Bet. 2024/25:NU12

Näringsutskottet s betänkande

2024/25 : NU12

Elmarknadsfrågor

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om olika elmarknadsfrågor. Motionsyrkandena rör bl.a. nätfrågor, elområden, till stånds processer och leveranssäkerhet. Utskottet hänvisar bl.a. till den förda po li tiken och till på gåen de arbete.

I betänkandet finns 30 reservationer (S, SD, V, C, MP).

Behandlade förslag

Cirka 110 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Övergripande om elmarknaden

Utskottets ställningstagande

Nätfrågor

Utskottets ställningstagande

Nätanslutning

Utskottets ställningstagande

Elområden

Utskottets ställningstagande

Tillstånd och tillståndsprocesser

Utskottets ställningstagande

Elstöd

Utskottets ställningstagande

Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet

Utskottets ställningstagande

Stöd- och flexibilitetstjänster

Utskottets ställningstagande

Flödesbaserad kapacitetsberäkning

Utskottets ställningstagande

Elberedskapsfrågor

Utskottets ställningstagande

Vissa avtals- och avgiftsfrågor

Utskottets ställningstagande

Energigemenskaper

Utskottets ställningstagande

Gotlands elförsörjning

Utskottets ställningstagande

Vissa övriga elmarknadsfrågor

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Övergripande om elmarknaden, punkt 1 (S)

2. Övergripande om elmarknaden, punkt 1 (V)

3. Övergripande om elmarknaden, punkt 1 (C)

4. Övergripande om elmarknaden, punkt 1 (MP)

5. Nätfrågor, punkt 2 (S)

6. Nätfrågor, punkt 2 (V)

7. Nätfrågor, punkt 2 (C)

8. Nätfrågor, punkt 2 (MP)

9. Nätanslutning, punkt 3 (S)

10. Nätanslutning, punkt 3 (V)

11. Nätanslutning, punkt 3 (C)

12. Nätanslutning, punkt 3 (MP)

13. Tillstånd och tillståndsprocesser, punkt 5 (MP)

14. Elstöd, punkt 6 (S)

15. Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet, punkt 7 (SD)

16. Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet, punkt 7 (C)

17. Stöd- och flexibilitetstjänster, punkt 8 (C)

18. Stöd- och flexibilitetstjänster, punkt 8 (MP)

19. Elberedskapsfrågor, punkt 10 (S)

20. Elberedskapsfrågor, punkt 10 (C)

21. Elberedskapsfrågor, punkt 10 (MP)

22. Vissa avtals- och avgiftsfrågor, punkt 11 (S)

23. Vissa avtals- och avgiftsfrågor, punkt 11 (MP)

24. Energigemenskaper, punkt 12 (C)

25. Energigemenskaper, punkt 12 (MP)

26. Gotlands elförsörjning, punkt 13 (V)

27. Gotlands elförsörjning, punkt 13 (C)

28. Vissa övriga elmarknadsfrågor, punkt 14 (S)

29. Vissa övriga elmarknadsfrågor, punkt 14 (C)

30. Vissa övriga elmarknadsfrågor, punkt 14 (MP)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Övergripande om elmarknaden

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1–3 och 5,

2024/25:832 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2,

2024/25:1238 av Lars Engsund (M) yrkandena 2 och 3,

2024/25:1283 av Lars Engsund (M) yrkande 3 i denna del,

2024/25:1898 av Anders Ådahl (C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 76 och 77,

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 32,

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 6 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 84 och 110.

Reservation 1 (S)

Reservation 2 (V)

Reservation 3 (C)

Reservation 4 (MP)

2.

Nätfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:52 av Martina Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 19 och 20,

2024/25:1465 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7,

2024/25:1573 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:1792 av Linnéa Wickman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4,

2024/25:2388 av Mats Sander m.fl. (M) yrkande 3,

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 50 och 60,

2024/25:2673 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13,

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 35,

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 43 och 44,

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 7 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 75, 85–89, 104 och 106.

Reservation 5 (S)

Reservation 6 (V)

Reservation 7 (C)

Reservation 8 (MP)

3.

Nätanslutning

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 9,

2024/25:1792 av Linnéa Wickman m.fl. (S) yrkandena 2 och 3,

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 43,

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 12,

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 12 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 83.

Reservation 9 (S)

Reservation 10 (V)

Reservation 11 (C)

Reservation 12 (MP)

4.

Elområden

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:852 av Jennie Nilsson och Arber Gashi (båda S) yrkande 2,

2024/25:880 av Magnus Manhammar (S),

2024/25:1186 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 1,

2024/25:1283 av Lars Engsund (M) yrkande 3 i denna del och

2024/25:2388 av Mats Sander m.fl. (M) yrkandena 2, 4 och 5.

5.

Tillstånd och tillståndsprocesser

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1573 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkande 3,

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 58,

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 43 och

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 40.

Reservation 13 (MP)

6.

Elstöd

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1186 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 2 och

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 5.

Reservation 14 (S)

7.

Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1465 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,

2024/25:2388 av Mats Sander m.fl. (M) yrkande 1,

2024/25:2911 av Sten Bergheden (M) och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 43.

Reservation 15 (SD)

Reservation 16 (C)

8.

Stöd- och flexibilitetstjänster

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 53, 57 och 59,

2024/25:2646 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 15,

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 41 och 42,

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 33, 36, 41 och 50 samt

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 80.

Reservation 17 (C)

Reservation 18 (MP)

9.

Flödesbaserad kapacitetsberäkning

Riksdagen avslår motion

2024/25:2057 av Niels Paarup-Petersen (C).

10.

Elberedskapsfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 52,

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 24 i denna del och

2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 51.

Reservation 19 (S)

Reservation 20 (C)

Reservation 21 (MP)

11.

Vissa avtals- och avgiftsfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 49 och 56,

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 38 och 39 samt

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 8.

Reservation 22 (S)

Reservation 23 (MP)

12.

Energigemenskaper

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:97 av Gudrun Brunegård (KD),

2024/25:2346 av Johan Andersson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2642 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1–5 och

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 8.3.

Reservation 24 (C)

Reservation 25 (MP)

13.

Gotlands elförsörjning

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 11 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 116.

Reservation 26 (V)

Reservation 27 (C)

14.

Vissa övriga elmarknadsfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:52 av Martina Johansson (C) yrkande 3,

2024/25:493 av Mikael Larsson (C),

2024/25:1256 av Dzenan Cisija (S),

2024/25:1283 av Lars Engsund (M) yrkande 1,

2024/25:1896 av Anders Ådahl (C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2326 av Morgan Johansson m.fl. (S),

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 51,

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 45 och 51,

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 24 i denna del och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 113.

Reservation 28 (S)

Reservation 29 (C)

Reservation 30 (MP)

Stockholm den 27 februari 2025

På näringsutskottets vägnar

Tobias Andersson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tobias Andersson (SD), Fredrik Olovsson (S), Mats Green (M), Jessica Stegrud (SD), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Marianne Fundahn (S), Josef Fransson (SD), Isak From (S), Kjell Jansson (M), Birger Lahti (V), Eric Palmqvist (SD), Katarina Luhr (MP), Louise Eklund (L), Aida Birinxhiku (S), Daniel Vencu Velasquez Castro (S), Lili André (KD) och Rickard Nordin (C).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet 107 motionsyrkanden från allmänna mo tions tiden 2024/25 som rör olika elmarknadsfrågor.

I bilagan finns en förteckning över de behandlade förslagen.

Utskottets överväganden

Övergripande om elmarknaden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som gäller övergripande elmark nads frågor. Utskottet hänvisar bl.a. till den pågående Elmarknads utred ningen och till införandet av det på EU-nivå reformerade regel ver ket för den gemensamma elmarknaden.

Jämför reservation 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

Motionerna

Betydelsen av låga och stabila elpriser för Sveriges hushåll och företag lyfts fram i kommittémotion 2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S). Motio närerna pekar bl.a. på det angelägna i att hushåll får möjlighet att teckna långa kontrakt för elleverans till rimliga och stabila priser på liknande sätt som stora kunder. De hänvisar också till att de tidigare har föreslagit ett system med s.k. folkhemsel, som innebär att staten köper upp fossilfri kraft via ett auktionsför farande till lägsta pris, el som sedan levereras till hushållskunder på vissa vill kor. Motionärerna anser att ca 60 procent av ett hushålls normalförbrukning borde kunna levereras som folkhemsel. I yrkande 6 före slår de därför ett till kännagivande om behovet av stabila och rimliga elpriser för hushållen, s.k. folk hemsel.

Birger Lahti m.fl. (V) framhåller i kommittémotion 2024/25:54 att kli mat krisen är akut och att det behövs ett systemskifte för att minska utsläppen. Ett led i det arbetet är att reformera prissättningen av el. Motionärerna pekar på att Vänsterpartiet under lång tid har påtalat riskerna med den prissättnings mo dell som låter kontinentala priser på el smitta den svenska marknaden. An ledningen är att den svenska exporten av el är prissättande även för den in hemska marknaden, eftersom exportpriset avgör elpriset även för svenska hus håll och industrier. Motionärerna förordar i stället en modell med s.k. Sve rige priser, vilket innebär att den inhemska marknaden separeras från export mark naden och att den el som konsumeras i Sverige pris sätts först på nationell nivå, och sedan exporteras ett eventuellt överskott till gäl lan de europeiska pri ser. I yrkan de 1 begärs ett tillkännagivande om att reger ingen skyndsamt bör åter kom ma med förslag på genomförande av mo del len för Sverigepriser på el. Sve rige bör även skyndsamt till EU deklarera avsikten att införa Sverige priser på el. Ett tillkännagivande med den inne börden föreslås i yrkan de 2 och i yrkan de 3 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör initiera en sam rådsprocess med övriga EU-länder i syfte att införa Sve rigepriser på el.

Ägandet av samhällsviktig verksamhet är en fråga som har diskuterats en hel del nationellt och inom EU under senare år. Motionärerna menar att just in teckningen av framtida elproduktion till företag i andra länder är en fråga som bör genomlysas både med anledning av det säkerhetspolitiska läget och utifrån det framtida inhemska behovet av el. I yrkande 5 begärs därför ett till kännagivande om att regeringen bör tillsätta en elkriskommission för att utreda osäker heten i elförsörjningen med anledning av hur utländska inves te rares in teck ningar i elproduktionen påverkar det svenska elsystemet och fram tida pla ner på omställning.

Utan närmare motivering förordar Rickard Nordin m.fl. (C) i kommitté mo tion 2024/25:3169 yrkande 84 ett tillkännagivande till regeringen om att ge nom föra en översyn av ellagen och elnätsregleringen för att underlätta in ves teringar i smart teknik och för att bereda väg för nya affärsmodeller så som införande av timmätning för kunder i det svenska elsystemet senast 2026. I yrkande 110 efterfrågar motionärerna ett tillkännagivande om att det är vik tigt att beakta värdet av lokal energiproduktion, vilken ökar systemets mot stånds kraft och möjliggör ödrift, dvs. förmå ga att fungera självständigt utan upp kopp ling mot ett centralt stamnät. Inte heller detta yrkande motiveras närmare i motionen.

Elin Söderberg m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:2613 yr kan de 76 ett tillkännagivande till regeringen om att ta fram en handlingsplan för att säkerställa el i närtid till industrins klimatomställning. Motionärerna fram håller näringslivets avgörande roll i klimatomställningen och pekar bl.a. på be hovet av billig el i närtid. Utöver detta understryker motionärerna bety del sen av en förbättrad effekttilldelning för att möta industrins behov. Ett till kän na givande om att för bättra tilldelningen av effekt för att skynda på indus trins klimatomställning efterfrågas därför i yrkande 77.

Vid sidan om ett planeringsmål för elproduktion behövs ett mål för grön baskraft. Detta anför Linus Lakso m.fl. (MP) i kommittémotion 2024/25:3047. Motionärerna konstaterar att den tillkommande elproduktionen i Sverige inom överskådlig tid väntas komma från förnybara energikällor som vind- och sol kraft och att riksdagen därför bör anta ett planeringsmål som fokuserar på effekt. I yrkande 32 begär motionärerna ett tillkänna givan de om ett planer ings mål för grön baskraft till 2030 om 10 GW genom effekt höjningar, energi lagring och flexibilitet.

Sverige har sedan några år drabbats av volatila och stundtals extremt höga el pri ser bl.a. som ett resultat av nedläggning av planerbar elkraft. Detta slår Lars Engsund (M) fast i motion 2024/25:1238. Motionären efterfrågar i yrkan de 2 ett tillkännagivande till regeringen om att ta fram en prismodell för el för att kompensera företag genom en skattereduktion för elpriser som över stiger ett nationellt referenspris på el. I yrkande 3 föreslår motionären ett till kän na givande om att ett sådant referenspris bör definieras.

Samme motionär anser att grunden med spotprissättning av el – där den dy ras te kilowattimmen i ett elområde alltså definierar kundpriset – måste för änd ras. I motion 2024/25:1283 yrkande 3 i denna del föreslår motionären där för ett till kän nagivande om att regeringen bör överväga att se över spotpris mark nads model len.

Enligt motion 2024/25:1898 av Anders Ådahl (C) är det svenska elsyste met numera fysiskt och finansiellt en del av Europas elsystem, har gått från att vara hierarkiskt uppbyggt till att bli alltmer distribuerat och nät verks likt samt har en marknadsfunktion som kan möta både energi- och effektutma ningar. Mo tio nären anser att det nya moderna elsystemet skulle tjäna på en uppda tering av ellagen som tar sin utgångspunkt i dessa förhållan den. I yrkan de 1 fö re slår motionären ett tillkännagivande till regeringen om att modernisera el lagen och i yr kan de 2 föreslås ett tillkännagivande om att tillsätta en utred ning som har som syfte att skriva om den svenska ellagen i grunden.

I motion 2024/25:832 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2 efterfrågas ett till kän nagivande om att utreda prissättningen på el samt alter nativ till den mo dell som marknaden använder i dag. Motionären anser att alternativet folk hem sel eller andra sätt som kan leda till rätt visa priser på el måste utredas snabbt.

Bakgrund och pågående arbete

Energipolitikens inriktning

Efter valet hösten 2022 tillträdde en ny regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna. I Över enskommelse för Sverige (det s.k. Tidöavtalet) drog regeringspartierna och Sve rige demo kra ter na sedan upp riktlinjerna för det gemensamma arbetet efter valet 2022. Ett av samar betsprojekten inom avtalet betecknas Klimat och ener gi. Projektet syftar bl.a. till att återupprätta ett fun gerande elsystem, med ökad elproduktion och låga elpriser, samt att möj lig göra en effektiv klimat omställ ning. Bland de reformer som listas inom ramen för projektet återfinns en med rubriken Nya regler för elmarknaden. Här anges att det ska tillsättas en ny ut redning om elmarknadens utformning med upp drag att ta fram förslag som syf tar till att samtliga kraft slag ska ha lik vär diga spelregler samt en ordning där stödtjänster som krävs för ett väl fun gerande el system prissätts och där de kraftslag som bidrar med sådana stöd tjänster ock så ersätts för detta, i första hand genom ersättning från de pro ducenter som inte kan bistå med samma stöd tjänster. Elmark nads direktivet ska få ett korrekt genomföran de i svensk rätt och an svars fördel ningen mellan el systemets aktö rer ska tydliggöras.

Av överenskommelsen framgår det också att Svenska kraftnät ska få ett förtydligat uppdrag att säkerställa driftssäkerheten i elsystemet, bl.a. genom att upphandla planerbar elproduktion. Därutöver ska Energimyndigheten få i uppdrag att planera och främja planerbar elproduktion där den bäst behövs för systemet. Vidare nämns ett högkostnadsskydd till drab bade hushåll och före tag så snart det är praktiskt möjligt och med retro aktiv utbetalning. Det anges också att utbyggnaden av exporterande elkablar bör pausas till dess att pris differenserna mellan prisområdena har minskat betydligt. Målet ska vara att skapa en bättre balans mellan elpro duk tion och elanvändning i olika delar av Sverige, för att därmed ge förutsätt ningar för stabilare och lägre elpriser så att Sverige på sikt och efter utredning kan bli ett samlat elprisområde.

I en tilläggsöverenskommelse till Tidöavtalet om klimatpolitiken från no vem ber 2023 konstateras det bl.a. att en storskalig utbyggnad av fossilfri och stabil elproduktion som ger långsiktiga förutsätt ningar är den enskilt vikti gaste åtgärden och en förutsättning för elektrifiering och långsiktig målupp fyllnad.

I den nya regeringens första budgetproposition – den för 2023 – slogs det bl.a. fast att den svenska energipolitiken behöver en ny inriktning (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 Energi). Våren 2023 beslutade riksdagen sedan om ett nytt energipolitiskt mål med inne bör den att elproduktionens sammansättning 2040 ska vara 100 procent fossil fri (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254).

I mars 2024 överlämnade regeringen en energipolitisk inrikt nings pro po si tion till riksdagen (prop. 2023/24:105). I propositionen kon sta te rade reger ing en att Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på tillgång till fossilfri ener gi till konkurrenskraftiga priser. För att nå klimatmålen och möj lig göra den gröna omställningen behöver ytterligare steg tas i elek tri fier ingen av in dus trin och transportsektorn. Med den elektrifiering som samhället står in för väntas elbehovet i Sverige öka kraftigt. För att kunna möta sam hällets öka de behov av el och samtidigt säkerställa god försörjnings trygghet krävs det enligt regeringen en omfattande utbyggnad av elproduktionskapacitet, elnät och lag rings möj lig he ter samt förbättrade möjligheter till flexibilitet.

Regeringen slog vidare fast att energisystemet behöver utvecklas samtidigt som det pågår annan viktig samhällsutveckling, exempelvis inom totalför sva ret. Utvecklingen behöver också vara kostnadseffektiv för samhäl let, med hän syn till bl.a. hushållens ekonomi.

I propositionen tydliggjorde regeringen den långsiktiga inriktningen för ener gipolitiken och föreslog

– ett planeringsmål om att planeringen av det svenska elsystemet ska ge för utsättningar att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att möjliggöra den gröna omställningen

– ett leveranssäkerhetsmål om att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt.

Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser.

I sitt ställningstagande på temat energipolitikens inriktning anförde utskot tet bl.a. följande (bet. 2023/24:NU14 s. 16):

En förutsättning för att nå framgång i omställningsarbetet är att Sverige har ett robust och leveranssäkert elsystem. Det handlar om att öka produk tionen av planerbar fossilfri el betydligt genom tillkomsten av ny kärn kraft, men också om att förstärka och bygga ut kraftöverförings systemet. Det måste också råda ett gott investeringsklimat och hushållen måste ha råd att betala sina elräkningar. Utskottet kan konstatera att reger ingen redan har tagit många viktiga steg på dessa områden och att den i den nu aktuella propositionen pekar på ytterligare insatser för att männi skor och företag i hela landet ska få en trygg elförsörjning med stabila och kon kur renskraftiga elpriser […] Samtidigt vill utskottet påminna om att många för nybara väderberoende produktionsslag har begränsade egen ska per när det exem pelvis gäller planerbarhet och systemtjänster. Dessa brister måste alltid beaktas så att de inte missgynnar kraftsystemets övergripande för måga att kon ti nuerligt leverera el till stabila och konkurrenskraftiga priser […] För att möta de väder beroende kraft slagens nackdelar behövs även investeringar i lagrings möjligheter samt förbättrade incitament för flexi bilitet på både produk tions- och an vän darsidan. Enligt utskottets be döm ning visar reger ingen stor förståel se för vikten av att hantera dessa utma ningar.

En snabb utveckling av kraftsystemet i fråga om såväl tillkommande pro duktion som överföringskapacitet är beroende av att de tillstånds pro cesser som krävs fungerar effektivt. Att effektivisera dessa processer är ett viktigt steg för att bättre möta företagens behov och i förlängningen för Sveriges möjlighet att genomföra klimatomställningen och stärka den svenska konkurrenskraften. Även på detta område kan utskottet konstatera att regeringen har vidtagit, utreder eller överväger en mängd olika åtgärder, inte minst när det gäller att snabba på och därmed förkorta de miljö pröv ningsprocesser som oundvikligen hänger samman med nästan alla typer av investeringar i kraftsystemet.

Planeringsmål för elsystemet

I den nyss refererade energi politiska inriktningspropositionen redovisade re ger ingen bedömningen att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh 2045. Behovet av el i olika geografiska områden bör tyd liggöras för 2030, 2035, 2040 och 2045 och följas upp vid regelbundna kon troll stationer, med start 2030. Därför föreslog regeringen ett planeringsmål för energisystemet med innebörden att planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektri fiering och för att möjliggöra den gröna omställningen.

Regeringen konstaterade vidare att ett planeringsmål med lång- och kort siktig kvantifiering tydliggör energi politikens ambition när det gäller el sys temets utveckling och underlättar om ställ ningen genom att minska osä ker he ten i samband med investerings be slut.

Utskottet välkomnade regeringens förslag om ett planeringsmål med inne börden att planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att möj liggöra den gröna omställningen. Utskottet tillstyrkte således förslaget i propo sitionen om ett pla neringsmål och avstyrkte ett förslag om ett mål om grön baskraft som var snarlikt ett av de nu aktuella yrkandena. Riksdagen beslutade i linje med ut skot tets förslag (bet. 2023/24:NU14).

Elmarknadsutredningen

Den 25 januari 2024 beslutade regeringen om att tillsätta en särskild utredare med uppgift att analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan ut veck las och regleras med syftet att tydliggöra systemansvaret, öka leverans sä ker heten och robustheten, skapa långsiktiga planeringsförutsättningar och ge fossilfria kraftslag och flexibla resurser marknadsmässig ersättning för de nyt tor som de bidrar med (dir. 2024:12). Samtidigt utsågs tidigare departe ments rådet Bo Diczfalusy till särskild utredare. Utredaren ska bl.a.

– föreslå på vilket sätt den finansiella elmarknaden, långsiktiga energiköps avtal, kapa ci tets meka nismer och stödtjänstmarknader kan utvecklas

– föreslå hur termer na system ansvarig för överföringssystem och system an svarig för distri bu tions system kan införas och tydliggöras

– föreslå hur marknadsaktören leve ran tör av ba lans tjänst kan regleras

– föreslå hur systemet med anvisade elavtal på slut kundsmarknaden kan av vecklas

– lämna nödvändiga författnings för slag.

Upp draget ska slutredovisas senast den 25 april 2025.

Elmarknaden och EU

För att bl.a. möta utmaningar på klimat- och energiförsörjningsområdena an tog EU under 2019 ett lagstiftningspaket (Ren energi för alla européer) som bl.a. innehöll delar som syftade till att ytterligare anpassa EU:s marknadsregler till nya marknadsförutsättningar. Under den energimarknadskris som sedan seg lade upp under 2022 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att snabbt genomföra strukturella reformer av den gemensamma elmarknaden för att dels säkra europeisk energisuveränitet, dels uppnå klimatneutralitet.

Ett utkast till en förbättrad utformning av elmarknaden presenterades seder mera av dåvarande energikommissionär Kadri Simson vid energirådets möte i de cem ber 2022, och i mars 2023 presenterade kommissionen ett för slag om att reformera utformningen av EU:s elmarknad för att snabbare öka ande len för nybar energi och utfasningen av gas, göra konsumenternas utgifter min d re beroende av instabila priser på fossila bränslen, bättre skydda kon su men terna mot framtida pristoppar och eventuell otillbörlig marknads på verkan samt göra EU:s industri renare och mer konkurrenskraftig. Efter för hand lingar med Euro pa parla mentet om lagstiftningens slutliga utformning nåd des en över ens kom mel se i december 2023.

Den 22 februari 2024 beslutade regeringen om ett uppdrag till Energimark nads inspektionen om genomförandet av EU:s reviderade elmarknads lag stift ning. Energimarknadsinspektionen ska bedöma vilka åtgärder som krävs med anledning av nya krav enligt revideringen av EU:s elmarknadsdirektiv, i de delar som inte kräver ett genomförande inom sex månader från det att ändring arna träder i kraft. Energimarknadsinspektionen ska dessutom bistå Re ger ings kansliet i genomförandet i övriga delar. Energimarknads inspek tio nen ska ock så bedöma vilka åtgärder som krävs med anledning av nya krav en ligt revi der ingen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 (el mark nads förordningen) samt nya krav enligt revi de ringen av för ord ningen om inte gritet och öppenhet på grossist mark na derna för energi (Remit).

Uppdraget redovisades till regeringen den 20 januari 2025. Den del av upp draget som handlar om ändringarna i elmarknadsdirektivet och elmark nads för ordningen redovisas i rapporten Energidelning och andra nyheter till följd av ändringar i EU:s elmarknadslagstiftning (Ei R2025:01). Den del av upp draget som handlar om ändringarna i Remit redovisas i rap por ten En effektiv bekämpning av marknadsmissbruk på grossistmark na derna för ener gi (Ei R2025:02). Den förstnämnda rapporten skickades ut på remiss i början av febru ari 2025 med sista svarsdag den 5 maj 2025.

I den propositionsförteckning som presenterades i januari 2025 anger reger ingen att den har för avsikt att lämna en proposition med den preliminära titeln Förbättrad utformning av EU:s elmarknad till riksdagen i juni 2025.

Handlingsplan för prisvärd energi

Kommissionen har meddelat avsikten att presentera en handlingsplan för energi till rimliga priser vid sitt sammanträde den 26 februari 2025.

Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering

I maj 2022 gav regeringen Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen, Svenska kraftnät och Trafikverket i uppdrag att göra en myndighetsgemensam uppföljning under 2022–2024 av samhällets elektrifiering och utvecklingen av elsystemet inklusive elproduktionen. Uppdraget omfattade ett flertal delupp drag till de utpekade myndigheterna. En första avrapportering gjordes i mitten av december 2022 (Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektri fie ring – Rapportering 2022).

En andra uppföljningsrapport lämnades i mitten av december 2023 (Myn dig hets gemensam uppföljning av samhällets elektrifiering – Rappor tering 2023). Liksom i den första rapporten upprepas bl.a. att det finns stora osä ker heter och utmaningar som behöver hanteras för att en storskalig elek tri fiering ska kunna genomföras. Bland möjligheterna ses att all fossilfri elpro duk tion kan och behöver bidra och att det finns en utbyggnadspotential i Sve rige för så väl land- som havs ba serad vindkraft, solel och kärnkraft. Det har dock iden ti fie rats att åtgärder krävs för att möjliggöra en storskalig utbyggnad av elpro duktionen, och bland dessa ryms vikten av att etablera långsiktiga spel regler, väl fungerande mark nader, översyn av regelverk, ett förbättrat kun skaps läge och informa tions insat ser, acceptans samt samexistens mellan oli ka samhälls intressen.

Uppdraget slutredovisades sedan den 13 december 2024 (Myndighets ge men sam uppföljning av samhällets elektrifiering – Huvudrapport 2024, ER 2025:03). En slutsats som dras i rapporten – och som dessutom betecknas som viktig av myndigheten – är att elmarknadsmodellen i grunden fungerar väl. Det innebär bl.a. att det är viktigt att värna grundprincipen i systemet med prissignaler som mark na den kan reagera på. Det anges att en väl fungerande marknad främjar aktörers investeringar i ny elpro duk tion, överföring, flexibili tetstjänster, lag ringslösningar och nya verksamheter. Tilltron till efterfrågan och utbudet av el i fram tiden kommer, enligt rapporten, att vara avgörande för hur både pro duktionen och användningen faktiskt utvecklas. Vidare framhålls vikten av långsiktiga och stabila mål samt en konsekvent och förutsägbar styrning. Ytterligare något som lyfts fram i rappor ten är betydelsen av väl fun gerande och förutsägbara tillståndsprocesser. Ge nom lo kal och regional sam pla nering av olika samhällsintressen kan ut bygg naden av ny elproduktion, över förings kapacitet och lag ring effektiviseras och tillståndsprocesserna bli mer förutsäg bara. Sam tidigt ger det möjlighet att skapa högre acceptans för om ställ ningen och att hitta kompromisser och sam existens mellan olika intres sen.

Om Sverigepriser på el

I en av motionerna efterfrågas en ny modell för prissättning som sam man fatt ningsvis innebär att svenska elkonsumenter betalar ett nationellt pris för den el som produceras i Sverige och att den el som exporteras prissätts efter det pris som råder i Kontinentaleuropa. Motionärerna betecknar modellen Sve ri gepriser.

I november 2024 besvarade statsrådet Ebba Busch en interpellation från Birger Lahti (V) som gällde just den modellen (ip. 2024/25:143). Statsrådet bedömde modellen som orealistisk av flera skäl eftersom den i praktiken skulle innebära att Sverige lämnar den del av EU:s inre marknad som handlar om fri rörlighet för elenergi. En statlig prisreglering skulle enligt statsrådet dessutom behöva införas i Sverige och en sådan reglering av hur aktörerna ska lägga sina bud ligger inte i linje med vare sig svenska regler eller EU-be stämmelser. Det skulle också ställa höga krav på myndigheters övervakning av marknaden för att säkerställa att aktörerna höll sig till de nya reglerna. Vidare skulle en trolig effekt bli att regleringen skapar incitament för oönskat arbitrage i olika former, t.ex. att aktörerna köper el billigt till ett s.k. Sve rige pris och sedan säljer den vidare till ett högre pris på exportmarknaden. Då skul le priserna närma sig va randra, och det skulle alltså ändå inte bli bil li gare. Det finns enligt statsrådet även en uppenbar risk att det skulle strida mot EU:s grundläggande regler om fri rörlighet för varor och tjänster om Sve rige skulle vidta åtgärder som syftar till att generera lägre priser till svenska kunder än till utländska. Utöver detta såg statsrådet en risk för att för slaget om Sverigepriser skulle kunna leda till att investeringar i elpro duktion uteblir och till att svenska företag och hushåll står utan el i en kri ssituation. Sammantaget menade statsrådet att för sla get om Sverigepriser på el är både orealistiskt och ogynnsamt för svenska intressen.

Elmarknaden under 2024

I december 2024 publicerade Energimyndigheten en årskrönika över utveck lingen på de olika energimarknaderna. Av denna framgår bl.a. att elpriserna i Sverige och Europa var lägre under 2024 än under 2023 och är de lägsta sedan pandemiåret 2020. Samma trend syns i hela Europa. De lägre priserna beror på svag efterfrågan, ökad elproduktion från förnybara källor och kärnkraft samt lägre priser på gas och kol. Under 2024 rådde det också negativa elpriser under ett rekordstort antal timmar. Svensk elproduktion, elanvändning och net toexport förväntas dessutom bli högre 2024 än under 2023.

En förklaring till de lägre elpriserna är enligt krönikan att elanvänd ningen i Sverige och i stora delar av Europa inte har återhämtat sig från de låga ni våerna under 2022–23, när elpriserna var väldigt höga. Att elanvändningen inte ökar anges bero på flera faktorer. För det första ledde de höga priserna 2022–23 till en strukturell förändring i hur el används. I Sverige investerade t.ex. många hushåll i värmepumpar, vilket har en bestående effekt på elan vänd ning en. För det andra befinner sig Sverige och Europa i en lågkon junktur, vilket innebär att ekonomin inte växer lika mycket och att efterfrågan på el från indus trin därför inte heller ökar.

Vindkraftsproduktionen ökade med 12 procent och väntades nå närmare 40 TWh för helåret 2024. Mängden solkraft som har matats ut på nätet hade ökat med drygt 30 procent jämfört med 2023. Även elproduktionen från kärnkraft väntades bli högre under 2024 än föregående år, medan vatten kraf ten vän tades producera på ungefär samma nivå. Sammantaget ökar elproduk tionen mer än elanvändningen. Det innebär att även nettoexporten väntades ha ökat under 2024.

Energimyndigheten om utvecklingsvägar för befintlig och ny elproduktion

I juni 2022 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att analysera ut vecklingsvägar för både befintlig och ny elproduktion. Myndigheten skulle bl.a. se över potentialer, ledtider och andra förutsättningar för olika kraftslag att tillsammans bidra till en robust, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning samt hur befintliga och nya anläggningar kan samverka. En jämförelse skulle göras mellan helt förnybara elsystem och olika elsystem som inkluderar kärn kraft (livstidsförlängd och/eller ny). Väsentliga hinder för marknads drivna in ves teringar skulle belysas och förslag lämnas för att undanröja icke-ekono miska hinder.

Uppdraget redovisades i juni 2023 i rapporten Utveck lings vägar för Elpro duk tion – Möjligheter och utmaningar för att möta ett växande elbehov (ER 2023:18). I rapporten analyserades olika utveck lings vägar för elproduk tionen fram till 2050 och vad som krävs för att möjliggöra en storska lig ut bygg nad av denna för en omfattande elektrifiering av sam hället. Energi myn digheten kon staterade bl.a. att all fossilfri elproduktion behöver öka i den ut sträckning detta bi drar till ett hållbart elsystem som möjliggör det som en ener gi- och klimat omställning samt en nyindustrialisering behöver.

Det förslag om en bredare översyn av elmarknaden som lyftes fram i rap porten har enligt myndigheten hörsammats genom beslutet om att tillsätta den tidigare omnämnda Elmarknadsutredningen i januari 2024 (se ovan).

Bättre förutsättningar för intermittent kraftproduktion

I december 2024 gav regeringen Energimarknadsinspektionen, Energimyn dig heten och Svenska kraftnät två gemensamma uppdrag som syftar till att skapa bättre förutsättningar för att intermittent kraftproduktion, t.ex. sol- och vind kraft, ska kunna bidra till ett robust elsystem.

Det ena uppdraget (KN2024/02495) handlar om att ta fram uppdaterade tek niska specifi kationer för intermittent kraftproduktion. Dessa ska bl.a. be skri va hur vind- och solkraft bättre kan bidra till driftsäkerheten. Myndig he terna ska även beskriva hur intermittenta produktionsanläggningar kan kom plet teras eller utformas för att i större utsträckning bidra till effektbalansen i Sverige.

Det andra uppdraget (KN2024/02494) innebär att myndigheterna ska ta fram eller föreslå incitament som främjar effekt vid rätt tidpunkt. Syftet är att skapa incitament som med utgångspunkt i en helhetssyn på elsystemet för bättrar den intermittenta kraftproduktionens bidrag till elsystemets drift ssäker het och resurstillräcklighet.

Avsikten är att uppdragen sammantaget ska leda till tydligare speci fi ka tio ner och incitament för att befintlig och nytillkommen intermittent elpro duk tion ska bidra till ett robust elsystem. Båda uppdragen ska redovisas senast den 18 december 2025.

Utökade möjligheter att granska direktinvesteringar

I en av motionerna föreslås att det ska tillsättas en elkriskommission för att ut reda osäkerheten i elförsörjningen med anledning av hur utländska investe ra res inteckningar i elproduktionen påverkar det svenska elsystemet och fram tida planer på omställningen.

Med anledning av det förslaget kan det finnas skäl att nämna att en lag (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar trädde i kraft den 1 december 2023 (prop. 2022/23:116, bet. 2022/23:JuU32, rskr. 2023/24:3). Lagen syftar till att hindra utländska direktinvesteringar i svensk skyddsvärd verk samhet som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. I propositionen konstaterar regeringen att främmande makt kan ha ett intresse av att förvärva känslig egendom eller anläggningar av betydelse för exempelvis det svenska energiför sörjnings sys temet. Syftet med ett sådant för värv skulle vara att skaffa sig inflytande över eller kunskap om samhällskritiska funktioner.

Genom lagen infördes ett gransk nings system för utländska direkt inves ter ingar som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nöd vändigt förbjuda, utländska direkt inves ter ingar i svenska företag vars verk sam het har betydelse för svenska säker hetsintressen.

Tidigare riksdagsbehandling

När riksdagen våren 2024 behandlade övergripande elmarknadsfrågor av styrk tes samtliga då aktuella motionsförslag. I sitt ställningstagande refe re rade utskottet bl.a. till EU:s pågående reformer på elmarknadsområdet och till den likaledes pågående Elmarknadsutredningen (bet. 2023/24:NU9). Vida re nämn de utskottet Energimarknadsinspektionens uppdrag att bedöma vil ka åt gär der som krävs med anledning av nya krav enligt revideringen av EU:s elmarknadsdirektiv samt att det vid den aktuella tidpunkten pågick en om fat tande myndighets ge mensam uppföljning av samhällets elektrifiering och ut veck lingen av elsystemet inklusive elproduktionen. Utöver detta konsta te rade utskottet att frågor med kopp ling till elmarknaden uppmärksammas i den pro po sition om energi poli tikens långsiktiga inriktning (prop. 2023/24:105) som re ger ingen hade lämnat till riksdagen den 19 mars 2024 men som ännu inte ha de behandlats.

Sammantaget slog utskottet fast att det vid den aktuella tidpunkten pågick ett antal processer som kommer att ha stor betydelse för elmarknadens fram tida funktion, både den svenska och den europeiska, och att det inte fanns till räckliga skäl för riksdagen att vid ta några åtgärder med anledning av förslagen i de motioner som var aktu ella.

Utskottets ställningstagande

Klimatutmaningarna och omvälvande omvärldshändelser har ökat angelägen heten i att ställa om det svenska samhället bort från fossila bränslen och det be roende av import från opålitliga och i många fall demokratiskt tvivelaktiga stater som tyvärr har fått förekomma under en alltför lång tid. Vägen framåt stavas en omfattande elektrifiering av det svenska samhället baserad på in hemsk fossilfri och förnybar kraftproduktion. Utskottet vill hävda att det i grun den råder en bred samsyn om denna huvudinriktning bland riksdagens par tier även om det förekommer olika uppfattningar om produktionsmixens samman sättning och om vilka styrmedel staten bör använda för att på det mest effektiva sättet styra in omställningsarbetet på rätt spår och accelerera tem pot i det arbetet.

Utskottet kan också konstatera att några av de senaste vintrarnas elpris chocker har fått vissa aktörer att ifrågasätta elmarknadens funktion, inklusive den prissättningsmodell som används. Utöver detta förekommer det regelbun det diskussioner i högt tonläge om rimligheten i elnätsföretagens nätavgifter och om de elprisskillnader som emellanåt uppkommer mellan Sveriges fyra el prisområden.

I likhet med vad som anfördes när elmarknadsfrågor behandlades av riksda gen våren 2024 vill utskottet påminna om att Sveriges elmarknad är en del av en alltmer integrerad europeisk elmarknad. En gemensam elmarknad kräver ett gemensamt regelverk, och många av de bestämmelser som reglerar el mark naden härrör därför från EU:s elmarknadsförfattningar som t.ex. el mark nads direktivet och elmarknadsförordningen. Detta är regelverk som har revi derats under de senaste åren bl.a. för att reformera den europeiska elmark na den i ljuset av klimatutmaningarna och det nya säkerhetspolitiska läget.

Utskottet vill också påminna om att det har gjorts en viktig och om fattande myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering och utveck ling en av elsystemet inklusive elproduktionen. Detta arbete slutre do visades i december 2024 och utskottet noterar att en slutsats som dras i rap por ten – och som dessutom betecknas som viktig – är att den nuvarande el marknads model len i grunden fungerar väl. Vidare bedömer utskottet att upp följningen har resul terat i viktiga kunskaper som även har betydelse för hur elmarknaden bör anpassas till de nya förutsättningar som en omfattande elek tri fiering av sam häl let kommer att innebära.

I anslutning till detta vill utskottet också upprepa det som konstaterades i samband med förra årets behandling av elmarknadsrelaterade förslag, näm li gen att Sve rige, trots förekomsten av gemensamma europeiska elmarknads regler, har ett visst handlingsutrymme när det gäller att efter egna önskemål avgöra hur EU-bestämmelserna ska genomföras. Bland annat av det skälet har en särskild utredare för närvarande i uppgift att analysera och föreslå hur den svenska el marknaden kan utvecklas och regleras med syftet att tyd liggöra sys tem an sva ret, öka leveranssäkerheten och robustheten, skapa långsiktiga plane rings förutsättningar och ge fossilfria kraftslag och flexibla resurser marknads mäs sig ersättning för de nyttor som de bidrar med. Upp dra get ska slutredovisas senast den 25 april 2025.

Utöver detta vill utskottet nämna att Energimarknadsinspektionen i slutet av januari 2025 redovisade ett regeringsuppdrag om vilka åtgärder som krävs med anledning av vissa nya krav efter revideringen av EU:s elmarknads direk tiv samt att regeringen har redovisat avsikten att i juni 2025 överlämna en proposition till riksdagen med den preliminära titeln Förbättrad utformning av EU:s elmarknad.

När det gäller förslaget i en av motionerna om s.k. Sverigepriser på el delar utskottet de tvivel på denna modells fördelar och förenlighet med nuvarande elmarknadsreglering som statsrådet Ebba Busch redovisade i ett interpella tions svar hösten 2024. Utskottet ser därför ingen anledning att verka för att denna modell införs i Sverige eller att uppmana regeringen att agera på EU-nivå för att få genomslag för den.

I en av motionerna efterfrågas ett mål för det som motionärerna betecknar grön baskraft. Utskottet avstyrkte samma förslag i samband med att riks dagen tog ställning till regeringens energipolitiska inriktningsproposition vå ren 2024 och de förslag om ett leveranssäkerhetsmål och ett planeringsmål för elsys te met som regeringen då presenterade. Utskottet har inte ändrat upp fatt ning i frågan och föreslår därför att riksdagen ska avslå förslaget även denna gång.

Utskottet anser att riksdagen även kan avslå förslagen om referenspriser på el och s.k. folkhemsel med hänvisning till att sådana frågor kan komma att beröras inom ramen för den pågående El marknadsutredningen och att riksda gen därför inte har anled ning att i detta skede göra några uttalanden till förmån för dessa förslag. Det samma gäller det mer allmänt hållna förslaget om en över syn av ellagen (1997:857) och el nätsregleringen som får anses vara till godo sett med hän visning till den på gåen de Elmark nadsutredningen och den utred ning om elnäts regler ingen där det väntas för slag från regeringen senare under inne va rande valperiod.

Avslutningsvis anser utskottet att riksdagen även kan avslå förslaget om en elkriskommission som skulle ha i uppgift att utreda konsekvenserna av ut ländska direktinves teringar i den svenska elproduk tionen. Här hänvisar ut skot tet till de utökade lag reglerade möjligheter att granska och förbjuda sådana invester ing ar i skydds värd verksamhet (däribland viss energiproduk tion) som infördes så sent som för något år sedan och till de förarbeten som låg till grund för lag förslaget.

Därmed avstyrker utskottet samtliga yrkanden.

Nätfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som gäller olika nätfrågor, där ibland ett antal yrkanden om nätutbyggnad. Utskottet hänvisar bl.a. till en bred politisk samsyn om att samhällets ökade behov av leve ranssäker el med god försörjningstrygghet bl.a. kräver en om fattan de utbyggnad av den infrastruktur som behövs för kraft över för ingen.

Jämför reservation 5 (S), 6 (V), 7 (C) och 8 (MP).

Motionerna

I partimotion 2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) slås det fast att behovet av investeringar i ny produktion och ny överföringskapacitet är enormt, för industrialiseringen och för elektrifieringen av transportsektorn. Det kräver bl.a. en proaktiv utbyggnad av kraftnätet, så att det kan hantera såväl en större elkonsumtion som en ökad och mer decentraliserad elproduk tion. I yr kan de 13 efterfrågas ett tillkännagivande om att regeringen bör ge Svenska kraftnät i upp drag att i förväg an passa transmis sionsnätet till dels en snabbt utökad storskalig pro duk tion av el på många platser, inklusive pla ne rade vind krafts parker, dels en kraf tigt ökad över föringskapacitet mellan olika elområ den.

Daniel Helldén m.fl. (MP) efterfrågar i partimotion 2024/25:3038 yrkan de 35 ett till känna givande till regeringen om att uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar av en ökad andel förnybar el, står emot cyberattacker och extremväder bättre och klarar ödrift så att telekommunikationer och värmeförsörjning kan upprätthållas även vid kriser.

För att möjliggöra den gröna omställningen, nya industrisatsningar och tusen tals jobb behöver elen kunna transporteras dit den behövs. Detta fram hålls i kommittémotion 2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S). Motio närerna påpekar att en omfattande och snabb utbyggnad av elnäten är viktigt samtidigt som kostnaderna för utbyggnaden måste vara rimliga för el kun derna, oavsett var i landet de bor eller verkar. Motionärerna anser att det behövs en ny mo dell för regler ingen av nätbolagens intäkter som sänker dessa bolags av kastning men ändå ger betalt för insatser som effektiviserar användning och innovationer. I yrkande 7 efterfrågas ett tillkännagivande om elnätsut byggnad och intäkts reglering.

Även i kommittémotion 2024/25:1465 av Tobias Andersson m.fl. (SD) lyfts bristande överföringskapacitet fram som ett alltmer tilltagande sam hälls problem inte minst i ljuset av den ökande elektrifieringen. Samtidigt pekar mo t io närerna på att ny elpro duktion, exem pelvis genom att små modulära reak torer (SMR), på rätt plats kan avlasta elsystemet och lokalt dämpa behovet av elnätsutbyggnad. I yrkande 7 efterfrågar motionärerna ett tillkännagivande om elnäts ut bygg na den.

Birger Lahti m.fl. (V) anför i kommittémotion 2024/25:54 att elpro duk tionen behöver ses som en del av samhällets infrastruktur, som är byggd ut ifrån samhälleliga mål. Därför anser motionärerna att det är väsentligt att elnä tet är ägt av samhället genom exempelvis staten eller kommunerna och inte be grän sas av privata ägarintressen. I yrkande 19 efterfrågas ett tillkännagi van de om att regeringen bör utreda möjligheten att göra det svenska elnätet sam hällsägt. Motionärerna anser också att regeringen bör ge i uppdrag åt Svenska kraftnät att prioritera de planerade förstärkningarna av stamnätet. I yrkande 20 föreslås ett tillkännagivande med den innebörden. Motionärerna anser att ut byggnaden av stamnätet i Sverige är kraftigt eftersatt och att stora delar av nätet behöver förnyas, bl.a. för att kunna överföra mer el från de norra till de södra delarna av landet och därmed även minska prisskillnaderna på el mellan olika el om råden. Den bristande elnäts ka paciteten gör också att det rå der effekt brist på flera håll i landet.

I kommittémotion 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) finns ett antal yrkanden som bl.a. gäller ökad utbyggnad av elnätet. I yrkande 75 före slås ett tillkännagivande om att stärka överföringskapaciteten för att möta den ökande efterfrågan på el och om att satsa på smarta elnät, ökad använ dar flexi bilitet, energieffektivisering och energilagring. I yrkande 85 efter frå gas ett tillkänna gi vande om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut nätka pacitet till all storskalig elproduktion och att finansiera detta med redan intjä nade s.k. flask halsintäkter. Motionärerna anser också att det ska vara möj ligt för Svenska kraftnät att projektera nätutbyggnaden till privata aktörer som kan byg ga ut elnäten i en snabbare takt. Ett tillkännagivande med den inne börden efter frå gas i yrkande 86. Att bygga ut elnätsinfrastrukturen kan ha stor påver kan på den fysiska miljön och på många aktörer över region- och kom mun gränserna. Motionärerna vill därför se en ökad regional samordning vid pla ner ingen av elnätsinfrastruktur, så att den byggs ut på ett sätt som gagnar regionen som helhet, vilket kräver god lokalkännedom. I yrkan de 87 begär de därför ett till kännagivande om att öka möjligheten till regional sam planering av nätinfra struktur. I yrkande 88 begär de ett tillkänna givande om att elnäts infra struk tu ren bör byggas ut på ett sätt som minimerar behovet av mark intrång, samt att kravet på att använda marksnål teknik när det är möj ligt bör skärpas. Det är även motionärernas uppfattning att de möjligheter som finns till undantag från koncessionsplikt bör användas i större omfattning efter som de i dagsläget inte tillämpas på något systematiskt eller förutsebart sätt. I yrkande 89 begär motio närerna ett tillkännagivande om att undanta redan miljö prö vade verk sam hets områden från kravet på koncession och därigenom möj liggöra en snab bare el nätsutbyggnad.

Att flera havsbaserade vindkraftsprojekt måste avbrytas på grund av att reger ingen har slopat att delvis bekosta anslutningsavgiften till havs skapar stora konsekvenser bl.a. för södra Sveriges elförsörjning. I yrkande 104 begär motionärerna därför ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att åter ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut stamnätet till havs för att inte riskera att viktiga investeringar i elproduktion uteblir under kom mande år.

Utöver detta anser motionärerna att gränserna i nätregleringen bör kart läg gas för att undvika att befintlig vindkraft minskar sin produktion av lönsam hetsskäl. Ett tillkännagivande med den innebörden begärs i yrkande 106.

Elin Söderberg m.fl. (MP) listar i kommittémotion 2024/25:2613 ett antal åtgärder som syftar till ökad flexibilitet på elmarknaden och som gäller det som brukar betecknas smarta elnät. I yrkande 50 begärs ett tillkänna gi vande om att säkra att tillgången på nätkapacitet styrs av miljö- och samhälls nytta och i yrkan de 60 begärs ett tillkännagivande om att göra det möjligt att över föra egenproducerad el mellan olika byggnader inom samma fastighet eller när liggan de fastigheter. Mot sva rande förslag finns även i kommitté motion 2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) där yrkande 43 samman faller med det nyss refererade yrkande 60 i motion 2024/25:2613 och yrkan de 44 med yrkande 50 i samma motion.

Genom att klassa elnät som ett riksintresse skul le elnätsutbyggnaden prio ri teras över andra intressen vid tillståndspröv ning och därmed ges ett tydligare före träde som den avgörande infrastruktur som ett utbyggt elnät är. Detta an förs i motion 2024/25:1792 av Linnéa Wickman m.fl. (S). Ett tillkänna givan de om att elnät ska klassas som ett riksintresse begärs i yrkande 1. Vi dare fram håller motionärerna i yrkande 4 att det finns skäl att se över ellagen för att möj liggöra ut byggnad av elnätet baserad på sannolikhetsjusterade prognoser, vil ket inte är tillåtet i dag.

Mats Sander m.fl. (M) konstaterar i motion 2024/25:2388 att Sydväst län ken är det viktigaste exemplet på pågående utbyggnad av kraftöver förings kapa citeten inom Sverige. Sydvästlänken blev efter många års förse ning färdig i juli 2021. I yrkande 3 begär motionärerna ett tillkänna givande om att det är viktigt att överföringskapaciteten inom Sverige fortsätter att byggas ut.

Ett tillkännagivande om att övergripande säkra elinfrastrukturen för att kla ra omställningen till ett mer hållbart samhälle efterfrågas i motion 2024/25:2673 av Ann-Sofie Lifvenhage (M). Motionären påpekar bl.a. att om ställningen av den tunga industrin och den alltmer omfattande digitali ser ingen kraftigt ökar både elbehovet och effektuttaget i bl.a. Södermanland.

I motion 2024/25:52 av Martina Johansson (C) finns två yrkanden som på olika sätt gäller produktion av solel och mikronätsdragningar. I yrkande 1 be gärs ett tillkännagivande om att göra det tillåtet att dra elledningar mellan hus så att man kan nyttja det bästa läget för solceller i ett område. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att göra det tillåtet att bygga en solpark för egen konsumtion när det egna taket inte är lämpligt.

Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) anför i motion 2024/25:1573 att för mycket fokus har lagts på överföringskapaciteten från norr till söder och på de flaskhalsar som finns i elöverföringskapaciteten i de mellersta och södra delarna av landet. Svenska kraftnät har därför aviserat en kraftfull utbyggnad av stamnätet fram till 2040, men den måste även inne fatta de begränsningar som uppstår i norr. I yrkande 1 begär motionärerna ett till kännagivande om att tydliggöra för Svenska kraftnät att det behövs en utbyggnad av och inves ter ingar i stamnätet i hela landet. Med hänvisning till att det finns begräns ningar i kraftöverföringen även i norra Sverige som ho tar viktiga före tags etableringar i bl.a. Robertsfors kommun förordar mo tio närerna i yr kan de 2 att riksdagen genom ett tillkännagivande ska fram föra till reger ingen att in ves teringar i stam nätet inte enbart bör bygga på prognoser utan även bör gö ras med margi nal för att möjliggöra ytterligare elintensiva inves teringar i hela Sverige.

Bakgrund och pågående arbete

EU:s handlingsplan för elnät

I november 2023 publicerade kommissionen en handlingsplan för elnät, Elnät, den felande länken – en EU-handlingsplan för elnät (COM(2023) 757). I hand lingsplanen iden ti fieras sju övergripande utmaningar för att påskynda nätut vecklingstakten i Eu ropa och kommissionen identifierar åtgärder och presen terar åtgärder och rekommendationer för hur utmaningarna kan hanteras på kort och medellång sikt.

Kommissionen noterar att det krävs en snabb reform av elmarknadens ut form ning, med bestämmelser som bl.a. tar hänsyn till vikten av proaktiva inves teringar, och att både kapitalutgifter och driftskostnader kan räknas in i nät ta rif ferna. Kommissionen avser att föreslå bl.a. incitament för en pro aktiv ut bygg nad, en förbättrad tillgång till finansiering och ett bättre utnytt jande av el näten.

Kommissionens avsikt är att under första kvartalet 2025 föreslå riktlinjer för de villkor för proaktiva investeringar som normalt bör förväntas och att före slå vägledande principer för att fastställa villkoren för att bevilja pro aktiva investeringar i nätprojekt.

Som har nämnts tidigare i betänkandet har kommissionen för avsikt att pre sentera ett meddelande i form av en handlingsplan för energi till rimliga priser i slutet av februari 2025. Enligt uppgift från Klimat- och näringslivs departe men tet väntas denna inkludera en del åt gärder med koppling till ut byggnad av elnät, men vilken typ av åtgär der det kan komma att handla om har man ingen närmare kän nedom om.

Regeringen om elnätsutbyggnad

I budgetpropositionen för 2025 konstaterar regeringen att elnätet behöver byggas ut och förstärkas för att möjliggöra en ökad tillförsel av el (prop. 2024/25:1, utg.omr. 21). Regeringen framhåller också att det har genom förts regelför änd ringar för att bidra till en tydligare och snabbare process för att för nya, för stär ka och bygga ut elnät (prop. 2023/24:88, bet. 2023/24:NU15, rskr. 2023/24:202). Ändringarna innebär bl.a. att det blir tydligare vilka förut sätt ning ar som ska gälla vid valet mellan att anlägga en luftledning eller en mark- eller sjökabel. Även vissa av kraven för att få nät kon cession för linje tyd lig görs. Ett beslut om nät kon cession för linje kommer ock så med automatik att in nebära undan tag från vissa bestäm mel ser i miljöbal ken (se även avsnittet om tillståndsprocesser).

Svenska kraftnäts utvecklings- och investeringsplaner

Svenska kraftnät innehar det svenska transmissionsnätet, som ägs av staten, dvs. det nät med vilket el överförs långa sträckor med höga spänningsnivåer. I november 2021 presenterade Svenska kraftnät en systemutvecklingsplan för perioden 2022–2031. I planen anges det bl.a. att Svenska kraftnät planerar för reinvesteringar på ca 46 miljarder kronor under 2022–2031 för att hantera ett nät som är i behov av förnyelse, samtidigt som affärsverket genomför anslut nings projekt, systemförstärkningar och mark nad s integration för drygt 49 mil jar der kronor.

I Nätutvecklingsplan 2024–2033 redovisar affärsverket både pågående an lägg nings investeringsprojekt och aktuella behovsutredningar. Nätutveck lings planen var tidigare en del av systemutvecklingsplanen men publiceras numera som en egen rapport.

I december 2024 godkände riksdagen regeringens förslag om invester ings plan för Svenska kraftnät som en riktlinje för affärsverkets invester ingar under perioden 2025–2027 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 21, bet. 2024/25:NU3). Under perioden beräknas de planerade investeringarna uppgå till 42,6 miljarder kro nor, varav 10,3 miljarder kronor avser 2025.

Uppdrag om nätutvecklingsplaner

I regleringsbrevet för 2024 fick Energimarknadsinspektionen i uppdrag av re ger ingen att utreda och ta fram en metod för att hantera och använda nät utvecklingsplaner i energiplaneringssyfte, dvs. skapa transparens och dial og i relevanta planeringsprocesser och ange planerade nätinvesteringar som krävs för att ansluta ny produktionskapacitet och ny last, för alla bran scher och tra fikslag. Energimarknadsinspektionen skulle i ett första steg utreda hur inne hål let i nätutvecklingsplanerna kan sammanställas och till gäng lig gö ras för in tres senter och i ett andra steg utveckla ett ända målsenligt it-stöd.

Den första delen av uppdraget redovisades i slutet av augusti 2024 (Distri bu tionsnätsföretagens nätutvecklingsplaner – Hur kan innehållet göras till gäng ligt för att bidra till transparens och dialog i energiplaneringen? Ei R2024:07).

Den andra delen av uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2025.

Översyn av regleringen av avgifter på el- och naturgasområdena

I mars 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att se över reglerna om de avgifter som elnäts- och naturgasföretagen tar ut för att ge tillgång till nät och annan infrastruktur (dir. 2022:20). Syftet med utredningen var att åstad komma ett regelverk som är förenligt med elmarknadsdirektivet res pek tive gasmarknadsdirektivet. Vidare var syftet att på ett tydligt sätt ta till vara kundernas intressen och nätföretagens roll i utvecklingen och utbygg na den av el- och naturgasnäten i Sverige för att på bästa sätt kunna möta nu varande och framtida utmaningar.

Uppdraget redovisades i oktober 2023 i betänkandet Ett förändrat regelverk för framtidens el- och gasnät (SOU 2023:64) och betänkandet remissbehand lades därefter.

Av den propositionsförteckning som regeringen presenterade i januari 2025 framgår det att dess avsikt är att överlämna en proposition till riksdagen i sep tember 2025 med den pre liminära titeln Regelverket för framtidens el- och gas nät.

Utökade undantag från kraven på nätkoncession

För att bygga och använda en starkströmsledning krävs koncession enligt 2 kap. 1 § ellagen. Regeringen får dock enligt 2 kap. 5 § ellagen bevilja undan tag från kravet på koncession. Nätkon cessions utred ningen (SOU 2019:30) före slog utökade undantag från koncessionsplikten och möjligheter till dis pens. Flera av utredningens förslag på detta område har genomförts genom ändringar i förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkon ces sion enligt 2 kap. 1 § ellagen (1997:857), den s.k. IKN-förordningen, som träd de i kraft den 1 januari 2022. Undantagen regleras i 22 a–c §§ IKN-förord ningen.

I regleringsbrevet för 2021 fick Energimarknadsinspektionen i upp drag att ytterligare analysera det svenska regelverket när det gäller undan tag från kra vet på nätkoncession. I december 2022 redovisade myndigheten uppdraget i rap porten Slutna distributionssys tem och interna nät – En analys av elmark nads direktivets bestämmelser om slutna distributionssystem och en översyn av un dan tagen från kravet på nätkoncession (Ei R2022:12). Inom ramen för upp draget har Energimarknadsinspektionen bl.a. analyserat bestäm melserna i arti kel 38 i elmarknadsdirektivet om slutna dis tri bu tions system i förhållande till regler om medborgarenergi gemen ska per och ge men skaper för förnybar ener gi.

I mitten av december 2024 beslutade regeringen om vissa ändringar i den s.k. IKN-förordningen. Ändringarna väntas göra det lättare att bygga lagrings anläggningar för el i närheten av produktions anlägg ningar. Till koms ten av sådana lagrings anläggningar väntas i sin tur kunna bidra till ökad flexi bilitet i elsystemet, vilket kan göra att elsystemet nyttjas mer effek tivt, och till för bättrad effektbalans.

Genom regeringens beslut om ändringar i IKN-förordningen blir det t.ex. möjligt att utan tillstånd dra ledningar mellan en produktionsanläggning och en energilagringsanläggning, att dra ledningar mellan energilagrings an läggningar samt att dra ledningar till det tillståndspliktiga elnätet. Det blir ock så tillåtet att överföra el för någon annans räkning inom en allmän eller enskild institution, t.ex. ett sjukhus eller en skola.

De nya reglerna gäller sedan den 14 januari 2025.

Uppdrag om att redovisa elnätsutbyggnad

I regleringsbrevet för 2025 har Energimarknadsinspektionen fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att myndigheten årligen ska kunna redovisa hur mycket elnät som byggs i Sverige på samtliga nätnivåer samt även kostnaden för utbyggnaden. Redovisningen ska kunna göras övergripande för elnäts ut bygg na den i hela Sverige och vara fördelad mellan och inom elområden samt på olika spänningsnivåer. Uppdraget ska redovisas senast den 2 septem ber 2025.

Nätutbyggnad och flaskhalsintäkter

I oktober 2024 besvarade statsrådet Ebba Busch en fråga från Linus Lakso (MP) om regeringens syn på att bygga ut stamnätet till havs i elområde 4 (dvs. sydligaste Sverige) och att finansiera detta med s.k. flaskhalsintäkter (fr. 2024/25:171).

I sitt svar anförde statsrådet bl.a. att Svenska kraftnät enligt sin instruktion ska bygga ut ett transmissionsnät för el i Sverige och förbindelser med elnät i andra länder baserat på samhällsekonomiska lönsamhets be döm ningar. Om Svenska kraftnät bedömer att transmissionsnät i havet är sam hälls ekonomiskt motiverat i någon utsträckning finns det därför ingenting som hind rar en ut byggnad. Om sådan utbyggnad kan finansieras med s.k. flask hals intäkter eller inte kräver en tolkning av lagstiftning, vilket statsrådet inte ansåg vara lämpligt för henne i egenskap av regerings medlem. Vidare angav statsrådet att använd ningen av flaskhalsintäkter är reglerad genom artikel 19 i elmark nadsför ord ningen och att det är Energimarknads inspek tio nen som i sin roll som tillsyns myn dig het prövar Svenska kraftnäts användning av flask hals inkomster.

Om förutsättningarna för proaktiv nätutbyggnad

I en av motionerna efterfrågas utökade möjligheter till proaktiv nätutbyggnad eller annorlunda uttryckt sådan nätutbyggnad som bygger på prognoser om fram tida utbyggnad av kraftproduktion eller anslutning av fler och/eller större elanvändare.

Med anledning av det nyssnämnda förslaget bör det nämnas att konces sionshavaren när det gäl ler nätkon cession för område (2 kap. 2 § ellagen) har mono pol att inom ett geografiskt område med en högsta spänningsnivå bygga och driva elnäten. Det finns därför inte något i elnätsregleringen som hindrar kon cessionshavaren från att göra proaktiva investeringar i nätprojekt. Där emot begrän sar regleringen av elnätsavgifter nätföretagens möjlighet att inkludera kost na der i intäktsramarna för ledningar eller anläggningar som inte används. När väl en sådan ledning eller anläggning tas i drift får kon ces sions ha varen emellertid ta upp ledningarna som en kostnad i intäktsramen och kan där med få fullt betalt för anläggningen. Koncessionshavaren får alltså bära en eko no misk risk för att återbetalningen av investeringen kommer att ta längre tid än om ledningen tas i drift direkt.

När det gäller nätkoncessioner för linje ansöker och beviljas konces sions havaren oftast koncession för en ledning med en spänning som är högre än det dagsaktuella behovet, dvs. ledningen har en viss överkapacitet. Det finns inte heller i detta fall något förbud mot en proaktiv investering i ett nätprojekt och inte heller mot att bevilja nätkoncession för en sådan ledning. Sam tidigt ska koncession inte beviljas en sådan ledning där man bedömer att förutsätt ning arna för att ledningen kommer att byggas är små. I dessa fall görs alltså en bedömning från fall till fall av om koncession ska beviljas för en proaktiv in vestering i ett nätprojekt, men allmänt sett bör chansen vara större att en led ning beviljas koncession om den kommer att behövas inom en kortare tid från beslutet än om den tas i drift först på längre sikt.

Här bör också avslutningsvis påminnas om att kommissionen i sin ovan omnämnda hand lingsplan för elnät har framhållit att det krävs en snabb reform av elmarknadens utformning, med bestämmelser som bl.a. tar hänsyn till vik ten av proaktiva investeringar och att både kapitalutgifter och driftskost na der ska kunna räknas in i nättarifferna.

Marksnål teknik vid nätutbyggnad

Frågor om marksnål teknik vid nätutbyggnad tas upp i en av motionerna. I slu tet av november 2024 besvarade statsrådet Ebba Busch en skriftlig fråga från Rickard Nordin (C) om användning av marksnål teknik vid elnäts ut bygg nad (fr. 2024/25:467). I sitt svar slog statsrådet fast att det är Svenska kraftnät som ansvarar för att bygga och driva ett robust och säkert trans mis sionsnät och att den verksamheten ska bedrivas i enlighet med reglerna i el lagen och miljö balken. Vidare konstaterade statsrådet att det är Energi marknads inspek tio nen i för sta instans och, i vissa fall regeringen i första eller överprövande in stans, som ska pröva om den utformning som ansökan avser är lämplig med hänsyn till förutsätt ning arna i det enskilda fallet. Enligt statsrådet förutsätter reger ingen att Svenska kraftnät planerar och utformar elnätet på ett sätt som är för enligt med kraven i den ovan nämnda lagstiftningen. Utöver detta anförde stats rådet att reger ingen sedan den 1 juli 2024 har ett bemyndigande i 2 kap. 17 a § el lagen om att kunna med dela föreskrifter om vilka förutsätt ningar som ska gälla för tek nikvalet vid pröv ningen av nätkoncession för linje. Statsrådet med de lade att nya för ord nings bestämmelser med stöd av det nya bemyndi gandet var under beredning inom Regeringskansliet vid den aktuella tid punk ten.

Regeringen beslutade därefter i slutet av januari 2025 om ändringar i för ord ningen (2021:808) om nätkoncession med innebörden att elledningar för 130 kilovolt (kV) eller högre spänning som byggs med stöd av nätkon ces sion för linje som huvudregel ska byggas som luft ledningar. Beslutet förväntas inte leda till fler luftledningar än i dag, men regeringen bedömer att det har poten tial att skynda på till stånds processerna för den övervägande majoritet av pro jekt där det i praktiken inte är aktuellt med markförlagd kabel. Regeringen på minner också om att det är Svenska kraftnät och elnätsföretagen som plane rar, bygger och driver det svenska elnätet, och att de ansvarar för att ansöka om den lösning som de be dömer mest lämplig i det enskilda fallet.

Förordningsändringarna träder i kraft den 1 mars 2025.

Elnät som riksintresse

Av 3 kap. 8 § miljöbalken framgår att mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för t.ex. energidistribution så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar, och områden som är av riksintresse för dessa ska skyd das mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av dem. Klimaträttsutredningen (SOU 2022:21) framförde uppfattningen att en effektiv tillämpning av bestämmelserna om områden av riksintresse i 3 kap. miljö bal ken och plan- och bygglagen (2010:900) är beroende av att områden av riksin tresse för energidistribution uppdateras och lägesredovisas kontinuer ligt. Ut red ningen ansåg att uppdaterade områden av riksintresse för energi distri bu tion, åtmin sto ne när det gäller elnät, är avgörande för att elnät av natio nell bety delse ska kunna upprätthållas och byggas ut på ett effektivt sätt.

I mars 2024 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att se över riks intres seanspråk för fossilfri energiproduktion och energidistribution och ta fram underlag för och redovisa sin syn på vilka områden som är särskilt lämp liga för fossilfri energiproduktion och energidistribution (KN2024/00663). Upp draget ska redovisas senast den 25 oktober 2025.

I slutet av januari 2024 föreslog Myndigheten för samhällsskydd och bered skap (MSB) med stöd av sitt riksintressemandat att samtliga ledningar och sta tioner i transmissionsnätet för el samt ledningarna i distributionsnätet för el mellan fastlandet och Gotland med tillhörande stationer ska klassas som områ den av riksintresse eftersom de behövs för totalförsvarets anläggningar.

Efter remittering av förslaget beslutade MSB i oktober 2024 att peka ut trans missionsnätet för el samt distributionsnätet för el mellan fastlandet och Gotland som områden av riksintresse för totalförsvarets anläggningar.

Tidigare riksdagsbehandling

Flera av de nu aktuella motionsyrkandena behandlades i identisk eller snarlik utformning av utskottet våren 2024 (bet. 2023/24:NU9). Vid det tillfället an för de utskottet bl.a. följande:

Utskottet vill hävda att det råder en bred politisk samsyn om att samhällets ökade behov av leveranssäker el med god försörjningstrygghet kräver en omfattande utbyggnad av både elproduktionskapaciteten och elnätsin fra strukturen […]

Utskottet kan konstatera att det pågår ett intensivt arbete med att ge nom föra ny- och reinvesteringar i det svenska transmissionsnätet i Svenska kraftnäts regi. Samtidigt kan utskottet, liksom Riksrevisionen, slå fast att Svenska kraftnät inte har kunnat bygga ut transmissionsnätet i den takt som planerats eftersom överklaganden och omtag inom ramen för tillstånds processerna har förhindrat genomförandet enligt den tänkta tids planen. Ut skottet noterar här också att regeringen instämmer i Riksrevisio nens be dömning att det finns en betydande risk för att Svenska kraftnät fram över inte kommer att kunna genomföra åtgärder i den takt som behövs och att ytterligare åtgärder därför krävs från regeringen och andra aktörer för att underlätta myndighetens utbyggnad av transmissions nätet.

Utöver det som utskottet har redovisat om åtgärder för att förkorta till ståndsprocesser vill utskottet också påminna om att riksdagen på förslag av regeringen har avsatt ett särskilt anslag för en utökad energiplanering som bl.a. syftar till att stärka och samordna energiplaneringen på lokal, re gional och nationell nivå och investeringar i elproduktion, eldistribution och ökad elanvändning i näringslivet därigenom ska gå i takt både geo gra fiskt och tidsmässigt.

Energimarknadsinspektionen har i uppdrag att utreda och ta fram en me tod för att hantera och använda nätutvecklingsplaner i energi pla nerings syfte, dvs. skapa transparens och dialog i relevanta planerings processer och ange vilka nätinvesteringar som krävs för att kunna ansluta ny produk tionskapacitet och ny last.

När det gäller frågor om sådana elnät som inte behöver tillstånd enligt ellagen (icke koncessionspliktiga nät, IKN) vill utskottet hänvisa till de ut ökade undantagsmöjligheter som har införts i den s.k. IKN-förordningen och till att det pågår beredning inom Regeringskansliet av förslag om yt terligare sådana undantag.

– – –

Med anledning av att kraftförsörjningssituationen i norra Sverige lyfts fram i en av motionerna vill utskottet avslutningsvis nämna att Energi mark nadsinspektionen har i uppdrag att genomföra pilotprojektet Norra Sverige där myndigheten skapar en plattform för dialog om elmarknadens regelverk med regionalt verksamma aktörer. Vidare syftar projektet till att främja integration av flexibilitet i relevanta projekt utifrån nyindustria liser ingen i Norrbottens och Västerbottens län så att anslutning till elnätet eller abonnemangsökning blir effektiv och underlättar investeringar för elektri fieringen och den gröna omställningen.

Sammanfattningsvis anser utskottet inte att det finns anledning för riks dagen att vidta några åtgärder med anledning av de förslag som be hand las i detta avsnitt. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

I ett annat av utskottets betänkanden från 2024 berördes frågor om vilken teknik som bör användas vid nätutbyggnad och hur teknikvalet påverkar mark användningen (bet. 2023/24:NU15). Utskottet konstaterade med anled ning av detta att frågor som rör valet mellan att anlägga en luftledning eller en mark- eller sjökabel upp kommer i merparten av nätkonces sions ärendena och att det i den då aktuel la propositionen angavs att eftersom teknik kan vara föremål för snabba för ändringar är det lämpligast att kriterier för valet mellan att an lägga en luft led ning eller en mark- eller sjökabel regleras på lägre nivå än i lag. Utskottet in stämde med regeringen i detta och såg inget behov av att riks dagen skulle age ra genom att besluta om ett tillkännagivande. Således avstyrk te utskottet den då aktuel la motionen.

Utskottet har även vid ett flertal tillfällen behandlat förslag om att göra el nätet samhällsägt som har varit snarlika det som nu är aktuellt i en av motio nerna. Våren 2023 anförde utskottet följande när ett sådant förslag var aktuellt:

När det gäller förslaget i en av motionerna om att göra elnätet samhällsägt vill utskottet påminna om att det s.k. transmissionsnätet redan ägs av staten och förvaltas av Svenska kraftnät. Om motionärerna med sitt förslag åsyf tar en överföring av hela eller delar av distributionsnätet (regional- och/eller lokalnäten) bör det noteras att staten (via Vattenfall) eller kom munerna redan äger en inte oväsentlig del av elnätet på dessa nivåer. Mot bakgrund av detta drar utskottet slutsatsen att motionärernas förslag riktar in sig på den resterande delen av distributionsnätet som ägs av privata ak törer. Här är emellertid utskottets uppfattning att det inte kan anses finnas några övertygande skäl för att förorda ett brett offentligt över ta gan de av dessa nät antingen genom att de köps upp, konfiskeras eller övertas på nå got annat sätt. Samtidigt har utskottet självfallet inga syn punkter på att en skilda kommuner – vanligen via kommunala bolag – väljer att äga elnät och kanske även att utöka detta ägande om tillfälle bjuds.

Utskottets ställningstagande

I likhet med vad som anfördes våren 2024 vill utskottet hävda att det råder en bred politisk samsyn om att samhällets ökade behov av leveranssäker el med god försörjningstrygghet kräver en omfattande utbyggnad av både elproduk tionskapaciteten och elnätsinfra struk turen. Samtidigt vill utskottet under stryka att sammansättningen av kraftproduktionen påverkar förutsätt ning arna att över föra el på ett effektivt sätt över långa avstånd. En väl genomtänkt pro duk tionsmix gör att elnätet kan utnyttjas mer effektivt och därmed även dämpa utbyggnadsbehovet. Det är dyrt och tar tid att till ståndspröva, projek tera och bygga ny kraftinfrastruktur, och sådana anläggningar medför oundvik li gen in grepp såväl i människors livsmiljö som i naturen. I den utsträckning en effek tivare användning av det befintliga nätet kan bidra till att nya inves teringar kan undvaras är det naturligtvis positivt.

Samtidigt är det enligt utskottets uppfattning på många håll emellertid nöd vän digt med både ny- och re inves ter ingar i elnätet som bl.a. innebär att över föringsbegränsningar byggs bort och gör det möjligt att integrera ny smart tek nik som bl.a. kan ge incitament för en ökad flexibilitet på både produk tions- och an vändarsidan. Det handlar i grund och botten om att elnätet drivs och ut nytt jas på ett kostnadseffektivt sätt, med incitament att upprätthålla en leve ranskvalitet som motsvarar kundernas behov samtidigt som elektrifier ingen ska främjas genom ett effek tivt nätutnyttjande och, i det fall det är nödvändigt med utbyggnad, kor tare ledtider med bibehållen rättssäker het.

Utbyggnad av kraftinfrastruktur ställer krav på välfungerande planering och samordning. I det avseendet instämmer utskottet i det som anförs i en av motio nerna på detta tema. Samtidigt vill utskottet peka på att det under året har utförts och alltjämt pågår ett arbete med att hantera och använda nätut veck lings planer i energiplaneringssyfte, dvs. bl.a. för att skapa trans parens och dia log i relevanta planeringsprocesser. Utskottet vill också i likhet med vad det anförde förra året påminna om att riksdagen på förslag av regeringen har av satt ett särskilt anslag för en utökad energiplanering som bl.a. syftar till att stärka och samordna energiplaneringen på lokal, regional och nationell nivå.

Eftersom kraftinfrastruktur som t.ex. elledningar och transforma torsta tio ner medför ingrepp i miljön har det sedan länge pågått en diskussion om tek nikval, eller mer specifikt när, var och hur markförlagd kabel (s.k. kabli fiering) ska väljas framför luftledning. Även i år finns förslag som gäller valet av det mo tio närerna betecknar som marksnål teknik och som vanligen brukar impli cera ett förord för kablifiering framför luftledning eftersom den senare tek niken anses medföra ett större intrång. Här föreslår utskottet att riksdagen ska avslå det aktuella förslaget med hänvisning till att regeringen nyligen har tagit ställ ning för att elledningar för 130 kV eller högre spänning som byggs med stöd av nät koncession för linje som huvudregel ska byggas som luft ledningar. Utskottet delar regeringens uppfattning i det avseendet, men vill sam tidigt un der stryka att förordet för luftledning innebär att nödvändiga hänsyn ändå ska tas till andra markanvändningsintressen och att intrång så långt som möj ligt ska begrän sas i så måtto att påverkan blir – för att låna motionärernas vo ka bulär – så ”marksnål” som möjligt.

I några av motionerna berörs frågor om undantag från kravet på tillstånd enligt ellagen, s.k. nätkoncession, för vissa ledningar. Här vill utskottet på min na om de utökade undantagsmöjligheter som har införts i den s.k. IKN-förord ningen under de senaste åren. Så sent som i mitten av januari 2025 bör jade nya undantagsregler gälla, vilka bl.a. väntas göra det lättare att bygga lag rings an läggningar för el i närheten av produktions anlägg ningar. Det blir där med möj ligt att utan tillstånd dra ledningar mellan en produktions anlägg ning och en energilagringsanläggning, att dra ledningar mellan energi lag rings an lägg ning ar samt att dra ledningar till det tillståndspliktiga elnätet. Det blir ock så tillåtet att överföra el för någon annans räkning inom en allmän eller enskild institu tion, t.ex. ett sjukhus eller en skola. Så vitt utskottet kan bedöma bör de utöka de undantagsmöjligheterna helt eller delvis tillgodose det som efter frå gas i några av motionerna på detta område, varför riksdagen kan avslå dessa.

Även förslaget om att klassa elnät som ett riksintresse bör avslås av riks dagen. Här hänvisar utskottet till Energimyndighetens pågående uppdrag om riksintressen för fossilfri elproduktion och eldistribution samt till att MSB redan i okto ber 2024, med stöd av sitt riksintressemandat, beslutade att samt liga ledningar och stationer i transmis sions nätet för el samt ledningarna i distri butionsnätet för el mellan fastlandet och Gotland med tillhörande sta tio ner ska utgöra områden som är av riksin tresse eftersom de behövs för total för svarets anläggningar.

När det gäller förslaget om att elnätet ska vara samhällsägt har utskottet inget annat att anföra än det gjorde när riksdagen behandlade ett likalydande förslag våren 2023. I korthet innebär detta att det inte kan anses finnas några övertygande skäl för att förorda ett brett offentligt övertagande av de delar av elnätet som inte redan ägs av offentliga aktörer.

Beträffande förslaget om att det ska vara möjligt för Svenska kraftnät att pro jektera nätutbyggnaden till privata aktörer kan utskottet konstatera att affärs verket redan har den möjligheten. Yrkandet är således tillgodosett och bör därför avslås av riksdagen.

Eftersom det även i år finns ett yrkande om kraftförsörjningssituationen i norra Sverige hänvisar utskottet till det som utskottet våren 2024 redovisade om Energimark nads in spek tionens pilotprojekt Norra Sve rige. Detta arbete fort löper i de berörda länen och ska redovisas senast den 1 juni 2026.

Sammanfattningsvis anser ut skottet inte att det finns anledning för riks da gen att vidta några åtgärder med anledning av de förslag som behandlas i detta avsnitt. Därmed avstyrks samtliga mo tions yrkanden.

Nätanslutning

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning bl.a. till att en aviserad proposition om regelverket för framtidens el- och gasnät bör avvaktas avslår riksdagen förslag i motioner om anslutning till elnätet.

Jämför reservation 9 (S), 10 (V), 11 (C) och 12 (MP).

Motionerna

Utan närmare motivering begär Muharrem Demirok m.fl. (C) i parti mo tion 2024/25:2954 yrkande 12 ett tillkännagivande om att regeringen bör över väga möjligheten att finansiera anslutningar till stora fossilfria produk tions käl lor av el till elnä tet.

Även i kommittémotion 2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) be rörs anslutningsfrågor. Mer specifikt gäller det anslutning av havsbaserad vind kraft till stamnätet. Motionärerna anser att Sverige behöver fullfölja ut bygg naden av den havsbaserade vindkraften, bl.a. eftersom den kan ge en kraf tigt ökad energiproduktion, särskilt i landets södra delar. I yrkande 12 begär de ett till kännagivande om att Svenska kraftnäts tidigare uppdrag om anslut ning av havsba se rad vindkraft ska återupptas.

Anslutning av havsbaserad vindkraft berörs också i kommitté motion 2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V). Motionärerna pekar på att en stor del av den havsbaserade vindkraftens kostnader kan härledas till nätan slut ningen. I dag står elproducenterna för den kostnaden, men ett annat alterna tiv är enligt motionärerna att Svenska kraftnät svarar för den. I yrkan de 9 begär motionä rerna ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med en redogö relse för hur man avser att gå till väga för att avskaffa anslutnings av giften för havs baserad vindkraft.

Utan närmare motivering efterfrågar Rickard Nordin m.fl. (C) i kom mit té motion 2024/25:3169 yrkande 83 ett tillkännagivande om att öka trans parensen i köerna för anslutning till stamnät och regionnät för både pro du cen ter och konsu men ter.

Elin Söderberg m.fl. (MP) efterfrågar i kommittémotion 2024/25:2613 yrkan de 43 ett tillkännagivande om att återinföra stödet för anslutning av havs baserad vind kraft. Motionärerna anser att den förnybara energipro duk tio nen behöver byggas ut och att el som kan ersätta den fossila energi som im por teras behöver frigöras.

I motion 2024/25:1792 av Linnéa Wickman m.fl. (S) framhålls att det för att det ska vara möjligt att möta det snabbt ökande behovet av nätkapacitet och tillgång till mer förnybar el och lagringsmöjligheter krävs ett stort antal åt gär der som frigör kapacitet i elnätet och möjliggör utbyggnad och ökad flexibi litet. Motionärerna anser bl.a. att reglerna för effektreservation måste ses över och utvecklas. I yrkande 2 efterfrågas därför ett tillkännagivande om att se över reglerna för effekt reservation och överväga om det bör medföra en kost nad att reservera effekt utan att använda den inom en viss tid. Vidare anser de att det finns ett behov av att underlätta investeringar i utbyggnad av vindkraft. Den havs baserade vindkraften kan, enligt motionärerna, bidra särskilt till en kraf tigt ökad energi produktion, hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och kon kurrens kraf tiga elpriser. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande till reger ingen om att över väga hur ett nytt stöd i syfte att underlätta utbyggnad av havsbaserad vindkraft kan utformas.

Bakgrund och pågående arbete

Allmänt om anslutning till elnätet

Elnätsföretag är enligt ellagen skyldiga att ansluta elanläggningar till elnätet. Anslutnings avgifter och övriga villkor vid anslutning till elnätet ska vara skä liga, objektiva och icke-diskriminerande. Villkoren ska också utformas så att de är förenliga med ett effektivt utnyttjande av elnätet samt effektiv elpro duk tion och elanvändning. Vid anslutningar till det svenska kraftsystemet gäl ler prin cipen att anslutningar ska göras till lägsta möjliga spänningsnivå och där med, först i sista hand till stamnätet.

Anslutningsavgiften till stamnätet ska motsvara de skäliga kundspecifika kost nader som uppstår vid anslutningen. Det kan t.ex. handla om kostna der som uppkommer för att den nya anslutningen kräver nätför stärk ningar. Det bör i sammanhanget noteras att kostnader för det anslutande nätet fram till stam nätspunkten (både på land och till havs) bärs av det anslutande nät bolaget och således inte ingår i anslutningsavgiften till stamnätet.

Översyn av regleringen av anslutningsavgifter

Själva processen för anslutning av en elproduktionsanläggning till ett nätföre tags ledningsnät är i grunden en civilrättslig fråga mellan nätföretaget och den anslutande parten. Men eftersom elnät är ett s.k. naturligt monopol, kring gär das processen av ett flertal bestämmelser på både EU-nivå och nationell nivå. Bestämmelserna rör bl.a. principer för anslutning och hur stora avgifter nätfö re tagen får ta ut.

Som har redovisats tidigare i betänkandet har en utredning sett över regler na om de avgifter som elnäts- och naturgasföretag tar ut för att ge tillgång till nät och annan infrastruktur (dir. 2022:20). Uppdraget redovisades i oktober 2023 i betänkandet Ett förändrat regelverk för framtidens el- och gasnät (SOU 2023:64).

Av den propositionsförteckning som presenterades i januari 2025 framgår det att regeringens avsikt är att överlämna en proposition till riksdagen i sep tember 2025 med den preliminära titeln Regelverket för framtidens el- och gasnät.

Stamnätet och havsbaserad vindkraft

I oktober 2021 beslutade regeringen att sänka anslutningskostnaderna för havs baserad vindkraft genom att ge Svenska kraftnät i uppdrag att stå för en del av kostnaden. Beslutet innebar att förordningen (2007:1119) med instruk tion för Affärsverket svenska kraftnät ändrades på så sätt att affärs ver ket fick i uppdrag att bygga ut transmissionsnätet till områden inom Sveriges sjöterri torium där det finns förutsättningar för att ansluta flera elproduk tions anlägg ningar och där en sådan utbyggnad främjar uppfyllelsen av Sveriges dåvarande mål om förnybar elproduktion.

Efter valet 2022 tillträdde en ny regering och i det s.k. Tidö avta let anges prin cipen att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader som anslut ningen orsakar. Detta ska även gälla vid anslutningar till havs. Utgångs punk ten ska enligt överenskommelsen vara att alla produktions slag bär sina egna kostnader.

Hösten 2023 beslutade därför regeringen om att ändra Svenska kraftnäts in struktion med innebörden att den bestämmelse som hade införts av den före gående regeringen i oktober 2021 togs bort.

Utredning om prövning av havsbaserad vindkraft

I maj 2023 beslutade regeringen om direktiv till en särskild utredare (chefs råd mannen Magnus Hermansson) att ana lysera hur regelverket för an vänd ning av havsområden vid etablering av vind kraft kan förbättras och hur tillstånds prövningen av vindkraft i Sveriges eko no miska zon kan bli mer effektiv och tydlig (dir. 2023:61). I utrednings direk tivet slogs det bl.a. fast att det krävs an slutning till elnätet för att kunna ta vara på den el som produceras genom havsbaserad vindkraft. Förut sätt ning arna för elanslutning har följaktli gen stor påverkan på vilket pro jekt som kan etableras inom ett visst område och inom vilken tidsrymd.

Utredningen presenterade sitt resultat i december 2024 i betänkandet Vind kraft i havet – En övergång till ett auktionssystem (SOU 2024:89). I betän kan det finns bl.a. överväganden med koppling till de kostnader som en an slutning av havsbaserad vindkraft till stamnätet medför.

Betän kan det har skickats ut på remiss med sista svarsdag den 11 april 2025.

Svenska kraftnät om anslutningar eller om utökat abonnemang

I slutet av februari 2023 redovisade Svenska kraftnät ett regeringsuppdrag om hanteringen av förfrågningar om anslutning eller om utökat abonnemang. Affärs verket bedömde att hanteringen visserligen är ändamålsenlig men att det finns utrymme för att utveckla den. Analysen visar att det juridiska ramverket är tydligt i fråga om anslutningsplikten och krav på objektiva och icke-diskri minerande och i övrigt skäliga villkor för att ansluta till elnätet. Däremot är det inte möjligt att införa andra styrande parametrar, t.ex. samhälls- eller miljö nytta, eftersom det enligt affärsverket saknas utrymme för detta i både svensk och europeisk lagstiftning. Rapporten visar dock att det finns viss för bättrings potential för att hanteringen ska bli effektivare. Det hand lar bl.a. om att höja kravet på mognadsgrad vid ansökan om anslutning till stamnätet och om att tillåta att anslutningar som ryms inom det befintliga nätet ansluts medan an slut ningar som kräver förstärkningsåtgärder får vänta. Ytterligare förbätt rings åtgärder är att villkora kapacitet för att minska bero enden och konflikter och att se över möjligheten att införa intressentpooler för aktörer som vill ansluta till nätet på land. Affärsverket konstaterar också att ut maningen med dagens process ligger i att hantera konflikter och bero enden på ett effektivt sätt till sammans med anslutande parter.

Effektivare process för anslutning till transmissionsnätet

I juni 2023 fick Svenska kraftnät i uppdrag av regeringen att effek tivi sera processen för anslutning till transmissionsnätet. Den första delen av upp draget redovisades den 31 december 2023 i form av en komplettering av Svenska kraft näts befintliga vägled ning för anslutning till stamnätet avseende ökade krav på mog nadsgrad och krav på informationsdelning mellan Svenska kraft nät, nätföre tag och deras kunder tillsammans. Utöver detta ingick en pro me moria om för ändringarna i vägledningen.

I slutet av januari 2024 slutrapporterades uppdraget i rapporten Effekti vi sering av processen för anslutning till transmissionsnätet. Slutrapporten in ne håller bl.a. en utredning om möjligheterna till förtur för kunder som kan er bjuda systemnytta till stamnätet eller vars anslutning ryms inom det be fint liga nätet. Vidare beskrivs Svenska kraftnäts arbete med att ta fram avtal om vill korad kapacitet.

Svenska kraftnät redovisar en rad förslag som syftar till att effektivisera an slut nings processen till stamnätet. Bland annat utreds möjligheten att ge en anslutande part som kan erbjuda systemnytta, eller vars anslutning ryms inom det befintliga nätet, förtur vid anslutning till stamnätet. Svenska kraftnät publi cerar även rekommendationer till nätföretag om hanteringen av anslut nings ärenden. I rapporten undersöks bl.a. en princip om förtur för anslutningar vars effekt redan ryms inom det befintliga nätet, under förutsättning att det kan sä kerställas endast en be gränsad negativ påverkan för den aktör vars anslut ning inte ryms inom det be fint liga nätet. Syftet är att undvika att stora reservationer av ka pa citet i näten blockerar anslutningar som annars skulle kunna genom föras. Svenska kraftnät presenterar också ett förslag på en åtgärd som ska kun na möj lig göra snabbare anslutning av elproduktion i områden som har eller kan få brist på el. Eftersom det finns ett stort behov av att snabbt tillföra mer el pro duktion anser Svenska kraftnät att det är motiverat att ge förtur för till kom mande elproduktion där den konkurrerar med tillkommande förbruk ning om kapacitet i nätet. I rapporten beskriver Svenska kraftnät också möj lig heten att snabbare få till kapacitet där det i dag finns begränsningar genom villkorade avtal, vilka kan tillåta både ökade effektuttag (förbrukning) och in matning (elpro duktion) utan att nätförstärkningar behöver inväntas.

I slutet av januari 2024 publicerade Svenska kraftnät också ett antal rekom mendationer till nätföretag om anslutning av anläggningar till elnäten. Re kom men dationerna är inte bindande utan visar hur nätägare kan eller bör agera i processen för anslutning till elnätet. Därefter har Energiföretagen till sam mans med branschen tagit fram det som betecknas Branschpraxis Mog nads grad som ger vägledning och riktlinjer för hur nätföretag bör agera i an slut ningsärenden. Svenska kraftnät har i och med detta bedömt att det inte finns något behov av att fortsätta att utveckla och uppdatera deras rekom men datio ner till nätägare, utan man hänvisar de nätföretag och aktörer som vill ansluta till elnätet till den nyssnämnda branschpraxisen.

Energimarknadsinspektionen om nya föreskrifter om anslutnings avgifter för el och naturgas

I mitten av februari 2024 initierade Energimarknadsinspektionen ett projekt för att ta fram föreskrifter och allmänna råd om anslutningsavgifter för el och na turgas, detta med hänvisning till att det efter den s.k. Tysklandsdomen, en dom från 2021, inte längre är tillåtet för länder inom EU att detaljreglera an slutningsavgifter för el och naturgas i lag. Vidare konstaterar myndigheten att förslagen om lagändringar från den tidigare refererade utredningen Ett för ändrat regelverk för framtidens el- och gasnät (SOU 2023:64) kan påverka ut form ningen av anslutningsavgifter för el och naturgas. I utredningen föreslås bl.a. att ett antal bestämmelser i ellagen upphävs eller omformuleras och delvis ersätts med föreskrifter. Trots att lagändringarna ännu inte har beslutats såg Ener gi marknadsinspektionen det som nödvändigt att påbörja arbetet med att ta fram dessa föreskrifter för att fullgöra uppgifterna enligt elmarknads- och gas mark nads direktiven. Enligt uppgift från Energimarknadsinspektionen i slu tet av januari 2025 kommer arbetet med föreskrifterna att fortsätta under 2025. Nöd vändiga lagändringar har emellertid ännu inte beslutats och myndig heten kom mer därför att behöva invänta ett bemyndigande för att kunna ta före skrifts arbetet i mål och fatta beslut.

Som har nämnts tidigare har regeringen aviserat en proposition med titeln Regelverket för framtidens el- och gasnät till september 2025.

Outnyttjad nätkapacitet i anslutningsärenden

I juni 2024 gav regeringen Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda möjligheten för elnätsföretag att använda och fördela effekt som inte utnyttjas inom ramen för anslutningsavtal eller abonnemangsavtal (nyttjandeavtal). En ligt uppdraget skulle myndigheten också utreda i vilken utsträckning elnäts företagens disponerande av effekt ska leda till ersättning för kunden. Syftet med upp draget var att undersöka om outnyttjad nätkapacitet kan frigöras för ett mer effektivt nätutnyttjande.

Uppdraget redovisades i december 2024 i rapporten Använda och fördela outnyttjad kapacitet i elnäten (Ei R2024:14). I rapporten konsta terar Energi mark nads inspektionen bl.a. att det finns vinster att göra genom att ge elnäts företa gen ytterligare incitament att exempelvis utforma och anpassa avtal, pro cesser och tariffer så att företagen kan bedriva sin verksamhet på ett kost nads effektivt sätt. Sådana incitament kan ges genom intäkts rams regler ingen och regler som möjliggör tariffer med lokalise ringssignaler. Enligt myn dig heten krä ver detta dock ändringar i ellagen, i linje med de förslag som har läm nats i den tidigare omnämnda utred ningen Ett förändrat regelverk för fram tidens el- och gasnät (SOU 2023:64). Vidare konstaterar myndigheten att ge nomföran det av det revi de rade elmark nads direktivet och kraven som plane ras i en ny EU-för ord ning om efter fråge flexibilitet kommer att förtydliga möj ligheterna att teck na flexibla anslut nings avtal. Därmed kommer det att bli tyd ligare vilka regler som gäller för hur avtal och ersättningar kan utformas.

Plattform för dialog om elmarknadens regelverk

I regleringsbrevet för 2025 fick Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ska pa en plattform för dialog om de delar av elmarknadens regelverk som av ser anslutning, abonnemangsökning och flexibilitet. Dialogen ska föras med berörda aktörer som är verksamma i Norrbottens och Västerbottens län samt ut ökas till att även omfatta aktörer i Västra Götalands, Skåne och Gotlands län. Därigenom ska Energimarknadsinspektionen främja att flexibi litet inte gre ras i relevanta projekt, så att processerna för anslutning till elnätet eller abon nemangsökning blir mer effektiva och därmed underlättar inves teringar för elektrifieringen och den gröna om ställ ningen i de berörda länen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2026.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågor om anslutning av kraftproduktion till stamnätet har behandlats flera gånger under de senaste åren, senast våren 2024. Vid detta tillfälle konsta te rade utskottet bl.a. att frågor på detta tema har varit föremål för ett antal utred ningar i närtid och att en särskild utredare har haft regeringens uppdrag att se över regler ingen av olika avgifter på el- och naturgasmarknads områdena, in klu sive de avgifter som en elproducent måste betala för att få ansluta sig till ett be fintligt elnät. Uppdraget redovisades i oktober 2023 och var ute på remiss till början av februari 2024. Utskottet nämnde också att Energi marknads in spek tionen där efter har inlett ett arbete med att ta fram föreskrifter och allmän na råd om anslut ningsavgifter för el och naturgas med hänvisning till att det inte längre är tillåtet för länder inom EU att detaljreglera sådana anslut nings av gif ter i lag.

Utskottet påminde också om att det vid den aktuella tidpunkten pågick en utredning av hur regelverket för användning av havsområden vid etablering av vindkraft kan förbättras bl.a. med hänvisning till att förutsättningarna för elan slutning har stor påverkan på vilket projekt som kan etableras inom ett visst område och inom vilken tidsrymd.

I fråga om statliga subventioner till anslutning av nya kraftproduktions an läggningar redovisade utskottet den principiella inställningen att sådana kost na der ska bäras av respektive anläggning oavsett vilken typ av produktion som avses. Utskottet ansåg inte att det var aktuellt att särbehandla något specifikt kraftslag i detta avseende utan att principen om att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader som anslutningen orsakar ska upprätthållas även när det gäl ler t.ex. havsbaserade vindkraftsparker. Samtliga motionsyrkanden av styrk tes.

Utskottets ställningstagande

Elnätsverksamhet bedrivs som naturliga monopol. Detta ställer särskilda krav på regleringen av verksamheten för att marknadsdominansen inte ska kunna missbrukas. Detta inkluderar bl.a. bestämmelser om anslutningsplikt och om de villkor som får ställas upp för anslutning, inklusive för de avgifter som får tas ut.

Det har under många år pågått en diskussion om regleringen av nätföre ta gens intäkter som till betydande del hämtar energi från missnöjda kunder hos dessa företag som anser att avgifterna är för höga och att företagen gör orim liga övervinster i nätverk samheten. Detta i kombination med elmark nads refor mer på EU-nivå och vissa betydelsefulla utslag i EU-domstolen har bidra git till att bl.a. frågor om anslutning till stamnätet har varit föremål för ett antal utredningar under de senaste åren. En särskild utredare har haft reger ingens upp drag att se över regleringen av olika avgifter på el- och naturgas marknads områdena. Bland de avgifter som har berörts återfinns de som en elpro ducent måste betala för att få ansluta sig till ett befintligt elnät. Uppdraget redovisades i oktober 2023 och regeringen har meddelat att den avser att över lämna en pro po sition till riksdagen i september 2025 med den preliminära ti teln Regel verket för framtidens el- och gasnät.

I avvaktan på att riksdagen ska behandla den aviserade propositionen arbe tar Energimarknadsinspektionen med att ta fram föreskrifter och allmänna råd om anslutningsavgifter för el och naturgas med hänvisning till att det inte läng re är tillåtet för länder inom EU att detaljreglera sådana anslutnings avgif ter i lag. Energimarknadsinspektionen har också nyligen re do visat en rapport om hur outnyttjad kapacitet i elnäten kan fördelas och utnytt jas mer effektivt, vilket i sin tur kan frigöra anslutningsutrymme.

Svenska kraftnät har dessutom undersökt en princip om förtur för anslut ningar vars effekt redan ryms inom befintligt nät, under förutsättning att man kan säkerställa endast en begränsad negativ påverkan för den aktör vars anslut ning inte ryms inom det befintliga nätet. Syftet är att undvika att stora reser vationer av kapacitet i näten blockerar anslutningar som annars skulle kunna genomföras. Vidare har Svenska kraftnät behandlat frågor bl.a. om öka de krav på anslut ningsprojektens mog nadsgrad och på informa tions delning. Arbetet resulterade i ett antal rekommendationer till nätföretagen som i sin tur har utmyn nat i en bransch praxis som förhoppningsvis kan innebära en korrekt och mer enhetlig tillämp ning av relevanta bestämmelser på området. Utskottet väl komnar detta.

Utskottet kan för övrigt konstatera att nätanslutningsfrågor inte sällan hand lar om att ansluta större havsbaserade vindkraftsparker till stamnätet. Så är även fallet i flera av de motioner som behandlas i detta avsnitt. Här vill utskot tet påminna om att det nyligen har presenterats en utredning om hur regel ver ket för använd ning av havsområden vid etablering av vindkraft kan förbättras bl.a. med hänvisning till att förutsättningarna för elanslutning har stor påver kan på vilket projekt som kan etableras inom ett visst område och inom vilken tids rymd. Utredningen har skickats ut på en bred remiss till i mitten av april 2025.

När det gäller frågor om statliga subventioner till anslutning av nya kraft produktions an läggningar är utskottets principiella inställning densamma som reger ingens, dvs. att sådana kostnader ska bäras av respektive anläggning oav sett vilken typ av produktion som avses. Det är alltså inte aktuellt att särbe handla något speci fikt kraftslag i detta avseende, och principen om att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader som an slutningen orsakar ska alltså upprätthållas även när det gäller t.ex. havs baserade vindkraftsparker.

Sammantaget gör utskottet bedömningen att det pågår ett antal viktiga pro cesser som bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att vidta några åtgär der med anledning av vad som föreslås i de nu aktuella motionerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Elområden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om elområden. Utskottet hänvisar bl.a. till att den pågående översynen av elområdesindelningen på EU-nivå bör avvaktas.

Motionerna

Det är inte rimligt att elkonsumenter i södra Sverige ska bära de kraftiga el pris ökningar som kan uppkomma till följd av flaskhalsar i kraftöverförings systemet. Denna uppfattning redovisas i motion 2024/25:852 av Jennie Nils son och Arber Gashi (båda S). Höga elpriser innebär påtagligt försäm ra de in ves teringskalkyler i sådan industri som är beroende av konkur renskraf tiga el pri ser, vilket kan leda till att investeringar i produktion görs i andra län der och att konkurrenskraften hos företagen i södra Sverige hotas. I yrkande 2 be gär motionärerna ett tillkännagivande om att skapa likvärdiga förut sätt ningar för elkonsu menter och företagande oavsett elområde.

I motion 2024/25:880 av Magnus Manhammar (S) slås det fast att flask halsar i kraftöverföringssystemet och indelningen i elområden gör att priset på el blir högre i södra Sverige än i de norra delarna av landet. Att elpriset varierar mellan olika delar i samma land upp fattar motionären som orättvist. Motio nären har noterat den pågående över synen på EU-nivå av elområdesin del ning en men anser att det redan nu bör vara möjligt att slå fast att inriktningen för det kommande arbetet bör vara ett gemensamt svenskt elprisområde. Ett till kännagivande med den innebörden efterfrågas i motionen.

I motion 2024/25:1283 yrkande 3 i denna del föreslår Lars Engsund (M) ett tillkännagivande till regeringen om att verka för att det införs elpris om råden i Tyskland. Ett införande av elprisområden i Tyskland skulle san no likt dämpa elpriserna i Sveriges sydligaste elområde (SE4).

Skåne har varit, och är fortfarande, extra hårt drabbat av elkrisen, framhålls det inledningsvis i motion 2024/25:2388 av Mats Sander m.fl. (M). Enligt mo tio närerna är en åtgärd för att komma till rätta med situationen en alternativ indelning av elområdena. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om elområ desindelningen och dess effekter samt om att utreda möjligheterna att på sikt och efter utredning återgå till ett enda elprisområde. Motionärerna betonar vik ten av att en lösning kommer på plats för rättvisa och likvärdiga elpriser även i södra Sverige. I yrkande 4 efterfrågas ett tillkännagivande till reger ingen om att överväga att ge Svenska kraftnät i uppdrag att få en lös ning på plats när det gäller elområdena som inte missgynnar Skåne. I yrkande 5 begärs ett tillkän nagivande om att ge i uppdrag åt Svenska kraftnät att, så länge det finns fyra elområden i Sverige, införa ett system med garanterad mini mi ka pa citet i över föringen mellan de två sydligaste elområdena 3 och 4 i enlighet med för slag från en utredning.

Ett tillkännagivande om en utredning av de svenska elområdena föreslås även i motion 2024/25:1186 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 1. Mo tio nären anser att möjligheten till ett sammanhållet nationellt elprisområde bör utredas av en oberoende statlig utredning liksom alternativ som hy bridmo del ler med elområden för producenter och nationella priser för el kunder.

Bakgrund och pågående arbete

Sveriges elområden

Sedan den 1 november 2011 är Sverige indelat i fyra elområden (emellanåt även kallade elprisområden). Gränserna har beslutats av Svenska kraftnät och går vid de tre snitt i Sverige där stamnätets elöverföringskapacitet är begränsad eller mer vardagligt uttryckt där det råder flaskhalsar i kraftöver förings syste met. Elområde 1 omfattar nordligaste Sverige, elområde 2 området mellan Luleå i norr och Gävle i söder, elområde 3 det område som sträcker sig från strax söder om Gävle i norr till strax söder om Oskarshamn i söder och elom råde 4 den återstående delen av södra Sverige. Det nordisk-baltiska om rå det bildar ett sammanhängande marknadsområde och består av olika elområden. I marknadsområdet kan el handlas oberoende av nations grän ser så länge nätens tekniska kapacitet att överföra elen räcker till. När denna kapa citet är nådd uppstår prisområden som påverkar priset i de olika elområdena. Elområden med produktionsöverskott kommer att få lägre priser än elområden med pro duktionsunderskott när det finns överföringsbegräns ningar mellan områ dena. Till gängligheten och produktionen i kärnkraftverken är också en viktig kom ponent för möjligheten att hålla rätt spänning i kraft systemet, vilket i sin tur påverkar överföringskapaciteten. För svensk del gäller att det i norra Sverige finns ett överskott av elproduktionskapacitet jämfört med efterfrågan på el. I södra Sverige råder det motsatta förhållandet.

Om elområden i Tidöavtalet

Som har redovisats tidigare i betänkandet anges det i det s.k. Tidöavtalet att utbyggnaden av exporterande elkablar bör pausas till dess att prisdifferenserna mellan prisområdena har minskat betydligt. Det anförs att målet ska vara att skapa en bättre balans mellan elproduktion och elanvändning i olika delar av Sverige, för att därmed ge förutsättningar för stabilare och lägre elpriser så att Sverige på sikt och efter utredning kan bli ett enda samlat elprisområde.

Översyn av elområdesindelningen

Det pågår för närvarande en gemensam översyn av indelningen i elområden i Europa. Arbetet styrs av EU:s gemensamma regelverk. Arbetet har beskrivits närmare i förra årets elmarknadsbetänkande (bet. 2023/24:NU9). Avsikten var att resultaten från den EU-gemensamma elområdesöversynen skulle publi ce ras den 27 januari 2025, men den 16 januari 2025 meddelades att publi ce ring en skjuts upp och att planen är att publicera rapporten senare under våren 2025. Skälet till att skjuta på publiceringen anges hänga samman med att alla kombi nationer av kon figurationer för nationell elo mrådesindelning för region Cen tral europa ännu inte har slutförts i enlighet med den beslutade metoden. I an slut ning till publi ce ringen har Svenska kraftnät för avsikt att läm na sin re kom mendation till reger ingen om att ändra eller bibehålla dagens el områden.

Nytt samarbete om Skånes elektrifiering

Eftersom elförsörjningssituationen i Skåne lyfts fram i en av motionerna kan det vara motiverat att nämna att Skånes effektkommission, som består av Re gion Skåne, Länsstyrelsen Skåne, företrädare för näringslivet, energiföretag m.fl., under 2023 tog fram Färdplan för Skånes energiförsörjning 2030. Färd planen syftar till att öka Skånes självförsörjningsgrad av eleffekt från dagens 15 procent till minst 50 procent 2030.

I slutet av januari 2024 initierade effektkommissionen ett nytt samarbete för att han tera regionens växande elbehov. Region Skåne, Länsstyrelsen Skå ne, Svenska kraftnät och energibolaget Eon lanserade samverkans platt for men Nät utbyggnad Effektivt Tillsammans (NET), eller Skånes effektkommission NET. Syftet är en snab bare och mer omfattande elektrifiering av samhället, industrin och trans port sek torn i det man betecknar som en av landets mest el intensiva regio ner. Målet är att underlätta och möjliggöra bygget av nya kraft led ningar i Skåne fram till 2035. Inom ramen för det nya samarbetet efter strävas effek tiva lös ningar för att säkerställa att elnäten har den kapacitet som krävs för att han tera regionens utveckling, både på kort och på lång sikt.

I januari 2025 presenterade Skånes effektkommission rapporten Rustar för framtiden – Så säkrar vi Skånes elförsörjning tillsammans. I rapporten redo visas flera nyckelutmaningar för Skånes framtida energiförsörjning. Det hand lar om bristande överföringskapacitet och låg självförsörjningsgrad, och elek tri fieringen av industrin och transportsektorn kräver nya anslutningar och flexi bilitetslösningar för att hantera svängningar i elanvändningen.

I rapporten beskrivs bl.a. Svenska kraftnäts och Eons arbete med att öka kapaciteten genom nya elledningar och stationer, inklusive en långsiktig nät ut vecklingsplan som ska öka kapaciteten till Skåne (se vidare nedan).

Här finns också skäl att nämna den tidigare beskrivna utvidgade platt for men för dialog om elmarknadens regelverk som Energimarknads in spek tionen har i uppdrag att etablera med berörda aktörer i bl.a. Skåne och som syftar till att främja att flexibilitet integreras i relevanta projekt så att pro cesserna för anslutning till elnätet eller abonnemangsökning blir mer effek tiva och därmed underlättar investeringar för elektrifieringen och den gröna omställningen i de berörda länen, inklusive Skåne.

En långsiktig nätutvecklingsplan för södra Sverige

I fråga om situationen i elområde 4 kan nämnas att Svenska kraftnäts styrelse i oktober 2024 beslutade om en strategisk inriktning för utvecklingen av stam nätet i södra Sverige. Konkret består inriktningen av tre åtgärdspaket, som till sam mans ska säkra det långsiktiga elbehovet i regionen och möjliggöra anslut ning av ny elproduktion. De tre åtgärdspaketen berör främst Skåne län, men i viss utsträckning även Blekinge. Den regionala nätutvecklingsplanen för södra Sve rige kommer att omsättas i projekt som man planerar att utföra i etapper, hu vud sakligen under tidsperioden 2036–2045.

Beslutet innebär att utvalda regionnätsledningar med lägre spänning i södra Skåne ersätts med ett nytt stamnät som byggs av Svenska kraftnät och ett nytt regionnät som byggs av Eon. De nya näten anläggs i de befintliga led nings ga torna och planen omfattar totalt ca 36 mil ledningsnät i stam nä tet. Pre li mi närt beräknas de tre åtgärdspaketen kosta drygt 14 miljarder kronor.

Skriftlig fråga om ett gemensamt svenskt elområde

I slutet av december 2024 besvarade statsrådet Ebba Busch en skriftlig fråga från Lars Mejern Larsson (S) om huruvida statsrådet avser att vidta några åtgärder för att Sve rige åter ska bli ett enda gemensamt elprisområde. Stats rådet redo visade bl.a. omläggningen av energipolitiken och olika åtgärder som reger ingen har vidtagit för att åstadkomma såväl en jämnare fördelning mellan el pro duktion och elanvändning i alla delar av Sverige som en hög och stabil över förings förmåga inom landet samt till att regeringen och samarbets partiet Sve rige de mo kraterna i det s.k. Tidöavtalet har kommit överens om att Sverige på sikt och efter utredning ska kunna bli ett samlat elområde. Vidare nämnde stats rådet den pågående elområdesöversynen i Europa. Sedan ett förslag har pre sen terats kommer regeringen att bereda detta och – enligt stats rådets skrift liga svar – inom en snar framtid återkomma med hur den avser att gå vi dare med frågan.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen redogjort för att det pågår en översyn av elområdesindelningen i Europa och har i samband med beredningen av för slag på temat elområden löpande redovisat det aktuella läget i det arbetet. Ut skottet har återkommande även avstyrkt elområdesrelaterade förslag med hän vis ning till att den nyssnämnda översynen bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att agera i frågan. Senast gjorde utskottet detta våren 2024 (bet. 2023/24:NU9) och utskottet hade då inte ändrat uppfattning i frågan.

Utskottet sa sig inte heller se att några nya fakta talade för att ompröva dess tidigare avvaktande syn på frågan om en garanterad mini mikapacitet mellan vissa elområden.

Samtliga de då aktuella yrkandena på temat elområden avstyrktes.

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan har utskottet vid flera tillfällen behandlat förslag om indel ningen av Sverige i elområden och då avstyrkt dessa med hän visning till att den översyn av elområden som pågår på europeisk nivå bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att agera i frågan.

Eftersom denna översyn ännu inte är slutförd vidhåller ut skot tet sitt tidigare ställningstagande och avvisar således de nu aktuella mo tions yrkandena med samma motivering. Detsamma gäller förslaget om en garanterad minimi kapa citet mellan vissa elområden.

Utskottet vill också nämna det arbete som pågår med att förstärka kraft över föringsinfrastrukturen i de sydligaste delarna av landet och det vikt iga sam arbete som har etablerats mellan centrala aktörer och som syftar till att möta regionens växande elbehov och bitvis osäkra effektbalans.

Utskottet bedömer inte att några riksdagsuttalanden skulle ha någon av görande betydelse för att understryka vikten av berörda aktörer på både cen tral, regional och lokal nivå ger kraftförsörjnings situationen i sydligaste Sve rige den uppmärksamhet som krävs.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Tillstånd och tillståndsprocesser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om de tillståndsprocesser som före går tillkomsten av sådan kraftöverföringsinfrastruktur som t.ex. elnät. Utskot tet hänvisar till ge nomfört och pågående arbete med att för enk la och effektivisera dessa processer.

Jämför reservation 13 (MP).

Motionerna

För att säkra både klimatomställningen och industrins konkur rens kraft samt anpassa energisystemet för ett nytt säkerhetspolitiskt läge behövs ett brett grepp om energifrågorna. Detta synsätt redovisas i partimotion 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP). Motionärerna anser att det genom ändrade regler ingar, ökad samordning och kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet är möjligt att halvera tiden det tar att bygga elnät och förkorta tiden det tar att bygga stam nät med minst två år. Ett tillkännagivande med den inriktningen efter frå gas i yrkande 43.

Även i kommittémotion 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) finns ett snarlikt förslag. I yrkande 58 efterfrågas ett tillkännagivande om att kraft fullt skyn da på utbyggnaden av en smart elinfrastruktur för framtidens elsys tem genom att minst halvera tiden för byggande av elnät och förkorta bygg tiden för stam nät med minst två år genom att genomföra de regel för änd ringar som föreslås i den statliga utredningen om moderna tillståndspro cesser för el nät. Ett liknande förslag finns även i kommittémotion 2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 40.

När intresset för grön industri växer i Norrland kan man inte ha väntetider på upp till tio år för de tillståndsprocesser och det utrymme i elnätet som krävs. Denna uppfattning redovisas i motion 2024/25:1573 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C). I yrkande 3 begär motionärerna ett tillkänna givan de till regeringen om att ha som målsättning att halvera ti derna för till stånds processerna.

Bakgrund och pågående arbete

Moderna tillståndsprocesser för elnät

Våren 2021 behandlade riksdagen regeringens proposition Moderna tillstånds processer för elnät (prop. 2020/21:188). I propositionen föreslog regeringen änd ringar i bl.a. ellagen (1997:857) som syftade till att det skulle bli enklare att bygga ut elnätet i Sverige och att tillståndsförfarandena skulle bli mindre resurskrävande både för elnätsföretagen och för de berörda myndigheterna. I propositionen fanns det även förslag som syftade till att göra det lättare att in leda en ledningsförrättning. Riksdagen biföll regeringens förslag i propo si tionen (bet. 2020/21:NU22, rskr. 2020/21:415) och lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021.

Kortare ledtider för elnätsutbyggnad

Hösten 2021 fick Energimarknadsinspektionen tillsammans med Lantmäteriet och länsstyrelserna i uppdrag av regeringen att utveckla och testa nya arbets sätt för en koordinerad process för att hantera de tillstånd och rättigheter som krävs för att bygga ut eller förstärka det svenska elnätet. Uppdraget redo visa des i april 2023 i rapporten Kortare ledtider för elnätsutbyggnad – Utveck la arbetssätt och parallella processer (Ei R2023:09). Inom ramen för upp draget testades olika åtgärdsförslag i fem pågående nätutvecklingsprojekt. Baserat på arbetet med åtgärdsförslagen gjorde Energimarknadsinspektionen bedöm ning en att myndigheterna tillsammans med nätägarna kan förkorta ledtiderna med en tredjedel genom de åtgärder som har identifierats. Detta gäller åtgärder som nätägarna och myndigheterna kan vidta direkt utan författ nings ändrin gar.

I regleringsbreven för 2024 och 2025 har Energimarknadsinspektionen där efter fått i upp drag att fortsätta att utveckla och genomföra metoder och arbets sätt för till ståndsprocesser i syfte att ytterligare korta de ledtider som bl.a. har identi fierats i den ovannämnda rapporten Kortare ledtider för elnäts utbyggnad. Arbetet ska bedrivas tillsammans med Lantmäteriet och berörda länsstyrelser och inom ramen för faktiska ansökningar. Myndig he terna upp ma nas att ge men samt prio ritera sådana projekt som syftar till att för bättra överföringen i nord-sydlig riktning, mellan elområden och till till växtområden samt projekt till slut kunder som bedöms medföra stor samhälls- och/eller klimatnytta. Upp dra get ska redovisas till Regerings kansliet senast den 1 juni 2026.

Inom ramen för uppdraget arbetade Energimarknadsinspektionen under 2024 bl.a. med projektet Gemensam tidsplan som syftar till att uppmuntra elnäts företagen att bjuda in berörda myndigheter till ett möte redan tidigt i ett nätutvecklingsprojekt. Vid mötet upprättas en gemensam tidsplan där samtliga deltagare uppskattar hur lång tid olika processer kan ta. Tidsplanen ska upp da teras under projektets gång genom löpande dialog och ge berörda parter större möjlighet att planera sin verksamhet. Energimarknadsinspektionen, Lant mäte riet, berör da länsstyrelser och elnätsföretag har testat gemensam tid plan i utval da nätut vecklingsprojekt och ska fortsätta detta arbete under 2025.

Energimarknadsinspektionen har även etablerat ett samarbete med För svars makten, Sveriges Kommuner och Regioner, Tillväxtverket och Natur vårds verket som bl.a. har omfattat frågor om innebörden av begrepp som bety dande miljöpåverkan och om försättningarna för att kunna eta ble ra en ge men sam syn på vilka krav som finns på en miljökonse kvens be skrivning.

Energimarknadsinspektionen, elnätsföretagen och Lantmäteriet arbetar ock så med att utveckla parallella processer inom området markåt komst och för att minimera förekomsten av dubbelarbete.

Arbetet med att utveckla informationen om koncessioner på Energi mark nadsinspektionens webbplats fortsatte också under 2024.

Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering

Som har redovisats tidigare i betänkandet hade Energimyndigheten, Energi mark nadsinspektionen, Svenska kraftnät och Trafikverket under 2022–2024 i uppdrag att göra en myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektri fiering och utvecklingen av elsystemet inklusive elproduktionen.

Uppdraget slutredovisades den 13 december 2024 (Myndighets ge men sam uppföljning av samhällets elektrifiering – Huvudrapport 2024, ER 2025:03) och en slutsats som dras i rapporten är betydelsen av välfungerande och för utsägbara tillståndsprocesser. Det anges att ut byggnaden av ny elproduk tion, överföringskapacitet och lag ring kan effektiviseras och tillstånds proces serna bli mer förutsäg bara genom lo kal och regional samplanering av olika sam hälls intressen. Sam tidigt ger det möjlighet att skapa högre acceptans för om ställ ningen och att hitta kompromisser och samexistens mellan olika intressen.

En tydligare process för tillståndsprövning av elnät

Våren 2024 behandlade riksdagen regeringens proposition En tydligare pro cess för tillståndsprövning av elnät (prop. 2023/24:88). Förslagen i propo si tio nen syftade till att bidra till en tydligare och snabbare process för att för nya, förstärka och bygga ut elnät. Förslagen rör starkströmsledningar som krä ver nät koncession för linje, eftersom tillståndsprocessen för sådana led ningar är längre än för övriga nät. För att göra tillståndsprövningen tydli gare och därige nom förkorta ledtiderna i tillståndsprocessen ska reger ingen få med dela före skrifter om valet av teknik mellan luftledning och mark- eller sjö kabel. Därut över föreslogs att byggande och underhåll av stark ströms led ningar med nät kon cession för linje undantas från förbuden i miljöbalken mot påverkan på om råden som omfattas av generella biotop- eller strandskydd. Utskottet hade inga invändningar mot regeringens lagförslag och riksdagen biföll förslagen i propositionen (bet. 2023/24:NU15). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2024.

Resursförstärkning till Energimarknadsinspektionen

Energimarknadsinspektionen prövar ansökningar om tillstånd att bedriva el näts verksamhet (koncession). Antalet stora och komplexa ansökningar om nät koncession för linje har ökat under senare år bl.a. som en följd av den på gående elektrifieringen.

I budgetpropositionen för 2025 konstaterade regeringen att det har genom förts förändringar för att bidra till en tydligare och snabbare process och hän visade till de ovan omnämnda lagändringarna från våren 2024 (prop. 2023/24:88, bet. 2023/24:NU15, rskr. 2023/24:202). Vidare nämnde reger ingen det myndighetsgemensamma uppdraget att fortsätta utveckla och ge nomföra metoder och arbetssätt för kor tare ledtider vid prövning av nät kon cessioner. Utöver detta redovisade regeringen att Svenska kraftnät har vid ta git interna och externa åtgärder för att förkorta ledtiderna inom transmis sions näts pro jekt. Svenska kraft nät bedömer att åtgär der na kan bidra till att ledtiderna framöver kan för kortas från 14,5 till 8,5 år.

Energimarknadsinspektionen har fått medel för att förstärka tillstånds verk samheten (anslaget 1:4 Energimarknadsinspektionen) och kunna fatta be tyd ligt fler beslut om nya nätkoncessioner än under tidigare år. Hand lägg nings tiderna ökade dock något, till i genomsnitt 16,5 månader under 2023 jämfört m ed 2022 (15,2 månader), men var lägre än under 2021 (18 måna der). De tidi gare omnämnda änd ringarna i ellagen om ändring av befintliga nätkon ces sio ner (prop. 2020/21:188, bet. 2020/21:NU22, rskr. 2020/21:415) bedömer reger ingen har med fört positiva effekter för handläggningstiderna.

I avsnittet Politikens inriktning i budgetpropositionen för 2025 konstaterar regeringen att Energimarknads inspektionen har en avgörande roll i att besluta om intäktsramar som tar till vara kundernas och nätföretagens intressen i ut vecklingen och utbyggnaden av el- och naturgasnäten för att på bästa sätt kunna möta nuvarande och framtida utmaningar. Myndigheten har även en vik tig roll för regelutveckling, kontroll och tillsyn av energimarknaderna. Energi marknadsinspektionen föreslogs där för få förstärkta resurser även under 2025.

Det bör i sammanhanget även noteras att ett av de utvecklingsområden som Energimarknadsinspektionen anger i sin verksamhetsstrategi för perioden 2025–2027 är kortare handläggningstider och ledtider i myndighetens ärende han tering. Myndigheten konstaterar i det sammanhanget att långa ledti der kan leda till negativa konsekvenser för enskilda aktörer och i förläng ningen riske rar att sänka tempot i omställningen av energisystemet. En effektiv ärende handläggning frigör dessutom resurser för andra ändamål.

Utvecklad energiplanering

I juni 2023 gav regeringen i uppdrag till Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Energimyndigheten att utveckla regional och lokal energiplanering för elektri fiering. Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Energimarknads in spek tio nen har fått i uppgift att stödja länsstyrelserna i uppdraget. Energi mark nads inspektionen fick tillsammans med Lantmäteriet och berörda läns styrelser ett gemensamt uppdrag att fortsätta arbetet med att förkorta led ti derna vid pröv ning av nätkoncession. I budget propo sitionen för 2024, som riksdagen be slu tade om i december 2023, infördes ett nytt anslag för energiplanering, vil ket gör det möjligt att för dela medel till länsstyrelserna, Energimyndigheten och Energi marknads in spek tionen för att utveckla energi pla neringen på na tionell, regional och lokal nivå (prop. 2023/24:1, utg.omr. 21 Energi, bet. 2023/24:NU3, rskr. 2023/24:94).

I budgetpropositionen för 2025 konstaterar regeringen att många av de vik ti gaste vägvalen för utbyggnad av både elproduktion och elinfrastruktur görs på lokal och regional nivå. För att ta ett bredare grepp om samordningen av den långsiktiga planeringen av det nationella elsystemet föreslogs anslaget öka med 10 miljoner kronor under 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 21 Energi, bet. 2024/25:NU3).

Effektivare process för anslutning till transmissionsnätet

Som har redovisats tidigare i betänkandet fick Svenska kraftnät i juni 2023 i upp drag av regeringen att effektivisera processen för anslutning till trans mis sions nätet. Den första delen av uppdraget redovisades den 31 december 2023 och bestod av en komplettering av den befintliga Vägledning för an slut ning till stamnätet, i fråga om ökade krav på mognadsgrad samt krav på infor ma tionsdelning mellan Svenska kraftnät, nätföretag och deras kunder tillsam mans.

I slutet av januari 2024 slutrapporterades uppdraget i rapporten Effekti vi sering av processen för anslutning till transmissionsnätet. Slutrapporten inne håller bl.a. en utredning om möjligheterna till förtur för kunder som kan erbju da systemnytta till stamnätet eller vars anslutning ryms inom det befint liga nätet. Vidare beskrivs Svenska kraftnäts arbete med att ta fram avtal om vill korad kapacitet.

En mer effektiv miljöprövning

Miljöprövning är ofta en betydande del av de tillståndsprocesser som föregår anläggning av kraftinfrastruktur.

Hösten 2024 behandlade riksdagen regeringens proposition Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (prop. 2023/24:152, bet. 2024/25:MJU4, rskr. 2024/25:21). Syf tet med förslagen i propositionen var att skapa en mo dernare och effek tivare miljö pröv ning och att förenkla regelverket för miljö prövning genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer.

Miljö- och jordbruksutskottet ställde sig bakom regeringens samtliga för slag till lagändringar. Utskottet konstaterade bl.a. att det pågår ett antal arbeten för att ytterligare förbättra miljöprövningen. Miljötillstånds utred ningen (se vi da re nedan) har t.ex. i uppdrag att lämna förslag på hur tillstånds prövningen en ligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra pröv ningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Utskottet sa sig se positivt på dessa på gå ende insatser och delade näringsutskottets bedömning i dess yttran de (yttr. 2024/25:NU1y) att det vid den aktuella tidpunkten saknades skäl för riksdagen att rikta till kännagivanden till regeringen om att återkomma med fler förslag för att ytterligare förkorta ledtiderna i tillstånds processerna.

Riksdagen följde utskottets förslag och de nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2025.

Miljötillståndsutredningen

I det s.k. Tidöavtalet anförs att det ska tillsättas en utredning för att förenkla och förkorta miljötill stånds pröv ningen enligt miljöbalken. Den 8 juni 2023 beslutade regeringen om direktiv till en särskild utredare (dir. 2023:78) och i slutet av samma månad ut sågs huvudsekreteraren och tidigare bygglovschef Camilla Adolfsson till särskild utredare.

Utred ningen antog namnet Miljötill stånds utred ningen och över läm nade ett betänkande till statsrådet Romina Pourmokhtari den 21 janu ari 2025 (SOU 2024:98 En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndspröv nings process). I betänkandet föreslås bl.a. att det inrättas en ny pröv nings myn dighet för hela miljöprövningsprocessen som ska ansvara för hela miljö bedömnings- och till ståndsprövningsprocessen. Vidare föreslås en ny sam lad reglering av miljö prövning – för att underlätta tillämpningen av regel verket. Därtill föreslår utredningen att det införs en ny samordnad miljöbedömnings- och tillstånds prövningsprocess, så att den motsvarar EU-rättens krav.

I början av februari 2025 skickade regeringen ut utredningens betänkande på en bred remissrunda med sista svarsdag den 15 juni 2025.

I anslutning till överlämnandet av betänkandet beslu tade regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 2025:2) för utredningen bl.a. med in nebörden att den ska

– analysera möjligheterna att samla bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden i en särskild lag och ta ställning till hur ett be sked om det all männas grund läggande syn på lämpligheten av en viss verk samhet på en viss plats kan lämnas i ett tidigt skede

– bedöma möjligheterna att i ett tidigt skede lämna besked om det allmännas grundläggande syn på lämpligheten av en viss verksamhet på en viss plats

– utreda hur handläggningstiden i plan- och byggprocessen kan förkortas ge nom bl.a. tydligare regler om vilket underlag som ska tas fram i plan ären den och förändrad instansordning för överklagande

– analysera om den totala handläggningstiden för tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förkortas.

Det nya uppdraget ska delredovisas senast den 1 juli 2025 i den del som gäller bestämmelserna om hushållning med mark och vatten och senast den 31 de cember 2025 i den del som gäller att korta tidsåtgången för prövning i plan- och byggprocessen och i samband med överklagande enligt miljöbalken. Övri ga delar ska slutredovisas senast den 31 mars 2026.

Regeringsprövningsutredningen

I början av februari 2024 överlämnade den s.k. Regeringsprövnings utred ning en sitt betänkande Rätt frågor på regeringens bord – en ändamålsenlig reger ings prövning på miljöområdet (SOU 2024:11) till stats rådet Romina Pourmokhtari. Regeringsprövningsutredningen har över vägt om regeringens roll ska minska i vissa miljöprövningsärenden, samtidigt som den ska öka i andra avseenden. Utredningen har bl.a. sett över pröv nings processen för verk sam heter inom Sveriges ekonomiska zon, såsom havs base rad vind kraft. Ut red ningen har också undersökt under vilka omstän digheter reger ingen bör till stånds- och tillåtlighetspröva vissa verksam heter enligt miljöbal ken.

Delar av utredningens förslag var ute på remiss under våren 2024, dock inte delen om havsbaserad vindkraft, vilken i stället överlämnades för fortsatta över väganden till den tidigare omnämnda Utredningen om havs baserad vind kraft som presenterade sitt betänkande i december 2024 (SOU 2024:89).

Regulatorisk försöksverksamhet

Kommissionens plan för att minska beroendet av ryska fossila bränslen och på skynda energiomställningen (C/2022/3219) av den 18 maj 2022 innefattade ett antal rekommendationer för att skynda på tillståndsprocesser för förnybar energi. Medlemsstaterna uppmuntras bl.a. att införa s.k. regulatoriska sand lådor inom ramen för vilka det kan beviljas tidsbestämda undantag från natio nella, regionala eller lokala regelverk för innovativa tekniker, produkter, tjäns ter eller arbetssätt. Undantagen ska underlätta tillståndsgivningen för ut bygg nad och systemintegration av förnybar energi, lagring och andra tek niker för ett fossilfritt energisystem. Energimarknadsinspektionen har i ett egen initierat projekt utrett förutsättningarna för och tagit fram ett förslag om hur en modell för försöksverksamhet och regulatoriskt lärande i form av regu latoriska sand lådor kan genomföras i Sverige. Projektet redovisades i en rapport i mars 2023 (Ei R2023:03 Innovationscenter och regulatoriska sand lådor – Modell för slag och implementering för energimarknaderna i Sverige).

I mars 2024 lanserades sedan ett innovationscenter vid myndigheten som ska fungera som en första kontaktpunkt för aktörer med inno va tiva lösningar som söker information eller vägledning om regler, pro ces ser eller principer på energimarknaderna. Centret är också en del i Energi mark nadsinspektionens arbe te för att möjliggöra innovativa lösningar, tjäns ter, arbetssätt, produkter och affärsmodeller som kan främja omställ ningen till fram tidens energimark nader. På innovationscentrets webbplats anges att om regulatoriska sandlådor ska användas i framtiden behöver det först utredas hur ett juridiskt ramverk för dessa kan utformas.

I september 2024 fick Vinnova i uppdrag av regeringen att ana ly sera hur en kontaktpunkt för regulatorisk försöksverksamhet bör struktu reras och genom föras i Sverige (KN2024/01799). Syftet med försöks verksam heten kan vara att utveckla teknik och regelverk genom att låta företag testa nya tekniker, pro dukter och tjänster i en verklig miljö under en begränsad tid. Försöksverk sam heten kan därmed förenkla för företag och i vissa fall omfatta undantag från gäl lande regelverk. Genom uppdraget skapas det enligt regeringen förutsätt ningar för att främja för enkling och regelutveckling exem pelvis inom energi området.

Vinnova ska redovisa uppdraget senast den 28 februari 2025.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste åren behandlat förslag i mo tioner som tar sikte på de tillståndsprocesser som föregår olika nätutbygg nads projekt. Flera av dessa förslag har dessutom återkommit under inne va rande riks möte. När utskottet behandlade identiska eller snarlika förslag våren 2024 (bet. 2023/24:NU9) anförde det bl.a. att det vore mycket besvärande om olika nätutbyggnadsprojekt häm mas av krångliga, bristfälligt samordnade och tids utdragna tillstånds pro ces ser. Därför ställde sig utskottet positivt till att både den förra och den nuvarande regeringen har bedrivit ett allt intensivare arbete för att förenkla och effektivisera dessa tillstånds processer. Utskottet refe rerade sedan delar av detta arbete och gjorde den sammantagna bedöm ningen att det har genomförts, alltjämt pågår och förväntas ett omfattande arbete med inrikt ning på att förkorta och förenkla de tillståndsprocesser som föregår tillkomsten av sådan viktig energiinfrastruktur som är nödvändig för en effektiv elektri fiering av det svenska samhället. Därför ansåg utskottet att det inte var påkallat med några uttalanden från riks dagen med anledning av mo tionsförslag med koppling till frågor om till stånds processer. De då aktuella motionsyrkandena – varav flera är snarlika eller lika lydande med de som är aktuella i detta avsnitt – avstyrktes.

Även när riksdagen behandlade den energipolitiska inriktningspro posi tio nen våren 2024 fanns förslag om effektivare tillståndsprocesser (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14). Utskottet anförde då följande:

En snabb utveckling av kraftsystemet i fråga om såväl tillkommande pro duktion som överföringskapacitet är beroende av att de tillstånds processer som krävs fungerar effektivt. Att effektivisera dessa processer är ett viktigt steg för att bättre möta företagens behov och i förlängningen för Sveriges möjlighet att genomföra klimatomställningen och stärka den svenska kon kur renskraften. Även på detta område kan utskottet konstatera att reger ingen har vidtagit, utreder eller överväger en mängd olika åtgärder, inte minst när det gäller att snabba på och därmed förkorta de miljö prövnings processer som oundvikligen hänger samman med nästan alla typer av in ves teringar i kraftsystemet.

Utskottet sade sig se positivt på att regeringen i pro posi tionen hade redo vi sat ett antal pågående processer som på olika sätt syftar till att öka tempot i till ståndsprocesserna. Det handlar bl.a. om pågående beredning av ett an tal utred ningar som omnämns ovan liksom att regeringen har initierat ytter ligare utred ningar som ska se över fler frågor med denna inriktning.

Vidare nämnde utskottet att de ökade ambi tionerna på energi pla nerings området även torde tillgodose det önske mål om just detta som fanns i en av de då aktuella motionerna.

Utskot tet gjorde avslutningsvis även vid detta tillfälle den samman tag na bedömningen att det inte fanns skäl för riksdagen att agera med anled ning av motions yrkandena om kortare ledtider och effektivare till stånds pro cesser.

Utskottets ställningstagande

Utbyggnaden och förstärkningarna av det svenska elnätet kommer att vara en nyckelfaktor för att den nödvändiga och omfattande elektrifieringen av flera sam hällssektorer ska bli framgångsrik. Det behövs inte bara omfattande inves teringar och reinvesteringar i transmissionsnätet utan även i kraft över förings in frastruktur på lägre nivåer i systemet.

De tillståndsprocesser som föregår utbyggnaden av elnät har kommit allt mer i fokus under de senaste åren och det finns tydliga förväntningar från sam hället på att dessa ska kortas. Samtidigt innebär utbyggnaden av elnätet att intresse konflikterna ökar allteftersom ledningar planeras och sedan uppförs på nya platser, vilket kan få stor påverkan på såväl närboende som naturmiljön.

I likhet med vid flera tidigare tillfällen under de senaste åren kan utskottet konstatera att både den förra och den nuvarande regeringen har bedrivit och bedriver ett allt intensivare arbete för att förenkla och effek tivisera dessa till ståndsprocesser. Detta arbete har beskrivits ovan och utskottet bedömer att am bi tionsnivån är så pass hög att det inte heller denna gång finns skäl för riksdagen att ställa sig bakom de förslag om tillkän nagivanden med in rikt ning på att ytterligare understryka det angelägna i att de insatser som görs för att förkorta och effektivisera olika tillståndsprocesser drivs vidare i ett mål inriktat och högt tempo.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Elstöd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om elstöd. Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande från våren 2024 när likalydande yrkanden be hand lades.

Jämför reservation 14 (S).

Motionerna

Enligt vad som anförs i kommittémotion 2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) måste det finnas en beredskap för att snabbt kunna få på plats ända måls enliga stöd till särskilt utsatta hushåll om behov uppstår. Motio närerna konstaterar att regeringen inte har lyckats vidmakthålla den ut tryckliga möjlig heten i EU-regelverket att använda Svenska kraftnäts avgif ter till att kom pen sera elkunder vid eventuella nya kraftiga elprishöj ningar. Därför anser de att regeringen bör agera i EU för att en sådan mer flexibel användning ska vara möjlig även framöver. Viktigt är även att vid behov kunna utnyttja möj ligheten att beskatta över vinster hos kraftföretag. Med hänvisning till detta föreslår mo tio närerna i yrkande 5 ett tillkännagivande om regeringens ansvar för att för svara mekanismer i EU:s regelverk som möjliggör flexibel an vändning av flask halsintäkter.

I motion 2024/25:1186 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om differentierad elpriskompensation. Mo tionären anser att så länge elprisområdena finns bör kompensationen för ovanligt höga elpriser vara differentierad så att den i rimlig grad motsvarar prisdifferensen på el.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2024 behandlade utskottet förslag från samma motionärer som var iden tiska med de nu aktuella (bet. 2023/24:NU9). Förslaget om differentierad elpris kompensation behandlades för övrigt även våren 2023 (bet. 2022/23:NU9). Vid det senaste tillfället avstyrkte utskottet förslaget och hän visa de då till det som hade anförts när samma förslag behandlades våren 2023. Utskottet redovisade också att elstöden hade varit differentierade. Det första elstödet betalades bara ut till elprisområde 3 och 4 och det andra elstödet till alla elområden, men med ett lägre belopp till område 1 och 2. Utskottet ansåg därför att det inte fanns skäl för riksdagen att bifalla yrkandet. Utskottet kon staterade också att det inte gick att utläsa av motionen om mo tio nären even tuellt önskade någon annan form av differentiering än den som hade tilläm pats, och det var således inget som ut skottet ansåg sig kunna ta ställning till.

När det gäller förslagen i den ena motionen slog utskottet våren 2024 först fast att det var mycket positivt att det gick att uppnå en bred politisk enighet bakom nödvändigheten av att staten tog ansvar för att avlasta de drabbade i den uppkomna situationen genom att införa elstöd. Ut skottet sa sig dock ha svårigheter att uttyda innebörden av vad motio närerna egentligen efterfrågade och eftersom utskottet inte ansåg sig kunna ut läsa ur motionens motivtext vilka möjligheter motionärerna anser har gått om intet eller vilket arbete de anser att regeringen mer konkret ska bedriva fann utskot tet det både vanskligt och mindre lämpligt att rekommendera riks dagen att ställa sig bakom yrkandet. Detta avstyrktes därmed.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att likalydande yrkanden om elstöd som är aktuella i detta avsnitt avslogs av riksdagen så sent som våren 2024. De svårigheter som ut skottet då hade att uttolka motionärernas intentioner med förslagen och som har refererats ovan kvarstår eftersom de båda motionerna är i stort sett lika ly dande med dem som var föremål för beredning i utskottet våren 2024.

Utskottet ser därför ingen an ledning att föreslå att riksdagen intar en annan ståndpunkt denna gång. Motionsyrkandena avstyrks därför på nytt.

Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om försörjningstrygghet och leve rans säkerhet. Utskottet hänvisar bl.a. till det gällande leverans säkerhets målet och till pågående arbete med att införa en kapacitets mekanism i Sverige.

Jämför reservation 15 (SD) och 16 (C).

Motionerna

Gaskraft spelar redan i dag en avgörande roll som reservkraft för att återställa kraftsystemet vid störningar. Denna uppfattning redovisas i kommittémotion 2024/25:1465 av Tobias Andersson m.fl. (SD). Motionärerna understryker vik ten av att gaskraftsreserven hålls uppdaterad inte minst mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget. I yrkande 3 begär motionärerna därför ett tillkän na givande om vikten av en uppdaterad gaskraftsreserv. Motionärerna pekar även på att det är bättre ur klimatsynpunkt med naturgasdrivna gas tur biner än att använda im por terad kol eller olja. En utbyggnad av gaskraften kan enligt mo tionärerna även spela en viktig roll för förbättrad stabilitet och över för ings kapacitet i det svenska elsystemet. Ett tillkänna gi van de om att Svenska kraft nät bör få i uppdrag att inven tera Sveriges reserv kraft och identifiera in ves ter ings behov i nya gas kraft verk efterfrågas i yrkan de 4.

Rickard Nordin m.fl. (C) begär i kommittémotion 2024/25:3169 yrkan de 43 ett tillkännagivande om att göra den s.k. effektreserven mer kli matvänlig genom att ersätta den fossila oljan med fossilfria alternativ.

I motion 2024/25:2388 av Mats Sander m.fl. (M) konstateras det att effekt behovet – elanvändningen per tidsenhet – ökar. Svenska kraftnät an sva rar för upp handling av en effektreserv som kan utökas vid särskilda be hov. Motio närerna anser att den ansträngda situationen i Skåne bör kunna ses som ett så dant ”särskilt behov” som skulle kunna motivera tillkomsten av en lokal syd lig effektreserv. I yrkande 1 begär motionärerna ett tillkänna gi vande till re ger ingen om att undersöka möjligheten till lokala effektreserver i södra Sve rige.

Sten Bergheden (M) påpekar i motion 2024/25:2911 att Västsverige har stora behov av både mer effekt och ökad elpro duktion för att klara industrins behov. Motio nären begär därför ett tillkännagivande om att reger ingen bör över väga att pla nera för gasturbiner i Västsverige för att klara effekttoppar och elbehovet.

Bakgrund och pågående arbete

Ett nytt leveranssäkerhetsmål

I den energipolitiska inriktningspropositionen som riksdagen behandlade vå ren 2024 föreslog regeringen ett nytt leveranssäkerhetsmål för elsystemet (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14). Syftet med detta mål är att skapa för utsättningar för trygg elförsörjning genom ett effek tivt, robust och mot stånds kraftigt elsystem. Indikatorer som möjliggör kvan ti fierad uppföljning av målet ska tas fram. Indikatorerna bör inkludera resurs till räcklighet och möjlig het att ansluta ny produktion och förbrukning, över föringskapacitet, drifts sä ker het inklusive för måga till ödrift och regional effekt samt kostnads ut veck ling för slutkund.

En ny kapacitetsmekanism

I ett elsystem måste tillförseln av el balanseras så att den vid varje tidpunkt är lika stor som uttaget. Det kan dock uppkomma situationer där tillgängliga ba lan seringsresurser på elmarknaden inte räcker till. En kapacitetsmekanism i form av en strategisk reserv är ett sätt att säkra sådana resurser.

I november 2024 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen i vilken regeringen redovisar bedömningen att Sverige behöver en kapaci tets mekanism även efter den 15 mars 2025 när lagen (2003:436) om effektreserv upphör att gälla (prop. 2024/25:48).

I propositionen redovisade regeringen argument för att det behövs en så dan mekanism även fortsättningsvis, bl.a. med hänvisning till att den svens ka ef fekt balansen väntas bli svagare under de kommande åren. Vidare angav re ger ingen att en medlemsstat som har fastställt behovet av en kapaci tets mekanism enligt EU:s elmarknadsförordning i första hand ska införa en strate gisk reserv, motsvarande den befintliga svenska effektreserven.

Därför bedömde regeringen att kapacitets meka nis men åtminstone under en övergångstid bör vara en strategisk reserv. Reger ingen konstaterade också att den pågående – och i detta betänkande tidigare omnämnda Elmarknads utred ningen – har i uppdrag att analysera om Svenska kraft näts för slag om en mark nadsom fattande kapa citetsmekanism på ett ändamåls enligt sätt bi drar till re surs till räck lighet och leveranssäkerhet på elmarknaden och vid be hov föreslå hur Svenska kraft näts förslag kan vi dare utvecklas.

Utöver regeringens bedömning i propositionen om behovet av en kapa ci tets mekanism fanns det även förslag om en ny lag om finansieringen av kapa ci tetsmekanismen. Riksdagen beslutade sedan i slutet av januari 2025 om att anta reger ingens förslag till en sådan lag (bet. 2024/25:NU11, rskr. 2024/25:128). Lagen träder i kraft den 16 mars 2025.

Vid behandlingen av ärendet avstyrkte utskottet motionsförslag om miljö krav på den nya kapacitetsmekanismen liknande de som efterfrågas när det gäller den nu varande effektreserven i en motion som behandlas i detta betän kande. Utskottet kon staterade att den kapacitetsmekanism som ska ersätta den nuvarande effektreserven kommer att regleras på förordningsnivå och att reger ingen för närvarande arbetar med att utforma dessa bestämmelser, som dessutom måste godkännas av kommissionen. I arbetet med att utforma den nya förordningen kommer bl.a. bestämmelser i EU:s elmarknadsförord ning att inkluderas, av vilka vissa gäller just sammansättningen av en kapa citetsmeka nism, utsläppstak m.m. Utöver att utforma de svenska bestämmelserna i för hållande till gällande EU-rätt sa sig utskottet förutsätta att regeringen beak tar de svenska målen för energipolitiken och gör en lämplig avvägning mellan de övergripande målen om försörj ningstrygghet, konkur rens kraft och eko logisk hållbarhet samt förhåller sig till målet om att kraftsystemet ska vara 100 procent fossilfritt till 2040. Om inte förr bör alltså eventuella fossil bräns lebaserade resurser, enligt utskottets uppfattning, ha utrangerats ur den kapaci tets me ka nism som då används.

I början av februari presenterade sedan Klimat- och näringslivs departe men tet en promemoria med ett förslag till förordning om en kapacitets mekanism i form av en strategisk reserv (KN2025/00292). Det bör noteras att det i prome mo rian föreslås att de längre avtal som sluts inte ska gynna nyinvesteringar i fossil tek nik och att fossila källor för elproduktion därför utesluts i dessa upp hand lingar. Olje- eller gaskraftverk föreslås dock kunna ingå men endast om dessa resurser vid aktivering använder hållbara biobränslen eller andra fossil fria bränslen. Krav på fossilfria källor ska dock inte ställas på de mer frekventa år liga upphandlingar som föreslås. I dessa fall bör Svenska kraftnät kunna accep tera alla anbud som innebär en samhällsekonomiskt försvarbar kostnad för att undvika en manuell frånkoppling. Däremot ska även den årliga upp hand lingen anpassas till kraven i EU:s elmarknadsförordning i fråga om högsta tillåtna utsläpp.

I direkt anslutning till att pro memorian offentliggjordes skickades den ut på remiss med sista svarsdag den 6 mars 2025.

Kraftlyftet

I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen ett investeringsstöd för att stärka leveranssäkerheten i elsystemet (det s.k. Kraftlyftet) om 100 miljoner kro nor (prop. 2024/25:1 utg.omr. 21 Energi). Stödet beräknas omfatta 200 mil joner kronor 2026 och 400 mil joner kro nor 2027. Utöver detta finns ett beställ ningsbemyndigande på högst 1 200 miljoner kronor för åtaganden un der perio den 2026–2030.

Det nya inves teringsstödet syftar till att stärka elsystemets förmågor regio nalt och där be hoven är som störst. Det kan handla om investeringar i elpro duktion, energi lager, energieffektivisering, flexibilitetstjänster eller andra sys tem nyttiga åt gär der som inte tillkommer på marknadsmässiga grun der.

Gaskraftens roll

I den energipolitiska inriktningspropositionen som riksdagen behandlade vå ren 2024 konstaterar regeringen att det är viktigt med funktioner som på kort sikt möjliggör ökad överföringsförmåga och ökad förmåga att ansluta ny för brukning (prop. 2023/24:105). Regeringen gjorde bedömningen att till dess att tillräcklig produktion av fossilfri el från kärnkraft är på plats kommer gas tur biner i större utsträckning än i dag att fylla en viktig funktion i el sys temet. Reger ingen framhåller att gasturbiner har förutsättningar att tas i drift snabbt, är driftsmässigt planerbara och kan placeras där de gör störst nytta för el systemet. Vidare konstaterar regeringen att Svenska kraftnät redan använder gas turbiner för att tillhandahålla viktiga funktioner i elsystemet, såsom stör nings reserven, och för att öka överföringsförmågan i det svenska elnätet. Gas turbiner har, enligt vad regeringen anför, även potential att drivas av fossilfria bränslen.

Den svenska gaskraftsreserven

Svenska kraftnäts helägda dotterbolag Svensk Kraftreserv AB ansvarar för drift och förvaltning av 700 MW gasturbiner för nättjänster. Bolagets främsta uppgift är att tillhandahålla en kapacitetsresurs, dvs. att kunna leverera effekt vid behov snarare än att agera som en energiresurs som levererar energi över tid. För att upprätt hålla hög tillgänglighet över tid utför bolaget löpande under håll och genomför nödvändiga reinvesteringar.

I enlighet med ägaranvisningen från Svenska kraftnät arbetar bolaget även med att identifiera nya affärsmöjligheter inklusive att erbjuda ytterligare tjäns ter med befintliga resurser samt att undersöka förutsättningarna för att etablera ny reservkraft. Bolaget har dock inte i uppgift att på ett mer övergripande plan kart lägga behovet av ny reservkraft i Sverige.

I Svenska kraftnäts uppdrag som systemansvarig myndighet ingår dock att analysera och införskaffa de reserver som behövs både för normaldrift och för totalförsvarets behov. I den analysen beaktas olika reservers möjlig het att bi dra, men vanligen är det då krav på tekniska förmågor och uthållighet som av gör, och inte specifika tekniker per se.

Om kraftförsörjningssituationen i Västsverige

I juni 2024 presenterade Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Gö ta land och Svenska kraftnät en gemensam rapport om den framtida elför sörj ningen i Västra Götaland, bl.a. i ljuset av att det pågår en omfattande elek tri fiering, stora industrier ställer om till att bli fossilfria och många nya verk sam heter etableras. I rapporten redovisas prognoser som pekar på att elan vänd ningen i regionen kommer att fördubblas till 2030 och tredubblas till 2040, sam tidigt som det finns ett stort regionalt produktionsunderskott. Vidare be skrivs de nätåtgärder som planeras och vilka alternativ som är aktuella för att öka den regionala kraftproduktionen. Flera förslag till åtgärder nämns, där ibland att gasturbiner behövs för att lösa effektsituationen i när tid.

I slutet av januari 2025 redovisade Svenska kraftnät att affärsverket har flera pågående nät utbyggnadsprojekt i området, men att det är en utmaning att till mötesgå det kraftigt ökade effektbehovet i tid. Därför har Svenska kraftnät och Vattenfall Eldistribution utrett olika flexibla åtgärder för att möj lig göra tidigare anslutningar och ökade effektuttag. Nu ska ett koncept be teck nat ”ka pa ci tetsåtgärd” testas i Västra Götaland. Bakgrunden är att olika aktörer har ställt sig villiga till att investera i egna produktionsresurser och energilager, t.ex. gasturbiner och batterier. Därtill har industrier förklarat att de är beredda att utforma sina processer för att möjliggöra snabbare an slutningar för sin egen industri, men även för andra aktörer. Genom avtal med dessa aktörer bedöms det vara möjligt att frigöra ytterligare kapacitet i om rådet, innan nätåtgärderna är på plats.

Tidigare riksdagsbehandling

När utskottet våren 2024 behandlade frågor om försörjningstrygghet på el mark naden konstaterade det bl.a. att den rådande omvärldssituationen har gjort att frågor på detta tema har fått en tilltagande aktualitet (bet. 2023/24:NU9). Utskottet pekade också på att regeringen då nyligen hade före slagit ett leve ranssäkerhetsmål i den proposition om energipolitikens lång siktiga inrikt ning som regeringen hade lämnat till riksdagen. Utskottet påminde också om att Svenska kraftnät tillsammans med Energimyndigheten har haft i upp drag att intensifiera arbetet med att stärka försörjningstryggheten i energi sektorn på kort och lång sikt med fokus på elförsörjningen.

Utskottets ställningstagande

Det övergripande målet för den svenska energipolitiken är att den ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. Det innebär att politiken syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk håll bar het. Med stigande elpriser som till viss del beror på en allt högre efter frågan, begränsningar i överföringskapacitet och ett större fokus på poten tiella situationer med effektbrist har frågor om försörjningstrygghet och leverans säkerhet fått ökad uppmärksamhet. När Ryssland på ett allt tydligare sätt bör jade använda leveranser av gas och andra energibärare som ett på tryck nings medel gentemot EU blev dessa frågor än mer angelägna, och de ställdes på sin spets när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

I ljuset av detta vill utskottet nämna att riksdagen har beslutat om ett leve ranssäkerhetsmål som tydliggör betydelsen av leveranssäkerhet och som ska göra det lättare för de berörda myndigheterna att motivera varför vissa leve rans säkerhetsrelaterade åt gär der vidtas på elmarknaden.

Utskottet vill också påminna om att regeringen så sent som i början av fe bru ari 2025 remitterade en promemoria med ett förslag om en kapaci tets mekanism i form av en strategisk reserv som ska ersätta den nuva rande ef fekt reserven. I promemorian finns också förslag som innebär tydliga begräns ningar av an vänd ningen av fossilbränslebaserade kraft inom ramen för den före slagna meka nismen och i linje med ambitionen att nå målet om en 100 pro cent fossil fri elproduktion 2040. Utskottet anser därför inte att det är moti verat med några uttalanden från riksdagens sida om kapaci tetsme kanismens sammansättning.

Eftersom riksdagen alltså nyligen har beslutat om en kapaci tetsmekanism i form av en nationell strategisk reserv är utskottet inte berett att förorda till kän nagivanden om att det ska inrättas lokala eller regionala effektreserver, t.ex. i Skåne. Samtidigt vill utskottet påminna om att den pågående Elmark nads ut red ningen har i uppgift att analysera om en framtida mark nadsom fattande ka pa citetsmekanism kan bi dra till re surs till räck lighet och leverans sä kerhet på elmarknaden. Utredningen kan därmed väntas bidra med ytter ligare värdefulla kunskaper som kan ligga till grund för överväganden om utform ningen av en framtida kapacitetsmekanism med eller utan regio nala inslag.

När det gäller förslag om att satsa mer på gasturbiner för att stärka leve ranssäkerheten vill utskottet påminna om att regeringen i den energi poli tiska inriktningspropositionen från våren 2024 pekade på att gasturbiner i större utsträckning än tidigare kan fylla en viktig funktion i elsystemet. Det handlar då inte minst om att gasturbiner kan tas i drift snabbt, är driftsmässigt pla nerbara och kan placeras där de gör störst nytta för el systemet. Det kan en ligt utskottets uppfattning också finnas skäl att påminna om att Svenska kraft nät ansvarar för att analysera och införskaffa de reserver som behövs för både för normaldrift och för totalförsvarets behov. Gaskraft kan i vissa fall vara ett alternativ, men då för att denna produktionsform kan uppvisa den tekniska förmåga och uthållighet som eftersträvas snarare än att det är den spe ci fika tek niken som ligger till grund för valet.

Utskottet ser därmed inte något behov av att riksdagen ge nom ett till kän nagivande uppmanar regeringen att vidta några åtgärder som gäller satsningar på gasturbiner i allmänhet eller när det gäller satsningar på sådana i vissa geo grafiska delar av landet, t.ex. i Västsverige. I det sistnämnda fallet vill utskottet för övrigt lyfta fram det samarbetsprojekt som ny ligen har lanserats i den delen av landet och som bl.a. kan ha betydelse för den framtida effekt balansen och försörjningstryggheten i den regionen. I det arbetet ingår bl.a. investeringar i gasturbiner.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Stöd- och flexibilitetstjänster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som på olika sätt berör frågor om stöd- och flexibilitetstjänster. Utskottet hänvisar bl.a. till att den pågående Elmarknadsutredningen har i uppgift att föreslå hur mark nader för stödtjänster kan utvecklas och till att Energimyn dig heten för när va rande utför ett regeringsuppdrag om förutsätt ning arna för ökad flexi bilitet i elsystemet.

Jämför reservation 17 (C) och 18 (MP).

Motionerna

I partimotion 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 42. efterfrågas ett tillkännagivande till regeringen om att ta fram en nationell stra te gi för energi lager och införa ett teknikneutralt stöd för storskaliga energi la ger. Ett i stort sett likalydande förslag finns även i kommittémotion 2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 33. I den sistnämnda mo tio nen preciseras yrkandet något till energilager såsom vätgas, pumpkraft, bat te rier och värmelager. Mo tio närerna efterfrågar också tillkännagivanden till re ger ingen om att under lätta installation av energilager som kan användas för att jämna ut elpro duk tionen och balansera elnätet men också kan nyttjas vid elav brott (yr kan de 41 i mot. 2024/25:3038 och yrkande 50 i mot. 2024/25:3047). Förslaget om en nationell strategi för energilager finns också i kommitté motion 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 57.

För ett mer robust energisystem behövs satsningar på mellan- och lång sik tig energilagring och effektutjämning i omställningen till alltmer väder be roen de energikällor, sägs det i kommittémotion 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C). I yrkande 80 begärs ett tillkännagivande till reger ingen om att ta fram en handlingsplan som undersöker behovet av mel lan- och långsiktig ener gi lagring samt ser över behovet av ersättnings mo deller för handel med stöd tjänster. I omställningen till alltmer väderberoende energi källor behövs sats ningar på mellan- och långsiktig energilagring och effekt utjämning för ett mer robust energisystem.

Elnätet behöver balanseras lokalt, slås det fast i kommittémotionerna 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) och 2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP). Motionärerna anser att elmarknaden därför behöver ut veck las och kompletteras med lokala och regionala marknader som bl.a. gör det enklare för elkunderna att sälja sitt överskott genom att mata tillbaka el från ett batteri, när elpriset är högt eller det är brist på kapacitet i elnätet. I den förstnämnda motionens yrkande 53 begärs ett tillkännagivande om att stimu lera och skapa förutsättningar för lokala och regionala marknader för flexi bi litet i elanvänd ningen. Samma förslag finns även i den sistnämnda motionen, yrkande 36.

I båda motionerna lyfts även värmens och kraftvärmens roll i elsystemet fram. Motionärerna framhåller att lokal elproduktion i exempelvis kraftvärme är extra viktigt för effektbalansen i regioner med kapacitetsbrist, vilket bör åter speglas ekonomiskt. Motionärerna pekar på behovet av en nationell stra tegi för värme- och kraft värmesektorns roll i elsystemet, och i båda motio nerna begärs tillkänna givan den om att stötta framtidens kraftvärme- och vär me pro duktion samt underlätta för lokal effektproduktion och stödtjänster (yrkan dena 59 respektive 41).

I kommittémotion 2024/25:2646 av Katarina Luhr m.fl. (MP) framhålls effektstyrning som viktigt för att spara resurser vid exempelvis effekttoppar på vintern. I yrkande 15 begär motionärerna därför ett tillkännagivande om krav på att ny instal lerade värmepumpar ska använda styrteknik för att kunna bidra till efter frågeflexibilitet.

Bakgrund och pågående arbete

Elmarknadsdirektivet om stöd- och aggregeringstjänster

Med stödtjänst avses enligt 1 kap. 4 § ellagen en tjänst som behövs för driften av ett nätföretags elnät med undantag för hantering av överbelastning. Våren 2022 behandlade riksdagen regeringens proposition Genomförande av elmark nads direktivet när det gäller nätverksamhet (prop. 2021/22:153, bet. 2021/22:NU21, rskr. 2021/22:309). I propositionen återfanns bl.a. flera förslag med koppling till stödtjänster. Utskottet biföll förslagen och avstyrkte de mo tioner som då var aktuella med hänvisning till de förslag på detta område som fanns i den aktuella propositionen och till att regeringen hade uttalat att stöd tjänst marknaderna bör utvecklas bl.a. för att säkerställa en hög leverans säker het även fortsättningsvis och på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Ut skot tet hänvisade också till det då pågående arbetet med att utveckla mark na den för stödtjänster. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022.

Våren 2023 behandlade riksdagen regeringens proposition Ge nom förande av elmarknadsdirektivet när det gäller leverans av el och aggre ge rings tjänster (prop. 2022/23:59, bet. 2022/23:NU9, rskr. 2022/23:170). I pro po sitionen fanns bl.a. förslag om ändringar i ellagen som skulle underlätta efter fråge flexibilitet genom aggregering. Riksdagen biföll ut skottets förslag om att anta regeringens förslag till lagändringar, och dessa träd de i kraft den 1 juni 2023.

Flexibilitet allt viktigare på den gemensamma elmarknaden

Vid mötet med EU:s ministerråd för transport, telekommunikation och energi den 4 mars 2024 fanns en dagordningspunkt med rubriken Flexi bilitet som ett viktigt verktyg för energiomställningen. Syftet var att disku tera flexibilitets frågor mot bakgrund av att det i takt med att mer väderberoende elproduktion ansluts till elsystemet krävs en allt större flexi bilitet. Flexibilitet ses som ett viktigt verktyg i den gröna omställningen, efter som den möjliggör ett mer effek tivt utnyttjande av befintliga elnät och där med snabbare nätan slut ningar av gröna industriprojekt och laddstolpar för elektrifiering av trans port sektorn och en snabbare och optimerad utveckling av väderberoende el pro duktion. Ökad flexibilitet kan även bidra till för sörj ningstrygghet och låga kostnader för energisystemet.

Vid mötet betonade Sverige tillsammans med ytterligare några medlems stater vikten av teknikneutrala marknadsbaserade lösningar där prissig na lerna tillåts styra.

Uppdrag att främja potentialen för flexibilitet i elsystemet

I augusti 2022 fick Svenska kraftnät i uppdrag av regeringen att tillsammans med Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten och Styrelsen för ack re ditering och teknisk kontroll (Swedac) utveckla förutsättningarna för att främ ja och realisera potentialen för flexibilitet i elsystemet. Ett deluppdrag till Svenska kraftnät var att ta fram en handlingsplan för hur flexibilitet bättre kan främjas inom Svenska kraftnäts ansvarsområden. Uppdraget redovisades i april 2023 i rapporten Strategisk handlingsplan för ökad flexibilitet – Redo vis ning av regeringsuppdrag avseende att främja ett mer flexibelt elsys tem inom Svenska kraftnäts ansvarsområden (Svk 2022/2276). Rappor ten fo ku se rade på fyra olika områden: flexibilitetsresurser på marknaderna för stöd tjäns ter för balansering, lokala flexibilitetsmarknader, flexibilitet vid an slut ning av elintensiva aktörer (och övriga nätkunder) samt flexibilitet genom mer flexibla nättariffer och nätabonnemang.

I december 2023 slutredovisade de fyra myndigheterna uppdraget att ut veckla förutsättningarna för att realisera potentialen för flexibilitet i elsys temet i rapporten Främjande av ett mer flexibelt elsystem – Deluppdrag 5 (Ei R2023:18). I rapporten slås det fast att en betydligt högre elanvändning till sammans med en stor andel väderberoende elproduktion innebär att det finns ett större behov av flexibilitet i elsystemet för att upprätthålla effekt ba lan sen i alla lägen. Det innebär också att det finns behov av ett mer effektivt nät nytt jande, där flexibilitet är en nyckelfaktor.

I rapporten presenterades en handlingsplan med åtgärder som myndig he terna kan vidta inom sina respektive ansvarsområden för att främja flexi bi litet. Hand lingsplanen innehåller åtgärdsförslag inom olika sakområden, och hel hets bilden anges vara viktig eftersom flera av åtgärderna förstärker va randra.

I den energipolitiska inriktningspropositionen, som riksdagen tog ställ ning till i maj 2024, bedömde regeringen att flexi biliteten i systemet behöver öka för att elsystemet ska kunna nyttjas mer effektivt (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14, rskr. 2023/24:201). I och med elektrifieringen tillkommer ny elanvändning från elanvändare vars förmåga till flexibilitet bör tas till vara på ett effektivt sätt. Data över elanvändning och tariffer bör, enligt regeringen, på ett effektivt och säkert sätt kunna samlas in, hanteras och användas för att un der lätta ökad flexibilitet i elsystemet.

I juni 2024 gav regeringen därefter Energimyndigheten i uppdrag att för bättra förutsättningarna för flexibilitet i elsystemet. Uppdraget omfattar några av förslagen i den nyssnämnda handlingsplanen. Energimyndigheten ska spri da mål gruppsanpassad information om flexibilitet till förbrukare och småska liga elproducenter, kartlägga industrins och kraftproducenternas potential för flexibilitet, utveckla kommunikationsprotokoll för teknik som kan möj lig göra flexibilitet, se över behov av processer och krav för en driftssäker sam verkan med elsystemet i samtliga systemdriftstillstånd samt analysera möj ligheten till slumpmässig uppstartsfördröjning. Myndigheten ska delredo visa uppdraget som gäller spridning av målgruppsanpassad informa tion och kart lägg ning av in dustrins och kraftproducenternas potential för flexibilitet se nast den 20 april 2025 och slutredovisa hela uppdraget senast den 20 novem ber 2025.

Elmarknadsutredningen om stödtjänster

Den tidigare omnämnda Elmarknadsutredningen (dir. 2024:12) har i uppdrag att utvärdera de olika stödtjänstmarknaderna och vid behov lämna förslag till hur dessa kan ut veck las. Som har redovisats tidigare i betänkandet ska utred ningen avrapportera sitt arbete senast den 25 april 2025.

Energimarknadsinspektionens arbete med flexibilitet

Energimarknadsinspektionen tog 2020 fram en särskild strategi för sitt arbete med att skapa förutsättningar för mer flexi bilitet i elsystemet, vilken revi de rades under 2024. Strategin är vägledande för myndighetens flexibilitetsarbete fram till 2028.

Strategin utgår från följande tre strategiska områden:

Effektiva marknader som främjar flexibilitet, där Energimarknads inspek tionen ska verka för att ta bort hinder för marknadsaktörer som vill och kan handla med flexibilitet på marknadsplatser samt för att lokala flexibilitets mark nader utvecklas mot att bli väl fungerande marknader.

Effektivt nätutnyttjande , där Energimarknads inspek tionens arbete ska leda till att nätföretagen har rätt förutsättningar att använda flexibilitet, vilket genom korrekta prissignaler och incitament för nätföretag och elkunder leder till ett samhällsekonomiskt effektivt nyttjande av resurser.

Flexibla elkunder, där myndighetens arbete ska bidra till att främja elkun der nas förmåga och vilja att bidra med flexibilitet.

Under de strategiska områdena har myndigheten identifierat nio prioriterade fokus om råden.

Kraftlyftet

Här bör också påminnas om det tidigare omnämnda investeringsstödet för att stärka leveranssäkerheten i elsystemet (det s.k. Kraftlyftet) som syftar till att stär ka elsystemets förmågor regionalt och där be hoven är som störst. Det kan bl.a. handla om investeringar i flexibilitetstjänster eller andra systemnyttiga åt gär der som inte tillkom mer på marknadsmässiga grunder.

Kraftvärmens roll

I några av motionerna framhålls kraftvärmens roll i energisystemet. Här bör nämnas att Energimyndigheten har haft i uppdrag av regeringen att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi. I december 2023 slutrapporterade Energi myn dig heten sitt uppdrag i rapporten Förslag till en fjärrvärme- och kraftvär me stra tegi med förslag på åtgärder och ett något mer långsiktigt perspektiv (ER 2023:27).

I den energipolitiska inriktningspropositionen (prop. 2023/24:105) konsta te rade regeringen att Energimyndighetens förslag till fjärr- och kraft värme stra tegi (I2022/01373) innehåller ett antal förslag för att bl.a. bättre ersätta kraft värmen för dess bidrag till energisystemet. Vidare angav regeringen att rapporten vid den aktuella tidpunkten våren 2024 bereddes inom Regerings kansliet samt att regeringen kommer att fortsätta att verka för en hållbar ut veck ling av fjärrvärmesektorn som gynnar elektrifieringen och en trygg ener gi försörjning.

Enligt uppgift från Svenska kraftnät finns ett ökat intresse från kraft värme producenter att delta på stödtjänstmarknaderna. Minst fem värme kraft anlägg ningar befinner sig i pågående eller uppstart av för kvalificering för detta. Affärs verket anger också att det pågår ett löpande arbete med att undanröja hinder för deltagande, bl.a. när det gäller tydliga tekniska krav och en mer ut vecklad webbplats. Det bör dock nämnas att mark nadsmässigt gäller samma villkor för alla kraftslag, och de tekniska kraven på stöd tjänst mark naderna för balansering är harmoniserade på europeisk nivå för att det ska vara möjligt att utbyta reserver med andra länder och därmed öka såväl tillgången till sådana reserver som möjligheterna till handel för markna dens ak törer.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2024 behandlade utskottet motionsyrkanden om efterfråge flexi bilitet och stödtjänster på elmarknaden (bet. 2023/24:NU9). Utskottet konsta te rade att Sverige ligger förhållandevis långt framme när det gäller att utöka kon su menters förmåga att flytta elförbrukning till timmar med lägre pris och att an vända efterfrågeflexibilitet för att hantera nätbegränsningar samt bidra till stöd tjänster. Utskottet delade även flera av motionärernas uppfattning att en ökad flexibilitet i användningen av el bland såväl företag som hushåll rymmer en potential att vässa elmarknadens funktion och därigenom bl.a. und vika häf tiga elprissvängningar och effektbristsituationer.

Utskottet redovisade även ett antal pågående eller nyligen avslutade utred ningar som har varit inriktade på att utveckla stöd- och flexibilitets tjäns ter lik som även beslutade lagändringar som har haft detta syfte. Sammantaget ut myn nade detta i ett ställningstagande från utskottet med innebörden att de då ak tuella motionsyrkandena avstyrktes.

Även i samband med behandlingen av den energipolitiska inriktnings pro positionen våren 2024 berördes frågor om ökad flexibilitet i elsystemet (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14). Utskottet anförde bl.a. följande:

Enligt utskottets uppfattning har alltför stort fokus tidigare riktats mot för nybar produktion från t.ex. sol- och vindkraft utan nödvändig hel hets syn på kraftsystemets samlade funktion. För att möta de väder be roende kraft slagens nackdelar behövs även investeringar i lagrings möj ligheter samt för bättrade incitament för flexibilitet på både produktions- och an vän dar sidan. Enligt utskottets bedömning visar reger ingen stor förståel se för vik ten av att hantera dessa utmaningar.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets bedömning ligger Sverige förhållandevis långt framme när det gäller att utöka konsumenters förmåga att flytta elförbrukning till timmar med lägre pris och att använda efterfrågeflexibilitet för att hantera nät be gränsningar samt bidra till stödtjänster. Utskottet har inte någon annan upp fattning än den som framkommer i de motioner som är aktuella i detta avsnitt och som har innebörden att ökad flexibilitet i användningen av el bland såväl företag som hushåll rymmer en potential att vässa elmarknadens funktion och där igenom bl.a. undvika häftiga elprissvängningar och effektbrist si tua tio ner. Samtidigt vill utskottet, i likhet med vad det gjorde när liknande för slag be handlades våren 2024, hävda att utväxlingen på detta område skulle kunna bli stör re om denna flexibilitet värdesattes på ett tydligare sätt. Här vill utskottet påminna om att den pågående Elmarknadsutredningen bl.a. har i uppgift att föreslå hur marknader för stödtjänster kan utvecklas och att Energi myndig heten för närvarande utför ett regeringsuppdrag om förutsättningarna för flexi bilitet i elsystemet. Uppdraget ska redovisas senare i år.

Möjligheterna att lagra el är ofta viktiga i flexibilitetssammanhang och när det gäller att kunna tillhandahålla olika stödtjänster till kraftsystemet. Bättre förut sättningar för lagring av el berörs också i flera av motionerna. Här vill ut skottet nämna den omvärldsanalys som Svenska kraft nät har gjort – och som berördes när liknande frågor behandlades av ut skottet vå ren 2024 – och som beskriver utveckling, potential och behov av bl.a. lag ring av el för att uppnå en väl fun gerande elmarknad. Det bör även nämnas att regeringen i den energi po litiska inriktningspropositionen som riksdagen behandlade våren 2024 pekade på att lagringsmöjligheter behövs för att kunna möta samhällets ökade be hov av el och samtidigt säkerställa god försörj nings trygg het. Vidare för ut sät ter utskottet att Energimyndigheten kommer att beröra så pass viktiga flexi bilitets resurser som olika former av lagring av el inom ramen för det ovan omnämnda regeringsuppdraget om flexibilitet.

I fråga om kraftvärmens roll och dess möjligheter att tillhandahålla stöd tjänster hänvisar utskottet till att regeringen i den energipolitiska inrikt nings pro positionen konsta te rade att Energi myn dighetens förslag till fjärr- och kraft värme stra tegi (I2022/01373) inne hål ler ett antal förslag för att bl.a. bättre er sät ta kraft vär men för dess bidrag till ener gisystemet och att regeringen kom mer att fortsätta att verka för en hållbar ut veck ling av fjärrvärmesektorn som gynnar elektrifieringen och en trygg ener gi försörjning. Svenska kraftnät anger också att det pågår ett löpande arbe te med att undanröja hinder för kraftvärme pro ducenter att delta på stöd tjänst marknaderna.

När det avslutningsvis gäller krav på effektstyrning av värmepumpar be dö mer utskottet att kravet på effektbaserade komponenter i nättarifferna som gäl ler fr.o.m. 2027, och som många nätbolag redan har börjat införa, kan kom ma att öka både efterfrågan på och utbudet av sådana produkter, inklusive vär me pumpar, som har kapa ci tet att reagera på effektbaserade prissignaler. Ut skottet är inte berett att dessförinnan förorda ett krav på sådana prestanda hos nya vär mepumpar i linje med vad som föreslås i en av motionerna.

Sammantaget avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Flödesbaserad kapacitetsberäkning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett förslag om att metoden med s.k. flödesbaserad kapacitets beräk ning bör stoppas eller pausas. Utskottet hän visar till att regeringen har för avsikt att utvärdera användningen av den nya me toden.

Motionen

Niels Paarup-Petersen (C) anser i motion 2024/25:2057 att den s.k. flödes baserade kapacitetsberäkning som infördes i oktober 2024 bör pausas eller stop pas, och motionären efterfrågar därför ett tillkännagivande med den inne börden. Motionären påpekar bl.a. att den nämnda metoden har mött kritik från flera håll och att nyttan av att ändra till den är mycket oklar.

Bakgrund och pågående arbete

Flödesbaserad kapacitetsberäkning

EU:s gemensamma regelverk ställer krav på kapacitetsberäkning och allo ke ring (CACM) och anger vilka metoder som är möjliga att använda och hur god kännandet av metod ska gå till. [1] Förändringen är ett steg mot införandet av EU:s inre energimarknad med målet att öka den samhällsekonomiska nyttan av elmarknaden och att möjliggöra framtidens gröna elsystem. Metoderna för Nor den ska föreslås gemensamt av de aktörer som är systemansvariga för el näten i Norden. För Sveriges del är detta Svenska kraftnät. Metod och process för införandet av en ny metod ska godkännas av den na tionella tillsynsmyndig heten, vilket i Sverige är Energimarknadsinspektionen.

Den 29 oktober 2024 infördes en ny metod för att beräkna och allokera över föringskapacitet för handel på den s.k. dagen före-marknaden. Den nya meto den ska göra det möjligt att använda stamnätet mer effektivt, vilket gör det möjligt att över föra mer el utan att driftssäkerheten äventyras. Svenska kraft nät bedömer att den flexibilitet och anpassningsbarhet som den flödes ba se rade me toden ger är en förutsättning för en trygg och konkur renskraftig el för sörjning. Den nya be räk nings metoden ses som en förutsätt ning för att kunna hantera ett mer kom pli cerat system med de snabba och stora för ändringar som kommer av elek tri fie r ing och mer väder beroende elpro duk tion. Vidare ses den som en för ut sätt ning för andra viktiga reformer på elmark naden som syftar till att ge ett mer kon kur renskraftigt elsystem i Europa som använ der de samlade resurserna på ett bät tre sätt.

Införandet av den nya metoden på dagen före-marknaden är ett första steg, eftersom andra delar av elmarknaden (bl.a. den s.k. intradagsmarknaden) ännu inte är anpassade för flödesbaserad handel. Enligt Svenska kraftnät kommer me to den att utvecklas kontinuerligt och införas stegvis för handel på övriga tids horisonter.

Av Svenska kraftnäts regleringsbrev för 2025 framgår det att myndigheten i en uppföljning ska redovisa genomförandet av den flödesbaserade metoden och hur beräkning inom ramen för den vidareutvecklas för att bidra till att nå de energipoli tiska målen. Av redovisningen bör det framgå

– vilka åtgärder affärsverket har vidtagit efter driftssättningen för att meto den ska fungera på ett ändamålsenligt sätt och bidra till en samhälls eko nomiskt effektiv elförsörjning

– vilka kommunikationsåtgärder som har genomförts.

Utöver detta ska arbetet för att tillgängliggöra relevanta data beskrivas i syfte att främja en förutsägbar, effektiv och transparent elmarknad i Sverige.

Enligt uppgift från Svenska kraftnät i slutet av januari 2025 pågår organi sering av arbetet med uppföljningen och det finns ännu inte någon tidsplan för genomförandet. Samtidigt meddelar myndigheten att det på går ett löpande ar be te med att vidareutveckla och anpassa den nya beräk nings metoden. Ett exempel på det är de justeringar av säkerhets margi nalerna (flow reliability margin) som Svenska kraftnät började tillämpa i slutet av febru ari 2025.

Interpellation om flödesbaserad kapacitetsberäkning

I november 2024 riktade Monica Haider (S) en interpellation till statsrådet Ebba Busch om den nya beräkningsmetoden och dess effekter (ip. 2024/25:220). Interpellanten konstaterade att skillnaderna i elpriser mel lan Sveriges olika elprisområden stundtals har ökat drastiskt efter in förandet av den nya metoden och undrade därför om statsrådet Busch är beredd att initiera en översyn av den nya metoden och vid ta åtgärder för att minska de stora prisskillnaderna mellan elprisområdena.

I sitt svar den 14 januari 2025 anförde statsrådet Busch att regeringen i nära dialog med Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen noga kommer att följa upp införandet av metoden och utvecklingen på elmarknaden. Hon kon staterade också att myndigheterna har ett tydligt ansvar för att flödes ba se rad kapa citets beräkning bidrar till att man når de energipolitiska mål som riks dagen har slagit fast, i synnerhet konkurrenskraftiga elpriser och mål om leve rans säkerhet. Reger ingen kommer också att noga följa hur beräkning av över förings ka pacitet vidareutvecklas för att metoden ska kunna fungera på ett än da måls enligt sätt och bidra till en samhällsekonomiskt effektiv elför sörj ning. Sam man fattningsvis slog statsrådet Busch fast att regeringen är redo att göra de insatser som krävs, samtidigt som det är viktigt att myndigheterna får möj lig het att samla information och analysera de praktiska effekterna av ge nom förandet. Avslutningsvis sa hon sig se fram emot att återkomma hösten 2025 i fråga om en utvärdering av modellen.

Utskottets ställningstagande

Den flödebaserade metoden för kapacitetsberäkning infördes så sent som hös ten 2024. Med hänvisning till den korta tid som har gått sedan införandet och svårigheter att se några entydiga effekter av den nya metoden på elpriset över tid anser ut skot tet att det är för tidigt att dra så pass långtgående slutsatser som efter frå gas i motionen, dvs. att riksdagen ska uppmana regeringen att – utan ett fullgott beslutsunderlag – pausa eller stop pa användningen av meto den. I stället hän visar utskottet till att före trä dare för regeringen har meddelat att den avser att noga följa hur beräkningen av över förings ka pacitet vidare ut veck las för att metoden ska kunna fungera på ett än da måls enligt sätt samt in ten tionen att återkomma sena re i år om en utvärdering av model len.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Elberedskapsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning bl.a. till skärpta elberedskapskrav på landets ener gimyndigheter avslår riksdagen förslag i motioner på detta tema.

Jämför reservation 19 (S), 20 (C) och 21 (MP).

Motionerna

Fredrik Olovsson m.fl. (S) anför i kommittémotion 2024/25:3134 yrkande 24 i denna del att robustheten inom elförsörjningen behöver vara hög och åtgärder behöver vidtas för att säkerställa en tillfredsställande beredskapsnivå. Förmå ga och motståndskraft behövs för att hantera väpnade angrepp, cyber attacker och antagonistiska handlingar samt extrema väderberoende händelser såsom stormar, bränder och översvämningar.

Den ryska strategin i Ukraina har bl.a. varit inriktad på att slå ut den ukrainska energi för sörjningen, konstaterar Mikael Larsson m.fl. (C) i kom mitté motion 2024/25:3160. Motionärerna anser att en sammanhållen elför sörjning i grun den är bra för Sverige, men vid större och långvariga elavbrott kan mot stånds kraften stärkas också i Sverige genom att kritiska platser för bereds för ödrift. Det innebär att de viktigaste samhällsfunktionerna kan för sörjas med el utan att vara kopplade till transmissionsnätet. I yrkande 51 begär motio nä rerna ett tillkännagivande om att behöriga myndigheter behöver ges i uppdrag att stärka elbered skapen i Sverige genom att möjliggöra ödrift i en större andel geo gra fiska områden.

Även i kommittémotion 2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) pekas på behovet av s.k. ödrift. Motionärerna anser att målet måste vara ett robust energisystem som står emot cyberattacker och extremväder bättre och klarar ödrift så att telekommunikationer och värmeförsörjning kan upprätthållas även vid kriser. I yrkande 52 begär de ett tillkännagivande om att ta fram en plan för och ett stöd till utökad reservkraft som inte är beroende av importerad energi.

Bakgrund och pågående arbete

Försvarsberedningen och regeringen om elförsörjningen under kris och krig

Med anledning av det som tas upp i en av motionerna med koppling till vissa elberedskapsrelaterade frågor kan nämnas att Försvarsberedningen i december 2023 redovisade sin syn på inriktningen för totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret (Ds 2023:34). På temat försörjningsberedskap berörs bl.a. frågor om energiförsörjningen inklusive elförsörjningen. Försvars bered ningen konstaterade bl.a. att attacker eller sabotage mot kritisk infra struk tur som t.ex. ställverk och transformatorer i elnätet eller en cyber attack mot elsys temen kan få stora konsekvenser för produktion och distribu tion av el. Elberedskapslagen (1997:288) är den lag som reglerar el före tags skyldig heter att vidta åtgärder för att säkerställa samhällets behov av elför sörjning vid svåra påfrestningar och höjd beredskap. Skyldigheterna i lagen gäller för före tag som bedriver produktion av el, överföring av el och han del med el. Svenska kraftnät är ansvarig myndighet för elberedskapen, vil ket innebär att myndighe ten ska säkerställa att elförsörjningen har en bered skap för att klara både freds tida kriser och krig. Försvarsberedningen an såg att det förstärkta (fortifi ka to riska) skyddet i vissa delar av elnätet behöver utvecklas även fort sättningsvis och att det finns behov av att minska el nätets sårbarhet, exem pel vis genom att förstärka kapaciteten för ökad redundans och se över förut sättningarna för lo kal produktion och distribution av el. Bered ningen ansåg också att det be hövs bättre författningsmässiga för ut sättningar för att i fredstid kunna planera för ransonerings- och priori te ringsåtgärder inom elom rå det. Arbetet med att åtgär da detta ansåg Försvars beredningen borde vid tas skynd samt.

Hösten 2024 överlämnade regeringen sedan propositionen Totalförsvaret 2025–2030 till riksdagen (prop. 2024/25:34). I propositionen konstaterar reger ingen att en fungerande energiförsörjning är central för att ett samhälle ska fungera även vid höjd beredskap och ytterst krig. Reger ingen slår vidare fast att Sveriges energisystem behöver fortsätta att utveck las för att möta ambi tionshöjningen inom totalförsvaret. Trygg energiförsörjning hand lar om att före bygga, motstå och hantera störningar i energiförsörjningen. Vid höjd be red skap kommer sannolikt behovet av att hantera störningar att öka. Reger ingen anser att energi po li tiken behöver utvecklas för att kunna möta en ökad elanvändning och hänvisar i det sammanhanget till den om lägg ning av energi politiken som riksdagen beslutade om våren 2024 (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14, rskr. 2023/24:201).

I ett yttrande till försvarsutskottet med anledning av förslagen i propo si tionen och i följdmotioner som berörde näringsutskottets beredningsområde an förde näringsutskottet följande (yttr. 2024/25:NU4y):

Energiförsörjningsfrågorna är enligt utskottets mening centrala utma ning ar för det civila försvaret. Utan en under de givna förhållandena väl fun gerande energiförsörjning kan både försvarsförmågan och för svars viljan hämmas på ett sätt som hotar det svenska samhället. Även i mindre all var liga krissituationer är energiförsörjningen mycket betydelse full för att det ska vara möjligt att upprätthålla samhällsviktig verksamhet, för att hus hålls kunder ska kunna värma upp sina bostäder, för att trans port sys te met ska fungera och för att näringslivet ska kunna fortsätta att verka. En ligt ut skottets bedömning råder det en bred politisk samsyn om vikten av att energiförsörjningen säkerställs under normala förhållan den och fredstida kriser såväl som under höjd beredskap och ytterst även under krig.

Elberedskap i den energipolitiska inriktningspropositionen

Elberedskapsfrågor berördes också i regeringens energipolitiska inriktnings pro position våren 2024 (prop. 2023/24:105). Regeringen anförde bl.a. att i ett alltmer elektrifierat samhälle behövs ett robust elsystem där leveransen av el kan tryggas såväl under fredstida förhållanden som under hybridkrigföring, höjd beredskap och ytterst i krig. Vidare framhöll regeringen att elsystemets försörjningstrygghet även bör omfatta tillräcklig regional förmåga till ödrift samt kapacitet att snabbt återställa systemet efter störning. Regeringen refe rerade även till Försvarsberedningens uppfattning att det är av stor vikt att upprätthålla planerbar energiproduktion, inklusive kärnkraft, även vid höjd bered skap. Även andra produktionsslag och elnäten behöver ha tydliga för ut sättningar för att användas under höjd beredskap. Enligt regeringens upp fatt ning måste elsystemet kunna leverera el till samhället under samtliga kris nivå er, dvs. ett fredstida normalläge, fredstida krissituationer, och höjd bered skap (skärpt nivå respektive högsta nivå).

Svenska kraftnäts arbete med elberedskap

I Svenska kraftnäts regleringsbrev för 2025 har regeringen angett ett särskilt återrapporteringskrav som gäller affärsverkets arbete med elberedskap. Det framgår att Svenska kraftnät ska rapportera vidtagna åtgärder inom elbered skap och inom affärsverkets verksamhet som stärker elförsörjningen på hela hot skalan, där höjd beredskap och ytterst krig är dimensionerande. Av redo vis ningen ska åtgärdernas effekter och kostnader framgå särskilt inom områ dena robusthet in klu sive fysiskt skydd, reparationsberedskap och ödrift.

Stärkt beredskap hos landets energimyndigheter

I slutet av januari 2025 gav regeringen 53 beredskapsmyndigheter i uppdrag att stärka sin beredskap och säkerställa en kultur av handlingskraft och pro aktivitet. Bland de berörda myndigheterna finns Energi mark nads in spek tionen, Energimyndigheten och Svenska kraftnät.

Regeringen konstaterade att det försämrade säkerhetspolitiska läget under stryker vikten av ett starkare civilt försvar och en bättre beredskap att hantera oförutsägbara händelseutvecklingar. Samtidigt framhöll regeringen att en rad händelser under de senaste åren har visat att Sveriges krisberedskap inte är vad den borde vara. Uppdragen finns angivna i myndigheternas reglerings brev för 2025, och myndigheterna ska redovisa de åt gär der som har vidtagits och resul tatet av dessa till Regeringskansliet senast den 2 mars 2026.

Regeringen meddelade också att den kommer att tillsätta en särskild utre da re som ska se över hur Sveriges beredskap kan effektiviseras. Enligt uppgift från För svarsdepartementet i mitten av februari 2025 pågår arbete med att ta fram direktiv för utredaren som förväntas kunna inleda sitt arbete senare under första halvåret 2025.

Tidigare riksdagsbehandling

När utskottet våren 2024 behandlade frågor om elberedskap instämde det i det som anfördes i de då aktuella motionerna om att ett förändrat klimat och en orolig nära omvärld accentuerar betydelsen av ett elnät som är robust och kan stå emot olika former av attacker och extrema vädersituationer (bet. 2023/24:NU9). Samtidigt redovisade utskottet uppfattningen att dessa frågor till stor del hade tagits om hand av Försvarsberedningen, som bl.a. hade lyft fram att det förstärkta skyddet i vissa delar av elnätet behöver utvecklas ytter ligare och att det finns behov av att minska elnätets sårbarhet, exempelvis ge nom att förstärka kapaciteten för ökad redundans och se över förutsätt ning arna för lokal produktion och distribution av el. De då aktuella motions yrkan dena avstyrktes.

Utskottets ställningstagande

Liksom motionärerna kan utskottet konstatera att elberedskapsfrågorna har fått ökad aktualitet till följd av den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina och de påfrestningar som den europeiska elmarknaden därmed har drabbats av, men inte minst av det faktum att den ryska krigföringen i betydande ut sträckning tycks ha varit inriktad på att slå ut elförsörjningen i Ukraina.

Utmaningarna på energiförsörjningsområdet har också lyfts fram i reger ingens proposition om totalförsvaret som behandlades av riksdagen hösten 2024. I anslutning till beredningen av den pro po sitionen har utskottet i ett ytt rande till försvarsutskottet pekat på energiförsörjningens stora betydelse för det civila för sva ret. I yttrandet redovisade utskottet även bedöm ningen att det råder en bred poli tisk samsyn om vikten av att energi försörj ningen säkerställs under normala förhål landen och fredstida kriser såväl som under höjd bered skap och ytterst även under krig.

Utskottet vill i detta sammanhang deklarera att det ställer sig positivt till att regeringen dels har skärpt kraven på landets energimyndigheter när det gäller just deras beredskapsarbete, dels har riktat ett särskilt återrapporteringskrav till Svenska kraftnät om att redovisa vidtagna åtgärder på elbered skaps om rå det. Därtill aviserar regeringen att en särskild utredare ska få i uppgift att se över hur Sveriges beredskap kan effektiviseras. Utskottet förutsätter att elbe red skapsfrågorna kommer att beröras inom ramen för det arbetet.

Sammantaget gör utskottet be döm ningen att den svenska elberedskapen ges en sådan upp märksamhet att de förslag som är aktuella i detta avsnitt kan be traktas som helt eller delvis till godosedda.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Vissa avtals- och avgiftsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om anvisade elavtal och om dy na miska nätavgifter. Utskottet hänvisar till att den pågående El mark nads ut red ningen ska se över frågor om anvisade elavtal och till att effekt baserade nättariffer blir obligatoriska 2027.

Jämför reservation 22 (S) och 23 (MP).

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) konstateras det att lokala nätbolag, vilka har leveransplikt för el, tillämpar ett system med s.k. anvisade avtal för kunder som av olika skäl inte gör ett aktivt val av elle ve rantör. Motionärerna vill förändra systemet med anvisade elavtal och för ordar i stället krav på regelbunden upphandling där alla elhan dels företag får kon kurrera om dessa kunder. I yrkande 8 begär motionärerna därför ett tillkänna givande om en ny modell för anvisade elavtal.

I kommittémotionerna 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 56 och 2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 38 begärs lika ly dan de tillkännagivanden till regeringen om dynamiska nätavgifter som främ jar flexi bilitet och smart energianvändning. Detta skulle ge incitament att styra elan vändningen till tider när kapaciteten i elnäten är god. Motio närer na fram håller att kostnaderna för att stimulera sådan efterfråge flexi bilitet är rela tivt små. Ofta krävs endast en enkel styrutrustning som är betydligt billi gare än att investera i exempelvis en ny värmepump eller i utbyggnad av el nätet.

I yrkande 49 i kommittémotion 2024/25:2613, som nämns i det föregående stycket, efterfrågas även ett tillkänna gi van de om att tydligt redo visa kundens kost na der för effekt. Detta skulle under lätta för aktörer att vara flexibla. Mot sva rande förslag finns också i yrkande 39 i kommittémotion 2024/25:3047 som också finns refererad i det föregående stycket.

Bakgrund och pågående arbete

Effekttariffer

I en av motionerna används begreppet dynamiska nätavgifter. Detta begrepp kan antas syfta på en modell där nätavgiften helt eller delvis baseras på den effek t (dvs. energiuttag per tidsenhet) som tas ut i stället för att enbart låta mängden energi styra avgiftens storlek. Det går därmed att åstad komma en styrning av effektuttaget som jämnar ut belastningen och sänker effekt top parna, vilket i sin tur gör det möjligt att utnyttja elnäten mer effektivt. Däri genom går det också att ansluta fler kunder till det befint liga nätet. I vissa fall kan sådan styr ning vara tillräcklig för att lösa kapa citets bristen i ett nät. I andra fall krävs utbyggnad, men fram till att utbygg naden har realiserats kan proble met mins kas om belastningen i nätet jämnas ut.

Den 2 oktober 2018 beslutade regeringen om en ändring i elförordningen (2013:208) som innebär att Energimarknadsinspektionen får meddela före skrif ter om hur nättariffer ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet. Energimarknadsinspektionen har därefter beslutat om att alla el näts företag ska ha infört nättariffer som inkluderar en effektavgift senast den 1 januari 2027 (EIFS 2022:1). En effekttariff (även kallat effekt taxa, effekt abon nemang och effektdebitering) är en nättariff där minst en av de rörliga av gifterna avser den effekt som används, dvs. den mängd el som för brukas per timme. Effektavgiften ska baseras på den enskilda kundens an vänd ning av el nä tet och den sammanlagda belastningen på elnätet. Den ska också vara tids differentierad (tidsindelad). Det betyder att den ska vara olika hög vid olika tider för att återspegla hur belastningen på elnätet varierar över tid.

På sin webbplats anger Energimarknadsinspektionen i januari 2025 att va ria tionen är stor när det gäller hur elnätsföretagen hittills har valt att utforma och införa effekt avgifter. Några har valt att ta betalt för det enskilt högsta tim värdet under årets alla dagar, medan andra tar betalt för ett medelvärde av ett antal av de högsta timvärdena under vissa tider.

Om anvisade elavtal

I en av motionerna efterfrågas en ny modell för anvisade elavtal. Ett anvisat el avtal är ett elhandelsavtal som en kund får om kunden inte har gjort ett aktivt val att ingå avtal med en elhandlare. Kunder med anvisade avtal betalar gene rellt mer för sin el än kunder som aktivt väljer en elhandlare. Systemet innebär även att vissa i kundkollektivet blir mindre aktiva på elmarknaden då de får ett anvisat elavtal och av olika skäl inte väljer att ingå ett annat el han delsavtal.

Den pågående Elmarknadsutredningen har som nämnts tidigare i betän kan det i uppdrag att föreslå hur systemet med anvisade elavtal på slutkunds mark naden kan avvecklas. Utredningen ska avrapportera uppdraget senast den 25 april 2025.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2024 behandlade utskottet motionsyrkanden om dynamiska nätavgifter (bet. 2023/24:NU9). Utskottet framhöll då att ökade incitament att styra effekt ut tag på ett effektivt sätt till gagn för kraftsystemet och för enskilda elkonsu men ter i många fall kan kräva en anpassning av avgiftsstrukturerna. Vidare kon staterade utskottet att det hade gjorts en översyn av vissa avgifter på el- och gasnätsområdena som hade varit ute på remiss till början av februari 2024. Utöver detta påminde utskottet om att Energimarknadsinspektionen hade be slutat om att alla elnätsföretag ska ha infört tidsdifferentierade nättariffer som inkluderar en effektavgift senast den 1 januari 2027. Därmed såg utskottet inte någon anledning för riksdagen att bifalla förslaget om dyna miska nät av gifter, varför det då aktuella yrkandet avstyrktes.

Utskottets ställningstagande

Ökade incitament att styra effektuttag på ett effektivt sätt till gagn för kraft systemet och för enskilda elkonsumenter kan i många fall kräva en an passning av avgiftsstrukturerna. Här vill utskottet påminna om att Energi mark nadsin spek tionen har beslutat om att alla elnätsföretag ska ha infört tids diffe rentie rade nättariffer som inkluderar en effektavgift senast den 1 janu ari 2027. Vissa nätföretag tillhandahåller redan nu denna möjlighet. Därmed anser utskottet inte att det finns anledning för riksdagen att bifal la för slaget om dynamiska nätavgifter.

När det gäller förslaget om anvisade elavtal hänvisar utskot tet till det upp drag som Elmarknadsutredningen har att föreslå hur systemet med anvi sade el avtal på slutkunds mark naden kan avvecklas. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag i slutet av april 2025, och innan utred ning en har presenterat sitt förslag och regeringen därefter har tagit ställning till det saknas det skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av det förslag om anvisade elavtal som finns i en av motionerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Energigemenskaper

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om s.k. energigemenskaper. Ut skottet hän visar bl.a. till det arbete som Energimyndigheten bedriver på detta område och till att vissa lättnader i nätregleringen kan vän tas främja tillkomsten av energigemenskaper.

Jämför reservation 24 (C) och 25 (MP).

Motionerna

I partimotion 2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 8.3 fram hålls det att lokala energigemenskaper kan hjälpa enskilda hushåll att sän ka sin energiförbrukning, bidra med värdefulla system tjänster till energi sys te met som helhet och stärka elberedskapen eftersom lokala energi ge men skaper kan fungera även om det omkringliggande elsys temet ut sätts för störningar. Motionärerna efterfrågar ett tillkännagivande till reger ingen om att förbättra möjligheterna att skapa lokala energigemen ska per.

Att energigemenskaper kan spela en betydelsefull roll i energi omställ ningen framhålls även i kommittémotion 2024/25:2642 av Linus Lakso m.fl. (MP). Motionärerna anser därför att mycket kan och bör göras för att främja energi gemenskaperna. I yrkande 1 föreslår de ett tillkännagivande till reger ingen om att införa en definition av energigemenskaper. En införd defi ni tion skulle, enligt motionärerna, underlätta utvecklingen av regelstöd och andra för slag som kan främja framväxten av energigemenskaper. Mo tio närerna ef ter frågar även i yrkande 2 ett tillkännagivande om en skatte över syn som syf tar till att driva på för energieffektivitet, flexibilitet och inves ter ingar i mer för nybar el. En skatteöversyn bör ta in rättvisa i ekvationen och ska pa goda eko nomiska incitament för de som vill äga sin produktion ge mensamt. Sam ti digt ska översynen inte leda till att skattebasen urholkas helt. I yrkan de 3 begärs ett tillkännagivande om ett uppdrag till Energimark nads inspek tio nen att verka pro aktivt för att de nyttor som energigemenskaper kan ge ska speg las i nättarif fen.

Motionärerna anser också att det bör bli lättare för energigemenskaper att göra investeringar. Dessa sammanslutningar har, enligt motionärerna, ofta svårt att låna pengar i en affärsbank eftersom de saknar säkerhet i fast egen dom. Genom statliga kreditgarantier skulle detta problem kunna lö sas. Därför vill motionärerna utreda en sådan möjlighet för staten att främja bil dandet av energigemenskaper genom att underlätta deras finansiering och minska kapi tal kostnaderna. I yrkande 4 efterfrågas ett till kännagivande med den inne bör den. I yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att ansvariga myn dig heter bör få i uppdrag att genomföra en nationell stöd- och infor ma tions satsning om energigemenskaper. Motionärerna påpekar att kun skapen och kompetensen kring energigemenskaper är för låg hos ansvariga offent liga aktörer, allmän he ten och teknikföretagen.

Även i motion 2024/25:2346 av Johan Andersson m.fl. (S) berörs frågor om kooperativa energisatsningar. Motionärerna framhåller att elproduktionen och den lo kala energiberedskapen kan öka och sårbarheten minska om fler går sam man i energikooperativ och energigemenskaper. Detta bör där för upp munt ras. I yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om kooperativa ener gi sats ningar och i yrkande 2 ett tillkännagivande om att villkoren för ener gikoope rativ bör förbättras. Motionärerna menar att det uppdrag Energi myn dig heten re do visade i september 2024 bör kompletteras med ytterligare en över syn som undersöker vilka åtgärder som skulle underlätta och gynna ska pandet av ener gikooperativ.

I motion 2024/25:97 av Gudrun Brunegård (KD) begärs ett tillkänna gi van de till re geringen om att utreda ekonomiska incitament för småskalig ener gi pro duktion under en gemensam juridisk person. Motionären anser att s.k. ener gi ge menskaper kan vara ett effektivt svar på energi om ställningens utma ningar och skulle kun na bidra både till kraftigt sänkta toppeffektbehov och till bespar ingar på upp till 30 procent energi.

Bakgrund och pågående arbete

Regeringsuppdrag om energigemenskaper

Begreppet energigemenskaper innefattar gemenskaper för förnybar energi och medborgarenergigemenskaper så som de definieras i EU:s förnybart- respek tive elmarknadsdirektiv. Eftersom det sedan den 1 januari 2022 är tillåtet att utan nätkoncession dela el mellan byggnader inom samma fastighet via ett låg spänningsnät har intresset för att bilda s.k. energigemenskaper ökat. I en energigemenskap kan närliggande byggnader kopplas samman i ett mindre sys tem för att producera, dela, åter vinna och lagra energi. I Sverige är före komsten av energigemenskaper fort farande be grän sad, men med den nyss nämn da regleringsförändringen finns bättre för ut sättningar att skapa en sådan gemen skap och därmed även ett ökat intresse för energigemenskaper. Energi mark nadsinspektionen menar att drifts formen med fördel kan organiseras som en ekonomisk förening i Sverige.

Den 15 februari 2024 beslutade regeringen att ge Energimyndigheten i upp drag att utreda förutsättningarna för att bilda och bedriva verksamhet i gemen skaper för förnybar energi och medborgarenergigemenskaper och om huru vida det behövs ytterligare insatser för att främja sådana gemenskaper. Upp dra get redo visades till Regeringskansliet i början av september 2024 (ER 2024:20 Energi ge menskaper – Förutsättningar och förslag på främjande in sats). Ener gi myn dig heten föreslår bl.a. att det införs en definition av energi gemen skaper och att Energimarknadsinspektionen får i uppdrag att verka för att de nyttor som ener gigemenskaper kan ge speglas i nättariffen. Vidare före slås att Energi myn digheten och Energimarknadsinspektionen får ett gemen samt upp drag att ta fram stöd i form av godkända ”typfall” som visar hur delning kan främjas i ener gigemenskaper.

Noteras bör att det inte ingick i uppdraget att lämna förslag eller bedöm ningar på skatte området. Energimyndigheten har i andra sammanhang dock ef ter lyst en större översyn av energibeskattningen. Energimyndigheten anser att beskatt ningen av energi som produceras och används inom energigemen ska per lämp ligen bör omfattas av en sådan översyn.

Energimyndigheten initierade därefter i slutet av 2024 en riktad satsning på energigemenskaper inom ramen för myndighetens forsknings- och innova tions program. I utlysningen efterfrågas projekt som vill utforska poten tialen hos energigemenskaper och energidelning i Sverige. Utlysningen har en bud get på ca 30 miljoner kronor. Samtidigt har Energimyndigheten inlett en sats ning på stöd och information om energigemenskaper som ska involvera de pro jekt som beviljas stöd i utlysningen. Syftet är att underlätta en bredare an vändning av energigemenskaper.

Lättnader i kraven på nätkoncession

Som har redovisats tidigare i betänkandet beslutade regeringen i slutet av de cember 2024 om vissa ändringar i den s.k. IKN-förordningen med inne bör den att kraven på nätkoncession lättas upp, vilket kan underlätta tillkomsten av ener gi gemenskaper. Förändringarna väntas bl.a. göra det lättare att bygga lag rings anläggningar för el i närheten av produktions anlägg ning ar, och det blir även möjligt att utan tillstånd dra ledningar mellan en pro duk tionsanläggning och en energilagringsanläggning, mellan energi lagrings an läggningar samt till det tillståndspliktiga elnätet.

Energidelning

I februari 2024 fick Energimarknadsinspektionen i uppdrag av regeringen att be döma vilka åtgärder som krävs med anledning av de nya krav som tillkom mit efter revideringen av EU:s elmarknadsdirektiv respektive elmark nads för ord ning. Inom ramen för uppdraget skulle myndigheten bl.a. titta när mare på de delar av de EU-rättsliga bestämmelserna som gäller energi del ning och som ska vara införlivade i nationell rätt under 2026.

I en rapport som presenterades i januari 2025 berörs bl.a. relationen mellan energidelning och energi ge men skaper (Ei R2025:01 Energidelning och andra nyheter till följd av ändringar i EU:s elmarknadslagstiftning).

Energimarknadsinspektionen har analyserat vilka lagändringar som krävs för att säkerställa att hushåll, små och medelstora företag samt offentliga or gan ska kunna dela energi i det allmänna nätet (även kallat virtuell del ning), dvs. i nät som drivs med stöd av nätkoncession. Myndigheten före slår bl.a. att el ska kunna delas inom ett elområde. Ett exempel på en delning i det allmänna nätet skulle kunna vara att en kund har solpaneler på sitt tak och vill sälja eller ge bort en del av sin producerade el till någon i grannstaden (un der för ut sätt ning att grann staden ligger i samma elområde). De utökade möj lig he ter na till energi delning syftar bl.a. till att ge en bredare grupp kon sumenter möj lighet att bli aktiva som både konsumenter och producenter och till att öka an vänd ningen av förnybar energi genom att ytterligare privata kapitalin ves teringar tillkommer som en konsekvens av att ersättningsvägarna för produ ce rad el blir fler.

Energimarknadsinspektionens förslag gäller alltså delning i det allmänna elnätet. Det är sedan tidigare möjligt att dela ener gi mellan fas tig heter när elen delas i sådana nät som inte kräver tillstånd enligt ellagen, s.k. icke kon ces sionspliktiga nät.

Energimarknadsinspektionens förslag skickades ut på remiss i februari 2025 med sista svarsdag den 5 maj 2025.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsförslag med koppling till energigemenskaper behandlades av utskottet våren 2024 (bet. 2023/24:NU9). Förslagen avstyrktes med hänvisning till det då nyligen beslutade uppdraget till Energimyndigheten om energi gemen ska per som omnämns ovan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan inledningsvis konstatera att när riksdagen behandlade förslag motsvarande de nu ak tuella våren 2024, hänvisade utskottet till att Energi myndigheten då hade i uppdrag av regeringen att se över frågor med koppling till sådana gemenskaper och vilka eventuella åtgärder som kan behövas för att underlätta tillkomsten av energigemenskaper.

Detta uppdrag redovisades sedan hösten 2024 och Energimyndigheten ini tierade där efter i slutet av 2024 en riktad satsning på energigemenskaper inom ramen för myndighetens forsknings- och innovationsprogram samt har inlett en satsning på stöd och information om energigemenskaper. Syftet är att un der lätta en bredare användning av energigemenskaper.

Här vill utskottet också nämna de lättnader som nyligen har gjorts när det gäller kraven på nätkoncession, vilka bedöms kunna göra det enklare och där med mer attraktivt att skapa energigemenskaper. Det förslag som Energimark nadsinspektionen nyligen har presenterat och som gäller energidelning i det all männa nätet kan också ha betydelse för tillkomsten av energigemenskaper.

Sammantaget anser utskottet att det pågår ett viktigt arbete med att stärka för utsätt ning arna för att kunna etablera energigemenskaper i Sverige och att det därför inte finns skäl för riksdagen att uppmärksamma regeringen på vikten av att ge denna typ av samverkan bättre villkor.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Gotlands elförsörjning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som gäller Gotlands energi för sörjning. Utskottet hänvisar till pågående arbete med att förstärka kraftöver föringskapaciteten mellan Gotland och fastlandet.

Jämför reservation 26 (V) och 27 (C).

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 11 efter frågas ett tillkännagivande om att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att skyndsamt bygga den s.k. Gotlands ka beln. Motionärerna påpekar att an slut ningen behövs för att det ska vara möjligt att klara övergången till en helt för nybar energiproduktion i södra Sverige. Gotlands nuvarande an slut ning till stam nätet klarar inte en utbyggnad av vindkraften eller en om ställ ning av den utsläppstunga cementindustrin på ön.

Även i kommittémotion 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) ef ter frågas en tredje kabel mellan Gotland och fastlandet. I yrkande 116 begär mo tionärerna ett tillkännagivande om att påskynda byg gan det av en tredje så dan kabel för att säkerställa öns elförsörjning och skapa förutsätt ningar för omställ ningen till ett klimatsmart samhälle. Mo tio närerna konstaterar att det finns ett beslut från Svenska kraftnät om att bygga två nya kablar till 2031 på totalt 440 kV, vilket de ser som ett steg i rätt riktning. Samtidigt anser de ändå att det är angeläget att arbetet med att bygga en tredje elkabel till Gotland på skyndas.

Bakgrund och pågående arbete

I utskottets betänkande om elmarknadsfrågor från våren 2024 (bet. 2023/24:NU9) finns en närmare redovisning av det arbete som föregick det uppdrag som Svenska kraftnät hade fått i regleringsbrevet för 2023 om att inom ramen för sina uppgifter utvidga transmissionsnätet till att även omfatta Got land.

I maj 2023 beslutade styrelsen för Svenska kraftnät om en ny elför bindelse till Gotland som kommer att bestå av två 220 kV under vattenskablar för växel ström och som då beräknades kunna tas i drift 2031 men där Svenska kraft nät efter att ha tecknat kontrakt med en kabelleverantör nu bedömer att förbin del sen ska kunna tas i drift redan 2030. Som bakgrund till beslutet an gavs att för ut sättningarna på Gotland har förändrats de senaste åren och att kraven på en robust, trygg och mer driftssäker elförsörj ning har ökat. Vidare framhölls att omställningen till en koldioxidneutral in dustri på Gotland inne bär en kraf tigt ökad efterfrågan på el redan till början av 2030-talet. Detta till sammans med möjligheterna till utbyggd solkrafts- och ökad vindkrafts pro duk tion an ges vara vik tiga drivkrafter bakom en ny transmis sions nätsför bindelse mel lan Got land och fastlandet. Svenska kraftnät utreder olika alterna tiva loka li ser ingar för an slut ningen av kablarna, både på fastlandet och på Got land. Kablar nas sträck ning bestäms först efter samråd med myndig he ter, fastighets ägare och närbo en de.

Under hösten 2024 höll Svenska kraftnät s.k. avgränsnings sam råd för den planerade Gotlandsförbindelsen. Svenska kraftnät går för när varan de igenom inkomna yttranden för att avgöra vilka justeringar som even tuellt bör göras inför valet av linjesträckning. Därefter utförs vidare utredningar för att i nästa steg ta fram en miljökonsekvensbeskrivning inför ansökan om nät kon cession enligt ellagen och om tillstånd för vattenverksamhet enligt miljö balken. När de har fått nödvändiga tillstånd kan byggandet inledas. En ligt Svenska kraftnät beräknas byggstarten i dagsläget till 2027/28.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2024 behandlade utskottet yrkanden som helt eller delvis sammanföll med de nu aktuella (bet. 2023/24:NU9). Utskottet konstaterade då att frågan om Gotlands elförsörjning har varit aktuell under ett antal år. Eftersom förut sätt ningarna på Gotland har förändrats markant under de senaste åren och kra ven på en robust, trygg och mer driftssäker elförsörjning har ökat välkom nade utskottet att Svenska kraftnäts styrelse i maj 2023 hade beslutat om en ny trans missionsnätsförbindelse till Gotland. Utskottet konstaterade vidare att en ny för bindelse ökar förutsättningarna för Gotland att bidra med mer vär de full för nybar el från bl.a. vindkraft till fastlands kon sumenter och för mer elintensiv industri att etablera sig på ön eller att utvidga sin verksamhet. Med hänvisning till det anförda ansåg utskottet inte att det behövdes något uttalande från riks dagen om Gotlands framtida energiförsörjning i linje med vad som före slogs i de då aktuella motionerna. Dessa avstyrktes därför i de berörda de larna.

Utskottets ställningstagande

Gotlands kraftförsörjning har återkommande behandlats av utskottet. Vid det senaste tillfället våren 2024 redovisade utskottet att Svenska kraftnäts styrelse i maj 2023 hade beslutat om en ny transmissionsnätsförbindelse till Gotland och att en ny förbindelse ökar förutsättningarna för Gotland att kunna bidra med förnybar el till fastlandskonsumenter och för mer elintensiv industri att eta blera sig på ön eller att utvidga sin verksamhet.

Svenska kraftnät har därefter fortsatt arbetet med att etablera den nya för bindelsen. När de har fått nödvändiga tillstånd kan byggandet inledas. Enligt Svenska kraftnät beräknas byggstarten i dagsläget till någon gång under 2027/28 och att led ningen ska kunna tas i drift 2030.

Med hänvisning till detta avstyrks motionsyrkandena.

Vissa övriga elmarknadsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett antal övriga motionsförslag på elmarknads om rådet. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående insatser för att förbättra kraftförsörjningssituationen i Västsverige och till Elsäkerhetsver kets arbete med frågor om elektromagnetisk kompati bilitet.

Jämför reservation 28 (S), 29 (C) och 30 (MP).

Motionerna

Fredrik Olovsson m.fl. (S) anför i kommittémotion 2024/25:3134 yrkande 24 i denna del att alltmer avancerad elektronik i t.ex. solceller och laddstolpar även ökar risken för problem med elektromagnetiska störningar. Motionärerna anser att det förstärkta arbete med elektromagnetisk kompatibilitet som Elsä ker hets ver ket har bedrivit sedan 2022 bör utvärderas.

I kommittémotion 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) konsta te rar motionärerna att Elsäkerhetsverket har förbjudit vissa solcellspaneler efter som de har innehållit optimerare eller växelriktare, som riskerar att störa radio kom munikation. I yrkande 113 efterfrågas ett tillkännagivande om att se över möj lig heten att ställa krav på teknik såsom optimerare, i stället för att total förbjuda sol cel ler.

I Sverige kan klimatomställningen innebära uppemot en dubblering av el an vänd ningen, slås det fast i kommittémotion 2024/25:2613 av Elin Söder berg m.fl. (MP). Motionärerna pekar på ett antal åtgärder som krävs för att möta detta behov. I yrkande 51 begärs ett tillkännagivande om att införa testbäddar för undan tag från dagens elmark nads regler ingar i syfte att reducera effekt top par och stimulera ny teknik och reglering. Motsvarande förslag finns också i kom mittémotion 2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 45. I den motionens yrkande 51 föreslås även ett tillkännagivande om att stötta tek niker ge nom höjt grönt avdrag för ödrift i enskilda fastigheter och energi ge men ska per. Enligt motio närerna skulle detta stärka motstånds kraf ten och gynna ett smart och hållbart energisystem.

Dzenan Cisija (S) föreslår i motion 2024/25:1256 ett tillkännagivande om att inten sifiera statens investeringar i Västsveriges energiförsörjning för grön om ställ ning av industrin. Motionären framhåller att Västsverige är Sveriges in du stri ella och ekonomiska motor, med en avgörande roll för landets totala eko no miska tillväxt och internationella konkurrenskraft.

I motion 2024/25:2326 av Morgan Johansson m.fl. (S) efterfrågas ett till kännagivande om att regeringen antingen bör ompröva beskedet om elanslut ningarna eller omgående ta fram planer för att på kort sikt kom pensera Skåne för den uteblivna elproduktionen genom annan elproduktion eller kraftigt för bättrad elöverföring från övriga landet.

Lars Engsund (M) efterfrågar i motion 2024/25:1283 yrkande 1 ett till kän nagivande till regeringen om att överväga att ge Svenska kraftnät ett för tydligat och delvis nytt uppdrag med fokus på ansvaret för Sveriges lång siktiga elförsörjning samt mandat att vara tillståndsmyndighet för lokalisering av nya kraftkällor.

I motion 2024/25:52 av Martina Johansson (C) yrkande 3 begär motio nären att gränsen för när elen från solceller är för eget bruk och när man räknas som producent bör ses över för en ökad flexibilitet.

Anders Ådahl (C) förordar i motion 2024/25:1896 vissa organisatoriska för ändringar av Svenska kraftnät samt förändringar av affärsverkets uppdrag bl.a. för att ett större inslag av intermittent (väderberoende) elproduktion ska kunna mötas med en uppsjö strategier och teknologier. I yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att Svenska kraftnät bör ersättas med det nya affärs verket Svensk elbalansering och i yrkande 2 att det nya affärsverkets uppdrag bör bli att vara systemansvarig myndighet för kraftsystemet i Sverige, förvalta och utveckla Sveriges transmissionsnät för el samt ansvara för balansen i hela kraft systemet.

Det finns ca 140 000 hektar kraftledningsgator i Sverige som är bredare än 5 meter, konstaterar Mikael Larsson (C) i motion 2024/25:493. Motio nä ren fram håller att dessa rätt utnyttjade skulle kunna fungera som en be tydande foder resurs för älgar och övrigt hjortvilt. Genom att ändra hur man röjer gyn nar man viltstammarna, som får mer att äta, och ska dorna på an grän sande skogs planteringar och jordbruksmark blir dessutom mindre. Motionären före slår ett till känna givande till regeringen om att staten genom Svenska kraft nät ska ini tiera pro jekt om att viltanpassa breda kraftled nings gator.

Bakgrund och pågående arbete

Översyn av Svenska kraftnäts uppdrag

I en av motionerna berörs frågor om Svenska kraftnäts uppdrag. Här bör på minnas om den tidigare omnämnda översynen av myndigheternas uppgifter och ansvar inom energiområdet (KN2023/03329). Översynen omfattar bl.a. regeringens styrning av Svenska kraftnät, som har en central roll i att utveckla elsystemet och transmissionsnätet i förhållande till de behov som följer av ener gi omställningen och elektrifieringen. Den del av översynen som gäller Svenska kraftnät redovisades den 20 oktober 2023. I den delrapporteringen föreslås bl.a. att Svenska kraftnät får ett bredare ansvar för att med utgångs punkt i ett elförsörjningsperspektiv samordna den långsiktiga planeringen av det na tionella elsystemet och sammanlänkningen av detta med andra länder.

I den energipolitiska inriktningspropositionen (prop. 2023/24:105) våren 2024 angav regeringen att det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att se över hur myndig he ternas uppgifter och ansvar inom energiområdet kan ut vecklas och förtydligas för att säkerställa att myndigheternas uppgifter och an svar inom energi området är tydliga och att de uppgifter som myndig heterna har kan utföras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

I budgetpropo si tio nen för 2025 anger regeringen att de förslag som har lämnats av Utred ningen om översyn av myndigheters uppgifter och ansvar inom energiområdet bereds inom Regeringskansliet (prop. 2024/25:1, utg.omr. 21 Energi). Enligt uppgift från Klimat- och näringslivsdepartementet i slutet av januari 2025 innefattar beredningen bl.a. en revidering av Svenska kraftnäts instruk tion. Ett beslut i den delen väntas senare i vår.

Regulatorisk försöksverksamhet

I en av motionerna finns ett förslag om testbäddar för undantag från dagens el marknadsregleringar i syfte att reducera effekttoppar och stimulera ny teknik och reglering. Som har redovisats tidigare i betänkandet har kommissionen upp muntrat medlemsstaterna att införa s.k. regulatoriska sandlådor inom ra men för vilka det kan bevil jas tids bestämda undantag från nationella, regio nala eller lokala regelverk för inno vativa tekniker, produkter, tjänster eller arbets sätt.

Av det som redovisats tidigare framgår också att Energimark nadsinspek tio nen och Vinnova har belyst eller arbetar med frågor om sådan regulatorisk försöksverksamhet som innebär att företag kan testa nya tekniker, pro dukter och tjänster i en verklig miljö under en begränsad tid i syfte att utveckla teknik och regelverk.

Om en utökad grön skattereduktion

Den 1 januari 2021 infördes skattereduktion för installation av grön teknik. Om en fysisk person ska installera grön teknik kan skattereduktion ges för kost n aden för arbete och material. Skattereduktionen ges med 50 procent av denna kostnad och får för ett beskattningsår uppgå till högst 50 000 kronor. Skattereduktionen ges för installation av

– nätanslutet solcellssystem

– system för lagring av egenproducerad elenergi

– laddpunkt för elfordon.

I ett yttrande från skatteutskottet till finansutskottet över skattefrågor i budget propositionen för 2025 sa sig skatteutskottet – med anledning av förslag i en motion – inte vara berett att föreslå förändringar av det gröna av draget (yttr. 2024/25:SkU1y). Samtidigt sa sig utskottet se det som viktigt att bejaka åt gär der för att hantera klimatomställningen och ställde sig därför positivt till att det hade införts en skattere duk tio n för installation av grön teknik.

Om elförsörjningssituationen i Västsverige

Elförsörjningssituationen i Västsverige var föremål för skriftliga frågor och interpellationsdebatter vid ett par tillfällen under hästen 2024. I ett svar på en skriftlig fråga (fr. 2024/25:134) från Rickard Nordin (C) i oktober 2024 om vad regeringen gör för att säkra tillgången till el och effekt i Västsverige på kort sikt redovisade statsrådet Ebba Busch bl.a. regeringens omläggning av ener gipolitiken, inklusive den satsning som betecknas Kraftlyftet. Vidare kon staterade statsrådet att regeringen har god känt två ansökningar om havsba se rade vindkraftsparker, Galene och Katte gatt Syd. Dessa vindkraftsparker lig ger drygt två mil väster om Varberg respektive Falkenberg på väst kusten. Pla nen är att båda vindkraftsparkerna ska anslutas till elprisområde 3.

Det finns också skäl att här återknyta till det tidigare omnämnda samarbetet mellan Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Gö ta land och Svenska kraftnät om den framtida elför sörj ningen i Västra Götaland. Samarbetet ska ses i ljuset av att det pågår en omfattande elek tri fiering, stora industrier ställer om till att bli fossil fria och många nya verk sam heter etableras. Det pågår även ett samarbete mel lan Svenska kraftnät och Vattenfall Eldistribution som syftar till att möj lig göra tidigare anslutningar och ökade effektuttag.

Skriftlig fråga om viltanpassning av kraftledningsgator

I december 2024 besvarade statsrådet Ebba Busch en skriftlig fråga från Mikael Larsson (C) om vilt an passning av kraftledningsgator (fr. 2024/25:540). Mer specifikt gällde frågan om huruvida statsrådet hade för av sikt att verka för att det skrivs in i regleringsbreven till Svenska kraftnät och Vattenfall att kraftledningsgator ska an pass as på detta sätt med start från 2025.

Statsrådet konstaterade bl.a. att Svenska kraftnät, Södra, Sveriges lant bruks universitet och företaget Ecogain hade genomfört ett projekt under 2019–2021 för att sammanställa och utvärdera olika storskaliga skötsel meto der för kraft led nings gator och hade även tagit fram en handbok med förslag på sköt sel av kraft led ningsgator som inkluderar metoder som främjar viltbete. Stats rådet påpe kade därefter att det vid bedömningen av vilka skötselmetoder som bör tilläm pas är viktigt att olika intressen vägs in på ett samlat sätt i varje enskilt fall, exempelvis biologisk mångfald, drift- och elsäkerhet samt ekono miska aspekter. En god dialog mellan nätföretagen och berörda mark ägare är, enligt statsrådet, betydelsefullt för att rätt skötselåtgärder ska genom föras i varje enskilt fall. Statsrådet sa sig även ha förtroende för att Svenska kraftnät, i dialog med bl.a. markägare, är bäst lämpade att bedöma hur under hål let bör genomföras. Frågan om skötselåtgärder kan även vara föremål för, och av göras i samband med, prövning eller tillsyn hos berörda myndig heter och dom stolar. Avslutningsvis konstaterade statsrådet att Vatten fall Eldistri bu tion inte styrs genom regleringsbrev utan tillämpar lag stiftning och väg ledningar på sam ma sätt som andra elnätsföretag, t.ex. den ovannämnda hand boken.

Uppdrag till Elsäkerhetsverket om elektromagnetisk kompatibilitet

I regleringsbrevet för 2024 fick Elsäkerhetsverket i uppdrag av regeringen att titta närmare på en del frågor om elektromagnetisk kompatibilitet (electro mag netic compatibility, EMC). Myndigheten ska undersöka och analysera de pro blem som olika aktörer upplever relaterat till EMC och identifiera de mest all varliga riskerna. Detta arbete inkluderar att föreslå åtgärder för att minska ris ken för störningar i viktiga samhällsfunktioner och totalförsvaret. Vidare ska Elsäkerhetsverket utvärdera behovet av ytterligare forskning för att främja EMC och effektivisera processen för snabb elektrifiering. Uppdraget ska del redo visas i samband med myndighetens årsredovisning för 2024, med en full ständig redovisning av uppdraget senast den 15 september 2025.

I den energipolitiska inriktningspropositionen våren 2024 konstaterade re ger ingen att den kraftiga ökningen av antalet installerade solenergi anlägg ningar medför utmaningar när det gäller EMC (prop. 2023/24:105). Det slogs fast att solceller kan orsaka störningar som i allt högre grad riskerar att påverka totalförsvarets anläggningar och andra viktiga samhällsintressen, exempelvis mobiltelefoni och radiokommunikation. Regeringen konstaterade vidare att El sä kerhets verket, i samband med budgetpropositionen för 2024, därför hade till förts ytter ligare medel för att göra insatser för höjd kunskap om EMC i syfte att minska risken för störningar och därmed underlätta elektri fieringen.

I fråga om det som föreslås i en av motionerna meddelar Elsäkerhets ver ket att myndigheten utför marknadskontroll av ett antal optimerare och växel riktare. I några fall har det noterats brister, vilket i något fall har lett till att en viss typ av optimerare har fått försäljningsförbud. Däremot anger Elsäker hets verket att det inte finns några beslut som innebär ett totalförbud mot vissa sol celler, vilket i sin tur hänger ihop med att optimerare och växelriktare om fat tas av harmoniserad unionslag stift ning och att ett nationellt förbud skulle innebära ett handels hinder och där med strida mot EU-fördraget.

Däremot har det efter sådan tillsyn av anläggningar som myndigheten utför med delats föreläggan den om att åtgärda så dana störningar från sol cells an lägg ningar som har påverkat radio- eller tele kommunikation. Det har då hand lat om störningar från såväl växelriktare och opti merare som annan kraft elek tro nik som inte har uppfyllt skyddskravet. Sådana förelägganden kan alltså leda till att anläggningen behöver modifieras för att begränsa störningarna till en nivå som är acceptabel för omgivningen. Elsäkerhetsverket häv dar också att det som efterfrågas i motionen samman faller med den aktuella situationen i så måtto att det redan ställs krav på att produkterna är CE-märkta innan de släpps ut på marknaden, vilket innebär att de måste uppfylla såväl admini strativa som tekniska krav, inklusive störningsaspekter i de fall det är aktuellt.

Tidigare riksdagsbehandling

Förslaget om viltanpassade kraftledningsgator avstyrktes av utskottet våren 2024 (bet. 2023/24:NU9). Utskottet konstaterade bl.a. insatser som Svenska kraftnät har gjort på området tillsammans med olika aktörer och till det faktum att just skötsel för att gynna viltbete är en metod som kan vara in tres sant, men att andra metoder som på olika sätt kan gynna den biologiska mång falden eller andra legitima markanvändningsintressen också måste beak tas eller kanske t.o.m. prioriteras. Utskottet betonade också att oavsett vilket görs avvägningar på operativ nivå, vilket är något som riksdagen inte bör blanda sig i.

Våren 2024 behandlade utskottet ett förslag om EMC och solceller som var lika lydande med det nu aktuella (bet. 2023/24:NU14). Vid detta tillfälle av styrkte utskottet förslaget med hänvisning till att Elsäkerhetsverket hade fått ökade resurser för att stärka arbetet med EMC, inklusive harmonisering av EU-standarder för solenergiprodukter för att minimera risken för elektro mag ne tiska störningar. Utskottet sa sig också förutsätta att s.k. störningsfria opti merare är en teknik som kommer att beröras inom ramen för uppdraget.

Utskottets ställningstagande

I en av motionerna efterfrågas ett tillkännagivande till regeringen om att över väga att ge Svenska kraftnät ett för tydligat och delvis nytt uppdrag med fokus på ansvaret för Sveriges lång siktiga elförsörjning samt mandat att vara till ståndsmyndighet för lokalisering av nya kraftkällor. Här vill utskottet påminna om att regeringen har låtit genomföra en översyn av myndigheterna på energi området, inklusive Svenska kraftnät, och att det alltjämt pågår beredning av resultatet från denna översyn. Utskottet anser dels att riksdagen av princip inte bör blanda sig i hur regeringen väljer att organisera sina myndigheter, dels att det i det här fallet är mindre lämpligt eftersom frågor om myndighetsstrukturen på energiområdet för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Förslaget om ett tillkännagivande om Svenska kraftnäts upp drag bör därför lämnas utan vida re åtgärd av riksdagen.

Kraftförsörjningssituationen i Västsverige lyfts fram i en av motionerna. Det finns därför skäl att här återknyta till samarbetet mellan Västra Götalands regionen, Länsstyrelsen Västra Gö ta land och Svenska kraftnät om den fram tida elför sörj ningen i Västra Götaland. Samarbetet ska ses i ljuset av att det pågår en omfattande elek tri fiering, stora industrier ställer om till att bli fos sil fria och många nya verk sam heter etableras. Det pågår även ett samarbete mellan Svenska kraftnät och Vattenfall Eldistribution som syftar till att möj lig göra tidigare anslutningar och ökade effektuttag. Ny kraftöverförings ka pa citet och ny produktion, bl.a. i form av ett par större havsbaserade vind krafts parker, kommer att kunna bidra positivt till detta. På lite längre sikt kan även mer kärnkraft bli ett värdefullt tillskott till regionens kraftbalans. Utskot tet ser därför inget behov av att tillstyrka ett riks dagsuttalande om kraftförsörj nings situationen i Västsverige i linje med vad som föreslås i en av motio nerna.

Elförsörjningssituationen i Skåne tas upp i en av motionerna. Här hänvisar utskot tet till det pågående arbete som har redovisats under avsnittet om el om råden och utskottets ställningstagande i det avsnittet.

När det gäller yrkandet om solcellers elektromagnetiska kom patibilitet hän visar utskottet till det som har refererats ovan om Elsäker hets verkets över gri pande arbete i allmänhet och till den marknads kontroll och tillsyns verksamhet som myndigheten bedriver. Utskottet kan i ljuset av den redogö relsen inte dra någon annan slutsats än att förslaget i motionen tycks bygga på en miss upp fatt ning om Elsäkerhetsverkets befo genheter och att det som efter frågas i mo tionen därtill är så som arbetet i reali teten redan bedrivs. Förslaget i motionen bör, enligt utskottets uppfattning, därför inte ligga till grund för ett till känna gi vande från riksdagen. Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riks dagen att uttala sig om behovet av en utvärdering av Energisäker hetsverkets arbe te med dessa frågor. Här förutsätter utskottet att regeringen följer upp ar betet i den ordinarie myndighetsdialogen.

Förslag om viltanpassning av kraftledningsgator har behandlats av utskottet tidigare och utskottet vill på nytt hänvisa till det arbete som har bedrivits på området och som har redovisats ovan. Utskottet vill också påminna om att det kan finnas fler legitima intressen än just viltvårdsintressen som bör beaktas vid bedömningen av vilka skötselinsatser som bör prioriteras i varje enskilt fall, men att dessa prioriteringar måste göras på operativ nivå och med hänsyn till de förhållanden som råder på den specifika platsen.

Utskottet har ingen annan uppfattning när det gäller skattereduktionen för grön teknik (det som i en av motionerna något oegentligt betecknas grönt av drag) än den som skatteutskottet gav uttryck för i ett yttrande till finans ut skottet över skattef rågor i budgetpropositionen för 2025. Således instämmer ut skottet i att det är viktigt att bejaka åtgärder för att hantera klimatom ställ ningen, men att det inte är berett att förorda några förändringar av nuvarande ord ning. Det be döms således inte vara aktuellt att utvidga den gröna skatte reduktionens tillämpningsområde på det sätt som föreslås i mo tio nen, dvs. till att även om fatta tekniker för ödrift i enskilda fastig he ter eller som kan under lät ta för s.k. energigemen ska per.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga yrkanden som berörs i avsnittet.

Reservationer

XX

1.

Övergripande om elmarknaden, punkt 1 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 6 och

avslår motionerna

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1–3 och 5,

2024/25:832 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2,

2024/25:1238 av Lars Engsund (M) yrkandena 2 och 3,

2024/25:1283 av Lars Engsund (M) yrkande 3 i denna del,

2024/25:1898 av Anders Ådahl (C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 76 och 77,

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 32 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 84 och 110.

Ställningstagande

Energisystemet lägger grunden för det moderna samhället och är centralt för ett lands utveckling. Sverige har påbörjat ett skifte – en ytterligare elek tri fie ring – där transporter, industriella processer och andra verksamheter byter fos s i la råvaror och energibärare mot el. Vi anser att en framgångsrik elek tri fiering är avgörande för att nå de nationella klimatmålen om nettonollutsläpp 2045 och även kan bidra till att minska utsläppen i andra länder genom att svenska företag kan exportera klimatsmarta produkter.

Utbyggnad av elproduktion och kraftöverföring är en viktig del i en om ställ ning till en omfattande elektrifiering, men en klok användning av den el som produceras är också betydelsefullt. Därtill är det nödvändigt att den allt mer integrerade europeis ka elmarknaden fungerar på ett sådant sätt att svenska hushåll och företag inte drabbas på ett orimligt sätt av skenande el priser till följd bl.a. av tillkorta kom manden när det gäller kraftproduktion och över för ingsförmåga i andra EU-medlemsstater.

Vi anser därför att det är av stor vikt att regeringen driver på hårt för förslag på den europeiska nivån som kan leda till lägre svenska elpriser. Det är enligt vår uppfattning även angeläget att hushållen får möjlighet att på ett liknande sätt som stora kunder teckna långa kontrakt för leverans av el till rimliga och stabila priser. Vi står därför bakom förslaget om ett system med s.k. folkhems el, vilket inne bär att staten köper upp fossilfri el via ett auktionsförfarande till lägsta pris, som sedan levereras till hushållskunderna på vissa villkor. Enligt vår bedöm ning bör ca 60 procent av ett hushålls normalförbrukning kunna leve reras som folkhemsel. Eftersom detta skapar beständiga villkor för inves ter ingar och ger hushållen stabila och låga priser bör regeringen skynd samt arbeta vida re med en modell som bygger på grundtankarna bakom folkhems el.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Övergripande om elmarknaden, punkt 1 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1–3 och 5 samt

avslår motionerna

2024/25:832 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2,

2024/25:1238 av Lars Engsund (M) yrkandena 2 och 3,

2024/25:1283 av Lars Engsund (M) yrkande 3 i denna del,

2024/25:1898 av Anders Ådahl (C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 76 och 77,

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 32,

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 6 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 84 och 110.

Ställningstagande

Klimatkrisen är akut och det behövs ett systemskifte för att snabbt ställa om Sverige och för att minska utsläppen. För att åstadkomma en snabb och omfat tande klimatomställning behöver delar av samhället elektrifieras.

Samtidigt har den ryska invasionen av Ukraina med efterföljande energi krigföring från ryskt håll bidragit till skenande elpriser i Europa eftersom många medlemsstater inte har tagit klimathotet på allvar och lyckats ställa om till fossilfria alternativ.

I Sverige är situationen dock annorlunda. Som Europas största exportör av el är det svenska energisystemet att betrakta som robust. Produktionsnivåerna från svensk vattenkraft, kärnkraft och vindkraft är intakta och produktions kostnaderna har inte heller ökat nämnvärt under de senaste åren. Ändå drabbas svenska familjer och industrier mycket hårt av den pågående situationen på konti nenten. Jag och andra företrädare för Vänsterpartiet har under lång tid påtalat riskerna med den pris sättningsmodell som låter kontinentala elpriser smitta den svenska marknaden. Jag förordar därför en modell där den in hemska marknaden sepa reras från exportmarknaden. Denna modell – Sve rige priser – innebär att den el som kon sumeras i Sverige prissätts först, och sedan exporteras över skot tet till gäl lande europeiska priser. Modellen innebär att Sveriges fyra elpris områ den kvar står, för att inte äventyra industrins tillit till den billigare elen i norra Sverige, men separeras från den el som går på export.

Jag anser att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag på hur modellen med Sverigepriser på el kan införas, men även att regeringen bör agera på EU-nivå genom att dels deklarera att Sverige har för avsikt att skynd samt införa modellen med Sverigepriser på den svenska elmarknaden, dels initiera en samrådsprocess med övriga EU-länder i allmänhet och våra grann länder i synnerhet för att bl.a. klargöra tekniska aspekter och en tidsplan för införandet.

Jag är alltså starkt kritisk till att regeringen inte har gjort tillräckligt för att skydda de svenska elkunderna från hiskeliga pristoppar. Utöver det förslag om Sverigepriser som jag nyss redogjort för ser jag med oro på att utländska ak törer träder in och agerar på den svenska elmarknaden på ett sätt som får nega tiva konsekvenser för svenska elkunder. Det handlar bl.a. om att el från stora vindkraftsparker säljs till utländska företag på långtidskontrakt.

Jag anser att inteckningen av framtida elproduktion av företag i andra län der är en fråga som bör genomlysas med anledning av det ökande inhems ka behovet av el till omställningen, men de utländska företagens allt större roll på elmarknaden bör även uppmärksammas ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Enligt min uppfattning bör regeringen därför tillsätta en elkris kommission i syfte att utreda osäkerheten i elförsörjningen med anled ning av hur utländska investerares inteckningar i elproduktionen påverkar det svenska elsystemet och omställningen av detsamma.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Övergripande om elmarknaden, punkt 1 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 84 och 110 samt

avslår motionerna

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1–3 och 5,

2024/25:832 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2,

2024/25:1238 av Lars Engsund (M) yrkandena 2 och 3,

2024/25:1283 av Lars Engsund (M) yrkande 3 i denna del,

2024/25:1898 av Anders Ådahl (C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 76 och 77,

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 32 och

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 6.

Ställningstagande

Klimatomställningen är vår tids kanske största globala utmaning. Det är också en fråga där Sverige kan spela en avgörande internationell roll som före gångsland, och där ett svenskt ledarskap inte bara kan bidra till att mildra hoten mot klimatet utan också leda till jobb, tillväxt och värdefulla affärs möjligheter. Jag står självfallet bakom den betydande mängd konkreta förslag som finns i Centerpartiets parti- och kommittémotioner för att komma till rätta med kli mat utmaningarna men vill här särskilt peka på att drastiskt sjunkande pro duk tionskostnader för grön el skapar fantastiska möjligheter att fortsätta ut veck la det svenska energisystem på ett sätt som både skapar tillväxt och mins kar utsläppen av växthusgaser. Vidare vill jag peka på värdet av lokal el pro duk tion eftersom sådan produktion kan öka systemets motståndskraft och möj lig göra s.k. ödrift.

Jag vill också understryka vikten av att regeringen ser över ellagen och elnätsregleringen för att underlätta investeringar i smart teknik och för att bere da väg för nya affärsmodeller såsom införande av timmätning för kun der i det svenska elsystemet senast 2026.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

4.

Övergripande om elmarknaden, punkt 1 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 76 och 77 samt

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 32 och

avslår motionerna

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1–3 och 5,

2024/25:832 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2,

2024/25:1238 av Lars Engsund (M) yrkandena 2 och 3,

2024/25:1283 av Lars Engsund (M) yrkande 3 i denna del,

2024/25:1898 av Anders Ådahl (C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 6 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 84 och 110.

Ställningstagande

Nödvändigheten av att ställa om samhället i hållbar riktning kan inte nog un der strykas. Klimatförändringarna innebär enorma risker för Sveriges invånare och företag. De leder till kraftigare skyfall, risk för översvämningar, ras och skred, torka, värmeböljor, skogsbränder och havsnivåhöjning, och in direkt på verkas Sverige även av klimatkrisens konsekvenser i andra delar av värl den. Samtidigt innebär klimatanpassningen och arbetet för att hejda klimatföränd ringarna möjligheter för hela Sverige. Här spelar omställningen av energi sys te met i allmänhet och inte minst av kraftsystemet en viktig roll. För att bli kvitt be ro endet av fossila bränslen behövs en massiv satsning på förny bar energi och på att elektrifiera stora delar av det svenska samhället.

Eftersom både ekonomiska och tidsmässiga skäl talar för att den tillkom mande elproduktionen i Sverige inom överskådlig framtid kommer från förny bara energikällor som vind- och solkraft finns det behov av ett planeringsmål som är inriktat på effekt. Med grön baskraft åsyftas alla kraftkällor och tekni ker som kan göra elsystemet betydligt tryggare och säkrare än det är i dag. Här ingår höjd effekt i vattenkraften samt mer flexibilitet i och effekt från kraft vär me och gasturbiner som drivs av förnybara bränslen. Även energilagring i form av vätgas, pump kraft och värme ingår liksom flexibilitet i form av smart styr ning av elbilsladd ning och värmepumpar och s.k. tvåvägsladdning av for don. Jag förordar att regeringen tar fram ett mål om 10 GW grön baskraft till 2030.

För att industrin ska kunna bidra på ett effektivt sätt behövs det enligt min upp fatt ning en hand lingsplan för att säkerställa el i närtid till industrins klimat om ställning. Vidare anser jag att tilldelningen av effekt för att skynda på in dustrins klimat om ställning behöver förbättras.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och till kännage för regeringen.

5.

Nätfrågor, punkt 2 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 7 och

avslår motionerna

2024/25:52 av Martina Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 19 och 20,

2024/25:1465 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7,

2024/25:1573 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:1792 av Linnéa Wickman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4,

2024/25:2388 av Mats Sander m.fl. (M) yrkande 3,

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 50 och 60,

2024/25:2673 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13,

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 35,

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 43 och 44 samt

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 75, 85–89, 104 och 106.

Ställningstagande

För att möjliggöra den gröna omställningen, nya industrisatsningar och tusen tals jobb behöver elen kunna transporteras dit den behövs. Det är också viktigt för en god tillgång till el i hela landet. Samtidigt som behoven av en om fat tande och snabb utbyggnad av elnäten är påtagliga är det angeläget att kost na derna för denna är rim liga för elkunderna, oavsett var i landet man bor. Den ut redning som har haft i upp drag att se över intäktsregleringen har haft ett betydelsefullt uppdrag. Modellen be höver ta hänsyn till både användarnas be hov av låga totala kost nader och elnätsföretagens förmåga till fortsatta inves teringar. Vi anser att det behöver in föras en ny modell som sänker avkast ningen för el nätsbolagen men som sam tidigt ger kostnadstäckning för sådana insatser som effektiviserar an vänd ningen och som stimulerar innovationer.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

6.

Nätfrågor, punkt 2 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 19 och 20 samt

avslår motionerna

2024/25:52 av Martina Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:1465 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7,

2024/25:1573 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:1792 av Linnéa Wickman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4,

2024/25:2388 av Mats Sander m.fl. (M) yrkande 3,

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 50 och 60,

2024/25:2673 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13,

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 35,

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 43 och 44,

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 7 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 75, 85–89, 104 och 106.

Ställningstagande

Klimatkrisen är akut och det behövs ett systemskifte för att snabbt ställa om Sverige och minska utsläppen. En snabb och omfattande klimatomställning krä ver att betydande delar av samhället elektrifieras och att det görs historiska satsningar på investeringar i överföringskapacitet, främst mellan norra och södra Sverige. Här anser jag att regeringen bör ge i uppdrag åt Svenska kraftnät att prioritera de planerade förstärkningarna av stamnätet.

Det är enligt min uppfattning för övrigt ytterst besvärande att det offentliga inte har bättre rådighet över en större del av elnätet. Jag anser att hela kraftnätet ska ses som en del av samhällets infra struktur, som byggs ut eller moder ni seras för att det ska vara möjligt att nå samhälleliga mål. Det är ur min synvinkel därför väsentligt att elnätet ägs av samhället genom exempel vis sta ten eller kom munerna och inte av nyckfulla privata ägarintressen som till skan sar sig orimliga vinster på en monopolmarknad. Regeringen bör därför ut reda möjlig heten att göra det svenska elnätet samhällsägt.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

7.

Nätfrågor, punkt 2 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 75, 85–89, 104 och 106 samt

avslår motionerna

2024/25:52 av Martina Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 19 och 20,

2024/25:1465 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7,

2024/25:1573 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:1792 av Linnéa Wickman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4,

2024/25:2388 av Mats Sander m.fl. (M) yrkande 3,

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 50 och 60,

2024/25:2673 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 35,

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 43 och 44 samt

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 7.

Ställningstagande

En väl utbyggd och välfungerande kraftöverföringsinfrastruktur har stor bety delse för Sveriges förmåga att ställa om energisystemet i mer hållbar riktning. Överföringskapaciteten måste förstärkas för att den ökande efterfrågan på el ska kunna mötas och för att det ska vara möjligt att satsa på smarta elnät, ökad använ dar flexibilitet, energieffektivisering och energi lagring. Om Sverige hål ler sig långt framme på dessa områden skapas export möjligheter för teknik, kun nande och förnybar energi, samtidigt som Sveriges och våra grannländers el försörjning tryggas.

Svenska kraftnät har som systemansvarig myndighet en mycket viktig roll i dessa sammanhang. För att affärsverket ska kunna agera med nödvändig fram förhållning anser jag att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att i större utsträckning än tidigare beakta möjligheterna till expansion i sin pla nering för elnätsutbyggnaden, i stället för att enbart utgå från prognoser. Vida re anser jag att Svenska kraftnät bör få i uppdrag att bygga ut nätka pa ci teten till all storskalig elproduktion och att finansiera detta med redan intjä nade s.k. flaskhalsintäkter. Det är även min uppfattning att det ska vara möjligt för Svenska kraftnät att projektera nätutbyggnaden till privata aktörer som ofta kan bygga ut elnäten i en snabbare takt.

Jag ser det som särskilt bekymmersamt att regeringen intar en så njugg in ställning till att ge den havsbaserade vindkraften bättre förutsättningar att an slu ta sig till stamnätet. Att flera havsbaserade vindkraftsprojekt måste av brytas på grund av att regeringen har slopat att delvis bekosta anslutnings av giften till havs skapar stora konsekvenser bl.a. för södra Sveriges elför sörj ning. Jag an ser att regeringen bör överväga att åter ge Svenska kraftnät i upp drag att bygga ut stamnätet till havs för att inte riskera att viktiga inves teringar i förny bar elproduktion uteblir. Utöver detta anser jag att grän serna i nät regleringen bör kart läggas för att undvika att befintlig vind kraft minskar sin produktion av lön sam hetsskäl.

Att bygga ut elnätsinfrastrukturen kan ha stor påverkan på den fysiska mil jön och få konsekvenser för många aktörer över region- och kommungrän serna. Jag efter frågar därför en ökad lokal och regional samordning i pla ne ring en av el näts in frastrukturen, så att nätet byggs på ett sätt som gagnar den berörda regio nen som helhet, vilket kräver god lokalkännedom. Valet av tek nik bör också vara mer inriktat på att inte ta värdefulla markresurser i anspråk.

Utöver det hittills anförda anser jag att möjligheterna till un dantag från kon cessionsplikt ska tillämpas oftare. Det handlar t.ex. om att un danta redan mil jö prövade verksamhetsområden från kravet på koncession, vil ket skulle möj lig göra en snabbare elnätsutbyggnad.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

8.

Nätfrågor, punkt 2 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 50 och 60,

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 35 och

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 43 och 44 samt

avslår motionerna

2024/25:52 av Martina Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 19 och 20,

2024/25:1465 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7,

2024/25:1573 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:1792 av Linnéa Wickman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4,

2024/25:2388 av Mats Sander m.fl. (M) yrkande 3,

2024/25:2673 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13,

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 7 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 75, 85–89, 104 och 106.

Ställningstagande

Med den förväntade omfattande elektrifieringen av transporter, industri och upp värmning kommer elsystemets centrala betydelse för samhället att öka än mer i framtiden. Därför anser jag att riksdagen bör uppmana regeringen att uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och ro bust elnät som klarar av en ökad andel förnybar el, står emot cyberattacker och extremväder bättre och klarar ödrift så att telekommunikationer och vär meförsörjning kan upprätthållas även vid kriser.

För att ytterligare stimu le ra fram växten av många mindre elproducenter bör deras verksamhet under lät tas på olika sätt. Ett sådant är att utvidga möjlig he ter na till undantag från kra vet på nätkoncession. Därigenom undan röjs t.ex. hinder för att över föra egen producerad el mellan olika byggnader inom samma fastighet eller på närlig gan de fastigheter, vilket skulle främja den här typen av småskalig kraft produk tion. Jag anser också att tillgången till nätkapacitet ska styras mer av miljö- och samhällsnytta än vad som gäller i dag.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

9.

Nätanslutning, punkt 3 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 12,

bifaller delvis motionerna

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 9,

2024/25:1792 av Linnéa Wickman m.fl. (S) yrkande 3,

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 43 och

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 12 och

avslår motionerna

2024/25:1792 av Linnéa Wickman m.fl. (S) yrkande 2 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 83.

Ställningstagande

Omställningen av energisystemet kommer att innebära att den förnybara kraft produktionen behöver byggas ut ytterligare. En resurs på detta område som ännu inte har utnyttjats i den utsträckning som är möjligt är den havs baserade vindkraften. Denna kraftproduktionskälla har hög leveranssäkerhet och låg miljö på verkan och kan bidra med el till konkurrenskraftiga priser. Den havs base rade vindkraften skulle kunna ge en markant ökad elproduktion, inte minst i de allra sydligaste delarna av landet där kraftbalansen är som allra sämst. En förutsättning för att kunna ta vara på denna potential är emellertid att större vindkraftsparker till havs kan anslutas direkt till stamnätet. Vi bekla gar att reger ingen har avbrutit det arbete som Svenska kraftnät tidigare har pla nerat. Enligt vår uppfattning behöver detta arbete snarast återupptas eftersom dyrbar tid har förlo rats till följd av att regeringen avbröt Svenska kraftnäts upp drag på detta område i oktober 2023.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

10.

Nätanslutning, punkt 3 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 9,

bifaller delvis motionerna

2024/25:1792 av Linnéa Wickman m.fl. (S) yrkande 3,

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 43,

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 12 och

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 12 och

avslår motionerna

2024/25:1792 av Linnéa Wickman m.fl. (S) yrkande 2 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 83.

Ställningstagande

För att det ska vara möjligt att ställa om det svenska energisystemet i hållbar riktning måste den förnybara kraftproduktionen vara dragloket. Sol-, vind- och vattenkraft liksom kraftproduktion baserad på hållbara biobräns len är, en ligt min uppfattning, de bästa alternativen på både kort och lång sikt.

Efterfrågan på billig el är stor och väntas bli ännu större under de kom man de decennierna. En betydande potential att möta denna efterfrågan finns i den havsbaserade vindkraften. Förutom de uppenbara klimatvinsterna ger havsba serad vindkraft dessutom fler jobb i Sverige, eftersom mycket arbete måste utföras på plats. En utbyggd havsbaserad vindkraft i södra Sverige skul le också minska belastningen på överföringskapaciteten från de norra till de södra delar na av landet. Mot denna bakgrund är det mycket olyckligt att för utsätt ning arna att ta vara på denna viktiga kraftpro duk tionsresurs hämmas av reger ingens ovil ja att avskaffa de avgifter som hänger ihop med an slut ningen av havsvindkraftsparker till stamnätet. Dessa avgifter ska täcka kostnaderna för att dra nätet från vindkraftverken till det gemensamma elnätet. I dag står elpro du cen terna för denna kostnad, men ett annat fullt rimligt alternativ vore att Svenska kraftnät gör det. Detta skulle öka möjligheterna till investeringar och vara en tydlig satsning på mer havsbaserad vindkraft. Reger ingen har dess värre med stöd av Sverigedemokraterna tydlig gjort att den inte av ser att av skaf fa anslutningsavgiften för den havsbaserade vindkraften, vilket på ett effek tivt sätt kommer att förhindra en snabb utbygg nad av värdefull fos sil fri elproduktion. Detta leder i sin tur till att elektri fier ingen av transport- och indu stri sektorerna försvåras och fördröjs och till att de kli mat politiska må len blir svårare att nå. Därför bör regeringen återkomma med en redo görel se för hur man går till väga för att avskaffa anslutnings avgif ten för havsbaserad vind kraft.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

11.

Nätanslutning, punkt 3 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 12 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 83,

bifaller delvis motionerna

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 9,

2024/25:1792 av Linnéa Wickman m.fl. (S) yrkande 3,

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 43 och

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 12 och

avslår motion

2024/25:1792 av Linnéa Wickman m.fl. (S) yrkande 2.

Ställningstagande

Elektrifieringen av Sverige innebär en historisk strukturomvandling som är avgörande för en framgångsrik klimatomställning. Den skapar stora möjlig he ter till hållbar utveckling för klimatet och till jobb i innovativa och kon kur renskraftiga svenska företag. Omställningen innebär dock att beho vet av in ves teringar i ny elproduktion och ny överföringskapacitet är enormt. Detta krä ver en proaktiv utbyggnad av kraftnätet, så att det kan hantera en ökad el kon sumtion och en ökad och mer decentraliserad elproduktion.

Därför anser jag att det även fortsättningsvis bör vara ett stat ligt ansvar att finansiera anslutningen till stamnätet av stora fossilfria produk tions källor som exempelvis land- eller havsbaserade vindkraftsparker eller stör re solcells an lägg ningar. Systemet för hur anslutningsprocessen är ut for mad bör, enligt min uppfattning, också reformeras. Transparensen kring när och på vilka grunder olika aktörer får möjlighet att ansluta sig till stam- och regionnätet måste dess utom bli större.

Detta bör riks dagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

12.

Nätanslutning, punkt 3 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 43,

bifaller delvis motionerna

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 9,

2024/25:1792 av Linnéa Wickman m.fl. (S) yrkande 3,

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 12 och

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 12 och

avslår motionerna

2024/25:1792 av Linnéa Wickman m.fl. (S) yrkande 2 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 83.

Ställningstagande

Enligt min uppfattning bör Sverige bli världens första fossilfria välfärdsland och vara pådrivande i den globala klimatomställningen. Denna omställning ska vara en drivkraft för en stark och rättvis samhällsutveckling i hela landet, där näringslivets del av om ställningsarbetet leder till stärkt konkurrens kraft och trygga arbe ten.

En förändring som är absolut nödvändig är att fasa ut använd ningen av fos sil ener gi. För att möjliggöra denna utfasning behöver den förnybara ener gi pro duktionen byggas ut och ersätta den fossila energi som importeras i dag.

En resurs med stor potential att bidra med förnybar el på relativt kort sikt är den havs baserade vindkraften. Därför är det högst be klagligt att regeringen motarbetar möjligheterna att ta till vara denna po ten tial ge nom att inte längre tar ansvar för att finansiera anslutningen av havs vind kraftsparker till stam nä tet. Jag anser att riksdagen bör uppmana reger ingen att återinföra stödet för anslutning av havs baserad vind kraft.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

13.

Tillstånd och tillståndsprocesser, punkt 5 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 58,

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 43 och

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 40 och

avslår motion

2024/25:1573 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkande 3.

Ställningstagande

Världen befinner sig i en klimatkris och det är absolut nödvändigt att genom föra en grön omställning och bygga ett ro bust samhälle baserat på fri het och trygghet inom planetens gränser.

En av många dellösningar är att ställa om kraftsystemet till helt förnybara produktionskällor. Sol-, bio- och vindkraft i kombination med regleringar och andra styrmedel som främjar en flexibel elanvändning kommer att vara bety delse fullt men ställer också krav på att det finns ett väl utbyggt och välfun gerande elnät.

För att förnybar kraftproduktion ska komma på plats i den takt som behövs liksom den nödvändiga infrastrukturen för kraftöverföring sluter jag upp ba kom de förslag som finns i ett par av motionerna om att halvera den tid det tar att bygga elnät och förkorta tiden för att bygga stamnät med minst två år ge nom regelförändringar, bättre samordning samt kraftfulla investering ar i ny nätkapacitet. Förslagen till regeländringar som föreslås i den statliga utred ning en om moderna tillståndsprocesser för elnät anser jag bör genom föras.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

14.

Elstöd, punkt 6 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår motion

2024/25:1186 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Under några perioder de senaste åren har elpriset skenat. I sådana situationer måste det finnas en beredskap för att snabbt kunna få ändamålsenliga stöd på plats till särskilt utsatta hushåll och företag, men utan att ge otillbörliga för delar för de som har en stor förbrukning till fasta låga priser.

Vi vill påminna om det viktiga arbete som bedrevs under den förra val pe rioden i syfte att lätta på EU:s begränsningar av möjligheterna att an vända de avgifter som betalats in till Svenska kraftnät och som inte har kunnat användas till nätförstärkande åtgärder. Dessa skulle i stället ha kunnat finan siera akuta åtgär der som syftar till att sänka elpriserna och nätav gif terna eller ge åter bäring till hushåll och företag.

Efter regeringsskiftet hösten 2022 tappades detta viktiga arbete emel lertid bort. Trots det svenska EU-ordförandeskapet misslyckades reger ingen med att vidmakthålla den uttryckliga möjligheten i EU-regelverket att an vända Svens ka kraftnäts avgifter till att kompensera elkunder vid plötsliga och kraf tiga el pris stegringar. Vi anser att regeringen bör agera i EU för att en så dan mer flexi bel användning av svenska folkets pengar ska vara möjlig även fram över.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

15.

Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet, punkt 7 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Jessica Stegrud (SD), Josef Fransson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1465 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4 samt

avslår motionerna

2024/25:2388 av Mats Sander m.fl. (M) yrkande 1,

2024/25:2911 av Sten Bergheden (M) och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 43.

Ställningstagande

Vår grundläggande inställning är att energipolitiken ska vara inriktad på att säkerställa en långsiktigt konkurrenskraftig och tillförlitlig energiförsörjning, för såväl hushållen som näringslivet. Den politik vi står bakom syftar till att göra det möjligt för Sverige att upprätthålla en hög internationell konkur rens kraft och levnadsstandard. Även om vi tillsammans med regeringspartierna ba nar väg för ny kärnkraft kommer en kraftig utbyggnad av väderberoende kraft produktion att leda till ett ökat behov av olika balans- och flexibili tets tjäns ter. Här ser vi gasturbiner som en ytterst realistisk och rimlig lösning. Om man byg ger och använder gasturbiner på rätt sätt i det svenska elsystemet kan den nuvarande problematiken med el- och effektbrist och försämrad över för ings kapa citet vara åtgärdad inom några år.

Vi kan konstatera att gaskraft redan i dag spelar en avgörande roll som re serv kraft för att återställa kraftsystemet vid störningar. För att säkerställa en trygg elförsörjning är det, enligt vår uppfattning, därför viktigt att de gastur biner som i många fall är från 1970-talet hålls uppdaterade och vid be hov ersätts med moderna anläggningar. Betydelsen av detta blir dessutom än tyd li gare i det allt oroligare säkerhetspolitiska läget.

Utöver reservkraftsfunktionen kan en utbyggnad av gaskraften även spela en viktig roll för förbättrad stabilitet och överföringskapacitet i det svenska el sys temet. Ur klimatsynpunkt är det dessutom mer effektivt att komplettera det svenska elsystemet med naturgasdrivna gasturbiner än att använda impor terad kolkraft eller det oljedrivna Karlshamnsverket. För att förstärka det svenska elsystemet bör Svenska kraftnät få i uppdrag att inventera Sveriges reservkraft och identifiera behov av investeringar i nya gaskraftverk.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

16.

Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet, punkt 7 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 43 och

avslår motionerna

2024/25:1465 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,

2024/25:2388 av Mats Sander m.fl. (M) yrkande 1 och

2024/25:2911 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Att det finns tillräckligt med el när den behövs och där den behövs är en för utsättning både för näringslivet och för den gröna omställningen. Svenska kraft nät måste ha tillgång till olika tjänster och åtgärder för att kunna balansera elnätet och hantera störningar i kraftsystemet. I första hand gör af färs verket detta genom att köpa olika typer av reserver från elmarknadens aktörer. Om tillgängliga balanseringsresurser inte räcker till har Svenska kraftnät möj lig het att aktivera den s.k. effektreserven. Det är en strategisk re serv upp handlad specifikt för effektbristsituationer. Inom ramen för effekt reserven finns fossil eldade anläggningar (kol, olja och naturgas) upphandlade. Jag anser att effekt reser ven bör göras mer klimatvänlig genom att den fossila oljan er sätts med fossilfria alternativ.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

17.

Stöd- och flexibilitetstjänster, punkt 8 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 80 och

avslår motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 53, 57 och 59,

2024/25:2646 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 15,

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 41 och 42 samt

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 33, 36, 41 och 50.

Ställningstagande

Jag anser att energipolitiken behöver ses över med inriktning på att öka energi produktionen, förbättra överföringen, energieffektivisera samt satsa på energi lag ring och smart och flexibel användning. Ny teknik med batterier, vätgas och bränsleceller samt digitalisering ger nya förutsättningar och lösningar för effektivisering, energilagring, flexibel användning och smarta elnät. Energi lagring och systembalansering lindrar kapacitetsutmaningarna och minskar sår barheten i elsystemet. Genom att man lagrar förnybar el när det finns ett över skott kan den i nästa steg användas för att ersätta fossil energi inom indus trin eller inom de tunga transporterna, vilka är områden där det annars kan vara svårt att minska fossilbränsleberoendet på ett kostnads effek tivt sätt.

Därför anser jag att det behövs satsningar på mellan- och långsiktig energi lagring och effektutjämning som en viktig del av om ställ ningen till allt mer väderberoende energikällor. Lagring på en mellanfristig tidshorisont kan fylla en viktig funktion för effektutjämning, och i ett längre tidsperspektiv kan exem pel vis solenergi som tas till vara under som maren lag ras och sedan ut nytt jas under vinterhalvåret. Jag efterfrågar en hand lings plan som undersö ker behovet av mellan- och långsiktig ener gi lag ring samt ser över behovet av ersätt ningsmodeller för handel med stödtjänster.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

18.

Stöd- och flexibilitetstjänster, punkt 8 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 53, 57 och 59,

2024/25:2646 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 15,

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 41 och 42 samt

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 33, 36, 41 och 50 samt

avslår motion

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 80.

Ställningstagande

Den snabbt ökande andelen vind- och solkraft i det svenska kraftsystemet an ser jag vara mycket välkommen ur både klimat- och bered skapsperspektiv. För framtiden är det positivt att tusentals vindkraftverk och hundratusentals sol elsanläggningar kan komma att stå för den övervägande delen av elpro duk tionen. Denna extremt decentraliserade elproduktion kan, rätt hante rad, bli en mycket robust hörnsten i framtidens hållbara samhälle.

Samtidigt medför denna utveckling vissa utmaningar och kräver dessutom vissa förutsättningar för att ta fart på allvar. Det är viktigt att elnätet förstärks och automatiseras, men det behövs även energilager i anslutning till bostäder och kom mersiell verksamhet. Dessa lager kan bidra till att jämna ut elpro duktionen och balansera elnätet, men lagren kan också ha stor betydelse vid elavbrott. Enligt min uppfattning kommer detta att kräva en nationell strategi för ener gi lager och ett teknikneutralt stöd för sådana lager. Strategin bör även innefatta en handlingsplan för tillkomsten av mellan- och långsiktig energi lagring samt en analys av behovet av ersättningsmodeller för handel med olika stödtjänster.

Automatisering som underlättar för elkunder att vara flexibla bedömer jag ha stor potential att jämna ut belastningen på elsystemet. Det kan exempelvis handla om att kapa effekttoppar genom att använda smart styrning av olika eldrivna produkter. Särskilt på uppvärmningsområdet bör det finnas goda möj ligheter att styra effektuttaget. Något jag tror mycket på i det sammanhanget är att ställa krav på att t.ex. nya värmepumpar ska kunna bidra till efterfråge flexibilitet vid exempelvis sådana besvärliga effekttoppar som kan uppkomma vintertid.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

19.

Elberedskapsfrågor, punkt 10 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 24 i denna del och

avslår motionerna

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 52 och

2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 51.

Ställningstagande

Robustheten inom elförsörjningen behöver vara hög och åtgärder behöver vidtas för att säkerställa en tillfredsställande beredskapsnivå. Vi menar att för måga och motståndskraft behövs för att hantera väpnade angrepp, cyber attac ker och antagonistiska handlingar samt extrema väderberoende händelser så som stormar, bränder och översvämningar.

Därför ser vi positivt på de initiativ som den förra regeringen tog för att förstärka insatserna på elberedskapsområdet så att sektorn bättre kan före bygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan med föra svåra påfrestningar på samhället. Det handlar bl.a. om skydd, repara tions beredskap, ödrift, ledningsförmåga, cybersäkerhet och samband. Vi ser också positivt på de insatser på området som har presenterats även under senare år och på de förstärkningar av det civila försvaret som följer på den bre da för svars överenskommelsen, men vill samtidigt understryka betydelsen av att detta arbe te drivs vidare med nödvändig intensitet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

20.

Elberedskapsfrågor, punkt 10 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 51 och

avslår motionerna

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 52 och

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 24 i denna del.

Ställningstagande

I kölvattnet av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har det kunnat dras en del viktiga lärdomar om vilka enorma påfrestningar ett samhälle utsätts för under sådana förhållanden.

Det kan exempelvis konstateras att en viktig del av den ryska strategin är att slå ut den ukrainska energiförsörjningen. För att påverka ukrainarnas för svarsvilja och motståndskraft har Ryssland återkommande utsatt det ukrains ka energisystemet för mycket omfattande robotangrepp. Samtidigt har den ukrains ka ofta småskaliga, regionala eller lokala energiproduktionen med för må ga att fungera självständigt utan uppkoppling mot ett centralt stamnät (s.k. ödrift) bidragit till att konsekvenserna av angreppen har blivit begrän sade. En mer sammanhållen elförsörjning som i Sverige har fördelar men det kan finnas skäl att stärka motståndskraften i det svenska kraftsystemet genom att för bereda kritiska platser på ett sådant sätt att de kan försörjas med el utan att vara kopplade till transmissionsnätet. Det innebär att de viktigaste samhälls funk tionerna kan få el även under ansträngda förhållanden. I kom bi na tion med lokal energiproduktion samt energilagring minskar detta sårbar heten i syste met och på den lokala nivån.

Jag anser att behöriga myndigheter behöver ges i uppdrag att stärka elbered skapen i Sverige genom att möjliggöra ödrift i flera geografiska områden.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

21.

Elberedskapsfrågor, punkt 10 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 52 och

avslår motionerna

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 24 i denna del och

2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 51.

Ställningstagande

En decentraliserad elproduktion i kombination med grön baskraft kan, rätt han terad, bli en mycket robust hörnsten i framtidens hållbara samhälle. Utöver det behövs planering för hur särskilt viktiga verksamheter ska hållas igång vid störningar. För att stärka motståndskraften och samtidigt gynna ett smart och hållbart energisystem ser jag bl.a. ett behov av stöd till sådan reservkraft som inte är beroende av importerad energi och tekniker som även kan nyttjas för att stabilisera elnätet, som batterier och vätgas. Enligt min uppfattning bör Sve rige ta fram en utvidgad plan för reservkraft med denna inriktning.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

22.

Vissa avtals- och avgiftsfrågor, punkt 11 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 8 och

avslår motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 49 och 56 samt

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 38 och 39.

Ställningstagande

Elmarknadens avreglering bygger i mångt och mycket på grundpremissen att elkunderna ska vara aktiva och ta eget ansvar för att välja fördelaktiga elavtal. Samtidigt går det inte att bortse från att vissa elkunder varken kan eller vill ikläda sig denna roll. Enligt vår uppfattning är det inte acceptabelt att dessa elkunder inte sällan får betala betydligt mer för sin el än de som aktivt väljer elleverantör.

Lokala nätmonopolbolag, som har leveransplikt för el, tillämpar sedan länge ett system med s.k. anvisade avtal för kunder som av olika skäl inte gör ett aktivt val av elleverantör. Det kan t.ex. handla om äldre personer som efter en flytt tilldelas denna typ av avtal. Tanken med systemet är att elmarknadens ak törer ska få betalt för den el som förbrukas och att inaktiva elanvändare inte ska stå utan leverans av el. Priserna för kunder som anvisats elavtal har stigit i förhållande till rörliga elavtal och klagomålen från kundkollektivet har ökat. Därför förordar vi att det införs en reglering av samma typ som i Norge. Den modellen inne bär krav på regelbunden upphandling av anvisade elhandels före tag, och dessa företag får konkurrera om de kunder som inte själva väl jer elleverantör.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

23.

Vissa avtals- och avgiftsfrågor, punkt 11 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 49 och 56 samt

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 38 och 39 samt

avslår motion

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 8.

Ställningstagande

Sveriges elnät behöver uppgraderas så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar att möta en ökad produktion av förnybar el. Sam tidigt behöver kraftsystemets och elmarknadens funktionalitet utveck las. Det handlar bl.a. om att stimulera en mer flexibel elanvändning. Med redan exis terande teknik kan exempelvis laddning av elfordon och uppvärmning av hus med värmepumpar förläggas till tider när elpriset är lågt och tillgäng lig heten i nätet god. Kostnaderna för att stimulera efterfrågeflexibilitet är relativt små. Ofta krävs endast en enkel styrutrustning, vars kostnad är liten i för hål lande till att investera i exempelvis en ny värmepump eller i att bygga ut el nätet. Ett sätt som jag vill lyfta fram för att skapa incitament för en mer flexibel elan vändning är att göra nättarifferna mer dynamiska och därigenom uppmun tra att elanvändningen styrs till tider när kapaciteten i elnäten är god.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

24.

Energigemenskaper, punkt 12 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 8.3 och

avslår motionerna

2024/25:97 av Gudrun Brunegård (KD),

2024/25:2346 av Johan Andersson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt

2024/25:2642 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1–5.

Ställningstagande

Elpriserna har under några av de senaste vintrarna satt stor press på svenska hushåll och företag. Det har bidragit till högre inflation och lägre tillväxt. Där för är det viktigt att elmarknaden tillåter och främjar företeelser som gör det möj ligt för elkonsumenter att producera och konsumera el på nya sätt.

Jag anser att det svenska energisystemet är alltför fokuserat på antingen makro nivåer, t.ex. elprisområden, eller det enskilda hushållet eller företa get. Det finns enligt min uppfattning ett stort utrymme däremellan för lokala ener gi gemenskaper som kan hjälpa enskilda hushåll att sänka sin ener gi för bruk ning och öka driftssäkerheten, men även bidra med viktiga system tjäns ter till energisystemet.

I en energigemenskap kopplas ofta ett antal närliggande byggnader ihop i ett mindre system, där man kan producera, dela och lagra energi. Sådana ener gigemenskaper ger förutsättningar att effektivisera elproduktionen och sänka elpriserna, exempelvis genom att nyttja de tak som har störst potential för pro duktion av solel. Genom en effektiv delning, smart styrning och möj lig het till lagring kan effekttopparna, och därmed även priset, dämpas. Energi gemen ska per har därtill potential att bidra till ökad samhällsberedskap och drifts säker het. Lagar, regler och villkor som hindrar eller försvårar tillkomsten av energi ge men skaper måste tas bort.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

25.

Energigemenskaper, punkt 12 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2642 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1–5 och

avslår motionerna

2024/25:97 av Gudrun Brunegård (KD),

2024/25:2346 av Johan Andersson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 8.3.

Ställningstagande

Framtidsorienterade energiomställningsinitiativ på lokal nivå är en kraft som kan göra stor skillnad för möjligheterna att uppnå ett hållbart energisystem. Det kan handla om föreningar med medlemmar som har bestämt sig för att gå ihop och stötta det lokala samhället med mer förnybar energi, samtidigt som de tar kontroll över sina egna elräkningar. Om människor själva är delaktiga i omställningen ökar också deras acceptans för den. På så sätt har tillkomsten av solcellsanläggningar, biogasturbiner och vindparker mött mindre motstånd och i stället varit välkommen i lokalsamhällena.

Runt om i Europa är energigemenskaper av detta slag vanligt före kom man de, men i Sverige har utvecklingen på detta område ännu inte alls tagit fart, vilket jag beklagar. Samtidigt är det ett faktum att man från EU-nivå upp muntrar förekomsten av energigemenskaper. För att Sverige ska hänga med i utvecklingen anser jag att riksdagen ska uppmana regeringen att utarbeta en definition av konceptet energigemenskap. Detta skulle underlätta utveck lingen av regelstöd och andra förslag som kan främja framväxten av fler energi gemenskaper. Vidare anser jag att det bör genomföras en skat te översyn som bl.a. inriktas på att undanta en större mängd av den el som enskilda hushåll och föreningar själva genererar från beskattning. I dag råder det en viss besvä rande orättvisa i systemet som missgynnar energige men ska perna.

Jag anser också att regeringen bör ge i uppdrag åt Energimarknads inspek tio nen att verka proaktivt för att de nyttor som energigemenskaper kan ge speg las i nättariffen. Energigemenskaper bör exempelvis kunna få sänkt nät tariff i den del som ska täcka kostnader för nätförluster och för överliggande nät.

Det finns enligt min uppfattning också goda skäl för regeringen att vidta åtgärder för att främja energigemenskapernas förutsättningar att få tillgång till kapital. Om energigemenskaperna kan få tillgång till kapital till sina inves te ringar genom banksystemet skulle fler sådana gemenskaper bildas, vilka i sin tur skulle kunna in vestera mer. Energigemenskapernas roll på den kom mers iella kapital mark na den skulle kunna stärkas genom att de får tillgång till stat liga kredit garantier.

Avslutningsvis anser jag att regeringen bör ge i uppdrag åt de ansvariga myndig heterna att göra en nationell stöd- och informationssatsning om hur man bildar och driver energigemenskaper. I dag är kunskapen och kom peten sen kring dessa sammanslutningar alldeles för låg, både hos an sva riga offent liga aktörer (exempelvis kommuner), hos allmänheten och bland oli ka teknik före tag.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

26.

Gotlands elförsörjning, punkt 13 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 11 och

avslår motion

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 116.

Ställningstagande

Det råder ett kraftproduktionsunderskott i södra Sverige som till viss del skulle kunna avhjälpas genom att de resurser som finns på och runt Gotland tas till vara. Detta kräver emellertid att kraftöverföringskapaciteten byggs ut mellan Gotland och fastlandet. En förstärkning av denna kapacitet mellan fastlandet och Gotland skulle inte bara göra det möjligt att försörja delar av södra Sverige med förnybar el från ön utan även för elintensiv industri, däribland öns viktiga cementindustri, att göra nödvändiga investeringar i sådan teknik som inte ba ra gagnar den fortsatta driften utan även kan begränsa det bety dande kli mat av tryck som denna industrigren står för. En ny Gotlandskabel är nöd vändig för att det ska vara ekonomiskt möjligt att ställa om till elektrifierad cement till verkning.

Därför anser jag att regeringen bör ge Svenska kraftnät i upp drag att skynd samt bygga den s.k. Gotlandskabeln.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

27.

Gotlands elförsörjning, punkt 13 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 116 och

avslår motion

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 11.

Ställningstagande

Gotland är det enda länet som inte är anslutet till det svenska stamnätet, vilket har bidragit till att Gotland under lång tid har fått känna på besvärande be gränsningar i sin anslutningskapacitet till elnätet. Såväl till komsten av för ny bar elproduktion som viktiga industrisatsningar har hämmats av detta, till men för utvecklingen på ön. Jag kan nu emellertid konstatera att Svenska kraftnät under våren 2023 beslutade om att det ska byggas två nya kablar till 2031, vilket är ett bety del se fullt steg i rätt riktning. Samtidigt vill jag under stryka vikten av att proces serna snabbas på så att kablarna kan tas i drift senast 2030. Vidare anser jag att det finns ett behov av att klargöra hur denna inves tering ska finansieras. Enligt min uppfattning ska kablarna inklusive ändutrust ningar till fullo finan sie ras av Svenska kraftnät via affärsverkets nätverkstariff och inte belasta got län ning arna. I planeringen av de nya kablar na måste även de havsvind kraftspar ker som pla neras runt Gotland beaktas. Dessa storskaliga pro jekt kommer att kun na spela en avgörande roll för att försörja södra Sverige med el och bidra till att möj liggöra klimatom ställ ningen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkän nage för regeringen.

28.

Vissa övriga elmarknadsfrågor, punkt 14 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 24 i denna del och

avslår motionerna

2024/25:52 av Martina Johansson (C) yrkande 3,

2024/25:493 av Mikael Larsson (C),

2024/25:1256 av Dzenan Cisija (S),

2024/25:1283 av Lars Engsund (M) yrkande 1,

2024/25:1896 av Anders Ådahl (C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2326 av Morgan Johansson m.fl. (S),

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 51,

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 45 och 51 samt

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 113.

Ställningstagande

En allt snabbare energiomställning innebär betydande utmaningar för elsä kerheten. Nya tekniker används i åldrande elanläggningar som inte är an pas sade till nya förbruknings- eller produktionsmönster. Ny och mer avan cerad elek tronik integreras i elsystemet t.ex. i form av solceller och ladd stol par. Det ta ökar risken för problem med elektromagnetiska störningar på radio kom munikation och el- och telenät samt sådan utrustning som är ansluten till dessa.

Vi kan konstatera att Elsäkerhetsverket sedan 2022 har fått förstärkta resur ser för att arbeta med dessa frågor. För att säkerställa att arbetet bedrivs på ett effektivt sätt anser vi att regeringen bör utvärdera denna satsning.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

29.

Vissa övriga elmarknadsfrågor, punkt 14 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 113 och

avslår motionerna

2024/25:52 av Martina Johansson (C) yrkande 3,

2024/25:493 av Mikael Larsson (C),

2024/25:1256 av Dzenan Cisija (S),

2024/25:1283 av Lars Engsund (M) yrkande 1,

2024/25:1896 av Anders Ådahl (C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2326 av Morgan Johansson m.fl. (S),

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 51,

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 45 och 51 samt

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 24 i denna del.

Ställningstagande

Det finns, enligt min uppfattning, en betydande potential att öka den svenska produktionen av solel. Energislaget är i dag kraftigt underutnyttjat och regel verket för solcellsinstallationer är snårigt. Det är dessutom olyckligt att För svarsmakten och Luftfartsverket sätter stopp för utbyggnad av förnybar el pro duktion, särskilt eftersom tekniska lösningar finns tillgängliga för att till mötes gå de krav som är anledningarna till att projekten hindras. Krav bör hell re stäl las på den teknik som används än på förbud och tungrodda utredn ingar. Jag anser att riksdagen därför bör uppmana regeringen att i stället för att total för bjuda solceller ställa krav på viss teknik såsom störningsfria opti me rare.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

30.

Vissa övriga elmarknadsfrågor, punkt 14 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 51 och

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 45 och 51 samt

avslår motionerna

2024/25:52 av Martina Johansson (C) yrkande 3,

2024/25:493 av Mikael Larsson (C),

2024/25:1256 av Dzenan Cisija (S),

2024/25:1283 av Lars Engsund (M) yrkande 1,

2024/25:1896 av Anders Ådahl (C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2326 av Morgan Johansson m.fl. (S),

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 24 i denna del och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 113.

Ställningstagande

För att möjliggöra utfasning av fossil energi behöver den förnybara energipro duktionen byggas ut och mer el frigöras som kan ersätta den fossila energi som Sverige fortfarande importerar. Mer förnybar energi kan komma att ställa krav på ett mer flexibelt elsystem. För att uppnå konkreta resultat på detta område finns goda skäl att stimulera olika former av innovationskraft. Det kan t.ex. handla om teknik utveckling, tjänsteproduktion och nya affärsmodeller.

Jag anser att det vore beklagligt om den innovationskraft som behövs inte kan tas till vara till följd av olika byråkratiska hinder. Därför anser jag att det bör införas testbäddar för undantag från dagens elmarknads regleringar i syfte att reducera effekttoppar och stimulera framväxten av ny teknik och en regler ing som är bättre anpassad till de krav som energiomställningen innebär.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

2024/25:52 av Martina Johansson (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det tillåtet att dra elledningar mellan hus så att man kan nyttja bästa läget för solceller i ett område, och detta tillkännager riksdagen för reger ingen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det tillåtet att bygga solpark för egen konsumtion när eget tak inte är lämpligt och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gränsen för när elen från solceller är för eget bruk och när man räknas som producent bör ses över för en ökad flexibilitet och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag på implementering av modellen för Sverigepriser på el och tillkännager detta för reger ingen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen skyndsamt bör deklarera till EU att den avser att införa Sverige priser på el och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen bör initiera en samrådsprocess med övriga EU-länder i syfte att implementera Sverigepriser på el och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en elkriskommission i syfte att utreda osäker heten i elförsörjningen med anledning av hur utländska investerares inteckningar i elproduktionen påverkar det svenska elsystemet och fram tida planer på omställningen och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen bör återkomma med en redogörelse för hur man går till väga för att avskaffa anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft och till kän na ger detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att skyndsamt bygga den s.k. Gotlandskabeln och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen bör utreda möjligheten att göra det svenska elnätet samhällsägt och tillkännager detta för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen bör uppdra åt Svenska kraftnät att prioritera de planerade för stärk ningarna av stamnätet och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:97 av Gudrun Brunegård (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ekono miska incitament för småskalig energiproduktion under gemensam juridisk person och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:493 av Mikael Larsson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten genom Svenska kraftnät ska initiera projekt om att viltanpassa breda kraftlednings gator och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:832 av Jamal El-Haj (-):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda prissättningen av elpriserna samt alternativa modeller till den modell som marknaden använder i dag och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:852 av Jennie Nilsson och Arber Gashi (båda S):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa likvärdiga förutsättningar för elkonsumenter och företagande oavsett elområde och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:880 av Magnus Manhammar (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uttala att syftet med den pågående översynen av elprisområden ska vara att om möjligt göra Sverige till ett elprisområde och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:1186 av Niels Paarup-Petersen (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utred ning av de svenska elområdena och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om differen tierad elpriskompensation och tillkännager detta för reger ingen.

2024/25:1238 av Lars Engsund (M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en prismodell för el i syfte att kompensera företag genom en skatte reduktion för elpriser som överstiger ett nationellt referenspris på el och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att definiera ett nationellt referenspris på el och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:1256 av Dzenan Cisija (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera sta tens investeringar i Västsveriges energiförsörjning för grön omställning av industrin och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:1283 av Lars Engsund (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen bör överväga att Svenska kraftnät ges ett förtydligat och nytt uppdrag med fokus på ansvaret för Sveriges långsiktiga elförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen bör överväga att se över spotprismarknadsmodellen samt att ver ka för ett införande av elprisområden i Tyskland och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:1465 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en uppdaterad gaskraftsreserv och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät bör få i uppdrag att inventera Sveriges reservkraft och identi fie ra investeringsbehov i nya gaskraftverk och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elnätsut byggnaden och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:1573 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydlig göra för Svenska kraftnät att en utbyggnad av och investering i stam nätet behöver göras i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inves teringar i stamnätet inte enbart bör bygga på prognos utan göras med marginal för att även möjliggöra framtida och ytterligare elinten siva investeringar i hela Sverige, och detta tillkännager riksdagen för reger ingen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha som målsättning att halvera tiderna för tillståndsprocesserna och tillkänna ger detta för regeringen.

2024/25:1792 av Linnéa Wickman m.fl. (S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elnät ska klassas som ett riksintresse och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för effektreservation och överväga om det bör medföra en kostnad att reservera effekt utan att använda den inom en viss tid och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga hur ett nytt stöd i syfte att underlätta för utbyggnad av havsbaserad vindkraft kan utformas och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ellagen för att elnätsföretag ska kunna bygga elnät baserat på prognoser och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:1896 av Anders Ådahl (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Affärs verket svenska kraftnät bör ersättas med det nya affärsverket Svensk elbalansering och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nya affärsverket Svensk elbalanserings uppdrag bör bli att vara system ansva rig myndighet för kraftsystemet i Sverige och dels förvalta och utveckla Sveriges transmissionsnät för el, dels bära ansvaret för svensk elbalans i hela kraftsystemet och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:1898 av Anders Ådahl (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att moderni sera ellagen och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att modernisera ellagen och tillkännager detta för reger ingen.

2024/25:2057 av Niels Paarup-Petersen (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införandet av flödesbaserad kapacitetsberäkning bör pausas eller stoppas och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2326 av Morgan Johansson m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen antingen omprövar beskedet om elanslutningarna eller att regeringen omgåen de tar fram planer för att på kort sikt kompensera Skåne för den uteblivna elproduktionen genom annan elproduktion eller kraftigt förbättrad elöver föring från övriga landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2024/25:2346 av Johan Andersson m.fl. (S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kooperativa energisatsningar och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra villkoren för energikooperativ och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2388 av Mats Sander m.fl. (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att undersöka möjligheten till lokala effektreserver i södra Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elområdes indelningen och dess effekter, samt att överväga att utreda möjligheter na att återgå till ett elprisområde, och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är viktigt att utbyggnaden av överföringskapacitet inom Sverige fortsätter och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Svenska kraftnät i uppdrag att få på plats en lösning gällande elområdena som inte missgynnar Skåne och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Svenska kraftnät ett uppdrag att arbeta utifrån målsättningen att garantera en minimikapacitet i överföringen mellan elområde 3 och elområde 4, utifrån förstärkning av nät samt vid upphandling av stöd tjänster, och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP):

43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åter införa stödet för anslutning av havsbaserad vindkraft och tillkän na ger detta för regeringen.

49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydligt redovisa kundens kostnader för effekt och tillkännager detta för reger ingen.

50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra att tillgången på nätkapacitet styrs av miljö- och samhällsnytta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa testbäddar för undantag från dagens elmarknadsregleringar i syfte att reducera effekttoppar och stimulera ny teknik och reglering och till kän na ger detta för regeringen.

53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera och skapa förutsättningar för lokala och regionala marknader för flexi bilitet i elanvändningen och tillkännager detta för regeringen.

56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera dynamiska nätavgifter som främjar flexibilitet och smart energian vänd ning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett investeringsstöd för storskalig energilagring, såsom vätgas, batterier och värmelager, och tillkännager detta för regeringen.

58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftfullt skynda på utbyggnaden av en smart elinfrastruktur för framtidens elsys tem genom att minst halvera tiden för byggande av elnät och för korta byggtiden för stamnät med minst två år genom att genomföra de regelförändringar som föreslås i den statliga utredningen om moderna tillståndsprocesser för elnät, och detta tillkännager riksdagen för reger ingen.

59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för framtidens kraftvärme- och värmeproduktion för att underlätta för lokal effektproduktion och stödtjänster och till kännager detta för regeringen.

60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt att överföra egenproducerad el mellan olika byggnader inom samma fastighet eller närliggande fastigheter och tillkännager detta för regeringen.

76. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för att säkerställa el i närtid till industrins klimat omställning och tillkännager detta för regeringen.

77. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tilldelningen av effekt för att skynda på industrins klimatomställning och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2642 av Linus Lakso m.fl. (MP):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en definition av energigemenskaper och tillkännager detta för reger ingen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom föra en översyn av energiskatten i syfte att bl.a. underlätta för fler energigemenskaper och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka proaktivt för att nyttor som energigemenskaper kan ge ska speglas i nättariffen och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under lätta investeringar för energigemenskaper och tillkännager detta för reger ingen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom föra en nationell stöd- och informationssatsning om energigemen ska per och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2646 av Katarina Luhr m.fl. (MP):

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på att nyinstallerade värmepumpar ska använda styrteknik för att kunna bidra till efterfrågeflexibilitet och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2673 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att övergripande säkra elinfrastrukturen för att klara omställningen till ett mer hållbart samhälle och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2911 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att planera för gasturbiner i Västsverige för att klara effekttoppar och elbehovet och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C):

8.3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att accep tansen för, och möjligheten till, utbyggd elproduktion ökar genom att under lätta installation av solceller och privatpersoners försäljning av solenergi till elnätet, att säkerställa tillräcklig ersättning för närboende och lokal skatt till kommuner vid utbyggd vindkraft och solcellsparker, och förbättra möjligheterna att skapa lokala energigemenskaper och tillkännager detta för regeringen.

Förslaget behandlas i den del som avser att förbättra möjligheterna att skapa lokala energigemenskaper.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen bör överväga möjligheten att finansiera anslutningar till stora fossilfria produktionskällor av el till elnätet och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att anpassa transmissionsnätet i förväg till snabbt utökad storskalig produktion av el på många platser, inklusive planerade vindkraftsparker, och kraftigt ökad överförings kapa citet mellan olika elområden och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP):

35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppgra dera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar av en ökad andel förnybar el, står emot cyber attacker och extremväder bättre och klarar ödrift så att telekommu ni kationer och värmeförsörjning kan upprätthållas även vid kriser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under lätta installation av energilager som kan användas för att jämna ut elpro duktionen och balansera elnätet men också kan nyttjas vid elavbrott och tillkännager detta för regeringen.

42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för storskaliga energilager och tillkännager detta för regeringen.

43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning samt kraft fulla investeringar i ny nätkapacitet och tillkännager detta för reger ingen.

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP):

32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett plane ringsmål för grön baskraft till 2030 om 10 GW genom effekthöj ningar, energilagring och flexibilitet och tillkännager detta för reger ingen.

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager, såsom vätgas, pumpkraft, batterier och värmelager, och tillkännager detta för regeringen.

36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera och skapa förutsättningar för lokala och regionala marknader för flexi bilitet i elanvändningen och tillkännager detta för regeringen.

38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera dynamiska nätavgifter som främjar flexibilitet och smart energian vändning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kundens kostnader för effekt tydligt bör redovisas, och detta tillkännager riksda gen för regeringen.

40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden för stamnät med minst två år genom regelförändringar som föreslås i den statliga utred ningen om moderna tillståndsprocesser för elnät, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta framtidens kraftvärme- och värmeproduktion samt underlätta för lokal effektproduktion och stödtjänster och tillkännager detta för regeringen.

43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt att överföra egenproducerad el mellan olika byggnader inom samma fastighet eller närliggande fastigheter och tillkännager detta för regeringen.

44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra att tillgången på nätkapacitet styrs av miljö- och samhällsnytta och tillkän na ger detta för regeringen.

45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa testbäddar för undantag från dagens elmarknadsregleringar i syfte att reducera effekttoppar och stimulera ny teknik och reglering och till kän nager detta för regeringen.

50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under lätta installation av energilager som kan användas för att jämna ut elpro duktionen och balansera elnätet men också kan nyttjas vid elav brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta tekniker genom höjt grönt avdrag för ö-drift i enskilda fastigheter och energigemenskaper och tillkännager detta för regeringen.

52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en plan för och ett stöd till utökad reservkraft som inte är beroende av importerad energi, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringens ansvar för att försvara mekanismer i EU:s regelverk som möjliggör flexibel användning av s.k. flaskhalsintäkter och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tillgång på stabila och rimliga priser för elkonsumenter i hushåll, s.k. folkhemsel, och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elnäts ut byggnad och intäktsregleringen och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny modell för anvisade avtal och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts tidigare uppdrag för anslutning av havsbaserad vindkraft ska återupptas och tillkännager detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tryggt och säkert elsystem och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C):

51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behöriga myndigheter behöver ges i uppdrag att stärka elberedskapen i Sverige genom att möjliggöra ö-drift i en större andel geografiska områden och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C):

43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra effektreserven mer klimatvänlig genom att ersätta den fossila oljan med fossilfria alternativ och tillkännager detta för regeringen.

75. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nya intäktsregleringen ska driva mot en stärkt överföringskapacitet, i syfte att möta den ökande efterfrågan på el, och fokusera på smarta elnät, ökad användarflexibilitet, energieffektivisering och energilagring, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

80. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan som undersöker behovet av mellan- och långsiktig energilagring samt ser över behovet av ersättningsmodeller för handel med stödtjänster och tillkännager detta för regeringen.

83. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka trans parensen i köerna för anslutning till stamnät och regionnät för både producenter och konsumenter och tillkännager detta för reger ingen.

84. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom föra en översyn av ellagen och elnätsregleringen för att underlätta inves teringar i smart teknik och för att bereda vägen för nya affärs modeller såsom införande av timmätning för kunder i det svenska elsys temet senast 2026 och tillkännager detta för regeringen.

85. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut nätkapacitet till all storskalig elproduktion genom användandet av redan intjänade flask halsintäkter och tillkännager detta för regeringen.

86. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät ska kunna projektera nätutbyggnaden till privata aktörer som kan bygga ut elnäten i en snabbare takt, och detta tillkännager riks dagen för regeringen.

87. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för regional samplanering av nätinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.

88. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elnäts infrastrukturen bör byggas ut på ett sätt som minimerar behovet av markintrång, samt att kravet på att använda marksnål teknik när det är möjligt bör skärpas, och tillkännager detta för regeringen.

89. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra undantag från krav på koncession inom redan miljöprövat verksamhetsområde som kan möjliggöra en snabbare el näts ut byggnad och tillkännager detta för regeringen.

104. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen bör överväga att åter ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut stamnätet till havs för att inte riskera att viktiga investeringar i elpro duktion kommande år uteblir, och detta tillkännager riksdagen för reger ingen.

106. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom föra en kartläggning av gränserna i nätregleringen för att undvika att befint lig vindkraft minskar sin produktion av lönsamhetsskäl, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

110. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är viktigt att beakta värdet av lokal energiproduktion, vilken ökar syste mets motståndskraft och möjliggör ö-drift, och tillkännager detta för regeringen.

113. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ställa krav på teknik såsom optimerare, i stället för att totalförbjuda solceller, och tillkännager detta för regeringen.

116. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på skynda byggandet av en tredje elkabel till Gotland för att säkerställa öns elförsörjning och skapa förutsättningar för omställning till ett kli mat smart samhälle och tillkännager detta för regeringen.

[1] CACM står för Capacity Allocation and Congestion Management. Detta begrepp avser pro cesserna och metoderna för att tilldela överföringskapacitet i elnätet och att hantera trängsel (överbelastning) för att säkerställa effektiv och pålitlig drift av elmarknaden. Förkortningen CACM syftar också på den kommissionsförordning (Commission Regulation (EU) 2015/1222) som fastställer riktlinjer för kapacitetstilldelning och hantering av trängsel i elnät inom EU.