tillkännagivande om att utreda prissättningen på el samt alternativ till den mo dell som marknaden använder i dag. Även här anser motionärerna att alter na tivet folkhems el eller andra sätt som kan leda till rättvisa priser på el måste ut redas snabbt.

I motion 2023/24:2370 av Marcus Wennerström och Ardalan Sheka rabi (bå da S) konstateras det att produktionen av fossilfri energi är en för utsättning för den nyindustrialisering och omställning som är nödvändig för att möta en alltmer kännbar klimatkris. De efterfrågar ett tillkännagivande om att det finns behov av att se över hur fossilfri energiomställning kan bli mer lönsam och pekar bl.a. på betydelsen av att öka incitamenten och samtidigt ska pa bättre för ut sättningar för de kommuner, ofta glesbygdskommuner, som är föremål för ener gi pro ducerande etableringar.

Den svenska försvarsförmågan bygger på det totala försvaret, slås det fast i motion 2023/24:2371 av Marcus Wennerström och Ardalan Shekarabi (bå da S). Motionärerna pekar bl.a. på att staten behöver utveckla en ny typ av finan siering för att stimulera lokalt beredskapshöjande åtgärder, som exempel vis ödrift av lokalt producerad elektricitet (genom kraftvärme, sol, vind och vat ten). Mot denna bakgrund föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att se över möj ligheterna att utreda Sveriges självförsörjningsförmåga när det kom mer till energipro duktion, både ur ett lokalt perspektiv och ur ett to tal för svars per spektiv.

Ett tillkännagivande om att överväga en nationell energikommission med oberoende exper ter som skyndsamt tar fram en nationell handlingsplan för ett robust el system med realistiska planer på nätutbyggnad och utbyggnad av pro duk tionska pacitet föreslås i motion 2023/24:2539 av Lars Engsund (M) yrkan de 1. I yrkande 5 föreslår motionären ett tillkännagivande om en refor me rad el mark nads modell. Motionären anser inte att dagens elmarknad skapar nöd vändiga incitament för mark nadens aktörer att investera i planerbar kraft med höga in vesteringskost nader. Enligt motionären måste bl.a. grunden med spot pris sätt ning förändras.

Bakgrund och pågående arbete

Energipolitikens inriktning

Efter valet hösten 2022 tillträdde en ny regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna. I den nya regeringens första budgetproposition – den för 2023 – slogs det bl.a. fast att den svenska energipolitiken behöver en ny inriktning (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 Energi).

I budgetpropositionen för 2024 konstaterar regeringen att Sveriges kon kur renskraft och välfärd bygger på tillgång till fossilfri energi till konkur rens kraf tiga priser. För att klara klimatmålen och möjliggöra den gröna omställ ningen behöver Sverige ta ytterligare steg för elektrifiering av industrin och trans port systemet. Regeringen anger att den vill att elsystemet ska byggas ut så att män niskor och företag i hela Sverige får en trygg elförsörj ning med sta bila och konkurrenskraftiga elpriser. Vidare understryker regeringen att ener gi poli ti ken behöver utvecklas för att kunna möta en ökad elanvändning i hela landet. Sverige behöver därför planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar (TWh) 2045.

Den 19 mars 2024 överlämnade regeringen en energipolitisk inriktnings pro position till riksdagen (prop. 2023/24:105).

Det svenska elnätet

Enligt Energimarknadsinspektionens rapport Sveriges el- och naturgas mark nad 2022 (Ei R2023:12) består det svenska elnätet av 58 900 mil ledning, varav ungefär 43 000 mil är jordkabel och 16 000 mil är luftledning. Elnätet kan delas in i tre nivåer: transmissionsnät (tidigare och fortfarande ofta be teck nat stamnät), regionnät och lokalnät. Transmissionsnätet – som förvaltas av Svenska kraftnät – överför el långa sträc kor med höga spänningsnivåer. Re gion näten transporterar el från trans missionsnätet till lokalnäten och i vissa fall direkt till större elanvändare. Lo kal näten ansluter till regionnäten och överför el till hushåll och andra slut kun der. Regionnäten och lokalnäten samlas emel lan åt under beteckningen dis tri butionsnätet.

Regionnätet ägs till största delen av de tre företagen Ellevio AB, Eon Ener gidistribution AB och Vattenfall Eldistribution AB. Lokalnäten ägs av 145 före tag av varierande storlek och med olika ägandeformer, t.ex. staten, kom muner, ekonomiska föreningar, pensions- och riskkapital samt börs noterade företag. Enligt uppgift på Energimarknadsinspektionens webbplats är knappt 100 av dessa elnätsföretag kommunägda, knappt 30 ägs av en eko nomisk före ning och 16 elnätsföretag är privatägda.

Det svenska elsystemet är också tätt sammankopplat med angränsande län der, sär skilt Norge, Danmark och Finland. Utlandsförbindelserna är av två ty per: växelström och likström. Sverige har växelströmsförbindelser med Nor ge, Dan mark och Finland. Likströmsförbindelser finns med Finland, Tysk land, Po len, Danmark och Litauen.

Elmarknadens aktörer

Nätföretag

I Sverige finns det ca 170 elnätsföretag. Ett nätföretag innehar ett lednings nät, eller i några fall endast enstaka ledningar, och svarar för drift och under håll av elnätet. Verksamheten bedrivs med stöd av en nätkoncession, dvs. ett tillstånd att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning. Ett nätföretag är skyl digt att ansluta elektriska anläggningar till ledningen eller ledningsnätet och att överföra el för någon annans räkning. Det finns alltså en rätt till tredje parts tillträde. Ett nätföretag får inte handla med el och får endast bedriva elpro duk tion när elen behövs för nätverksamheten.

Elproducenter

Elproducenten matar in el från en produktionsanläggning på elnätet för över föring till elanvändarna. I Sverige är elproducenterna en heterogen grupp, som omfattar några av Europas största elföretag men även privatpersoner som äger småskaliga vatten-, vind- och solenergianläggningar. Större elproducenter säl jer ofta el direkt på elbörsen. Mindre producenter väljer ofta att sälja elen till en större aktör, som i sin tur säljer den vidare.

Elhandelsföretag

Ett elhandelsföretag levererar el. Med leverans avses i detta sammanhang för säljning av el till elanvändare till skillnad från överföring, dvs. sådan transport av el för någon annans räkning som utgör nätverksamhet. Elhandelsföretaget köper in el, vanligtvis från elbörsen, för att sedan sälja den vidare till elanvän dare. Handeln med el bedrivs på en fri marknad, där elhandels före tagen kon kur rerar om kunderna. Enligt Energimarknads inspektionens senaste rapport om Sveriges el- och naturgasmarknad 2022 (Ei R2023:12) fanns det ca 140 el han delsföretag på myndighetens jämförelsesajt Elpriskollen.se. De tre störs ta elhandlarna hade i slutet av 2022 en samlad marknadsandel på ca 51 procent räknat på antalet kunder, vilket var en ökning med 6 procent enheter jämfört med 2021.

Balansansvariga

En balansansvarig har i ett avtal med Svenska kraftnät (den systemansvariga myndigheten, se vidare nedan) åtagit sig ett särskilt ansvar för att balansera tillförsel och förbrukning av el. Den balansansvarige svarar ekonomiskt för oba lanser. Ett elhandelsföretag är skyldigt att se till att någon åtar sig balans ansvaret för leveranser i en uttagspunkt. Ett vanligt sätt att ordna detta är att elhan delsföretaget självt åtar sig balansansvaret. Företaget kan dock välja att låta ett annat elhandelsföretag eller ett specialiserat företag åta sig balans an svaret.

Elbörser

En elbörs tillhandahåller system för fysisk och finansiell handel med grossist energiprodukter. De vanligaste aktörerna på börserna är elproducenter, elhan delsföretag och större elanvändare. I Norden är för närvarande Nord Pool den enda börsen för handel med el för fysisk leverans. Handel med finansiella kon trakt bedrivs på Nasdaq Commodities. Genom sådan handel med finan siella kontrakt kan aktörer skydda sig mot prisvariationer.

Energimark nadsinspektionen – nätmyndigheten

I Sverige är Energimark nadsinspektionen nationell energitillsynsmyndighet med ansvar för bl.a. tillsyn, regelgivning och tillståndsprövning. Enligt ellagen (1997:857) är Energimarknadsinspektionen nätmyndighet, vilket innebär att inspektionen handlägger alla frågor som enligt lagen eller föreskrifter som har utfärdats i anslutning till lagen ligger på nätmyndigheten. Till nätmyn dig he tens uppgifter hör att pröva frågor om tillstånd (koncession) att bygga och an vända stark strömsledningar, att förhandspröva nätföretagens intäkter från nät verk sam heten och att pröva tvister om villkoren för anslutning till elnätet. Myndig he tens uppgifter regleras i förordningen (2016:742) med instruktion för Energi mark nadsinspektionen.

Svenska kraftnät – den systemansvariga myndigheten

Svenska kraftnät ska verka för att relevanta samhällsekonomiskt motiverade åtgärder vidtas för att säkerställa att Sverige har en god leveranssäkerhet och att risken för effektbrist kan minskas på kort och lång sikt. Svenska kraftnät har i två olika egenskaper – transmissionsnätsföretag respektive systeman sva rig myndighet (i EU-sammanhang kallad transmission system operator, TSO) – en central roll på den svenska elmarknaden. Svenska kraftnät innehar och driver det svenska transmissionsnätet som ägs av staten. I sin egenskap av trans missionsnätsföretag omfattas Svenska kraftnät i huvudsak av det regel verk som gäller för nätföretag i allmänhet. Dessa och affärsverkets uppgif ter regleras i ellagen och i förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärs ver ket svenska kraftnät. Svenska kraftnät är också systemansvarig myn dighet och har det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftssäkert så att balans mellan produktion och förbrukning av el inom hela eller delar av landet kortsiktigt upprätthålls. Som systemansvarig myndighet får Svenska kraftnät bl.a. beordra elproducenter att öka eller minska produk tio nen av el. Svenska kraftnät utövar även tillsyn över driftssä ker heten i det na tionella elsystemet.

Statens energimyndighet

Statens energimyndighet (Energimyndigheten) är förvaltningsmyndighet för frågor om tillförsel och användning av energi i samhället. Energimyndigheten ska verka för försörjningstrygghet och för ett energisystem som är hållbart och kostnadseffektivt med en låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat. Myn dighetens uppgifter finns angivna i förordningen (2014:520) med instruk tion för Statens energimyndighet.

Elmarknaden och EU

För att bl.a. möta utmaningar på klimat- och energiförsörjningsområdena an tog EU under 2019 ett lagstiftningspaket (Ren energi för alla européer) som bl.a. innehöll delar som syftade till att ytterligare anpassa EU:s marknadsregler till nya marknadsförutsättningar. Under den energimarknadskris som sedan seglade upp under 2022 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att snabbt genomföra strukturella reformer av den gemensamma elmarknaden i syfte att dels säkra europeisk energisuveränitet, dels uppnå klimatneutralitet. Den pla ne rade reformen bekräftades sedan även av kommissionens president Ursula von der Leyen i hennes årliga tal om tillståndet i unionen i september 2022.

Ett utkast till en förbättrad utformning av elmarknaden presenterades se der mera av energikommissionär Kadri Simson vid energirådets möte den 19 december 2022. I slutet av januari 2023 initierade kommissionen därefter ett offentligt samråd om reformeringen av EU:s elmarknad för att bättre skydda konsumenterna mot alltför stor prisvolatilitet, stödja deras tillgång till säker energi från rena källor och göra marknaden mer motståndskraftig i enlighet med den europeiska gröna given och planen för att motverka de problem och stör ningar på världens energimarknader som har orsakats av Rysslands inva sion av Ukraina (REPowerEU). Det offentliga sam rådet pågick till den 13 fe bru ari 2023. Den 14 mars 2023 presenterade kom mis sionen ett förslag om att reformera utformningen av EU:s elmarknad för att snabbare öka ande len för nybar energi och utfasningen av gas, göra kon sumenternas utgifter mind re be roende av instabila priser på fossila bränslen, bättre skydda kon su menterna mot framtida pristoppar och eventuell otillbörlig marknads på verkan samt göra EU:s industri ren och mer konkur renskraftig.

Kommissionen redogjorde för förslagets innehåll för ministerrådet för trans port, tele kommu nikation och energi (TTE-rådet) den 27 mars 2023 och det genomfördes ett första åsiktsutbyte. Vid TTE-rådets möte den 17 oktober 2023 kom rådet överens om ändringar i utformningen av EU:s elmarknad. Ef ter förhand lingar med Europa parlamentet om lagstiftningens slutliga ut form ning nåddes en överenskommelse i december 2023.

Genomförandet av EU:s reviderade elmarknadslag stift ning

Den 22 februari 2024 beslutade regeringen om ett uppdrag till Energimark nads inspektionen om genomförandet av EU:s reviderade elmarknadslag stift ning. Energimarknadsinspektionen ska bedöma vilka åtgär der som krävs med an ledning av nya krav enligt revideringen av EU:s elmark nadsdirektiv, i de de lar som inte kräver ett genomförande inom sex månader från det att änd ringarna träder i kraft. Energimarknadsinspektionen ska dess utom bistå Reger ings kansliet i genomförandet i övriga delar.

Energimarknadsinspektionen ska också bedöma vilka åtgärder som krävs med anledning av nya krav enligt revideringen av EU:s elmarknads förordning samt nya krav enligt revideringen av förordningen om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi (den s.k. Remitförordningen).

Uppdraget ska redovisas senast den 20 januari 2025.

Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering

I maj 2022 gav regeringen Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen, Svenska kraftnät och Trafikverket i uppdrag att göra en myndighetsgemensam uppföljning under 2022–2024 av samhällets elektrifiering och utvecklingen av elsystemet inklusive elproduktionen. Uppdraget omfattar ett flertal deluppdrag till de utpekade myndigheterna. En första avrapportering gjordes i mitten av december 2022 (Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektri fie ring – Rapportering 2022). I rapporten gör myndigheterna följande sam man fattande bedömning: Det finns stora utmaningar som behöver hanteras för att säkerställa den storskaliga elektrifieringen av flera olika sektorer i sam hället. Det handlar dels om tillräcklig produktionskapacitet och för ut sätt ningarna för att snabbt öka kapaciteten i tillräcklig omfattning, dels om möj lig heten att bygga effektiva elnät i tillräckligt snabb takt. Elmarknaden be hö ver därtill ut veck las för att säkerställa en välfungerande marknad som ger rätt signaler till marknadens aktörer och som bidrar till ett effektivt system för att kunna möta samhällets behov på kort och lång sikt.

En andra uppfölj nings rap port lämnades i mitten av december 2023 (Myn dig hets ge mensam upp följ ning av samhällets elektrifiering – Rappor tering 2023). I rappor ten upp re pas bl.a. att det finns stora osäkerheter och utma ningar som behöver hanteras för att en storskalig elek trifiering ska kunna ge nom föras. Bland möjligheterna ses att all fossilfri elpro duktion kan och be hö ver bidra och att det finns en ut byggnads poten tial i Sverige för såväl land- som havs baserad vindkraft, solel och kärnkraft. Det har dock iden tifierats att åt gärder krävs för att möj liggöra en storskalig utbyggnad av elproduktionen och bland dessa ryms vikten av att etablera lång siktiga spelregler, välfun ge rande mark nader, över syn av regel verk, ett förbätt rat kunskapsläge och infor ma tions insat ser, accep tans samt sam existens mellan olika sam hälls intres sen.

Enligt det ur sprungliga regeringsbeslutet ska uppdraget slutredovisas se nast den 13 december 2024.

Elmarknaden under 2023

I december 2023 publicerade Energimyndigheten en årskrönika över utveck ling en på de olika energimarknaderna. När det gäller elmarknaden konstaterar myndigheten sammanfattningsvis att elpriserna i såväl Sverige som Europa var avsevärt läg re under 2023 än under 2022. Detta berodde på svag efter frågan, på ökad produktion av förnybar el och kärnkraft samt på lägre gas- och kolpriser. Året präglades också av ett ökat antal timmar med negativa pri ser. Det är en del i en längre trend, som i hög grad berodde på ett ökande inslag av förnybara kraftslag med mycket låga rörliga kostnader.

Även prisdifferenserna mellan de svenska elprisområdena minskade under 2023 jämfört med 2022.

I Sverige producerade vattenkraft, kärnkraft och övrig värmekraft mindre el under 2023 än under föregående år. Vindkraften och solkraften är de enda kraftslag som bedöms ha en högre produktion. Mängden solkraft som har ma tats ut på nätet har exempelvis ökat med nästan 70 procent jämfört med 2022.

Under 2023 var elproduktionen ca 163 TWh och elanvändningen 135 TWh. Det motsvarar en minskning av produktionen med ca 4 procent och en minsk ning av elanvändningen med ca 2 procent jämfört med 2022. Sve riges elan vändning, exklusive förluster, var därmed den lägsta sedan tids se riens star tår 1990.

Under 2023 importerade Sverige 7,3 TWh och exporterade ca 35,8 TWh (båda värdena inkluderar transitering). Jämfört med 2022 motsvarar detta en ökad import med ca 19 procent och en minskning av exporten med ca 9 pro cent. Det innebär att Sverige hade en nettoexport av el på 28,5 TWh. Sverige importerar mest el från Norge och exporterar mest till Finland.

Elmarknadsrelaterade frågor i Tidöavtalet

I Överenskommelse för Sverige (det s.k. Tidöavtalet) har Sverigedemo kra ter na, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna dragit upp riktlinjerna för det gemensamma arbetet efter valet 2022. Ett av samarbetsprojekten inom avtalet betecknas Klimat och energi. Projektet syftar bl.a. till att återupprätta ett fungerande elsystem, med ökad elproduktion och låga elpriser, samt att möj lig göra en effektiv klimatomställning.

Bland de reformer som listas inom ra men för projektet återfinns en med rubriken Nya regler för elmarknaden. Här an ges att det ska tillsättas en ny ut redning om elmarknadens utformning med upp drag att ta fram förslag som syftar till att samtliga kraftslag ska ha lik vär diga spelregler samt en ordning där stödtjänster som krävs för ett välfunge rande elsystem prissätts och där de kraftslag som bidrar med sådana stöd tjäns ter också ersätts för detta, i första hand genom ersättning från de pro ducenter som inte kan bistå med samma stöd tjänster. Elmarknadsdirektivet ska få ett korrekt genomförande i svensk rätt, där ansvarsfördelningen mellan el systemets aktörer tydliggörs.

Av överenskommelsen framgår det också att Svenska kraftnät ska få ett för tydligat uppdrag att säkerställa driftssäkerheten i elsystemet, bl.a. genom att upphandla planerbar elproduktion. Därutöver ska Energimyndigheten få i uppdrag att planera och främja planerbar elproduktion där den bäst behövs för systemet. Vidare nämns ett högkostnadsskydd till drabbade hushåll och före tag så snart det är praktiskt möjligt och med retroaktiv utbetalning. Det anges också att utbyggnaden av exporterande elkablar bör pausas till dess att pris dif fe renserna mellan prisområdena har minskat betydligt. Målet ska vara att skapa en bättre balans mellan elproduktion och elanvändning i olika delar av Sverige, för att därmed ge förutsättningar för stabilare och lägre elpriser så att Sverige på sikt och efter utredning kan bli ett samlat elprisområde.

I en tilläggsöverenskommelse till Tidöavtalet om klimatpolitiken från no vem ber 2023 konstateras det bl.a. att en storskalig utbyggnad av fossilfri och stabil elproduktion som ger långsiktiga förutsättningar är den enskilt viktigaste åtgärden och en förutsättning för elektrifiering och långsiktig måluppfyllnad.

Energimyndigheten om utvecklingsvägar för befintlig och ny elproduktion

I juni 2022 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att analysera ut veck lingsvägar för både befintlig och ny elproduktion. Myndigheten skulle bl.a. se över potentialer, ledtider och andra förutsättningar för olika kraftslag att till sammans bidra till en robust, konkurrenskraftig och hållbar el för sörjning samt hur befintliga och nya anläggningar kan samverka. En jäm förelse skulle gö ras mellan helt förnybara elsystem och olika elsystem som in kluderar kärn kraft (livstidsförlängd och/eller ny). Väsentliga hinder för mark nads driv na in ves ter ingar skulle belysas och förslag lämnas för att undan röja icke-ekono mis ka hinder.

Uppdraget redovisades i juni 2023 i rapporten Utvecklingsvägar för Elpro duktion – Möjligheter och utmaningar för att möta ett växande elbehov (ER 2023:18). I rapporten analyseras olika utvecklingsvägar för elproduk tio nen fram till 2050 och vad som krävs för att möjliggöra en storskalig ut bygg nad av denna för en omfattande elektrifiering av samhället. Energi myn dig heten kon staterar att all fossilfri elproduktion behöver öka i den mån detta bidrar till ett hållbart elsystem som möjliggör det som en energi- och klimat om ställning samt en nyindustrialisering behöver.

Rapporten har inte remitterats men har enligt uppgift från Energi myn dig heten bl.a. utmynnat i det uppdrag på temat energiplanering som omnämns i referatet av skrivelsen tidigare i detta betänkande och det nya anslaget för detta ändamål. Det förslag om en bredare översyn av elmarknaden som myn dig he ten lyfter fram i rapporten har enligt myndigheten hörsammats genom beslu tet om att tillsätta en sådan utredning i januari 2024 (se följande av snitt).

Elmarknadsöversyn

Den 25 januari 2024 beslutade regeringen om att tillsätta en särskild utredare med uppgift att analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan ut veck las och regleras med syftet att tydliggöra systemansvaret, öka leve rans sä kerheten och robustheten, skapa långsiktiga planeringsförut sätt ningar och ge fossil fria kraftslag och flexibla resurser marknadsmässig ersätt ning för de nyt tor som de bidrar med (dir. 2024:12). Samtidigt utsågs tidigare departe ments rådet Bo Diczfalusy till särskild utredare.

Utredaren ska bl.a.

– föreslå på vilket sätt den finansiella elmarknaden, långsiktiga energiköps avtal, kapacitetsmekanismer och stödtjänstmarknader kan utvecklas

– föreslå hur termerna systemansvarig för överföringssystem och system an svarig för distributionssystem kan införas och tydliggöras

– föreslå hur marknadsaktören leverantör av balanstjänst kan regleras

– föreslå hur systemet med anvisade elavtal på slutkundsmarknaden kan av vecklas

– lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 25 april 2025.

Utredning om ersättning vid markintrång

När en elledning ska uppföras betalar nätägaren en intrångsersättning till fas tighetsägaren. Ersättningen betalas, ofta även vid frivillig upplåtelse, utifrån reg ler na i ledningsrättslagen (1973:1144) och expropriationslagen (1972:719). Det finns emellertid en mål konflikt mellan att använda mark för elnät och för andra ändamål. De fas tig hetsägare som berörs anser ofta att ersättningen är för låg för att ge dem inci tament att upplåta nödvändigt utrymme för en ny elled ning.

Som ett led i regeringens arbete för att öka acceptansen bland de fastighets äga re som berörs av nya ledningar, och därigenom möjliggöra en snabbare och mer effektiv elnätsutbyggnad, tillsatte regeringen i augusti 2023 en utredare med uppgift att se över ersättningen. Uppdraget ska redovisas senast den 28 juni 2024.

Vidare kan det nämnas att regeringen i juni 2023 tillsattes en parlamen ta riskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grund lags reglerade egendomsskyddet (dir. 2023:83). Uppgiften är att se över en del frågor om det skydd för grundläggande fri- och rättigheter som gäller enligt 2 kap. regeringsformen, däribland frågor om vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i näringsfriheten och egendomsskyddet ska vara godtagbar.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2024.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 behandlade utskottet förslag som på olika sätt gällde övergripande elmarknadsfrågor (bet. 2022/23:NU9). Utskottet avstyrkte yrkandena med hän vis ning bl.a. till det arbete med att ge nom föra en omfattande elek trifiering av samhället som då pågick och till att det hade initierats en omfattande över syn på EU-nivå av den ge mensamma elmarknadens framtida utformning.

Utskottets ställningstagande

De svenska elpriserna har varit i fokus under de senaste åren, och kanske sär skilt under vintern 2022/23 då försörjningssituationen var så pass ansträngd att priserna nådde nivåer som motiverade regeringen att gå in med stöd till drab bade elkonsumenter, både till hushållskunder och till företag. Utöver detta förekommer det regelbundet diskussioner i högt tonläge om rimligheten i el nätsföretagens nätavgifter och om de elprisskillnader som emellanåt upp kom mer mellan Sveriges fyra elprisområden. Lägger man dessutom till det enga ge mang som finns i frågor om vilken typ av kraftproduktion Sverige bör satsa på, och om var och hur kraft bör överföras mellan producenter och kon su men ter framträder ett politikområde som berör väldigt många. Detta fak tum med för onekligen ett ansvar för politiken att verka för att elmarknaden fun gerar väl.

Sveriges elmarknad är emellertid ingen isolerad ö utan del av en alltmer inte grerad europeisk elmarknad. En gemensam elmarknad kräver ett gemen samt regelverk, och många av de bestämmelser som reglerar elmarknaden här rör från EU:s elmarknadsförfattningar.

Under 2022–2023 bedrevs ett intensivt arbete inom EU för att åstad kom ma reformer på elmarknadens område som syftar till att snabbare öka an delen för nybar energi och påskynda utfasningen av gas samt att göra konsu men ter nas utgifter mindre beroende av instabila priser på fossila bräns len. Vidare är syftet att bättre skydda konsu menterna mot framtida pris toppar och even tuell otill börlig marknads på verkan samt att göra EU:s in dustri ren och mer kon kur rens kraftig. En över ens kommelse nåddes seder mera mellan rådet och Euro pa parla mentet i de cem ber 2023 om ändringar i ut formningen av EU:s el mark nad.

Trots förekomsten av gemensamma europeiska elmarknadsregler finns det svängrum för Sverige att i viss utsträckning agera efter egna önskemål när det gäller genomförandet av EU-bestämmelserna. Bland annat av det skälet till satte regeringen i januari 2024 en särskild utredare med uppgift att ana lysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras med syf tet att tydliggöra systemansvaret, öka leveranssäkerheten och robustheten, ska pa långsiktiga pla neringsförutsättningar och ge fossilfria kraftslag och flex ibla resurser mark nadsmässig ersättning för de nyttor som de bidrar med. Upp dra get ska slut redovisas senast den 25 april 2025.

Utöver detta vill utskottet nämna att Energimarknadsinspektionen i slutet av februari 2024 fick i uppdrag av regeringen att bl.a. bedöma vilka åtgärder som krävs med anledning av nya krav enligt revideringen av EU:s elmark nads direktiv, i de delar som inte kräver ett genomförande inom sex månader från det att ändringarna träder i kraft.

Det pågår för närvarande även en viktig och omfattande myndighets gemen sam uppföljning av samhällets elektrifiering och utveck lingen av elsystemet inklusive elproduktionen. Denna uppföljning kan väntas bidra med viktiga kun skaper som även har betydelse för hur elmarknaden bör anpassas till de nya förutsättningar som en omfattande elektrifiering av samhället kommer att innebära.

I en av motionerna berörs frågor om ersättning vid markintrång i samband med utbyggnad av elnätsinfrastruktur. Här vill utskottet nämna att det pågår en utredning som ska se över ersättningen. Syftet är att öka acceptansen bland de fastighetsägare som berörs av nya ledningar, och därigenom möjliggöra en snabbare och mer effektiv elnätsutbyggnad. Uppdraget ska redovisas senast den 28 juni 2024. Utöver detta har en annan utredare i uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet och bl.a. belysa frågor om vil ka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i egen doms skyddet ska vara godtagbar. Det uppdraget ska redovisas senast den 1 decem ber 2024.

Avslutningsvis vill utskottet också påminna om att frågor med koppling till elmarknaden uppmärksammas i den proposition om energipolitikens långsik tiga inriktning (prop. 2023/24:105) som regeringen lämnade till riks dagen den 19 mars 2024.

Sammantaget kan utskottet konstatera att det för närvarande pågår ett antal processer som kommer att ha stor betydelse för elmarknadens framtida funk tion, både den svenska och den europeiska. Enligt utskottets uppfattning finns det därför inte tillräckliga skäl för riksdagen att i nuläget vidta några åt gär der med anledning av förslagen i de motioner som är aktuella i detta av snitt.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Elområden

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till att utfallet av den översyn av elområdes indel ningen som redan pågår bör avvaktas avslår riks dagen motions yr kan den om att en sådan översyn bör genom fö ras eller att elom rådes indelningen bör ändras.

Motionerna

I motion 2023/24:1572 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S) pe kas på negativa konsekvenser av de höga elpriserna i södra Sverige. Motio närerna anser inte att det är rimligt att elkonsumenter i södra Sverige ska bära de kraf tiga elprisökningar som kan uppkomma till följd av flaskhalsar i kraft över föringssystemet. I yrkande 2 föreslår motionärerna ett tillkännagivande till reger ingen om att se över Sveriges elprisområden.

I motion 2023/24:233 av Rasmus Giertz och Anna-Lena Blomkvist (båda SD) slås det fast att Dalarna inte längre är ett underskottsområde när det gäller elpro duktion men ändå tillhör det stora underskottsområdet el pris område 3. Motionärerna anser att Dalarnas industristruktur på många sätt på minner om Norrlands, med en stor elintensiv stål- och skogsindustri. Mo tionärerna begär därför ett tillkännagivande om att Dalarnas län bör tillhöra samma elpris om råd e som södra Norrland, dvs. elprisområde 2.

Skåne har varit, och är fortfarande, extra hårt drabbat av elkrisen, framhålls det inledningsvis i motion 2023/24:720 av Ulrika Heindorff m.fl. (M). En ligt motionä rer na är en åtgärd för att komma till rätta med situationen en alter na tiv indelning av elområdena. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om elom rå des in del ningen och dess effekter samt om att utreda möjligheterna att på sikt och efter utred ning återgå till ett enda elprisområde. Motionärerna be tonar vik ten av att en lösning kommer på plats för rättvisa och likvärdiga elpri ser även i södra Sverige. I yrkande 4 efterfrågas ett tillkänna givande till reger ingen om att överväga att ge Svenska kraftnät i uppdrag att få på plats en lös ning när det gäller elområdena som inte missgynnar Skåne. I yrkande 5 begärs ett tillkänna givande om att ge i uppdrag åt Svenska kraftnät att, så länge det finns fyra el områden i Sverige, införa ett system med garan te rad minimi ka pa citet i över föringen mellan elområde 3 och elområde 4 i en lig het med för slag från en ut red ning.

Även i motion 2023/24:977 av Camilla Brunsberg (M) framförs synpunkter på elprisskillnader mellan elområden. Motionären anser inte att det är rimligt att elen är dyrare i Blekinge än i Norrland. Motionären påpekar att elkonsu menterna i södra Sverige har tvingats betala mer för elen sedan elpris områdena infördes. Därför föreslår motionären ett tillkänna givande till regeringen om att skapa förut sätt ningar för att Sverige på sikt och efter utredning ska kunna bli ett samlat el prisområde.

Ett tillkännagivande om en utredning av de svenska elområdena föreslås även i motion 2023/24:1604 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 1. Mo tio nären anser att möjligheten till ett sammanhållet nationellt elprisområde bör utredas av en oberoende statlig utredning liksom alternativ som hybrid mo del ler med elområden för producenter och nationella priser för elkunder.

Bakgrund och pågående arbete

Sveriges elområden

Sedan den 1 november 2011 är Sverige indelat i fyra elområden (emellanåt även kallade elprisområden). Gränserna har beslutats av Svenska kraftnät och går vid de tre snitt i Sverige där stamnätets elöverföringskapacitet är begränsad eller mer vardagligt uttryckt där det råder flaskhalsar i kraftöverför ings syste met. Elområde 1 omfattar nordligaste Sverige, elområde 2 området mel lan Luleå i norr och Gävle i söder, elområde 3 det område som sträcker sig från strax söder om Gävle i norr till strax söder om Oskarshamn i söder och el om råde 4 den återstående delen av södra Sverige. Det nordisk-baltiska om rådet bildar ett sammanhängande marknadsområde och består av olika el om råden. I marknadsområdet kan el handlas oberoende av nationsgränser så länge nätens tekniska kapacitet att överföra elen räcker till. När denna kapa citet är nådd upp står prisområden som påverkar priset i de olika elområdena. El områden med produktionsöverskott kommer att få lägre priser än elområden med pro duktionsunderskott när det finns överförings begräns ningar mellan om rådena. Tillgängligheten och produktionen i kärn kraft verken är också en viktig kom ponent för möjligheten att hålla rätt spänning i kraftsystemet, vilket i sin tur påverkar överföringskapa citeten. För svensk del gäller att det i norra Sve rige finns ett överskott av elproduktionskapacitet jämfört med efterfrågan på el. I södra Sverige råder det motsatta förhållandet.

Översyn av elområdesindelningen

Det pågår för närvarande en gemensam översyn av indelningen av elområden i Europa. Arbetet styrs av EU:s gemensamma regelverk. Svenska kraftnät tog tillsammans med övriga systemansvariga myndigheter i Europa i oktober 2019 fram förslag på en gemensam metod, antaganden och scenarier för den kom man de översynen av elområden som därefter överlämnades till tillsyns myn dig heterna. Förslaget kompletterades i februari 2020 på tillsyns myn dig heter nas begäran. I november 2020 tog EU:s byrå för sam arbe te mellan energi till synsmyndigheter (European Union Agency for the Coopera tion of Energy Regu lators, Acer) sedermera beslut om metod och antaganden för elområdes översynen och begärde in mer data från de systemansvariga myn digheterna för att med detta som grund kunna besluta om vilka alternativa elområden som ska utredas. I augusti 2022 tog Acer därefter beslut om vilka elområden som ska utredas i elområdesöversynen.

Enligt regelverket hade Svenska kraftnät och övriga systemansvariga för överföringssystemen därefter ett år på sig från beslutet i augusti 2022 att genomf öra översynen. Under över synen ana lyseras de olika alternativen detal jerat, exempelvis utifrån sam hälls eko nomisk nytta och påverkan på drifts säker heten. Merparten av Svenska kraft näts arbete med den pågående över synen genomförs på nordisk nivå, där befintliga och al ternativa indelningar kommer att utvärderas utifrån korrekthet och för utsätt ningar att bidra till en säker och kostnadseffektiv drift samt en sam hälls eko nomiskt optimal utveck ling av kraftsystemet.

Arbetet har dock försenats och tidsplanen för den gemensamma europeiska elområdesöversynen har därför förskjutits, preliminärt till det fjärde kvartalet 2024. Svenska kraftnät och övriga nordiska systemoperatörer har dock som mål att kunna leverera resultat för Norden i maj 2024, inklusive en rekom men dation för de svenska elområdena.

Om det skulle fattas ett beslut om en förändring av elområdena kan denna, enligt Svenska kraftnät, vara genomförd som tidigast under 2027.

Om elområden i Tidöavtalet

Som har redovisats tidigare i betänkandet anges det i det s.k. Tidöavtalet att ut byggnaden av exporterande elkablar bör pausas till dess att prisdifferenserna mellan prisområdena har minskat betydligt. Det anförs att målet ska vara att ska pa en bättre balans mellan elproduktion och elanvändning i olika delar av Sve rige, för att därmed ge förutsättningar för stabilare och lägre elpriser så att Sverige på sikt och efter utredning kan bli ett samlat elprisområde.

Nytt samarbete kring Skånes elektrifiering

Eftersom elförsörjningssituationen i Skåne lyfts fram i en av motionerna kan det vara motiverat att nämna att Skånes effektkommission, som består av Re gion Skåne, Länsstyrelsen Skåne, företrädare för näringslivet, energiföretag m.fl., un der 2023 tog fram Färdplan för Skånes energiförsörjning 2030.

I slutet av januari 2024 initierade effektkommissionen ett nytt samarbete för att hantera regionens växande elbehov. Region Skåne, Läns styrelsen Skå ne, Svenska kraftnät och energibolaget Eon lanserar sam verkans plattf ormen Nätutbyggnad Effektivt Tillsammans, eller Skånes effekt kom mission NET. Syf tet är en snabbare och mer omfattande elektrifiering av samhället, industrin och transportsektorn i det man betecknar som en av landets mest elintensiva re gio ner. Målet är att underlätta och möjliggöra bygget av nya kraftledningar i Skå ne fram till 2035. Inom ramen för det nya samarbetet efter strävas effek tiva lös ningar för att säkerställa att elnäten har den kapacitet som krävs för att han tera regionens utveckling, både på kort och på lång sikt.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 tog utskottet ställning till ett antal motionsyrkanden om elområ den, varav flera var identiska med de nu aktuella (bet. 2022/23:NU9). Samtliga yrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till den pågående översynen av elområdesindelningen. Utskottet konstaterade att indelningen i elprisom rå den är en viktig del av den integrerade elmarknadens utformning och att even tuella justeringar därför måste göras samordnat och bygga på gemensam ma för utsättningar. Vidare noterade utskottet att kommissionen samtidigt som en översyn av el områdena pågår vid den aktuella tidpunkten nyligen hade tagit initiativ till flera elmarknadsrelaterade reformer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen redogjort för att det pågår en översyn av elområdesindelningen i Europa och har i detta betänkande redovisat det aktuel la läget i det arbetet. Liksom vid det senaste tillfället frågor om elom rå des indelningen behand lades anser utskottet att översynen bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att agera i frågan. Till detta vill utskottet även lägga det fak tum att Sverige är en del av EU:s gemensamma elmarknad och därmed inte självt kan avgöra vilka metoder som ska användas för att dela in elmark na den i olika prisområden eller var gränserna för dessa områden ska dras.

Beträffande en lösning som bygger på en garanterad minimikapacitet som lyfts fram i en av motionerna hänvisar utskottet till sitt ställningstagande när motsvarande förslag avstyrktes våren 2023 (bet. 2022/23:NU9) och till den bakgrunds text som låg till grund för det ställningstagandet.

Utöver detta välkomnar utskottet det tidigare omnämnda nyligen inledda sam arbetet mellan ett antal nyckelaktörer kring frågan om elektrifieringen av Skå ne. Ett välfun ge rande sådant samarbete kommer förhoppningsvis bl.a. att kun na bidra till en bättre kraft överföring till elområde 4 (inklusive Skåne) och där med även till en utjäm ning av elpriserna mellan de norra och de södra de larna av landet även om den nuvarande elområdesindelningen inte för ändras.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Tillstånd och tillståndsprocesser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om tillstånd och tillstånds pro ces ser med koppling till kraftsystemets utbygg nad. Utskottet gör den sammantagna bedömningen att det har ge nom förts, pågår allt jämt och förväntas ett omfattande arbete med inriktning på att för kor ta och förenkla de till stånds processer som före går tillkomsten av en sådan energiinfra struk tur som är nödvändig för en effektiv elek tri fie ring av det svenska sam hället.

Jämför reservation 5 (S), 6 (C) och 7 (MP).

Motionerna

Utan närmare motivering föreslår Per Bolund m.fl. (MP) i partimotion 2023/24:996 yrkande 73 ett tillkännagivande om att halvera den tid det tar för att bygga elnät och förkorta byggtiden för stamnät med minst två år genom regel förändringar, bättre samordning samt kraftfulla investeringar i ny nätka pacitet.

I kommittémotion 2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD) an förs att en halvering av ledtiderna kan vara en rimlig målsättning i det fortsatta arbe tet. I yrkande 2 begär motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen ska åter komma med ytterligare förslag för att förkorta tillstånds tiderna.

Klimatomställningen kräver mer el i närtid, effektiv effekttilldelning och ener gi effektiviseringar som kan möjliggöra skiften från fossil energi till förny bar el, framhåller Elin Söderberg m.fl. (MP) i kommittémotion 2023/24:1519. För att stödja utvecklingen bör regeringen utreda tillstånds- res pek tive anmäl ningskrav för stora energi- och eleffektanvändare. I yrkande 68 begär motio närerna där för ett tillkännagivande med den innebörden.

För att bli kvitt beroendet av fossila bränslen måste stora delar av sam hället elektrifieras – något som enligt många bedömare kommer att re sul tera i att el användningen fördubblas till 2045. Detta slås fast i kommitté mo tion 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP). I yrkande 35 begär motionärerna ett tillkännagivande till regeringen om att halvera byggtiden för stamnät med minst två år genom regelförändringar som föreslås i den statliga utredningen om moderna tillståndsprocesser för elnät. Vidare efterfrågar de i yrkande 39 ett tillkännagivande om att det bör införas testbäddar för undantag från dagens el mark nadsregleringar i syfte att re ducera effekttoppar och stimulera ny teknik och reglering.

Tillståndsprocesser berörs också i kommittémotion 2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP). Utan närmare motivering begärs i yrkande 33 ett tillkännagivande om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta bygg tiden för stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre sam ord ning samt kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet.

Tekno logiska framsteg, klimat för ändringar och förändrade konsumtions möns ter gör det nödvändigt att se över de regler som styr energiproduktion och nätkoncessioner i Sverige, framhåller Denis Begic (S) i motion 2023/24:1293. Att inklu dera mindre decentraliserade energiproduktionsen he ter som sol pane ler och vindkraftverk på privat mark i anläggningsbegreppet skulle göra det enkla re för enskilda hushåll och små företag att bidra till det na tionella elnätet. Därför efterfrågar motionären i yrkande 1 ett tillkänna gi vande om att för ändra anläggningsbegreppet för att inkludera mindre, decen tra liserade ener gi produktionsenheter. Vidare förordar motionären i yrkande 2 ett till kännagivande om att in tro ducera flexibla nätkoncessioner. Flexibla nät kon ces sioner tillåter fler ak törer, inklusive lokala initiativ och kooperativ, och skul le göra det möjligt för fler aktörer att bidra, vilket i sin tur skulle öka kon kur rensen och potentiellt sänka energipriserna för konsumenter.

Med hänvisning till behovet av mer el för att kunna ställa om basindustrin i Sverige i allmänhet och ståltillverkningsprocessen i Oxelösund i synnerhet pekar Sofia Amloh och Hans Ekström (båda S) i motion 2023/24:1934 på vik ten av förstärkt kraftöverföring. Motionärerna ser det som önskvärt att snå riga tillståndsprocesser inte försenar satsningen ännu mer. De föreslår därför ett till kännagivande till regeringen om att den ska verka för en snabbare och effek tivare tillståndsprocess, där större hänsyn tas till klimatvinster.

I motion 2023/24:1998 av Linnéa Wickman och Sanna Backeskog (bå da S) slås det fast att det kommer att krävas ett ända måls enligt system för att hantera förfrågningar och nya anslutningar till elnätet. Därför före slår motionärerna i yrkande 1 ett tillkännagivande om att underlätta pro ces sen för an sök ningar om anslutning till elnätet för att gynna den gröna indus tri om ställ ningen.

När intresset för grön industri växer i Norrland kan man inte ha väntetider på upp till tio år för de tillståndsprocesser och det utrymme i elnätet som krävs. Denna uppfattning redovisas i motion 2023/24:1747 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C). I yrkande 3 begär motionärerna ett tillkänna givan de till regeringen om att ha som målsättning att halvera tiderna för till stånds processerna.

Bakgrund och pågående arbete

Moderna tillståndsprocesser för elnät

Våren 2021 behandlade riksdagen regeringens proposition Moderna tillstånds processer för elnät (prop. 2020/21:188). I propositionen föreslog regeringen ändringar i bl.a. ellagen (1997:857) som syftade till att det skulle bli enklare att byg ga ut elnätet i Sverige och att tillståndsförfarandena skulle bli mindre resurs krävande både för elnätsföretagen och för de berörda myndigheterna. I pro po sitionen fanns det även förslag som syftade till att göra det lättare att inleda en ledningsförrättning. Riksdagen biföll regeringens förslag i propo si tionen (bet. 2020/21:NU22, rskr. 2020/21:415) och lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021.

Resurs förstärkning till Energimarknadsinspektionen

I budgetpropositionen för 2023 konstaterade regeringen att den omfattande elek trifiering som samhället står inför ställer stora krav på effektiva och snab ba tillståndsprocesser för elnät. En förutsättning för att kunna förkorta led tider na är, enligt regeringen, att Energimarknadsinspektionen kan möta nät före ta gens investeringsplaner och inte blir en flaskhals i processen. Reger ingen föreslog därför att Energimarknadsinspektionen skulle tillföras ytterli gare me del. Anslaget till myndigheten föreslogs öka med 25 miljoner kronor 2023 för tillståndsprocesser m.m. och med 20 miljoner kronor för 2024 respek tive 2025. Riksdagen följde regeringens förslag ( prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 ).

I budgetpropositionen för 2024 konstaterade regeringen att ledtiderna för handläggning kan förkortas betydligt genom sam ver kan mellan myndigheter vid tillståndsprocesser för utbyggnad av elnät. Regeringen föreslog därför en satsning på totalt 55 miljoner kronor under perioden 2024–2026 för att ta vida re och utveckla Energimarknadsinspektionens pilotprojekt om samarbete. Sam ver kan kan bidra till att arbetet med tillståndsprocesser kan utföras paral lellt och ledtiden bedöms kunna förkortas med upp till en tredjedel jäm fört med i dag. Även denna gång följde riksdagen regeringens förslag (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21).

Kortare ledtider för elnätsutbyggnad

Hösten 2021 fick Energimarknadsinspektionen tillsammans med Lantmäteriet och länsstyrelserna i uppdrag av regeringen att utveckla och testa nya arbets sätt för en koordinerad process för att hantera de tillstånd och rättig heter som krävs för att bygga ut eller förstärka det svenska elnätet. Upp draget redovi sa des i april 2023 i rapporten Kortare ledtider för elnäts utbygg nad – Utveckla arbetssätt och parallella processer (Ei R2023:09).

Inom ramen för uppdraget testades olika åtgärdsförslag i fem pågående nät utvecklingsprojekt. Baserat på arbetet med åtgärdsförslagen gjorde Energi mark nads inspektionen bedömningen att myndigheterna tillsammans med nät ägarna kan förkorta led tiderna med en tredjedel genom de åtgärder som har iden ti fierats. Detta gäller åtgärder som nätägarna och myndigheterna kan ge nom föra direkt utan för fattningsändringar. Samtidigt konstaterar myndighe ten att tiden för nät utveck lingsprocessen är beroende av flera olika projekt speci fika faktorer såsom pro jektets omfattning och miljöpåverkan samt kon tak ter och avtal med mark ägare.

I rapporten rekommenderar Energimarknadsinspektionen ett antal direkt ge nomförbara åtgärder hos nätägarna respektive myndigheterna. En åtgärd som bedöms ge stor möjlighet till ledtidsförkortning är att nätägaren och de berörda myndig heterna för en såväl tidig som kontinuerlig dialog. Som ett stöd för en effektivare process har Energimark nads inspek tionen inom uppdraget skapat en plattform för kunskapsutbyte och vidare läran de. Kun skapsplatt for men samlar kompetens för att skapa möjlighet att effek tivi sera och vidare utveckla processen, för vidare lärande och för att sam verka inom det gemen sam ma kompetens om rådet.

I början av mars 2024 rapporterade Energimarknadsinspektionen att myn dig heten under 2023 hade minskat handläggningstiden för ellednings ansök ningar med ungefär fyra månader samtidigt som antalet ansökningar ökade. Omorga ni sering, mer personal och effektivare processer, inklusive dialog med elnäts före tagen i ett tidigare skede av processen, anges som för klar ingar till att myn digheten har tagit betydligt fler beslut än tidigare och dess utom på kor tare tid.

Utvecklad energiplanering

I juni 2023 uppdrog regeringen till Länsstyrelsen i Västra Göta lands län och Energimyndigheten att utveckla regional och lokal energi plane ring för elek tri fiering. Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Ener gi mark nads in spek tio nen har fått i uppgift att stödja länsstyrelserna i uppdraget. Energi mark nads inspek tionen fick tillsammans med Lantmäteriet och berörda läns styrelser ett gemen samt uppdrag att fortsätta arbetet med att förkorta led ti derna vid pröv ning av nätkoncession.

I den av riksdagen beslutade budgetpropositionen för 2024 infördes ett nytt an slag för energiplanering, vilket gör det möjligt att fördela medel till läns sty rel serna, Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen för att ge nom föra uppdrag att utveckla energiplaneringen på nationell, regional och lokal nivå.

Uppdrag om myndighetsgemensamt arbete för kortare ledtider vid prövning av nätkoncession

I regleringsbrevet för 2024 fick Energimarknadsinspektionen i uppdrag att fort sätta att utveckla och genomföra sådana metoder och arbetssätt för till stånds processer i syfte att ytterligare förkorta ledtiderna som har identifierats bl.a. i den tidigare refererade rapporten Kortare ledtider för elnätsutbyggnad (Ei R2023:09). Arbetet ska utföras tillsammans med Lantmä teriet och de be rör da läns styrelserna och bedrivas inom ramen för faktiska ansökningar. Myn dig he ter na uppmanas att gemensamt prioritera projekt som syftar till att för bättra över föringen i nord-sydlig riktning, mellan elområden och till till växt om råden samt projekt till slutkund som bedöms medföra stor samhälls- och/eller kli mat nytta.

Effektivare process för anslutning till transmissionsnätet

I juni 2023 fick Svenska kraftnät i uppdrag av regeringen att effektivisera pro cessen för anslutning till transmissionsnätet. Den första delen av uppdraget re do visades den 31 december 2023 och bestod av en komplettering av den befintliga Vägledning för anslutning till Stamnätet, i fråga om ökade krav på mog nads grad samt krav på informationsdelning mellan Svenska kraftnät, nät före tag och deras kunder tillsammans.

I slutet av januari 2024 slutrapporterades uppdraget i rapporten Effektivi sering av processen för anslutning till transmissionsnätet. Slutrapporten inne hål ler bl.a. en utredning om möjligheterna till förtur för kunder som kan er bju da systemnytta till stamnätet eller vars anslutning ryms inom det befint liga nätet. Vida re beskrivs Svenska kraftnäts arbete med att ta fram avtal om vill ko rad ka pa citet.

En tydligare process för tillståndsprövning av elnät

Den 26 januari 2024 beslutade regeringen om att remittera ett lagförslag till Lagrådet som syftar till att bidra till en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät. Förslagen rör starkströmsledningar som krä ver nätkoncession för linje, eftersom tillståndsprocessen för sådana led ningar är längre än för övriga nät.

När en lednings allmänna lämplighet prövas inom ramen för en nätkon ces sion för linje ska endast vissa angivna aspekter beaktas. För att göra till stånds prövningen tydligare och därigenom förkorta ledtiderna i tillstånds pro cessen ska regeringen få meddela föreskrifter om valet av teknik mellan luft ledning och mark- eller sjökabel. Därutöver föreslås att byggande och under håll av starkströmsledningar med nätkoncession för linje undantas från för bu den i mil jöbalken mot påverkan på områden som omfattas av generella biotop- eller strandskydd. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

En proposition med ti teln En tydligare process för tillståndsprövning av elnät (prop. 2023/24:88) lämnades till riks da gen den 19 mars 2024.

En modern och effektivare miljöprövning

I augusti 2020 beslutade regeringen om direktiv till en särskild utredare (chefs rådmannen Peter Ardö) att se över systemet för miljö prövning och lämna för slag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86 och dir. 2021:57). Utred ningen antog namnet Miljöprövningsutredningen. I juni 2022 överläm nade utredningen be tän kandet Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställ ningen (SOU 2022:33) till regeringen. Utredningens generella slutsats var att den sam lade prövningstiden behöver minska, att toppar i hand läggningstider behö ver kapas samt att processerna kan bli mer effektiva och förutsägbara för att stimulera grön omställning. Utredningen lämnade ett antal förslag som syftar till att göra prövningsprocesserna snabbare och enklare utan ett försämrat miljöskydd. Betänkandet skic ka des ut på remiss under hösten 2022.

Tidöavtalet om miljötillståndsprocesser

I det s.k. Tidöavtalet, som offentliggjordes i mitten av oktober 2022, anförs att delar av den nyss omnämnda Miljöprövningsutredningens förslag ska genom föras. För samarbetsprojektet Klimat och energi framhölls dock att ytter ligare en utredning ska tillsättas för att förenkla och förkorta miljötill stånds pröv ning en enligt miljöbalken.

Den 8 juni 2023 beslutade regeringen sedermera om direktiv till en särskild utredare (dir. 2023:78) och i slutet av samma månad utsågs huvudsekreteraren och tidigare bygglovschef Camilla Adolfsson till särskild utredare.

Enligt kommittédirektivet ska utredaren bl.a.

– utreda hur det svenska regelverket kan förändras i syfte att Sverige inte ska ställa högre eller överlappande krav i förhållande till vad de relevanta EU-regelverken kräver, särskilt i fråga om processuella krav och i fråga om möj ligheten att nyttja de undantag från ordinarie krav som finns

– utreda om tillståndsprövningen enligt miljöbalken bör delas upp på andra sätt än i dag

– utreda och ta fram förslag på hur förutsebarheten kan öka i tillstånds pro cessen, genom bl.a. tydligare regler för innehållet i ansökan och hur pröv ningen ska avgränsas.

Utredningen har tagit namnet Utred ningen om för enkla de och förkortade till stånds processer en ligt miljö balken (Miljötillståndsutredningen) och upp dra get ska re do visas senast den 15 december 2024.

Klimaträttsutredningen om utbyggnaden av elnätet

I maj 2022 lämnade Klimaträttsutredningen sitt slutbetänkande Rätt för kli ma tet (SOU 2022:21). Utredningen hade bl.a. sett över lagstiftningen i syfte att för bättra förutsättningarna för att planering och prövningar som berör el näts utbyggnad ska ta hänsyn till elektrifieringens betydelse för klimat om ställ ning en i syfte att bidra till en snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnätet. Betänkandets andra del hade rubriken Underlätta byg gan de av el nät och innehöll flera förslag och åtgärder för att möjliggöra en snabbare ut bygg nad av elnätet. Utredningens betänkande remitterades under hös ten 2022.

I en interpellationsdebatt i december 2023 om tillståndsprocesser vid ut bygg nad av elnät (ip. 2023/24:233, prot. 2023/24:51) meddelade statsrådet Ebba Busch att regeringen arbetar målmedvetet med åtgärder som kan för enkla och förkorta tillståndsprocesserna som rör elnät och att regeringen fort sätter beredningen av Klimaträttsutredningens förslag i fråga om elnät.

Regeringsprövningsutredningen

I början av februari 2024 överlämnade den s.k. Regeringsprövningsut red ning en sitt betänkande Rätt frågor på regeringens bord (SOU 2024:11) till stats rå det Romina Pourmokhtari.

Regeringsprövnings utredningen har övervägt om regeringens roll ska mins ka i vissa miljöprövningsärenden, samtidigt som den ska öka i andra av seenden. Utredningen har bl.a. sett över prövningsprocessen för verksam heter inom Sveriges ekonomiska zon, såsom havsbaserad vindkraft. Utred ningen har också undersökt under vilka omständigheter regeringen bör tillstånds- och tillåt lig hetspröva vissa verksamheter enligt miljöbalken.

I ett pressmeddelande i anslutning till att utredningen överlämnade sitt be tänkande angav regeringen att den kommer att analysera betänkandet och där efter remittera de förslag som är aktuella att gå vidare med till berörda myn digheter och organisationer.

Om elsystemet och tillståndsprocesser i budgetpropositionen för 2024

I budgetpropositionen för 2024 konstaterar regeringen att det är nödvändigt med effektiva och förkortade tillståndsprocesser för såväl elproduktion som el nät. Ny elpro duk tion behöver kunna anslutas, gamla led ningar förnyas och nät kapacitet för stärkas. Den nya och expanderande indus trin behöver tillgång till elnätet och tillräcklig effekt vid anslutning. Att effek tivisera processen för tilldelning av anslutningskapacitet är enligt reger ingen därför ett viktigt steg för att bättre möta företagens behov och i för längningen Sveriges möjlighet att genomföra klimatomställningen och för att stärka den svenska konkurrens kraf ten.

Regeringen anger att ledtiderna för handläggning kan förkortas betydligt genom samverkan mellan myndigheter vid tillstånds processer för utbyggnad av elnät. Regeringen föreslår därför en satsning på totalt 55 miljoner kronor under perioden 2024–2026 för att ta vidare och utveckla Energimark nads in spek tionens pilotprojekt om samarbete. Samverkan kan bidra till att ar betet med tillståndsprocesser kan utföras parallellt, och ledtiden bedöms kunna för kortas med upp till en tredjedel jämfört med i dag.

Om tillståndsprocesser i regeringens klimathandlingsplan

I den klimathandlingsplan som regeringen presenterade i december 2023 (skr. 2023/24:59) anges att såväl miljötillståndsprocesser som prövningsprocesser för elnät ska förkortas, effektiveras och göras mer förutsebara.

Regeringen konstaterar att takten i klimatomställningen påverkas av tiden för framtagande och prövning av en ansökan om tillstånd och att Klimatpoli tiska rådet har rekommenderat att tillståndsprövning av verksam heter som bi drar till klimatomställningen ska bli snabbare och mer transparenta. Vida re refererar regeringen till att aktörerna bakom de 22 färdplanerna för fossil fri kon kurrenskraft som tagits fram inom ramen för kommittén Fossilfritt Sverige (dir. 2016:66) anser att ett av de dominerande hindren i genomförandet av pla nerna är de långa tillståndsprocesserna för elledningar, kraftproduktion och andra investeringar inom industrin.

Regeringen konstaterar att tillståndsprocesserna enligt miljöbalken är kri tiska för att näringslivet ska kunna starta nya verksamheter och ändra be fint liga verksamheter, vilket har betydelse för näringslivets arbete med kli mat om ställningen. I många miljötillståndsprocesser för större verksamheter och åt gär der ingår t.ex. krav på en specifik miljöbedömning som innefattar samråd och framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning, handläggning av pröv ningsmyndigheten samt eventuell överklagandeprocess. För att förkorta den totala tiden för tillståndsprocessen anser regeringen att processens alla faser behöver ses över. Det anges också att delar av den tidigare omnämnda Miljö pröv nings utredningens för slag (SOU 2022:33) bör genomföras i syfte att un derlätta för miljö- och kli matförbättrande investeringar genom olika föränd ringar i miljö prövningen. Vida re nämner regeringen att den i juni 2023 tillsatte den tidigare omnämnda Miljötillstånds utredningen.

När det gäller frågan om att effektivisera prövningsprocesser för elnät kon staterar regeringen – bl.a. med hänvisning till den ovan refererade rappor ten från Energimarknadsinspektionen – att den tid det tar att uppföra en elledning, från planering till dess att ledningen tas i drift, kan förkortas betydligt redan ge nom att myndigheter, kommuner och elnätsföretag arbetar smartare och mer målinriktat under processen.

Vidare redovisar regeringen att det pågår en utredning inom Regerings kans liet om den ersättning som ges för upplåtelse av mark i sam band med el näts utbyggnad. Översynen syftar till att undersöka lämpliga ersätt ningsmo del ler som bidrar till en större acceptans för de intrång som elled ningar medför för fastighetsägarna, och ska därigenom möjliggöra en snabbare och mer effek tiv elnätsutbyggnad.

Regeringen framhåller också att frågor om tillståndsprocesser för elnät även kom mer att hanteras i den energipolitiska inriktningsproposition som vid den aktuella tidpunkten hade avi se rats till mitten av mars 2024 och som sedermera överläm nades till riksdagen den 19 mars.

En vägledning om elnät vid planering

I regleringsbrevet för 2023 fick Boverket i uppdrag att ta fram en vägledning för tillämpningen av plan- och bygglagen (2010:900) i syfte att öka kom mu nernas kunskaper om hur de kan beakta elnätets behov i sin planering, t.ex. för att avgöra hur mark som redan används för ledningar och elnäts anlägg ningar kan skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra användandet av dem. Upp draget redovisades i mitten av december 2023. Vägledningen finns till gäng lig via Boverkets webbplats.

Regulatoriska sandlådor

I en av motionerna finns ett förslag om testbäddar för undantag från dagens el mark nadsregleringar i syfte att reducera effekttoppar och stimulera ny teknik och reglering.

I kommissionens plan för att minska beroendet av ryska fossila bränslen och påskynda energiomställningen (C/2022/3219) av den 18 maj 2022 ingår ett antal rekommendationer för att snabba på tillståndsprocesser för förnybar energi. Medlemsstaterna uppmuntras bl.a. att införa s.k. regulatoriska sand lå dor inom ramen för vilka det kan beviljas tidsbestämda undantag från natio nella, regionala eller lokala regelverk för innovativa tekniker, produkter, tjäns ter eller arbetssätt. Undantagen ska underlätta tillståndsgivningen för utbygg nad och systemintegration av förnybar energi, lagring och andra tekniker för ett fossilfritt energisystem.

Energimarknadsinspektionen har i ett egeninitierat projekt utrett förutsätt ningar för och tagit fram ett förslag om hur en modell för försöks verksamhet och regulatoriskt lärande i form av regulatoriska sandlådor kan genomföras i Sve rige. Projektet redovisades i en rapport i mars 2023 (Ei R2023:03 Innova tions center och regulatoriska sandlådor – Modellförslag och implemen tering för ener gi marknaderna i Sverige).

Myndigheten arbetar med att inrätta ett innovationscenter som kan fun gera som en första kontaktpunkt för marknadsaktörer och innovatörer som är osäkra på regler, processer eller principer på energimarknaderna. Centret är tänkt att fungera som en gemensam plats för kunskapsspridning och dialog om inno vation och regelutvecklingsfrågor.

Innovationscentret lanserades den 13 mars 2024.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden som gällde till ståndsprocesser med koppling till utbyggnad av kraftproduktion och av infra struktur för kraftöverföring (bet. 2022/23:NU9). Några av dessa var lika ly dan de med eller snarlika yrkanden som är aktuella på detta tema i detta be tän kan de.

I sitt ställningstagande konstaterade utskottet bl.a. att det inte går att upp fatta någon politisk oenighet om att de tillståndsprövningar som föregår ett för verkligande av planerade investeringar i stamnätet ska genomföras på ett skyndsamt och effektivt sätt. Vidare konstaterade utskottet att flera utred ning ar hade adresserat frågor om hur dessa processer ska kunna snabbas på. Ut skot tet delade också den uppfattning som några av motionärerna gav uttryck för, nämligen vikten av att det arbete som har pågått under de senaste åren med att reformera ramverken för bl.a. miljöprövningar fortsätter i högt tempo i syf te att förkorta handläggningstider och öka förutsägbarheten i dessa proces ser. Utskottet uppfattade inte att regeringen har en uppfattning som avviker i någon avgörande utsträckning från detta synsätt.

Samtliga då aktuella motionsyrkanden avstyrktes av utskottet.

Utskottets ställningstagande

Utbyggnaden och förstärkningarna av det svenska elnätet kommer att vara en nyckelfaktor för att den nödvändiga och omfattande elektrifieringen av flera samhälls sektorer ska bli framgångsrik. Det behövs inte bara omfattande inves teringar och reinvesteringar i transmissionsnätet utan även i kraftöver fö rings infrastruktur på lägre nivåer i systemet. Enligt utskottets uppfattning vore det mycket besvärande om utvecklingen på detta område hämmas av krångliga, bristfälligt samordnade och tidsutdragna tillståndsprocesser.

Mot den bakgrunden ser utskottet positivt på att både den förra och den nu va ran de regeringen har bedrivit ett allt intensivare arbete för att förenkla och ef fek tivisera dessa tillståndsprocesser. Våren 2021 tog riksdagen ställning till en proposition som innehöll förslag som syftade till göra det enklare att bygga ut elnätet i Sverige och att tillståndsförfarandena ska bli mindre resurskrä van de både för elnäts företagen och för de berörda myndigheterna. Hösten 2021 fick även ett antal myndigheter i uppdrag av regeringen att utveckla och testa nya arbetssätt för en koordinerad process för hantering av de tillstånd och rät tig heter som krävs för att bygga ut eller förstärka det svenska elnätet. Sedan uppdraget redovisades under 2023 har Energimarknadsinspektionen fått i upp drag att fortsätta arbetet med att utveckla och genomföra sådana metoder och arbetssätt som syftar till att ytterligare förkorta ledtiderna. Myndigheten har även fått för stärkta resurser för detta arbete. Att myndigheten nyligen har redo visat statistik över handläggningstidernas utveckling under 2023 som redan visar på en positiv utveckling bör kunna tas som intäkt för att insatserna bör jar ge resul tat och att utvecklingen är på rätt väg. De nya resurserna kan förhopp ningsvis bi dra till att takten i förändringsarbetet ökar ytterligare.

I sammanhanget vill utskottet även påminna om att det alltjämt pågår bered ning inom Regeringskansliet av förslag från utredningar som kan ha betydelse för tillståndsprocessernas framtida utformning. Det handlar bl.a. om förslag från Miljöprövningsutredningen, Klimaträttsutredningen och Re ger ings pröv nings ut redningen. Utöver dessa utredningar tillsatte regeringen i juni 2023 en särskild utredare med uppgift att se över möjligheterna att ytterligare för enkla och förkorta den miljöprövning som regleras i miljöbalken. Utskottet noterar också att Boverket har tagit fram en vägledning för att öka kommu nernas kun skap om tillämpning av plan- och bygglagen i samband med fysisk planering som berör intressen kopplade till elnätet. I det samman hanget vill utskottet ock så peka på att riksdagen har beslutat om att avsätta medel till ett nytt anslag inom utgiftsområde 21 Energi för energiplanering och att flera myndigheter har fått i uppdrag att utveckla den regionala och lokala energi planeringen med inriktning på elektrifiering.

Vidare vill utskottet påminna om att Energimarknadsinspektionen nyligen har lan serat ett innovationscenter vid myndigheten som ska fungera som en ge mensam plats för kunskapsspridning och dialog om bl.a. regelut veck lings frågor.

Utöver detta meddelade regeringen i januari 2024 avsikten att överlämna en proposition till riksdagen under våren 2024 med titeln En tydligare process för tillståndsprövning av elnät. Propositionen överlämnades till riksdagen den 19 mars 2024.

Avslutningsvis vill utskottet också nämna att regeringen i den klimat poli tiska hand lings planen angav att frågan om tillståndsprocesser för elnät även kom mer att tas upp i den energipolitiska inriktnings proposition som vid den ak tuella tidpunkten hade avi se rats till mars 2024 och som även den över läm nades till riksdagen den 19 mars 2024.

Sammantaget är utskottets bedömning att det har genomförts, alltjämt pågår och förväntas ett omfattande arbete med inriktning på att förkorta och förenkla de till stånds processer som föregår tillkomsten av sådan viktig energiinfra struk tur som är nödvändig för en effektiv elektrifiering av det svenska sam hället. Några uttalanden från riksdagen med anledning av motionsförslag med koppling till detta tema anser utskottet därför inte vara påkallade.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Stöd- och flexibilitetstjänster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om stöd- och flexibilitetstjäns ter. Utskottet hänvisar bl.a. till redan fattade beslut med koppling till utveckling av stödtjänster på elmarknaden, till ett myndig hets ge men samt uppdrag att utveckla förutsättningarna för att realisera po tentialen för flexibilitet i elsystemet och till att reger ingen har för avsikt att återkomma när det gäller frågor om prissättning av och er sätt ning för de nyttor som krävs för ett leveranssäkert elsystem.

Jämför reservation 8 (C) och 9 (MP).

Motionerna

För att den billiga elen från förnybara energikällor och energieffektivi sering ska kunna utnyttjas på allra bästa sätt behöver politiken skapa förut sättningar för att bygga framtidens elnät, sägs det i partimotion 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP). Genom stora investeringar i olika for mer av energilager och genom att bana väg för nya marknadsmodeller som främjar flexi bilitet kom mer hus håll och företag, enligt motionärerna, att kunna åtnjuta lägre elpri ser utan att tum ma på sin komfort eller livskvalitet. I yrkande 74 begär mo tio närerna ett till känna givande till reger ingen om att ta fram en nationell strategi för ener gilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager. I yrkande 77 efter frågas ett till kännagivande om att sti mu lera och skapa för ut sättningar för loka la och regio nala marknader för flexi bilitet i elanvänd ningen.

Även i kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) lyfts energilagring fram. I yrkande 63 begärs ett tillkännagivande till regeringen om att ta fram en handlings plan som undersöker behovet av mellan- och lång siktig energilag ring samt ser över behovet av ersättningsmodeller för handel med stödtjänster. I omställningen till alltmer väderberoende energi källor be hövs sats ningar på mellan- och långsiktig energilagring och effektutjämning för ett mer robust ener gisystem.

Elnätet behöver balanseras lokalt, slås det fast i kommittémotion 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP). Motionärerna anser att elmarkna den därför behöver utvecklas och kompletteras med lokala och regionala mark na der som bl.a. gör det enklare för elkunderna att sälja sitt överskott genom att mata tillbaka el från ett batteri, när elpriset är högt eller det är brist på kapacitet i elnätet. Yrkande 29 är i princip likalydande med det ovan refererade yrkan de 74 i partimotion 2023/24:996 (MP) om en nationell strategi för ener gi lager och ett teknikneutralt stöd för energilager.

I yrkande 31 begärs ett tillkännagivande om att stimulera och skapa för ut sättningar för lokala och regionala marknader för flexibilitet i elanvänd ningen. Motionärerna pekar också på värme- och kraft vär mens roll i elsyste met. De framhåller att lokal elpro duktion i exempelvis kraftvärme är extra viktigt för effektbalansen i regioner med kapacitetsbrist, vil ket bör återspeglas ekono miskt. Motionärerna pekar på behovet av en na tionell strate gi för värme- och kraft värmesektorns roll i elsystemet och begär i yrkande 36 ett tillkänna gi van de om att stötta framtidens kraftvärme- och värmeproduktion samt un der lätta för lo kal effektproduktion och stödtjänster.

Betydelsen av energilagring för balansering av elnätet lyfts också fram i kom mittémotion 2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP). I yrkan de 30 efter frågas ett tillkännagivande om att underlätta installation av energi lager som kan användas för att jämna ut elproduktionen och balansera elnätet men också kan nyttjas vid elav brott, och i yrkande 31 begärs ett tillkänna gi vande till regeringen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett tek nikneutralt stöd för energilager. Motionärerna anser att energi la ger behöver byggas i an slutning till bostäder och kommersiell verksamhet och att det be hövs pla nering för hur särskilt viktiga verksamheter ska hållas igång vid stör ningar och vad det kräver i form av bl.a. batterilager.

Så kallade energigemenskaper lyfts fram av Jan Riise m.fl. (MP) i motion

2023/24:895. Motionärerna framhåller att det finns ett snabbt växande in tres se för energigemenskaper i Sverige. De menar att dessa bi drar till lokal pro duk tion av el och därmed avlastar det nationella nätet genom att ge menskapens pro duktion kopplas samman med existerande nät. Motio närer na begär därför ett tillkännagivande till regeringen om att skynd samt utreda och föreslå hur EU:s elmarknadsdirektiv ska kunna genomföras och kom pletteras med för ut sättningar som även fortsättningsvis gynnar ut veck lingen av ener gi gemen ska per över hela landet.

Bakgrund och pågående arbete

Elmarknadsdirektivet om stöd- och aggregeringstjänster

Med stödtjänst avses enligt 1 kap. 4 § ellagen en tjänst som behövs för driften av ett nätföretags elnät med undantag för hantering av överbelastning. Våren 2022 behandlade riksdagen regeringens proposition Genom föran de av el mark nadsdirektivet när det gäller nätverksamhet (prop. 2021/22:153, bet. 2021/22:NU21, rskr. 2021/22:309). I propositionen återfanns bl.a. flera förslag med kopp ling till stödtjänster. Utskottet biföll förslagen och avstyrkte de mo tioner som då var aktuella med hänvisning till de förslag på detta område som fanns i den aktuella propositionen och till att regeringen har uttalat att stöd tjänst mark na derna bör utvecklas bl.a. för att säkerställa en hög leverans säker het även fort sättningsvis och på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Ut skot tet hän vi sade också till det då pågående arbetet med att utveckla mark na den för stöd tjänster. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022.

Våren 2023 behandlade riksdagen regeringens proposition 2022/23:59 Ge nom förande av elmarknadsdirektivet när det gäller leverans av el och aggre geringstjänster (prop. 2022/23:59, bet. 2022/23:NU9, rskr. 2022/23:170). I pro positionen fanns bl.a. förslag om ändringar i ellagen som skulle under lät ta efterfrågeflexibilitet genom aggregering. Riksdagen biföll utskottets förslag om att anta regeringens förslag till lagändringar och dessa trädde i kraft den 1 juni 2023.

Energirådet diskuterar flexibilitet

Vid mötet med EU:s ministerråd för transport, telekommunikation och energi (TTE-rådet) den 4 mars 2024 fanns en dagordningspunkt med rubriken Flexi bilitet som ett viktigt verktyg för energi om ställningen. Av underlaget inför mötet framgår att tanken var att diskutera flexibilitetsfrågor mot bak grund av att det i takt med att mer väderberoende el produktion ansluts till elsystemet krävs en allt större flexibilitet. Historiskt har denna flexibilitet kommit från elpro duktion (i stödtjänstmarknaderna), främst från vattenkraft i Sverige. På senare tid har EU och medlemsländerna arbetat för att öka flexibiliteten från efterfrågesidan, där konsumenter använ der teknik för att flytta sin elförbruk ning från tider när produktionen är lägre och priserna högre.

Flexibilitet ses som ett viktigt verktyg i den gröna omställningen, eftersom den möjliggör ett mer effektivt utnyttjande av befintliga elnät och därmed snab bare nätanslutningar av gröna industriprojekt och laddstolpar för elektri fiering av transportsektorn och en snabbare och optimerad utveckling av vä der beroende elproduktion. Ökad flexibilitet kan även bidra till försörjnings trygghet och låga kost nader för energisystemet. Det finns flera nya åtgärder för att analysera och stödja icke-fossil flexibilitet i den nyligen överenskomna elmarknads revideringen, och kommissionen utvecklar tillsammans med sys tem- och regionnätsoperatörerna en ny förordning om efterfrå ge flexibilitet.

Under rådsmötet betonade Sverige tillsammans med ytterligare några med lemsstater vikten av teknikneutrala marknadsbaserade lösningar där prissig na lerna tillåts styra.

Rapport om lagring av el

I regleringsbrevet för 2022 fick Svenska kraftnät i uppdrag att beskriva ut veck ling, potential och behov av lagring av el och andra flexibili tets tjäns ter kopplat till drift, systemansvar, utbyggnad av transmissionsnät och för en väl fungerande elmarknad. Svenska kraftnät skulle utföra uppdraget i sam ar bete med Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten. Upp dra get redo visades i rapporten Lagring av el – omvärldsanalys (Svk 2022/2773) som över lämnades till Regeringskansliet i november 2022.

Uppdrag att främja potentialen för flexibilitet i elsystemet

I augusti 2022 fick Svenska kraftnät i uppdrag av regeringen att tillsammans med Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten och Styrelsen för ackre di tering och teknisk kontroll (Swedac) utveckla förutsättningarna för att främja och realisera potentialen för flexibilitet i elsystemet.

Ett deluppdrag till Svenska kraftnät var att ta fram en handlingsplan för hur flexibilitet bättre kan främjas inom Svenska kraftnäts ansvarsområden. Upp draget redovisades i april 2023 i rapporten Strategisk handlingsplan för ökad flexibilitet – Redovisning av regeringsuppdrag avseende att främja ett mer flexi belt elsystem inom Svenska kraftnäts ansvarsområden (Svk 2022/2276).

Rapporten fokuserar på fyra olika områden: flexibilitetsresurser på markna derna för stödtjänster för balansering, lokala flexibilitetsmarknader, flexibilitet vid anslutning av elintensiva aktörer (och övriga nätkunder) samt flexibilitet genom mer flexibla nättariffer och nätabonnemang.

I december 2023 slutredovisade de fyra myndigheterna gemensamt upp dra get att utveckla förutsättningarna för att rea lisera potentialen för flexibilitet i elsystemet i rapporten Främjande av ett mer flexibelt elsystem – Delupp drag 5 (Ei R2023:18).

I rapporten slås det fast att en betydligt högre elanvändning tillsammans med en stor andel väderberoende elproduktion innebär att det finns ett större behov av flexibilitet i elsystemet för att upprätthålla effektbalansen i alla lägen. Det innebär också att det finns behov av ett mer effektivt nätnyttjande, där flexibilitet är en nyckelfaktor.

Det betonas också att flexibilitet i elsystemet är ett samlingsbegrepp som t.ex. kan omfatta stödtjänster för ba lans hållning, flexibilitet för att hantera nät kapacitetsbrist, elanvändarnas pris känslighet, oberoende aggregering, flexi bi litet som en del i att hantera effekt balansen, industrins efterfråge flexi bilitet och mycket mer.

Myndigheterna har valt att dela in begreppet flexibilitet utifrån dess nytta i elsystemet och kategoriserar behovet efter flexibilitet för energi, flexibilitet för balansering och flexibilitet för överföring.

Vidare konstaterar myndigheterna att behovet av flexibilitet för effekt och energi ökar i alla tidsskalor och i alla svenska elområden fram till 2030–2031.

För att hantera det ökande behovet av flexibilitet kommer det enligt rappor ten inte att räcka med att använda befintlig infrastruktur och resurser mer ef fektivt. Utöver arbetet med nya marknadslösningar och digitalisering behövs även andra proaktiva åtgärder för att stödja införandet av flexibla förmågor i olika tidsskalor eftersom behovet av flexibilitet ökar i en sådan om fattning. Det behövs nya resurser med förmågor till energiförflyttningar mel lan dagar samt mellan veckor såväl som nya resurser med förmåga att balansera elsys te met.

I rapporten presenteras en handlingsplan med åtgärder som myndigheterna kan vidta inom sina respektive ansvarsområden för att främja flexibilitet. Hand lingsplanen innehåller åtgärdsförslag inom olika sakområden, och hel hets bil den anges vara viktig eftersom flera av åtgärderna förstärker varandra.

När det gäller åtgärder i fråga om aggregering, obalansjustering, mätning och avräkning ser myndigheterna det som särskilt viktigt att det etableras en s.k. elmarknadshubb som kan leda till att hanteringen av mätdata kopplat till flexi bilitet blir mer effektiv och underlätta för nätägare, elhandlare, leveran törer av aggregeringstjänster och balanstjänster och den enskilde som vill bidra med flexibilitet. Eftermonterad smart styrning kan även möjliggöra för en mängd redan befintliga resurser att snabbare bidra med flexibilitet.

Enligt uppgift från Klimat- och näringslivsdepartementet i början av mars 2024 pågår bered ning av förslagen i rapporten inom Regeringskansliet.

Regeringsuppdrag om energigemenskaper

Begreppet energigemenskaper innefattar gemenskaper för förnybar energi och medborgarenergigemenskaper så som de definieras i EU:s förnybart- respek tive elmarknadsdirektiv.

Eftersom det sedan den 1 januari 2022 är tillåtet att dela el mellan bygg na der inom sam ma fastighet har intresset för att bilda s.k. energigemen skaper ökat. I en energi gemenskap kan närliggande byggnader kopplas sam man i ett mindre system för att producera, dela, återvinna och lagra energi. I Sverige är förekomsten av energigemenskaper fortfarande begränsad, men med den nyss nämnda regleringsförändringen finns bättre förutsättningar att ska pa en sådan gemenskap och därmed även ett ökat intresse för energi ge menskaper. Energi mark nadsinspektionen menar att driftsformen med fördel kan orga ni seras som en ekonomisk förening i Sve rige.

Den 15 februari 2024 beslutade regeringen att ge i uppdrag åt Energimyn dig he ten att utreda förutsättningarna för att bilda och bedriva verk samhet i ge men skaper för förnybar energi och medborgarenergi gemen skaper och huru vi da det be hövs ytterligare insatser för att främja sådana ge men skaper. Upp dra get ska redovisas till Regeringskansliet senast den 2 sep tember 2024.

Det bör även nämnas att det inom ramen för Energimyndighetens om fat tan de forskningsprogram E2B2 – som är inriktat på frågor om ener gieffektivt byggande och boende – pågår studier av energigemenskaper där forskare bl.a. undersöker hus hållens roll och relation till lagring, delning, an vändning och pro duktion av energi inom ramen för en gemenskap.

Kraftvärmens roll

I en av motionerna framhålls kraftvärmesektorns roll i elsystemet och vikten av att stötta framtidens kraftvärme- och värmeproduktion samt underlätta för lokal effektproduktion och stödtjänster.

Här bör nämnas att Energimyndigheten har haft i uppdrag av regeringen att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi. Uppdraget delrapporterades den 31 mars 2023 i rapporten Förslag till en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi – Del rappor tering till uppdrag Förslag till en strategi för en långsiktig hållbar ut veckling av fjärr- och kraftvärmesektorn samt rapportering av deluppdra get 5 Kart lägg ning av potentialen i befintlig och outnyttjad elproduktion i Uppdrag att stärka försörj ningstryggheten i energisektorn (ER 2023:14). En stor del av rapporten be hand lade tilläggsuppdraget att ”kartlägga potentialen i befintlig och out nyttjad elproduktion samt identifierade orsaker till att den inte till gängliggjorts elmarknaden”. Ett stort fokus låg även på fjärr- och kraft värmens konkurrens kraft och ekonomiska ställning, liksom en genom gång av uppvärm nings mark naden i Sverige. Delrapporten behandlade även hur olika EU-direk tiv kan kom ma att påverka fjärr- och kraftvärmen, utmaningar med avfalls förbränning och det fossila avfallet, utvecklingen av Svenska kraftnäts stöd tjänst markna der i förhållande till kraftvärmens nyttor samt försörj nings trygg het.

I december 2023 slutrapporterade Energimyndigheten sitt uppdrag i rappor ten Förslag till en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi – Slutleverans Förslag till en strategi för en långsiktigt hållbar utveckling av fjärr- och kraftvär me sek torn. Del 2 av 2 med förslag på åtgärder och ett något mer långsiktigt pers pek tiv (ER 2023:27).

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden om olika elmark nads relaterade stöd- och flexibilitetstjänster. Yrkandena avstyrktes och utskot tet hänvisade bl.a. till att betydelsen av sådana tjänster har lyfts fram både i den elektrifieringsstrategi som regeringen presenterade i februari 2022 och i den överenskommelse som ligger till grund för den nuvarande re ger ingens sam arbete med Sverigedemokraterna. Vidare påminde utskottet om att Sven ska kraftnät hade i uppdrag att lämna uppdaterade förslag om hur stöd tjänst marknader kan utformas för att ge potentiella stöd tjänst leve rantörer på både pro duktions- och förbrukningssidan incitament att bidra till en robust och effektiv elförsörjning.

Senare under våren 2023 tog utskottet också ställning till förslag om energi lager, däribland ett om en nationell strategi för energilager som mot sva rade det nu aktuella i mo tion 2023/24:996 (MP). Utskottet avstyrkte för slagen och fram höll att Svenska kraftnät tillsammans med ett flertal myndig heter vid den aktuella tidpunkten hade i uppdrag att utveckla förut sättningarna för ökad efter frågeflexibilitet, energilagring och styr ning av småskalig elpro duk tion (bet. 2022/23:NU17). Alla delar i detta upp drag var då ännu inte slut redo visa de och ut skottet sa sig ha för avsikt att följa de slutsatser som upp dra get mynnar ut i med intresse.

Utskottets ställningstagande

Sverige ligger förhållandevis långt framme när gäller att utöka konsumenters för måga att flytta elförbrukning till timmar med lägre pris, och med använd ning av efterfrågeflexibilitet för att hantera nätbegränsningar samt bidra till stöd tjänster.

Utskottet delar flera av motionärernas upp fattning att en ökad flexi bi litet i användningen av el bland såväl företag som hushåll rymmer en potential att vässa elmarknadens funktion och där ige nom bl.a. undvika häftiga el pris sväng ningar och effektbristsituationer. Sam ti d igt gör utskottet bedöm ning en att ut väx lingen på detta område skulle bli stör re om denna flexibilitet värde sattes på ett tydligare sätt.

Utskottet välkomnar också de diskussioner som nyligen har inletts på mi nis ter nivå inom EU om betydelsen av att möjliggöra för fler flexibilitets lös ningar på den gemensamma europeiska elmarknaden. Samtidigt ser utskottet det som angeläget att EU:s arbete för att förbättra efterfråge flexi biliteten byg ger på fram gångsrika marknadsbaserade modeller som finns i medlems län derna re dan i dag. Förekommande statliga stöd eller styrmedel för ökad flexi bilitet och lagring bör utformas teknikneutralt, och även flexibilitet från ny fos sil fri elpro duktion bör kunna bidra.

Mot den bakgrunden har utskottet också ställt sig positivt till de förslag som regeringen överlämnade till riksdagen under våren 2022 med koppling till ut veck ling av olika s.k. stödtjänster på elmarknaden. Utskottet vill här även näm na att såväl den nuvarande regeringen som den som den efterträdde har uttalat att stöd tjänstmarknaderna bör utvecklas bl.a. för att säkerställa en hög leve rans sä ker het även fortsättningsvis och på ett så kostnadseffektivt sätt som möj ligt. Under våren 2023 beslutade riksdagen om att anta lagförslag som skul le un derlätta efterfrågeflexibilitet genom aggregering.

Utöver de lagändringar med inriktning på flexibilitet och stödtjänster som således redan har trätt i kraft redovisade fyra myndigheter i december 2023 ett gemensamt uppdrag att utveckla förutsättningarna för att rea lisera potentialen för flexibilitet i elsystemet. I myndigheternas rapport återfinns även en hand lingsplan med åtgärder som de kan vidta inom sina respektive ansvars om råden för att främja flexibilitet.

Ökade möjligheter och bättre förutsättningar för lagring av el berörs i några av motionerna, och här kan utskottet konstatera att Svenska kraftnät har ge nom fört en omvärldsanalys i vilken myndigheten beskriver utveckling, po ten tial och behov av lagring av el och andra flexibilitetstjänster kopplat till drift, systemansvar och utbyggnad av transmissionsnät för att uppnå en väl fun ge rande elmarknad.

Beträffande kraftvärmens roll och dess möjligheter att tillhandahålla stöd tjänster, hänvisar utskottet till att dessa frågor i viss utsträckning har be rörts inom ramen för det arbete med att ta fram en fjärr- och kraft värme strategi som Energimyndigheten avrapporterade i slutet av 2023.

Utskottet noterar också att Riksrevisionen i den granskningsrapport som re fereras inledningsvis i detta betänkande har rekommenderat regeringen att utreda en del principiella frågor om vilka elsystemnyttor som bör ges er sätt ning så att de aktörer som bidrar med olika typer av systemstödjande nyttor kan få likvärdiga ekonomiska incitament. Regeringen instämmer å sin sida i den skrivelse som behandlas i detta betänkande när det gäller uppfattningen att den pågående utvecklingen skulle gynnas av en mer över gri pande analys för att beskriva de principer som ska gälla för att bestämma vilka typer av system stöd jande nyttor och tjänster som bör ges ersättning. Vidare kan utskot tet kon statera att regeringen i skrivelsen redovisar uppfattningen att dagens el mark nads modell funge rar väl, men att den behöver utvecklas ytterligare, bl.a. när det gäller just prissättningen av de nyttor som krävs för ett leverans säkert elsys tem, och att de kraftslag som bidrar med så dana nyt tor bör ersättas för detta, vilket alltså ligger i linje med Riksrevi sio nens re kom men da tio ner. Re ger ingen med delar i anslutning till detta avsik ten att återkomma i denna fråga. Utskottet ser fram emot det konkreta utfallet av denna avisering och vill i sammanhanget även påminna om att arbetet med att utarbeta en s.k. till för litlighetsnorm är en viktig pusselbit i den fortsatta analysen av utform ningen av stödtjänster och kapacitets meka nismer.

När det avslutningsvis gäller s.k. energigemenskaper hänvisar utskottet till att Energimyndigheten nyligen har fått i uppdrag av regeringen att se över frå gor med koppling just till sådana gemenskaper och vilka eventuella åtgärder som kan behövas för att underlätta tillkomsten av energigemenskaper. Någ ra åtgärder utöver detta från riksdagens sida anser utskottet inte vara på kal lade i nuläget.

Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå de förslag som behandlas i detta avsnitt. Således avstyrker utskottet motions yr kan dena.

Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden på temat för sörjnings trygg het och leve rans säkerhet med hänvisning bl.a. till att ett förslag om ett leveranssäkerhetsmål ingår i den proposition om energipolitikens lång siktiga inriktning som regeringen nyligen lämnade till riksdagen och till att Svenska kraftnät tillsammans med Ener gimyndigheten har haft i uppdrag att intensifiera arbetet med att stärka försörjnings trygg he ten i ener gi sek torn på kort och lång sikt med fokus på elför sörj ningen.

Jämför reservation 10 (C) och 11 (MP).

Motionerna

För att kunna hantera effektbristsituationer upphandlar Svenska kraftnät en stra tegisk reserv som kallas effektreserven. I kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 33 begärs ett tillkännagivande om att göra effekt reserven mer klimatvänlig genom att ersätta den fossila oljan med fos sil fria alternativ. Vidare begär motionärerna i yrkande 62 ett tillkänna gi vande om att förtydliga förhållandet mellan Svenska kraftnät och andra rele van ta energimyndigheter när det gäller fördelning av ansvaret för den lång sik tiga leve ranssäkerheten.

Svenska kraftnäts effektreserv berörs också i kommittémotion 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP). I yrkande 41 efterfrågar motio nä rer na – utan närmare motivering – ett tillkännagivande om att Svenska kraft näts effek t- respektive störningsreserv ska vara 100 procent förnybar samt att Sverige bör driva på gentemot EU för att flexi bilitet ska få ingå i effekt reserven igen.

Ett tillkännagivande om att stärka den långsiktiga rollen för kraftvärmen i det västsvenska el systemet föreslås i motion 2023/24:942 av Dzenan Cisija (S) yrkande 3. Motionären framhåller att det bl.a. genom att stärka kraftvärmens roll som effektreserv kan säkerställas att Västsverige fortsätter att vara en kon kurrenskraftig och hållbar region även i framtiden.

Betydelsen av en grön och oberoende energireserv vid en kris lyfts fram i mo tion 2023/24:1968 av Sofie Eriksson (S). Motionären anser att Sverige be höver stärka sin beredskap och säkerhet och att en viktig del då handlar om ener giförsörjningen vid en kris. Motionären lyfter fram den ödriftslösning som är base rad på batterilagring och solceller som finns i Ludvika och begär ett till kännagivande om fördelarna med en grön och oberoende energi reserv vid kris.

Ett tillkännagivande om att övergripande säkra elinfrastrukturen för att kla ra om ställ ningen till ett mer hållbart samhälle efterfrågas i motion 2023/24:597 av Ann-Sofie Lifvenhage (M). Motionären påpekar bl.a. att om ställningen av den tunga industrin och den alltmer omfattande digitaliseringen kraftigt ökar både elbehovet och effektuttaget i bl.a. Södermanland.

I motion 2023/24:720 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) konstateras det att el behovet förväntas öka och att fler använder mer el samtidigt. Effektbehovet – elanvändningen per tidsenhet – ökar därmed. Svenska kraftnät ansvarar för upp handling av en effektreserv som kan utökas vid särskilda behov. Motio närer na anser att den ansträngda situationen i Skåne bör kunna ses som ett så dant ”sär skilt behov” som skulle kunna motivera tillkomsten av en lokal syd lig effekt reserv. I yrkande 1 begär motionärerna ett tillkännagivande till reger ingen om att undersöka möjligheten till en lokal effektreserv i södra Sverige.

Bakgrund och pågående arbete

Förslag om ett nytt leveranssäkerhetsmål

I december 2023 remitterade regeringen en promemoria med förslag om nya energipolitiska mål inför den energipolitiska inriktningspro position som har aviserats till våren 2024. I promemorian fanns förslag till ett leve ranssäker hets mål och planeringsmål för elsystemet. Det leverans säkerhetsmål som före slås är att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efter frågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är sam hälls eko nomiskt effek tivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undan röjas för att ska pa förut sätt ningar för en effektiv marknad som främjar konkur rens kraf tiga pri ser. Re ger ingen gör också bedömningen att Svenska kraftnät bör få ett över gripan de ansvar för att följa upp leveranssäker hetsmålet och för att vidta eller föreslå nödvändiga åtgärder.

Remisstiden löpte ut den 31 januari 2024.

Uppdrag om ökad försörjningstrygghet

I december 2022 fick Svenska kraftnät i uppdrag av regeringen att tillsammans med Energimyndigheten intensifiera arbetet med att stärka försörjnings trygg heten i energisektorn på kort och lång sikt med fo kus på elförsörjningen. Upp draget delredovisades i april 2023 i rapporten Ut vidg ning av effekt reser ven – Redovisning av regeringsuppdrag avseende stär kande av försörj nings trygg he ten i energisektorn – Deluppdrag 1.

Deluppdraget innebar att Svenska kraftnät skulle genomföra förberedande åt gärder för att utvidga effektreserven eller förbereda motsvarande avtal med elproducenter i syfte att säkerställa resurstillräcklighet i enlighet med tillför lit lig hetsnormen för Sverige t.o.m. den 16 mars 2025.

Svenska kraftnät bedömer att den redan upphandlade effektreserven är till räcklig för att säker ställa resurstillräcklighet i enlighet med tillförlitlig hets nor men för Sverige fram till 2025. Enligt Svenska kraftnäts senaste natio nella analyser och de analyser som har gjorts på europeisk nivå riskerar Sverige dock inom några år att inte upp fylla den fastställda svenska tillför litlig hets nor men på en timme med effekt brist per år. Efter vintern 2025/26 bedöms behovet av ytter ligare resurser öka i takt med att effektbalansen väntas bli allt svagare, särskilt för elområde 4, dvs. det elområde som omfattar landets sydligaste de lar.

Svenska kraftnät bedömer vidare att Sverige på sikt behöver införa en kapa citetsmarknad som är öppen för alla som kan bidra med kapacitet och att det på grund av långa ledtider för införandet kan vara lämpligt att använda en stra te gisk re serv liknande effektreserven under en övergångsperiod.

Svenska kraftnät rekommenderar:

– att den nuvarande förordningen om en effektreserv justeras så att ytter li gare volymer kan upphandlas

– att den justerade förordningen är öppen för olika typer av resurser och kraft slag för att möjliggöra att det finns tillräckligt med resurser att upp handla för att möta en allt svagare resurstillräcklighet över tid

– att en ny lag om effektreserv tas fram för att gälla fram till 2032 då en mark nadsomfattande kapacitetsmekanism kan vara på plats om det fattas beslut om att gå den vägen.

Av regeringens propositionsförteckning från januari 2024 framgår det att re ger ingen har för avsikt att i september 2024 lämna en proposition till riksdagen med titeln En kapaci tetsmekanism för elmarknaden.

Översyn av Svenska kraftnäts uppdrag

I en av motionerna berörs frågor om fördelningen mellan olika myndig he ter av ansvaret för den långsiktiga leveranssäkerheten. Här bör nämnas att det på går en utredning om en översyn av myndigheternas uppgifter och ansvar inom energi området (KN2023/03329). Översynen har bl.a. omfattat reger ingens styr ning av Svenska kraftnät, som har en central roll i att utveckla elsystemet och trans missionsnätet i förhållande till de behov som följer av energiom ställ ning och elek trifiering. Svenska kraftnät har även en central roll för en trygg elför sörj ning och för totalförsvarets återuppbyggnad. I översynen har ingått att ut re da om Svenska kraftnäts omfattande uppdrag kan organiseras på ett annat sätt i syfte att tydliggöra Svenska kraftnäts uppgifter och ansvar. Vidare har det ingått att ta fram förslag till hur regeringens styrning av Svenska kraft nät i dess nuvarande verk samhetsform som ett affärsverk kan vidare ut vecklas för att för bättra förutsätt ningarna för Svenska kraftnät att utföra sina uppgifter, vil ket är i linje med Riks revisionens rekommendation som rör Svenska kraft nät. Över synen, i den del som gäller Svenska kraftnät, redovisades den 20 ok to ber 2023 och enligt den skrivelse från regeringen som utskottet behandlar i detta ärende bereds över synen alltjämt inom Regeringskansliet. Uppdraget ska i sin helhet slut re do visas senast den 29 mars 2024.

Kraftvärmen och effektreserven

I en av motionerna framhålls kraftvärmens roll som effektreserv. Här bör näm nas att Energimyndigheten har haft i uppdrag av regeringen att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi, vilket har refererats tidigare i betänkandet. Här bör särskilt nämnas att kraftvärmens roll som en potentiell del av effekt re serven berörs i en delrapport. Det konstateras att effektreserven i sin nuva rande ut form ning inte möjliggör deltagande från kraftvärme, men att Svenska kraf t nät har ett pågående regeringsuppdrag där de bl.a. ska se över om det be hövs någon typ av kapacitetsmekanism efter effektreservens utgång. Av det skälet an såg Ener gi myndigheten att det fanns anledning att lyfta fram kraftvärmens möj lig het att bidra.

I december 2023 slutrapporterade Energimyndigheten sitt uppdrag i rappor ten Förslag till en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi med förslag på åtgärder och ett något mer långsiktigt pers pektiv (ER 2023:27). Där konstateras det att Svenska kraftnät i december 2022 fick i uppdrag från regeringen att föreslå ut formningen av kapacitetsmekanismer med förutsättning att ersätta effekt re serven och säkerställa effekttillräcklighet efter den 16 mars 2025. Svenska kraft nät presenterade resultatet av uppdraget i mars 2023 i rapporten Fram tidens kapacitetsmekanism för att säker ställa resurstillräcklighet på elmark na den. I rapporten föreslår Svenska kraft nät att det införs en marknadsom fat tan de kapacitetsmekanism med till gäng lig hetsoptioner, som ska ersätta den nuva rande effektreserven. En mark nads om fattande kapacitetsmekanism kom mer inte att styra mot ett antal specifika an lägg ningar utan vara öppen för alla att delta på och få ersättning från, vilket skul le kunna innebära en mer direkt er sätt ning för tillförlitlig elproduk tion.

Av regeringens propositionsförteckning från januari 2024 framgår det att en proposition med titeln En kapaci tetsmekanism för elmarknaden kommer att lämnas till riksdagen i september 2024.

Skriftlig fråga om investeringar i kraftreserven

I februari 2024 besvarade statsrådet Ebba Busch en fråga från Tobias Anders son (SD) om huruvida statsrådet och regeringen har för avsikt att vidta några åtgärder för att uppdatera och nyinvestera i den svenska kraftreserven (fr. 2023/24:639). Statsrådet konstaterade att Svensk Kraftreserv AB är ett hel ägt dotterbolag till Svenska kraftnät som äger och förvaltar anläggningar för stöd tjänster till transmissionsnätet. Statsrådet framförde därefter uppfattningen att det arbe te som Svenska kraftnät och Svensk Kraftreserv AB gör är angeläget, inte minst mot bakgrund av elsystemets sårbarhet. Verksamheten har en viktig funk tion för att skapa nödvändig reservkapacitet för elförsörjningen och är där med av betydelse för Sveriges elberedskap och elförsörjningens robusthet, frågor som är högt prioriterade av regeringen och som regeringen följer noga.

Tidigare riksdagsbehandling

Förslag i motioner om effektreserven avstyrktes av utskottet våren 2023 (bet. 2022/23:NU9). De handlade om frågor både om att utesluta fossila bränslen från effekt reserven och om lokala effektreserver, liknande de förslag som är aktuella även i detta betänkande. Utskottet sa sig inte vilja föregripa det då pågående och tidigare refererade uppdrag som regeringen i december 2022 hade gett Svenska kraftnät och Energimyndigheten att intensifiera arbetet med att stärka försörjningstryggheten i energisektorn på både kort och lång sikt. Ut skottet konstaterade att uppdraget avsåg hela energisektorn men att huvud fo kus var på elförsörjningen och bl.a. inkluderade frågor om effektreservens ut formning.

Utskottets ställningstagande

Det övergripande målet för den svenska energipolitiken är att den ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. Det innebär att politiken syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och eko logisk håll bar het.

Med stigande elpriser som till viss del beror på en allt högre efterfrågan, be gräns ningar i överföringskapacitet och ett större fokus på potentiella situa tioner med effektbrist har frågor om försörjningstrygghet och leverans sä kerhet fått ökad uppmärksamhet. När Ryssland på ett allt tydligare sätt börja de använ da leveranser av gas och andra energibärare som ett påtryck nings medel gent emot EU blev dessa frågor än mer angelägna, och de ställdes på sin spets när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Mot bakgrund av dessa frågors tilltagande aktualitet ser utskottet positivt på att ett leveranssäkerhetsmål har utretts och ingår som en del i den propo sition om energipolitikens långsiktiga inriktning som regeringen läm nade till riksdagen den 19 mars 2024. Ett sådant mål kommer att tydliggöra betydelsen av leve rans säker het och göra det lättare för de berörda myndigheterna att mo tive ra varför vissa åtgärder vidtas på elmarknaden. Vidare vill utskottet nämna att Svenska kraft nät tillsammans med Energimyndigheten har haft i upp drag att intensi fiera arbetet med att stärka försörjningstryggheten i energi sektorn på kort och lång sikt med fokus på elförsörjningen. Uppdraget berörde även den s.k. effekt reserven. Svenska kraftnät ansåg nämligen att Sverige på sikt be hö ver införa en kapacitetsmarknad som är öppen för alla som kan bidra med kapa citet men att det kan vara lämpligt att använda en strategisk reserv liknan de effektre serven under en övergångsperiod.

Här bör även nämnas att Energimyndigheten har behandlat frågor om kraft värmens roll som en potentiell del av effektreserven inom ramen för ett reger ings uppdrag att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi. I en delrapport be rör des frågor om kraftvärmens roll som en potentiell del av effektreserven. Det konstaterades att effektreserven i sin nuvarande utform ning inte möjliggör för kraftvärmeproducenterna att delta men att Svenska kraftnät vid den aktuella tidpunkten hade ett pågående regeringsuppdrag att bl.a. se över om det behövs någon typ av kapacitetsmekanism efter effektreservens utgång. Av det skälet ansåg Ener gi myndigheten att det fanns anledning att nämna kraft värmens möj lig het att bidra. I december 2023 slutrapporterade Energimyndigheten uppdra get, och då hänvisade den på nytt till Svenska kraftnäts uppdrag att föreslå utformning av kapacitetsmekanismer med förutsättning att ersätta effektreser ven och säkerställa effekttillräcklighet efter den 16 mars 2025.

När det gäller frågor om fördelningen av ansvar för den långsiktiga leve ranssäkerheten mellan olika myndigheter hänvisar utskottet till den över syn som pågår av ett antal myndigheters uppgifter och ansvars områden på energi området och där bl.a. Svenska kraftnäts roll har belysts.

Av regeringens propositionsförteckning från januari 2024 framgår det att regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen med titeln En kapaci tetsmekanism för elmarknaden i september 2024. Med hänvisning till detta anser utskottet att det inte finns några skäl för riksdagen att vidta några åtgärd er med anledning av förslaget om kraftvärmens potential som en del av effekt reserven eller om effekt reservens sammansättning i något annat av seen de.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Elstöd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som gäller elstöd. Utskottet hän visar bl.a. till elstödets differentiering och till förväntade upp följ ningar av elstödets träffsäkerhet.

Jämför reservation 12 (S).

Motionerna

Enligt vad som anförs i kommittémotion 2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) föreslog Socialdemokraterna inför vintern 2022/23 att de avgifter som hade betalats in till Svenska kraftnät och som inte kunde användas till nätför stär kande åtgärder (s.k. flaskhalsintäkter) skulle kunna återföras på kort sikt ge nom åtgärder som skulle sänka priserna, sänka nätavgift erna eller ge åter bä ring till hushåll och företag. Motionärerna anser att regeringen inte har lyc kats vidmakthålla den uttryckliga möjligheten i EU-regelverket att använda Sven ska kraftnäts avgifter till att kompensera elkunder vid eventuella nya kraf tiga elprishöjningar kommande vintrar. Med hänvisning till detta föreslår mo tio närerna i yrkande 3 ett tillkännagivande om regeringens ansvar för att försvara me ka nis mer i EU:s regelverk som möjliggör flexibel användning av flaskhals in täk ter na.

I motion 2023/24:1604 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om differentierad elpriskompensation. Motionären anser att kompen sa tio nen för ovanligt höga elpriser, så länge elprisområdena finns, bör vara diffe rentierad så att den i rimlig grad motsvarar prisdifferensen på el.

Tidigare riksdagsbehandling

I förra årets betänkande där utskottet behandlade frågor om elstöd redovisades bakgrunden till de elstöd som utforma des under 2022–2023 och som betalades ut till hushåll, företag samt övriga närings idkare och juridiska per so ner under och efter vintern 2022/23 som en kompensation för de höga elpriser som rådde under denna period (bet. 2022/23:NU9). Vid detta tillfälle behandlade utskot tet ett förslag om differentierad elpris kompensation likaly dande med det nu ak tu el la i motion 2023/24:1604 (C) från samma motionär.

Utskottet avstyrkte de då aktuella motionerna bl.a. med hänvisning till att bestämmelser om elstöd har utarbetats och i vissa fall även godkänts av kom missionen, och till att det vid den aktuella tidpunkten alltjämt pågick arbete med att fördela ytterligare elstöd. Utskottet förutsatte också att rimlighet och rättvisa hade funnits med som kriterier när stöden utformades, men menade samtidigt att det i situationer av det aktuella slaget kan vara nödvändigt att dra olika typer av gränser (max belopp, geografiska gränser etc.) som ofrån kom ligen resul terar i att det upp kommer diskussioner om att vissa får stöd men inte andra eller att vissa får mer stöd än andra. Utskottet sa sig vidare ta för givet att reger ingen kommer att följa upp de olika elstödens träffsäkerhet och att den i det sammanhanget också drar slutsatser om i vilken utsträckning stöden kan anses ha varit rätt visa och rimliga. Härutöver redovisade utskottet uppfatt ning en att det är vik tigt att dra lärdomar från den här typen av breda akuta statliga insatser för att de ska fungera ännu bättre nästa gång en motsvarande situation uppkom mer.

Utskottets ställningstagande

De kraftiga elprishöjningar som uppkom under vintern 2022/23 hade flera oli ka samverkande förklaringar. En av dessa var att elmarknaden signalerade om en brist på el i delar av Europa och inom Sverige samt begränsade möj ligheter att föra el mellan regio ner med brist och sådana där det finns ett över skott. Högre priser förväntas leda till att elanvändningen minskar i det korta pers pektivet och att produktionen och överföringskapaciteten byggs ut var ef ter ett nytt jämviktsläge uppkom mer. I det avseendet kan de högre elpriserna ses som ett tecken på att el mark naden fungerar.

Samtidigt kan det uppfattas som mycket besvärande att de kraftigt höjda priserna under den omnämnda perioden slår så hårt mot elanvändare som har svårt att anpassa sin elanvändning på kort sikt. Det kan handla om både före tag och hushåll, där de förstnämndas verksamhet inte längre är lönsam efter el pris höjningarna och där de sistnämndas privatekonomi drabbas så hårt att män niskor tvingas ge avkall på sådana självklarheter som en rimlig upp värm ning av sina bostäder, avbetalning på bolån eller annat de inte längre an ser sig ha råd med.

Enligt utskottets uppfattning var det mycket positivt att det gick att uppnå en bred politisk enighet bakom nödvändigheten av att staten tog ansvar för att avlasta de drabbade i den uppkom na situationen genom att införa elstöd.

När det gäller de två motionsyrkanden som är aktuella i detta avsnitt har ut skottet dessvärre haft vissa svårigheter att uttyda vad det egentligen är mo tionärerna efterfrågar. I det ena fallet riktas kritik mot att regeringen inte har lyckats vidmakthålla de möjligheter som ges i EU-regelverket att använda Svenska kraftnäts avgifter till att kompensera elkunder om eller när kraftiga elprishöj ningar uppkommer igen under kommande vintrar. Motionärerna an ser att regeringen ska fortsätta det arbetet.

Eftersom utskottet inte kan utläsa ur motionens motivtext vilka möjligheter mo tionärerna anser har gått om intet eller vilket arbete de anser att reger ingen mer konkret ska bedriva finner utskottet det både vanskligt och mindre lämpligt att rekommendera riks da gen att ställa sig bakom yrkandet.

När det gäller yrkandet om en differentiering av elstöden kan utskottet kon statera att dessa var differentierade. Det första elstödet betalades bara ut till el pris område 3 och 4 och det andra elstödet till alla elområden, men med ett lägre belopp till område 1 och 2. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl för riksdagen att bifalla yrkandet. Om motionären eventuellt önskar nå gon annan form av differentiering än den som har tillämpats går dock inte att utläsa ur motionen och är således inget som utskottet kan ta ställning till.

Avslutningsvis vill utskottet upprepa sitt uttalande från förra året om att ut skottet förutsätter att regeringen kommer att följa upp de olika elstödens träffsä kerhet eftersom det är viktigt att dra lärdomar från den här typen av breda akuta statliga insatser för att de ska fungera ännu bättre nästa gång en motsvarande situation uppkommer. Inom ramen för den typen av uppföljning bör även frå gor om differentieringen av stöden kunna belysas.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Nätfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som på olika sätt gäller utbygg nad och uppgradering av det svenska elnätet. Utskottet hänvisar bl.a. till att det pågår ett intensivt arbete med att genomföra ny- och rein vesteringar i det svenska transmissionsnätet. Vidare lyfter utskottet fram satsningar på energiplanering och på att använda nätut veck lings planer i energi planeringssyfte.

Jämför reservation 13 (C) och 14 (MP).

Motionerna

Den kraftigt ökande elektrifieringstakten kräver att tempot hålls uppe i utbygg naden av det nya, kanske dubbelt så stora, elsystemet, framhålls det i parti motion 2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C). Sverige har kapa citetsbrist samtidigt som det svenska stamnätet är ett av de äldsta i Euro pa. Be hovet av investeringar i ny produktion och ny överföringskapacitet är enormt, för industrialiseringen och för elektrifieringen av transportsektorn. I yrkande 18 begär motionärerna ett tillkännagivande om att överväga att ge Svenska kraftnät i uppdrag att anpassa transmissionsnätet i förväg till snabbt utökad storskalig produktion av el på många platser, inklusive planerade vind kraftsparker och kraftigt ökad överföringskapacitet mellan olika elområ den.

Behovet av ökad nätutbyggnad lyfts också fram med liknande argumen ta tion i kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C). I yrkan de 59 föreslås ett tillkännagivande om att stärka överförings kapaciteten för att möta den ökande efterfrågan på el och om att satsa på smarta elnät, ökad an vän darflexibilitet, energieffektivisering och energilagring. Vidare konstate rar motionärerna att Svenska kraftnät har i uppdrag att se över eventuell priori teringsordning och ska redovisa detta till regeringen. Oaktat slutsatserna från detta uppdrag anser motionärerna att åtgärder för ökad transparens är av av görande betydelse för att öka hastigheten i omställningen och tydliggöra för ut sättningarna för de inblandade företagen. I yrkande 68 efterfrågas ett tillkän na gi vande om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut nätkapacitet till all storskalig el produktion.

Att bygga ut elnätsinfrastrukturen kan ha stor påverkan på den fysiska mil jön och på många aktörer över region- och kommungränserna. Motionärer na vill även se en ökad regional samordning vid planeringen av elnätsin fra struk tur, så att utbyggnaden genomförs på ett sätt som gagnar regionen som helhet, vilket kräver god lokalkännedom. I yrkande 69 begär de därför ett tillkänna givande om att öka möjligheten till regional samplanering av nätin frastruktur.

I yrkande 70 begär de ett tillkännagivande om att elnätsinfra struk turen bör byggas ut på ett sätt som minimerar behovet av markintrång, samt att kra vet på att använda marksnål teknik när det är möjligt bör skärpas.

Det är även motionärernas uppfattning att de möjligheter till undantag från koncessionsplikt som finns bör användas i större omfattning eftersom de i dags läget inte tillämpas på något systematiskt eller förutsebart sätt. I yrkan de 71 begär de ett tillkännagivande om att undanta redan miljöprövade verk sam hetsområden från kravet på koncession och därigenom möjliggöra en snab ba re elnätsutbyggnad.

Utöver detta anser motionärerna att gränserna i nätregleringen bör kart läggas för att undvika att befintlig vindkraft minskar sin pro duktion av lönsam hetsskäl. Ett tillkännagivande med den innebörden be gärs i yrkan de 87.

I kommittémotion 2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkan de 27 begärs ett tillkännagivande om att uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar av en ökad andel för nybar el, står emot cyberattacker och extremväder bättre och klarar ödrift så att telekommunikationer och värmeförsörjning kan upprätthållas även vid kriser.

För att bli kvitt beroendet av fossila bränslen måste stora delar av sam hället elektrifieras – något som enligt många bedömare kommer att resul tera i att el an vändningen fördubblas till 2045. Detta slås fast i kommitté motion 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP). I yrkande 37 efterfrågar motio nä rerna ett tillkännagivande om att göra det möjligt att över föra egenpro du cerad el mellan olika byggnader inom samma fastighet eller närliggande fas tigheter. Motionärerna under stry ker i sam manhanget också att Sveriges elnät är i stort behov av utbyggnad och utveckling, och de vill därför upp gradera det svens ka elnätet så att hela landet får ett smart, flexi belt och robust nät som klarar mer förnybar el. I anslutning till detta begär mo tio närer na i yrkande 38 ett till kän nagivande om att säkra att till gången till nät kapa citet styrs av miljö- och sam hällsnytta.

Ett tillkännagivande om ökad kapacitet i stam- och regionnät till Göteborg efterfrågas i motion 2023/24:942 av Dzenan Cisija (S) yrkande 2. Med hän vis ning till den pågående positiva ekonomiska och industriella utveck lingen i Västsverige understryker motionären att det är av största vikt att säker ställa en robust och hållbar energi infrastruktur i regionen. Enligt motionären är det av gö rande att Svenska kraftnät ökar kapaciteten i stam- och regionnäten till Göte borg i takt med utbyggnaden av vindkraften.

Betydelsen av ökad elnätskapacitet lyfts även fram i motion 2023/24:1689 yrkande 2 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S), med sär skilt fokus på situationen i Värmland. Motionärerna anser att det inte är rätt med stora geografiska skill nader vare sig ur ett nationellt eller ett globalt pers pek tiv. Till gången till el behöver vara bra i hela landet, oavsett om man bor i gles bygd eller tätort.

Ulrika Heindorff m.fl. (M) konstaterar i motion 2023/24:720 att Syd väst län ken är det viktigaste exemplet på pågående utbyggnad av kraft över för ings kapaciteten inom Sverige. Sydvästlänken blev efter många års förse ning färdig i juli 2021. I yrkande 3 begär motionärerna ett tillkänna gi van de om att det är vik tigt att överföringskapaciteten inom Sverige fortsätter att byggas ut.

I motion 2023/24:1243 av Martina Johansson (C) finns två yrkanden som på olika sätt gäller solelproduktion och mikronätsdragningar. I yrkande 1 be gärs ett tillkännagivande om att göra det tillåtet att dra elledningar mellan hus så att man kan nyttja det bästa läget för solceller i ett område. I yrkande 2 be gärs ett tillkännagivande om att göra det tillåtet att bygga en solpark för egen konsumtion när det egna taket inte är lämpligt.

Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) anför i motion 2023/24:1747 att för mycket fokus har lagts på överföringskapaciteten från norr till söder och på de flaskhalsar som finns i elöverföringskapaciteten i de mellersta och södra delarna av landet. Svenska kraftnät har därför aviserat en kraftfull utbyggnad av stamnätet fram till 2040, men den måste även innefatta de begränsningar som uppstår i norr. I yrkande 1 begär motionärerna ett till kännagivande om att tyd liggöra för Svenska kraftnät att en utbyggnad av och investeringar i stam nä tet behöver göras i hela landet. Med hänvisning till att det finns begräns ningar i kraftöverföringen även i norra Sverige som hotar viktiga företagseta bleringar i bl.a. Robertsfors kommun förordar motio närer na i yrkande 2 att riks dagen genom ett tillkännagivande till regeringen ska fram föra att inves te ringar i stamnätet inte enbart bör bygga på prognoser utan även bör göras med marginal för att möjliggöra ytterligare elin ten siva invester ingar i hela Sve rige.

I motion 2023/24:774 av Larry Söder (KD) konstateras det inledningsvis att elnätet är avgörande för att Sverige ska nå sina samhällsmål genom en trygg och säker elförsörjning till hushåll, näringsliv och offentliga institutioner. För att underlätta investeringar i elnätet bör regeringen tydlig göra för Energimark nads inspektionen att utvecklingen av intäktsregler ingen ska utvärderas mot Tidö avtalets planeringsram om fördubblad elan vänd ning till 2045 och minska de ledtider för utbyggnad. Ett tillkännagivande med den innebörden begärs i yrkande 1. Motionären anser också att det är viktigt att arbeta utifrån premis sen att kost naden för energiomställningen inte enbart kan läggas på kundkol lektivet. När Sverige tidigare har genomfört stora tekniksprång (bred bands utbyggna den är ett exempel) har staten pekat ut färd riktningen och sett till att det har funnits ekonomiska förutsätt ningar för de aktörer som ska genom föra om ställningen. I yrkande 2 efterfrå gas ett till kän nagivande om en utredning av hur energisystemets förändring ska finan sieras.

Bakgrund och pågående arbete

Regeringen om elnätsutbyggnad

I budgetpropositionen för 2024 konstaterar regeringen att elbehovet i Sverige kommer att öka kraftigt med den elektrifie ring av bl.a. industrier och trans porter som samhället står inför (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21). För att kunna möta samhällets ökade behov av el och samtidigt säkerställa god för sörj nings trygghet krävs det därför en omfat tande ut byggnad av både elpro duk tions kapaciteten och elnäten. Regeringen anför vidare att behovet av nya elnät är avgörande för energiomställningen och en förut sätt ning för de industri eta ble ringar som har initierats i Sverige.

Svenska kraftnäts utvecklings- och investeringsplaner

Som har redovisats tidigare i betänkandet innehar Svenska kraftnät det svenska transmissionsnätet som ägs av staten, dvs. det nät med vilket el överförs långa sträckor med höga spänningsnivåer.

I november 2021 presenterade Svenska kraftnät en systemutvecklingsplan för perioden 2022–2031. I planen anges det bl.a. att Svenska kraftnät planerar för reinvesteringar på ca 46 miljarder kronor under 2022–2031 för att hantera ett nät som är i behov av förnyelse, samtidigt som affärsverket genomför an slut ningsprojekt, systemförstärkningar och marknadsintegration för drygt 49 miljarder kronor.

I december 2023 godkände riksdagen regeringens förslag om investerings plan för Svenska kraftnät som en riktlinje för affärsverkets investeringar under perioden 2024–2026 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21, bet. 2023/24:NU3). De planerade investeringarna under perioden 2024–2026 beräknas uppgå till 32 miljarder kronor, varav 7,8 miljarder kronor avser 2024.

Regeringen konstaterar att det kan förekomma tidsmässiga förskjutningar som kan påverka investeringsnivåerna enskilda år. Vidare noterar regeringen att Svenska kraftnät under föregående år har haft en lägre investeringstakt än pla nerat, vilket i huvudsak har orsakats av förseningar i projekt. Regeringen kon sta terar att den höga investeringsvolymen ställer krav på planering, analys av resursåtgång samt uppföljning och kontroll i verksamheten. Det är därför vik tigt att Svenska kraftnät redovisar ekonomiska bedömningar, motiv för och kon sekvenser av investeringar, underlag för prioriteringar och utfall av före gåen de investeringsplan.

Uppdrag om nätutvecklingsplaner

I regleringsbrevet för 2024 har Energimarknadsinspektionen fått i uppdrag av regeringen att utreda och ta fram en metod för att hantera och använda nät utvecklingsplaner i energiplaneringssyfte, dvs. skapa transparens och dia log i relevanta planeringsprocesser och ange planerade nätinvesteringar som krävs för att ansluta ny produktionskapacitet och ny last, för alla branscher och tra fikslag. Energimarknadsinspektionen ska i ett första steg utreda hur innehål let i nätutvecklingsplanerna kan sammanställas och tillgäng lig göras för intres sen ter och i ett andra steg utveckla ett ändamålsenligt it-stöd.

Den första delen av uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 au gusti 2024. Den andra delen ska redovisas senast den 31 au gusti 2025.

Utökade undantag från kraven på nätkoncession

För att bygga och använda en starkströmsledning krävs koncession enligt 2 kap. 1 § ellagen. Regeringen får dock enligt 2 kap. 5 § ellagen bevilja undan tag från kravet på koncession. Nätkoncessionsutredningen (SOU 2019:30) fö re slog utökade un dan tag från koncessionsplikten och möjligheter till dis pens. Flera av utred ningens förslag på detta område har genomförts genom änd ringar i förord ningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkonces sion enligt 2 kap. 1 § ellagen (1997:857), den s.k. IKN-förordningen, som träd de i kraft den 1 janu ari 2022. Undantagen regleras i 22 a–c §§ IKN-förord ning en.

I regle rings brevet för 2021 fick Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ytterli gare analysera det svenska regelverket när det gäller undantag från kra vet på nät koncession. I december 2022 redovisade Energimarknadsin spek tio nen upp draget i rapporten Slutna distributionssystem och interna nät – En ana lys av elmarknadsdirektivets bestämmelser om slutna distributionssystem och en över syn av undantagen från kravet på nätkoncession (Ei R2022:12). Inom ra men för uppdraget har Energimark nadsinspektionen bl.a. analyserat bestäm melserna i artikel 38 i elmarknads direktivet – som innehåller bestäm melser om slutna distribu tionssystem – i förhållande till regler om medborgar energi gemen skaper och gemenskaper för förnybar energi.

Regeringen skickade ut rapporten på remiss i april 2023 med en sista svars dag den 25 augusti 202 3. Enligt uppgift från Klimat- och näringslivsde par te mentet i februari 2024 bereds förslagen och remissvaren alltjämt inom Re ger ings kans liet.

I oktober 2023 besvarade statsrådet Ebba Busch en skriftlig fråga från Monica Haider (S) om undantag för koncession för interna nät mellan bygg na der och fastigheter (fr. 2023/24:90). I sitt svar konstaterade statsrådet inled ningsvis att frågeställningen är angelägen och att de gångna årens höga elpriser har visat att kunderna kan påverka sina energikostnader genom att t.ex. instal lera solceller eller vidta andra åtgärder. Vidare hänvisade statsrådet till de nya un dan tag som hade införts i den s.k. IKN-förordningen den 1 januari 2022 och som möjliggör energidelning mellan fastigheter i mikronät.

Statsrådet framhöll också att Energimarknadsinspektionen – om så öns kas – kan ge ett bindande besked som besvarar frågan om en ledning eller ett led ningsnät i det enskilda fallet är undantaget från kravet på nätkoncession. I takt med att fler ansökningar om bindande besked hos Energimarknads inspek tio nen avgörs kan en rättspraxis etableras som vägleder parterna i en konflikt om interna lågspänningsnät. Handläggningstiden har också gått ned nå got.

Försvarsberedningen om elförsörjningen

Med anledning av det som tas upp i en av motionerna med koppling till vissa elberedskapsrelaterade frågor kan nämnas att Försvarsberedningen i december 2023 redovisade sin syn på inriktningen på totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret (Ds 2023:34). På temat försörjningsberedskap berörs bl.a. frågor om energiförsörjningen inklusive frågor om elförsörjningen.

Försvarsberedningen konstaterar bl.a. att attacker eller sabotage mot kritisk infrastruktur som t.ex. ställverk och transformatorer i elnätet eller en cyber attack mot elsystemen kan få stora konsekvenser för produktion och dis tri bu tion av el. Elberedskapslagen (1997:288) är den lag som reglerar el före tags skyl dig heter att vidta åtgärder för att säkerställa samhällets behov av elför sörj ning vid svåra påfrestningar och höjd beredskap. Skyldigheterna i lagen gäller för företag som bedriver produktion av el, överföring av el och handel med el. Svenska kraftnät är ansvarig myndighet för elberedskapen, vil ket inne bär att myndigheten ska säkerställa att elförsörjningen har en bered skap för att klara både fredstida kriser och krig.

Försvarsberedningen anser att det förstärkta (fortifikatoriska) skyddet i vissa delar av el nätet behöver utvecklas även fortsättningsvis. Försvars bered ningen noterar även att regeringen den 12 oktober 2023 gav Svenska kraftnät i uppdrag att ana ly sera behovet av civilplikt inom elförsörjningen och lämna förslag på åt gär der. Uppdraget ska redovisas senast den 29 mars 2024.

Försvarsberedningen anser också att det finns behov av att minska elnätets sårbarhet, exempelvis genom att förstärka kapaciteten för ökad redundans och se över förutsättningarna för lokal produktion och distribution av el. Bered ningen anser också att det behövs bättre författningsmässiga förut sätt ningar för att i fredstid kunna planera för ransonerings- och priori te rings åtgärder inom elområdet. Arbetet med att åtgärda detta anser Försvarsberedningen bör vidtas skynd samt.

Vidare betonar Försvarsberedningen att arbetet med att utveckla förnybar elproduktion även måste beakta totalförsvarsaspekter. Härutöver no te rar För svars be red ningen att regeringen den 15 december 2022 gav Svens ka kraft nät och Energimyndigheten i uppdrag att intensifiera arbetet med att stär ka för sörjningstryggheten i energisektorn på kort och lång sikt.

Pilotprojekt i norra Sverige

I regleringsbrevet för 2024 fick Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ge nomföra pilotprojektet Norra Sverige där myndigheten skapar en plattform för dialog om elmarknadens regelverk med regionalt verksamma aktörer samt främ jar hur integration av flexibilitet i relevanta projekt utifrån nyindustriali se ringen i Norrbottens och Västerbottens län så att anslutning till elnätet eller abonnemangsökning blir effektiv och underlättar investeringar för elektrifie ringen och den gröna omställningen. Myndigheten ska även fortlöpan de iden ti fiera behov av regelutveckling.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om elnät har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen un der de senaste åren. Senast tog utskottet ställning till sådana förslag våren 2023, när flera var likalydande med eller snarlika de nu aktuella (bet. 2022/23:NU9). Utskottet avstyrkte yrkandena bl.a. med hänvisning till att det vid tidpunkten, liksom nu, pågick ett omfattande arbete i Svenska kraftnäts regi med att hantera ett trans missionsnät som är i behov av förnyelse, samtidigt som affärs verket ge nom för anslutningsprojekt och systemförstärkningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill hävda att det råder en bred politisk samsyn om att samhällets ökade behov av leveranssäker el med god försörj nings trygghet kräver en om fattande utbyggnad av både elpro duk tions ka paciteten och elnätsinfrastruktu ren. Even tuella oenigheter tycks kretsa mer kring produktionsfor merna än kring nöd vändigheten att kunna överföra el mellan producenter och kon su menter. Med detta dock inte sagt att det inte kan uppstå markan vänd nings konflikter exempelvis i sam band med att kraftledningar måste tillåtas ta plats i land skapet och i när heten av människors och djurs livsmiljöer.

Utskottet kan konstatera att det pågår ett intensivt arbete med att genomföra ny- och reinvesteringar i det svenska transmissionsnätet i Svenska kraftnäts regi. Samtidigt kan utskottet, liksom Riksrevisionen, slå fast att Svenska kraft nät inte har kunnat bygga ut transmissionsnätet i den takt som planerats efter som överklaganden och omtag inom ramen för tillståndsprocesserna har för hindrat genomförandet enligt den tänkta tidsplanen. Utskottet noterar här ock så att regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det finns en bety dande risk för att Svenska kraftnät framöver inte kommer att kunna ge nomföra åtgärder i den takt som behövs och att ytterligare åtgärder därför krävs från regeringen och andra aktörer för att underlätta myndighetens ut bygg nad av trans mis sionsnätet.

Utöver det som utskottet har redovisat om åtgärder för att förkorta till stånds pro cesser vill utskottet också påminna om att riksdagen på förslag av regeringen har avsatt ett särskilt anslag för en utökad energiplanering som bl.a. syftar till att stärka och samordna energiplaneringen på lokal, regional och na tio nell nivå och investeringar i elproduktion, eldistribution och ökad elan vänd ning i näringslivet därigenom ska gå i takt både geografiskt och tids mäs sigt.

Energimarknadsinspektionen har i upp drag att utreda och ta fram en metod för att hantera och använda nätut veck lingsplaner i energi planeringssyfte, dvs. skapa transparens och dialog i relevanta planerings processer och ange vilka nätinvesteringar som krävs för att kunna ansluta ny produktionskapacitet och ny last.

När det gäller frågor om sådana elnät som inte behöver tillstånd enligt el lagen (icke koncessionspliktiga nät, IKN) vill utskottet hänvisa till de ut ökade undantagsmöjligheter som har införts i den s.k. IKN-förordningen och till att det pågår beredning inom Regeringskansliet av förslag om ytterligare sådana un dantag.

Ett förändrat klimat och en orolig nära omvärld accentuerar betydelsen av ett elnät som är robust och som kan stå emot olika former av attacker och extrema vädersituationer. I sammanhanget instämmer utskottet i det som an förs om detta i en av motionerna. Utskottet anser dock att frågan till stor del har tagits om hand av Försvarsberedningen, som bl.a. har lyft fram att det för stärkta skyd det i vissa delar av elnätet behöver utvecklas ytterligare och att det finns behov av att minska elnätets sårbarhet, exempelvis genom att förstärka ka pa citeten för ökad redundans och se över förutsättningarna för lokal pro duk tion och distribution av el.

Med anledning av att kraftförsörjningssituationen i norra Sverige lyfts fram i en av motionerna vill utskottet avslutningsvis nämna att Energi mark nads in spektionen har i uppdrag att ge nomföra pilotprojektet Norra Sverige där myn dig heten skapar en plattform för dialog om elmarknadens regelverk med regio nalt verksamma aktörer. Vidare syftar projektet till att främ jar integration av flexibilitet i rele vanta projekt utifrån nyindustriali se ringen i Norrbottens och Västerbottens län så att anslutning till elnätet eller abonnemangsökning blir effektiv och under lättar inves teringar för elektrifie ringen och den gröna om ställ ningen.

Sammanfattningsvis anser utskottet inte att det finns anledning för riks da gen att vidta några åtgärder med anledning av de förslag som behandlas i det ta avsnitt.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Nätanslutning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som gäller nät an slut ning med hän visning bl.a. till att nätanslutningsfrågor har varit föremål för ett antal utredningar under det senaste året och till principen om att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader som an slut ningen orsa kar.

Jämför reservation 15 (S, V, MP) och 16 (C).

Motionerna

Elektrifieringen av samhället är en historisk strukturomvandling som är av gö ran de för en framgångsrik klimatomställning, slås det fast i partimotion 2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C). För att lyckas med klimat om ställningen i tid anser motionärerna att det bl.a. krävs en betydligt snabbare utbyggnad av energiproduktionen än vad som tidigare har förutsetts. De anser att det även fortsättningsvis bör finnas statlig finansiering för anslutningar av stora fossilfria kraftproduktionskällor till elnätet. I yrkande 17 begärs ett till kän na givande med den inriktningen.

Rickard Nordin m.fl. (C) begär i kommittémotion 2023/24:2453 yrkan de 66 ett tillkännagivande om att öka transparensen i köerna för anslutning till stamnät och regionnät för både producenter och konsumenter, samt säkerställa att hänsyn tas till projektmognad vid tilldelningen av kapacitet för att inte denna ska bokas på speku la tion. Motionärerna konstaterar att det finns många ansökningar om att få ansluta till region- och stamnätet men att dagens system, som utgår från att den som står först i kön får ansluta först, hämmar dessa möj ligheter. Kötider, plats i kön och andra parametrar är dock dolda, vilket för svårar för företagen. Åtgärder för ökad transparens är avgörande för att öka tempot i om ställ ningen och tydliggöra förutsättningarna för de berörda före tagen.

Sverige behöver fullfölja utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften, fram hålls det i kommittémotion 2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S). Enligt motionärerna kan den havsbaserade vindkraften ge en kraftigt ökad energiproduktion, särskilt i de södra delarna av landet. Mot den bakgrunden föreslås i yrkande 11 ett till kännagivande om att fortsätta Svenska kraftnäts pla nerade insatser för anslutning av havsbaserad vindkraft.

Bakgrund och pågående arbete

Översyn av regleringen av avgifter på el- och naturgasområdena

I mars 2022 gav regeringen en särskild utredare uppdraget att se över reglerna om de avgifter som elnäts- och naturgasföre tagen tar ut för att ge tillgång till nät och annan infrastruktur (dir. 2022:20). Syftet med utredningen var att åstad komma ett regelverk som är förenligt med elmarknadsdirektivet respek tive gasmarknadsdirektivet. Vidare var syftet att på ett tydligt sätt ta till vara kun der nas intressen och nätföretagens roll i utvecklingen och utbygg naden av el- och naturgasnäten i Sverige för att på bästa sätt kunna möta nuvarande och fram ti da utmaningar.

Uppdraget redovisades i oktober 2023 i betänkandet Ett förändrat regelverk för framtidens el- och gasnät (SOU 2023:64). I betänkandet finns vissa förslag om att upphäva bestämmelser om undantag och nedsättningar av anslutnings- och överföringsavgifter som enligt utredningens konsekvensanalys kommer att innebära försämrade ekonomiska förutsättningar för den småskaliga elpro duktionen.

Utredningsbetänkandet skickades ut på remiss i november 2023 med sista svarsdatum den 5 februari 2024.

Vindkraft i Tidöavtalet

Enligt överenskommelsen mellan Sverigedemo kra terna, Moderaterna, Krist-demokraterna och Liberalerna (det s.k. Tidöavtalet) har vindkraft en viktig plats i energimixen men ska byggas på konkurrensneutrala villkor och med hän syn till miljön och lokala intressen. Det slås vidare fast att planen att låta el nätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslut ning ar stoppas. I avtalet anges det också att principen om att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska upprätthållas även till havs. Utöver detta innehåller överenskommelsen en skrivning om att det vid tidpunkten pågående uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten att utre da frågor om exklusivitet för anläggande av vindkraftsparker be höver bred das till Svens ka kraftnät. Utgångspunkten ska vara att alla pro duk tionsslag bär sina egna kostnader.

Svenska kraftnät om anslutningar eller om utökat abonnemang

I slutet av februari 2023 redovisade Svenska kraftnät ett regeringsuppdrag om hanteringen av förfrågningar om anslutning eller om utökat abonnemang. Affärs verket bedömde att hanteringen visserligen är ändamålsenlig men att det finns utrymme för att utveckla den. Analysen visar att det juridiska ramverket är tydligt i fråga om anslutningsplikten och krav på objektiva och icke-dis kri minerande och i övrigt skäliga villkor för att ansluta till elnätet. Däremot är det inte möjligt att införa andra styrande parametrar, t.ex. sam hälls- eller miljö nytta, eftersom det enligt affärsverket saknas utrym me för detta i både svensk och europeisk lagstiftning. Rapporten visar dock att det finns viss för bätt rings potential för att hanteringen ska bli effektivare. Det handlar bl.a. om att höja kravet på mognadsgraden vid ansö kan om anslut ning till stam nätet och om att tillåta att anslutningar som ryms inom det be fint liga nätet an sluts medan an slut ningar som kräver förstärknings åt gärder får vänta. Ytter ligare förbätt rings åtgärder är att villkora ka pa citet för att minska beroen den och kon flikter och att se över möjlig heten att införa intressentpooler för aktö rer som vill ansluta till nätet på land. Affärsverket konstaterar också att utma ning en med dagens pro cess ligger i att hantera konflikter och beroen den på ett effek tivt sätt till sam mans med anslu tan de parter.

Utredning om prövning av havsbaserad vindkraft

I maj 2023 beslutade regeringen om direktiv till en särskild utredare att ana lysera hur regelverket för användning av havsområden vid etablering av vind kraft kan förbättras och hur tillståndsprövningen av vindkraft i Sveriges eko nomiska zon kan bli mer effektiv och tydlig (dir. 2023:61). I utrednings direk tivet slås det bl.a. fast att det krävs anslutning till elnätet för att kunna ta vara på den el som produceras genom havs baserad vindkraft. Förutsätt ning arna för elan slut ning har följaktligen stor påverkan på vilket projekt som kan etableras inom ett visst område och inom vilken tidsrymd. Möjligheten att ingå avtal om an slut ning med Svenska kraftnät inom rimlig tid kan vara ett sådant kriterium som i något skede skulle behöva uppfyllas för att bibehålla ensamrätt till ett område. I nuläget ingår Svenska kraftnät avtal om anslutning till elnätet först efter det att verksamhetsutövaren har fått tillstånd till verksamheten.

Utredaren ska därför bl.a. analysera hur ensamrätt till etablering av vind kraft i ett område i allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon bör regle ras, inklusive vilka kriterier sökanden måste uppfylla för att få och bibehålla en så dan ensamrätt. Utredaren ska också ta ställning till hur villkor för ensamrätt till etablering av vindkraft bör fastställas och hur övriga allmän na intressen kan tillgodoses.

Utredningen ska redovisa sitt resultat senast den 28 juni 2024.

Effektivare process för anslutning till transmissionsnätet

Som har redovisats tidigare i betänkandet slutredovisade Svenska kraftnät i slu tet av januari 2024 ett regeringsuppdrag att utreda möjligheter och principer för hur anslutningsprocessen till stamnätet kan effektiviseras (rap po r ten Effek tivisering av processen för anslutning till trans missions nätet). Svenska kraftnät redovisar en rad förslag som syftar till att effektivisera anslut nings processen till stamnätet. Bland annat utreds möj lig heten att ge en anslutande part som kan erbjuda systemnytta, eller vars anslut ning ryms inom det be fint liga nätet, förtur vid anslutning till stamnätet. Svenska kraftnät publi cerar även rekom men dationer till nätföretag om hanteringen av anslut nings ärenden.

I rapporten undersöks bl.a. en princip om förtur för anslutningar vars effekt redan ryms inom befintligt nät, under förutsättning att endast en begränsad nega tiv påverkan för den aktör vars anslutning inte ryms inom befintligt nät kan säkerställas. Syftet är att undvika att stora reservationer av kapacitet i nä ten blockerar anslutningar som annars skulle kunna genomföras.

Svenska kraftnät presenterar också ett förslag på en åtgärd som ska kunna möjliggöra snabbare anslutning av elproduktion i områden som har eller kan få brist på el. Eftersom det finns ett stort behov av att snabbt tillföra mer el produktion anser Svenska kraftnät att det är motiverat att ge förtur för till kom mande elproduktion där den konkurrerar med tillkommande förbruk ning om kapacitet i nätet.

Svenska kraftnät beskriver också i rapporten möjligheten att snabbare få till kapacitet där det i dag finns begränsningar genom villkorade avtal, vilka kan tillåta både ökade effektuttag (förbrukning) och inmatning (elproduktion) utan att invänta nätförstärkningar.

Den första delen av regeringsuppdraget – Komplettering av Svenska kraft näts Vägledning för anslutning till stamnätet avseende ökade krav på mog nadsgrad och krav på informationsdelning samt promemoria gällande för änd ringar i vägledningen – redovisades den 31 december 2023.

Energimarknadsinspektionen om nya föreskrifter om anslutningsavgifter för el och naturgas

I mitten av februari 2024 initierade Energimarknadsinspektionen ett projekt för att ta fram föreskrifter och allmänna råd om anslutningsavgifter för el och na turgas, detta med hänvisning till att det efter den s.k. Tysklandsdomen, en dom från 2021, inte längre är tillåtet för länder inom EU att detaljreglera an slut ningsavgifter för el och naturgas i lag. Vidare konstaterar myndigheten att för slagen om lagändringar från den tidigare refererade utredningen Ett för ändrat regelverk för framtidens el- och gasnät (SOU 2023:64) kan påverka utform ningen av anslutningsavgifter för el och natur gas. I utredningen föreslås bl.a. att ett antal bestämmelser i ellagen upphävs eller omformuleras och del vis ersätts med föreskrifter. Trots att lagändringarna ännu inte har be slu tats ser Ener gimark nads in spek tionen det som nödvändigt att påbörja arbe tet med att ta fram dessa föreskrifter för att fullgöra uppgifterna enligt el- och gas mark nadsdirektiven.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 tog utskottet ställning till ett antal motionsyrkanden om bl.a. an slut ning av vindkraftsparker till stamnätet (bet. 2022/23:NU9). Utskottet av styrkte mo tio ner na bl.a. med hänvisning till att Svenska kraftnät överväger flera olika alter nativa lösningar för detta. Utskottet påminde också om att en särskild utredare vid den aktuella tidpunkten hade i uppgift att se över reglerna om de avgifter som elnäts- och naturgasföretagen tar ut för att ge tillgång till nät och annan infra struktur.

Utskottets ställningstagande

Frågor om anslutning till stamnätet har varit föremål för ett antal utred ningar under det senaste året. Svenska kraftnät har nyligen slutrapporterat ett uppdrag om möjligheter och principer för att effektivisera anslutningsprocessen till stamnätet. I rapporten undersöks bl.a. en princip om förtur för anslutningar vars effekt redan ryms inom befintligt nät, under förutsättning att endast en begränsad negativ påverkan för den aktör vars anslutning inte ryms inom be fintligt nät kan säkerställas. Syftet är att undvika att stora reser va tioner av ka pacitet i näten blockerar anslutningar som annars skulle kunna genomföras. Den första delen av regeringsuppdraget redovisades den 31 de cember 2023 och behandlade bl.a. frågor om ökade krav på anslutnings projektens mognads grad och krav på informationsdelning.

En särskild utredare har därtill haft regeringens uppdrag att se över regler ingen av olika avgifter på el- och naturgasmarknadsområdena. Bland de avgif ter som har berörts återfinns de som en elproducent måste betala för att få an sluta sig till ett befintligt elnät. Uppdraget redovisades i oktober 2023 och var ute på remiss till början av februari 2024. Därefter har Energimark nads inspektionen inlett ett arbete med att ta fram föreskrifter och allmänna råd om an slutningsavgifter för el och na turgas med hänvisning till att det inte längre är tillåtet för länder inom EU att detaljreglera sådana an slut nings avgif ter i lag.

Eftersom anslutningsfrågor inte sällan handlar om att ansluta större vind kraftsparker till stamnätet vill utskottet även påminna om att det för när va ran de pågår en utredning av hur regelverket för användning av havsom råden vid etablering av vind kraft kan förbättras bl.a. med hänvisning till att förutsätt ningarna för elan slut ning har stor påverkan på vilket projekt som kan etableras inom ett visst område och inom vilken tidsrymd. Utredaren ska bl.a. analysera hur ensamrätt till etablering av vind kraft i ett område i allmänt vatten och i Sve riges ekonomiska zon bör regle ras, inklusive vilka kriterier sökanden mås te uppfylla för att få och bibehålla en så dan ensamrätt. Utredaren ska också ta ställning till hur villkor för ensamrätt till etablering av vindkraft bör fastställas och hur övriga allmän na intressen kan tillgodoses. Utredningen ska redovisa sitt resultat i juni 2024.

När det avslutningsvis gäller frågor om statliga subventioner till anslutning av nya kraftproduktionsanläggningar är utskottets principiella inställning att så dana kostnader ska bäras av respektive anläggning oavsett vilken typ av pro duktion som avses. Någon särbehandling av något specifikt kraftslag i detta av seende är således inte aktuell, och principen om att den som ansluter till el nätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska alltså upprätthållas även när det gäller t.ex. havsbaserade vindkraftsparker.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Vissa avgiftsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om dynamiska nätavgifter. Ut skottet hänvisar till att alla elnätsföretag ska ha infört tidsdif fe ren tie rade nättariffer som inkluderar en effektbaserad avgift senast den 1 ja nu ari 2027.

Jämför reservation 17 (MP).

Motionen

I kommittémotion 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. yrkande 33 begärs ett till kän nagivande till regeringen om dynamiska nätavgifter som främjar flexi bi litet och smart energianvändning. Detta skulle ge incitament att styra el an vändningen till timmar när kapaciteten i elnäten är god. Motionärerna fram håller att kostnaderna för att stimulera sådan efterfrågeflexibilitet är relativt små. Ofta krävs endast en enkel styrutrustning som är betydligt billi gare än att in vestera i exempelvis en ny värmepump eller utbyggnad av elnätet.

Bakgrund och pågående arbete

Översyn av regleringen av avgifter på el- och naturgasområdena

Som har redovisats tidigare i betänkandet har en särskild utredare haft i uppgift att se över reglerna om de avgifter som elnäts- och naturgasföretagen tar ut för att ge tillgång till nät och annan infrastruktur (dir. 2022:20). Uppdraget redovi sades i oktober 2023 i betänkandet Ett förändrat regelverk för fram ti dens el- och gasnät (SOU 2023:64).

Utredningsbetänkandet skickades ut på remiss i november 2023 med sista svarsdatum den 5 februari 2024.

Effekttariffer

I stället för att basera nätavgiften på mängden överförd energi kan man låta effekten (dvs. energiuttag per tidsenhet) påverka avgiften. Det går därmed att åstad komma en styrning av effektuttaget så att det blir möjligt att utnyttja elnäten på ett mer effektivt sätt genom att jämna ut belastningen och sänka effekt top parna. Därigenom blir det också möjligt att ansluta fler kunder till det befint liga nätet. I vissa fall kan sådan styrning vara tillräcklig för att lösa kapa citets bristen i ett nät. I andra fall krävs utbyggnad, men fram till att ut bygg naden kom mit till stånd kan problemet minskas om belastningen i nätet jämnas ut.

Den 2 oktober 2018 beslutade regeringen om en ändring i elförordningen (2013:208) som innebär att Energimarknadsinspektionen får meddela före skrif ter om hur nättariffer ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet. Energimarknadsinspektionen har därefter beslutat om att alla el näts företag ska ha infört nättariffer som inkluderar en effektavgift senast den 1 januari 2027 (EIFS 2022:1). En effekttariff (även kallat effekttaxa, effekt abon nemang och effektdebitering) är en nättariff där minst en av de rörliga avgifterna är en avgift för den effekt som används, dvs. den mängd el som för brukas per timme. Effektavgiften ska baseras på den enskilda kundens an vändning av elnätet och den sammanlagda belastningen på elnätet. Den ska ock så vara tidsdifferentierad (tidsindelad). Det betyder att den ska vara olika hög vid olika tider för att återspegla hur belastningen på elnätet varierar över tid.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 avstyrkte utskottet motionsyrkanden om vissa elmarknads rela te rade avgiftsfrågor (bet. 2022/23:NU9), varav ett var likalydande med yrkan de 33 i motion 2023/24:1527 (MP). Utskottet hänvisade till den då på gående ovan nämnda översynen av regleringen av avgifter på el- och natur gas områdena.

Utskottets ställningstagande

Ökade incitament att styra effektuttag på ett effektivt sätt till gagn för kraft systemet och för enskilda elkonsumenter kan i många fall kräva en an pass ning av avgiftsstrukturerna. Utskottet kan konstatera att det har gjorts en översyn av vissa avgifter på el- och gasnätsområdena som var ute på remiss till början av februari 2024. Utöver detta vill utskottet påminna om att Energi mark nads inspektionen har beslutat om att alla elnäts företag ska ha infört tids diffe ren tierade nättariffer som inkluderar en effekt av gift senast den 1 januari 2027. Mot bakgrund av detta anser utskottet inte att det finns anled ning för riksdagen att bifalla för slaget om dynamiska nätav gif ter. Yrkandet avstyrks därmed.

Gotlands elförsörjning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om Gotlands elförsörjning. Ut skot tet hänvisar till att Svenska kraftnät har beslutat om att bygga en ny transmissionsnätsförbindelse mellan Gotland och fastlandet.

Jämför reservation 18 (V, C).

Motionerna

Gotland är det enda län som inte är anslutet till det svenska stamnätet, kon sta teras det i kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C). Bris tan de överföringskapacitet i de befintliga regionnätskablarna till fastlandet har inne burit stora begränsningar för utbyggnaden av vindkraft, solceller och in du stri satsningar. Motionärerna konstaterar att det nu finns ett beslut från Svenska kraftnät att bygga två nya kablar till 2031 på totalt 440 kilovolt (kV), vilket är ett steg i rätt riktning, men ser det ändå som angeläget att byggandet av en tredje elkabel till Gotland påskyndas för att säkerställa öns elförsörjning och ska pa för ut sättningar för omställning till ett klimatsmart samhälle. I yrkan de 95 begärs ett tillkännagivande med den innebörden.

Ann-Sofie Lifvenhage (M) konstaterar i motion 2023/24:2225 att elav brot ten fortsätter att drabba Gotland och problemen såväl för näringslivet som för de boende har varit återkommande de senaste åren. Därför begär motio nären ett tillkännagivande om att det bör initieras ett aktivt arbete för att över väga hur man kan säkra elförsörjningen till Gotland.

Bakgrund och pågående arbete

Svenska kraftnät kom för några år sedan fram till slutsatsen att en förväntad el förbruk nings ökning innebär att en ny kraftöverföringsförbindelse blir nöd vän dig runt 2030. Mot denna bakgrund initierade Svenska kraftnät i februari 2021 en nät utred ning om elförsörjningen till Gotland.

Även i ett regleringsbrev till Svenska kraftnät som regeringen beslutade om i juni 2022 angavs att affärsverket i en särskild redovisning bl.a. ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits eller som planeras för att säkerställa en lång siktigt robust elförsörjning för Gotland. Den särskilda redovisningen över läm na des till Regeringskansliet i oktober 2022. Av redovisningen fram gick bl.a. att det i januari 2022 hade inletts ett arbete med att ta fram en ny systemstudie över nät- och produktionssystemet i sydöstra Sverige, inklusive matningen till Gotland. Studien berör flera delar som alla har stor påverkan både på Gotlands framtida försörjningssäkerhet och på kraftsystemet som helhet, däribland

– en ny elförbindelse till Gotland

– nya landbaserade för nybara produktionsanlägg ningar i de två sydligaste elområdena (3 och 4)

– tre havsbaserade vind krafts anläggningar i elområdena 3 och 4

– förnyelse behov av fem äldre 400 kV- ledningar längs östkusten (mellan Norr köping och Lund)

– behov av nya trans missionsnätsledningar i utredningsområdet för att ta emot prog nos tiserad lokal samt land- och havsbaserad elproduktion.

Systemstudiens mål är att utreda de samhällsekonomiska förutsättningarna för åtgärderna och finna eventuella beroenden och begränsningar dem emellan.

I regleringsbrevet för 2023 fick Svenska kraftnät sedan i uppdrag att inom ramen för sina uppgifter utvidga transmissionsnätet till att även omfatta Got land.

I maj 2023 beslutade styrelsen för Svenska kraftnät om en ny kraft för bin delse till Gotland. Den kommer att utgöras av två 220 kV under vattens kablar för växelström och beräknas vara i drift 2031. Som bak grund till beslutet an gavs att förutsättningarna på Gotland har förändrats markant de se nas te åren och att kraven på en robust, trygg och mer driftssäker elförsörjning har ökat. Vidare framhölls att omställningen till en koldioxidneutral industri på Gotland innebär en kraftigt ökad efterfrågan på el redan till början av 2030-talet. Detta tillsammans med en utökad vindkraftsproduktion anges vara viktiga driv kraf ter bakom en ny transmissionsnätsförbindelse mellan Got land och fast lan det.

Svenska kraftnät kommer att utreda olika alternativa lokaliseringar för an slutningen av kablarna, både på fastlandet och på Gotland. Sträckningen för kab larna bestäms först efter samråd med myndigheter, fastighetsägare och när boende. Samrådet planeras att hållas under 2024.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 behandlade utskottet senast motionsyrkanden om Gotlands fram tida elförsörjning och då främst med fokus på frågor om att sammanlänka öns kraftsystem med transmissionsnätet (bet. 2022/23:NU9). Utskottet av styrk te de då aktuella förslagen främst med hänvisning till att det vid den aktuella tid punkten pågick en systemstudie över nät- och produktionssystemet i syd östra Sverige som berörde flera aspekter som alla har stor påverkan både på Gotlands framtida försörjningssäkerhet och på kraftsystemet som helhet. Vi dare påminde utskottet om att Svenska kraftnät hade i uppdrag av regeringen att utvidga transmissionsnätet till att även omfatta Gotland.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att frågan om Gotlands elförsörjning har varit aktuell under ett antal år. Eftersom förutsättningarna på Gotland har förändrats mar kant under de senaste åren och kraven på en robust, trygg och mer drifts säker elförsörjning har ökat välkomnar utskottet att Svenska kraftnäts sty relse i maj 2023 beslutade om en ny transmissionsnätsförbindelse till Gotland. En ny för bindelse ökar också förutsättningarna för Gotland att bidra med mer vär de full för nybar el från bl.a. vindkraft till fastlandskonsumenter och för mer elintensiv industri att etablera sig på ön eller att utvidga sin verksamhet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet inte att det behövs något ut ta lande från riksdagen om Gotlands framtida energiförsörjning i linje med vad som föreslås i motionerna. Dessa avstyrks således.

Vissa övriga elmarknadsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett antal övriga elmarknadsrelaterade motionsyr kan den. Dessa handlar t.ex. om redovisning av effektkostnader på el konsumenternas fakturor, viltanpassad röjning av kraftlednings ga tor, riksintresseförklaring av stamnätet och om ett förändrat upp drag för Svenska kraftnät.

Jämför reservation 19 (MP).

Motionerna

Linus Lakso m.fl. (MP) anför i kommittémotion 2023/24:1527 att kost na den för effekt tydligt ska framgå för kunden. Motionärerna framhåller att med exis terande teknik kan exempelvis laddning av elfordon och uppvärm ning av hus med värmepumpar förläggas till tider då priset på el är lågt och till gäng ligheten i nätet god. Tydliga upp gifter om effektkostnader skulle un der lätta för elkun der att vara flexibla. I yr kande 34 begärs därför ett tillkänna givande om att kun dens kostnader för effekt bör redovisas tydligt.

Tomas Kronståhl m.fl. (S) efterfrågar i motion 2023/24:1964 ett till kän na givande till regeringen om att utreda en ändring i svensk lagstiftning som för bättrar de eko nomiska vill koren för produktion och konsumtion av förnybar energi i ko operativ form. Motionärerna anser att energiproduktion i kooperativ form skul le kunna vara en viktig pusselbit för den småskaliga pro duk tio nen av förnybar energi samt kunna få fler att intressera sig för och in vestera i solel och/eller vindkraft tillsammans med andra.

Reglerna för hur företag kan reservera el lyfts fram i motion 2023/24:1998 av Linnéa Wickman och Sanna Backeskog (båda S). De menar att en vä sentlig komponent i kapacitetsbristen är att större industrier och företag kan re ser vera kraft i elnätet för tänkbara behov i framtiden. Motionärerna begär i yrkan de 2 därför ett tillkännagivande om att regelverket för hur företag kan reservera el för en even tu ell framtida expansion bör ses över.

Utan närmare motivering föreslår Lars Engsund (M) i motion 2023/24:2539 yrkande 3 ett tillkännagivande om att överväga att genomföra hela eller delar av Klimaträtts ut red ningen där elstamnätet förklaras som riks intresse och förorda luftled ningar för stamnätet, vilket är snabbast och bil li gast. Vidare konstaterar motionären att det inte är någon som har huvudan svaret för helheten och långsiktigheten för den svenska energi infra strukturen. Motionären anser att helhetsansvaret behöver omfatta såväl el nät som lång siktig produktionskapacitet ur ett systemperspektiv där för del ningen av pla ner bar och väderberoende produktion ges en optimal mix för elsyste met. I yrkan de 4 begär motionären ett tillkännagivande till regeringen om att över väga att ge Svenska kraftnät ett förtydligat och delvis nytt uppdrag med fokus på an svaret för Sveriges långsiktiga elförsörjning samt mandat att vara till ståndsmyn dig het för lokalisering av nya kraftkällor.

Det finns ca 140 000 hektar kraftledningsgator i Sverige som är bredare än fem me ter, konstaterar Mikael Larsson (C) i motion 2023/24:836. Motionären fram håller att dessa rätt utnyttjade skulle kunna fungera som en bety dande fo der resurs för älg och övrigt hjortvilt. Genom att ändra hur man röj er gyn nar man viltstammarna, som får mera att äta, och skadorna på an grän sande skogs planteringar och jordbruksmark blir mindre. Motionären före slår ett till kän na givande till regeringen om att staten genom Svenska kraftnät ska initiera pro jekt om att viltanpassa breda kraftledningsgator.

I motion 2023/24:1243 av Martina Johansson (C) yrkande 3 begär mo tio nären att gränsen för när elen från solceller är för eget bruk och när man räk nas som producent ses över för en ökad flexibilitet.

Bakgrund och pågående arbete

Översyn av Svenska kraftnäts uppdrag

I en av motionerna berörs frågor om Svenska kraftnäts uppdrag. Här bör på minnas om den tidigare omnämnda översynen av myndigheternas uppgifter och ansvar inom energiområdet (KN2023/03329). Översynen omfattar bl.a. reger ingens styrning av Svenska kraftnät, som har en central roll i att utveckla elsys temet och transmissionsnätet i förhållande till de behov som följer av ener giom ställ ningen och elektrifieringen. Över synen, i den del som gäller Svenska kraft nät, redovisades den 20 oktober 2023, och enligt den skrivelse från reger ingen som utskottet behandlar i detta ärende bereds översynen inom Reger ings kansliet. Uppdraget ska slut redovisas senast den 29 mars 2024.

Transmissionsnätet som riksintresse

Av 3 kap. 8 § miljöbalken framgår att mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för t.ex. energidistribution så långt som möjligt ska skyd das mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar, och områden som är av riksintresse för dessa ska skyd das mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av dem.

Klimaträttsutredningen har framfört uppfattningen att en effektiv tillämp ning av bestämmelserna om områden av riksintresse i 3 kap. miljöbalken och plan- och bygglagen är beroende av att områden av riksintresse för energi distribution upp dateras och lägesredovisas kontinuerligt. Utred ningen anser att uppda terade områden av riksintresse för energidistri bution, åtminstone när det gäller elnät, är avgörande för att elnät av nationell betydelse ska kunna upprätthållas och byg gas ut på ett effektivt sätt. Som har redovisats tidigare i betänkandet fort sätter regeringen beredningen av Klimaträtts utred ningens för slag i fråga om elnät.

I slutet av januari 2024 föreslog Myndigheten för samhällsskydd och bered skap med stöd av sitt riksintressemandat att samtliga ledningar och sta tioner i transmissionsnätet för el samt ledningarna i distributionsnätet för el mellan fast landet och Gotland med tillhörande stationer ska utgöra områden som är av riksintresse eftersom de behövs för totalförsvarets anlägg ningar. Förslaget är skickat på remiss till Boverket och samtliga riks intres semyn dig heter och länsstyrelser.

Förbättrad tillgång till mätvärden

I början av mars 2024 presenterade Energimarknadsinspektionen en rapport med förslag som syftar till att underlätta delning av mätvärden och därigenom även att främja flexibilitet (Ei R2024:03 Säker och effektiv tillgång till mät värden på den svenska slut kunds marknaden). Förslagen härrör från ett upp drag från reger ingen om hur Sverige ska uppfylla reglerna i EU:s genom förande för ordning om tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter. Elkun der na har re dan i dag möjlighet att se och dela sina mätvärden, men med den nya genom förande förordningen och Energimark nads inspektionens förslag om dess til lämp ning i Sverige bedömer inspektionen att elkundernas möjligheter att en kelt och säkert ladda ned sina egna mätvärden i ett användbart format från el näts före ta gens internet baserade kund portaler kommer att förbättras. Den na möjlighet kommer även att inklu dera effektmätvärden.

Av rapporten framgår också att Energimarknadsinspektionen har ett be myn digande att utfärda föreskrifter om nätföretagens fakturainformation en ligt 33 § för ordningen (2022:585) om elnätsverksamhet. I samband med att ge nom för ande förordningens krav träder i kraft kommer myndigheten att un der söka om det finns behov av att reglera hur mätvärden ska visas på nät före tagens fak turor. Syftet är att säkerställa att även slutkunder som inte använder digitala medier ska få relevant information om de mätvärden som fakturan ba se ras på.

Interpellation om viltanpassad röjning av kraftledningsgator

I slutet av september 2023 besvarade statsrådet Ebba Busch en interpellation från Mikael Larsson (C) om viltanpassad röjning av kraftledningsgator (ip. 2023/24:14, prot. 2023/24:11) som till stor del sammanföll med den här ak tu ella motion 2023/24:836 från samma ledamot.

Statsrådet anförde bl.a. följande i sitt svar:

I skötseln av kraftledningsgatorna finns ganska många intressen att värna och ta hänsyn till. Bl.a. finns intresset av att gynna vilt och den biologiska mångfalden – båda delar. En ökad foderproduktion kan i vissa fall gå att kombinera med att gynna den biologiska mångfalden, men i andra fall är det motstående intressen. Den regelbundna röjningen av kraftlednings ga torna innebär att det försvinner viltbete under ett antal år. Samtidigt har det visat sig att de öppna ytorna i kraftledningsgatorna är positiva för vissa ho tade arter och därmed också för den biologiska mång falden. Eftersom för utsättningarna längs våra kraftledningsgator skil jer sig åt är det viktigt att rätt skötselåtgärder vidtas i rätt miljö, där vilt anpassning kan vara lämp lig att tillämpa i vissa fall.

Jag vill även nämna att Affärsverket svenska kraftnät, tillsammans med andra aktörer, har arbetat med att utvärdera och sammanställa olika typer av skötselmetoder. Under 2019–2021 genomförde Affärsverket svenska kraft nät ett projekt tillsammans med Södra Skogsägarna, Sveriges lant bruks universitet (SLU) och Ecogain, vilket resulterade i rapporten Skötsel för ökad biologisk mångfald och ekosystemtjänster i kraftled ningsgator. I den rapporten redogörs för vilka olika skötsel metoder, bl.a. viltanpassning, som kan vara användbara.

Regeringen kommer att fortsätta att följa det pågående arbetet hos Svens ka kraftnät.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsförslag om kooperativ energiproduktion avstyrktes av skatteutskottet våren 2022 (bet. 2021/22:SkU15). Skatteutskottet hänvisade till att det våren 2021 hade avstyrkt motionsförslag om att rikta tillkännagivanden till reger ingen om nya inslag i lagstiftningen om energiskatter eller om allmänna princi per vid utformningen av energibeskattningen (bet. 2020/21:SkU20).

Yrkandet i motion 2023/24:1243 (C) har utskottet avstyrkt vid åt skil liga till fällen under de senaste åren, senast våren 2023 (bet. 2022/23:NU9).

Utskottets ställningstagande

I en av motionerna betonas vikten av att elkunderna har tillgång till tydliga uppgifter om effektkostnader för att underlätta deras möjligheter att vara flex ibla i sin elanvändning. Här vill utskottet dels påminna om det som har redo visats tidigare i betänkandet om att Energimarknadsinspektionen har be slu tat om att alla elnätsföretag ska ha infört nättariffer som inkluderar en effekt avgift senast den 1 januari 2027. För att en effektbaserad tariff ska ha po sitiv in ver kan på elkundernas beteende och därmed bidra till att avlasta el nätet krävs det att elkunderna har tillgång till uppgifter om sina kostnader för ef fekt och om hur dessa kostnader varierar över tid. Här kan utskottet konstatera att Energi marknadsinspektionen nyligen har presenterat en rapport med för slag som syf tar till att underlätta delning av mätvärden – inklusive effekt mät värden – och där igenom även främja flexibilitet, samt att myndig he ten har för avsikt att under söka om det finns behov av att reglera hur mätvärden ska visas på nät före tagens fakturor.

Utskottet har tidigare i betänkandet redovisat att Energimyndigheten nyli gen har fått i uppdrag av regeringen att se över frågor med koppling till s.k. ener gigemenskaper som exempelvis kan drivas i kooperativ form som en eko nomisk förening. Uppdraget kommer att redovisas under hösten 2024, och dess förinnan ser utskottet ingen anledning för riksdagen att ställa sig bakom några förslag som gäller de eko nomiska vill koren för produktion och konsum tion av förnybar energi i ko operativ form. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att i den händelse den nyssnämnda utredningen utmynnar i för slag som på något sätt gäller skatterelaterade frågor faller dessa inom skat te utskottets beredningsområde. Detta kan sannolikt också anses gälla förslaget i en av motio ner na om gränsdragningen mellan begreppen producent och kon su ment i samband med solelproduktion som – trots obefintlig mo tivering – möj ligen har någon form av skatterättslig koppling.

Beträffande det som anförs i en av motionerna om helhetsansvaret för lång siktigheten i den svenska energiinfrastrukturen och om Svenska kraftnäts upp drag vill utskottet påminna om att det pågår en översyn av myndigheternas upp gifter och ansvar inom energiområdet som ska slutredovisas senast den 29 mars 2024. Innan regeringen har tagit ställning till utredningens förslag bör riks da gen inte agera i frågan.

När det avslutningsvis gäller förslaget om viltbete i kraftledningsgator hän visar utskottet till det tidigare refererade arbete som Svenska kraftnät har genom fört tillsammans med olika aktörer och till det faktum att just skötsel för att gynna viltbete är en metod som kan vara intressant, men att andra meto der som på olika sätt kan gynna den biologiska mångfalden eller andra legitima mark användningsintressen också måste beaktas eller kanske t.o.m. prioriteras. Oav sett vilket handlar det då om avvägningar på operativ nivå, vilket är något som riksdagen inte bör blanda sig i.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Statens åtgärder för utveckling av elsystemet, punkt 1 – motiveringen (V)

av Lorena Delgado Varas (V).

Ställningstagande

Riksrevisionen har granskat om de statliga aktörerna har förberett och genom fört åtgärder med påverkan på elsystemet så att de tre energipolitiska grund pelarna kan förenas på ett effektivt sätt. Granskningen omfattar de delar av ener giområdet som har påverkan på elsystemet. Vidare omfattar gransk ningen tidsperioden 2000–2022, med fokus på de senaste tio åren.

Riksrevisionen drar slutsatserna att:

– Regeringen behöver bli bättre på att förbereda och genomföra åtgärder med påverkan på elsystemet.

– Regeringen och Svenska kraftnät behöver bli bättre på att hantera konse kvenserna av beslut med påverkan på elsystemet.

Riksrevisionen anser således att de statliga aktörerna var ken har förberett eller genomfört åtgärder med påverkan på elsystemet på ett sätt som förenar de ener gipolitiska grundpelarna på ett effektivt sätt.

Jag kan konstatera att regeringen välkomnar granskningen och ser den som ett värdefullt bidrag till regeringens fortsatta arbete med att utveckla energipo li tiken och instämmer i huvudsak med Riksrevisionens bedömningar.

Vidare vill jag understryka att jag och Vänsterpartiet redan från början var emot den avreglering av el mark naden som hastades fram av ideologiska skäl i mitten av 1990-talet. Ge nom denna avreglering har det offentliga Sverige ty värr tappat kontrollen över en myc ket viktig samhällsfunktion.

Jag vill också belysa det faktum att de flaskhalseffekter som råder mellan prisområde 2 och 3, har varit väl kända av Svenska kraftnät, men affärsverket har ändå inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att avhjälpa dessa problem.

Ytterligare ett problem är att den avreglerade elmarknaden inte ger det svenska elsystemet den stabilitet och den förutsägbarhet som är så betydel se full både för producenter och konsumenter av el. Marknadens spelregler tillå ter t.ex. att vindkraftsägare kan sälja sin produktion utom lands under flera år tion den, vilket underminerar elsystemets tillförlitlighet och förutsägbarhet.

Jag är starkt kritisk till att regeringen inte har gjort tillräckligt för att skydda de svenska elkunderna från hiskeliga pristoppar. Hushåll och företag knäcks av de höga elpriserna, samtidigt som Sverige är den största exportören av el i hela Europa. Enligt min uppfatt ning behövs det därför en ny prismodell som återställer elpriset till mer nor mala nivåer. Jag förordar det som betecknas Sve rigepriser, vilket innebär att separata priser används för den el som konsumeras i Sverige och ett annat pris gäller för den el som exporteras. Därigenom sta biliseras de svenska elpri serna, utan att det påverkar Sveriges möjligheter att kun na exportera fossilfri el till kontinenten.

Därmed föreslår jag att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

XX

2.

Övergripande om elmarknaden, punkt 2 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 4 och

avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 56 och 57,

2023/24:1689 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkande 1,

2023/24:1846 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1,

2023/24:1991 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 2,

2023/24:2370 av Marcus Wennerström och Ardalan Shekarabi (båda S),

2023/24:2371 av Marcus Wennerström och Ardalan Shekarabi (båda S),

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 67,

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 12 och

2023/24:2539 av Lars Engsund (M) yrkandena 1 och 5.

Ställningstagande

Energisystemet lägger grunden för det moderna samhället och är centralt för ett lands utveckling. Sverige har påbörjat ett skifte – en ytterligare elekt ri fie ring – där transporter, industriella processer och andra verksamheter byter fos sila råvaror och energibärare mot el. Vi anser att en framgångsrik elektri fiering är avgörande för att nå de nationella klimatmålen om nettonollutsläpp 2045 och även kan bidra till att minska utsläppen i andra länder genom export av klimatsmarta produkter.

I det här sammanhanget vill vi lyfta fram hushållens roll och vikten av att dessa inte drabbas av skenande elpriser på det sätt som belastade mångas pri vat ekonomi under vintern 2022/23. Vi anser därför att det är av stor vikt att re ger ingen driver på hårt för förslag på den europeiska nivån som kan leda till lägre svenska elpriser. Det är enligt vår uppfattning även angeläget att hus hål len får möjlighet att på ett liknande sätt som stora kunder teckna långa kon trakt för leverans av el till rimliga och stabila priser. Vi står därför bakom för slaget om ett system med s.k. folkhemsel, vilket innebär att staten köper upp fossilfri kraft via ett auktionsförfarande till lägsta pris, el som sedan levereras till hus hållskunderna på vissa villkor. Enligt vår bedömning bör ca 60 procent av ett hushålls normalförbrukning kunna levereras som folkhemsel. Eftersom det ta skapar stabila villkor för investeringar och ger hushållen beständiga och låga pri ser bör regeringen skyndsamt arbeta vidare med en modell som bygger på grund tankarna bakom folkhemsel.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Övergripande om elmarknaden, punkt 2 (V, MP)

av Elin Söderberg (MP) och Lorena Delgado Varas (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 56 och 57 samt

avslår motionerna

2023/24:1689 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkande 1,

2023/24:1846 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1,

2023/24:1991 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 2,

2023/24:2370 av Marcus Wennerström och Ardalan Shekarabi (båda S),

2023/24:2371 av Marcus Wennerström och Ardalan Shekarabi (båda S),

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 67,

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 12,

2023/24:2539 av Lars Engsund (M) yrkandena 1 och 5 samt

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 4.

Ställningstagande

Nödvändigheten av att ställa om samhället i hållbar riktning kan inte nog un der strykas. Klimatförändringarna innebär enorma risker för Sveriges invånare och företag. De leder till kraftigare skyfall, risk för över sväm ningar, ras och skred, torka, värmeböljor, skogsbränder och havsnivå höjning, och indirekt på verkas Sverige även av klimatkrisens konsekvenser i andra de lar av världen.

Samtidigt innebär klimatanpassningen och arbetet för att hejda klimat för ändringarna möjlig heter för hela Sverige. Här spelar omställ ningen av energi systemet i allmänhet och inte minst kraftsystemet en viktig roll. För att bli kvitt beroendet av fossila bränslen behövs en massiv satsning på förnybar energi och på att elektrifiera stora delar av det svenska samhället. För att in dustrin ska kunna bidra på ett effektivt sätt behövs det enligt vår uppfattning en hand lingsplan för att säkerställa el i närtid till industrins klimatomställning. Vidare anser vi att tilldelningen av effekt för att skynda på industrins klimat om ställ ning behöver förbättras.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

4.

Övergripande om elmarknaden, punkt 2 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 67 och

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 12 och

avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 56 och 57,

2023/24:1689 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkande 1,

2023/24:1846 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1,

2023/24:1991 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 2,

2023/24:2370 av Marcus Wennerström och Ardalan Shekarabi (båda S),

2023/24:2371 av Marcus Wennerström och Ardalan Shekarabi (båda S),

2023/24:2539 av Lars Engsund (M) yrkandena 1 och 5 samt

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 4.

Ställningstagande

Klimatomställningen är vår tids kanske största globala utmaning. Det är också en fråga där Sverige kan spela en avgörande internationell roll som före gångs land, och där ett svenskt ledarskap inte bara kan bidra till att mildra hoten mot klimatet utan också leda till jobb, tillväxt och värdefulla affärs möj ligheter.

Jag står självfallet bakom den betydande mängd konkreta förslag som finns i Centerpartiets parti- och kommittémotioner för att komma till rätta med kli mat utmaningarna men vill här särskilt peka på betydelsen av att så många som möjligt får goda förutsättningar att bidra till den nödvändiga omställ ningen. Det handlar om företag – inte minst inom den tunga basindus trin – myn dig he ter och enskilda hushåll. I det sistnämnda fallet är det bl.a. en fråga om att möj lig göra för hushållen att också bidra till klimat smart elproduktion genom exem pelvis mindre solcellsanläggningar. Solenergi står fortfarande för mindre än 1 procent av landets elproduktion, men det finns en potential att mång dubbla solelproduktionen i Sve rige, genom fler solceller på tak, fasader och mark.

Ett hinder för utbyggnaden av klimatsmart elproduktion är att många män ni skor, orter och kommuner känner sig som förlorare. De upplever att de bara ser nackdelarna av ökad elproduktion, som exempelvis ingrepp i den lokala mil jön, utan att få några direkta fördelar. Detta skapar en mot vilja, inte minst mot vindkraftsetableringar. För att fler ska kunna bli vinnare på kli mat om ställ ningen, och vilja bidra till utbyggnaden av mer elpro duktion, anser jag att det krävs fungerande ersättningssystem för markägare, närboende och kom muner. När sådana ersättningssystem finns på plats skapas också för utsätt ning ar för att förändra, förenkla och snabba på tillstånds pro cesserna för ut bygg naden.

Jag anser att regeringen bör undersöka möjligheten att öka acceptansen för, och möjligheten till, utbyggd elproduktion, genom att underlätta installation av solceller och privatpersoners försäljning av solenergi till elnätet samt säker ställa tillräcklig ersättning för närboende och lokal skatt till kommuner vid ut byggd vindkraft och solcellsparker.

Jag anser också att regeringen bör se över ellagen och elnätsregleringen för att underlätta investeringar i smart teknik och för att bereda vägen för nya af färsmodeller såsom införande av timmätning för kunder i det svenska elsys temet senast 2026.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

5.

Tillstånd och tillståndsprocesser, punkt 4 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:1934 av Sofia Amloh och Hans Ekström (båda S) och

avslår motionerna

2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 73,

2023/24:1293 av Denis Begic (S) yrkandena 1 och 2,

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 68,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 35 och 39,

2023/24:1747 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkande 3,

2023/24:1998 av Linnéa Wickman och Sanna Backeskog (båda S) yrkande 1 och

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 33.

Ställningstagande

Sverige är en framstående producent av högkvalitativt stål. Dessvärre svarar stålproduktionen i dag för en betydande del av de svenska koldioxidutsläppen. Mot den bakgrunden ser vi det som mycket positivt att den nya svenska inno va tiva tekniken för ståltillverkning – Hybrit – kommer att kunna ha mycket stor betydelse för stålproduk tio nens miljöpåverkan och minska koldioxid ut släp pen i Sverige med så mycket som 10 procent.

Genom att använda industrin som en drivkraft för klimatomställningen kan Sverige skapa tillväxt, utveckling och nya gröna jobb i hela landet. Den svens ka industrin har kapacitet att vara världsledande inom klimatomställning. Om ställ ningen av den svenska stålindustrin och andra delar av basindustrin har en revolu tionerande inverkan på klimatet och kommer att påverka kon kur rens kraften på ett positivt sätt under lång tid framöver.

Den tidigare omnämnda Hybrit-tekniken, som bygger på användning av vät gas i stället för kol i viktiga processteg, kräver dock betydande mängder el, vilket också medför ett behov av nya kraftledningar. För att effek tivt stödja den na gröna omställning måste en snabb och smidig utbyggnad av kraft ledningar priori teras. För varje dag som viktiga kraftledningsprojekt för senas hamnar Sverige längre ifrån att uppnå sina klimatmål. Effektivisering och snab bare handläggning av tillståndsprocesser är därför avgörande. Befint liga regelverk måste ses över med inriktning på att uppnå en effektivare och snab bare tillståndsprocess som tar hänsyn till klimatnyttan.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

6.

Tillstånd och tillståndsprocesser, punkt 4 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:1747 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkande 3 och

avslår motionerna

2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 73,

2023/24:1293 av Denis Begic (S) yrkandena 1 och 2,

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 68,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 35 och 39,

2023/24:1934 av Sofia Amloh och Hans Ekström (båda S),

2023/24:1998 av Linnéa Wickman och Sanna Backeskog (båda S) yrkande 1 och

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 33.

Ställningstagande

Tilltänkta större industriella etableringar på mindre orter hindras inte sällan av att tillgången till el eller tillräcklig effekt begränsas av att det befintliga nätet inte klarar av att leverera i nödvändig utsträckning. Så ser verkligheten tyvärr ut i många kommuner inte minst i norra Sverige, vilket i sin tur gör det svårt att locka både små och stora investeringar till verksamheter som kräver anslut ning till stam nätet. Detta är beklagligt och hämmar utvecklingsmöjligheterna i delar av landet där tillgången till arbets tillfällen är begränsad.

Hittills har stamnätsutbyggnaden i stor utsträckning fokuserats på över för ings kapaciteten från norr till söder och de flaskhalsar i nätet som finns i den mellersta och södra delen av landet.

Jag ser positivt på att Svenska kraftnät har aviserat en kraftfull utbyggnad av stamnätet fram till 2040, men den måste innefatta de begränsningar som nu uppstår i norr. När intresset för grön industri växer i Norrland uppkommer möj ligheter för fler orter och kommuner än enbart de större att få ta del av fram gången. Då kan man inte ha väntetider på uppemot tio år för att få de till stånd som behövs och för att kunna få det utrymme som krävs i nätet. Jag an ser att målsättningen bör vara att halvera tiderna för tillstånds pro ces serna.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

7.

Tillstånd och tillståndsprocesser, punkt 4 (MP)

av Elin Söderberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 73,

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 68,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 35 och 39 samt

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 33 och

avslår motionerna

2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,

2023/24:1293 av Denis Begic (S) yrkandena 1 och 2,

2023/24:1747 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkande 3,

2023/24:1934 av Sofia Amloh och Hans Ekström (båda S) och

2023/24:1998 av Linnéa Wickman och Sanna Backeskog (båda S) yrkande 1.

Ställningstagande

Världen befinner sig i en klimatkris. Vetenskapen lämnar inget utrymme för tvi vel på att den globala medeltemperaturen stiger i allt snabbare takt och att mänsklig aktivitet är den främsta orsaken till detta. Sverige liksom övriga värl den behöver därför genomföra en grön samhällsomställning och bygga ett ro bust samhälle baserat på frihet och trygghet inom planetens gränser.

Trots de mörka molnen vill jag understryka att det fortfarande finns väldigt mycket som kan göras för att undvika och mildra både klimatkrisen och den ekologiska krisen och i fråga om att anpassa samhället till de konsekvenser av dessa kriser vi inte lyckas undkomma.

En av många dellösningar är att ställa om kraftsystemet till helt förnybara produktionskällor. Sol-, bio- och vindkraft i kombination med regleringar och andra styrmedel som främjar en flexibel elanvändning kommer att vara bety delsefullt, men också ett väl utbyggt och välfungerande elnät.

För att förnybar kraftproduktion ska komma på plats i den takt som behövs liksom även den nödvändiga infrastrukturen för kraftöverföringen sluter jag upp bakom de förslag som finns i ett par av motionerna om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta tiden för byggandet av stamnät med minst två år ge nom regelförändringar, bättre samordning samt kraftfulla inves ter ingar i ny nätkapacitet.

Jag bedömer också att tillståndsprocesserna kan vässas genom att öppna för möjligheterna att pröva nya effektiva lösningar på nätregleringsom rå det inom ramen för avgränsade testbäddar där undantag från dagens elmark nads regler ingar kan prövas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

8.

Stöd- och flexibilitetstjänster, punkt 5 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 63 och

avslår motionerna

2023/24:895 av Jan Riise m.fl. (MP),

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 74 och 77,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 29, 31 och 36 samt

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 30 och 31.

Ställningstagande

Energisektorn står på många håll runt om i världen för en betydande andel kli matskadliga och hälsofarliga utsläpp. Den svenska elproduktionen har dock jämförelsevis låga utsläpp. Jag anser att beroendet av fossil energi måste brytas en gång för alla, både för klimatet och för Sveriges säkerhet. Energipolitiken behöver ses över för att öka energiproduktionen, förbättra överföringen, ener gi effek tivisera och satsa på energilagring samt smart och flexibel använd ning.

Ny teknik med batterier, vätgas och bränsleceller samt digitalisering ger nya förutsättningar och lösningar för effektivisering, energilagring, flexibel an vändning och smarta elnät. Energilagring och systembalansering lindrar ka pa citetsutmaningarna och minskar sårbarheten i elsystemet. Genom att man lagrar förnybar el när det finns ett överskott kan den i ett nästa steg användas för att ersätta fossil energi inom industrin eller inom de tunga transporterna, vilka är områden där det annars kan vara svårt att minska fossilbränsle be ro endet på ett kostnadseffektivt sätt.

Jag anser mot denna bakgrund att det behövs satsningar på mellan- och lång siktig energilagring och effektutjämning som en viktig del av omställ ningen till alltmer väderberoende energikällor. Lagring på en mellanfristig tids horisont kan fylla en vik tig funktion för effektutjämning, och i ett längre tidsperspektiv kan exempelvis solenergi som tas till vara under sommaren lag ras och sedan utnyttjas under vinterhalvåret. Jag efterfrågar en hand lings plan som under söker behovet av mellan- och lång siktig energilagring samt ser över be hovet av ersättningsmodeller för handel med stödtjänster.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

9.

Stöd- och flexibilitetstjänster, punkt 5 (MP)

av Elin Söderberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 74 och 77,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 29, 31 och 36 samt

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 30 och 31 samt

avslår motionerna

2023/24:895 av Jan Riise m.fl. (MP) och

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 63.

Ställningstagande

Det krävs en massiv satsning på förnybar energi och på att elektrifiera stora delar av samhället för att det ska vara möjligt att bli kvitt Sveriges och resten av världens beroende av fossila bränslen. Utöver en tydlig nationell plan för ut fasning av fossila bränslen måste strävan vara att energi ska användas mer effektivt och att det svenska elnätet är smart, robust och kan hantera framtidens utma ningar. Det handlar både om en stabil kraftförsörjning under normala drifts förhållanden och om tillförlitliga elleveranser under tuffa väder för hål landen eller om kraftsystemet utsätts för digitala eller fysiska attacker.

För att den billiga elen från förnybara energikällor och en mer effek tiv ener gia nvändning ska kunna utnyttjas på allra bästa sätt behöver politiken skapa förutsättningar för att bygga framtidens elnät. Det handlar också om att inves tera stort i olika former av energilager och om att bana väg för nya marknads mo deller som främjar flexibilitet. Därigenom kommer hushåll och företag att kunna dra nyt ta av de lägre elpriserna utan att behöva tumma på affärs mäs sighet, komfort eller livs kvalitet, samtidigt som elnätet avlastas under perioder när det finns risk för effektbrist. Jag anser därför att reger ingen bör ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett tek nik neutralt stöd för ener gi lager. Vidare är min uppfattning att regeringen bör sti mu lera framväxten av och skapa för ut sätt ningar för lokala och regionala marknader för flexibilitet i el an vänd ning en.

Jag vill också lyfta fram kraftvärmens roll som regulator i situationer när det finns risk för effektbrist. I regioner med kapacitetsbrist är lokal elpro duk tion som t.ex. kraftvärme extra viktigt för effektbalansen. De stödtjänster som kraftvärmen kan tillhandahålla bör ersättas ekonomiskt. Jag anser att reger ingen behöver stötta framtidens kraftvärme- och värmepro duk tion samt under lätta för lokal effektproduktion och stödtjänster.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

10.

Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet, punkt 6 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 33 och 62 samt

avslår motionerna

2023/24:597 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2023/24:720 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 1,

2023/24:942 av Dzenan Cisija (S) yrkande 3,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 41 och

2023/24:1968 av Sofie Eriksson (S).

Ställningstagande

Att det finns tillräckligt med elenergi när den behövs och där den behövs är en förutsättning både för näringslivet och för den gröna omställningen. Svenska kraftnät måste ha tillgång till olika tjänster och åtgärder för att kunna balansera elnätet och hantera olika störningar i kraftsystemet. I första hand gör af färs ver ket detta genom att köpa olika typer av reserver från elmarknadens ak törer. Om tillgängliga balanseringsresurser inte räcker till har Svenska kraft nät möj lighet att aktivera den s.k. effektreserven. Effekt reserven är en strate gisk re serv upphandlad specifikt för effektbrist situa tioner. Inom ra men för effekt re ser ven finns fossileldade anläggningar (kol, olja och na tur gas) upp hand lade. Jag anser att effektreserven bör göras mer klimatvänlig genom att den fos sila oljan ersätts med fossilfria alternativ.

För att ytterligare förstärka arbetet kring leveranssäkerhetsfrågorna ser jag det också som angeläget att Svenska kraftnät får i uppdrag att ansvara för den lång siktiga leveranssäkerheten i elsystemet samtidigt som ansvars för hållan dena mellan affärsverket och andra relevanta energi myndigheter när det gäller den långsiktiga leveranssäkerheten tydliggörs.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

11.

Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet, punkt 6 (MP)

av Elin Söderberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 41 och

avslår motionerna

2023/24:597 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2023/24:720 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 1,

2023/24:942 av Dzenan Cisija (S) yrkande 3,

2023/24:1968 av Sofie Eriksson (S) och

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 33 och 62.

Ställningstagande

Svenska kraftnät måste ha tillgång till olika tjänster och åtgärder för att kunna balansera kraftsystemet och för att ha möjlighet att hantera olika störningar. I första hand gör af färs verket detta genom att köpa olika typer av reserver från el mark nadens ak törer. Om tillgängliga balanseringsresurser på elmarknaden inte räc ker till har Svenska kraftnät möjlighet att aktivera den s.k. effektre ser ven. Effekt reserven är en strategisk reserv upphandlad specifikt för effekt brist situa tioner. Inom ra men för effektreserven finns fossileldade anlägg ningar (kol, olja och na tur gas) upp handlade.

Svenska kraftnäts störningsreserv ska kunna aktiveras inom en kvart för att hantera en störning och få systemet i balans igen. Störningsreserven består i hu vudsak av gasturbiner, eftersom de kan startas mycket snabbt och börja pro du cera el. Det ingår också en del förbrukningsreduktion och vattenkraft i stör ningsreserven.

Jag anser att Svenska kraftnäts effekt- respektive stör nings reserver ska vara 100 procent förnybara och att Sverige bör driva på gent emot EU för att flexi bilitet ska få ingå i effektreserven igen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

12.

Elstöd, punkt 7 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3 och

avslår motion

2023/24:1604 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Låga och stabila elpriser för Sveriges hushåll och företag anser vi vara efter strävansvärt. Det kan således anses vara motiverat med ett visst offentligt stöd under perio der då temperatur, kraftproduktion och överföringsbrister bidrar till att elpri serna rusar i höjden. Eventuella nya stöd ska vara fördelningspolitiskt godtagbara och skydda företag och hushåll som haft höga kostnader, men inte ge otillbörliga fördelar till elkonsumenter som har en stor förbrukning till fasta låga priser.

Vi ser det som rimligt att ett sådant stöd kan finansieras med det kapital som har byggts upp genom de avgifter som har betalats in till Svenska kraftnät och som inte har kunnat användas till nätförstärkande åtgärder (s.k. flaskhals in täk ter).

Dessvärre har regeringen, trots det svenska ordförandeskapet under våren 2023, sjabblat bort den uttryckliga möjligheten i EU-regelverket att använda Svenska kraftnäts avgifter till att kompensera elkunder vid nya kraftiga elpris höj ningar under kommande vintrar. Vi menar att regeringen måste fortsätta det arbetet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

13.

Nätfrågor, punkt 8 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:1747 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkandena 1 och 2,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 59, 68–71 och 87 samt

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 18 och

avslår motionerna

2023/24:720 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 3,

2023/24:774 av Larry Söder (KD) yrkandena 1 och 2,

2023/24:942 av Dzenan Cisija (S) yrkande 2,

2023/24:1243 av Martina Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 37 och 38,

2023/24:1689 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkande 2 och

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 27.

Ställningstagande

En väl utbyggd och välfungerande kraftöverföringsinfrastruktur har stor bety del se för Sveriges möjligheter att ställa om energisystemet i mer hållbar rikt ning. Det handlar både om att kunna föra över el på ett effektivt sätt över långa sträckor inom landet och om att det svenska kraftsystemet är sam man länkat med den integrerade europeiska elmarknaden. Det senare ska par export möj ligheter för teknik, kunnande och förnybar energi, samtidigt som Sve riges och våra grannländers elförsörjning tryggas.

Det är dock viktigt att den nödvändiga utbyggnaden av elnätet görs på ett väl genomtänkt sätt. Jag kan instämma i det som anförs i en av motionerna om att den allmänna uppmärksamheten har fokuserats på överföringskapaciteten från norr till söder och på de flaskhalsar som finns i den mellersta och södra delen av landet. Det är därför angeläget att Svenska kraftnäts planering även innefattar de begränsningar som nu uppstår i de norra delarna av landet. När intresset för grön industri växer i Norrland är det en efterlängtad möjlighet för fler orter och kommuner än enbart de större att ta del av framgången. Dessa mindre kommuners förhoppningar får inte grusas av att nätutbyggnaden inte kan tillgodose det ökade effektbehov som uppkommer när nya industrier vill etablera sig i dessa områden.

Jag anser att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att i större ut sträckning beakta möjligheterna till expan sion i sin planering för elnätsut bygg naden, i stället för att enbart utgå från prognoser. Uppdraget till affärs ver ket bör vara att i större utsträckning överdimensionera de lednings drag ningar som görs, inte minst mot bakgrund av de långa ledtiderna för byggandet av ny nät ka pa citet. En ökad efterfrågan på elenergi ställer också krav på att myn dig he terna har tydliga mål och tillräckliga medel för att kunna leverera på upp satta mål. Svenska kraftnät har i dag inte uppdrag att agera proaktivt när det kommer till nätutbyggnad, vilket jag anser att de bör göra. Att redan på för hand anpassa kraft nätet ökar förutsättningarna att snabbt kunna integrera en utökad stor ska lig pro duktion på många platser, inklusive planerade vindkrafts parker och en kraf tigt ökad överföringskapacitet mellan olika elom rå den.

Att bygga ut elnätsinfrastrukturen kan ha stor påverkan på den fysiska mil jön och påverka många aktörer över region- och kommungränserna. Jag efter frågar därför en ökad lokal och regional samordning i planeringen av el näts infrastrukturen, så att nätet byggs på ett sätt som gagnar den berörda regionen som helhet, vilket kräver god lokalkännedom. Vidare anser jag att ersätt nings nivåerna vid markintrång bör ses över och bygga på grund tanken att mark ägarnas reella förluster ska täckas, vilket också leder till att planer ingen beak tar hela den samhällsekonomiska kostnad som följer av att mark tas i an språk.

Utöver det hittills anförda anser jag att de tillgängliga möjligheterna till undan tag från koncessionsplikt ska tillämpas oftare. Om projektören exempel vis vill bekosta en större del av elnätsbyggnaden för att vinna tid, bör det vara möjligt, förutsatt att en miljöprövning för det aktuella verksamhets om rådet är gjord.

Avslutningsvis anser jag att grän serna i nätregleringen bör kartläggas för att undvika att befintlig vindkraft minskar sin pro duktion av lönsamhetsskäl.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

14.

Nätfrågor, punkt 8 (MP)

av Elin Söderberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 37 och 38 samt

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 27 och

avslår motionerna

2023/24:720 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 3,

2023/24:774 av Larry Söder (KD) yrkandena 1 och 2,

2023/24:942 av Dzenan Cisija (S) yrkande 2,

2023/24:1243 av Martina Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2023/24:1689 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkande 2,

2023/24:1747 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkandena 1 och 2,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 59, 68–71 och 87 samt

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 18.

Ställningstagande

Med den förväntade omfattande elektrifieringen av transporter, indus tri och uppvärmning kommer elsystemets centrala betydelse för samhället att öka ännu mer i fram tiden. Elförsörjningen är därför ett troligt förstahandsmål för en angripare eftersom mycket slutar fungera utan el. Den befintliga vatten kraften och den snabbt ökande andelen vind- och solkraft har dock skapat en ny situation. Framtidens många vindkraftverk och mindre solelanläggningar kom mer att svara för den övervägande delen av elproduktionen. Denna ex tremt decen tra li serade elproduktion kan, rätt hanterad, bli en mycket robust hörn sten i fram ti dens hållbara samhälle.

En viktig förutsättning för detta är dock att det finns ett robust ”smart elnät” som står emot både digitala och omfattande fysiska attacker. Därför anser jag att riks dagen bör uppmana regeringen att uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar av en ökad andel för nybar el, står emot cyberattacker och extremväder bättre och klarar ödrift så att telekommunikationer och värmeförsörjning kan upprätthållas även vid kriser.

För att ytterligare stimulera framväxten av många mindre elproducenter bör deras verksamhet underlättas på olika sätt. Ett sådant är att utvidga möjlig he terna till undantag från kravet på nätkoncession. Därigenom undan röjs t.ex. hin der för att överföra egenproducerad el mellan olika bygg nader inom samma fastighet eller på närliggande fastigheter, vilket skulle främja den här typen av småskalig kraftproduktion.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

15.

Nätanslutning, punkt 9 (S, V, MP)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Elin Söderberg (MP), Aida Birinxhiku (S) och Lorena Delgado Varas (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 11 och

avslår motionerna

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 66 och

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 17.

Ställningstagande

Omställningen av energisystemet kommer att innebära att den förnybara kraft produktionen behöver byggas ut ytterligare. En potentiell resurs på detta om råde som ännu inte har utnyttjats i den utsträckning som är möjligt är den havs baserade vindkraften. Denna kraftproduktionskälla kan bidra till ett elsys tem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkur rens kraf tiga priser och skulle kunna ge en markant ökad elproduktion, särskilt i södra delar na av landet.

En förutsättning för att kunna ta vara på denna potential är emellertid att större vindkraftsparker till havs kan anslutas direkt till stamnätet. Vi bekla gar att regeringen har avbrutit det arbete som Svenska kraftnät tidigare har pla ne rat för anslutning av havsbaserad vindkraft. Dessa insatser anser vi måste fort sätta.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

16.

Nätanslutning, punkt 9 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 66 och

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 17 och

avslår motion

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 11.

Ställningstagande

Elektrifieringen av Sverige innebär en historisk strukturomvandling som är avgörande för en framgångsrik klimatomställning. Den skapar stora möjlig heter till hållbar utveckling för klimatet och att skapa jobb i innovativa och konkurrenskraftiga svenska företag. Omställningen innebär dock att behovet av investeringar i ny elproduktion och i ny överföringskapacitet är enormt. Det kräver en mycket snabbare utbyggnad av alla utsläppsfria kraftslag i hela lan det och en proaktiv utbyggnad av kraftnätet, så att det kan hantera en ökad el kon sumtion och en ökad och mer decentraliserad elproduktion.

Mot den bakgrunden anser jag att det även fortsättningsvis bör vara ett stat ligt ansvar att finansiera anslutningen till stamnätet av stora fossilfria produk tions källor som exempelvis land- eller havsbaserade vindkraftsparker eller stör re solcells an läggningar.

Systemet för hur anslutningsprocessen är utformad bör, enligt min uppfatt ning, också reformeras. Transparensen kring när och på vilka grunder olika ak tö rer får möjlighet att ansluta sig till stam- och regionnätet måste bli större. Jag anser inte att tillämpningen av dagens först-till-kvarn-modell utan tillräck lig hänsyn till hur långt olika projekt har framskridit är lämplig utan på ett osunt sätt främjar spekulativ uppbokning av nätkapacitet. Det behövs en större tydlighet kring kötider, plats i kön och andra parametrar för att öka tem pot i om ställ ningen och tydliggöra förutsättningarna för de berörda före tagen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

17.

Vissa avgiftsfrågor, punkt 10 (MP)

av Elin Söderberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 33.

Ställningstagande

Sveriges elnät behöver uppgraderas så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar att möta en ökad produktion av förnybar el. Sam tidigt behöver energisystemens och elmarknadens funktionalitet ut veck las. Det handlar bl.a. om att stimulera en mer flexibel elanvändning. Med redan existerande teknik kan exempelvis laddning av elfordon och upp värmning av hus med värmepumpar förläggas till tider när elpriset är lågt och tillgäng lig heten i nätet god. Kostnaderna för att stimulera efterfråge flexi bilitet är relativt små. Ofta krävs endast en enkel styrutrustning, vars kostnad är liten i för hål lande till att investera i exempelvis en ny värmepump eller i att bygga ut el nätet.

Ett sätt som jag vill lyfta fram för att skapa incitament för en mer flexibel elanvändning är att göra nättarifferna mer dynamiska och därigenom upp muntra att elanvändningen styrs till tider när kapaciteten i elnäten är god.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

18.

Gotlands elförsörjning, punkt 11 (V, C)

av Lorena Delgado Varas (V) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 95 och

avslår motion

2023/24:2225 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Ställningstagande

Gotland är det enda länet som inte är anslutet till det svenska stamnätet, vilket har bidragit till att Gotland har lidit av begränsningar i sin anslutningskapacitet till elnätet sedan 2007. Såväl tillkomsten av förnybar elproduktion som viktiga industrisatsningar har påverkats negativt av detta, till men för utvecklingen på ön.

Vi kan nu emellertid konstatera att Svenska kraftnät under våren 2023 be slutade om att det ska byggas två nya kablar till 2031, vilket är ett bety del sefullt steg i rätt riktning. Samtidigt vill vi understryka vikten av att pro ces serna snabbas på så att kablarna kan tas i drift senast 2030. Vidare anser vi att det finns ett behov av att klargöra hur denna investering ska finan sieras. Enligt vår uppfattning ska kablarna inklusive ändutrust ningar till fullo finan sieras av Svenska kraftnät via affärsverkets nätverkstariff och inte belasta got län ning arna. I planeringen av de nya kablarna måste även de havs vind par ker som pla ne ras runt Gotland beaktas. Dessa storskaliga projekt kom mer att kun na spela en av görande roll för att försörja södra Sverige med el och bidra till att möjlig göra kli mat om ställ ningen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

19.

Vissa övriga elmarknadsfrågor, punkt 12 (MP)

av Elin Söderberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 34 och

avslår motionerna

2023/24:836 av Mikael Larsson (C),

2023/24:1243 av Martina Johansson (C) yrkande 3,

2023/24:1964 av Tomas Kronståhl m.fl. (S),

2023/24:1998 av Linnéa Wickman och Sanna Backeskog (båda S) yrkande 2 och

2023/24:2539 av Lars Engsund (M) yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Aktiva elkunder har en viktig roll att spela på en välfungerande elmarknad. För att kunna agera på ett sätt som gagnar både elkonsumenterna själva och kraftsystemet i stort är det dock nödvändigt att de har tillgång till adekvat in for mation om sin förbrukning. Med mer dynamiska nättariffer och tyd ligare in formation om kostnaden för effekt blir det lättare och mer fördel aktigt för oli ka aktörer att anpassa sin elanvändning och styra den till timmar när kapaci teten i elnäten är god. Jag anser därför att elkundernas kostnader för effekt tyd ligt ska redovisas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2023/24:58 Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet.

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

2023/24:233 av Rasmus Giertz och Anna-Lena Blomkvist (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Dalarnas län bör läggas i samma elprisområde som södra Norrland och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen ska återkomma med ytterligare förslag för att förkorta tillstånds tiderna för elnät och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:597 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att övergripande säkra elinfrastrukturen för att klara omställningen till ett mer hållbart samhälle och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:720 av Ulrika Heindorff m.fl. (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under söka möjligheten till en lokal effektreserv i södra Sverige och till kän nager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elområdes indelningen och dess effekter samt om att utreda möjligheterna att på sikt och efter utredning återgå till ett elprisområde och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är viktigt att utbyggnaden av överföringskapacitet inom Sverige fort sät ter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Svenska kraftnät i uppdrag att få på plats en lösning gällande elområdena som inte missgynnar Skåne och tillkännager detta för reger ingen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät bör arbeta utifrån målsättningen med garanterad minimi kapa citet i överföringen mellan elområde 3 och elområde 4 utifrån för stärk ning av nät samt när man upphandlar stödtjänster, och detta till kän nager riksdagen för regeringen.

2023/24:774 av Larry Söder (KD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under lätta investeringar i elnätet och att regeringen bör tydliggöra för Ener gi marknadsinspektionen att utvecklingen av intäktsregleringen ska ut vär deras mot Tidöavtalets planeringsram om fördubblad elan vänd ning till 2045 och minskade ledtider för utbyggnad och tillkänna ger detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utred ning behöver göras för att se hur energisystemets förändring ska finan sieras och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:836 av Mikael Larsson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten genom Svenska kraftnät ska initiera projekt om att viltanpassa breda kraftlednings gator och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:895 av Jan Riise m.fl. (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt ut reda och föreslå hur EU:s elmarknadsdirektiv ska kunna implementeras och kompletteras med förutsättningar som gynnar en fortsatt utveckling av energi gemenskaper över hela landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2023/24:942 av Dzenan Cisija (S):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka ka pa citet i stam- och regionnät till Göteborg och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den långsiktiga rollen för kraftvärmen i det västsvenska elsystemet och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:977 av Camilla Brunsberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa förut sätt ningar för att Sverige på sikt och efter utredning ska kunna bli ett samlat elpris område och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP):

56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för att säkerställa el i närtid till industrins klimatom ställning och tillkännager detta för regeringen.

57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tilldelningen av effekt för att skynda på industrins klimatomställning och tillkännager detta för regeringen.

73. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning samt kraft fulla investeringar i ny nätkapacitet och tillkännager detta för reger ingen.

74. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager och tillkännager detta för regeringen.

77. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera och skapa förutsättningar för lokala och regionala marknader för flexi bilitet i elanvändningen och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1243 av Martina Johansson (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det tillåtet att dra elledningar mellan hus så att man kan nyttja bästa läget för solceller i ett område och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det tillåtet att bygga solpark för egen konsumtion när eget tak inte är lämp ligt och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gränsen för när elen från solceller är för eget bruk och när man räknas som pro ducent bör ses över för en ökad flexibilitet och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1293 av Denis Begic (S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra anläggningsbegreppet för att inkludera mindre, decentraliserade ener gi produktionsenheter och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intro du cera flexibla nätkoncessioner och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP):

68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda tillstånds- respektive anmälningskrav för stora energi- och eleffekt användare och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP):

29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager, såsom vätgas, pumpkraft, batterier och värmelager, och tillkännager detta för regeringen.

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera och skapa förutsättningar för lokala och regionala marknader för flexi bilitet i elanvändningen och tillkännager detta för regeringen.

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera dynamiska nätavgifter som främjar flexibilitet och smart energian vänd ning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kundens kostnader för effekt tydligt bör redovisas och tillkännager detta för regeringen.

35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar som föreslås i den statliga utred ningen om moderna tillståndsprocesser för elnät, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta framtidens kraftvärme- och värmeproduktion samt underlätta för lokal effektproduktion och stödtjänster och tillkännager detta för regeringen.

37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt att överföra egenproducerad el mellan olika byggnader inom samma fastighet eller närliggande fastigheter och tillkännager detta för regeringen.

38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra att tillgången på nätkapacitet styrs av miljö- och samhällsnytta och till kännager detta för regeringen.

39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa testbäddar för undantag från dagens elmarknadsregleringar i syfte att reducera effekttoppar och stimulera ny teknik och reglering och till kännager detta för regeringen.

41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts effektreserv och störningsreserv ska vara 100 procent förny bar samt att Sverige gentemot EU bör driva på för att flexibilitet ska få ingå i effektreserven igen och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1572 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Sveriges elprisområden och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1604 av Niels Paarup-Petersen (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utred ning av de svenska elområdena och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om differen tierad elpriskompensation och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1689 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bra tillgång till el i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av investeringar i ökad elnätskapacitet och tillkännager detta för reger ingen.

2023/24:1747 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tyd liggöra för Svenska kraftnät att en utbyggnation av och investering i stamnätet behöver göras i hela landet och tillkännager detta för reger ingen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inves teringar i stamnätet inte enbart bör bygga på prognos utan göras med marginal för att även möjliggöra framtida och ytterligare elin ten siva investeringar i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha som målsättning att halvera tiderna för tillståndsprocesserna och tillkänna ger detta för regeringen.

2023/24:1846 av Joakim Järrebring m.fl. (S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av el- och energiförsörjning för att klara omställningen i Västsverige och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1934 av Sofia Amloh och Hans Ekström (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en snabbare och effektivare tillståndsprocess, där större hänsyn till klimatvinster tas, och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1964 av Tomas Kronståhl m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ändring i svensk lagstiftning som förbättrar de ekonomiska villkoren för pro duk tion och konsumtion av förnybar energi i kooperativ form och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1968 av Sofie Eriksson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fördelarna med en grön och oberoende energireserv vid kris och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1991 av Jamal El-Haj m.fl. (S):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda prissättningen av elpriserna samt alternativa modeller till modellen som marknaden använder i dag och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1998 av Linnéa Wickman och Sanna Backeskog (båda S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under lätta processen för ansökningar om anslutning till elnätet för att gynna den gröna industriomställningen och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för hur företag kan reservera el för en eventuell expansion i framtiden och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2225 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett aktivt arbete bör initieras för att överväga hur en säkrad elförsörjning till Gotland kan tas fram och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2370 av Marcus Wennerström och Ardalan Shekarabi (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det finns behov av att se över hur fossilfri energiomställning kan bli mer lönsam och till känna ger detta för regeringen.

2023/24:2371 av Marcus Wennerström och Ardalan Shekarabi (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möj ligheterna att utreda Sveriges självförsörjningsförmåga, också ur ett mer lokalt perspektiv och totalförsvarsperspektiv, när det kommer till energipro duktion, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP):

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upp gra dera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar av en ökad andel förnybar el, står emot cyber attacker och extremväder bättre och klarar ö-drift så att tele kom muni kationer och värmeförsörjning kan upprätthållas även vid kriser och till kännager detta för regeringen.

30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under lätta installation av energilager som kan användas för att jämna ut elpro duktionen och balansera elnätet men också kan nyttjas vid elav brott och tillkännager detta för regeringen.

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager och tillkännager detta för regeringen.

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning samt kraft fulla investeringar i ny nätkapacitet och tillkännager detta för reger ingen.

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C):

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra effektreserven mer klimatvänlig genom att ersätta den fossila oljan med fossilfria alternativ och tillkännager detta för regeringen.

59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en stärkt överföringskapacitet, i syfte att möta den ökande efter frågan på el, och fokusera på smarta elnät, ökad användar flexibilitet, energieffektivisering och energilagring och tillkännager detta för re ger ingen.

62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtyd liga förhållandet mellan Svenska kraftnät och andra relevanta energi myndigheter sett till fördelning av ansvaret för den långsiktiga leve rans säkerheten och tillkännager detta för regeringen.

63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan som undersöker behovet av mellan- och långsiktig energilagring samt ser över behovet av ersättningsmodeller för handel med stödtjänster och tillkännager detta för regeringen.

66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka trans parensen i köerna för anslutning till stamnät och regionnät för både producenter och konsumenter, samt säkerställa att hänsyn tas till projektmognad vid tilldelning för att inte boka på spekulation, och tillkännager detta för regeringen.

67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom föra en översyn av ellagen och elnätsregleringen för att under lätta in ves teringar i smart teknik och för att bereda vägen för nya affärs model ler såsom införande av timmätning för kunder i det svenska elsystemet senast 2026 och tillkännager detta för regeringen.

68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut nätkapacitet till all storskalig elproduktion och tillkännager detta för regeringen.

69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för regional samplanering av nätinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.

70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elnäts infrastrukturen bör byggas ut på ett sätt som minimerar behovet av markintrång, samt att kravet på att använda marksnål teknik när det är möjligt bör skärpas, och tillkännager detta för regeringen.

71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra undantag från krav på koncession inom redan mil jö prövat verksamhetsområde som kan möjliggöra en snabbare el näts utbyggnad och tillkännager detta för regeringen.

87. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom föra en kartläggning av gränserna i nätregleringen för att und vika att befintlig vindkraft minskar sin produktion av lönsamhetsskäl och till kännager detta för regeringen.

95. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på skynda byggandet av en tredje elkabel till Gotland för att säkerställa öns elförsörjning och skapa förutsättningar för omställning till ett kli mat smart samhälle och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C):

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under söka möjligheten att öka acceptansen för, och möjligheten till, utbyggd elproduktion, genom att underlätta installation av solceller och privat personers försäljning av solenergi till elnätet, säkerställa tillräck lig er sätt ning för närboende och lokal skatt till kommuner vid utbyggd vind kraft och solcellsparker, och detta tillkännager riksdagen för reger ingen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under söka möjligheten för staten att stå för finansieringen av anslutningar till stora fossilfria produktionskällor av el till elnätet och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Svenska kraftnät i uppdrag att anpassa transmissionsnätet i för väg till snabbt utökad storskalig produktion av el på många platser, inklusive planerade vindkraftsparker och kraftigt ökad överförings ka pa citet mellan olika elområden, och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2539 av Lars Engsund (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en nationell energikommission med oberoende experter som skynd samt tar fram en nationell handlingsplan för ett robust elsystem med realistiska planer på nätutbyggnad och utbyggnad av produktions kapa citet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att genomföra hela alternativt delar av Klimaträttsutredningen där el stam nätet förklaras som riksintresse och förorda luftledningar för stam nätet, vilket är snabbast och billigast, och tillkännager detta för reger ingen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Svenska kraftnät ett förtydligat och delvis nytt uppdrag med fo kus på ansvaret för Sveriges långsiktiga elförsörjning samt mandat att vara tillståndsmyndighet för lokalisering av nya kraftkällor och tillkän na ger detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en reformerad elmarknadsmodell och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringens ansvar att försvara mekanismer i EU:s regelverk som möjliggör flexi bel användning av s.k. flaskhalsintäkter och tillkännager detta för re ger ingen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tillgång på stabila och rimliga priser för elkonsumenter i hushåll, s.k. folkhemsel, och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts planerade insatser för anslutning av havsbaserad vindkraft ska genomföras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.