Bet. 2024/25:FiU21

Finansutskottet s betänkande

2024/25 : FiU21

Vårändringsbudget för 2025

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom förslagen i propositionen med vårändrings-budgeten.

I propositionen föreslås att de anvisade medlen ökar med 7,2 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 10 miljarder kronor och anslags minskningarna till 2,8 miljarder kronor. De ändringar av beställ-ningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 30,2 miljarder kronor.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande (C).

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:99 Vårändringsbudget för 2025.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Vårändringsbudget för 2025

Utskottets ställningstagande

Särskilt yttrande

Vårändringsbudget för 2025 (C)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2

Propositionens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2025

Bilaga 3

Regeringens förslag till ändrade och nya beställningsbemyndiganden 2025

Bilaga 4

Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2025

Bilaga 5

Utskottets förslag till ändrade och nya beställningsbemyndiganden 2025

Bilaga 6

Skatteutskottets yttrande 2024/25:SkU9y

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Vårändringsbudget för 2025

Ändrade ramar och ändrade anslag

Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt utskottets förslag i bilaga 4.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:99 punkt 29.

Ändrade beställningsbemyndiganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som utskottet föreslår i bilaga 5.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:99 punkt 30.

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Riksdagen godkänner investeringsplanen för 2025–2027 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:99 punkt 31.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Riksdagen

a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Kammarkollegiet inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning,

b) godkänner att regeringen under 2025 förvärvar fastigheten Göteborg Älvsborg 855:597 till en kostnad om högst 81 000 000 kronor,

c) godkänner att regeringen under 2025 genom försäljning överlåter fastigheterna Säffle Västbro 1:26 och Gävle Vi 44:5 samt del av fastigheten Söderhamn Tönnebro 1:3,

d) godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning enligt c) avräknar dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten,

e) godkänner att regeringen under 2025 genom försäljning överlåter fastigheterna Ragunda Gevåg 2:27, Sundsvall Edsta 4:113, Sollefteå Guxås 1:24, Sollefteå Guxås 1:33 och Sollefteå Guxås 2:34,

f) godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning enligt e) avräknar dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten,

g) bemyndigar regeringen att för 2025 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 58 000 000 000 kronor,

h) godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2025–2027 som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:99 punkterna 1–8.

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Riksdagen

a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:14 Stöd till Ukraina inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap,

b) bemyndigar regeringen att disponera intäkterna från försäljning av pansarvärnsvapen till Frankrike för att anskaffa materiel motsvarande den som säljs,

c) bemyndigar regeringen att ingå avtal med Peru om försäljning av upp till 12 stycken JAS 39 E/F samt därtill hörande luftförsvarssystem,

d) bemyndigar regeringen att ingå avtal med Danmark om försäljning av upp till 4 stycken S 106 Global Eye och därtill hörande stödutrustning.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:99 punkterna 9–12.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:9 Läkemedelsverket inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:99 punkt 13.

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:99 punkt 14.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:99 punkt 15.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Riksdagen

a) bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om kapitaltillskott till holdingbolag vid universitet och högskolor för finansiering av verksamhet som syftar till att främja kommersialisering av forskningsresultat och innovationer på högst 40 000 000 kronor,

b) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:99 punkterna 16 och 17.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:99 punkt 18.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Riksdagen

a) bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv besluta om tillskott till stiftelsen Norrlandsfonden på högst 300 000 000 kronor,

b) bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv besluta om kapitaltillskott på högst 50 000 000 kronor till Ersättningsmark i Sverige 2 AB,

c) bemyndigar regeringen att under 2025 inleda avveckling av Ersättningsmark i Sverige 2 AB genom likvidation,

d) bemyndigar regeringen att, i stället för att avveckla Ersättningsmark i Sverige 2 AB genom likvidation, under 2025 överlåta aktierna i bolaget till Sveaskog AB utan vederlag,

e) bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra avvecklingen enligt c) eller överlåtelsen enligt d),

f) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 24 Näringsliv,

g) bemyndigar regeringen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för export till Ukraina som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 888 000 000 kronor,

h) bemyndigar regeringen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten som uppgår till högst 500 000 000 kronor,

i) bemyndigar regeringen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 550 000 000 000 kronor.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:99 punkterna 19–27.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:99 punkt 28.

Stockholm den 5 juni 2025

På finansutskottets vägnar

Edward Riedl

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Gunilla Carlsson (S), Dennis Dioukarev (SD), Björn Wiechel (S), Jan Ericson (M), Ingela Nylund Watz (S), Charlotte Quensel (SD), Ida Drougge (M), Ida Gabrielsson (V), Martin Ådahl (C), David Perez (SD), Janine Alm Ericson (MP), Peder Björk (S), Joakim Sandell (S), Yusuf Aydin (KD) och Anders Ekegren (L).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen kan under budgetperioden med stöd av 9 kap. 4 § regeringsformen besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag. Enligt 7 kap. 9 § riksdagsordningen (RO) är det finansutskottet som bereder förslag om ändringar i statens budget. Av 11 kap. 18 § RO framgår att huvudregeln är att ändringar i statens budget beslutas av riksdagen genom ett enda beslut.

I vårändringsbudgeten för 2025 (prop. 2024/25:99) föreslår regeringen ändringar i statens budget för 2025. I propositionen föreslås ändringar av anslag och ändrade ramar för utgiftsområden. Vidare föreslås ändringar av beställningsbemyndiganden. Därutöver föreslås bl.a. ändrad användning av anslag.

Inga följdmotioner har väckts med anledning av propositionen.

En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1. I bilaga 2 redovisas regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag för 2024. I bilaga 3 redovisas regeringens förslag till nya och ändrade beställningsbemyndiganden.

Huvuddelen av förslagen i propositionen rör övriga utskotts ämnesområden. Finansutskottet har gett samtliga utskott tillfälle att yttra sig över förslagen. Skatteutskottet har lämnat ett yttrande, se bilaga 6 (yttr. 2024/25:SkU9y). Övriga utskott har avstått från att yttrat sig.

I proposition 2024/25:99 Vårändringsbudget för 2025 är riksdagens beslut med anledning av proposition 2024/25:146 Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare stöd till Ukraina inte beaktat. Skälet till detta är att regeringen beslutade om proposition 2024/25:99 innan riksdagen hade fattat beslut med anledning av proposition 2024/25:146. I bilaga 4 med utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2025 har därför berörda anslag och ramen för utgiftsområde 6 ändrats i enlighet med riksdagens beslut med anledning av proposition 2024/25:146 (bet. 2024/25:FiU31, rskr. 2024/25:181 och 182). Motsvarande gäller i bilaga 5 med utskottets förslag till ändrade och nya beställningsbemyndiganden 2025.

Ändringsbudgetar under 2025

Riksdagen har beslutat om följande ändringsbudgetar under 2025:

Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina (prop. 2024/25:94, bet. 2024/25:FiU29, rskr. 2024/25:144 och 145)

Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina (prop. 2024/25:146, bet. 2024/25:FiU31, rskr. 2024/25:181 och 182)

Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget (prop. 2024/25:156, bet. 2024/25:FiU32, rskr. 2024/25:187).

Utskottets överväganden

Vårändringsbudget för 2025

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och anvisar ändrade anslag enligt förslagen i propositionen.

Riksdagen beslutar om ändrade beställningsbemyndiganden enligt regeringens förslag och ställer sig bakom övriga förslag i propositionen som rör ändringar av statens budget för 2025.

Jämför det särskilda yttrandet (C).

Propositionen

De förslag som lämnas i propositionen innebär att anvisade medel ökar med 7,2 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 10 miljarder kronor och anslags minskningarna till 2,8 miljarder kronor. Av nettoeffekten är 2,9 mil-jarder kronor hänförliga till förändringar av regelstyrda anslag och direkta effekter av makroekono miska förändringar. Ytterligare 4,3 miljarder kronor avser nya åtgärder.

De största utgiftsökningarna avser Industriklivet med 2,2 miljarder kronor, bidrag till lönegarantiersättning med 1,2 miljarder kronor samt bidrag till arbets löshetsersättning och aktivitetsstöd med 1,0 miljard kronor.

Statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med ca 7,0 miljarder kronor till följd av förslagen i propositionen.

Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år. Statens bud getsaldo och statens finansiella sparande beräknas försämras med 10,6 miljarder kronor 2026, 10,8 miljarder kronor 2027 och 5,5 miljarder kronor 2028.

De ändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår samman-taget till ca 30,2 miljarder kronor. De största ökningarna avser anskaffning av materiel och anläggningar med 25 miljarder kronor, klimatinvesteringar med 1,9 miljarder kronor och civilt försvar inom hälso- och sjukvård med 1,0 miljard kronor.

I det följande redovisas förslagen i propositionen per utgiftsområde.

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

4:1 Regeringskansliet m.m.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel med 80 000 000 kronor fr.o.m. 2025 för att målen i livsmedelsstrategin ska uppnås (prop. 2024/25:1 utg.omr. 23, bet. 2024/25:MJU2, rskr. 2024/25:105).

För att främja livsmedelsexporten och bistå svenska livsmedelsföretag när det gäller etablering och tillväxt avser regeringen att tillsätta lantbruksråd vid vissa utlandsmyn digheter. En del av de medel som avsatts på anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedels sektor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel för att målen i livsmedelsstrategin ska uppnås bör omfördelas till anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. som därför bör ökas med 8 000 000 kronor.

5:1 Länsstyrelserna m.m.

Till följd av den ökade arbetslösheten bör möjlighet erna till sysselsättning för arbetslösa och nyutexaminerade stärkas. Vidare är det ange läget att förbättra förutsättningarna för att bevara, använda och utveckla det gemen samma kulturarvet. Ytterligare insatser bör därför genomföras inom ramen för arbetet med kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, t.ex. inom byggnadsvård, landskapsvård och kulturmiljön i övrigt. Anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. bör därför ökas med 16 000 000 kronor.

6:1 Allmänna val och demokrati

Förekomsten av antisemitism, inklusive en förvanskad beskrivning eller ett förnekande av Förintelsen, ökar i samhället. För att stärka arbetet för att motverka antisemitism, anti ziganism och andra former av intolerans bör fler få möjlighet att delta i hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser. Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati bör därför ökas med 2 000 000 kronor.

6:3 Integritetsskyddsmyndigheten

AI är en teknik i snabb utveckling. Sverige bör gen omföra ytterligare åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen, samtidigt som riskerna med AI hanteras. I betänkandet AI-kommissionens Färdplan för Sverige (SOU 2025:12), som redovisades i februari 2025, föreslås bl.a. att Integritetsskydds myndighetens s.k. regulatoriska sandlåda bör stärkas. Myndigheten bör ges förutsätt ningar att fortsätta att utveckla och expandera sin regulatoriska sandlåda för AI. Anslaget 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten bör därför ökas med 6 000 000 kronor.

8:2 Mediemyndigheten

Till följd av den snabba utvecklingen inom AI bör ytterligare åtgärder vidtas för att öka samhällets beredskap och motståndskraft mot desinformation. Mediemyndigheten bör ges förutsättningar att stärka sitt arbete med att främja medie- och informationskunnighet. Anslaget 8:2 Mediemyndigheten bör därför ökas med 2 000 000 kronor.

Ändrad investeringsplan för Riksdagsförvaltningen

I samband med behandlingen av prop osit ionen Vårändringsbudget för 2024 godkände riksdagen att anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag ökades med 264 000 000 kronor för att anslagsfinansiera ett förvärv av fastigheten Havssvalget 5 i Stockholm (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:252). Riksdagen godkände också att investeringsplanen för anslaget ändrades med anledning av förvärvet.

Av den investeringsplan för anslaget som riksdagen godkänt efter förslag i budgetprop ositionen för 2025 framgår att en investering i form av förvärv av fastigheten Havssvalget 5 för 264 000 000 kronor planerades till 2024 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 1, avsnitt 4.4, bet. 2024/25:KU1, rskr. 2024/25:76).

Fastigheten har ännu inte förvärvats och köpeskillingen för fastigheten vid ett förvärv under 2025 uppgår för närvarande till 300 000 000 kronor. Förvärvet, inklusive den ökade kostnaden jämfört med vad som angavs i propositionen Vårändringsbudget för 2024, finansieras med befintliga anslagsmedel inklusive anslagssparande. Det krävs alltså inte att riksdagen tillför några ytterligare medel.

Förändringen av köpeskillingen jämfört med det ursprungliga beloppet är betydande. Även om ett beslut om en investeringsplan endast är ett riktlinjebeslut medför den aktuella förändringen av förvärvet så pass betydande förändringar i förhållande till den investeringsplan som riksdagen, efter förslag i budgetpropositionen för 2025, beslutade om att den inte bedöms rymmas inom denna plan. Med anledning av förvärvet av fastigheten Havssvalget 5 bör därför investeringsplanen ändras. Ändringen innebär att beloppen för 2024 och 2025 justeras för fastigheten Havssvalget 5 när det gäller anskaffning och utveckling av nya investeringar. Mot denna bakgrund föreslår riksdagsstyrelsen att investeringsplanen för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag (prop. 2024/25:99 s. 13) godkänns som en riktlinje för Riksdagsförvalt ningens fastighetsinvesteringar.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:2 Kammarkollegiet

Regeringen har beslutat att Harpsundsnämnden fr.o.m. den 1 april 2025 ska få kom pensation för ingående mervärdesskatt i enlighet med förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. Harpsundsnämnden bör även kompenseras för eventuell ingående mervärdesskatt som hänför sig till verksamheten t.o.m. den 30 mars 2025. Utbetalning bör göras från Kammarkollegiet. Anslaget 1:2 Kammar kollegiet bör därför ökas med 10 000 000 kronor.

Vidare bör anslagsändamålet utvidgas så att anslaget även får användas för bidrag till Harpsundsnämnden.

1:10 Bidragsfastigheter

Till följd av den ökade arbetslösheten bör möjligheterna till sysselsättning för arbets lösa och nyutexaminerade stärkas. Vidare är det angeläget att förbättra förutsättning arna för att bevara, använda och utveckla det gemensamma kulturarvet. Ytterligare insatser bör därför genomföras inom ramen för arbetet med kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, t.ex. inom byggnadsvård, landskapsvård och kulturmiljön i övrigt. Anslaget 1:10 Bidragsfastigheter bör därför ökas med 5 000 000 kronor.

1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter

Utgifterna för 2024 för infrianden av garantier till Europeiska investerings bankens garantifond var högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter behöver tillföras medel för att täcka det underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget bör därför ökas med 10 764 000 kronor.

Förvärv av fastigheten Göteborg Älvsborg 855:597

Fastigheten Göteborg Älvsborg 855:597 ligger i anslutning till Göteborgs garnison och är värderad till 65 500 000 kronor. Det är av stor vikt att säkra tillgången till fastigheten för att tillgodose Försvarsmaktens behov och möjliggöra en utveckling av myndighetens verksamhet i området.

Förvärv genom köp eller byte och försäljning ska enligt 8 kap. 7 § budgetlagen (2011:203) genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det.

Mot bakgrund av riksdagens beslut om totalförsvaret (prop. 2024/25:335, bet. 2024/25:FöU2, rskr. 2024/25:114) behöver fastigheten skyndsamt förvärvas. Förvärvet avses därför genomföras utan att objektet kommer ut till försäljning på marknaden. Eftersom det är fråga om ett betydande belopp, som överstiger det bedömda marknadsvärdet, behöver riksdagens godkännande till förvärvet inhämtas.

Anskaffningskostnaden bedöms rymmas inom den låneram som riksdagen har beslu tat för Fortifikationsverkets investeringar i fastigheter och markanläggningar för 2025.

Regeringen anser mot denna bakgrund att riksdagen bör godkänna att regeringen under 2025 förvärvar fastigheten Göteborg Älvsborg 855:597 till en kostnad om högst 81 000 000 kronor.

Försäljning av fastigheter i Säffle och Gävle samt del av en fastighet i Söderhamn

Regeringen har beslutat att återinrätta Bergslagens artillerirege mente (A 9) i Kristinehamn. Beslutet har fattats i enlighet med riksdagens bemyndigande efter förs lag i propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:136).

För att tillgodose Bergslagens artilleriregementes behov av övningsfält avser Fortifika tionsverket (Fortv) att förvärva en del av en fastighet. En förutsättning för förvärvet är att den aktuella fastighetsägaren får förvärva annan likvärdig mark av staten. Fortv förvärvade därför 2023 fastigheten Säffle Västbro 1:26. Staten äger vidare fastighet erna Gävle Vi 44:5 och Söderhamn Tönnebro 1:3, som tidigare nyttjats som övnings fält. Enligt Fortv omfattar dessa tre fastigheter likvärdig mark. Det finns enligt Fortv inte något statligt behov av att framöver äga fastigheterna. En del av fastigheten Söderhamn Tönnebro 1:3 bör dock, till följd av markens beskaffenhet, kvarstå i statlig ägo.

Enligt 8 kap. 2 § budgetlagen krävs riksdagens godkännande för försäljning av fast egendom om värdet av egendomen överstiger 75 miljoner kronor.

Eftersom det är fråga om överlåtelse av egendom mellan samma säljare och köpare vid ett och samma tillfälle bör fastigheternas sammanlagda värde vara avgörande vid bedömningen av om riksdagens godkännande till försäljning krävs (prop. 1995/96:220 s. 99). Fastigheterna är värderade till sammanlagt 126 200 000 kronor.

Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner att regeringen under 2025 genom försäljning överlåter fastigheten Säffle Västbro 1:26, fastigheten Gävle Vi 44:5 och en del av fastigheten Söderhamn Tönnebro 1:3. Vidare föreslås att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.

Försäljning av fastigheter i Ragunda, Sundsvall och Sollefteå

Regeringen har beslutat att återinrätta Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå. Beslutet har fattats i enlighet med riksdagens bemyndigande efter förs lag i propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:136).

För att tillgodose Västernorrlands regementes behov av skjut- och övningsfält avser Fortifikationsverket (Fortv) att förvärva flera fastigheter. En förutsättning för förvärven är att den aktuella fas tighetsägaren får förvärva annan likvärdig mark av staten. Fortv förvärvade därför 2022 fastigheten Ragunda Gevåg 2:27 och 2023 fastigheterna Sundsvall Edsta 4:113, Sollefteå Guxås 1:24, Sollefteå Guxås 1:33 och Sollefteå Guxås 2:34. Enligt Fortv omfattar dessa fem fastigheter likvärdig mark. Det finns enligt Fortv inte något statligt behov av att framöver äga fastigheterna.

Enligt 8 kap. 2 § budgetlagen krävs riksdagens godkännande för försäljning av fast egendom om värdet av egendomen överstiger 75 miljoner kronor.

Eftersom det är fråga om överlåtelse av egendom mellan samma säljare och köpare vid ett och samma tillfälle bör fastigheternas sammanlagda värde vara avgörande vid bedömningen av om riksdagens godkännande till försäljningen krävs (prop. 1995/96:220 s. 99). Fastigheterna är värderade till sammanlagt 131 500 000 kronor.

Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner att regeringen under 2025 genom försäljning överlåter fastigheterna Ragunda Gevåg 2:27, Sundsvall Edsta 4:113, Sollef teå Guxås 1:24, Sollefteå Guxås 1:33 och Sollefteå Guxås 2:34. Vidare föreslås att regeringen från försäljnings-intäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljnings kostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.

Låneram för Fortifikationsverket

Mot bakgrund av riksdagens fastställda mål för totalförsvaret och för det militära försvaret (prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:FöU2, rskr. 2024/25:114) ökar behoven av att investera i fastigheter och markanläggningar. Fortifikationsverkets låneram bör därför ökas med 10 300 000 000 kronor.

Investeringsplan för Fortifikationsverket

I den investeringsplan som riksdagen godkänt som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2) planerades förvärven av fastigheter från Specialfastigheter Sverige AB att genomföras 2026. Dessa förvärv avses nu i stället genomföras 2025 (se Låneram för Fortifikationsverket). Investeringsplanen bör därför ändras i enlighet med detta.

Mot denna bakgrund bör investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2025–2027 godkännas som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar (prop. 2024/25:99 s. 17 f.).

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

1:1 Skatteverket

I betänkandet AI-kommissionens Färdplan för Sverige (SOU 2025:12), som redovisades i februari 2025, föreslås att en AI-verkstad för offentlig förvaltning ska etableras. Regeringen avser att ge Skatteverket och Försäkringskassan i uppdrag att utreda förutsättningarna för en sådan verkstad i syfte att öka den offentliga förvaltningens gemensamma förmåga att utveckla och använda hållbara AI-baserade lösningar på ett resurseffektivt sätt (se även anslaget 2:1 Försäk ringskassan inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions nedsättning). Anslaget 1:1 Skatteverket bör därför ökas med 30 000 000 kronor.

1:3 Kronofogdemyndigheten

Kronofogdemyndigheten utövar tillsyn för att säker ställa att näringsförbud följs. Regeringen beslutade den 20 mars 2025 om lagråds remissen Utvidgade möjligheter att meddela näringsförbud på grund av brott. I lagrådsremissen föreslås lagändringar som bl.a. innebär att pers onkretsen som kan få näringsförbud utökas till personer som har gjort sig skyldiga till organiserad eller systematisk brottslighet. Förslagen förväntas innebära ett ökat antal näringsförbud och att tillsyn i vissa fall behöver utövas under en längre tid. Kronofogde myndigheten bör vidare ges förutsättningar att utveckla nödvändigt it-stöd. Anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten bör därför ökas med 5 000 000 kronor.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

1:6 Kriminalvården

Kriminalvården har fortsatt en ansträngd belägg ningssituation och ett stort rekryteringsbehov. Det är angeläget att Kriminalvården ges förutsättningar att fortsätta stärka sin kapacitet för att kunna ta emot häktade och dömda. Anslaget 1:6 Kriminalvården bör därför ökas med 484 000 000 kronor.

1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete

Under 2023 och 2024 har Polismyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Kriminalvård en, länsstyrelserna, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Statens skolverk och Åklagarmyndigheten på uppdrag av regeringen etablerat en samverkansstruktur för ett sammanhållet arbete med barn och unga som riskerar att begå eller begår grova brott, i miljöer kopplade till organiserad brottslighet. Det är angeläget att förbättra länsstyrelsernas förutsättningar att stödja arbetet. Anslaget 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete bör därför ökas med 7 000 000 kronor.

1:16 Domarnämnden

Till följd av satsningarna på Sveriges Domstolar efter förslag i budget propositionen för 2025 beräknas antalet anställningsärenden som Domar nämnden hanterar öka (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4, bet. 2024/25:JuU1, rskr. 2024/25:86). Domarnämnden bör ges förutsättningar att hantera ärende ökning en. Anslaget 1:16 Domarnämnden bör därför ökas med 2 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:5 Sveriges Domstolar minskas med motsvar ande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering

Europeiska kommissionen meddelade den 24 januari 2025 Sverige om extra till delning av fondmedel med 10 294 791 euro, i samband med halvtids-utvärderingen av den nuvarande programperioden för instrumentet för gräns förvaltning och visering. För att Sverige i så hög utsträckning som möjligt ska kunna använda medlen bör Polismyndigheten ges förutsättningar att utlysa projektmedel i enlighet med den extra tilldelningen. Anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering bör därför ökas med 37 000 000 kronor.

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

1:1 Avgifter till internationella organisationer

Utgifterna förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det beror på den försvagade kronkursen samt ökade avgifter för FN:s fredsbevarande operationer och till Natos civila budget. Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer bör därför ökas med 550 000 000 kronor.

Utgifterna i samband med rättegångar i Internationella domstolen (ICJ) i Haag förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 1 500 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer ökas med 551 500 000 kronor.

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt

Överföringen av utrustningen och materielen som riksdagen beslutat att skänka till Ukraina i enlighet med regeringens förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina (prop. 2024/25:94, bet. 2024/25:FiU29, rskr. 2024/25:145) medför utgifter för bl.a. genomförande av upphandling och leverans. Anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser inter nationellt bör därför ökas med 19 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med motsvarande belopp.

1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina ökades anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar med 954 600 000 kronor för att kunna ersätta den materiel som i proposi tionen föreslogs skänkas till Ukraina med motsvarande materiel (prop. 2024/25:94, bet. 2024/25:FiU29, rskr. 2024/25:145). Vidare ökades bemyndigandet att under 2025 besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar med 2 821 900 000 kronor.

I propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina föreslås att anslaget minskas med 569 470 000 kronor, bl.a. till följd av att en stor del av de medel som tillfördes anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina rätteligen skulle ha tillförts anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt (prop. 2024/25:146). Vidare föreslås att bemyndigandet att under 2025 besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar ökas med 419 626 000 kronor.

Det ändrade omvärldsläget medför att det med kort varsel kan uppstå möjligheter till anskaffning av materiel och anläggningar som inte planerats och behov av att genom föra beställningar tidigare än vad som anges i den investeringsplan som riksdagen har godkänt som rikt linje för anskaffning av försvarsmateriel för 2025–2036 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). För att möjliggöra snabba beslut om anskaffning av materiel och anläggningar när ett läge uppstår, s.k. läglighetsköp, bör ytterligare ekonomiska åtaganden kunna ingås. Bemyndigandet bör därför ökas med 25 000 000 000 kronor . Ökningen av bemyndigandet medför behov av framtida anslag, och anslaget beräknas öka med 10 000 000 000 kronor per år 2026 och 2027 samt 5 000 000 000 kronor 2028. För att hantera eventuella osäkerheter när det gäller vid vilken tidpunkt under perioden 2026–2028 som anslaget kommer att belastas avser regeringen vid behov att medge att berörda myndigheter får disponera anslagssparandet för läglighetsköp.

1:7 Officersutbildning m.m.

Ukraina har efterfrågat stöd för att stärka landets totalförsvarsförmåga. Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att stödja Ukraina på detta område. För svars högskolan har möjlighet att bistå Ukraina med utbildning inom civilt och militärt strategiskt ledarskap och beslutsfattande. Anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. bör därför ökas med 4 200 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med motsvarande belopp.

1:14 Stöd till Ukraina

För att finansiera de anslagsökningar som föreslås i propositionen i syfte att lämna stöd till Ukraina (se anslagen 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt, 1:7 Officersutbild ning m.m. och 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) minskas anslaget 1:14 Stöd till Ukraina med 25 200 000 kronor. Minskningen innebär att medel omfördelas från anslaget 1:14 Stöd till Ukraina till de berörda anslagen, i syfte att genomföra stödåtgärder.

Vidare bör anslagsändamålet utvidgas så att anslaget även får användas för infrianden av exportkreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten (se även nedan avsnittet Kreditgaranti för försvarsexport till den ukrainska staten, utgiftsområde 24 Näringsliv).

2:1 Kustbevakningen

Till följd av det försämrade säkerhetsläget bör Kustbevakningen ytterligare stärka sin roll inom totalförsvaret, bl.a. genom att öka takten i arbetet med att modernisera verksamheten. Anslaget 2:1 Kustbevakningen bör därför ökas med 50 000 000 kronor.

2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.

Utgifterna för ersättning för räddningstjänst m.m. förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det beror främst på kommunernas insatser för sanering efter oljeutsläppet till följd av grundstötningen av färjan Marco Polo i Blekinge i oktober 2023. Anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. bör därför ökas med 35 000 000 kronor.

2:4 Krisberedskap

Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget bör fler åtgärder vidtas för att öka samhällets krisberedskap. Det medför högre kostnader för sådana åtgärder än vad som tidigare har beräknats.

Det finns behov av ytterligare nationella förstärkningsresurser för kommunal rädd ningstjänst avseende t.ex. reservkraft, brandbekämpning samt indikering av farliga ämnen. Anslaget 2:4 Krisberedskap bör därför ökas med 15 000 000 kronor.

Vidare bör signalskyddet inom det civila försvaret stärkas. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.

Därutöver bör ett pilotprojekt genomföras för att utforska ny teknik, nya samarbeten och arbetssätt i syfte att utveckla innovationsförmågan inom det civila försvaret. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor.

Sverige bör även bistå andra länder inom ramen för det arbete som EU och Nato bedriver med att utveckla en snabbinsatsförmåga för stöd i hanteringen av hybridhot. Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 2:6 Myndigheten för sam hällsskydd och beredskap med 9 000 000 kronor i syfte att utöka stödet till frivilliga för svarsorganisationer avseende civilt försvar (prop. 2024/25:1 utg.omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). Av förbi seende uppmärksammades inte att ändamålet för det anslaget fr.o.m. 2024 inte omfattar stöd till frivilliga försvars organisationer. De medel som ska användas för stöd till sådana organisationer bör därför omfördelas till anslaget 2:4 Krisberedskap. Anslaget bör därför ökas med 9 000 000 kronor.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget med 5 000 000 kro nor för kommande insatser inom civilt försvar för kulturarvs sektorn (prop. 2024/25:1 utg.omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). En del av dessa medel bör omfördelas till anslagen 6:1 Riksarkivet och 7:1 Riks antikvarieämbetet inom utgifts område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Anslaget bör därför minskas med 4 000 000 kronor.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget med 25 000 000 kronor för kommande insatser inom civilt försvar (prop. 2024/25:1 utg.omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). En del av dessa medel bör omfördelas till anslaget 1:4 Boverket inom utgiftsområde 18 Samhälls planering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik och anslagen 1:4 Tillväxtverket, 1:8 Sveriges geologiska undersökning och 2:2 Kommerskollegium inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Anslaget bör därför minskas med 16 000 000 kronor.

För att finansiera den ökning av anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som avser 4 500 000 kronor till civilsamhälles-organisationer och 4 000 000 kronor för att förbereda inför nya uppgifter avseende brandfarliga och explosiva varor, minskas anslaget med 8 500 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget 2:4 Krisberedskap ökas med 34 500 000 kronor.

2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina bemyndigades regeringen att under 2025 för anslaget 2:4 Krisberedskap besluta att till Ukraina skänka materiel inom energiområdet till ett värde av högst 100 000 000 kronor (prop. 2024/25:94, bet. 2024/25:FiU29, rskr. 2024/25:145). Överföringen av materielen till Ukraina medför kostnader samt behov av samverkan med ukrainska myndigheter. Anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör därför ökas med 2 000 000 kronor. Ökningen finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med motsvarande belopp.

Förmågan i det civila försvaret behöver fortsatt stärkas och takten i utvecklingen beh över öka. Civilsamhällesorganisationer bör ges förutsätt ningar att fortsätta arbetet med att öka allmänhetens kunskap när det gäller beredskap för allvarliga kriser och ytterst krig. Anslaget bör därför ökas med 4 500 000 kronor. Ökningen finansieras genom att anslaget 2:4 Krisberedskap minskas med motsvarande belopp.

Mot bakgrund av den eskalerande våldsutvecklingen med sprängningar kopplade till kriminella miljöer bör det vidtas ytterligare åtgärder för att minska kriminell använd ning av explosiva varor. Regeringen remitterade i februari 2025 promemorian En ändamålsenlig hantering av tillstånd och tillsyn av explosiva varor (Ds 2025:6). I promemorian föreslås ändringar i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor som bl.a. innebär att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska utöva tillsyn över och ge stöd till den kommunala tillståndsverksamheten avseende brandfarliga och explosiva varor samt samordna kommunernas arbete. Regeringen avser att föreslå att lagändringarna ska träda i kraft den 15 juli 2025. För att förbereda för de nya uppgifterna behöver MSB utveckla sina arbetssätt och verktyg. Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor. Anslaget beräknas öka med 12 000 000 kronor 2026 och 7 000 000 kronor fr.o.m. 2027. Ökningen finan sieras genom att anslaget 2:4 Krisberedskap minskas med motsvarande belopp.

Fler åtgärder bör vidtas för att stärka Sveriges egna förmågor att bemöta hybridakti viteter. Förutsättningarna bör därför stärkas för MSB:s arbete med snabbinsatsför mågor i syfte att motverka och bemöta hybrida hot och angrepp. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor.

Ett effektivt utnyttjande av rymdtjänster och rymddata utgör en del av Sveriges total försvarsförmåga och är en förutsättning för bl.a. sjö- och luftfartens tillgång till robust tid och position. Det är angeläget att MSB ges stärkta förutsättningar att samordna arbetet med att tillgängliggöra det europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo PRS i Sverige. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor.

Vidare bör ytterligare åtgärder vidtas inom ramen för MSB:s arbete med rymdsäkerhet inom totalförsvaret. Anslaget bör därför ökas med 7 000 000 kronor .

Därutöver bör ytterligare insatser genomföras för att främja forskning och innovation inom cybersäkerhetsområdet. Anslaget bör därför ökas med 7 000 000 kronor.

De medel som efter att riksdagen ställt sig bakom förslag i budgetpropositionen för 2025 tillfördes anslaget i syfte att utöka stödet till frivilliga försvarsorganisationer avseende civilt försvar (prop. 2024/25:1 utg.omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79) bör omfördelas till anslaget 2:4 Kris beredskap. Anslaget bör därför minskas med 9 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och bered skap ökas med 40 500 000 kronor.

2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar

Till följd av det försämrade säkerhetsläget bör förutsättningarna stärkas för Myndig heten för psykologiskt försvarsarbete med snabbinsatsförmågor i syfte att motverka och bemöta hybrida hot och angrepp. Anslaget 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar bör därför ökas med 3 000 000 kronor.

Bemyndigande att disponera försäljningsintäkter

Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 har regeringen bemyndigats att under 2025 besluta om överlåtelse av pansarvärnsvapen, som kan avvaras under en begränsad tid, genom försäljning till Frankrike (prop. 2024/25:1 utg.omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). Av förbiseende lämnades inte något förslag om att regeringen ska få disponera intäkterna från försäljningen. Regeringen bör därför bemyndigas att disponera intäkterna från försäljningen av pansarvärnsvapen till Frankrike för att anskaffa materiel motsvarande den som säljs.

Bemyndigande att ingå avtal om JAS 39 E/F

Peru överväger att ersätta sina stridsflygplan med JAS 39 E/F. För att tillgodose Perus krav på en mellanstatlig affär föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att ingå avtal med Peru om försäljning av upp till 12 stycken JAS 39 E/F samt därtill hörande luftförsvarssystem. Det innebär att den svenska staten åtar sig att beställa och leverera stridsflygplan och övrig offererad utrustning och verksamhet. Intäkterna från försäljningen ska täcka statens kostnader.

Bemyndigande att ingå avtal om S 106 Global Eye

Sverige har ett långsiktigt försvarssamarbete med Danmark. Danmark har behov av att utöka sin förmåga inom luftburen radarspaning, i form av varnings- och kontrollsystemet S 106 Global Eye. Affären ska ske som en mellanstatlig affär. För att tillgodose Danmarks krav på en mellanstatlig affär föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att ingå avtal med Danmark om försäljning av upp till 4 stycken S 106 Global Eye och därtill hörande stödutrustning. Det innebär att den svenska staten åtar sig att beställa och leverera varnings- och kontrollsystemet S 106 Global Eye och övrig stödutrustning. Intäkterna från försäljningen ska täcka statens kostnader.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

1:1 Biståndsverksamhet

I biståndsbudgeten ingår kostnader som klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av biståndskommittén Development Assistance Committee (Dac) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Kost nader för att ta emot asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomst länder under deras första år i Sverige ingår, i enlighet med OECD-Dacs riktlinjer, i biståndsbudgeten. Dessa kostnader finansieras från utgiftsområdena 8 Migration, 13 Integration och jämställdhet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Utfallet för 2024 avseende kostnader för mottagande av personer som sökte skydd i Sverige, som kan klassificeras som bistånd, blev 1 367 000 000 kronor, vilket är lägre än det beräknade beloppet om 1 609 000 000 kronor i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 7, bet. 2023/24:UU2, rskr. 2023/24:111). Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet bör därför ökas med 242 000 000 kronor, vilket motsvarar skillnaden mellan det beräknade beloppet och utfallet av utgifterna för 2024. Ökningen avses användas till prioriterade insatser i enlighet med den strategiska inriktningen i rapporten Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt .

För att finansiera ökningen av anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) minskas anslaget med 4 600 000 kronor.

För att finansiera ökningen av anslaget 2:3 Bidrag till WHO inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas anslaget med 4 000 000 kronor.

Detta innebär att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet sammantaget bör ökas med 233 400 000 kronor.

1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

På grund av den försvagade svenska kronkursen 2024 beräknas Sidas utgifter för kostnader vid utlandsmyndigheter bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) bör därför ökas med 4 600 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med motsvarande belopp .

Utgiftsområde 8 Migration

1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Europeiska kommissionen meddelade den 24 januari 2025 Sverige om extra tilldelning av fondmedel med 39 471 925 euro, i samband med halvtids utvärderingen av den nuvarande programperioden för Asyl-, migrations- och integrationsfonden. För att Sverige i så hög utsträckning som möjligt ska kunna använda medlen bör Migrationsverket utlysa projektmedel under det andra halvåret 2025. Bemyndigandet för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar bör därför utökas med 50 000 000 kronor och förlängas t.o.m. 2030.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

1:1 Socialstyrelsen

Antalet ansökningar om svensk legitimation från läkare med utbildning utanför EU/EES/Schweiz förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 1:1 Socialstyrelsen bör därför ökas med 20 000 000 kronor.

1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2025 den första etappen av en omfatt ande tandvårdsreform som innebär att tandvårdens högkostnadsskydd mer ska efter likna det som finns i övrig vård och avser att föreslå att den ska träda i kraft den 1 januari 2026 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5). För att möjliggöra en effektiv uppfölj ning av reformen bör informationsinsatser riktade till allmänheten genomföras och förberedelser vidtas. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor.

Det är angeläget att säkerställa att Sverige har en god tillgång till vaccin mot covid-19. För att Folkhälsomyndigheten ska kunna beställa tillräckliga volymer av vaccindoser för 2026 behövs ett bemyndigande att under 2025 ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 740 000 000 kronor 2026 och 2027. Anslaget beräknas öka med 520 000 000 kronor 2026 och 220 000 000 kronor 2027.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 268 000 000 kronor 2026–2030.

1:8 Bidrag till psykiatri

Det är angeläget att öka tillgängligheten till vuxenpsykiatrin och möjligheterna till självvald inläggning. Vidare bör den pågående satsningen för att öka tillgängligheten och korta vårdköerna till barn- och ungdomspsykiatrin stärkas, t.ex. genom att främja övergång till andra vårdformer med mer tillgänglig kapacitet. Dessutom bör ytterligare insatser genomföras för att underlätta övergången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Anslaget bör därför ökas med 550 000 000 kronor.

För att finansiera ökningen av anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna minskas anslaget med 310 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri ökas med 240 000 000 kronor.

1:9 Läkemedelsverket

Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget för arbete med en ny struktur, genom bl.a. ett nationellt partnerskap, för kliniska prövningar (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9, bet. 2024/25:SoU1, rskr. 2024/25:92). Av förbiseende lämnades inte något förslag om bemyndigande att ingå de ekonomiska åtaganden som krävs för att fatta nödvändiga beslut om bidrag. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:9 Läkemedelsverket ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2026–2030.

Vidare bör anslagsändamålet utvidgas så att anslaget även får användas för bidrag för att främja kliniska prövningar.

1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna

Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri med 470 000 000 kronor för att öka tillgängligheten och korta vårdköerna till barn- och ungdomspsykiatrin (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9, bet. 2024/25:SoU1, rskr. 2024/25:92). De medel som ska användas för utgifter för prestationsbundna statsbidrag bör omfördelas till anslaget 1:11 Presta tionsbundna insatser för att korta vårdköerna. Anslaget bör därför ökas med 310 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri minskas med motsvar ande belopp.

1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård

Socialstyrelsen har i uppdrag att köpa in och lagra sjukvårdsprodukter som behövs för traumavård i huvudsak i enlighet med den förteckning som myndigheten har tagit fram inom ramen för uppdraget att ta fram underlag för de sjukvårdsprodukter som bör omfattas av försörjningsberedskapen på hälso- och sjukvårdsområdet. Socialstyrelsen har ingått avtal om försörjnings trygghet som kan medföra behov av framtida anslag t.o.m. 2033. Det behövs därför ett bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden för anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård på högst 200 000 000 kronor 2026–2033.

I totalförsvarspropositionen bedömer regeringen att driftsäkerheten på sjukhusfastig heter behöver prioriteras (prop. 2024/25:34). Socialstyrelsen behöver ha möjlighet att, enligt förordningen (2023:30) om statsbidrag till regioner för åtgärder för att höja driftsäkerheten på hälso- och sjukvårdens fastigheter, besluta om bidrag till regionerna som sträcker sig över en fyraårsperiod. För att Socialstyrelsen ska kunna fatta nödvän diga beslut om bidrag behövs ett bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden på högst 800 000 000 kronor 2026–2029.

Mot denna bakgrund bör regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 000 000 000 kronor 2026–2033.

2:1 Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten har nya uppgifter till följd av bl.a. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2371 av den 23 november 2022 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och förslagen i propositionen Bättre förutsättningar för besöksnär ingen i fråga om småskalig produktion av alkoholdrycker (prop. 2024/25:86). Folkhälsomyndighetens förutsättningar att hantera de nya uppgifterna bör stärkas. Anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten bör därför ökas med 4 600 000 kronor.

Ökningen finansieras delvis genom att anslaget 1:14 Livsmedelsverket inom utgiftsom råde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel minskas med 3 200 000 kronor.

2:3 Bidrag till WHO

Anslaget 2:3 Bidrag till WHO får bl.a. användas för utgifter för Sveriges medlemsavgift i Världshälsoorganisationen (WHO). På grund av den försvagade kronkursen har utgifterna för medlemsavgiften blivit högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 11 000 000 kronor.

Ökningen finansieras delvis genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgifts område 7 Internationellt bistånd minskas med 4 000 000 kronor.

4:6 Statens institutionsstyrelse

Till följd av det mycket allvarliga läget med en eskal erande våldsvåg med unga gärningsmän behöver det skyndsamt vidtas åtgärder för att öka antalet tillgängliga platser på särskilda ungdomshem, t.ex. genom att Statens insti tutionsstyrelse via avtal med en region eller kommun inrättar sådana hem. Åtgärderna medför bl.a. utgifter för upphandling, rekrytering och utbildning. Anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse bör därför ökas med 200 000 000 kronor.

4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

I budgetpropositionen för 2024 aviserade regeringen en tidsbegränsad satsning på en placeringsneutral subvention av placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården med 484 000 000 kronor per år 2025 och 2026 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5). Efter förslag från regeringen i budget propo sitionen för 2025 avsattes 400 000 000 kronor per år för detta ändamål (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9, bet. 2024/25:SoU1, rskr. 2025/25:92). Kommunernas kostnader för placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården har ökat. För att säkerställa placering av barn och unga som är i behov av det bör stödet till kommunerna för placeringskostnader i sådan vård förstärkas. Anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. bör därför ökas med 100 000 000 kronor .

För att ytterligare stärka samverkan mellan socialtjänsten och skolan samt öka tryggheten och studieron i skolan och förutsättningarna att bryta en negativ utveckling hos elever med långvarig skolfrånvaro bör vidare stats bidraget för personalkostnader för skolsociala team förstärkas (se även anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning). Anslaget bör därför ökas med 25 000 000 kronor .

Sammantaget bör anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ökas med 125 000 000 kronor.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen

Utvecklingen av ett nytt system för sammanhållen intygshantering bedöms ta längre tid än vad som tidigare har beräknats och systemet förväntas inte vara i drift som planerat 2026. I avvaktan på att det nya systemet driftsätts behöver staten ha möjlighet att ingå avtal med Sveriges Kommuner och Regioner för att säkerställa fortsatt digital överföring av läkarintyg från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan. Regeringen bör därför bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2026 och 2027.

2:1 Försäkringskassan

Regeringen gav i januari 2025 Försäkringskassan i uppdrag att förbereda införan det av den tandvårdsreform som aviserades i budget propositionen för 2025. Myndighetens förutsättningar att vidta de förberedande åtgärderna bör stärkas. Regeringen avser vidare att ge Försäkringskassan i uppdrag att förbereda för införandet av vissa av förslagen i betänkandet Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare (SOU 2025:15), som syftar till att utöka det ekonomiska utbytet för den som går från försörjningsstöd till arbete. Regeringen remitterade i mars 2025 promemorian Administrativa sanktioner i socialförsäkringen (Ds 2025:8) och avser att ge Försäkringskassan i uppdrag att förbereda för införandet av sådana sanktioner. Anslaget 2:1 Försäkringskassan bör därför ökas med 24 000 000 kronor.

I betänkandet AI-kommissionens Färdplan för Sverige, som redovisades i februari 2025, föreslås att en AI-verkstad för offentlig förvaltning ska etableras (SOU 2025:12). Regeringen avser att ge Försäkringskassan och Skatteverket i uppdrag att utreda förutsätt ningarna för en sådan verkstad i syfte att öka den offentliga förvaltningens gemen samma förmåga att utveckla och använda hållbara AI-baserade lösningar på ett resurs effektivt sätt (se även anslaget 1:1 Skatteverket inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution). Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget 2:1 Försäkringskassan ökas med 54 000 000 kronor.

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

1:1 Integrationsåtgärder

Det är angeläget att genomföra insatser för att ytterligare förbättra förutsättningarna för uppföljning av det nya mål för integrationspolitiken som riksdagen beslutade om 2024 (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:250). Anslaget 1:1 Integrationsåtgärder bör därför ökas med 5 000 000 kronor.

2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/970 av den 10 maj 2023 om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom insyn i lönesättningen och efterlevnads mekanismer ska vara genomfört i svensk rätt senast den 7 juni 2026. Enligt direktivet ska arbetsgivare med 100 eller fler anställda i en s.k. lönerapport med visst intervall rapportera vissa uppgifter om löner. För att underlätta för arbetsgivarna är det angeläget att förbereda en teknisk lösning för informations inlämning. Anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. bör därför ökas med 10 000 000 kronor.

Vidare bör anslagsändamålet utvidgas så att anslaget även får användas för kostnader för att förbereda en teknisk lösning för sådan informationsinlämning som behövs för genomförandet av direktivet.

3:3 Bidrag för kvinnors organisering

Det är angeläget att ytterligare stärka kvinnors och flickors möjligheter till organisering i områden med socioekonomiska utmaningar, t.ex. genom att främja deltagande i den demokratiska processen och samhällslivet. Anslaget 3:3 Bidrag för kvinnors organisering bör därför ökas med 5 000 000 kronor.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

Till följd av den ökade arbetslösheten förväntas antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader bör därför ökas med 60 000 000 kronor.

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Arbetslösheten bedöms bli högre än bedömningen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.3). Utgifterna för arbetslöshetsersättning förväntas därför bli högre än vad som tidigare har beräk nats. Anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd bör därför ökas med 1 000 000 000 kronor.

Till följd av den ökade arbetslösheten avser regeringen att höja taket i arbetslöshets ersättningen och aktivitetsstödet under de 100 första ersättningsdagarna. Anslaget bör därför ökas med 56 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget ökas med 1 056 000 000 kronor.

1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet

Riksdagen antog den 18 juni 2024 propositionen En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster (prop. 2023/24:128, bet. 2023/24:AU9, rskr. 2023/24:267). Det innebär att en ny lag (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring träder i kraft den 1 oktober 2025. Genom lagen upphävs lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för den som har en pågående ersättningsperiod vid ikraftträdandet. De två regelverken kommer därför att tillämpas parallellt under en övergångsperiod. Vidare upphör grundförsäkringen i arbetslöshetsförsäkringen och begreppet grundbelopp bör därför inte längre anges i ändamålet. Därutöver behöver ändamålet förtydligas så att det framgår att anslaget får användas för utgifter för stats bidrag enligt lagarna för dem som inte är medlemmar i någon arbetslöshetskassa. Ändamålet för anslaget 1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet bör därför ändras i enlighet med detta.

1:12 Bidrag till lönegarantiersättning

Fler företag än beräknat har blivit föremål för insolvensförfaranden, t.ex. konkurs och företagsrekonstruktion. Det innebär att utbetalningarna av lönegarantiersättning för väntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning bör därför ökas med 1 150 000 000 kronor.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

1:2 Studiemedel

I propositionen föreslås ökningar av anslagen 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning och 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning inom utgiftsområde 16 i syfte att tillfälligt öka utbudet av utbildning inom gymnasial yrkesinriktad vuxenutbildning respektive yrkeshögskolan. Förslagen innebär ökade utgifter för studiemedel. Anslaget 1:2 Studiemedel bör därför ökas med 188 800 000 kronor.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

1:1 Statens skolverk

I propositionen En tioårig grundskola föreslås ändringar i skollagen (2010:800) som bl.a. innebär att en tioårig grundskola införs 2028 (prop. 2024/25:143). Regeringen har vidare remitterat betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19). Statens skol verk bör ges förutsättningar för att påbörja arbetet med att ta fram nya läroplaner, inklusive kursplaner. Anslaget 1:1 Statens skolverk bör därför ökas med 15 000 000 kronor.

Regeringen beslutade den 20 mars 2025 om lagrådsremissen Skolor mot brott. I lagrådsremissen föreslås ändringar i skollagen som syftar till att barn, elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbild nings- och arbetsmiljö. Till följd av förslagen behöver Statens skolverk bl.a. ta fram stödmaterial till huvudmännen. Anslaget bör därför ökas med 7 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget ökas med 22 000 000 kronor.

1:2 Statens skolinspektion

För att finansiera ökningen av anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kultur tidskrifter inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid minskas anslaget 1:2 Statens skolinspektion med 10 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

För att öka förutsättningarna för en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö för barn, elever, lärare och annan personal bör ett statsbidrag för säkerhetshöjande åtgär der införas. Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet bör därför ökas med 300 000 000 kronor.

Vidare bör ytterligare insatser genomföras för att stärka samverkan mellan skola och socialtjänst samt öka tryggheten och studieron i skolan och förutsättningarna att bryta en negativ utveckling hos elever med långvarig skolfrånvaro. Till följd av detta bör statsbidraget för personalkostnader för skolsociala team förstärkas (se även anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg). Anslaget bör därför ökas med 25 000 000 kronor.

Under våren 2025 ställdes de digitala nationella proven in. För att upprätthålla kvalite ten i undervisningen och minska risken för en negativ påverkan på förutsättningarna för elever att få den utbildning och det stöd de har rätt till, bör berörda delar av skolväsendet tillföras medel genom ett statsbidrag. Anslaget bör därför ökas med 82 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 407 000 000 kronor.

1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning

Till följd av den försämrade konjunkturen, som medför negativa konsekvenser för arbetsmarknaden, bör vuxna ges en ökad tillgång till gymnasial yrkesutbildning. Anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning bör därför ökas med 200 000 000 kronor.

1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning

Till följd av den försämrade konjunkturen och läget på arbetsmarknaden är efterfrågan på yrkeshögskoleutbildningar högre än vad som tidigare har beräknats. För att fler vuxna ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden och förbättra möjligheterna till omställning och kompetenshöjning behöver tillgången till korta yrkeshögskole utbild ningar öka. Anslaget behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett under skott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget bör därför ökas med 320 000 000 kronor.

2:1 Universitetskanslersämbetet

Till följd av det förändrade medielandskapet och teknikutvecklingen bör det göras en kartläggning av hur studenters tillgång till och användning av kurslitteratur i högskolan har utvecklats över tid. Anslaget 2:1 Universitets kanslersämbetet bör därför ökas med 2 000 000 kronor.

Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå

Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor med 377 000 000 kronor för att förstärka universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16, bet. 2024/25:UbU1, rskr. 2024/25:110). I propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta beskriver regeringen principerna för hur dessa medel bör fördelas (prop. 2024/25:60 s. 46–49). Regeringen ger nu förslag till fördelning av medlen till universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå, i enlighet med de nämnda principerna. Regeringen föreslår en ökning av 25 anslag, enligt vad som framgår av propositionen och bilaga 2 i detta betänkande.

Av ökningen till Uppsala universitet, Lunds universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska högskola och Chalmers tekniska högskola AB avser 12 000 000 kronor per lärosäte medel för satsning med fokus på batteriteknik och elektrifiering. Av ökningen till Stockholms universitet avser 8 000 000 kronor medel till Nordiska institutet för teoretisk fysisk, Nordita. Av ökningen till Linköpings uni versitet avser 2 500 000 kronor medel till forskarskola för folkhögskolelärare. Av ökningen till Kungl. Tekniska högskolan avser 90 000 000 kronor medel till Sci Life Lab. Av ökningen till Luleå tekniska högskola avser 30 000 000 kronor medel för forskning inom kritiska och strategiska metaller och mineral. Av ökningen till Försvarshögskolan avser 7 000 000 kronor medel till Campus totalförsvar.

Sammantaget bör anslagen ökas med 293 123 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp.

I propositionen föreslås även ökningar av anslagen 2:63 Enskilda utbildningsanord nare på högskoleområdet med 21 750 000 kronor och 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel med 7 627 000 kronor.

2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet

Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor med 377 000 000 kronor för att förstärka universitets och hög skolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16, bet. 2024/25:UbU1, rskr. 2024/25:110). I propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta beskriver regeringen principerna för hur dessa medel bör fördelas (prop. 2024/25:60 s. 46–49). Regeringen ger nu förslag till fördelning av medlen för utgifter för statsbidrag till enskilda utbildningsanordnare till forskning och utbildning på forskarnivå, i enlighet med de nämnda principerna. Anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskole området bör därför ökas med 21 750 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp.

2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

För att finansiera ökningarna av andra anslag minskas anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor med sammantaget 362 500 000 kronor.

Av de medel som avsattes på anslaget efter förslag i budgetpropositionen för 2025 avsåg 12 500 000 kronor verksamheten med praktiknära forskning (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16, avsnitt 5.8). Av propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta framgår att regeringen avser att fördela medlen till vissa angivna lärosätens anslag för forskning och utbildning på forskarnivå (prop. 2024/25:60 s. 124). Regeringen anser dock att dessa medel i stället bör fördelas från anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor. Till följd av en förändring av organisationen av verksamheten med praktiknära forskning avser regeringen vidare att fördela medlen till ett annat urval av lärosäten än vad som anges i propositionen.

2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor

För att öka säkerheten och krisberedskapen inom skolväsendet bör utbildning tas fram inom bl.a. ledarskap, konflikt- och krishantering som ska kunna användas inom lärar- och förskollärarutbildningarna. Anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor bör därför ökas med 3 000 000 kronor.

I propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta uttalar regeringen att det behövs en förstärkning av lärosätenas innovations stödjande funktioner (prop. 2024/25:60 s. 78 och 79). Holdingbolagen vid universitet och högskolor är ett centralt verktyg för universitet och högskolors nyttiggörande som kan bidra till att fler forskningsresultat och innovationer når marknaden och på sätt stöder Sveriges konkurrenskraft. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för ansla get 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott till holding bolag vid universitet och högskolor för finansiering av verksamhet som syftar till att främja kommersialisering av forskningsresultat och innovationer på högst 40 000 000 kronor. För att möjliggöra kapitaltillskottet bör anslaget ökas med 40 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och hög skolor minskas med 40 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor ökas med 43 000 000 kronor.

Vidare bör anslagsändamålet utvidgas så att anslaget även får användas för kapital tillskott till holdingbolag vid universitet och högskolor för att främja kommersialis ering av forskningsresultat och innovationer efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall.

2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet

Det är angeläget att säkerställa att forskning och utbildning i frågor om mänskliga rättigheter kan fortsätta bedrivas vid Raoul Wallenberginstitutets bibliotek för mänsk liga rättigheter. Anslaget 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet bör därför ökas med 10 000 000 kronor.

4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning

Till följd av uppgifter om att bristande läsförståelse leder till att studenter i högskolan klarar sina studier sämre bör det göras en kartläggning av utvecklingen av läsförståelse bland studenter i högskolan samt en uppföljning av utvecklingens effekter på t.ex. genomströmning. Anslaget 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning bör därför ökas med 2 000 000 kronor.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

2:3 Statens musikverk

Till följd av den ökade arbetslösheten bör möjlighet erna till sysselsättning för arbetslösa och nyutexaminerade stärkas. Vidare är det ange läget att förbättra förutsättningarna för att långsiktigt bevara och tillgängliggöra det gemensamma kulturarvet. Ytterligare insatser bör göras för att öka digitiseringen, dvs. konverteringen av information från analog till digital form, och digitaliseringen av arkiv- och föremålssamlingar inom kulturområdet, bl.a. när det gäller Statens musik verk. Anslaget 2:3 Statens musikverk bör därför ökas med 2 300 000 kronor.

3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Resultaten från de senaste internationella undersökningarna Pirls och Pisa visar att svenska elevers kunskaper i läsförståelse har försämrats. Fler läsfrämjande insatser bör därför genomföras. Anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter bör därför ökas med 10 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:2 Statens skolinspektion inom utgiftsom råde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas med motsvarande belopp.

6:1 Riksarkivet

För att fortsätta att utveckla förmågan i det civila försvaret och öka utvecklingstakten avser regeringen att utse fler myndigheter till beredskapsmyndigheter, bl.a. Riksarkivet. Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med 5 000 000 kronor för kommande insatser inom civilt försvar för kulturarvssektorn (prop. 2024/25:1 utg.omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). En del av dessa medel bör omfördelas till anslaget 6:1 Riksarkivet. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor.

För att träna svenska språkmodeller för AI och säkerställa tillgången till samhällsviktig information i händelse av kris eller krig bör takten öka när det gäller digitiseringen, dvs. konverteringen av information från analog till digital form, av handlingar i statliga arkiv. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget ökas med 12 000 000 kronor.

7:1 Riksantikvarieämbetet

För att fortsätta att utveckla förmågan i det civila försvaret och öka utvecklingstakten avser regeringen att utse fler myndigheter till beredskapsmyndigheter, bl.a. Riksantikvarieämbetet. Efter förslag i budgetproposi tionen för 2025 ökades anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med 5 000 000 kronor för kommande insatser inom civilt försvar för kulturarvssektorn (prop. 2024/25:1 utg.omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). En del av dessa medel bör omfördelas till anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet som därför bör ökas med 2 000 000 kronor.

8:1 Centrala museer: Myndigheter

Till följd av den ökade arbetslösheten bör möjlig heterna till sysselsättning för arbetslösa och nyutexaminerade stärkas. Vidare är det angeläget att förbättra förutsättningarna för att långsiktigt bevara och tillgängliggöra det gemensamma kulturarvet. Ytterligare insatser bör göras för att öka digitiseringen, dvs. konverteringen av information från analog till digital form, och digitaliseringen av arkiv- och föremålssamlingar inom kulturområdet, bl.a. när det gäller centrala museer. Anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter bör därför ökas med 16 200 000 kronor.

8:2 Centrala museer: Stiftelser

Till följd av den ökade arbetslösheten bör möjlig heterna till sysselsättning för arbetslösa och nyutexaminerade stärkas. Vidare är det angeläget att förbättra förutsättningarna för att långsiktigt bevara och tillgängliggöra det gemensamma kulturarvet. Ytterligare insatser bör göras för att öka digitiseringen, dvs. konverteringen av information från analog till digital form, och digitaliseringen av arkiv- och föremålssamlingar inom kulturområdet, bl.a. när det gäller centrala museer. Anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser bör därför ökas med 9 200 000 kronor.

10:1 Filmstöd

Till följd av den ökade arbetslösheten bör möjligheterna till sysselsättning för arbets lösa och nyutexaminerade stärkas. Vidare är det angeläget att förbättra förutsätt ningarna för att långsiktigt bevara och tillgängliggöra det gemensamma kulturarvet. Ytterligare insatser bör göras för att öka digitiseringen, dvs. konverteringen av information från analog till digital form, och digitaliseringen av arkiv- och föremåls samlingar inom kulturområdet, bl.a. när det gäller filmkulturell verksamhet. Anslaget 10:1 Filmstöd bör därför ökas med 2 300 000 kronor.

13:5 Insatser för den ideella sektorn

För att Vetenskapsrådet ska kunna göra en utlysning av forskningsmedel inom ramen för forskningsprogram om det civila samhället bör bemyndigandet för anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn utökas med 29 100 000 kronor och förlängas t.o.m. 2028.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

1:1 Bostadspolitisk utveckling

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsom råde 24 Näringsliv minskas anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling med 140 000 000 kronor i syfte att användas för tillskott till stiftelsen Norrlandsfonden.

I budgetpropositionen för 2025 föreslogs och beräknades medel för subventionering av kreditgarantiavgifter för byggande i norr (prop. 2024/25:1 utg.omr. 18, avsnitt 3.6.1). Regeringen anser att begränsningen till norra Sverige inte är befogad och att dessa medel i stället bör kunna användas för byggande i s.k. etablerings- och omställningskommuner i hela landet. Ändamålet bör därför ändras i enlighet med detta.

1:4 Boverket

För att fortsätta att utveckla förmågan i det civila försvaret och öka utvecklingstakten avser regeringen att utse fler myndigheter till beredskapsmyndigheter, bl.a. Boverket. Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets kris beredskap med 25 000 000 kronor för kommande insatser inom civilt försvar (prop. 2024/25:1 utg.omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). En del av dessa medel bör omfördelas till anslaget 1:4 Boverket som därför bör ökas med 2 500 000 kronor.

För att öka effektiviteten i bostadsbyggandet och underlätta för fler människor att bo i småhus är det angeläget att Boverket ges förutsättningar att ta fram förslag på hur typ godkännande av småhus kan genomföras. Anslaget 1:4 Boverket bör därför ökas med 4 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget ökas med 6 500 000 kronor.

1:6 Lantmäteriet

Lantmäteriet har uppmärksammat att det finns ett ökat behov av manuell granskning för att hantera myndighetens ärenden om utläm nande av allmänna handlingar. För att effektivisera granskningen behövs även viss teknisk utredning och utveckling. Anslaget 1:6 Lantmäteriet bör därför ökas med 30 000 000 kronor.

Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur

1:1 Naturvårdsverket

Till följd av det försämrade säkerhetsläget bör Naturvårdsverkets förutsättningar för att i egenskap av beredskapsmyndighet genomföra åtgärder stärkas, bl.a. för att skydda civil infrastruktur. Anslaget 1:1 Naturvårdsverket bör därför ökas med 10 000 000 kronor.

1:3 Åtgärder för värdefull natur

Det är angeläget att förstärka arbetet med att bekämpa invasiva främmande arter, bl.a. stenmården. Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur bör därför ökas med 3 000 000 kronor. Vidare förväntas utgifterna för att inventera vargpopulationen bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det beror bl.a. på en ökad geografisk spridning av vargpopula tionen. Anslaget bör därför ökas med 7 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget ökas med 10 000 000 kronor.

Bemyndigandet att ingå ekonomiska åtaganden som medför framtida anslagsbehov omfattar av förbiseende inte hela den period under vilken ekonomiska åtaganden behöver ingås. Bemyndigandet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur bör därför förlängas t.o.m. 2036.

1:7 Avgifter till internationella organisationer

Enligt den europeiska vädersatellitorganisationen Eumetsat kommer ett av organisa tionens satellitprogram att driftsättas senare och pågå längre än planerat. Bemyndig andet för anslaget 1:7 Avgifter till internationella organisationer bör därför förlängas t.o.m. 2053.

1:16 Klimatinvesteringar

Huvuddelen av de projekt som finansieras från anslaget 1:16 Klimat investeringar innebär fleråriga åtaganden som belastar anslaget för kommande år.

Möjligheterna att lämna sådant stöd som finansieras från anslaget som enbart medför utgifter för 2025 bedöms vara begränsade. För att möjliggöra ytterligare insatser i syfte att främja klimatomställningen bör en del av de anslagna medlen omfördelas till anslaget 1:18 Industriklivet. Anslaget 1:16 Klimatinvesteringar bör därför minskas med 2 190 000 000 kronor.

Det är angeläget att kunna bevilja fler stöd till stora, komplexa och långsiktiga klimat investeringar som medför utgifter för kommande år. Bemyndigandet bör därför ökas med 1 900 000 000 kronor. Ökningen av bemyndigandet medför behov av framtida anslag och anslaget beräknas öka med 460 000 000 kronor per år 2027–2030.

1:18 Industriklivet

För att minska utsläppen av växthusgaser inom industrin och stärka den svenska kon kurrenskraften bör ytterligare insatser genomföras i syfte att bibehålla takten i svensk innovation och industriutveckling när det gäller klimatomställningen. En del av medlen på anslaget 1:16 Klimatinvesteringar bör omfördelas till anslaget 1:18 Industriklivet, som därför bör ökas med 2 190 000 000 kronor.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

Det finns ett omfattande behov av underhåll av statliga vägar. Det är angeläget att ytterligare förstärka vägunderhållet. Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur bör därför ökas med 500 000 000 kronor.

1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål

Det är angeläget att stärka Sjöfartsverkets förutsättningar att bedriva sin verksamhet inom flyg- och sjöräddning. Anslaget 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål bör därför ökas med 71 000 000 kronor.

1:7 Trafikavtal

Det tidigare avtalet om nattågstrafik till och från övre Norrland förlängdes inte och upphörde att gälla i december 2024. Trafikverket har därför direkttilldelat ett nytt avtal i syfte att upprätthålla trafiken i avvaktan på att en konkurrensutsatt upphandling genomförts. Till följd av detta förväntas utgifterna för trafikavtal bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 1:7 Trafikavtal bör därför ökas med 80 000 000 kronor.

1:12 Transportstyrelsen

I skrivelsen Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll (skr. 2023/24:59) bedömer regeringen att det finns anledning att fortsätta analyserna av ett avståndsbaserat system för tunga godstransporter på väg. Regeringen avser därför att ge Transportstyrelsen, Skatteverket och Trafikverket i upp drag att delta i en arbetsgrupp som ska fortsätta analyserna av ett sådant system. Transportstyrelsen bör ges förutsättningar att delta i arbetet. Anslaget 1:12 Transportstyrelsen bör därför ökas med 3 000 000 kronor.

2:1 Post- och telestyrelsen

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2854 av den 13 december 2023 om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data och om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiv (EU) 2020/1828 (dataförordningen) ska med vissa undantag börja tillämpas fr.o.m. den 12 september 2025. Regeringen avser att utse Post- och telestyrelsen (PTS) till behörig myndighet för att säkerställa genomförandet av förordningen. PTS bör ges förutsättningar att vidta inledande åtgärder. Anslaget 2:1 Post- och telestyrelsen bör därför ökas med 1 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 2:4 Informationsteknik och telekommunikation minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms påverka den verksamhet som finansieras från anslaget genom att färre andra digitaliseringsinsatser kommer att kunna genomföras.

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar

Till följd av utbrott av djursjukdomar som bl.a. salmonella förväntas utgifterna för ersätt ningar bli högre än vad som tidigare har beräknats. Utgifter väntas även öka för andra åtgärder med anledning av utbrotten. Anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar bör därför ökas med 140 000 000 kronor.

1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

Till följd av att Statens jordbruksverk har effektiviserat sina handläggnings-processer förväntas fler beslut om stöd till producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker än vad som tidigare har beräknats. Bemyndigandet för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. bör därför ökas med 60 000 000 kronor.

1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Huvuddelen av åtgärderna som finansieras från anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. Antalet ansökningar om stöd förväntas bli fler än vad som tidigare har beräknats. Bemyndigandet för anslaget 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbruks politiken 2023–2027 bör därför ökas med 600 000 000 kronor.

1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027

Huvuddelen av åtgärderna som finansieras från anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. Antalet ansökningar om stöd beräknas öka. Samtidigt betalades stöd inte ut i planerad takt 2024. Åtagandena förväntas därför bli högre än vad som tidigare har beräknats. Bemyndigandet för anslaget 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 bör därför ökas med 418 500 000 kronor.

1:14 Livsmedelsverket

För att finansiera ökningen av anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas anslaget 1:14 Livsmedelsverket med 3 200 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 avsattes 80 000 000 kronor fr.o.m. 2025 i syfte att riksdagens beslutade mål i livsmedelsstrategin ska uppnås (prop. 2024/25:1 utg.omr. 23, bet. 2024/25:MJU2, rskr. 2024/25:105). Av dessa medel bör dels 8 000 000 kronor omfördelas till anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, dels 14 000 000 kronor omfördelas till anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor minskas således med 22 000 000 kronor.

1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel med 80 000 000 kronor fr.o.m. 2025 för att nå målen i livsmedelsstrategin (prop. 2024/25:1 utg.omr. 23, bet. 2024/25:MJU2, rskr. 2024/25:105).

För att främja svenska livsmedelsföretag när det gäller jordbruket i norra Sverige läm nas bl.a. nationellt stöd till jordbrukare med produktion av mjölk. Utbetalningar av stöd grundas på rapporter från mejerier om hur mycket mjölk som varje jordbrukare har levererat. En del av de medel som avsatts på anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livs medelssektor för att uppnå målen i livsmedelsstrategin bör omfördelas till anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, som därför bör ökas med 14 000 000 kronor.

1:23 Sveriges lantbruksuniversitet

Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor med 377 000 000 kronor för att förstärka universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16, bet. 2024/25:UbU1, rskr. 2024/25:110). I propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta beskriver regeringen principerna för hur dessa medel bör fördelas (prop. 2024/25:60 s. 46–49). Regeringen ger nu förslag till fördelning av medlen till universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå, i enlighet med de nämnda princip erna (se även utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning). Anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet bör därför ökas med 7 627 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas med motsvarande belopp.

1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027

Anslaget 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 används för utgifter för att finansiera det belopp som motsvarar EU:s medfinansiering av åtgärder inom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Antalet ansökningar om stöd beräknas öka. Samtidigt betalades stöd inte ut i planerad takt 2024. Åtagandena förväntas därför bli högre än vad som tidigare har beräknats. Bemyndigandet bör därför ökas med 60 000 000 kronor.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

1:4 Tillväxtverket

För att fortsätta att utveckla förmågan i det civila försvaret och öka utvecklingstakten avser regeringen att utse fler myndigheter till beredskaps-myndigheter, bl.a. Tillväxtverket. Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med 25 000 000 kronor för kommande insatser inom civilt försvar (prop. 2024/25:1 utg.omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). En del av dessa medel bör omfördelas till anslaget 1:4 Tillväxtverket som därför bör ökas med 5 500 000 kronor.

1:5 Näringslivsutveckling

Till följd av att konjunkturen inte återhämtat sig i den takt som förväntats bör fler insatser genomföras för att stödja näringslivets gröna omställning och bostadspolitisk utveckling. Genom att öka tillgången till kapital kan fler bostadsprojekt påbörjas, vilket innebär att efterfrågan på arbetskraft inom bygg-, byggmaterial- och installationssektorerna ökar och att näringslivets förutsättningar stärks. För att stärka den långsiktiga utlåningskapaciteten bör ett kapitaltillskott göras till den statliga stiftelsen Norrlandsfonden som redan i dag, inom ramen för sina uppgifter, erbjuder marknadskompletterande lån och kan finansiera såväl nyetablering av företag som utveckling och expansion i befintliga företag.

Av 8 kap. 3 § första stycket budgetlagen framgår att regeringen inte utan riksdagens bemyndigande får tillskjuta kapital till en stiftelse. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling besluta om tillskott till stiftelsen Norrlandsfonden på högst 300 000 000 kronor. För att möjliggöra tillskottet bör anslaget ökas med 300 000 000 kronor.

Ökningen finansieras delvis genom att anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsu mentpolitik minskas med 140 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

1:8 Sveriges geologiska undersökning

För att fortsätta att utveckla förmågan i det civila försvaret och öka utvecklingstakten avser regeringen att utse fler myndigheter till beredskapsmyndigheter, bl.a. Sveriges geologiska undersökning. Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med 25 000 000 kronor för kommande insatser inom civilt försvar (prop. 2024/25:1 utg.omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). En del av dessa medel bör omfördelas till anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning som därför bör ökas med 2 500 000 kronor.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel med 27 000 000 kronor med anledning av att regeringen avsåg att besluta om propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024:25:1, utg.omr. 24 bet. 2024/25:NU1, rskr. 2024/25:117 och prop. 2024/25:60). Av den sistnämnda propositionen framgår att 1 500 000 kronor av dessa medel avsätts till Research Institutes of Sweden AB för ett uppdrag om nya utvinningstekniker (s. 95). Regeringen har efter ytterligare överväg anden kommit fram till att Sveriges geologiska undersökning i stället bör genomföra uppdraget. Anslaget bör därför ökas med 1 500 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel minskas med motsvarande belopp.

1:11 Bolagsverket

Till följd av ett ökat antal tvångslikvidationer, en höjd taxa för likvidators-ersättningar och ökade administrationskostnader förväntas utgifterna för likvidatorer bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 1:11 Bolagsverket bör därför ökas med 8 500 000 kronor.

1:13 Konkurrensverket

Det är angeläget att Konkurrensverket ges förut sättningar att utreda dels ökade möjligheter att stänga ute kriminella och oseriösa aktörer från val frihetssystem, dels möjligheterna att stärka konkurrensen i livsmedels kedjan genom att underlätta etablering av dagligvarubutiker. Anslaget 1:13 Konkurrensverket bör därför ökas med 5 000 000 kronor.

1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag

Regeringen har riksdagens bemyndigande att under 2022–2026 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott på totalt högst 880 000 000 kronor till Svenska rymdaktiebolaget för omställning av verksamheten i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466). Fram t.o.m. budgetåret 2024 betalades kapital tillskott om sammanlagt 765 000 000 kronor ut till Svenska rymdaktiebolaget. Vidare har regeringen haft riksdagens bemyndigande att under 2024 skriva ned svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark-Norway-Sweden inklusive upplupen ränta (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24, bet. 2023/24:NU1, rskr. 2023/24:108). Nedskrivning gjordes under slutet av 2024 och det nedskrivna beloppet inklusive upplupen ränta uppgick till 77 000 000 kronor mer än vad som tidigare har beräknats. För att regeringen under 2025 ska kunna besluta om utbetalning av kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget i enlighet med riksdag ens tidigare beslut behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 77 000 000 kronor.

Regeringen har vidare haft riksdagens bemyndigande att under 2022 och 2023 genom utdel ning av aktier i ett dotterföretag som Sveaskog AB äger överföra fastigheter med en sam manlagd areal om högst 25 000 hektar produktiv skogsmark som inte utgör fjällnära skog från Sveaskog AB (publ) (Sveaskog) till staten för att användas som ersättnings mark (prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18, rskr. 2021/22:207). Sveaskog har i samverkan med Naturvårdsverket identifierat lämpliga fastigheter och överfört dessa till ett av Sveaskog helägt dotterbolag, Ersättningsmark i Sverige 2 AB (ESAB 2). Akti erna i ESAB 2 överfördes till staten den 20 december 2023 genom utdelning från Sveaskog. Överlåtelserna av fastigheterna från ESAB 2 till Naturvårds verket slutfördes 2024. Mot bakgrund av den beskattning som aktualiserats till följd av överlåtelserna behövs ett kapitaltillskott till ESAB 2. Eventuellt kapital som inte används för detta ändamål kommer att återbetalas till staten genom utdelning. Regeringen får enligt 8 kap. 3 § första stycket budgetlagen inte tillskjuta kapital till ett företag utan riksdagens bemyndigande. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott till ESAB 2 på högst 50 000 000 kronor. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor. Kapitaltillskottet förutsätter att det är förenligt med EU:s statsstödsregler.

Sammantaget bör anslaget ökas med 127 000 000 kronor.

Enligt 8 kap. 4 § andra stycket budgetlagen får regeringen inte utan riksdagens bemyn digande genom försäljning eller på annat sätt minska statens ägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. ESAB 2 äger inte några fastigheter och bedriver inte längre någon verksamhet. Reger ingen bör därför få riksdagens bemyndigande att under 2025 inleda avveckling av bol aget genom likvidation. En likvidation som inleds under 2025 kommer troligen inte kunna slutföras förrän tidigast under 2026.

Om regeringen efter närmare utredning bedömer att det är mer effektivt för staten att, i stället för att avveckla hela bolaget genom likvidation, endast avveckla statens direkta ägande i ESAB 2 genom att aktierna återgår till Sveaskog för avveckling bör regeringen få möjlighet att göra det. Av 8 kap. 7 § budgetlagen följer att utgångspunkten är att överlåtelse av statens egendom ska genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det. ESAB 2 saknar verksamhet och har ytterst begränsade tillgångar, vilket gör att det saknas skäl för en affärsmässig överlåtelse. Regeringen bör därför få ett alternativt bemyndigande att under 2025 överlåta aktierna i ESAB 2 till Sveaskog. Överlåtelsen avses ske utan vederlag, förutsatt att det är förenligt med EU:s statsstöds regler.

I samband med en överlåtelse eller likvidation kan regeringen behöva vidta olika åtgär der för att genomföra överlåtelsen eller likvidationen. Regeringen bör därför även bemyndigas att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra överlåtelsen eller likvidationen.

2:2 Kommerskollegium

För att fortsätta att utveckla förmågan i det civila försvaret och öka utvecklingstakten avser regeringen att utse fler myndigheter till beredskapsmyndigheter, bl.a. Kommerskollegium. Efter förslag i budget propositionen för 2025 ökades anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgifts område 6 Försvar och samhäll ets krisberedskap med 25 000 000 kronor för kommande insatser inom civilt försvar (prop. 2024/25:1 utg.omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). En del av dessa medel bör omfördelas till anslaget 2:2 Kommerskollegium som därför bör ökas med 5 500 000 kronor.

2:3 Exportfrämjande verksamhet

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:5 Avgifter till internationella handels organisationer minskas anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet med 2 250 000 kronor. Minskningen bedöms innebära att utlandsmyndigheterna kommer att kunna genomföra färre exportfrämjande insatser.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 bemyndigades regeringen att ställa ut kreditgarantier för export till Ukraina, som kan klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av biståndskommittén Development Assistance Committee (Dac) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24, bet. 2024/25:NU1, rskr. 2024/25:115 ). Efter dialog med Dac under hösten 2024 har det visat sig finnas osäkerheter om kredit garantierna för export till Ukraina kan klassificeras som bistånd enligt den definition som Dac använder, official development assistance (ODA), officiellt utvecklingsbistånd. Enligt anslagsända målet får anslaget användas för utgifter för infrianden av exportkreditgarantier till Ukraina till den del utgifterna inte kan klassificeras som bistånd. Ändamålet för anslaget bör därför ändras så att anslaget i stället får användas för sådana utgifter upp till de belopp som motsvarar de avgifter som garantitagarna har betalat.

2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer

Anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer används för utgifter för avgifter och bidrag till samt särskilda insatser med anledning av Sveriges deltagande i följande internation ella handelsorganisationer:

• Världshandelsorganisationen (WTO)

• Internationella rådet för samarbete på tullområdet (WCO)

• Internationella byrån för utställningar i Paris (BIE).

På grund av den försvagade kronkursen förväntas utgifterna för Sveriges avgifter bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 4 500 000 kronor.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet minskas med 2 250 000 kronor.

Kreditgaranti för export till Ukraina

Efter dialog med Dac under hösten 2024 har det visat sig finnas osäkerheter om kreditgarantierna för export till Ukraina kan klassifi ceras som bistånd enligt ODA, den definition som Dac använder. Regeringen bedömer dock att kreditgarantierna bidrar till att uppnå målet för svenskt bistånd. Regeringen föreslår därför att det inte längre ska vara ett krav för att ställa ut kreditgarantierna att de kan klassificeras som bistånd i enlighet med ODA.

Kreditgaranti för försvarsexport till den ukrainska staten

Att affärer med den ukrainska staten är förknippade med hög riskexponering utgör ett hinder för försvarsmaterielföretag att exportera till den ukrainska staten. Till följd av den för närvarande mycket stora och svårbedömda risken är Exportkreditnämndens möjligheter att erbjuda garantier inom ordinarie garantimodell ytterst begränsade.

Genom en ram för kreditgarantier för försvarsexport ges företag som avser att exportera försvarsmateriel till den ukrainska staten tryggare möjligheter till export. Garantier inom en sådan ram följer inte den ordinarie garantimodellen, där en riskavspeglande avgift tas ut av företagen för att motsvara statens förväntade kostnader. I stället avsätts medel på anslaget 1:14 Stöd till Ukraina inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap för att finansiera eventuella infrianden av garantierna. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 ställa ut kreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten som uppgår till högst 500 000 000 kronor.

Kreditgaranti för exportkrediter

En större osäkerhet i omvärlden, bl.a. om den ekonomiska utvecklingen, har lett till en ökad efterfrågan på exportkreditgarantier från Exportkredit-nämnden. Bemyndigandet att ställa ut kreditgarantier bör därför ökas med 50 000 000 000 kronor.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner

Regeringen beslutade den 20 mars 2025 om lagrådsremissen Skolor mot brott. I lagrådsremissen föreslås ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att barn, elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö. En del av förslagen innebär utökade krav på kommun erna. Anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner bör därför ökas med 53 000 000 kronor 2025. Från och med 2026 beräknas utgifterna öka med 68 000 000 kronor per år. Den beräknade ökningen fr.o.m. 2026 avses belasta anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning.

Vidare bör anslagsändamålet utvidgas så att anslaget även får användas som ett instru ment för ekonomisk reglering mellan staten och kommuner med anledning av lagstift ning om säkerhetsarbete inom skolväsendet.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet har yttrat sig över propositionen (yttr. 2024/25:SkU9y). Yttrandet finns i bilaga 6. Skatteutskottet tillstyrker propositionen i berörda delar, dvs. ändrade anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.

Utskottets ställningstagande

Finansutskottet ställer sig i likhet med skatteutskottet bakom förslagen i propositionen och tillstyrker således propositionen.

Förslagen innebär att anvisade medel ökar med 7,2 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 10 miljarder kronor och anslags minskningarna till 2,8 miljarder kronor.

Utskottet behandlar förslagen om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i proposition 2024/25:100 2025 års ekonomiska vårproposition och följdmotioner i betänkande 2024/25:FiU20.

Särskilt yttrande

Vårändringsbudget för 2025 (C)

Martin Ådahl (C) anför:

Till följd av budgetordningen presenteras Centerpartiets fullständiga reformförslag för en justerad ekonomisk politik för 2025 i vår följdmotion till vårpropositionen, inte i samband med behandlingen av vårändringsbudgeten.

Centerpartiet anser dock att regeringens vårändringsbudget bör ha ett större fokus på konjunkturfrämjande åtgärder. På grund av hög arbetslöshet och lågkonjunktur befinner sig Sverige i ett allvarligt ekonomiskt läge som enligt många bedömare innebär ett lägre resursutnyttjande än vad regeringens bedömning i vårpropositionen medger, särskilt i och med en sannolikt ytterligare allvarlig konjunkturförsämring till följd av den extrema osäkerhet för världsekonomin som Trumpadministrationens tullpolitik skapat. För att bemöta detta behövs en kraftfull jobbpolitik som gör det enklare för företag att skapa nya jobb och anställa fler och som stimulerar småföretagens tillväxt. Därför finns det ett stort behov av att sänka arbetsgivaravgifterna.

Dessutom behövs politik som tar ansvar för den svenska klimatomställningen och elektrifieringen, som exempelvis en miljöleasing, grönt rotavdrag och satsningar på grön el-infrastruktur. Regeringens resurser till vård och skola räcker inte alls för att möta den utmanande ekonomiska situationen i kommuner och regioner som Centerpartiet uppmärksammade redan i budgetmotionen för 2025. Det är därför av stor vikt att kommuner och regioner får långsiktiga satsningar med tillräckliga resurser till välfärden, särskilt på landsbygden som sedan lång tid är underinvesterad.

Centerpartiets följdmotion på vårpropositionen innehåller reformförslag med fokus på jobb, tillväxt, klimatomställning och en fungerande välfärd.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2024/25:99 Vårändringsbudget för 2025:

1. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Kammarkollegiet inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (avsnitt 3.2).

2. Riksdagen godkänner att regeringen under 2025 förvärvar fastigheten Göteborg Älvsborg 855:597 till en kostnad om högst 81 000 000 kronor (avsnitt 3.2).

3. Riksdagen godkänner att regeringen under 2025 genom försäljning överlåter fastigheterna Säffle Västbro 1:26 och Gävle Vi 44:5 samt del av fastigheten Söderhamn Tönnebro 1:3 (avsnitt 3.2).

4. Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning enligt 3 avräknar dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten (avsnitt 3.2).

5. Riksdagen godkänner att regeringen under 2025 genom försäljning överlåter fastigheterna Ragunda Gevåg 2:27, Sundsvall Edsta 4:113, Sollefteå Guxås 1:24, Sollefteå Guxås 1:33 och Sollefteå Guxås 2:34 (avsnitt 3.2).

6. Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning enligt 5 avräknar dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten (avsnitt 3.2).

7. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2025 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 58 000 000 000 kronor (avsnitt 3.2).

8. Riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2025–2027 som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar (avsnitt 3.2).

9. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:14 Stöd till Ukraina inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (avsnitt 3.6).

10. Riksdagen bemyndigar regeringen att disponera intäkterna från försäljning av pansarvärnsvapen till Frankrike för att anskaffa materiel motsvarande den som säljs (avsnitt 3.6).

11. Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Peru om försäljning av upp till 12 stycken JAS 39 E/F samt därtill hörande luftförsvarssystem (avsnitt 3.6).

12. Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Danmark om försäljning av upp till 4 stycken S 106 Global Eye och därtill hörande stödutrustning (avsnitt 3.6).

13. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:9 Läkemedelsverket inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (avsnitt 3.9).

14. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet (avsnitt 3.11).

15. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (avsnitt 3.12).

16. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om kapitaltillskott till holdingbolag vid universitet och högskolor för finansiering av verksamhet som syftar till att främja kommersialisering av forskningsresultat och innovationer på högst 40 000 000 kronor (avsnitt 3.14).

17. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (avsnitt 3.14).

18. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (avsnitt 3.16).

19. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv besluta om tillskott till stiftelsen Norrlandsfonden på högst 300 000 000 kronor (avsnitt 3.20).

20. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv besluta om kapitaltillskott på högst 50 000 000 kronor till Ersättningsmark i Sverige 2 AB (avsnitt 3.20).

21. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 inleda avveckling av Ersättningsmark i Sverige 2 AB genom likvidation (avsnitt 3.20).

22. Riksdagen bemyndigar regeringen att, i stället för att avveckla Ersättningsmark i Sverige 2 AB genom likvidation, under 2025 överlåta aktierna i bolaget till Sveaskog AB utan vederlag (avsnitt 3.20).

23. Riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra avvecklingen enligt 21 eller överlåtelsen enligt 22 (avsnitt 3.20).

24. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 3.20).

25. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för export till Ukraina som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 888 000 000 kronor (avsnitt 3.20).

26. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten som uppgår till högst 500 000 000 kronor (avsnitt 3.20).

27. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 550 000 000 000 kronor (avsnitt 3.20).

28. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (avsnitt 3.21).

29. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1.

30. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

31. Riksdagen godkänner investeringsplanen för 2025–2027 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar (avsnitt 3.1).

Bilaga 2

Propositionens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2025

Tusental kronor

Utgifts område/Anslag

Beslutad ram/anvisat anslag

Förändring av ram/anslag

Ny ram/ny anslagsnivå

1

Rikets styrelse

20 130 981

34 000

20 164 981

4:1

Regeringskansliet m.m.

10 431 470

8 000

10 439 470

5:1

Länsstyrelserna m.m.

4 180 845

16 000

4 196 845

6:1

Allmänna val och demokrati

198 640

2 000

200 640

6:3

Integritetsskyddsmyndigheten

219 119

6 000

225 119

8:2

Mediemyndigheten

88 182

2 000

90 182

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

21 734 078

25 764

21 759 842

1:2

Kammarkollegiet

165 671

10 000

175 671

1:10

Bidragsfastigheter

440 000

5 000

445 000

1:14

Vissa garanti- och medlemsavgifter

170 458

10 764

181 222

3

Skatt, tull och exekution

14 812 398

35 000

14 847 398

1:1

Skatteverket

9 184 087

30 000

9 214 087

1:3

Kronofogdemyndigheten

2 453 825

5 000

2 458 825

4

Rättsväsendet

86 791 679

528 000

87 319 679

1:5

Sveriges Domstolar

8 178 880

-2 000

8 176 880

1:6

Kriminalvården

20 432 298

484 000

20 916 298

1:14

Bidrag till brottsförebyggande arbete

138 157

7 000

145 157

1:16

Domarnämnden

12 153

2 000

14 153

1:17

Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering

416 000

37 000

453 000

5

Internationell samverkan

2 278 371

551 500

2 829 871

1:1

Avgifter till internationella organisationer

1 449 774

551 500

2 001 274

6

Försvar och samhällets krisberedskap

163 494 144

161 000

163 655 144

1:2

Försvarsmaktens insatser internationellt

5 232 359

19 000

5 251 359

1:7

Officersutbildning m.m.

351 266

4 200

355 466

1:14

Stöd till Ukraina

12 260 100

-25 200

12 234 900

2:1

Kustbevakningen

1 914 822

50 000

1 964 822

2:3

Ersättning för räddningstjänst m.m.

27 580

35 000

62 580

2:4

Krisberedskap

2 443 608

34 500

2 478 108

2:6

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

2 030 260

40 500

2 070 760

2:8

Myndigheten för psykologiskt försvar

166 248

3 000

169 248

7

Internationellt bistånd

44 499 844

238 000

44 737 844

1:1

Biståndsverksamhet

42 420 943

233 400

42 654 343

1:2

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

1 772 698

4 600

1 777 298

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

120 254 872

915 600

121 170 472

1:1

Socialstyrelsen

880 788

20 000

900 788

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

11 201 986

5 000

11 206 986

1:8

Bidrag till psykiatri

3 620 393

240 000

3 860 393

1:11

Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna

7 480 000

310 000

7 790 000

2:1

Folkhälsomyndigheten

561 718

4 600

566 318

2:3

Bidrag till WHO

46 665

11 000

57 665

4:6

Statens institutionsstyrelse

2 391 439

200 000

2 591 439

4:7

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

3 043 801

125 000

3 168 801

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

123 058 927

54 000

123 112 927

2:1

Försäkringskassan

10 750 646

54 000

10 804 646

13

Integration och jämställdhet

6 265 767

20 000

6 285 767

1:1

Integrationsåtgärder

98 925

5 000

103 925

2:2

Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

105 919

10 000

115 919

3:3

Bidrag för kvinnors organisering

48 163

5 000

53 163

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

93 539 399

2 266 000

95 805 399

1:1

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

7 514 359

60 000

7 574 359

1:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

44 161 580

1 056 000

45 217 580

1:12

Bidrag till lönegarantiersättning

2 250 000

1 150 000

3 400 000

15

Studiestöd

33 793 466

188 800

33 982 266

1:2

Studiemedel

20 438 576

188 800

20 627 376

16

Utbildning och universitetsforskning

103 845 141

948 373

104 793 514

1:1

Statens skolverk

1 342 316

22 000

1 364 316

1:2

Statens skolinspektion

629 618

-10 000

619 618

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

6 094 885

407 000

6 501 885

1:17

Statligt stöd till vuxenutbildning

4 156 422

200 000

4 356 422

1:19

Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning

4 010 383

320 000

4 330 383

2:1

Universitetskanslersämbetet

173 554

2 000

175 554

2:4

Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2 535 797

26 477

2 562 274

2:6

Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2 642 263

29 471

2 671 734

2:8

Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 882 329

12 348

1 894 677

2:10

Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 920 621

18 888

1 939 509

2:12

Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 329 980

5 821

1 335 801

2:14

Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 149 738

9 901

1 159 639

2:16

Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 888 686

14 261

1 902 947

2:18

Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

2 011 242

111 395

2 122 637

2:20

Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

467 765

45 167

512 932

2:22

Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

307 884

1 108

308 992

2:24

Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå

420 989

1 739

422 728

2:26

Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

347 661

1 860

349 521

2:28

Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå

309 992

1 086

311 078

2:30

Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

323 684

1 211

324 895

2:32

Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

304 899

1 181

306 080

2:34

Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå

118 379

363

118 742

2:40

Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå

114 574

630

115 204

2:42

Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå

118 193

429

118 622

2:44

Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå

125 498

426

125 924

2:46

Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå

111 415

517

111 932

2:48

Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå

107 351

230

107 581

2:50

Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå

71 916

352

72 268

2:52

Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå

101 197

566

101 763

2:60

Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå

135 511

696

136 207

2:62

Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

46 185

7 000

53 185

2:63

Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet

4 210 776

21 750

4 232 526

2:64

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

1 332 722

-362 500

970 222

2:65

Särskilda medel till universitet och högskolor

703 061

43 000

746 061

2:67

Särskilda bidrag inom högskoleområdet

70 980

10 000

80 980

4:4

Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning

24 943

2 000

26 943

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

16 861 894

54 000

16 915 894

2:3

Statens musikverk

105 775

2 300

108 075

3:1

Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

203 678

10 000

213 678

6:1

Riksarkivet

509 579

12 000

521 579

7:1

Riksantikvarieämbetet

325 784

2 000

327 784

8:1

Centrala museer: Myndigheter

1 556 061

16 200

1 572 261

8:2

Centrala museer: Stiftelser

275 714

9 200

284 914

10:1

Filmstöd

554 444

2 300

556 744

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

3 240 094

-103 500

3 136 594

1:1

Bostadspolitisk utveckling

253 000

-140 000

113 000

1:4

Boverket

302 277

6 500

308 777

1:6

Lantmäteriet

871 006

30 000

901 006

20

Klimat, miljö och natur

16 438 897

20 000

16 458 897

1:1

Naturvårdsverket

651 691

10 000

661 691

1:3

Åtgärder för värdefull natur

1 352 035

10 000

1 362 035

1:16

Klimatinvesteringar

3 495 000

-2 190 000

1 305 000

1:18

Industriklivet

1 345 000

2 190 000

3 535 000

22

Kommunikationer

94 447 432

654 000

95 101 432

1:2

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

40 302 196

500 000

40 802 196

1:4

Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål

194 308

71 000

265 308

1:7

Trafikavtal

1 006 000

80 000

1 086 000

1:12

Transportstyrelsen

2 660 987

3 000

2 663 987

2:1

Post- och telestyrelsen

247 926

1 000

248 926

2:4

Informationsteknik och telekommunikation

58 844

-1 000

57 844

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

21 697 804

136 427

21 834 231

1:6

Bekämpning av smittsamma djursjukdomar

133 349

140 000

273 349

1:14

Livsmedelsverket

527 849

-3 200

524 649

1:15

Konkurrenskraftig livsmedelssektor

246 160

-22 000

224 160

1:17

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

1 198 387

14 000

1 212 387

1:23

Sveriges lantbruksuniversitet

2 342 374

7 627

2 350 001

24

Näringsliv

8 315 298

456 250

8 771 548

1:3

Institutens strategiska kompetensmedel

881 268

-1 500

879 768

1:4

Tillväxtverket

426 447

5 500

431 947

1:5

Näringslivsutveckling

254 042

300 000

554 042

1:8

Sveriges geologiska undersökning

404 039

4 000

408 039

1:11

Bolagsverket

152 881

8 500

161 381

1:13

Konkurrensverket

216 726

5 000

221 726

1:17

Kapitalinsatser i statligt ägda företag

11 000

127 000

138 000

2:2

Kommerskollegium

115 250

5 500

120 750

2:3

Exportfrämjande verksamhet

484 367

-2 250

482 117

2:5

Avgifter till internationella handelsorganisationer

23 517

4 500

28 017

25

Allmänna bidrag till kommuner

173 107 254

53 000

173 160 254

1:4

Tillfälligt stöd till enskilda regioner

250 000

53 000

303 000

Summa anslagsförändring på ändringsbudget

7 236 214

Bilaga 3

Regeringens förslag till ändrade och nya beställningsbemyndiganden 2025

Tusental kronor

Utgiftsområde/Anslag

Beslutat beställnings-bemyndigande

Förändring av beställnings-bemyndigande

Nytt

beställnings-bemyndigande

Tidsperiod

6

1:3

Anskaffning av materiel och anläggningar

247 021 900

25 000 000

272 021 900

2026–2036

8

1:8

Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

650 000

50 000

700 000

2026–2030 1

9

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

528 000

740 000

1 268 000

2026–2030

9

1:9

Läkemedelsverket

300 000

300 000

2026–2030

9

1:14

Civilt försvar inom hälso- och sjukvård

1 000 000

1 000 000

2026–2033

10

1:6

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

32 000

32 000

2026–2027

17

13:5

Insatser för den ideella sektorn

89 000

29 100

118 100

2026–2028 2

20

1:3

Åtgärder för värdefull natur

900 000

900 000

2026–2036 3

20

1:7

Avgifter till internationella organisationer

2 274 000

2 274 000

2026–2053 4

20

1:16

Klimatinvesteringar

4 600 000

1 900 000

6 500 000

2026–2030

23

1:11

Intervention för jordbruksprodukter m.m.

80 000

60 000

140 000

2026–2027

23

1:12

Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

3 200 000

600 000

3 800 000

2026–2029

23

1:13

Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027

2 791 500

418 500

3 210 000

2026–2029

23

1:29

Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027

340 000

60 000

400 000

2026–2029

Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget

30 189 600

Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2026 t.o.m. angivet slutår.

1 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2026–2028 till 2026–2030.

2 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2026 till 2026–2028.

3 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2026–2032 till 2026–2036.

4 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2026–2043 till 2026–2053.

Bilaga 4

Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2025

Utskottets förslag till ändringar överensstämmer med regeringens. I proposition 2024/25:99 Vårändringsbudget för 2025 är riksdagens beslut med anledning av proposition 2024/25:146 Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina inte beaktat. I denna bilaga har därför ramen för utgiftsområde 6 och den beslutade nivån för anslagen 1:2, 1:14, 2:1, 2:4 och 2:8 inom utgiftsområde 6 ändrats i enlighet med riksdagens beslut med anledning av proposition 2024/25:146 (bet. 2024/25:FiU31, rskr. 2024/25:181 och 182).

Tusental kronor

Utgifts område/Anslag

Beslutad ram/anvisat

anslag

Förändring

av

ram/anslag

Ny ram/

ny anslagsnivå

1

Rikets styrelse

20 130 981

34 000

20 164 981

4:1

Regeringskansliet m.m.

10 431 470

8 000

10 439 470

5:1

Länsstyrelserna m.m.

4 180 845

16 000

4 196 845

6:1

Allmänna val och demokrati

198 640

2 000

200 640

6:3

Integritetsskyddsmyndigheten

219 119

6 000

225 119

8:2

Mediemyndigheten

88 182

2 000

90 182

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

21 734 078

25 764

21 759 842

1:2

Kammarkollegiet

165 671

10 000

175 671

1:10

Bidragsfastigheter

440 000

5 000

445 000

1:14

Vissa garanti- och medlemsavgifter

170 458

10 764

181 222

3

Skatt, tull och exekution

14 812 398

35 000

14 847 398

1:1

Skatteverket

9 184 087

30 000

9 214 087

1:3

Kronofogdemyndigheten

2 453 825

5 000

2 458 825

4

Rättsväsendet

86 791 679

528 000

87 319 679

1:5

Sveriges Domstolar

8 178 880

-2 000

8 176 880

1:6

Kriminalvården

20 432 298

484 000

20 916 298

1:14

Bidrag till brottsförebyggande arbete

138 157

7 000

145 157

1:16

Domarnämnden

12 153

2 000

14 153

1:17

Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering

416 000

37 000

453 000

5

Internationell samverkan

2 278 371

551 500

2 829 871

1:1

Avgifter till internationella organisationer

1 449 774

551 500

2 001 274

6

Försvar och samhällets krisberedskap

175 224 928

161 000

175 385 928

1:2

Försvarsmaktens insatser internationellt

10 993 914

19 000

11 012 914

1:7

Officersutbildning m.m.

351 266

4 200

355 466

1:14

Stöd till Ukraina

18 371 764

-25 200

18 346 564

2:1

Kustbevakningen

1 919 822

50 000

1 969 822

2:3

Ersättning för räddningstjänst m.m.

27 580

35 000

62 580

2:4

Krisberedskap

2 474 608

34 500

2 509 108

2:6

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

2 030 260

40 500

2 070 760

2:8

Myndigheten för psykologiskt försvar

171 248

3 000

174 248

7

Internationellt bistånd

44 499 844

238 000

44 737 844

1:1

Biståndsverksamhet

42 420 943

233 400

42 654 343

1:2

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

1 772 698

4 600

1 777 298

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

120 254 872

915 600

121 170 472

1:1

Socialstyrelsen

880 788

20 000

900 788

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

11 201 986

5 000

11 206 986

1:8

Bidrag till psykiatri

3 620 393

240 000

3 860 393

1:11

Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna

7 480 000

310 000

7 790 000

2:1

Folkhälsomyndigheten

561 718

4 600

566 318

2:3

Bidrag till WHO

46 665

11 000

57 665

4:6

Statens institutionsstyrelse

2 391 439

200 000

2 591 439

4:7

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

3 043 801

125 000

3 168 801

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

123 058 927

54 000

123 112 927

2:1

Försäkringskassan

10 750 646

54 000

10 804 646

13

Integration och jämställdhet

6 265 767

20 000

6 285 767

1:1

Integrationsåtgärder

98 925

5 000

103 925

2:2

Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

105 919

10 000

115 919

3:3

Bidrag för kvinnors organisering

48 163

5 000

53 163

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

93 539 399

2 266 000

95 805 399

1:1

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

7 514 359

60 000

7 574 359

1:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

44 161 580

1 056 000

45 217 580

1:12

Bidrag till lönegarantiersättning

2 250 000

1 150 000

3 400 000

15

Studiestöd

33 793 466

188 800

33 982 266

1:2

Studiemedel

20 438 576

188 800

20 627 376

16

Utbildning och universitetsforskning

103 845 141

948 373

104 793 514

1:1

Statens skolverk

1 342 316

22 000

1 364 316

1:2

Statens skolinspektion

629 618

-10 000

619 618

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

6 094 885

407 000

6 501 885

1:17

Statligt stöd till vuxenutbildning

4 156 422

200 000

4 356 422

1:19

Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning

4 010 383

320 000

4 330 383

2:1

Universitetskanslersämbetet

173 554

2 000

175 554

2:4

Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2 535 797

26 477

2 562 274

2:6

Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2 642 263

29 471

2 671 734

2:8

Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 882 329

12 348

1 894 677

2:10

Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 920 621

18 888

1 939 509

2:12

Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 329 980

5 821

1 335 801

2:14

Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 149 738

9 901

1 159 639

2:16

Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 888 686

14 261

1 902 947

2:18

Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

2 011 242

111 395

2 122 637

2:20

Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

467 765

45 167

512 932

2:22

Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

307 884

1 108

308 992

2:24

Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå

420 989

1 739

422 728

2:26

Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

347 661

1 860

349 521

2:28

Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå

309 992

1 086

311 078

2:30

Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

323 684

1 211

324 895

2:32

Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

304 899

1 181

306 080

2:34

Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå

118 379

363

118 742

2:40

Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå

114 574

630

115 204

2:42

Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå

118 193

429

118 622

2:44

Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå

125 498

426

125 924

2:46

Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå

111 415

517

111 932

2:48

Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå

107 351

230

107 581

2:50

Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå

71 916

352

72 268

2:52

Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå

101 197

566

101 763

2:60

Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå

135 511

696

136 207

2:62

Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

46 185

7 000

53 185

2:63

Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet

4 210 776

21 750

4 232 526

2:64

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

1 332 722

-362 500

970 222

2:65

Särskilda medel till universitet och högskolor

703 061

43 000

746 061

2:67

Särskilda bidrag inom högskoleområdet

70 980

10 000

80 980

4:4

Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning

24 943

2 000

26 943

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

16 861 894

54 000

16 915 894

2:3

Statens musikverk

105 775

2 300

108 075

3:1

Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

203 678

10 000

213 678

6:1

Riksarkivet

509 579

12 000

521 579

7:1

Riksantikvarieämbetet

325 784

2 000

327 784

8:1

Centrala museer: Myndigheter

1 556 061

16 200

1 572 261

8:2

Centrala museer: Stiftelser

275 714

9 200

284 914

10:1

Filmstöd

554 444

2 300

556 744

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

3 240 094

-103 500

3 136 594

1:1

Bostadspolitisk utveckling

253 000

-140 000

113 000

1:4

Boverket

302 277

6 500

308 777

1:6

Lantmäteriet

871 006

30 000

901 006

20

Klimat, miljö och natur

16 438 897

20 000

16 458 897

1:1

Naturvårdsverket

651 691

10 000

661 691

1:3

Åtgärder för värdefull natur

1 352 035

10 000

1 362 035

1:16

Klimatinvesteringar

3 495 000

-2 190 000

1 305 000

1:18

Industriklivet

1 345 000

2 190 000

3 535 000

22

Kommunikationer

94 447 432

654 000

95 101 432

1:2

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

40 302 196

500 000

40 802 196

1:4

Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål

194 308

71 000

265 308

1:7

Trafikavtal

1 006 000

80 000

1 086 000

1:12

Transportstyrelsen

2 660 987

3 000

2 663 987

2:1

Post- och telestyrelsen

247 926

1 000

248 926

2:4

Informationsteknik och telekommunikation

58 844

-1 000

57 844

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

21 697 804

136 427

21 834 231

1:6

Bekämpning av smittsamma djursjukdomar

133 349

140 000

273 349

1:14

Livsmedelsverket

527 849

-3 200

524 649

1:15

Konkurrenskraftig livsmedelssektor

246 160

-22 000

224 160

1:17

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

1 198 387

14 000

1 212 387

1:23

Sveriges lantbruksuniversitet

2 342 374

7 627

2 350 001

24

Näringsliv

8 315 298

456 250

8 771 548

1:3

Institutens strategiska kompetensmedel

881 268

-1 500

879 768

1:4

Tillväxtverket

426 447

5 500

431 947

1:5

Näringslivsutveckling

254 042

300 000

554 042

1:8

Sveriges geologiska undersökning

404 039

4 000

408 039

1:11

Bolagsverket

152 881

8 500

161 381

1:13

Konkurrensverket

216 726

5 000

221 726

1:17

Kapitalinsatser i statligt ägda företag

11 000

127 000

138 000

2:2

Kommerskollegium

115 250

5 500

120 750

2:3

Exportfrämjande verksamhet

484 367

-2 250

482 117

2:5

Avgifter till internationella handelsorganisationer

23 517

4 500

28 017

25

Allmänna bidrag till kommuner

173 107 254

53 000

173 160 254

1:4

Tillfälligt stöd till enskilda regioner

250 000

53 000

303 000

Summa anslagsförändring på ändringsbudget

7 236 214

Bilaga 5

Utskottets förslag till ändrade och nya beställningsbemyndiganden 2025

Utskottets förslag till ändringar överensstämmer med regeringens. I proposition 2024/25:99 Vårändringsbudget för 2025 är riksdagens beslut med anledning av proposition 2024/25:146 Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina inte beaktat. I denna bilaga har därför det beslutade bemyndigandet för anslaget 1:3 inom utgiftsområde 6 ändrats i enlighet med riksdagens beslut med anledning av proposition 2024/25:146 (bet. 2024/25:FiU31, rskr. 2024/25:181 och 182).

Tusental kronor

Utgiftsområde/Anslag

Beslutat beställnings-bemyndigande

Förändring av beställnings-bemyndigande

Nytt

beställnings-bemyndigande

Tids-

period

6

1:3

Anskaffning av materiel och anläggningar

247 441 526

25 000 000

272 441 526

2026–2036

8

1:8

Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

650 000

50 000

700 000

2026–2030 1

9

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

528 000

740 000

1 268 000

2026–2030

9

1:9

Läkemedelsverket

300 000

300 000

2026–2030

9

1:14

Civilt försvar inom hälso- och sjukvård

1 000 000

1 000 000

2026–2033

10

1:6

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

32 000

32 000

2026–2027

17

13:5

Insatser för den ideella sektorn

89 000

29 100

118 100

2026–2028 2

20

1:3

Åtgärder för värdefull natur

900 000

900 000

2026–2036 3

20

1:7

Avgifter till internationella organisationer

2 274 000

2 274 000

2026–2053 4

20

1:16

Klimatinvesteringar

4 600 000

1 900 000

6 500 000

2026–2030

23

1:11

Intervention för jordbruksprodukter m.m.

80 000

60 000

140 000

2026–2027

23

1:12

Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

3 200 000

600 000

3 800 000

2026–2029

23

1:13

Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027

2 791 500

418 500

3 210 000

2026–2029

23

1:29

Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027

340 000

60 000

400 000

2026–2029

Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget

30 189 600

Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2026 t.o.m. angivet slutår.

1 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2026–2028 till 2026–2030.

2 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2026 till 2026–2028.

3 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2026–2032 till 2026–2036.

4 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2026–2043 till 2026–2053.

Bilaga 6

Skatteutskottets yttrande 2024/25:SkU9y