Bet. 2024/25:NU16

Näringsutskottet s betänkande

2024/25 : NU16

Regelförenkling för företag

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om regel förenkling för företag, bl.a. med hänvisning till pågående insatser och gäll ande rätt. Motionsyrkandena handlar om allmänna frågor om regelför enkling för före tag, Regelrådet, konsekvensutredningar, handläggnings tider, till stånds pro cesser samt kontakter mellan företag och myndigheter.

I betänkandet finns åtta reservationer (S, SD, V, C, MP).

Behandlade förslag

Cirka 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Allmänt om regelförenkling för företag

Utskottets ställningstagande

Regelrådet och konsekvensutredningar

Utskottets ställningstagande

Handläggningstider och tillståndsprocesser

Utskottets ställningstagande

Kontakter mellan företag och myndigheter

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Allmänt om regelförenkling för företag, punkt 1 (SD)

2. Allmänt om regelförenkling för företag, punkt 1 (C)

3. Regelrådet och konsekvensutredningar, punkt 2 (SD)

4. Regelrådet och konsekvensutredningar, punkt 2 (C)

5. Handläggningstider och tillståndsprocesser, punkt 3 (SD)

6. Kontakter mellan företag och myndigheter, punkt 4 (S, V)

7. Kontakter mellan företag och myndigheter, punkt 4 (C)

8. Kontakter mellan företag och myndigheter, punkt 4 (MP)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Allmänt om regelförenkling för företag

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:51 av Martina Johansson (C) yrkande 2,

2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7,

2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9,

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 8–10 och 15,

2024/25:2860 av Sten Bergheden (M),

2024/25:2874 av Sten Bergheden (M),

2024/25:2905 av Sten Bergheden (M),

2024/25:2944 av Sten Bergheden (M),

2024/25:2945 av Sten Bergheden (M) och

2024/25:2976 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1.

Reservation 1 (SD)

Reservation 2 (C)

2.

Regelrådet och konsekvensutredningar

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1–4 och

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 12.

Reservation 3 (SD)

Reservation 4 (C)

3.

Handläggningstider och tillståndsprocesser

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:51 av Martina Johansson (C) yrkandena 1, 3 och 4,

2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,

2024/25:2861 av Sten Bergheden (M) och

2024/25:2914 av Sten Bergheden (M).

Reservation 5 (SD)

4.

Kontakter mellan företag och myndigheter

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4, 7, 13 och 14,

2024/25:2757 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2806 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

2024/25:2878 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2909 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2917 av Sten Bergheden (M),

2024/25:3056 av Elin Söderberg m.fl. (MP) och

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 13.

Reservation 6 (S, V)

Reservation 7 (C)

Reservation 8 (MP)

Stockholm den 20 mars 2025

På näringsutskottets vägnar

Tobias Andersson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tobias Andersson (SD), Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Mats Green (M), Josef Fransson (SD), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Eric Palmqvist (SD), Isak From (S), Kjell Jansson (M), Birger Lahti (V), Johnny Svedin (SD), Katarina Luhr (MP), Louise Eklund (L), Aida Birinxhiku (S), Lili André (KD) och Anna af Sillén (M).

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet 37 motionsyrkanden från allmänna motions tiden 2024/25 om olika insatser för att förenkla för företag. En för teck ning över de behandlade förslagen finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Allmänt om regelförenkling för företag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om allmänna frågor om hur regelförenklingsarbetet bör bedrivas. Utskottet hänvisar bl.a. till för enklingspolitikens fem mål och pågående insatser.

Jämför reservation 1 (SD) och 2 (C).

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7 efterfrågas ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslagen från SOU 2021:60 om en förbättrad regelprocess och enklare regel verk.

Vidare förordas i kommittémotion 2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9 ett tillkännagivande om vad som anförs i motionen om regelförenkling. I motionen argumenteras bl.a. för att en modell för systema tiserat regelförenklingsarbete initieras där staten och näringslivet tillsammans strävar mot ett bättre företagsklimat.

I kommittémotion 2024/25:2467 yrkande 8 föreslår Elisabeth Thand Ring qvist m.fl. (C) att gamla lagar och regler ska sorteras ut. Vidare begärs i yrkande 9 ett tillkännagivande om att departement och myndigheter systema tiskt bör gå igenom sina regler i kontinuerlig dialog med företagar orga ni sa tioner. Motionärerna menar även i yrkande 10 att regeringen ska upp manas att genomföra nya EU-regler på miniminivå om det inte finns särskilda skäl för annat. Därtill anser motionärerna i yrkande 15 att regeringen ska uppmanas att anpassa regler för små företag.

I motion 2024/25:2860 av Sten Bergheden (M) framförs att regeringen bör överväga att göra det enklare att driva företag och genomföra genom gripande regel förenklingar.

Sten Bergheden (M) anför vidare i motion 2024/25:2874 att regeringen bör överväga att underlätta för nystartade företag.

Därtill förordar Sten Bergheden (M) i motion 2024/25:2905 att regeringen överväger att se över regelverket för UF-företag så att inte redovisningen är svårare för tjänsteföretag än för tillverknings- och handelsföretag.

I motion 2024/25:2944 begär Sten Bergheden (M) även att regeringen över väger att Regeringskansliet bör stärka ägarskapet för regelförbättrings arbetet så att samordningen i arbetet mellan departementen blir bättre.

Därutöver vill Sten Bergheden (M) i motion 2024/25:2945 att regeringen uppmanas att överväga att fastställa tydliga regelförenklingsmål som är mät bara och innebär minskade kostnader och minskat regelkrångel för före tagen.

I motion 2024/25:2976 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 framhålls att regeringen bör se över införandet av en småföretagarombudsman.

Martina Johansson (C) förordar i motion 2024/25:51 yrkande 2 att reger ingen utreder möjligheten att utse en samordnare som tillsammans med företag granskar lagstiftningens krav med syftet att förenkla.

Bakgrund och pågående arbete

Mål för förenklingspolitiken

Regeringen presenterade i september 2021 skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) i vilken fem nya mål för förenklingspolitiken redovisades. Utskottet behandlade skrivelsen under våren 2022 och därefter lade riksdagen den till handlingarna (bet. 2021/22:NU16, rskr. 2021/22:191).

Målen som presenterades i regeringens skrivelse är följande:

De samlade regelverken ska utgå från proportionalitet och vara utformade så att de bidrar till att främja svenska företags tillväxt, konkurrenskraft samt innovations- och omställningsförmåga.

De kostnader för svenska företag som följer av regler ska över tid minska som andel av BNP, och kostnadsutvecklingen ska vara lägre än i omvärl den.

Förvaltningsmyndigheters handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta och den förväntade handläggnings ti den ska synliggöras för den sökande i fler ärendekategorier.

Förvaltningsmyndigheters bemötande och service till företag ska vara företagsanpassat och väl fungerande.

Andelen tjänster för företagens kontakter med det offentliga som är digi tala och andelen enskilda ärenden som kan hanteras digitalt ska öka i syfte att förenkla företagens uppgiftslämnande och övriga myndighetskontakter – det långsiktiga målet är att företagen ska lämna en uppgift en gång och till ett ställe.

Det anges i skrivelsen att regeringen årligen kommer att redogöra för arbetet med förenklingspolitiken i budgetpropositionen. I budgetpropositionen för 2025 lämnades en redogörelse utifrån de fem målen för förenklingspolitiken (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24).

Regeringen menar det förenklingspolitiska målet, där regelkost naderna för företag sätts i relation till BNP, är svårtolkat. Regeringen gav därför i oktober 2024 Tillväxt verket i uppdrag att utveckla och redovisa ett förslag till ett nytt mål för uppföljning av företagens regelkostnader (KN2024/01919). Syftet med uppdraget är att förbättra förutsättningarna att utvärdera effekter av utförda insatser. Tillväxtverket ska slutredovisa uppdraget senast den 5 maj 2025.

Samarbetsavtal mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna

Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna pre senterar i det s.k. Tidöavtalet ett gemensamt samarbete under valperioden 2022–2026. Av avtalet framgår bl.a. att en av åtgärderna för att främja företa gande och produktivitet är att åstadkomma lägre administrativa kostnader för företagen. Vidare framgår det av avtalet att miljötillståndsprocesserna ska för enklas och förkortas.

Förenklingsrådet

Regeringen beslutade om att inrätta Förenklingsrådet den 11 april 2024 genom en ändring i Tillväxtverkets instruktion (SFS 2024:201). Förenklingsrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket och har i uppgift att verka för att minska företagens regelbörda, administrativa kostnader och andra fullgör an de kostnader som företagen har till följd av tillämpliga regler. Arbetet ska syfta till att främja svensk konkurrenskraft, innovation och nya affärs modeller. För enklingsrådet ska

• inhämta, ta emot och analysera förslag på förenklingsåtgärder från närings livet och andra intressenter

• identifiera och analysera områden av särskilt intresse för näringslivet ur ett för enklingsperspektiv

• inom identifierade områden lämna välmotiverade, konkreta och genom ar betade förslag till regeringen på förenklingsåtgärder som minskar före tag ens regelbörda och administrativa kostnader eller på annat sätt under lättar för företag att följa befintliga regelverk

• tillgängliggöra sina förslag på en webbplats

• varje år lämna en skriftlig rapport till regeringen med en redovisning av resultat och slutsatser av föregående års uppgifter samt de överväganden som legat till grund för de förslag som har lämnats och andra relevanta överväganden.

Förenklingsrådets förslag ska innehålla en bedömning av hur företagens admin istrativa kostnader påverkas av förslaget, en konsekvensutredning enligt för ord ningen (2024:183) om konsekvensutredningar samt en redogörelse av förslagets genomförbarhet. I de fall det är aktuellt ska även författningsförslag lämnas.

Implementeringsrådet

Den 23 maj 2024 beslutade regeringen om en kommitté i form av ett imple men teringsråd (dir. 2024:51). Rådet ska bistå regeringen i arbetet med att stärka svenska företags konkurrenskraft genom att undvika genomförande över miniminivån och motverka omotiverade regelbördor samt minska admi n istrativa kostnader och andra fullgörandekostnader vid genomförande av EU:s regel verk i svensk rätt. Implementeringsrådets arbete ska utgå från ett före tags perspektiv. Av kommittédirektivet framgår att rådet ska

• prioritera vilka kommande, nya eller ändrade EU-rättsakter rådet ska lämna underlag respektive rekommendationer om

• ta fram underlag med analyser av frågor i kommande EU-rättsakter av sär skilt intresse för företag i Sverige som regeringen bör uppmärksammas på före eller under EU-förhandlingar

• ta fram rekommendationer till regeringen om genomförandet av nya eller ändrade EU-rättsakter som rådet bedömer är av särskilt intresse för företag i Sverige

• redogöra för sin bedömning av hur den svenska processen för genom för ande av EU-rättsakter kan förbättras utifrån sina erfarenheter.

Implementeringsrådets underlag och rekommendationer ska tillsammans med analyser och konsekvensutredningar löpande överlämnas till regeringen. Upp dra get ska slutredovisas senast den 31 december 2027. I slutredovisningen ska Implementeringsrådet lämna en samlad bedömning av hur EU-rättsakter kan genomföras i svensk rätt, utifrån sina erfarenheter.

Produktivitetskommissionens delbetänkande

Produktivitetskommissionen lämnade i april 2024 sitt delbetänkande Goda möjligheter till ökat välstånd (SOU 2024:29) till regeringen. I delbetänkandet behandlas vissa av de områden som kommissionen har i uppdrag att analysera som t.ex. regelförenkling och tillstånds processer, men även andra områden såsom bostäder och byggande samt transport infrastruktur tas upp i betänk an det. Utredningens delbetänkande bereds för närvarande inom Regerings kans liet.

När det gäller regelförenkling anser Produktivitetskommissionen att det finns behov av ett förstärkt stöd till samt aktiv uppföljning och kontroll av regeringens och myndigheternas arbete med regelförenkling. Kommis sionen föreslår att en särskild kompetens för detta ska samlas hos Ekonomi styr nings verket (ESV) och att det ska tillföras mer resurser för att kunna stötta statliga för valt ningsmyn digheter och Regeringskansliet med konsekvens ut red ningar och utvärder ingar. ESV föreslås även ta över Regelrådets uppgifter att granska konse kvens utredningar och processen kring detta föreslås skärpas. Kom mis sionen föreslår vidare att det i samband med att förslag om nya regler tas fram ska bedömas om det finns möjlighet att genomföra komp enserande regel för enklingar eller om det går att ta bort regler. Produktivitets kom mis sionen före slår därtill att det ska bli obligatoriskt att uppdatera konsekvens utredningar om före skrifter och att utvärdera nya lagar och förordningar efter en viss tid. Kommissionen lämnar också förslag om genom förandet av EU-rätt i Sverige. För slagen handlar om att EU-lagstiftning inte ska över implemen teras och att möjlig heterna till flexibilitet och undantag i lagstift ningen bör användas. Produkti vi tets kommissionen lämnar även förslag som bl.a. syftar till att skapa ökad tyd lighet för företagen och minska mängden rapporterings krav. Bland annat bör digital inhämtning samt användning av redan inlämnade uppgifter öka jämfört med i dag. Målet bör vara att en uppgift endast ska behöva lämnas till den s.k. myndighetssfären en gång. Vidare föreslår kom mis sionen att reger ing en utökar och intensifierar arbetet med att korta myn dig heternas handlägg nings tider samt utreder om kommunala myn dig heters service skyld ighet behöver förtydligas i kommunallagen (2017:725).

När det sedan gäller tillståndsprocesser lämnar kommissionen bl.a. förslag som syftar till att förbättra vissa typer av tillståndsprocesser genom att göra dem snabbare. Det kan exempelvis ske genom att vissa åtgärder som i dag kräver en fullständig tillståndsansökan i stället hanteras inom ramen för en ansökan om ett s.k. ändringstillstånd.

Regeringen tillsatte Produktivitetskommissionen i april 2023 (dir. 2023:58). Den har i uppdrag att analysera vilka faktorer som påverkar produk ti vitets tillväxten i ett land generellt och identifiera hinder mot och möjligheter att höja produktivitetstillväxten i Sverige. Vidare ska kom mis sionen lämna för slag för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet och därigenom höja den ekonomiska tillväxten. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 oktober 2025.

Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag

Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bok föringslag överlämnade i juni 2021 sitt betänkande Förenklingar för mikro företag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) till reger ingen. Utredningen remissbehandlades vid årsskiftet 2021/22, och det kom in drygt 90 remissvar. Betänkandet innehåller förslag till förenklingar av regel verk för mikroföretagande, såsom avskaffande av hotelltillståndet, avgräns ade för enklingar av möjligheterna att ersätta eller ändra befintliga små bygg nader i strandskyddade områden och förenklingar i reglerna om kör- och vilo tider. Utred ningen presenterar därtill ett flertal andra förslag som syftar till att för enkla för företag. För en närmare genomgång av utredningen och dess förslag hän visas till utskottets betänkande 2022/23:NU15. I utredningens betänk ande finns förslag som regeringen valt att gå vidare med. Det gäller t.ex. avskaf fandet av danstillståndet (prop. 2022/23:67, bet. 2022/23:JuU22, rskr. 2022/23:194), avskaffandet av krav på att bevara räkenskapsinformation i ori ginal (prop. 2023/24:78, bet. 2023/24:CU21, rskr. 2023/24:193) och avskaff andet av hotelltillståndet (prop. 2024/25:27, bet. 2024/25:NU8, rskr. 2024/25:34). Förslag från utredningen bereds inom Regeringskansliet.

Tillkännagivanden om solnedgångsklausuler

Våren 2019 tillkännagav riksdagen för regeringen att den bör pröva att använda solnedgångsklausuler när nya lagar och regler införs (bet. 2019/20:NU16, rskr. 2019/20:287). Regeringen bedömde i skrivelse 2021/22:3 att tillkännagi vandet var slutbehandlat. Riksdagen delade inte reger ingens bedömning och riktade samtidigt, på förslag av näringsutskottet, ett nytt tillkännagivande till regeringen i frågan (bet. 2021/22:NU16, rskr. 2021/22:191). I betänkandet fanns en reservation mot tillkännagivandet (S, V, MP).

I regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024, som överlämnades till riksdagen den 18 mars 2025, anger reger ingen att det aktuella tillkännagivandet inte är slutbehandlat (skr. 2024/25:75). Vidare anför regeringen att det inom Reger ings kansliet övervägs vilka even tu ella åtgärder som skulle kunna göras, t.ex. i bestämmelserna om konse kvens utredningar, för att förtydliga när och hur olika regler ska utvärderas efter att de beslutats. Därtill anger regeringen att det inom ramen för För enk lings rådets uppdrag ingår att bl.a. identifiera exister ande regler som bör för enklas.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden med ett liknande innehåll som de nu aktuella om att bl.a. införa ett systematiskt regelförenklingsarbete, inleda en dialog med företags org anisationer och genomföra nya EU-regler på miniminivå har under den inne var ande valperioden senast behandlats av utskottet våren 2024 (bet. 2024/25:NU10). Utskottet avstyrkte då motionsyrkandena bl.a. med hänvis ning till förenklingspolitikens fem mål och pågående insatser.

Utskottets ställningstagande

I ett antal motionsyrkanden efterfrågas tillkännagivanden som rör över grip ande regelförenklingsfrågor. Det handlar t.ex. om ett systematiskt regel för enk lings arbete, att departement och myndigheter bör gå igenom regler i dialog med företagar organisationer och att regeringen bör fastställa regel för enk lings mål som är mätbara. Utskottet vill inledningsvis påminna om de fem mål för regel förenklingsarbetet som regeringen antog 2021. Där anges bl.a. att ett mål är att de samlade regelverken ska utgå från proportionalitet och vara utform ade så att de bidrar till att främja svenska företags tillväxt, konkurrens kraft samt innovations- och omställningsförmåga. Ett annat mål är att de kost na der för svenska företag som följer av regler ska minska över tid som andel av BNP, och att kostnadsutvecklingen ska vara lägre än i omvärl den. Mot bak grund av de motionsyrkanden som efterfrågar tydliga regelförenklingsmål som bl.a. är mätbara kan utskottet konstatera att regeringen gett Tillväxtverket i uppdrag att ta fram ett nytt mål för uppföljning av företagens regelkostnader. Målet där regelkost naderna för företag sätts i relation till BNP anser reger ingen vara svårtolkat, och syftet med uppdraget är därför att förbättra förut sättningarna att utvärdera effekter av utförda insatser. Tillväxtverket ska slut redovisa upp draget senast den 5 maj 2025.

Vidare noterar utskottet att regeringen i april 2024 inrättade ett förenk lings råd, vars uppgift är att minska företagens regelbörda och admin istrativa kost na der och andra fullgörande kostnader som företagen har till följd av tillämp liga regler. Förenklingsrådet, som är ett särskilt beslutsorgan inom Till växt verket, ska inhämta, ta emot och analysera förslag på förenklings åt gärder från när ings livet och andra intressenter. Rådet ska även identifiera och analysera områden av särskilt intresse för näringslivet ur ett förenklingspers pektiv och lämna välmotiverade, konkreta och genom ar betade förslag till reger ingen på för enklingsåtgärder.

Utskottet noterar även Produktivitetskommissionens delbetänkande i vilket det lämnas förslag om både regelförenkling och tillstånd. I delbetänkandet lyfts exempelvis förslag om att det i samband med att förslag till nya regler tas fram ska bedömas om det finns möjlighet att genomföra komp enserande regel för enklingar eller om det går att ta bort regler. Delbetänkandet bereds för när varande inom Regeringskansliet. Utskottet kan i detta sammanhang även konst atera att regeringen valt att gå vidare med förslag från betänkandet För enklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60). Det handlar som redogjorts för ovan om exempelvis avskaffandet av danstillståndet, avskaffandet av krav på att bevara räkenskapsinforma tion i ori ginal och avskaffandet av hotelltillståndet. I övrigt noterar utskottet att för slag från utredningen fortfarande bereds inom Regeringskansliet.

Därtill kan utskottet notera vad regeringen anför i skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 med anled ning av att riksdagen 2019 riktade ett tillkännagivande till regeringen om sol ned gångsklausuler (skr. 2024/25:75). Utskottet kommer att få skäl att återkomma till frågan i samband med hanteringen av skrivelsen senare i vår och ser inget skäl för riksdagen att före gripa denna process.

När det gäller det motionsyrkande i vilket det efterfrågas ett tillkänna giv ande om att EU-regler ska genomföras på miniminivå om det inte finns sär skilda skäl för annat vill utskottet anföra följande. Utskottet kan konstatera att Imp lementeringsrådet som regeringen inrättade i maj 2024 har till uppgift att bistå regeringen i arbetet med att stärka svenska företags kon kur rens kraft genom att undvika genomförande över miniminivån, motverka omotiv erade regel bördor samt minska admin istrativa kostnader och andra fullgör ande kost nader vid genomförande av EU:s regel verk i svensk rätt. Vidare lämnade Pro duk tivitetskommissionen i sitt delbetänkande förslag om att EU-lagstift ning inte ska över implemen teras och att möjligheterna till flexibilitet och undan tag i lagstift ningen ska användas.

Med hänvisning till det som anförts ovan ser utskottet inget skäl för riks dagen att rikta tillkännagivanden till regeringen i linje med vad som föreslås i motio nerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Regelrådet och konsekvensutredningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om Regelrådet och dess upp gifter samt förslag om konsekvensutredningar. Utskottet hänvisar till pågående insatser och gällande rätt.

Jämför reservation 3 (SD) och 4 (C).

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrk ande 1 efter frågas ett tillkännagivande om att förstärka och flytta Regelrådet från Till växtverket till Statsrådsberedningen. I yrkande 2 begär motionärerna ett till kän na givande om att det ska införas en stoppfunktion för regler med brist fällig kons ekvensutredning. Vidare anser motionärerna i yrkande 3 att reger ingen ska uppmanas att reformera förordningen (2007:1244) om konse kvens ut red ning vid regelgivning. Därtill efterfrågar motionärerna i yrkande 4 ett till känna givande om att proportionalitetsprincipen tydligare ska vara väg led ande vid konsekvensanalyser.

Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) begär i kommittémotion 2024/25:2467 yrk ande 12 ett tillkännagivande om att förstärka Regelrådet så att det får man dat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen.

Bakgrund och pågående arbete

Förordningen om konsekvensutredningar

Regeringen beslutade den 27 mars 2024 om en ny förordning (2024:183) om konsekvens utredningar. Enligt förordningen ska kommittéer, särskilda utred are och förvaltningsmyndigheter redovisa en konsekvensutredning när de läm nar in förslag till regeringen eller Regeringskansliet om att regeringen ska före slå eller besluta om nya eller ändrade lagar och förordningar. Konse kvens utred ningen ska påbörjas så tidigt som möjligt och stå i proportion till för slag ets eller beslutets omfattning och effekter. Därtill anges att en konsekvensut red ning bl.a. ska innehålla en redogörelse för det aktuella problemet och vilken för ändring som eftersträvas, vilka konsekvenser som bedöms uppstå om ingen åtgärd vidtas, de olika alternativ som finns för att uppnå förändringen och det eller de alternativ som bedöms lämpligast och av vilka skäl. Konsekvens utred ningen ska även innehålla en analys av det förslag som lämnas eller det beslut som avses att fattas. Analysen ska exempelvis bestå av en beskrivning och beräk ning av förslagets eller beslutets kostnader och intäkter för staten, kom munerna, regionerna, företag och andra enskilda. Därutöver fastställs att kon se kvensutredningen ska innehålla en bedömning av om förslaget eller beslutet över ensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslut ning till EU, och om ett förslag till genom förande av EU-direktiv i nationell rätt går utöver direk tivets miniminivå ska skälen för detta anges. I för ord ningen anges också att Regelrådet ska ges tillfälle att inom minst två veckor yttra sig över konsekvensutredningen innan en förvaltnings myndighet beslutar om föreskrifter.

Av förordningen framgår vidare att ESV ska ansvara för metodutveckling, väg ledning och utbildning med anledning av förordningen.

Förordningen trädde i kraft den 6 maj 2024.

Regelrådet

Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Regelrådet har som upp gift att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Av Till växtverkets instruktion (SFS 2009:145) framgår att rådet bl.a. ska yttra sig över konsekvens utredningar som upprättats i enlighet med förordningen om kon sekvensutredningar och som har legat till grund för ett förslag till före skrifter som kan få effekter av betydelse för företag. Rådet ska även yttra sig över andra konsekvensutredningar som har legat till grund för ett förslag som kan få effekter av betydelse för företag, om Regeringskansliet begär det. Där till ska rådet bistå regelgivarna, om dessa begär det, med att granska konse kvensutredningar till förslag från EU som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konse kvens utredning bör innehålla.

I Regelrådets årsredovisning för 2024 anger rådet att det har yttrat sig över 184 ärenden. Av dessa visar statistiken att andelen godtagbara konsekvens ut redningar uppgår till 61 procent, vilket är identiskt med andelen för 2023.

ESV och konsekvensutredningar

Regeringen beslutade den 27 juni 2024 om ett nytt uppdrag till ESV. ESV ska ta fram ett ramverk för vägledning till dem som gör konsekvensutredningar i enlig het med förordningen om konsekvensutredningar. ESV ska vidare erbjuda riktad handledning till ett urval av nyligen tillkallade kommittéer och sär skilda utredare samt följa upp effekten av denna handledning. Myndigheten ska senast den 15 april 2027 slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet (Fi2024/01483).

Tidigare riksdagsbehandling

De motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt liknar förslag som utskottet behandlat tidigare. Det handlar t.ex. om Regelrådets organisation och upp gifter samt om att förbättra konsekvensutred ningarnas kvalitet. Utskottet behand lade sådana förslag våren 2024 (bet. 2023/24:NU10) och avstyrkte då motio ns yrkandena med hänvis ning till pågående insatser och beredning av utred ningsförslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att det i ett antal motioner efterfrågas tillkännagivanden om att Regelrådet ska stärkas samt åtgärder som avser att förbättra Regerings kansliets, myndigheters och utredningars konsekvensutredningar. Utskottet kan konstatera att Regelrådet är inordnat i Tillväxtverket som ett särskilt besluts organ, och att dess huvuduppgift är att granska och yttra sig över kvali teten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betyd else för företag. Det är utskottets uppfattning att Regelrådet i dag har en viktig roll som remissinstans. Utskottet noterar vidare att Produkti vi tets kommissionen i sitt delbetänkande från april 2024 anger att det finns behov av för stärkt stöd till samt aktiv uppföljning och kontroll av regeringens och myn digheternas arbete med regelförenkling. Produktivitets kom missionen föreslår därför att en särskild kompetens för detta ska samlas hos ESV och att det ska tillföras mer resurser för att kunna stötta statliga för valt ningsmyn digheter och Regeringskansliet med konsekvens ut red ningar och utvärder ingar. ESV före slås även ta över Regel rådets uppgifter att granska konse kvens utredningar och processen kring detta föreslås skärpas. Utskottet noterar även att Produkti vi tetskom missionens förslag bereds inom Regeringskansliet och ser inget skäl att före gripa denna process. När det gäller ett motionsyrkande om att flytta Regelråd ets organisatoriska placering till Statsråds bered ningen anser utskottet att detta lämpligen en fråga för regeringen, och inte riksdagen, att avgöra.

Vad gäller motionsyrkanden om konsekvensutredningar konstaterar utskot tet att regeringen våren 2024 beslutade om en ny förordning om kon se kvens utredningar. Det redogörs närmare för förordningen ovan och utskottet kan konstatera att den trädde i kraft i maj 2024, vilket är mindre än ett år sedan. Utskottet ser därmed inget skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen i enlig het med vad som efterfrågas i motionerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Handläggningstider och tillståndsprocesser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om handläggningstider och till ståndsprocesser. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående insatser.

Jämför reservation 5 (SD).

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrk ande 5 efter frågas ett tillkännagivande om att statens myndigheter ska identi fiera och upp rätta mål och strategier för de mest kostsamma hand lägg nings tid erna för för etag.

Sten Bergheden (M) begär i motion 2024/25:2861 ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att införa servicegarantier för företagen i syfte att få snabbare och mer förutsägbar myndighetsservice med högre kvalitet.

I motion 2024/25:2914 anser Sten Bergheden (M) vidare att regeringen ska upp manas att överväga att göra tillståndsprocesserna mer likartade och mer för utsägbara för att inte riskera olika utfall i olika kommuner i landet.

Martina Johansson (C) framhåller i motion 2024/25:51 yrkande 1 att myn dig heter bör ges i uppdrag att gå igenom samtliga tillstånd som krävs för före tag. Vidare anser motionären i yrkande 3 att regeringen bör utreda om det går att ha olika krav på tillstånd för företagen beroende på storlek och hur länge de bedrivit verksamhet. Därtill begär motionären i yrkande 4 ett tillkänna giv ande om att det ska införas krav på myndigheter att även bistå med råd och stöd till företag i samband med ansökningar och tillsyn.

Bakgrund och pågående arbete

Förvaltningslagen och åtgärder om handläggningen försenas

Förvaltningslagen (2017:900) gäller för handläggning av ärenden hos för valt ningsmyndigheterna, om inte annat är reglerat i lag eller förordning. Av lagen fram går det att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnads effek tivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Vidare anges att det är en skyldighet för myndigheter att underrätta parten i ett ärende om myn dig heten bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en enskild part kommer att bli väsentligt försenat. I en sådan underrättelse ska myn dig heten redo visa anled ningen till förseningen. Därtill finns en bestäm melse om dröjs målstalan. Om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans inom sex månader, får parten skriftligen begära att myn digheten ska avgöra ären det. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Ett sådant beslut får överklagas till den domstol eller för valt nings myn dig het som är behörig att pröva ett överklagande av avgör andet i ärendet. Myn dig hetens pröv ning är begränsad på så sätt att den får begäras av parten vid ett tillfälle under ärendets handläggning.

Uppföljning av mål om bl.a. handläggningstider

Regeringen gav i september 2022 Bolagsverket, Energimarknadsinspektionen, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Lantmäteriet, Natur vårdsverket, Statens jordbruksverk, Trafikverket och Transportstyrelsen i upp drag att följa upp myndigheternas arbete med det förenklingspolitiska målet i enlighet med regeringens skrivelse (skr. 2021/22:3) om kortare och mer trans parenta handläggningstider samt bemötande och service (N2022/01751). Där till gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att årligen sammanställa, ana lysera och redovisa underlaget. Tillväxtverket ska redovisa den sammanfatt ande rapporten till Regeringskansliet årligen senast den 15 april 2023–2028. En fördjupad redovisning med analys och förslag som kan bidra till att nå de för enklingspolitiska målen ska lämnas senast den 15 april 2024, 2026 och 2028. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 april 2029.

Av delrapporten från april 2024 framgår att Tillväxtverkets övergripande reflek tion är att myndigheterna förefaller arbeta med relativt kortsiktiga åtgärder snarare än med mer långsiktiga och kraftfulla åtgärder såsom regel för änd ringar, digitalisering och automation (Ä 2022-4494). Tillväxtverket anger att organisa tions förändringar, kompetensutveckling och ökade perso nella resurser är de åtgärder som myndigheterna arbetade mest med under 2023 och att dessa kan vara viktiga åtgärder men enligt Tillväxtverket inte är lika lång siktiga och kraftfulla som regel förändringar, digitalisering och auto mation.

Sedan december 2023 omfattas även länsstyrelserna av uppdraget om kortare och mer transparenta handläggningstider samt bemötande och service, genom uppdrag i reg ler ings breven. Vidare omfattas Patent- och registrerings verket och Socia lstyrelsen sedan juni 2024 av upp draget ( KN2024/01378, KN2024/02578 ).

Miljötillståndsutredningen

Miljötillståndsutredningen överlämnade den 21 januari 2025 sitt betänkande En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98) till regeringen. Utredningens uppdrag har bl.a. varit att se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och för kortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsägbar. I utred ningen föreslås bl.a. att det inrättas en ny prövningsmyndighet för hela miljö prövningsprocessen. Den nya myndigheten ska ansvara för hela miljö be döm nings- och tillståndsprövningsprocessen. Länsstyrelsens och miljöpröv nings delegationernas ansvar för dagens samrådsprocess flyttas till den nya myn digheten, och företag och andra verksamhetsutövare kommer därmed att ha kontakt med en och samma myndighet genom hela processen. Vidare före slås att det införs en ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndspröv nings process. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regerings kan sliet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden som rör olika insatser för att förkorta myndigheternas hand lägg nings tider behandlades under den innevarande valperioden senast av utskottet våren 2024 (bet. 2023/24:NU10). Utskottet avstyrkte motionsyrk an dena bl.a. med hänvisning till pågående insatser.

Utskottets ställningstagande

I ett antal motioner efterfrågas tillkännagivanden som syftar till att korta myndigheternas handläggningstider och tillståndsprocesser. Utskottet noterar att ett av regeringens mål för förenklingspolitiken är att förvaltnings myndig heters handläggningstider för ärenden som rör företag bl.a. ska bli kortare och mer transparenta. Utskottet vill även påminna om förvaltningslagens bestäm melser om att en myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smid iga och enkla. Ärenden ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnads effektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Dessutom innehåller lagen en bestäm melse om dröjsmålstalan. Det är utskottets uppfattning att ärenden ska hand läggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rätts säkerheten eftersätts, i enlighet med förvaltningslagens bestäm melser. Utskottet noterar därutöver att regeringen i september 2022 gav nio myn digheter i uppdrag att bl.a. följa upp och vidta åtgärder för att förkorta hand lägg ningstiderna. Sedan december 2023 omfattas även länsstyrelserna av upp dra get och sedan juni 2024 omfattas Patent- och registrerings verket och Social styr elsen av uppdraget.

När det gäller förslagen om myndigheters tillståndsprocesser vill utskottet hän visa till att det som utskottet nyss anfört om handläggningstider även gäller till ståndsprocesser. Därutöver noterar utskottet att Produktivitets kom mis sionen i sitt delbetänkande bl.a. lämnat förslag som syftar till att förbättra vissa typer av tillståndsprocesser genom att göra dem snabbare och att dessa förslag för närvarande bereds inom Reger ings kansliet. Utskottet konstaterar även att när det t.ex. gäller miljö pröv ningar lämnade Miljötillståndsutredningen i janu ari 2025 sitt betänkande En ny samordnad miljöbedömnings- och tillstånds prövnings process till reger ingen. I utred ningen finns förslag om att förenkla och förkorta tillståndspröv ningen enligt miljöbalken. Bland annat föreslås att det ska inrättas en ny prövnings myndig het för hela miljöprövningsprocessen. Utredningens förslag bereds för när varande inom Regeringskansliet.

Utskottet ser därför inget skäl att tillstyrka några av motions yrkandena, som därmed avstyrks.

Kontakter mellan företag och myndigheter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om kontakter mellan företag och myndigheter. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående arbete.

Jämför reservation 6 (S, V), 7 (C) och 8 (MP).

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör underlätta för småföretagare i kontakten med myndigheter.

Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) anger i kommittémotion 2024/25:2467 yrkande 4 att regeringen bör uppmanas att införa regulatoriska sandlådor på myndigheter. Vidare efterfrågas i yrkande 7 ett tillkännagivande om att myn dig heter som skriver instruktioner ska vara skyldiga att göra det så enkelt och begrip ligt som möjligt. Motionärerna framför i yrkande 13 att regeringen ska upp manas att inrätta en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myn digheter att vidta åtgärder som minskar uppgifts lämnande. Därtill begärs i yrkande 14 att regeringen ska skapa ”En väg in” i syfte att göra Sverige mer attraktivt för investeringar.

I kommittémotion 2024/25:3056 av Elin Söderberg m.fl. (MP) efterfrågas ett tillkännagivande om att möjliggöra och stimulera regulatoriska sandlådor för grön omställning.

Ann-Sofie Lifvenhage (M) anför i motion 2024/25:2757 att regeringen bör upp manas att införa ett gemensamt system för olika myndigheters inhämt ning av uppgifter från företag som förenklar så att företag bara behöver lämna en uppgift en gång.

I motion 2024/25:2806 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 anges att reger ingen bör överväga att ta fram en tydlig strategi med åtgärder för hur man ska göra myndigheter och statliga verk mer företagsvänliga.

I motion 2024/25:2878 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 framhålls att reger ingen bör överväga att se över uppdragen och regleringsbreven till rele vanta myndigheter och verk så att de också ska ha ett tydligt uppdrag att hjälpa före tagen att göra rätt. I yrkande 2 efterfrågas ett tillkännagivande om att reger ingen bör överväga att relevanta myndigheter och verk bör ha ett uppdrag att redo visa hur de har jobbat för att ge råd och hjälp till företagen för att under lätta för dessa att göra rätt.

Vidare anser Sten Bergheden (M) i motion 2024/25:2909 yrkande 1 att reger ingen bör överväga att se över regelverket så att en myndighet inte ska kunna begära in samma uppgifter som redan finns hos en annan myndighet. I yrk ande 2 framför motionären att regeringen bör överväga att se över regel verket så att myndigheter i större utsträckning får ansvar för att samordna sin upp giftsinsamling.

Därtill föreslår Sten Bergheden (M) i motion 2024/25:2917 att regeringen bör överväga att myndigheterna ska ha ett tydligt uppdrag att samordna sina kon trol ler av företagen och verksamheten.

Bakgrund och pågående arbete

Myndighetsuppdrag om förenkling för företag

Regeringen gav i november 2024 Tillväxtverket i uppdrag att erbjuda stöd till myndigheter i deras förenklingsarbete samt att bidra till myndigheternas ökade kunskap om förenklingsarbete (KN2024/02225). Stödet ska erbjudas till de myn dig heter som av regeringen har fått ett uppdrag eller återrapporteringskrav om förenkling för företag i sina regleringsbrev. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 31 december 2025.

Bakgrunden till Tillväxtverkets uppdrag är att regeringen i reglerings breven för 2024 till länsstyrelserna och ytterligare 26 myndigheter gav ett upp drag om förenkling för företag. Bland de berörda myndigheterna återfinns bl.a. Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Naturvårdsverket, Patent- och regi strer ings verket, Skatteverket och Upphandlingsmyndigheten. Därtill gav reger ingen i regleringsbreven för 2024 sju myndigheter som sedan tidigare har i uppdrag att arbeta med förenkling av regelverk och processer ett åter rapport eringskrav som innebär att de ska redovisa sitt arbete på området. Bland de myn dig heter som fick ett återrapporteringskrav i sitt regleringsbrev finns Boverket, Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Trafikverket.

Uppdrag om en kontaktpunkt för en regulatorisk sandlåda

I enlighet med regeringens uppdrag (KN2024/01799) överlämnade Vinnova den 21 februari 2025 till regeringen rapporten Genom för ande och struktur er ing av en kontaktpunkt för regulatoriska sandlådor för netto noll teknik – för slag för implementeringsfasen (2024-03522). Av rapporten framgår att regu latoriska sandlådor ska främja innovation inom nettonoll teknik, med fokus på tester i en kontrollerad och verklig miljö. De ska också främja regula tor iskt lär ande och särskilt beakta behoven hos små och medel stora företag. Vin nova ser stor potential i att undanröja regelhinder och öka möjligheterna för inno va tiva före tag och kluster att testa och verifiera ny teknik. I rapporten föreslår Vinnova att kontaktpunkten ska fungera som ”En väg in” för företag. Behöriga myn dig heter ska bedöma och fatta beslut om ansökningarna samt ta fram en plan för och över vaka den testverksamhet som ansökan avser. Vinnova anger att de myn digheter som initialt bör vara aktuella som behöriga myndigheter är bl.a. Energi myndigheten, de sex länsstyrelser som regeringen har utsett till kon takt punkter för att underlätta tillståndsprocesser, Naturvårdsverket, Sver iges geo logiska undersökning och kommunerna.

Förenkling genom digitalisering

Förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag trädde i kraft den 1 oktober 2018 och syftar till att förenkla för företag att starta, driva och avveckla sin verksamhet genom att underlätta deras kontakter med och uppgiftslämnande till myndigheter. De 67 myndigheter som omfattas av förordningen ska så långt det är möjligt använda sådana uppgifter om före tag som finns tillgängliga inom statsförvaltningen så att företag inte behöver lämna samma uppgifter flera gånger. Vidare ska myndigheterna när det är lämp ligt samordna sitt inhämtande av uppgifter från företag med andra myn digheter så att företagen endast behöver lämna uppgifter vid ett begränsat antal tillfällen.

Verksamt.se

Verksamt.se innehåller information från ca 60 myndigheter, däribland Bolags verket, Försäkringskassan, Skatteverket, Tillväxtverket och Arbetsförmed lingen. På webbplatsen finns ett tjugotal e-tjänster som ska underlätta för före tag are att uträtta sina myndighetsärenden. Webbplatsen innehåller också guider inom olika områden som visar vilka statliga och kommunala tillstånd som behövs för att starta olika verksamheter. Verksamt.se drivs gemensamt av Bolags verket, Skatteverket och Tillväxtverket.

Tillkännagivande om ökad digital samverkan mellan myndigheter

Riksdagen tillkännagav våren 2020 på förslag av utskottet att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala sam verkan mellan myndigheter (bet. 2019/20:NU16, rskr. 2019/20:287). Före trädare för Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet om ett tillkänna givande.

Regeringen anger i skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024, som överlämnades till riksdagen den 18 mars 2025, följande med anledning av det aktuella tillkännagivandet (skr. 2024/25:75). Myndigheterna samarbetar om förenkling för företag bl.a. inom ramen för myn dighetssamarbetet Starta och driva företag, där Verksamt.se är en del. Vid are omfattas ett antal myndigheter av förordningen om digitalt inhämtande av upp gifter från företag. Därtill gav regeringen i oktober 2021 Statskontoret i upp drag att utveckla en metod för uppföljning av det förenklingspolitiska målet om digitalisering. Statskontoret slutredovisade uppdraget i maj 2022. Reger ingen gav sedan i augusti 2022 Statskontoret i uppdrag att följa upp hur långt de berörda myndigheterna kommit i tillämpningen av förordningen om digitalt inhämt ande av uppgifter från företagen. Statskontoret slutredovisade uppdra get i april 2023. Regeringen analyserar rapportens förslag och har gett ett upp drag till Bolagsverket i regleringsbrevet för 2024. Bolagsverket ska dels öka sina insatser för att sprida kunskap om myndighetens sammansatta bas tjänst i syfte att öka anslutningsgraden till tjänsten, dels identifiera och föreslå vilka ytterligare myndigheter som bör ansluta sig till tjänsten i syfte att under lätta företagens uppgiftslämnande och därmed förenkla för företag. Bolags verket ansvarar för den sammansatta bastjänsten. Tjänsten tillhanda hålls av Bolags verket, Skatteverket och Statistiska centralbyrån (SCB) och inne bär att vissa före tagsuppgifter kan återanvändas av fler myndigheter och kom muner.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden liknande flera av de nu aktuella om exempelvis företagens uppgiftslämnande och myndigheters främjandeuppdrag behandlades av utskottet senast våren 2024 (bet. 2023/24:NU10). De avstyrktes med hänvis ning bl.a. till pågående arbete.

Utskottets ställningstagande

I ett antal motioner lämnas förslag till åtgärder för att förbättra kontakterna mellan myndigheter och företag. Det handlar t.ex. om att minska företagens upp giftslämnande, om att ta fram en strategi för att myndigheter ska blir mer före tagsvänliga och om att underlätta småföretagares kontakter med myn digheter. När det gäller de här aktuella motionsyrkandena vill utskottet påminna om att regeringen i reglerings breven för 2024 gav länsstyr elserna och ytter ligare 26 myndigheter ett uppdrag om förenkling för företag. Därutöver gav regeringen i regleringsbreven för 2024 sju myndigheter som sedan tidigare har i uppdrag att arbeta med förenkling för företag ett åter rapporteringskrav som innebär att de ska redovisa sitt arbete på området. De uppdrag regeringen gett syftar till att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader samt förbättra bemötande och service gentemot näringslivet där så är relevant. Till växtverket har även sedan hösten 2024 i uppdrag att erbjuda stöd och ökad kun skap till dessa myndigheter i deras förenklingsarbete. Utskottet vill även påminna om det arbete som pågår på 67 myndigheter med anledning av för ordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företag som redan nämnts ovan. I förordningen anges att dessa myndigheter så långt det är möjligt ska använda sådana uppgifter om företag som finns tillgängliga inom stats förvaltningen så att företag inte behöver lämna samma uppgifter flera gånger. Vidare ska myndigheterna när det är lämpligt samordna sitt inhämt ande av upp gifter från företag med andra myndigheter så att företagen endast behöver lämna uppgifter vid ett begränsat antal tillfällen. Därtill vill utskottet påminna om det arbete som sker inom ramen för Verksamt.se, där information från ca 60 myndigheter är samlad som ska underlätta för före tagare att uträtta sina myn dighetsärenden.

Därutöver noterar utskottet vad regeringen anger i skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 med anled ning av att riksdagen våren 2020 tillkännagav att regeringen bör vidta ytter ligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter (skr. 2024/25:75). Utskottet kommer att få skäl att återkomma till frågan i sam band med riksdagens hantering av skrivelsen senare i vår.

I två motioner efterfrågas även tillkännagivanden om att införa regula tor iska sandlådor, dvs. regulatorisk försöksverksamhet. Utskottet instämmer med motionärerna i att införandet av regulatorisk försöksverk samhet kan vara en viktig pusselbit inom innovativa och samhällsviktiga tekniker, såsom tek niker som är viktiga för den gröna omställningen. Utskottet välkomnar därför att Vinnova, i enlighet med myndighetens regeringsuppdrag från november 2024, presenterade rapporten Genomförande och strukturering av en kontakt punkt för regulatoriska sandlådor för nettonollteknik i februari 2025. I rap porten pre sen teras förslag på hur en sådan kontaktpunkt ska upprättas i Sverige. Utskottet konstaterar även att behovet av att utveckla arbetet med regu latoriska sand lådor i Sverige lyfts i Produktivitetskommissionens delbe tänk ande, vars förslag för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Reservationer

1.

Allmänt om regelförenkling för företag, punkt 1 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Josef Fransson (SD), Eric Palmqvist (SD) och Johnny Svedin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7 och

avslår motionerna

2024/25:51 av Martina Johansson (C) yrkande 2,

2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9,

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 8–10 och 15,

2024/25:2860 av Sten Bergheden (M),

2024/25:2874 av Sten Bergheden (M),

2024/25:2905 av Sten Bergheden (M),

2024/25:2944 av Sten Bergheden (M),

2024/25:2945 av Sten Bergheden (M) och

2024/25:2976 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1.

Ställningstagande

Vår utgångspunkt är att stödja de flesta initiativ som vi tror kommer att för enkla regelprocessen och motverka det redan befintliga regelkrångel som före tagare möter. Därför såg vi positivt på tillsättandet av utredningen Enklare regel verk för mikroföretag och en modernisering av bok föringslagen. Vi anser att utredningens betänkande Förenklingar för mikro företag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) utgör ett mani fest över processfrågor och för enklingsförslag som om de genomförs skulle gynna det svenska närings livet. Ett flertal av förslagen i utredningen om enklare regelverk är sedan länge poli tik för det parti vi företräder. Vi kan konstatera att regeringen enligt vad som redogjorts för tidigare i detta betänkande har lämnat ett antal proposi tioner till riksdagen med anledning av utredningen och att vissa andra förslag från utredningen har omhändertagits på andra sätt. Vi menar dock att det fort farande finns flera bra förslag i utredningen som ännu inte blivit verklighet och önskar därför att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med utred ningsförslagen om en förbättrad regelprocess och enklare regelverk.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

2.

Allmänt om regelförenkling för företag, punkt 1 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 8–10 och 15 samt

avslår motionerna

2024/25:51 av Martina Johansson (C) yrkande 2,

2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7,

2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9,

2024/25:2860 av Sten Bergheden (M),

2024/25:2874 av Sten Bergheden (M),

2024/25:2905 av Sten Bergheden (M),

2024/25:2944 av Sten Bergheden (M),

2024/25:2945 av Sten Bergheden (M) och

2024/25:2976 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag anser att det behövs ett flertal insatser för att minska företagens regelbörda och skapa bättre villkor för tillväxt. Regelförenklingsarbetet kommer att kräva tid och resurser, men i slutändan kommer det att leda till sänkta kostnader, fler jobb och en starkare ekonomisk tillväxt. Jag menar därför att regeringen bör inleda arbetet med att sortera ut gamla lagar och regler som inte längre behövs eller som kostar mer än de bidrar. Detta arbete bör ske genom att departement och myndigheter i en kontinuerlig dialog med företagar organisationer syste mat iskt går igenom de regler de ansvarar för – allt för att säkerställa att de som upp levs som svårast och krångligast hanteras först. Vidare är det min mening att regeringen bör anpassa regler för små företag.

Därtill kan jag konstatera att en stor del av alla regler som drabbar företagen härrör från EU, och därför är det nödvändigt att lägga tid på att förstå hur gen om förandet av EU-regler kommer att påverka de svenska företagen. Myn dig heter har här ett stort ansvar för att dessa regler genomförs utan onödigt regel krångel. Jag anser att nya EU-regler generellt ska genomföras på en minimi nivå om det inte finns särskilda skäl för annat. Om EU-regler genomförs på annat än miniminivå ska detta tydligt motiveras. Det är på samma sätt viktigt att Sverige lägger vikt vid att genomförandet av EU-regler inte väsentligt skiljer sig från det i andra länder, i synnerhet i jämförelse med Sveriges vikti gaste handelspartner.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

3.

Regelrådet och konsekvensutredningar, punkt 2 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Josef Fransson (SD), Eric Palmqvist (SD) och Johnny Svedin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1, 2 och 4 samt

avslår motionerna

2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3 och

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 12.

Ställningstagande

Regelrådet inrättades av regeringen 2008 för att verka för regelförenklingar för företag. Sedan januari 2015 är Regelrådet en organisation inom Tillväxt verket. Regelrådets kompetens och mandat behöver stärkas och det är positivt att regeringen satsat medel på Regelrådet under innevarande val period. Vi menar dock att rådet bör vara ett oberoende organ med placering under Stats rådsberedningen. Detta skulle ge rådet en större tyngd och inflyt ande med möj lighet att påverka så tidigt som möjligt i processen när nya regler tas fram. Reger ingen bör därför uppmanas att förstärka och flytta Regelrådet från Till växtverket till Statsrådsberedningen.

Vidare anser vi att Regelrådet bör stärkas genom att inrätta en s.k. stopp funktion för regler med bristfälliga konsekvensutredningar. En sådan funktion skulle innebära att en regel inte får införas förrän konsekvenserna av ett regel förslag har utretts på ett godtagbart sätt. Detta skulle innebära att förslaget går vidare i processen först när Regelrådet anser att konsekvensutredningen upp fyller kraven i konsekvens utred ningsförordningen. Regelrådet ska dock endast kunna stoppa införandet av en ny regel under en viss tid. På så vis sätts det press på politiken och förvaltningsmyndigheterna att återkomma med ett bättre under lag, samti digt som det öppnar för debatt och diskussion.

När nya regler tas fram måste de stå i proportion till de mål och problem som reglerna är tänkta att lösa, vilket inte alltid är fallet. I förordningen om konse kvensutredningar regleras hur bl.a. förvaltningsmyndigheter ska arbeta med konsekvensutredningar när nya föreskrifter införs. Vi anser att det är av stor vikt att såväl regeringen och statliga utredningar som förvaltnings myndig heter konsekvent följer förordningen, samt att proportionalitets prin cipen i högre utsträckning blir gällande vid val av vilken åtgärd som ska vidtas.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

4.

Regelrådet och konsekvensutredningar, punkt 2 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 12 och

avslår motion

2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1–4.

Ställningstagande

Trots att Regelrådet har funnits i över 15 år har regeringen ännu inte gett rådet de muskler som det behöver. Regelrådets uppgift är att kontrollera att all regler ing är genomtänkt från ett företagsperspektiv. I dag kommer Regelrådet in för sent i regelgivningsprocessen och har ingen möjlighet att granska, yttra sig och vid behov begära in kompletteringar när konsekvensutredningarna är brist fälliga. Regeringen har uppdaterat vad som ska finnas med i konsekvens ut red ningarna, men samtidigt har regeringen inte sett till att Regelrådets bedöm ningar av konsekvens utred ningarna kommer in tidigare i lagstiftnings pro cessen. Att Regelrådet därmed är en remissinstans som alla andra är ineffektivt i och med att en tidig bedömning från Regelrådet gör att ett lag för slag kan förbättras innan det skickas ut till alla andra remissinstanser. Den nya för ordningen om konsekvensutredningar är vidare tyvärr begränsad till myn dig heter och kommittéer, vilket riskerar att leda till att konsekvenserna av reg ler med stor påverkan på näringslivet inte utreds tillräckligt. Därför anser jag att regeringen bör förstärka Regelrådet så att det får mandat att komma in tidi gare i lagstiftningsprocessen.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

5.

Handläggningstider och tillståndsprocesser, punkt 3 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Josef Fransson (SD), Eric Palmqvist (SD) och Johnny Svedin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5 och

avslår motionerna

2024/25:51 av Martina Johansson (C) yrkandena 1, 3 och 4,

2024/25:2861 av Sten Bergheden (M) och

2024/25:2914 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

När lagar och regler ska omsättas i praktiken krävs handläggning av berörda myndigheter. Den processen kan dra ut på tiden och begränsa företagens möjligheter att bedriva sin verksamhet. Tillväxtverket presenterade i april 2021 sin slutrapport Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på cen trala myndigheter. Av rapporten framgår att utvecklingen när det gäller hand lägg ningstider och kundnöjdhet inte gått den väg som regeringen önskat. Det beror enligt oss sannolikt på för dålig styrning och ett felaktigt uppdrag. Till växt verket menar också att arbetet måste fortsätta och förbättras. Därför menar vi att regeringen bör ge myndigheterna i uppdrag att identi fiera de hand lägg nings tider som är mest kostsamma för företagen och för samhället. Där efter bör regeringen sätta upp mål och ta fram strategier för myndigheterna som ger kapade köer och rimliga handläggningstider för före tagen.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

6.

Kontakter mellan företag och myndigheter, punkt 4 (S, V)

av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Birger Lahti (V) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 13 och

avslår motionerna

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4, 7, 13 och 14,

2024/25:2757 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2806 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

2024/25:2878 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2909 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2917 av Sten Bergheden (M) och

2024/25:3056 av Elin Söderberg m.fl. (MP).

Ställningstagande

Vi vill förenkla för mindre företag så att de kan verka och växa med fler jobb som resultat. Det ska vara hög kvalitet på regelgivning och regeltillämpning, god service och ett bra bemötande från statliga och kommunala myndigheter samt rimliga handläggningstider. Regler ska vara proportionella och ända måls enliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Regelförenklingsarbetet behöver därför tas vidare utifrån de mål som den tidigare regeringen beslutade om 2021. Vi menar att service, bemöt ande och korta handläggningstider är av stor betydelse för ett konkur rens kraftigt före tagsklimat och att digitaliseringens möjligheter bättre behöver tas till vara för att förbättra servicen i den statliga förvaltningen. Regeringen bör således under lätta för småföretagare i kontakten med myn dig heter.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

7.

Kontakter mellan företag och myndigheter, punkt 4 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4, 7, 13 och 14,

bifaller delvis motion

2024/25:3056 av Elin Söderberg m.fl. (MP) och

avslår motionerna

2024/25:2757 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2806 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

2024/25:2878 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2909 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2917 av Sten Bergheden (M) och

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 13.

Ställningstagande

Företagens uppgiftslämnande är omfattande. För att detta inte ska leda till onödigt krångel menar jag att allt uppgiftslämnande behöver samlas under en myndighet. Det krävs stora insatser från Regeringskansliet i fråga om gemen samma och enhetliga åtgärder mot alla myndigheter som samlar in uppgifter från företag. Digitalisering och olika portaler eller tekniska lösningar disku teras frekvent men blir först av värde när information kan delas mellan berörda myndigheter. Det är delningen av information som ger de samhälls eko nomiska vinsterna i sammanhanget, inte på vilket sätt informationen kan skickas in till myndigheterna. För att det ska vara möjligt behöver det finnas en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftslämnandet i olika konkreta fall. Att Sverige inför ett system för uppgiftslämnande för företagen som innebär ”En väg in” för näringslivet till myndigheterna skulle även leda till att Sverige blir mer attraktivt för inve steringar.

Därtill anser jag att regeringen bör ge de myndigheter som skriver instruk tioner i uppdrag att skriva dem så enkelt och begripligt som möjligt.

Den digitala utvecklingen går i snabb takt och nya innovationer är viktiga för att övervinna de stora samhällsutmaningarna, såsom den gröna omställ ningen. Samtidigt förlorar EU i konkurrenskraft gentemot Kina och USA och en majoritet av de nya techbolagen grundas just där. De senaste åren har det fun nits en regleringsiver i EU som påverkar svenska företag och den euro peiska kon kur rens kraften. Jag menar därför att det har blivit aktuellt att införa regu latoriska sandlådor i Sverige. Detta innebär att myndigheter som ansvarar för tillsyn och regelefterlevnad under en begränsad tid och i en kontrollerad miljö kan låta företags nya innovationer verka utanför lagarna för att reglerna inte ska stävja innovation och utveckling.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

8.

Kontakter mellan företag och myndigheter, punkt 4 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3056 av Elin Söderberg m.fl. (MP),

bifaller delvis motion

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 4 och

avslår motionerna

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 7, 13 och 14,

2024/25:2757 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2806 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

2024/25:2878 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2909 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2917 av Sten Bergheden (M) och

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 13.

Ställningstagande

Regulatoriska sandlådor, eller regulatorisk försöksverksamhet, är ett verktyg som kan användas för att ge aktörer möjlighet att testa och pröva exempelvis nya innovativa produkter eller tjänster, som annars hade varit otillåtna för att de strider mot lagar eller andra regelverk som aktörer åtagit sig att följa. Efter som klimatomställningen är en kamp mot klockan kan regulatoriska sandlådor utgöra en bra metod för att snabbt utveckla nya lösningar som bidrar till fossil frihet, cirkulär ekonomi och ett miljömässigt hållbart samhälle. Regel verk är upp byggda för att skydda befolkningen och naturen samt för att skapa stabilitet i ekonomin. Jag menar därför att regulatoriska sandlådor i huvudsak bör begrän sas till verksamheter med stor samhällsnytta såsom den gröna omställ ningen.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

2024/25:51 av Martina Johansson (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter bör ges i uppdrag att gå igenom samtliga tillstånd som krävs för företag och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att utse en samordnare som tillsammans med företag granskar lagstiftningens krav med syftet att förenkla och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om det går att ha olika krav på tillstånd för företagen beroende på storlek och hur länge de bedrivit verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa krav på myndigheter att även bistå med råd och stöd till företag i samband med ansökningar och tillsyn och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka och flytta Regelrådet från Tillväxtverket till Statsrådsberedningen och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stoppfunktion för regler med bristfällig konsekvensutredning och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att proportionalitetsprincipen tydligare ska vara vägledande vid konsekvensanalyser och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens myndigheter ska identifiera samt upprätta mål och strategier för de mest kostsamma handläggningstiderna för företag och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt återkomma till riksdagen med förslagen rörande en förbättrad regelprocess och enklare regelverk från SOU 2021:60 och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenkling och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av regulatoriska sandlådor på myndigheter och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter som skriver instruktioner tydligare ska åläggas att göra det så enkelt och begripligt som möjligt och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sortera ut gamla lagar och regler och tillkännager detta för regeringen och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att departement och myndigheter systematiskt bör gå igenom sina regler i kontinuerlig dialog med företagarorganisationer och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nya EU-regler ska implementeras på miniminivå om inte särskilda skäl för annat föreligger och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka Regelrådet så att det ges mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftslämnande och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ”en väg in” i syfte att göra Sverige mer attraktivt för investeringar och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa regler för små företag och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2757 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett gemensamt system för olika myndigheters inhämtning av uppgifter från företag som förenklar så att företag bara behöver lämna en uppgift en gång, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2024/25:2806 av Sten Bergheden (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ta fram en tydlig strategi och åtgärder för hur man ska göra myndigheter och statliga verk mer företagsvänliga och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2860 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att göra det enklare att driva företag och genomföra genomgripande regelförenklingar och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2861 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av servicegarantier för företagen i syfte att få snabbare, högre kvalitet och mer förutsägbar myndighetsservice och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2874 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att underlätta för nystartade företag och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2878 av Sten Bergheden (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över uppdragen och regleringsbreven till relevanta myndigheter och verk så att de också ska ha ett tydligt uppdrag att hjälpa företagen att göra rätt och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att relevanta myndigheter och verk bör ha ett uppdrag att redovisa hur de har jobbat för att ge råd och hjälp till företagen för att underlätta för dessa att göra rätt och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2905 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att se över regelverket för UF-företag så att inte redovisningen är svårare för tjänsteföretag än för tillverknings- och handelsföretag och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2909 av Sten Bergheden (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över regelverket så att en myndighet inte ska kunna begära in samma uppgifter som redan finns hos en annan myndighet och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över regelverket så att myndigheter i större utsträckning har ett ansvar för att samordna sina uppgiftsinsamlingar och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2914 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att om möjligt göra tillståndsprocesserna mer likartade och mer förutsägbara för att inte riskera olika utfall i olika kommuner i landet och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2917 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att myndigheterna ska ha ett tydligt uppdrag att samordna sina kontroller av företagen och verksamheten och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2944 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att Regeringskansliet bör stärka ägarskapet för regelförbättringsarbetet så att samordningen i arbetet mellan departementen blir bättre och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2945 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att fastställa tydliga regelförenklingsmål som är mätbara och innebär minskade kostnader och minskat regelkrångel för företagen och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2976 av Markus Wiechel (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av en småföretagarombudsman och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:3056 av Elin Söderberg m.fl. (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra och stimulera regulatoriska sandlådor för grön omställning och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för småföretagare i kontakten med myndigheter och tillkännager detta för regeringen.