Bet. 2024/25:NU18

Näringsutskottet s betänkande

2024/25 : NU18

Mineralpolitik

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om mineralpolitiska frågor. Motionsyrkandena handlar bl.a. om allmänna frågor om gruv- och mi ne ralnäring, tillståndsprocesser, kritiska metaller och mineral samt ut vin ning av kol, olja, naturgas och uran.

I betänkandet finns 21 reservationer (S, SD, V, C, MP).

Behandlade förslag

Cirka 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Allmänt om gruv- och mineralnäringen

Utskottets ställningstagande

Mineral och miljö

Utskottets ställningstagande

Kritiska metaller och mineral

Utskottets ställningstagande

Tillstånd och tillståndsprocesser

Utskottets ställningstagande

Mineralersättning, avgifter och vissa frågor om återföring

Utskottets ställningstagande

Utvinning av uran, olja, kol och gas

Utskottets ställningstagande

Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Allmänt om gruv- och mineralnäringen, punkt 1 (S)

2. Allmänt om gruv- och mineralnäringen, punkt 1 (SD)

3. Allmänt om gruv- och mineralnäringen, punkt 1 (V)

4. Allmänt om gruv- och mineralnäringen, punkt 1 (MP)

5. Mineral och miljö, punkt 2 (SD)

6. Mineral och miljö, punkt 2 (V, MP)

7. Kritiska metaller och mineral, punkt 3 (S)

8. Kritiska metaller och mineral, punkt 3 (V)

9. Kritiska metaller och mineral, punkt 3 (C)

10. Tillstånd och tillståndsprocesser, punkt 4 (S)

11. Tillstånd och tillståndsprocesser, punkt 4 (SD)

12. Tillstånd och tillståndsprocesser, punkt 4 (MP)

13. Mineralersättning, avgifter och vissa frågor om återföring, punkt 5 (SD)

14. Mineralersättning, avgifter och vissa frågor om återföring, punkt 5 (V)

15. Mineralersättning, avgifter och vissa frågor om återföring, punkt 5 (C)

16. Mineralersättning, avgifter och vissa frågor om återföring, punkt 5 (MP)

17. Utvinning av uran, olja, kol och gas, punkt 6 (SD)

18. Utvinning av uran, olja, kol och gas, punkt 6 (C)

19. Utvinning av uran, olja, kol och gas, punkt 6 (MP)

20. Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning, punkt 7 (SD)

21. Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning, punkt 7 (MP)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Allmänt om gruv- och mineralnäringen

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 21 och 24,

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4–6,

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1, 2 och 18 samt

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 18 och 20.

Reservation 1 (S)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (V)

Reservation 4 (MP)

2.

Mineral och miljö

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 8, 12 och 13,

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 16 och

2024/25:1743 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 5.

Reservation 5 (SD)

Reservation 6 (V, MP)

3.

Kritiska metaller och mineral

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 20,

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8,

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 29 och

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 17 och 19.

Reservation 7 (S)

Reservation 8 (V)

Reservation 9 (C)

4.

Tillstånd och tillståndsprocesser

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 11,

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9 och

2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 23.

Reservation 10 (S)

Reservation 11 (SD)

Reservation 12 (MP)

5.

Mineralersättning, avgifter och vissa frågor om återföring

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 22 och 23,

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 12 och 13,

2024/25:1754 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 5,

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 28 och

2024/25:2906 av Sten Bergheden (M).

Reservation 13 (SD)

Reservation 14 (V)

Reservation 15 (C)

Reservation 16 (MP)

6.

Utvinning av uran, olja, kol och gas

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:811 av Linus Lakso m.fl. (MP),

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 9 och 10,

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 19 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 114.

Reservation 17 (SD)

Reservation 18 (C)

Reservation 19 (MP)

7.

Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:999 av Rickard Nordin (C),

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 3,

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 7,

2024/25:1612 av Ulrika Heie (C) yrkandena 1 och 2 samt

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 196.

Reservation 20 (SD)

Reservation 21 (MP)

Stockholm den 20 mars 2025

På näringsutskottets vägnar

Tobias Andersson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tobias Andersson (SD), Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Mats Green (M), Josef Fransson (SD), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Eric Palmqvist (SD), Isak From (S), Kjell Jansson (M), Birger Lahti (V), Johnny Svedin (SD), Katarina Luhr (MP), Louise Eklund (L), Aida Birinxhiku (S), Lili André (KD) och Anna af Sillén (M).

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet 43 motionsyrkanden från allmänna mo tionstiden 2024/25. I bilagan finns en förteckning över de behandlade för sla gen.

Utskottets överväganden

Allmänt om gruv- och mineralnäringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som på ett mer övergripande plan gäller gruv- och mineralnäringen. Utskottet hänvisar bl.a. till reger ingens pågående arbete med att ta fram en mineralstrategi.

Jämför reservation 1 (S), 2 (SD), 3 (V) och 4 (MP).

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 20 föreslås ett tillkännagivande om en revidering av mineralstrategin. Motio nä rer na anser att det är av stor betydelse att regeringen på ett samlat sätt beskriver sin strategi för att ta vara på de goda svenska förutsättningarna och värnar svenska na tionella intressen i mineralpolitiken. Strategin bör även in klu dera pros pek te ring och strategiska råmaterial. I yr kan de 18 föreslås ett till känna givande om att villkoren för utvinning, förädling och åter vinning av andra rå material än de som klassificeras som kritiska eller stra tegiska behöver stär kas.

I kommittémotion 2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkan de 1 föreslås ett tillkännagivande om att det bör utarbetas en ny mine ral stra tegi. Enligt motionärerna är det mot bakgrund av detta därför väl kom met att reger ingen har inlett ett arbete med att utarbeta en ny mineral strategi. Ett till känna gi vande om att regeringen i en sådan strategi sär skilt bör beakta målen i Euro pean Critical Raw Materials Act föreslås i yrkan de 2. De två för sla gen motive ras med att en ny strategi kan ge förbätt rade och långsiktiga villkor för nyeta bler ing av gruvor, vilket motionärerna anser är nödvändigt mot bak grund av sam hällsomvandlingen. I yrkande 18 anför motionärerna att de vill se en ro bust och funktionell lagstiftning för gruvnäringen. De efterlyser en genom lys ning av den befintliga lagstiftningen så att den fyller sitt syfte även under större na tionella och internationella kriser såsom pandemin, när bl.a. den risk kapital beroende prospekteringsbranschen drab bades hårt.

I kommittémotion 2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 21 fram förs att rätten att bryta malm i en fyndighet – s.k. bearbetningskoncession –endast ska beviljas om ekonomisk lönsamhet är möjlig att uppnå när hela mil jökostnaden, inklusive kostnader för efterbehandling, har inkluderats. Detta bör även gälla vid en utökad brytning i en gammal fyndighet. Redan projek tering och provborrning kan medföra negativa effekter på na tur värden och ren skötsel, anförs det vidare i motionen. Motionärerna begär i yrkande 24 ett till kännagivande om att Bergs staten inte utan synnerliga skäl ska kunna bevilja under sökningstillstånd för eventuell brytning i kärn områ den för renskötsel. Mo tio närerna efterfrågar i samma yrkande även att fastighetsägare och inne havare av särskild rätt som berörs av ansökan om undersökningstillstånd, t.ex. berörda samebyar, alltid bör ges rätt att yttra sig över ansökan.

Elin Söderberg m.fl. (MP) konstaterar i kommittémotion 2024/25:1329 att gruvnäring alltid har en betydande miljöpåverkan. Det är därför minst lika vik tigt att genom att främja innovation av nya material och cirkulära affärs model ler minska det totala behovet av ny gruvbrytning. Motio nä rerna föreslår i yr kan de 1 ett tillkännagivande om en ny strategi för en håll bar mineral- och metall försörjning med fokus på cirkularitet, utveckling av alternativa material, världens mest hållbara gruvnäring nationellt och håll bara värdekedjor globalt. I yrkande 4 efterfrågar mo tio närerna ett tillkännagivande om att Sverige ska ha världens bästa gruv näring ur ett socialt och eko logiskt perspektiv. Mo tio nä rerna anser också att Sverige ska verka för mänskliga rättigheter, minskad klimatpåverkan och stärkt miljö oavsett om en gruva finns i Sverige eller i ett annat land. EU:s regelverk ska stimulera gruv näringen och dess värdekedjor att konkurrera ut ifrån bästa möj li ga prestanda när det gäller miljö, klimat och mänsk liga rättigheter. I yrkan de 5 efterfrågas ett tillkänna givande med den in rikt ningen. I yrkande 6 begär motionärerna ett till kän na givande om att ta fram en hand lingsplan för utvinning av mineral och me taller i Sverige, i syfte att möta behoven i den gröna omställningen sam tidigt som lokal sam hällets roll stärks med målsättningen att Sverige ska ha världens bästa gruv näring ur eko logisk och social hållbarhetssynpunkt.

Bakgrund och pågående arbete

Minerallagen

I Sverige finns det en mängd mineraliseringar med värdefulla ämnen. Ur ett mineralpolitiskt perspektiv kan den svenska berggrunden sägas bestå av två typer av mineral: markägarmineral och koncessionsmineral. Markägarmineral utgör mer än 99 procent av berggrunden. Som beteckningen indikerar tillhör dessa mineral markägaren. De flesta markägarmineral är relativt lätta att finna, och vid utvinning upplåts marken av markägaren genom avtal. Exempel på mark ägarmineral är kalksten och kvarts. Själva utvinningen av mark ägar mine ral regleras genom miljöbalken. Minerallagen (1991:45) inne hål ler be stäm mel ser om koncessionsmineral, dvs. sådana mineral som har bedömts vara in dustriellt intressanta, som förekommer i Sverige i sådan omfattning att ut vin ningen är meningsfull och som kräver systematisk undersökning för att kunna påvisas. Före den 1 juli 2022 omfattades stenkol, olja och gasformiga kolväten av minerallagen och därmed även av de särskilda bestämmelser som gäller för kon cessions mineral.

Bestämmelserna om koncessionsmineral utgår från ett gemensamt na tio nellt intresse av gruvhantering och mineralindustri. Minerallagen ska re gle ra tillståndsgivningen så att en från allmän synpunkt ändamålsenlig un der sök ning och utvinning kan genomföras. Samtidigt ska konkurrerande mark an vänd ning och andra motstående intressen prövas. Enligt minerallagen krävs till stånd dels för ensamrätt till eftersökningar (prospektering), dels för bear bet ning (det som i vardagslag brukar kallas brytning eller utvinning). I mine rallagen regleras bl.a. vilka som kan få tillstånd och hur undersök nings arbete och bearbetning får bedrivas. Bland annat ställs krav på att det ska upprättas en arbetsplan för hur prospekteringen ska bedrivas.

Prövning av gruvverksamhet

När det gäller prövning av gruvverksamhet gäller miljöbalken och mineral lagen parallellt. Vanligen söks först bearbetningskoncession enligt mineral la gen och därefter tillstånd enligt miljöbalken. Det finns dock inte något hinder mot att först ansöka om miljötillstånd, och det har gjorts i vissa fall. Minst föl jande prövningar behövs:

– undersökningstillstånd och arbetsplan enligt minerallagen

– bearbetnings koncession enligt minerallagen

– tillstånd enligt miljöbalken

– markanvisning enligt minerallagen

– bygg- och marklov enligt plan- och bygglagen.

Enligt 2 kap. 2–7 §§ minerallagen gäller ett undersökningstillstånd i tre år från dagen för beslutet. Tillståndet kan dock förlängas på ansökan av till stånds ha varen med sammanlagt högst tre år, om ändamålsenlig undersökning har ut förts inom området. Om så har skett ska giltighetstiden förlängas med ytter li gare sammanlagt fyra år efter ansökan av tillståndshavaren, under för ut sätt ning att det finns särskilda skäl för detta. Giltighetstiden kan därefter för längas med ytterligare sammanlagt fem år, om det finns synnerliga skäl såsom att till ståndshavaren visar att betydande arbete har lagts ned inom området och att vidare undersökningar sannolikt kommer att leda till att bearbetnings kon ces sion kan meddelas. Enligt 4 kap. 7 och 8 §§ minerallagen ska en bear bet nings koncession meddelas för 25 år samt utan särskild ansökan för längas med tio år i sänder, om regelbunden bearbetning pågår när giltig hets tiden går ut.

SGU och Bergsstaten

Enligt förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska un der sökning (SGU) har myndigheten bl.a. i uppgift att tillhandahålla geolo gisk information för samhällets behov på kort och lång sikt samt att verka för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart nyttjande av landets mineral re sur ser. Myndigheten ska också främja hållbar tillväxt och företagande inom gruv sek torn. Ansökningar om undersökningstillstånd och bearbetnings kon ces sion en ligt minerallagen prövas av bergmästaren. Bergmästaren utövar även tillsyn en ligt minerallagen. Bergmästaren utses av regeringen och leder Bergs staten. Bergs staten, som grundades redan 1637, är ett särskilt besluts organ som or ga ni satoriskt tillhör SGU men som har en oberoende ställning i fråga om sin myn dighetsutövning. Som tidigare har redovisats krävs det – ut över tillstånd som utfärdas av bergmäs taren – som regel tillstånd enligt flera andra lagar innan en gruva kan bli verklighet, främst miljöbalken.

Några fakta om den svenska gruvnäringen

Under 2023 uppgick den svenska gruvbranschens sammanlagda omsättning till ca 65 mil jarder kronor (exklusive smältverk) och vid utgången av det året var ca 10 600 personer anställda i gruvnäringen (inklusive underentre pre nö rer).

Vid årsskiftet 2024/25 fanns 13 gruvor med koncession och brytning i Sve rige. Samtliga är metallgruvor. Under 2024 har fem nya ansökningar om bear bet ningskoncession inkommit och vid utgången av 2024 var totalt tio ärenden om bearbetningskoncession under handläggning hos Bergsstaten.

Antalet ansökningar om undersökningstillstånd minskade något under 2024 jäm fört med 2023 då det hade ökat kraftigt. Under 2024 inkom 159 ansök ningar. Antalet ansökningar om förlängning av undersökningstillstånd ökade där emot under 2024 jämfört med 2023 och det totala antalet gällande under sök nings tillstånd har därmed fortsatt att öka något sedan föregående år och är nu ca 810. I SGU:s årsredovisning för 2024 tolkas detta delvis som en effekt av EU:s arbete med kritiska råvaror och den resulterande råvaru förord ningen som antas leda till en ökning av investeringar i prospek tering.

I årsredovisningen anges också att på global nivå går det ca 1 000 under sök ningstillstånd på varje öppnad gruva. I Sverige finns äldre siffror på att det går 200 undersöknings tillstånd på varje bearbetningskoncession.

Koppar är det mineral som oftast förekommer i ansökningar, därefter följer guld, silver och zink. Från och med 2016 har intresset varit stort för mine ra liska ämnen förknippade med batteritillverkning och ny teknik, t.ex. vanadin, litium och kobolt.

Nästan tre fjärdedelar av alla beviljade undersökningstillstånd under 2024 är belägna i norra Sverige.

Om gruv- och mineralnäring i budgetpropositionen för 2025

I budgetpropositionen för 2025 anför regeringen att ett ökat och resurseffektivt nyttjande av Sveriges mineraltillgångar är av stor betydelse för Sverige. En säker, trygg och hållbar mineral- och metallförsörjning är avgörande för sam hällets utveckling, beredskap och funktion samt en förutsättning för att lyckas med klimatomställningen (prop. 2024/25:1, utg.omr. 24 Näringsliv).

Regeringen konstaterar att under 2024 har den globala efterfrågan på många metaller och mineral fortsatt att öka, och förväntas öka ytterligare under flera årtionden framöver. Det gäller såväl basmetaller som kritiska metaller och mineral, vilka bl.a. används i laddbara fordon, vindkraftverk och solpa ne ler.

Regeringen framhåller vidare att SGU under 2024 fick 70 miljoner kro nor för att kunna finansiera förstärkta insatser för systematisk kartläggning av malm potentiella områ den samt övriga insatser kopplade till främjande av mi ne ralutvinning i Sverige. Syftet är att i Sverige bidra till en trygg försörjning av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion samt att bidra till omställning till grön energi och teknisk utveckling. Vidare nämner reger ingen att SGU under 2023 föreslog konkreta insatser med syfte att främja nä ringslivs ut vecklingen inom myndighetens sektor och påbörjade rekryteringen av personal för satsningens ge nomförande. Utöver detta redovisar regeringen också att den under våren 2024 lämnade tre nya uppdrag till SGU inom ramen för satsningen:

– uppdrag om kartläggning av malmpotentiella områden (KN2024/00164)

– upp drag om att uppmuntra enskilda privatpersoners sökande efter före koms ter av värdefulla mineral i Sverige (KN2024/00358)

– uppdrag om att utveckla arbetet med att informera om prospek terings in tressanta metaller och mineral samt att förstärka arbetet med övriga nä rings livsfrämjande insatser (KN2024/00946).

Under rubriken Politikens inriktning anger regeringen bl.a. att en trygg och hållbar mineralförsörjning blir allt viktigare i ljuset av det försämrade om världs läget och behovet av klimatomställning. I takt med att Sverige och EU ställer om, digitaliseras och säkrar strategisk produktion ökar efterfrågan på till gång till mineral och metaller. Det kommer att behövas ökad metall- och mineralproduktion från sekundära källor, mer återvinning och att metaller och mineral används mer effektivt. Detta kommer dock inte att täcka hela det fram tida metallbehovet som klimatomställningen innebär. Därför behövs en ökad produktion av råmaterial i Sverige för att säkra framtidens behov och Sve rige har stor geologisk potential för att utvinna de råvaror som är nöd vändiga i produktionen av den teknik som behövs för att ställa om.

Om gruvnäringen i regeringens forsknings- och innovationsproposition

I propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) som regeringen överlämnade till riksdagen i december 2024 föreslås en särskild förstärkning under perioden 2025–2028 på sammanlagt 328 miljoner kronor på forskning och innovation inom gruvområdet (prop. 2024/25:60). Satsningen inkluderar utökade resurser och permanent finansiering av Centrum för avancerad gruvteknik och metal lur gi (Center for Advanced Mining and Metallurgy, CAMM) vid Luleå tek niska universitet. CAMM förstärks också när det gäller forskning på kri tis ka och strategiska metaller och mineral med fokus på utvinningstekniker för både primär och sekundär utvinning samt anrikning. Vidare omfattar sats ningen ett nytt pro gram för grundforskning om hållbar utvin ning av metaller och mineral. Detta ska inkludera hela värdekedjan från prospektering, gruv bryt ning, gruv av fallshantering, gruvutrustning och mine ral processer till me tall fram ställning och återvinning samt social håll barhet.

Propositionen bereds för närvarande i riksdagen och beslut väntas i maj 2025.

En mineralstrategi har aviserats

Våren 2013 antogs en mineralstrategi som reviderades 2015. Denna strategi omfat tade ett flertal åtgärder som har genomförts enligt plan. Våren 2020 kon sta terade utskottet att flera av dessa åtgärder väntas ha effekt under flera års tid (bet. 2019/20:NU11).

I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1, utg.omr. 24 Näringsliv) aviserade regeringen att den har för avsikt att ta fram en ny mineralstrategi för att säkra inhemsk metallproduktion i en förändrad geopolitisk kontext.

I februari 2025 redovisade Klimat- och näringslivsdepartementet att arbetet med att ta fram en mineralstrategi pågår inom Regeringskansliet. I syfte att ge den nya strategin en så bred förankring som möjligt bjöd statsrådet Ebba Busch i början av 2025 in ett antal myndigheter, organisationer och det mest berörda lärosätet – Luleå tekniska universitet – till ett möte för att lyssna in deras främsta medskick till strategin. Enligt uppgift från Regeringskansliet i anslut ning till det nyssnämnda mötet ska strategin presenteras före sommaren 2025.

EU om mineralförsörjning

Den svenska gruvindustrin är betydelsefull för EU. Drygt 90 procent av EU:s järnmalmsproduktion kommer från Sverige. Sverige står även för 45 procent av EU:s produktion av bly och för cirka en tredjedel av unionens produktion av zink. Sverige bidrar även med en stor del av produktionen av guld, silver och kop par.

I mars 2023 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om kri tis ka råvaror (European Criticial Raw Materials Act, CRMA). Förslagets övergripande målsättning är att säkerställa EU:s tillgång till säker och hållbar försörjning av kritiska råmaterial, och förslaget syftar till att stärka de olika stegen längs hela värdekedjan, inklusive prospektering och kraftigt ökad åter vin ning. Förslaget innehåller åtgärder för att stärka EU:s tillgång till hållbart pro ducerade råmaterial och sätter upp riktmärken för ökad kapacitet inom EU när det gäller utvinning, förädling, återvinning och diversifiering av import.

Dessa riktmärken innebär att 2030 ska EU kunna producera

– 10 procent av sitt årsbehov genom utvinning

– 40 procent genom bearbetning

– 25 procent genom återvinning.

Högst 65 procent av årsbehovet av varje viktig råvara, oavsett bearbet nings skede, får komma från ett enskilt land utanför EU.

Förslaget inkluderade även åtgärder som nationella program för grundläg gan de geologisk kartläggning och för att utveckla cirkulariteten på rå material mark naderna samt bestämmelser för att minska det ekologiska fot avtrycket. För slaget ska också förbättra EU:s förmåga att övervaka och mini mera risker rela terade till hållbar försörjning av kritiska råmaterial och sä ker ställa den fria rörligheten av sådana råmaterial på den inre marknaden.

Efter förhandlingar mellan rådet, kommissionen och Europaparlamentet un der återstoden av 2023 kunde förordningen antas slutligt av Europapar la mentet i december 2023. Den trädde sedan i kraft den 23 maj 2024.

Kritiska och strategiska råmaterial lyfts också fram i den konkurrens krafts rapport som presenterades hösten 2024 (den s.k. Draghi-rapporten). Det på pe kas att EU måste anpassa sig till en allt mer osäker geopolitisk situation och minska sitt beroende av omvärlden när det exempelvis gäller kritiska råvaror, inklusive vissa metaller och mineral. Även i det efterföljande meddelandet En konkurrens krafts kompass för EU (COM(2025) 30) som lades fram i slutet av januari 2025 framhålls EU:s behov av att diversifiera, stärka och säker ställa resi liens i sina leveranskedjor och att ingå och genom föra ytter li gare han dels avtal och partnerskap för att bl.a. bidra till att trygga för sörjningen av kritiska råvaror. Här anger kommissionen bl.a. avsikten att ta fram en gemen sam in köpsplattform för kritiska råvaror.

I kommissionens meddelande Given för en ren industri: en gemensam färd plan för konkurrenskraft och fossilfrihet (COM(2025) 85) som lades fram i slu tet av februari 2025 anges att kommissionen kommer att prioritera genom föran det av förordningen om kritiska råvaror. Utöver den ovan omnämnda in köps platt formen anges även att det kan bli aktuellt med att samordna strate giska lager, övervaka leveranskedjorna och utforma finansiella produkter för in vesteringar i leverantörer i tidiga led inom och utanför EU.

Uppdrag till SGU att genomföra delar av den nya EU-förordningen

Med anledning av bestämmelser i den nya EU-förordningen har SGU i regler ingsbrevet för 2025 fått i uppdrag att göra följande:

– Upprätta nationella program och offentliggöra kartor med grundläggande information om mineralförekomster.

– Förbereda metoder för identifiering och rapportering av projekt/centrala mark nadsaktörer inom värdekedjan för kritiska råmaterial i samråd med berörda myndigheter. Ett förslag på ansvarsfördelning för värdekedjans res pek tive delar (utvinning, förädling och återvinning) ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 april 2025.

– Analysera vilka åtgärder som behövs för att genomföra artikel 27 om åter vinning av kritiska råmaterial från utvinningsavfall. Inom ra men för upp dra get ska SGU inrätta en databas som uppfyller kraven i artikel 27.4–27.8 och analysera behovet av ytterligare åtgärder för att alla uppgifter ska kun na föras in i databasen. Arbetet ska redovisas senast den 24 oktober 2025.

– Samordna och sammanställa medlemsstatsrapporten enligt förordningens arti kel 45 med bidrag från berörda myndigheter. Uppdraget ska redovisas till Re ger ingskansliet senast den 20 april 2026.

Ivas projekt Vägval metaller och mineral

Under 2023–2024 drev Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (Iva) pro jek tet Vägval metaller och mineral. Som bakgrund till projektet nämns bl.a. att covid-19-pandemin och kriget i Ukraina har förändrat förutsättningarna för den internationella handeln med metaller och mineral. Den centrala fråge ställ ningen för projektet var hinder och målkonflikter förknippade med hela värde kedjan för metaller och mineral. En viktig aspekt är hur det ska vara möjligt att öka acceptansen för de näringar och materialflöden som krävs för att säker ställa tillgången på metaller och mineral för ett fossilfritt samhälle.

Projektet presenterade sin slutrapport i oktober 2024 (Metaller och mineral för en hållbar utveckling och stärkt konkurrenskraft). I rapporten beskriver Iva sex vägval, med tillhörande rekommendationer som ska bidra med kon kreta förslag på hur Sverige kan bidra till försörjningen av metaller och mine ral och samtidigt stärka svensk och europeisk konkurrenskraft. De sex vägva len är följande:

Sverige bör ta en ledande roll i Europas försörjning av metaller och mine ral.

Stärk svensk gruv-, gruvteknik- och återvinningsindustri.

För enkla för återanvändning och materialåtervinning.

Skapa nya internationella strategiska samarbeten och stärk de befintliga.

Utveckla och effektivisera tillståndsprocesser och verktyg för att hante ra mål- och intressekonflikter.

Satsa brett på kunskap, forskning och innovation om metaller och mineral.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2024 avstyrkte utskottet ett likalydande yrkande som det nu aktuella om behovet av en robust och funktionell lagstiftning för gruvnäringen (bet. 2023/24:NU8). Utskottet var inte heller berett att ställa sig bakom ett förslag – likalydande med ett som även är aktuellt i år – om att Sverige ska verka för att EU:s regelverk ska stimulera gruvnäringen och dess värdekedjor att kon kur rera uti från bästa möjliga prestanda när det gäller miljö, klimat och mänsk liga rättigheter. Utskottet ansåg att Sverige vanligen tillhör de län der som hål ler dessa frågor högt i olika internationella sammanhang och att ett riks dags utta lande med den innebörden därför inte bedömdes vara nödvän digt.

Även yrkanden om en ny eller reviderad na tionell mineralstrategi behand lades av utskottet i det nyssnämnda betänkandet. Utskottet avstyrkte för sla gen med hänvisning till att en sådan strategi redan hade utlovats av reger ingen.

Utskottets ställningstagande

Primärproduktion av basmetaller har varit en av grundpelarna för den svenska välfärdsstatens framväxt, och gruvnäringen och dess kringverksamheter är allt jämt en viktig del i det svenska samhällsbygget. Arbetstillfällen skapas i de lar av landet där utbudet annars är begränsat och den stora statliga aktören LKAB:s bidrag till statskassan i form av avkastning är ansenligt samtidigt som andra aktörer inom sektorn svarar för betydande skatteinbetalningar.

På senare år har ett allt större intresse riktats mot behovet av olika typer av metaller, mineral och andra material som behövs i sådan miljö- och energi teknik som spelar en mycket viktig roll i det pågående arbetet med att ställa om flera samhällssektorer bort från ett klimatskadligt fossil bränsle beroen de. Utöver betydelsen i detta perspektiv ingår vissa av dessa material även i sådana komponenter som är nödvändiga i bl.a. telekomutrustning.

Begreppet kritiska metaller och mineral har i mångt och mycket präglat den gruv- och mineralnäringsrelaterade politiken under de senaste åren, både i Sve rige och i många andra länder. Sedan Ryss lands full skaliga invasion av Ukraina har förekomsten av eller bristen på dessa kri tiska metaller och mineral dessutom fått en allt tydligare geopolitisk bety delse. Dessvärre är tillgången till dessa råmaterial ofta begrän sad till följd bl.a. av att utvinningen är kom plicerad och därmed dyr eller att fyndigheterna är be lägna i länder som inte vill eller har svårt att leva upp till acceptabla miljö krav eller arbets för hållan den. Det kommer därför att krävas utvinning från både primära och sekundära källor. Nya gruvor kommer att behövas samtidigt som en effektivare an vänd ning av redan extraherat material och återvinning måste ges ökad uppmärk samhet.

När det gäller yrkanden om att det ska tas fram en ny mineral strategi, kan utskottet konstatera att en sådan strategi har aviserats av reger ingen och att den förväntas kunna presenteras senare under innevarande vår. Något uttalande från riksdagen om en sådan strategi anser utskottet därför inte vara nödvändigt. Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att yttra sig över in ne hållet i denna strategi, utan utskottet förutsätter att regeringen i arbetet med strategin beaktar så centrala frågor som betydelsen av att verka aktivt för att främja förutsättningarna för en konkur renskraftig och hållbar svensk gruv nä ring även fortsättningsvis. Detta inkluderar att vidmakthålla och utveckla goda förutsättningar för utvinningen av basmetaller i Sverige, att på olika sätt göra det lättare att finna och utvinna kritiska metaller och mineral men också att främja ett cirkulärt tänk där resurseffektivitet och ökad återvin ning är vik tiga ledstjärnor. Här vill utskottet betona att eftersom Sverige är medlem av EU får det anses vara en självklarhet att regeringen i arbetet med mineral strate gin beak tar de mål som har satts upp i EU:s förordning om kri tiska rå varor. En upp maning från riksdagen med denna innebörd anser utskottet så ledes inte behö vas. Detsamma gäller ett uttalande om en genom lysning av den befintliga lag stiftningen som reglerar gruvnäringen för att göra den mer robust och funk tionell. I likhet med vad utskottet uttalade när mot svarande förslag be hand lades våren 2024 förutsätter utskottet alltjämt att den utlovade mineral strategin kan komma att innehålla överväganden med koppling till mine ral la gens fram tida utformning och då rimligen även med be aktande av de särskilda behov som kan tänkas uppkomma i samband med nationella eller interna tio nella kri ser. Inom ramen för överväganden om be stäm melserna i mineral lagen bör även frågor om olika aktörers rätt att yttra sig i kon cessions ärenden – i linje med vad som föreslås i en av mo tionerna – kunna komma att beröras.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Mineral och miljö

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om olika miljöfrågor relaterade till gruv- och mineralfrågor. Utskottet hänvisar bl.a. till att riksdagen våren 2024 behandlade frågor om prövning av koncessionsärenden i för hål lande till miljöbalkens s.k. hushållningsbestämmelser.

Jämför reservation 5 (SD) och 6 (V, MP).

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 16 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska utreda modellen för fö re tagens ekonomiska ansvar för sanering och efterbehandling av mark i sam band med avslutad gruvverksamhet. Att tydliggöra hur det säkerställs att kon ces sions havaren avsätter medel för sanering och efterarbete kan komma att öka den sociala acceptansen i lokalsamhället, menar motionärerna.

Elin Söderberg m.fl. (MP) redovisar i kommittémotion 2024/25:1329 upp fattningen att om Sveriges gruvdrift på allvar ska bli en del av den gröna om ställningen måste denna omställning även omfatta själva gruvdriften. I yrkan de 8 efterfrågar motio nä rerna ett tillkännagi vande om att regeringen ska under stödja gruvbranschens omställ ning till fossil fri gruvdrift senast 2035 samt till att samtliga bearbet ningssteg är klimat neutrala och all energianvänd ning är fossilfri senast 2045. Vidare anser mo tionärerna att prövningen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken i sin helhet ska ut mönstras ur mine rallagen och över föras till miljöbalksprövningen. Motionärerna begär i yrkan de 12 ett till kän nagivande om att 3 och 4 kap. miljöbalken ska tilläm pas även vid pröv ning enligt miljö balken, fristående från de bedöm ningar som har gjorts i konces sions ärendet. Vidare anser motionärerna att det bör anges att när en verksam het senare ska prövas enligt miljöbalken eller andra lagar ska en prövning en ligt 7 kap. 28 b § miljöbalken göras oberoende av de ställ nings taganden som har gjorts i konces sionsärendet. I yrkande 13 begärs ett till kännagivande med den inne bör den.

I kommittémotion 2024/25:1743 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkan de 5 begärs ett tillkännagivande till regeringen om att det bör tillsättas en utförlig utredning av gruv verk sam heters prövnings processer i syfte att främja en tyd ligare, effek tivare och mer förutsägbar prövningsordning där miljö och män ni skors rättig heter värnas.

Bakgrund och pågående arbete

Miljöbalkens hushållningsbestämmelser och koncessionsprövning enligt minerallagen

Våren 2024 behandlade riksdagen regeringens proposition Natura 2000-till stånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen (prop. 2023/24:126, bet. 2023/24:NU17, rskr. 2023/24:211). I anslutning till detta tog utskottet även ställning till ett motionsförslag, liknande de som är aktuella nu, om för hållandet mellan miljöbalkens hushållningsbestämmelser (3 och 4 kap.) och koncessionsprövning enligt minerallagen. Utskottet sa sig då dela reger ingens bedömning att en flytt av hela prövningen av 3 och 4 kap. miljöbalken från kon cessionsprövningen till miljöprövningen skulle krä va en särskild ut red ning och att detta inte var en fråga som kunde hanteras inom ramen för det då aktuella lagstiftningsärendet. Utskottet avstyrkte förslaget om att en sådan ut red ning skulle tillsättas.

Gruv- och mineralbranschens klimatfärdplan

År 2018 presenterade gruv- och mineralnäringen i samverkan med reger ings initiativet Fossilfritt Sverige en klimatfärdplan. Färdplanen uppdaterades där efter under 2022. Målen i färdplanen är att gruvdriften ska vara fossilfri 2035 och att samtliga bearbetningssteg är klimat neutrala och all energianvänd ning är fossilfri 2045. För att genomföra färdpla nen arbetar bran schen bl.a. med

– ökad elektrifiering, både när det gäller själva gruvverksamheten och vissa förädlingsprocesser

– byte till biobränsle i transporter och arbetsmaskiner och även i vissa föräd lings processer, främst i en övergångsfas där el (ännu) inte kan använ das

– ytterligare automation och digitalisering för effektivare fordon och mer op ti merad användning

– teknikutveckling av förädlingsprocesser.

Efterbehandlingsansvar

I 10 kap. miljöbalken finns de bestämmelser som reglerar vem som är ansvarig för att utreda och efterbehandla områden som är så pass förorenade att de kan medföra skada eller problem för människors hälsa eller miljön. Enligt huvud regeln är det den som bedriver eller har bedrivit verksamhet eller har vid tagit en åtgärd som har bidragit till föroreningen, den s.k. verksamhets utövaren, som är utrednings- och efterbehandlingsansvarig. Även en fastig hets äga re kan bli ansvarig.

I april 2022 överlämnade regeringen propositionen Ordning och reda på avfallet (prop. 2021/22:219) till riksdagen. I propositionen föreslogs nya be stäm melser om hur säkerheter ska ställas vid utvinningsverksamheter. Riks dagen beslutade om lagändringarna våren 2022 (bet. 2021/22:MJU26, rskr. 2021/22:415). De delar av lagändringarna som gäller utvinnings verksamheter trädde i kraft den 1 juli 2023. Övriga delar trädde i kraft den 1 januari 2023.

Enligt den nya lydelsen av 16 kap. 3 § miljöbalken som trädde i kraft den 1 juli 2023 kan tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för att avhjälpa miljöskada och för andra återställningsåtgärder som verksam heten kan ge anledning till. En säkerhet ska godtas om den visas vara betryg gan de för sitt ändamål. Säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som innebär att säkerheten vid varje tidpunkt tillgodoser det aktuella behovet. Det kan vidare noteras att en ny lydelse av 15 kap. 35 § miljöbalken trädde i kraft vid samma tidpunkt. Bestämmelsen stipulerar att tillstånd för en verk sam het som omfattar deponering av avfall endast får ges om tillståndet förenas med en skyldighet att ställa säkerhet enligt 16 kap. 3 § miljöbalken för full görande av skyldigheter som gäller för verksamheten eller om verksam hetsutövaren vidtar någon annan lämplig åtgärd för ett sådant säkerställande.

Tidigare riksdagsbehandling

Ett förslag om när en s.k. Natura 2000-prövning ska genomföras och huruvida ett Natura-2000-tillstånd är ett villkor för att bergmästaren ska kunna bevilja bearbetningskoncession avstyrktes av utskottet våren 2024 (bet. 2023/24:NU8). I samma betänkande – liksom även våren 2023 – avstyrkte ut skottet ett yrkande som var likalydande med det nu aktuella om sanering och efterbehandling av gamla gruv områden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det delar motionärernas uppfattning om att den svenska gruvnäringen ska vara hållbar i begreppets breda bemär kelse. Klimatet och gruvors närmiljö ska värnas samtidigt som verksamheten är so ci alt och ekonomiskt hållbar. Det råder enligt utskottets uppfattning såle des ingen tvekan om att den svenska gruvnäringen har en viktig roll att spela både som en föregångare när det gäller hur man inom den egna näringen för hål ler sig till klimat- och miljöfrågor, men också genom att kunna till handa hålla så dana råmaterial som är nödvändiga för den gröna omställningen. Här ser utskottet positivt på det arbetet som branschen bedriver i samverkan med Fos sil fritt Sve rige.

En klok hushållning med mark och vattenresurser är naturligtvis något som bör vara vägledande för gruvnäringen. Här har riksdagen så sent som våren 2024 behandlat förslag som gäller prövning av koncessionsärenden i för hål lande till miljöbalkens s.k. hushållningsbestämmelser. Inom ramen för det ären det tog utskottet också ställning till motioner med förslag som överens stäm mer med de som nu är aktuella i en av motionerna. Utskottet har inte änd rat uppfattning i frågan, men vill dessutom tillägga att det nyligen har över lämnats en utredning om miljöprövningarnas framtida utformning som för när varande är ute på remiss. Vidare har utredningen fått ytterligare uppdrag som kommer att redovisas senare under 2025 och 2026.

När det avslutningsvis gäller förslaget i en av motionerna om efterarbete efter gruvbrytning har utskottet vid flera tidigare tillfällen redovisat de för ändringar som har gjorts i regelverket på detta område och så sent som våren 2024 av styrkt ett motionsyrkande likalydande med det nu aktuella. Utskottet anser allt jämt att dessa lagändringar bör få verka en tid innan det finns skäl för riksdagen att vidta några nya åtgärder på området.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Kritiska metaller och mineral

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning bl.a. till pågående och utförda insatser avslår riks da gen mo tionsyrkanden som på olika sätt gäller kritiska metaller och mine ral.

Jämför reservation 7 (S), 8 (V) och 9 (C).

Motionerna

Fredrik Olovsson m.fl. (S) har i motion 2024/25:3136 flera förslag på temat innovationskritiska metaller och mineral. I yrkande 17 föreslås ett tillkänna givande om att stärka förutsättningarna för utvinning av metaller och mineral från såväl primära som sekundära källor med särskilt fokus på innovationskri tiska metaller och mineral. I yrkande 19 föreslås ett tillkännagivande om att ett snabbspår för bryt ning av kritiska jordartsmetaller bör utredas. Förslagen motiveras med att dessa metaller behövs för att klara klimatomställningen sam tidigt som de ökar den svenska konkurrenskraften.

I kommittémotion 2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkan de 8 anför motionärerna att det bör vara en nationell målsättning att nå en högre självförsörjningsgrad för innovationskritiska metaller och sällsynta jord arts metal ler. Man pekar bl.a. på en ökad efterfrågan och på att Sverige är beroende av import från länder där gruvbrytning bygger på metoder som är tvi velaktiga ur såväl etisk synvinkel som miljösynpunkt.

SGU bör få i uppdrag att utreda vilka kritiska metaller som finns i Sverige och myndighetens uppdrag bör utökas så att det även innefattar Sveriges mine ralförsörjning. Ett tillkännagivande med den inriktningen efterfrågas i kom mitté motion 2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 20. Motio nä rer na anser att SGU bör få ta ett större ansvar inte bara i prospek te rings pro cessen utan i hela cirkeln från prospektering till återvinning.

För att lyckas med klimatomställningen är det av stor vikt att trygga för sörj ningen av de innovationskritiska metaller och mine ral som behövs i mo dern miljöteknik. Detta framhåller Eli sa beth Thand Ringqvist m.fl. (C) i kom mitté motion 2024/25:2467. I yrkande 29 begär motionärerna ett till kän na gi vande om att trygga försörjningen av sådana metaller och mine ra l.

Bakgrund och pågående arbete

Kartläggning av innovationskritiska metaller och mineral

I februari 2018 gav regeringen SGU i uppdrag att kartlägga möjligheterna för utvinning i Sverige av de innovationskritiska metaller och mineral som är nöd vändiga för bl.a. miljö- och klimatomställningen (N2018/1044/FÖF). Upp dra get innebar en utökad insats för kartläggningen av innovationskritiska metaller och mineral för att säkerställa råvaror av hög kvalitet genom ansvars full och miljömässigt hållbar återvinning och utvinning.

Uppdraget redovisades i mars 2020 i rapporten Innovationskritiska metaller och mineral i Bergslagen (RR 2020:02). SGU har inom projektet visat att det finns potential för innovationskritiska metaller och mineral i Bergslagen i både primära och sekundära källor. De rapporterade undersökningarna tar dock inte ställning till om förekomsterna är brytvärda.

Uppdrag att öka möjligheterna till hållbar utvinning och återvinning av mineral och metaller från sekundära resurser

I mars 2021 fick SGU i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket arbeta för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från sekundära resurser. Arbetet skulle bidra till omställningen till en mer cirkulär och resurseffektiv ekonomi och fokusera på kritiska mineral och metaller. Upp draget slutredovisades i februari 2023 i rappor ten Hållbar utvinning och återvinning av metaller och mineral från se kun dära resurser (RR 2023:01).

Utifrån de resultat som uppnåddes inom ramen för uppdraget föreslog de båda myndigheterna fortsatta insatser för att öka kunskapsbasen om sekundär resurspotential, för att bidra till en cirkulär ekonomi och för att nå miljö- och klimatmålen.

Utskottets forskningsöversikt om Sveriges tillgångar till innovationskritiska metaller och mineral

Utskottets grupp för uppföljning och utvärdering beslutade i maj 2021, på man dat av utskottet, att ta fram en forskningsöversikt som kan ge en bild av kunskapsläget när det gäller Sveriges tillgång till innovationskritiska metaller och mineral från brytning, sekundäravfall och återvinning. Våren 2022 presen terade utskottet rapporten Innovationskritiska metaller och mineral – en forsk ningsöversikt (2021/22:RFR10). Av rapporten framgår bl.a. att begreppet in no vationskritiska metaller och mineral refererar till metaller och mineral som är av stor ekonomisk betydelse för en viss bransch eller indu strisektor eller ett geografiskt område och som det av olika orsaker riskerar att bli för sörj nings brist på. Hur kritiskt ett visst råmaterial är för produktionen av en viss vara kan förändras över tid och reflekterar bl.a. nuvarande och för väntad fram tida efter frågan, globala politiska förhållanden och teknisk utveck ling. Vidare redovi sas det i rapporten att SGU har bedömt att Sverige har geologisk poten tial för flera innovationskritiska råmaterial och har visat flera malm be räknade fyndig heter där dessa råmaterial ingår, t.ex. sällsynta jordarts metaller, grafit, kobolt, litium, nickel, platinagruppens metaller, titan och vanadin. Där till fram hålls det att Tillväxtanalys har analyserat hela värde kedjan från utvin ning av primä ra råmaterial till nya miljö- och tek nikinno vationer och funnit att det för litium, sällsynta jordartsmetaller, grafit, volfram och kobolt finns förutsätt ningar för framtida hela produktions kedjor i Sverige.

Utredning om prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral

I oktober 2022 presenterade den särskilda utredaren Helén Leijon, enhetschef vid Länsstyrelsen Västernorrlands län, sitt betänkande En tryggad försörjning av metaller och mineral (SOU 2022:56). Utredningens uppdrag var att se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral från primära och sekundära källor. I tilläggsdirektiv i juni 2022 preciserade regeringen att uppdraget även inne fattade att utreda hur försörjningen av innovationskritiska metaller och mine ral som är nödvändiga för klimatomställningen kan få en särställning gent emot andra metaller och mineral i miljöbalkens bestämmelser om hus håll ning med mark och vatten. En övergripande slutsats i utrednings betänkandet var att en hållbar försörjning inte kan åstadkommas enbart genom regelför ändringar och förändrade prövningsprocesser, utan det behövs även insatser inom andra områden. Det handlar bl.a. om organisation, strategisk styrning och kunskaps för sörjning.

Ut red ningsbetänkandet remitterades aldrig i sin helhet, men däremot togs det fram en promemoria som till viss del byggde på förslag i betänkandet. I pro me morian föreslogs det ändringar i terrängkörningsförordningen (1978:594) och miljöprövningsförordningen (2013:251) som syftar till att för enkla för prospektörer och är ett led i regeringens arbete med att förenkla och korta till stånds processerna. Den 16 november 2023 beslutade regeringen om dessa för ordningsändringar. Besluten innebar att det infördes en generell dis pens för terräng körning och att anmälningsplikten för djupborrning tas bort för under sök nings arbete som utförs inom ramen för ett undersökningstillstånd enligt mineral lagen.

Förstärkta insatser för kartläggning och främjande av mineral utvinning

I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1, utg.omr. 24 Näringsliv) före slog regeringen utvecklade och förstärkta insatser hos Sveriges geologiska un der sökning (SGU) för systematisk kartläggning av malmpotentiella områ den samt övriga insatser kopplade till främjande av mineralutvinning i Sve rige. Syftet är att bidra till en trygg försörjning av mineral och metaller som är kri tiska för samhällets funktion samt att bidra till omställning till grön energi och teknisk utveckling. För detta ändamål föreslog regeringen en ökning av an sla get 1:8 Sveriges geologiska undersökning med 70 miljoner kronor 2024. Riks da gen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2023/24:NU1).

I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen att SGU tillförs 9 miljo ner kronor 2025 för att svara upp mot kraven i förordningen om kritiska rå varor om övervakning och datainsamling (prop. 2024/25:1, utg.omr. 24 Nä rings liv). Därefter beräknas myndig heten, för samma ändamål, tillföras 10 mil joner kronor 2026 respektive 2027. Detta utgör också en del av Klimat handlingsplanens satsning (se nedan) på säk rad försörjning av kritiska råma terial.

Även denna gång biföll riksdagen regeringens förslag. I sitt ställnings ta gan de pekade utskottet på att en trygg och hållbar mineral försörjning blir allt viktigare i ljuset av det försämrade omvärldsläget och be hovet av klimatom ställ ning. En konkurrenskraftig och stark gruvnäring är där för avgörande för att möjliggöra det gröna samhällsbygget och stärka Sver iges konkurrenskraft och försvarsförmåga (bet. 2024/25:NU1).

Om kritiska råmaterial i regeringens klimathandlingsplan

I den klimathandlingsplan som regeringen presenterade den 21 december 2023 framhölls vikten av att en trygg och hållbar råvaruförsörjning säkras för svenska företag av sådana metaller och mineral som är kritiska och strategiska enligt EU:s förordning om kritiska råvaror och som är nödvändiga i pro duk tionen av t.ex. vindkraftverk, batterier, livsmedel och transport infra struk tur (skr. 2023/24:59). Regeringen redovisade i anslutning till detta upp fatt ningen att den cirkulära använd ningen av innovationskritiska metaller och mi ne ral bör stärkas och att det behövs en satsning på att definiera, utveckla och införa kvali tetssäkrade och volymmässigt tillräckliga råvaru- och pro dukt flöden. En ligt vad som anfördes i skrivelsen ser regeringen detta som sär skilt viktigt för s.k. kritiska och strategiska metaller och mineral.

I sitt ställningstagande till klimathandlingsplanen framhöll miljö- och jord bruksutskottet i likhet med regeringen att Sverige har en unik möjlighet att ta till vara den tillväxtpotential och de geopolitiska fördelar som den gröna om ställningen innebär. Sverige har ett fossilfritt elsystem, rikligt med mineral och metaller, hög kompetens, innovationskraft och betydande företagsamhet. Ut skot tet delade regeringens bedömning att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd (bet. 2023/24:MJU15).

Vidare konstaterade utskottet att det är positivt att Sverige genom en stark gruvsektor och cirkulär användning av mineral kan bidra till en ökad själv för sörjningsgrad inom EU av metaller och mineral, som ofta är centrala råvaror i tekniker som är avgörande för klimatomställningen, och därigenom bidra till ökad säkerhet och mindre beroende av import från tredjeländer. Miljö- och jordbruksutskottet refererade även ett yttrande från näringsutskottet (yttr. 2023/24:NU2y) där det sistnämnda utskottet hade framhållit den svenska gruv näringens avgörande betydelse både för Sverige och för övriga EU när det gäller klimatet men också ur ett konkurrenskrafts- och beredskapsperspektiv. Såväl traditio nella metaller som s.k. innovationskritiska metaller och mineral behövs i allt större utsträckning i samhället och för att klara den industriella om ställningen från fossilbaserade till fossilfria processer. Mycket av detta rå ma terial finns tillgängligt i Sverige. Näringsutskottet delade därför reger ingens bedömning att processen för prospektering och utvinning av konces sions mineral bör effektiviseras och bli mer förutsebar.

Nordiska ministerrådet om innovationskritiska metaller och mineral

Under 2024 var Sverige ordförandeland i Nordiska ministerrådet. Under ru bri k en Ett konkurrenskraftigt Norden i programmet för det svenska ordfö ran de skapet slog regeringen fast att de nordiska länderna har världsunika poten tiella tillgångar till ett flertal av de metaller som används i ny teknik, möj lig heter att utvinna dessa på ett hållbart sätt liksom en stark tradition av att stå upp för hållbarhet och mänskliga rättigheter. Det svenska ordförandeskapet sa sig ha för avsikt att prioritera arbetet på detta område även fortsättningsvis.

I oktober 2024 tog statsrådet Ebba Busch emot delega tioner från Finland, Åland, Island, Danmark, Norge och Grönland för att dis ku tera hur tillgången till kritiska och strategiska råvaror kan säkras och om nordiskt samarbete kring frågor som gäller en hållbar gruv- och mineral in du stri.

Totalförsvarets forskningsinstitut om sällsynta metaller och säkerhetspolitik

I augusti 2023 publicerade Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) en rapport om sällsynta metallers roll ur ett stormaktspolitiskt perspektiv (Sällsynta me taller och stormaktsrivalitet – En översikt om nya strategiska resurser och ris ker för råvarukonflikter). Rapporten belyser bl.a. hur omvärldsutvecklingen på verkar efterfrågan på dessa sällsynta metaller samt vilken risken är för nya resurskrig. Det slås vidare fast att handel med sällsynta metaller till skillnad från många andra handelsfrågor är tydligt kopplad till säkerhetspolitik. Det konstateras att Sverige kan bidra till att minska EU:s beroende av import av sällsynta metaller från Kina genom att öka utvinningen av dessa i Sverige utan att det skulle ge upphov till några avsevärda säkerhetspolitiska merkostnader, såsom behov av skydd av utvinning och transporter. Vidare görs bedömningen att för Sveriges del kan högre priser på sällsynta metaller komma att täcka de kostnader som uppkommer med anledning av att ny utvinning måste leva upp till högt ställda miljö- och arbetsmiljökrav. Det högre priset skulle kunna ses som en geopolitisk premie, dvs. priset som importörer av svenska sällsynta me taller skulle få betala skulle täcka säkerhet i dubbel bemärkelse. Det handlar då dels om att täcka kostnaderna för säker utvinning ur arbets- och miljö syn punkt, dels om att värdesätta tryggheten av att ha en stabil demo kratisk stat som en tillförlitlig leverantör.

Tillväxtanalys om en resurseffektiv och konkurrenskraftig metall- och mineralnäring

I rapporten En resurseffektiv och konkurrenskraftig metall- och mineralnäring (Rapport 2023:18) har Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och ana lyser (Tillväxtanalys) studerat Sveriges konkurrensfördelar i jämförelse med andra länder och hur svensk politik skulle kunna utformas för att stärka landets utvinnings- och återvinningsindustri. Myndigheten konstaterar bl.a. att allt fler metaller behövs för att ny teknik ska fungera, samtidigt som den miljö- och klimatpåverkan som uppstår från utvinning och förädling av metaller är betydande även fortsättningsvis. Vidare pekar myndigheten ut den marknads makt som Kina har skapat under de senaste decennierna kring särskilt inno vationskritiska metaller som en särskild utmaning. Myndigheten slår fast att Sverige har en god geologisk potential för flera innovationskritiska metaller och mineral.

För att möjliggöra en ökad utvinning av innovationskritiska metaller och mineral från primära och sekundära resurser rekommenderar Till växt analys regeringen bl.a. att säker ställa att pröv ningspro cesserna för utvin ning av me tal ler och mineral är för enliga med EU-rätten och konkur rens kraftiga ram villkor för primär och sekun där metall produktion i övrigt utifrån ett samhälls ekonomiskt perspektiv samt att hantera de juridiska osäkerheterna kring utvin ning ur gruvavfall. Myndig heten anser också att regeringen bör utreda lagring av avfallsströmmar för innovations kritiska metaller och mine ral.

Om kritiska metaller och mineral i regeringens forsknings- och innovationsproposition

Som har nämnts tidigare i betänkandet innehåller regeringens forsknings- och innovationsproposition (prop. 2024/25:60) en särskild satsning på forskning om kritiska och strategiska metaller och mineral med fokus på utvin nings tek niker för både primär och sekundär utvinning samt anrikning. Sats ning en är kopplad till Centrum för avancerad gruvteknik och metallurgi (CAMM) vid Luleå tekniska universitet.

Propositionen bereds för närvarande i riksdagen och beslut väntas i maj 2025.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2024 avstyrkte utskottet förslag på temat innovationskritiska metaller och mineral (bet. 2023/24:NU8). Utskottet hänvisade bl.a. till att såväl SGU som en sär skild utredare har haft i uppgift att se över dessa frågor samt till att även utskottet har fördjupat sig i frågor om innovationskritiska metaller och mine ral genom att ta fram en forskningsöversikt på området.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan tidigare i betänkandet uppmärksammat den växande bety delsen av kritiska och strategiska metaller, mineral och andra material. Dessa har betydelse för att kunna möta klimatutmaningar, för viktiga tillämpningar inom bl.a. telekommunikation men också för att en allt oroligare omvärld har accentuerat deras geo politiska betydelse.

Med hänvisning till redovisningen under rubriken Bakgrund och pågående arbete ovan kan utskottet konstatera att det under senare år har gjorts och görs flera in satser i Sverige och på EU-nivå för att öka kunskaperna om var dessa metaller och mineral finns och vad som behövs för att kunna ta dem till vara. Utskottet har dessutom på eget initiativ tagit fram en forskningsöversikt om Sveriges tillgångar till innovationskritiska metaller och mineral.

I likhet med vad utskottet gjorde när det behandlade frågor om kritiska me taller och mineral våren 2024 konstaterar utskottet därför återigen att det görs och har gjorts mycket på senare år på dessa områden. Därtill för utsät ter utskot tet allt jämt att frågor om innovationskritiska metaller och mine ral kommer att ges be ty dande utrymme i regeringens kommande mine ral stra te gi, bl.a. som en följd av att EU:s förordning om kritiska råvaror nu har trätt i kraft och i lju set av det allt kärvare säkerhetspolitiska läget. Sammantaget anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av de nu aktuella motionsförslagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Tillstånd och tillståndsprocesser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om tillstånd och tillstånds pro ces ser. Utskottet hänvisar bl.a. till att riksdagen vid flera tidigare till fällen har tagit ställning till likalydande eller snar lika förslag och då redogjort för det arbete som har genomförts eller som på går på det ta område.

Jämför reservation 10 (S), 11 (SD) och 12 (MP).

Motionerna

För att Sverige ska kunna möta det växande behovet av kritiska metaller i kli matomställningen behöver tillståndsprocesserna för gruvverksamhet effek ti viseras med fortsatt hänsyn till skyddet av miljön. Detta framhåller Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) i kommittémotion 2024/25:3109. Avgörande delar i detta är, enligt motionärerna, att förenkla kontakterna mellan företag och myn digheter, att minska byråkratiska hinder och att införa ett snabbspår som underlättar utvinningen av strategiska jordartsmetaller. I yrkande 23 be gär motionärerna ett tillkännagivande om att stödja och påskynda öppnandet av nya gru vor i Sverige med fortsatt hänsyn till skydd av miljön.

Det finns ett behov av att effektivisera de tillståndsprocesser som är kopp lade till mineralbrytning. Denna upp fattning redovisas i kom mit té motion 2024/25:1457 av Tobias Anders son m.fl. (SD). Motio närer na kon sta terar att flera förslag som de har presenterat tidigare är under utred ning som en kon sekvens av överens kom melserna i det s.k. Tidöavtalet. I yr kande 9 begär de ett tillkänna givande om behovet av regelförenklingar av till stånds pro cesser.

I kommittémotion 2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 11 framförs att det bör tillsättas en utredning av gruvverksamheters pröv nings processer för att främja en tydligare, effek ti vare och mer förutsägbar pröv ningsordning där miljön och människors rättighe ter värnas.

Bakgrund och pågående arbete

EU:s förordning om kritiska råvaror och tillståndsprocesser

I EU-förordningen om kritiska råvaror lyfts effektiva tillståndsprocesser fram som viktiga framgångsfaktorer. Här bör t.ex. nämnas att varje med lems stat – i enlighet med de olika administrativa syste men – kommer att kunna utse en eller flera gemensamma kontaktpunkter på den nivå de beslutar (lokal, regio nal eller nationell) och för de olika leden i värdekedjan (gruvdrift, föräd ling och materialåtervinning). Förordningen syftar också till att förkorta tiden för tillståndsförfarandet. Tillståndsprocessen bör sammanlagt inte ta längre tid än 27 månader för utvinningsprojekt och 15 må nader för förädlings- och material återvinningsprojekt.

Länsstyrelser får roll som kontaktpunkt

I regleringsbreven för 2025 fick länsstyrelserna i Västerbottens, Dalarna, Stock holm, Örebro, Västra Götaland och Skåne län i uppdrag att vara kon takt punkter enligt den nyss omnämnda EU-förordningen om kritiska råvaror och EU-förordningen om nettonollindustrin. Kontaktpunkterna ska sam ord na och underlätta tillståndsprocesser för verksamhet som är avgörande för att säk ra tillgången till kritiska råmaterial och tekniker som behövs för klimat omställ ningen.

I uppdraget ingår att informera företag om tillståndsprocesser och att upp rätta en tidsplan för dessa. Kontaktpunkterna ska bidra till en ökad förutse bar het och underlätta företagens tillståndsprocesser. I uppdragsbeskrivningen hän visas det också till de ovannämnda tidsfristerna för tillståndsprocesserna som finns angivna i EU-förord ningen om kritiska råvaror.

För uppdraget tilldelas de utpekade länsstyrelserna 20 miljoner kronor för 2025, och regeringen beräknar att de kommer att tilldelas motsvarande belopp 2026 och 2027.

I regleringsbrevet för 2025 fick alla länsstyrelser i uppdrag att vidta åt gärder som gör deras tillståndsprövning enligt miljöbalken mer effektiv och förutse bar och som kortar handläggningstiderna. Länsstyrelserna ska också ut veckla sitt arbete med att förenkla för verksamhetsutövarna i tillstånds pro ces sen och därmed öka näringslivets konkurrenskraft och främja den indu striella klimat omställningen. Insatserna bör utgå från det arbete som påbörjats genom tidi gare regleringsbrevsuppdrag om effektivitet och enhetlighet i pröv nings verk samheten. En samlad redovisning av uppdraget ska lämnas till Reger ings kans liet senast den 29 december 2025.

SGU:s arbete med regelförenkling och effektivare tillståndsprocesser

I regleringsbrevet för 2024 fick SGU i uppdrag att i en särskild rapport bl.a. redovisa vilka förenklingsåtgärder myndigheten har vidtagit för att minska före tagens regel börda och administrativa kostnader samt förbättra bemötande och service gent emot företagen, myndighetens fortsatta utvecklingsbehov, hinder och möj lig heter i förenklingsarbetet samt effekter för företag. Rappor ten ska varje år lämnas senast den 15 mars fram t.o.m. 2026. Slutredo visningen av uppdraget ska även innehålla en fördjupad analys av de åtgärder som har vidtagits och effekter för företag samt myndighetens förslag på fortsatta insat ser inom förenklingsarbetet.

I budgetpropositionen för 2025 konstaterar regeringen att intresset för pro spektering har ökat, vilket medför ökade krav på en snabbare handläggning, som i dag i hög utsträckning är analog. Regeringen beräknar att 5 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2026 avsätts för digitalisering av SGU:s handlägg nings system kopplat till Bergsstaten.

Effektivare miljöprövningsprövningsprocesser

I regleringsbrevet för 2024 fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att vidta åtgärder i fråga om kommunikation, ändring av rutiner samt agerande vid samråd och förhandlingar. Naturvårdsverket ska också redovisa hur myn dig he ten i övrigt har arbetat för att tillståndsprövning och tillsynsväg led ning enligt miljöbalken ska bli effektivare och mer förutsägbar. Myndigheten hade också i uppgift att ta fram ett utbildnings koncept riktat till länsstyrelser om till ståndspröv ning av miljöfarlig verk sam het för att främja och säkerställa en god och lik artad handläggarkompetens i hela landet med kunskaper om miljö lag stift ningens betydelse för industrin och olika branscher. Resultatet av åtgär derna redovisades i slutet av oktober 2024.

En mer effektiv miljöprövning

Hösten 2024 behandlade riksdagen regeringens proposition Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (prop. 2023/24:152, bet. 2024/25:MJU4, rskr. 2024/25:21). Syf tet med förslagen i propositionen var att skapa en mo dernare och mer effek tiv miljö pröv ning och att förenkla regelverket för miljö prövning genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer.

Miljö- och jordbruksutskottet ställde sig bakom regeringens samtliga för slag till lagändringar. Utskottet konstaterade bl.a. att det pågår ett antal arbeten för att ytterligare förbättra miljöprövningen. Miljötillstånds utred ningen (se vi da re nedan) har t.ex. i uppdrag att lämna förslag på hur tillstånds prövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra pröv ningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Miljö- och jordbruksutskottet sa sig se posi tivt på dessa på gåen de insatser och delade näringsutskottets bedömning i ett yttran de (yttr. 2024/25:NU1y) att det vid den aktuella tidpunkten saknades skäl för riksdagen att rikta till kännagivanden till regeringen om att återkomma med fler förslag som syftar till att ytterligare förkorta ledtiderna i tillstånds processerna.

Riksdagen följde miljö- och jordbruksutskottets förslag och de nya bestäm mel serna trädde i kraft den 1 januari 2025.

I propositionen slutredo visade regeringen även två tillkännagivanden om att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen som riksdagen hade fattat be slut om 2019 respektive 2021 på förslag av nä ringsutskottet (bet. 2018/19:NU11 punkt 1, rskr. 2018/19:209 respektive bet. 2020/21:NU18, rskr. 2020/21:228). Regeringen hänvisade till förslag i den då aktuella propositionen som den be dömde innefattade åtgärder som förenklar och förkortar tillståndspro ces serna för gruv- och mineralnäringen. Utöver det ta redovisade regeringen ett antal ytterligare åtgärder med anledning av de bå da tillkännagivandena.

Sammantaget bedömde regeringen de båda tillkännagivandena därmed som slutbehandlade. I det ovan refererade yttrandet till miljö- och jordbruks ut skot tet sa sig näringsutskottet inte ha några invändningar mot regeringens redovis ning i propo sitionen av de åtgärder som har vidtagits, och delade därför reger ingens upp fattning att de båda tillkännagivandena därmed kunde betrak tas som slut behandlade (yttr. 2024/25:NU1y). I två avvikande meningar (S, V, C respektive MP) redovisades den motsatta uppfattningen, dvs. att tillkänna gi van dena inte kunde anses vara slutbehandlade.

Miljötillståndsutredningen

I det s.k. Tidöavtalet anförs att det ska tillsättas en utredning för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken. Den 8 juni 2023 beslutade regeringen om direktiv till en särskild utredare (dir. 2023:78) och i slutet av samma månad utsågs huvudsekreteraren och tidigare bygglovschefen Camilla Adolfsson till särskild utredare.

Utredningen antog namnet Miljötillståndsutredningen och överlämnade den 21 januari 2025 betänkandet En ny samordnad miljöbedömnings- och till ståndsprövningsprocess (SOU 2024:98) till statsrådet Romina Pourmokhtari. I betänkandet föreslås bl.a. att det inrättas en ny prövningsmyndighet för hela miljöprövningsprocessen som ska ansvara för hela miljöbedömnings- och till ståndsprövningsprocessen. Vidare föreslås en ny samlad reglering av miljö prövningen för att underlätta tillämpningen av regelverket. Därtill föreslår ut red ningen att det införs en ny samordnad miljöbedömnings- och tillstånds pröv ningsprocess, så att den motsvarar EU-rättens krav.

I början av februari 2025 skickade regeringen ut utredningens betänkande på en bred remissrunda med sista svarsdag den 15 juni 2025.

I anslutning till överlämnandet av betänkandet beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 2025:2) för utredningen bl.a. med innebörden att den ska

– analysera möjligheterna att samla bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden i en särskild lag

– bedöma möjligheterna att i ett tidigt skede lämna besked om det allmännas grundläggande syn på lämpligheten av en viss verksamhet på en viss plats

– utreda hur handläggningstiden i plan- och byggprocessen kan förkortas ge nom bl.a. tydligare regler om vilket underlag som ska tas fram i plan ären den och förändrad instansordning för överklagande

– analysera om den totala handläggningstiden för tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förkortas.

Det nya uppdraget ska delredovisas senast den 1 juli 2025 i den del som gäller bestämmelserna om hushållning med mark och vatten och senast den 31 de cem ber 2025 i den del som gäller att förkorta tidsåtgången för prövning i plan- och byggprocessen och i samband med överklagande enligt miljöbalken. Öv riga delar ska slutredovisas senast den 31 mars 2026.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2024 avstyrkte utskottet ett antal motionsyrkanden som gällde olika pröv ningsprocesser som föregår en gruvetablering (bet. 2023/24:NU8). Ut skot tet sa sig se positivt på att både den förra och den nuvarande regeringen har vidtagit olika åtgärder som helt eller delvis har haft som syfte att förenkla och effektivisera de olika prövnings processer som föregår den typ av verk sam het som regleras i mineral lagen.

Utskottets ställningstagande

Enklare, kortare och effektivare processer i samband med prövning av olika gruvnäringsrelaterade verksamheter efterfrågas i ett antal mo tioner. Utskottet har vid flera tidigare tillfällen tagit ställning till likalydande eller snar lika för slag och då redogjort för det arbete som har genomförts eller som på går på detta område. I det föregående refererar utskottet något av denna redovis ning och kan utöver detta även konstatera att effektiva tillstånds pro cesser lyfts fram som centrala i EU:s förordning om kritiska råvaror och i Miljötillstånds utred ning ens omfattande betänkande som nyligen lämnades till regeringen.

I likhet med vad utskottet anförde på temat tillståndsprocesser våren 2024 vore det olyckligt om om ständliga byråkratiska processer sätter käppar i hjulen för de som vill bidra till en positiv utveckling. Då liksom nu ser utskottet po sitivt på att både den förra och den nuvarande regeringen har vidtagit olika åt gärder som helt eller delvis har haft som syfte att förenkla och effektivisera de olika prövnings processer som föregår den typ av verksamhet som regleras i mineral lagen. Därtill kan utskottet konstatera att frågorna alltjämt är i högsta grad aktuella och att det fortfarande pågår vik tigt arbete med en liknande in riktning.

Sammantaget anser utskottet att det inte finns några tillräckligt tungt vä gan de skäl för riksdagen att uttala sig i linje med något av förslagen i de mo tioner som är aktuella i detta avsnitt. Motionerna avstyrks därmed.

Mineralersättning, avgifter och vissa frågor om återföring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ersättningar och återföring av medel till de områden där gruvbrytning förekommer. Utskottet hän visar bl.a. till att det finns skäl att avvakta eventuella över vä gan den kring frågor av detta slag i regeringens aviserade mine ral stra tegi.

Jämför reservation 13 (SD), 14 (V), 15 (C) och 16 (MP).

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:1457 yrkande 12 anför Tobias Andersson m.fl. (SD) att regeringen bör överväga en översyn av mineralersättningens utform ning, nivå och fördelning. Motionärerna anser att mineralersättningen bör lig ga på en nivå som inte hindrar nya investeringar i prospektering och gruv verk samhet. Samtidigt bör den garantera en rimlig avkastning till såväl mark äga re som staten. I yrkande 13 efterfrågas ett tillkännagivande om att reger ingen bör se över markägares rättigheter som fordringsägare när det gäl ler mine ral er sätt ningen eftersom den i dag inte är en prioriterad fordran vid en eventuell kon kurs.

Birger Lahti m.fl. (V) anser i kommittémotion 2024/25:554 att den svenska mineralavgiften behöver ses över. Motionärerna anser att mer pengar ska gå tillbaka till de orter och de biverksamheter där gruvbrytning före kom mer. Mo tio närerna förordar att mineralersättningen bör göras degres siv i för hål lande till vidareförädling för att främja lokal vidareförädling. De företag som väljer att i högre grad förädla sina råvaror lokalt bör ha en lägre mineral avgift än annars. I yrkande 22 begärs ett tillkännagivande till regeringen om att ge be rörda myndigheter i uppdrag att utreda hur en degressiv mineral er sätt ning kan fungera för att främja lokal vidareförädling. I yrkande 23 begärs ett till känna gi vande om att mine ral avgiften ska höjas, och pengarna ska avsättas i en gruv fond där huvud delen av pengarna återförs till gruvregionerna för att bl.a. finan siera ut bildning, bo stads byggande och samhällsservice.

Även i kommittémotion 2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) framförs önskemål om en höjning av mineralavgiften. Motionärerna anser också att en större del av det som tillfaller staten ska gå tillbaka till lokal samhället. I yrkande 28 efter frågas ett tillkännagivande om att undersöka för utsättningarna för en höjning av mi ne ralavgiften, samtidigt som den del av mi neralavgiften som i dag till faller sta ten bör gå till lokalsamhället.

Den gröna omställningen kräver resurser. Alltifrån järnmalm till sällsynta jord arts metaller. Denna uppfattning återfinns i kommittémotion 2024/25:1754 av Jan Riise m.fl. (MP). Samtidigt påpekar motionärerna att gruv etableringar har en stor påverkan på lokalmiljön, kommunen, närboende och de näringar och verksamheter som redan finns på platsen. Motionärerna an ser att intäkter från naturresurserna i högre grad måste bidra till utveckling i det samiska sam hällslivet, och statliga bolag som hämtar sina intäkter i Sápmis natur resur ser bör avsätta en andel av sin vinst årligen för att finansiera för valtningen och utvecklingen i detta område. I yrkande 5 begärs ett till kän na givande om ersätt ning för naturresurser.

Sten Bergheden (M) begär i motion 2024/25:2906 ett tillkännagivande om att regeringen bör se över förutsättningarna för stärkt äganderätt i mine ral lagen utan att det försvårar utvecklingen av fler gruvor i Sverige.

Bakgrund och pågående arbete

Regeringsformen om äganderätten

I 2 kap. 15 § första stycket regeringsformen anges att vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant för fo gan de eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller bygg nader utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Vi dare gäller enligt andra stycket i samma paragraf att den som genom expro priation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå från sin egen dom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäk rad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller bygg nad på ett sådant sätt att den pågående markanvändningen inom den berörda delen av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är bety dande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska be stäm mas enligt grunder som anges i lag.

Översyn av det grundlagsfästa egendomsskyddet

Våren 2019 biföll riksdagen ett förslag om ett tillkännagivande om att reger ingen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdraget att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet (bet. 2018/19:KU27, rskr. 2018/19:281). I juni 2023 tillsattes sedermera en sådan kommitté med justitierådet i Högsta förvaltningsdomstolen Henrik Jermsten som ordförande.

I januari 2025 redovisade kommittén sitt uppdrag i betän kandet Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter (SOU 2025:2). Kommittén kon staterar att uppdraget har varit att bedöma vilka gene rella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i egen doms skyddet och näringsfriheten ska vara godtagbar. Kommittén landade dock i bedöm ningen att det inte var möj ligt att uppnå ett tillräckligt brett parla men ta riskt stöd för att föreslå en ändring av regeringsformen när det gäller egen doms skyddet och närings friheten. I sammanhanget kan det finnas skäl att nämna att det inte ingick i kommitténs uppdrag att överväga ändringar när det gäller rätten till ersättning vid inskränk ningar i egendoms skyddet.

Mineralersättning och vissa avgifter

I några av motionerna berörs det som vissa av motionärerna betecknar mine ral ersättning och andra kallar mineralavgift. Av den anledningen kan det fin nas skäl för ett klarläggande av de olika begreppen. Enligt 14 kap. 1 § mine rallagen ska sökande betala ansökningsavgift i enlighet med vad reger ingen före skriver. Därtill anges i 2 § att innehavare av undersök nings tillstånd ska be ta la avgift till staten. Avgiften ska bestämmas med beaktande av under sök ningsområdets storlek och arten av de mineral som omfattas av tillståndet en ligt vad regeringen närmare föreskriver. Vidare bedöms sam hälls intresset av att mineral kan brytas och tas till vara som ett så starkt allmänt intresse att grund lagens förutsättningar för ingrepp i markägarnas rätt är upp fyllda. Vid in grepp i markägares rättigheter med stöd av minerallagen är mark ägarna dock garanterade ersättning.

I 7 kap. 1 § anges att skada eller intrång som föranleds av under sök nings arbe te ska ersättas av den som har undersökningstillstånd eller konces sion med vars stöd arbetet bedrivs. Ofta bestäms ersättningens storlek genom frivilliga upp görelser mellan koncessionshavaren och markägaren. Om inte sådana upp görelser kan nås bestäms ersättningen enligt expropri ationsrättsliga prin ciper.

Ägare av den mark som omfattas av bearbetningskoncession får även en sär skild ersättning baserad på värdet av den malm som bryts, s.k. mine ral er sätt ning. Enligt 7 kap. 7 § minerallagen ska ersättningen motsvara 2 promille av det beräknade värdet av de mineral som omfattas av koncessionen och som har brutits och uppfordrats inom koncessionsområdet under året. Av ersätt ning en ska tre fjärdedelar tillfalla fastighetsägare inom konces sions området och en fjärdedel staten. Bestämmelserna om mineralersättning gäller alla kon cessioner som har beviljats sedan maj 2005 och där gruvdrift pågår. Det bör no teras att mineralersättningen inte har någon direkt koppling till den even tu ella miljöskada som gruvverksamheten kan resultera i eller till finansiering av efterbehandlingsåtgärder. De intäkter som tillfaller staten ge nom mineral ersätt ningen redovisas i stället – enligt de principer som gäller för sta tens bud get han tering – mot inkomsttitel på statens budget.

Om ersättningar i utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral

Utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mi neral (SOU 2022:56) slog fast att svenska järnmalmsgruvor har höga kostna der jämfört med motsvarande gruvor i andra länder. Detta beror främst på att brytningsformen i underjordsgruvor är dyrare än i dagbrott. Utredningen kon staterade att gruvbolag som utvinner andra mineral i Sverige uppvisar större marginaler, vilket innebär att de har större möjlighet att klara en höjning av mine ralersättningen. Om en höjning av mineralersättningen enbart skulle gälla de koncessioner som betalade mineralersättning när rapporten skrevs skulle en höjning till 5 procent generera 179 miljoner kronor extra i skatteintäkter. An led ningen till detta relativt låga belopp är att nettobidraget till statskassan av höjningen från statsägda LKAB per definition blir noll. Den ökade kostnaden minskar propor tionerligt bolagets omsättning och därmed dess avkastning till staten.

Mineralersättning som en prioriterad fordran

I 11 kap. konkurslagen (1987:672) regleras utdelningen av medel från ett kon kursbo till fordringsägarna. Den ordning i vilken betalningsanspråken ska till godoses vid en konkurs och utmätning regleras i sin tur i förmånsrättslagen (1970:979) och i utsökningsbalken. Utgångspunkten är att alla fordringar har samma rätt. I förmånsrättslagen finns dock en uppräkning av vissa fordringar som har bättre rätt än andra – förmånsrätt – och vilken ordning som gäller mel lan dessa s.k. prioriterade fordringar. Fordringar utan förmånsrätt, dvs. oprio riterade eller övriga fordringar, har inbördes lika rätt.

Värdedelning med lokalsamhället

I några av motionerna efterfrågas tillkännagivanden som gäller frågor om gruv drift och lokal samhällsutveckling. Frågor om värdedelning med lokal sam hället behandlades i ett kapitel (kap. 14) av den statliga utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (SOU 2022:56) som överlämnades till regeringen i oktober 2022. Utredningen kon sta te rade bl.a. att ett socialt medgivande för gruvverksamhet kan stärkas av en ökad värdedelning av den nytta som metall- och mineralnäringen gene rerar. Vidare bedömde utredningen att det behövs en bredare skatte översyn och över syn av kommunal finansiering, men att den inte hade haft i uppgift att ut reda frågor med denna inriktning närmare. Utredningen resonerade även kring möjligheterna att inrätta det man betecknade en gruvpott för lokal sam hälls utveckling och ka pacitetsuppbyggnad där nivån bestäms i den statliga bud get processen. Gruv potten ska bidra till att kommuner och andra berörda ska kunna få större andel av det värde som ett gruvprojekt genererar och över gripande att en större andel av det värde som mineralnäringen genererar ska kunna komma hela lan det till del.

Enligt uppgift från Klimat- och näringslivsdepartementet i mars 2025 pågår det inte längre något beredningsarbete med anledning av utredningens be tän kande.

Om återföring i EU-förordningen om kritiska råvaror

I den tidigare omnämnda EU-förordningen om kritiska råvaror som trädde i kraft i maj 2024 berörs frågor om social hållbarhet och engagemang i projekt som påverkar lokalsamhällen. I förordningen föreskrivs åtgärder för att främja lokal acceptans genom bl.a. ekonomiska fördelar och samhällsnytta, såsom nya arbetstillfällen och in ves teringar i lokal infrastruktur. Det ställs krav på projektägare att inkludera planer för att minska negativa sociala och miljö mäs siga effekter samt att skapa direkta fördelar för de berörda samhällena, vilket kan bidra till långsiktig ut veckling och stabilitet i områden där gruv- och rå varuprojekt etableras. På lo kal nivå innebär förordningen en rad specifika krav och möjligheter för sam hällen som påverkas av gruv- och råvaruprojekt. För ordningen före skri ver även att projekt ska säkerställa en rättvis fördelning av de eko nomiska vinsterna från råvaruutvinning.

Granskning av statens hantering av expropriation och andra markintrång

Mot bakgrund av att staten och andra aktörer har möjlighet att ta privat mark i anspråk med tvång har Riksrevisionen granskat statens hantering av expro priation och andra markintrång. Syftet med granskningen var att svara på om statens hantering av expropriation och andra former av markintrång är effektiv och likvärdig. Resultatet av granskningen pre senterades i november 2023, i rap porten Statens hantering av markintrång – värdering och beslut om ersätt ning (RiR 2023:18). Riksrevisionens över gri pande slutsats var att myn dighe ternas hantering i stor utsträckning är enhetlig och effektiv inom res pek tive myndighet, men att det finns skillnader i hur myn digheterna be handlar fastig hetsägare och bestämmer ersättningen i vissa fall. Trots att de flesta ersätt ningar bestäms genom frivilliga överens kommel ser är förhand lings utrymmet begränsat. Riksrevisionen bedö mer att myn digheterna inte alltid är tydliga med vilka avvägningar de gör för att bestämma ersättningen vid mark intrång.

I mars 2024 överlämnade sedan regeringen en skrivelse till riksdagen, i vil ken den redovisade sin syn på Riksrevisionens bedömningar och rekom men dationer (skr. 2023/24:106). Regeringen instämde i huvudsak i Riks revi sio nens iakttagelser och bedömningar och anser att det är viktigt att ersätt ningar vid olika markintrång bestäms på ett förutsägbart och enhetligt sätt samt att de statliga resurserna används kostnadseffektivt. Regeringen kon staterade att för utsättningarna för myndigheterna att behandla fastighets ägare på ett en het ligt sätt har ökat. En s.k. bokstavsutredare har fått i uppdrag att se över regel verket för ersättning vid upplåtelse av ledningsrätt i samband med elnäts ut byggnad. I övrigt fann regeringen inga skäl att vidta några åt gärder med an ledning av Riks revisionens granskning och rekom men da tioner.

Civilutskottet behandlade regeringens skrivelse i juni 2024 (bet. 2023/24:CU24). Liksom regeringen instämde utskottet i Riksrevisionens be döm ning att det är viktigt att ersättningar vid olika former av markintrång bestäms på ett förutsägbart och enhetligt sätt och att de statliga resurserna an vänds kostnadseffektivt.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste åren behandlat förslag om den s.k. mineralersättningen, senast våren 2024 (bet. 2023/24:NU8). Vid det senaste tillfället avstyrkte utskottet motions yrkan dena bl.a. med hänvisning till den då pågående beredningen inom Reger ings kansliet av förslag från Utred ningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och min eral (SOU 2022:56) som berör frågor om mineralersättningen. Utöver detta ansåg utskot tet att riksdagen bör invänta even tuella överväganden med kopp ling till mine ral ersättningen i den mineral strategi som regeringen har utlovat.

Förslag om återföring av medel från produktionsvärden, naturresurser och fastigheter behandlades av utskottet tidigare under 2025 i samband med bered ningen av motioner om regional utvecklingspolitik (bet. 2024/25:NU10). Ut skottet hänvisade då till att Utredningen om en hållbar för sörj ning av inno va tionskritiska metaller och mineral (SOU 2022:56) bl.a. hade behandlat frå gor om vär de del ning med lokalsamhället och analyserade olika modeller för hur detta skul le kunna genomföras, och man konstaterade att dessa frågor är nära kopp lade till behovet av en bredare översyn av skattesystemet och en ana lys av hur resurser bäst kan fördelas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid åtskilliga tillfällen under de senaste åren behandlat motioner som gäller den s.k. mineralersättningens storlek och fördelning. I flera fall tycks vissa motionärer för övrigt åsyfta denna ersättning när de använder be greppet mineralavgift. När utskottet behandlade förslag om mineral ersätt ning en våren 2024 hänvisade utskottet till den då pågående beredningen inom Reger ings kansliet av förslag med koppling till denna er sätt ning och till att riks dagen bör invänta eventuella övervägan den om mine ral ersättningen i den mineralstrategi som reger ingen då hade ut lovat. Eftersom mi ne ralstrategin än nu inte har presenterats vid håller utskot tet att denna bör av vaktas innan det finns anledning för riksdagen att agera i frågan. Utskottet anser att mineralstra te gin även bör av vaktas när det gäller de övriga motionsförslagen om åter föring eller äganderätt med koppling till prospektering efter eller utvinning av kon ces sions mineral. I likhet med det utskottet anförde så sent som i mitten av februari 2025 bör återförings frågorna dessutom be handlas i an slutning till en bredare översyn av skattesys temet och då beakta den över syn av det kom mu nala skatteutjämningssystemet som för närvarande bereds inom Reger ings kansliet.

Våren 2024 sa sig utskottet inte uppfatta något trängande be hov av att göra justeringar i förmånsrättslagen för att öka mineral ersätt ning ens status i sam band med en konkurs i linje med vad som då – liksom även i detta be tänkande – hade föreslagits i en motion. Utskottets hållning är i detta avse ende oför ändrad och förslaget bör därför inte heller denna gång föranleda några vi da re åtgärder från riks da gens sida.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utvinning av uran, olja, kol och gas

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som på olika sätt gäller utvin ning av uran, olja, kol och gas. Utskottet hänvisar bl.a. till att det på går ett arbete inom Regeringskansliet med att utarbeta ett lag stift ningsförslag som gäller uranutvinning. Vidare påminner utskot tet om att en utredning för närvarande undersöker vilka de inhemska till gångarna på kol, olja och naturgas är. Denna utredning bedöms kun na bidra med viktig kunskap om tillgången till dessa energi re surser i Sverige och om vilken roll de eventuellt kan komma att spela i framtiden.

Jämför reservation 17 (SD), 18 (C) och 19 (MP).

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 19 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att häva förbudet mot ut vin ning av kol, olja och naturgas och även de skärpta reglerna för utvinning ur alun skiffer. Motionärerna förespråkar inte brytning, utvinning eller bruk av fos sila bränslen men menar att förbudet är onödigt och olyckligt mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget och för att det försvårar möjlig he terna att trygga den svenska energiförsörjningen även i kristider.

I kommittémotion 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 114 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör se över möjligheten att tillå ta uranutvinning ur biprodukter från annan gruvdrift. Som motiv anför mo tio närerna att ju mer av materialet från gruvbrytningen som kan återan vän das, desto bättre ur ett cirkulärt perspektiv.

I kommittémotion 2024/25:811 föreslår Linus Lakso m.fl. (MP) att riks dagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att Sverige ska verka på global nivå för ett nedrustningsavtal för fossila bränslen. Motionä rer na anför att ett stopp för nyexploatering och en snabb utfasning av pro duk tionen av fos sila bränslen är helt nödvändigt för att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader.

I kommittémotion 2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) fram håller motionärerna att brytning av alunskiffer alltid ger skador på natur och sam häl len. Därför efter frågar de i yrkande 9 ett tillkännagivande om ett na tio nellt för bud mot utvinning ur alunskiffer. I yrkande 10 efterfrågas ett till känna gi van de om att det ska vara förbjudet att bryta uran i Sverige även fort sätt ningsvis. Motio nä rer na framhåller att även brytning av uran orsakar skador på människor och natur, bl.a. eftersom det frigörs radio aktiva gaser och radio aktivt damm.

Bakgrund och pågående arbete

Förbud mot utvinning av uran

Våren 2018 biföll riksdagen förslagen i regeringens proposition Förbud mot utvinning av uran (prop. 2017/18:212, bet. 2017/18:NU13, rskr. 2017/18:277). Riksdagens beslut innebär att ett förbud mot utvinning av uran började gälla den 1 augusti 2018. Enligt 9 kap. 6 § miljöbalken får tillstånd inte ges till gruv drift eller gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbetning eller fysi ka lisk eller kemisk anrikning av uranhaltigt material om gruvdriften eller gruvan lägg ningen utgör en kärnteknisk anläggning som kräver tillstånd. Om syftet är att använda uranets fissila egenskaper (dvs. uranets förmåga att upp rätthålla en nukleär kärnreaktion) får tillstånd inte heller ges till brytning, prov brytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uran som sker i samband med primär eller sekundär utvinning av annat mineral. Om syftet med uran brytning är att utnyttja uranets fissila egenskaper är det därmed t.ex. inte möj ligt att bryta uran tillsammans med vanadin om uranet inte före kom mer i låga halter. Det är inte heller möjligt att utvinna uran ur en biprodukt eller avfall från gruvverksamhet för att använda uranets fissila egenskaper. Där emot är brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uran där syftet inte är att använda uranets fissila egenskaper tillå ten. Gruv verk samhet som avser järnmalm, basmetaller, sällsynta jordarts me taller eller andra mineral där mineralet bryts, bearbetas eller fysikaliskt eller ke miskt anrikas för andra ändamål än för att använda uranets fissila egen ska per omfattas inte av förbudet. Riksdagen beslutade också om en ändring i mi ne rallagen (1 kap. 1 §) med innebörden att uran inte längre klassas som ett kon cessionsmineral.

Utredning om upphävande av förbudet mot uranutvinning

I februari 2024 beslutade statsrådet Romina Pourmokhtari att ge nomföra en s.k. bokstavsutredning på Klimat- och näringslivsdeparte men tet för att ana ly sera och lämna de förslag som behövs för att åter möjliggöra ut vin ning av uran i Sverige.

I december 2024 presenterades departementspromemorian Att åter möjlig göra utvinning av uran (KN2024/02540) med för slag med denna inrikt ning.

Promemorian skickades ut på remiss med sista svarsdatum den 29 mars 2025. Av regeringens propositionsförteckning från januari 2025 framgår att reger ingen har för avsikt att lämna en proposition till riks dagen i september 2025 med den pre liminära titeln Att åter möjliggöra utvinning av uran.

Förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och begränsningar för utvinning i alunskiffer

Våren 2022 antog riksdagen regeringens förslag till lagändringar i propo si tio nen Förbud mot utvinning av kol, olja, naturgas och skärpta regler för utvin ning i alunskiffer (prop. 2021/22:150, bet. 2021/22:NU23, rskr. 2021/22:329). Regeringens förslag gällde ändringar i miljöbalken och mine ral lagen med in ne börden att det infördes ett förbud mot utvinning av stenkol, brunkol, råolja, skifferolja och naturgas.

I samma ärende beslutade riksdagen även om att införa ett lämplighetskrav i mine ral lagen för den som ansöker om bearbetningskoncession för utvinning av kon ces sionsmineral i alunskiffer. I pro positionen påpekade regeringen att utvinning i alunskiffer är förenad med be tydande miljörisker. Regeringen an såg därför att lämplighets be dömningen, ut över sökandens förmåga och av sikt att bearbeta fyndigheten så som den fram går av malmbevisningen, även bör innefatta en bedömning av sökandens lämp lighet i övrigt att bearbeta fyn dig heten. Enligt 4 kap. 2 § minerallagen får koncession för bear bet ning av kon ces sionsmineral i alunskiffer efter lagändringens ikraft trädande en dast be viljas den som visar att den är lämplig att bedriva sådan bearbetning.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022.

Globalt nedrustnings- eller ickespridningsavtal om fossila bränslen

I en av motionerna nämns något som skulle kunna betecknas som ett icke sprid ningsavtal för fossila bränslen. Ett sådant avtal har diskuterats interna tio nellt under ett par år, bl.a. inför och under FN:s miljökonferens Stockholm + 50 i juni 2022. Europaparlamentet antog en resolution inför FN:s klimattopp möte i Egypten 2022 (COP 27) där man uppmuntrade parterna att arbeta för att utveckla ett sådant avtal. Inför och under klimattoppmötet i Dubai i decem ber 2023 (COP 28) anslöt sig Sverige till ett åttiotal initiativ och deklarationer för stärkt globalt klimatarbete. Ett antal av dessa fokuserar på utfasning av fossila bränslen. Förslag om ett globalt nedrustningsavtal för fossila bränslen lyftes även upp av flera civila samhällsaktörer, inklusive svenska, under och inför COP 28, men var inget som förhandlades under konferensen. Ett fåtal län der berörde dock frågan på olika sätt under mötet. Under konferensen foku serade man emellertid på att få till beslut om att ställa om från fossila bränslen. Enligt uppgift från Regeringskansliet drev Sverige och EU på för ambitiösa skriv ningar om en utfasning av sådana bränslen.

Utredning om näringslivets försörjningsberedskap

I förra årets mineralpolitiska motionsbetänkande (bet. 2023/24:NU8) hänvisa de utskottet till att den då pågående utredningen om näringslivets för sörjnings bered skap skulle redovisa sitt uppdrag hösten 2024. Utredningen ska bl.a. se över vilka de inhemska tillgångarna på kol, olja och naturgas är och vilka för ut sättningar som skulle krävas för att nyttja dessa vid en fredstida kris eller höjd beredskap.

I juli 2024 fick utredningen emellertid tilläggsdirektiv som innebar att upp draget utvidgades och att utred ningstiden förlängdes (dir. 2024:70). Uppdraget ska nu slutre dovisas senast den 31 maj 2025.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2024 avstyrkte utskottet förslag om att lätta upp förbudet mot uran utvin ning (bet. 2023/24:NU8). Utskottet hänvisade bl.a. till att uranbrytnings för budet kan komma att beröras i den utlovade mineralstrategin.

Våren 2024 avstyrkte utskottet även ett förslag likalydande med det nu ak tuella om att häva förbudet mot utvinning av kol, olja och naturgas och även de skärpta reglerna för utvinning ur alunskiffer.

När utskottet våren 2024 även behandlade ett yrkande som var likalydande med det nu aktuella om ett globalt nedrustningsavtal för utvinning av fossila bränslen anförde utskottet bl.a. att flera element som skulle kunna tänkas ut göra en del av ett globalt nedrustningsavtal för fossila bränslen redan finns i det gällande globala klimatavtalet (Parisavtalet). Utskottet såg det som tvek samt om utfasningen skulle gå snabbare med ett annat avtal, som produ cent länder därtill sannolikt inte skulle ansluta sig till, och i stället mer effektivt att uppmuntra avtalsparterna att uppfylla sina befintliga åtaganden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att när det gäller framtiden för en eventuell utvinning av uran i Sverige – från biprodukter eller genom etablering av gruvor som är fokuserade på uran – pågår det ett arbete inom Regeringskansliet med att utar beta ett lagstiftningsförslag som gäller uranutvinning. En proposi tion är avise rad till september 2025. Utskottet ser ingen anledning att föregripa detta arbete utan anser att förslaget bör avvaktas innan det finns skäl för riks dagen att agera i frågan. Utskottet anser inte heller att det är motiverat för riks dagen att vidta några åtgärder när det gäller de förslag som gäller utvinning av eller ur alun skiffer. Här bedömer utskottet att de begränsningar som infördes 2022 fyller en viktig funktion och att de bör få verka en tid innan det finns skäl för riks dagen att vidta några åtgärder som syftar till att ytterligare begränsa denna ut vinning.

Utskottet kan vidare konstatera att det fortfarande pågår en utred ning om nä rings livets för sörjnings bered skap som bl.a. ska se över vilka de in hemska till gångarna på kol, olja och naturgas är och vilka förutsättningar som skulle krä vas för att nyttja dessa vid en fredstida kris eller höjd beredskap. I juli 2024 fick utredningen tilläggsdirektiv som innebar att upp draget ut vid gades och att utred ningstiden förlängdes (dir. 2024:70). Uppdraget ska nu slut re dovisas se nast den 31 maj 2025 och kan enligt utskottets uppfattning komma att bidra med viktig kunskap om tillgången till dessa energiresurser i Sverige och vilken roll de eventuellt kan komma att spela i framtiden. Enligt utskottets upp fatt ning finns det ingen anledning att föregripa detta arbete genom att före slå att riksdagen ska ut tala sig för eller emot utvinning av fossila energi resurser i Sve rige.

Utskottet är inte heller berett att biträda förslaget om ett nedrustningsavtal för fossila bränslen. I likhet med vad utskottet anförde när motsvarande förslag behandlades våren 2024 förefaller det bättre att uppmuntra genomförande av befintliga åtaganden än att sluta nya avtal med likartat eller möjligen t.o.m. mindre ambitiöst inne håll.

Sammantaget anser utskottet att samtliga yrkanden bör avslås av riksdagen.

Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som bl.a. gäller åtgärder för att öka intresset för prospektering i Sverige, djuphavs gruv brytning, nya material och miljön kring den nedlagda uranutvinnings an lägg ningen i Ranstad.

Jämför reservation 20 (SD) och 21 (MP).

Motionerna

På havsbotten i djuphaven (ned till 6 000 meters djup) finns det olika metaller och mineral som kobolt, nickel och litium, som efterfrågas inför övergången till ett fossilfritt samhälle. Detta redovisas i partimotion 2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP). Om gruvbrytning i djuphaven blir verklighet riske rar enorma havsbottenområden att ”sugas upp” med oanade konsekvenser för djuphaven och livet där, men också för människor som är beroende av dessa ekosystem. I yrkande 196 begär motionärerna ett tillkännagivande till reger ingen om att verka för ett moratorium för djuphavsgruvdrift på inter natio nella vatten så länge de miljömässiga, sociala och ekonomiska konse kven serna inte är klart utredda.

SGU är den myndighet i Sverige som har till uppgift att tillhandahålla geo logisk information för samhällets behov på kort och lång sikt. I kommitté mo tion 2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) framförs uppfatt ningen att SGU också bör ha ett tydligt uppdrag att tillhanda hålla och kom mu nicera sak lig information och kunskap om prospektering och gruvdrift till all män he ten och det offentliga. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om SGU:s in for ma tionsuppdrag kopplat till mineralfrågor. Motionärerna konsta te rar också att en absolut förutsättning för att brytvärda mineraliseringar ska hittas är att det bedrivs prospektering. Motionärerna ser med oro på att pros pek te rings vil jan sjunker kraftigt i Sverige och efterfrågar därför i yrkande 7 ett tillkänna givan de om åtgärder för ökad prospekteringsvilja.

Elin Söderberg m.fl. (MP) begär i kommittémotion 2024/25:1329 yr kan de 3 ett tillkännagivande om att främja innovation av nya material och re surs effekti vitet för att minska behovet av att utvinna jungfruliga material. Mo tio närerna pekar på att gruvnäring ofrånkomligen har betydande mil jö på ver kan och att det därför är viktigt att minska det totala behovet av ny gruv brytning genom att främja innovation av nya material.

I motion 2024/25:999 av Rickard Nordin (C) efterfrågas ett till känna gi van de om att förenkla för privatpersoner som vill vaska guld eller leta mineral i mindre skala.

Ulrika Heie (C) anför i motion 2024/25:1612 yrkande 1 att regeringen bör ge SGU i uppdrag att ansvara för miljökontrollen vid Ranstad och säker ställa att inga oönskade effekter uppstår i framtiden från den nedlagda uran ut vin nings anläggningen. Vidare anser motionären i yrkande 2 att riks dagen ge nom ett tillkännagivande bör uppmana regeringen att ge SGU i uppdrag att se över möjligheten att förvärva den mark i det aktuella området som behöver skyddas. Motionären motiverar förslagen med den oro som lokal befolkningen känner för framtida miljökonsekvenser.

Bakgrund och pågående arbete

Om utvinning av mineral till havs

Regeringen beslutade i december 1982 att underteckna FN:s havsrätts konven tion (United Nations Convention on the Law of the Sea, Unclos). Havs rätts kon ventionen är en global FN-konvention om hur världens länder ska dela upp världshavet och dess resurser. Konventionen innefattar även ett regelverk för exploa tering av mineraltillgångar i sådana djuphavsområden som inte omfat tas av ländernas lag stiftning.

Våren 2023 förhandlades ett nytt globalt avtal vid FN i New York för de delar av havet som inte tillhör enskilda stater. Dessa havsområden utgör två tredje de lar av världshavets yta och 95 procent av dess volym. Den 5 mars sam ma år med dela des att FN:s medlemsländer hade kommit överens om ett avtal som skapar globala reg ler för att begränsa miljöpåverkan och utse marina skydds områden i det fria havet. Avtalet ska fylla de luckor som lämnades när havs rätts konventionen an togs.

Förhandlingarna om ett regelverk för mineralutvinning i djuphaven har på gått länge i Internationella havsbottenmyndighetens (ISA) operationella råd. Sve ri ge är inte medlem i ISA:s råd, men har ett nära samarbete med andra EU-medlemsländer som är representerade i rådet. Den svenska linjen är att djup havs gruvdrift inte bör tillåtas innan det finns tillräckligt bra veten skap lig kun skap om djuphavens organismer och deras ekosystem samt om konse kven ser na av utvinningen. Därigenom kan man undvika att den marina miljön tar ska da.

Nya material

I en av motionerna förordas utveckling och användning av nya material som kan minska behovet av att utvinna jungfruliga metaller och mineral. I det sam manhanget kan det nämnas att regeringen i sin forsknings- och innova tions pro position (prop. 2024/25:60) lyfter fram betydelsen av forskning kring avan ce rade material, bl.a. för att värna den svenska konkurrenskraften och för in dus trins omställning och produktivitet. Vidare pekar regeringen på att Sve rige i ett internationellt perspektiv och i för hållande till sin storlek har en stark po sition inom materialforsk nings om rådet. Riksdagen behandlar proposi tio nen under våren 2025.

Även på EU-nivå har avancerade material lyfts fram. I slutet av november 2024 godkändes rådsslutsatser om kommissionens nya strategi för att stärka Europas forskning, innovation och industriella ledarskap inom avancerade ma terial, vilket beskrivs som avgörande för den gröna och digitala omställ ningen samt för europeisk konkurrenskraft, säkerhet och motstånds kraft. Slutsatserna betonar också att nästa generation av avancerade material bör anpassas till Eu ropas mål för hållbarhet och en cirkulär ekonomi.

SGU om att stödja prospekteringsbranschen

I årsredovisningen för 2024 anger SGU att en viktig del i SGU:s uppdrag för näringslivsfrämjande insatser är att stödja prospekteringsbranschen. Detta gör myndigheten genom rådgivning och stöd för att branschens aktörer lättare ska kunna finna den information myndigheten producerar och tillhandahåller i om råden av intresse. Det mesta av rådgivningen genomförs från SGU:s mineral informationskontor i Malå, där myndigheten även förvaltar lager och arkiv med borrkärnor, stuffer samt kartor och rapporter.

En annan viktig del i näringsfrämjandet är marknadsföringen av Sverige som prospekteringsland. Även här utgår verksamheten från mineral infor ma tions kontoret i Malå, och på flera lämpliga mässor visar SGU upp Sve rige som ett land med goda förutsättningar när det gäller prospektering.

I februari 2024 gav regeringen SGU i uppdrag att under 2024–2026 upp mun tra enskilda privatpersoners sökande efter förekomster av värdefulla mi ne ral i Sverige genom att återinföra en tävling med den s.k. mineraljakten som före bild (KN2024/00358). SGU ska årligen senast den 15 mars med start 2025 delredovisa uppdraget till Regeringskansliet och senast den 15 mars 2027 slut redo visa uppdraget.

Privatpersoners möjlighet att vaska guld och leta mineral

När utskottet våren 2023 behandlade ett förslag om privatpersoner och guld vaskning liknande det som är aktuellt i år redovisades bl.a. att det i normalfallet inte krävs tillstånd enligt mineral la gen för småskalig guldvaskning av hobby karaktär (bet. 2022/23:NU13). Undersöknings tillstånd krävs om syftet med un der sök ningen är att på visa en fyndighet av ett koncessionsmineral och att ut röna dess sannolika eko no miska värde och beskaffenhet. Det finns inte några särskilda regler för privatpersoner utan det avgörande är syftet med och om fattningen av under sök ningen. I betänkandet redovisas att Bergsstaten har an gett att tillstånd dock krävs i den mån un dersökningsarbetet inne bär intrång i mark ägarens eller en annan rätts in ne ha vares rätt. Vidare angav Bergsstaten att det beroende på var man vask ar och på vilket sätt dock kan krävas andra till stånd än enbart den berörda mark ägarens. Vissa undersökningar kan således göras inom ramen för allemans rätten.

Om miljön kring Ranstadsverket

I Västra Götalands län drevs under 1960-talet en gruva med efterföljande uran ut vinning ur alunskiffer, det s.k. Ranstadsverket. Sedan 1990-talet har avfalls deponin, dagbrottet och industriområdet efterbehandlats. Sedan 2010 har det även pågått avveckling av verksamheten, och de sista byggnaderna som var radioaktivt förorenade har rivits. I svar på en skriftlig fråga (fr. 2022/23:525) om Ranstad i april 2023 hänvisade statsrådet Romina Pourmokhtari till ett för slag från Länsstyrelsen i Västra Götalands län om att staten ska ansvara för kontroll över för ore ningarna från den tidigare uranutvinningen, säkerställa att det inte uppstår oöns kade miljö effekter i fram tiden och agera om det trots allt skulle uppstå miljöskador. Länsstyrelsen föreslår också att den för orenade mar ken bör övergå i statens ägo. Statsrådet konstaterade att ärendet vid den aktuella tidpunkten bereddes inom Regeringskansliet, men också att detta är första gången som regeringen hanterar en fråga om det lång sik tiga ansvaret för en kärnteknisk anläggning och att ärendet innehåller flera prin ci piella frå ge ställningar.

Enligt upp gift från Klimat- och näringslivsdepartementet i slutet av februari 2025 är den aktuella frågeställningen mycket komplex, men beredningen när mar sig ett avslut och regeringen väntas kunna fatta beslut senare under våren 2025.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 avstyrkte utskottet ett förslag om att Sverige bör verka för ett inter nationellt förbud mot utvinning av olja, metaller och mineral från havs bot tnen (bet. 2022/23:NU13). Utskottet hänvisade bl.a. till FN:s havsrätts konvention om hur världens länder ska dela upp världs havet och dess resurser samt att ett nytt globalt avtal för de delar av ha vet som inte tillhör enskilda stater slöts i mars 2023.

Förslag med koppling till den tidigare utvinningen av uran i Ranstad har också i exakt ordalydelse avstyrkts av utskottet vid flera tidigare tillfällen, se nast våren 2024 (bet. 2023/24:NU8).

När det gäller privatpersoners möjlighet att vaska guld och leta mineral i mindre skala framhöll utskottet våren 2023 när motsvarande förslag låg på riks dagens bord att möjligheten inom det befintliga regelverket är god (bet. 2022/23:NU13). Motionsyrkandet avstyrktes av utskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar inte uppfattningen att prospekteringsviljan sjunker kraftigt i Sve rige, som det påstås i en av motionerna. Att prospekteringsviljan inte sjun ker framgår av den statistik som har redovisats tidigare i detta betänkande. Med tanke på de sats ningar som dessutom görs och har gjorts på senare år för att ytterligare öka intresset för prospektering – bl.a. genom uppdrag till SGU om att uppmuntra enskilda privatpersoners sökande efter förekomster av vär de fulla mineral i Sverige samt att utveckla arbetet med att informera om pro spekterings in tres santa metaller och mineral – ser utskottet ingen anledning att föreslå ett riks dags uttalande om behovet av sådana sats ningar. Detsamma gäl ler för slaget om SGU:s mer allmänna informationsuppdrag om mine ral frå gor som även det har förstärkts på senare år.

Utskottet ser inte heller några skäl för riksdagen att vidta några åtgärder för att underlätta guldvaskning. Här be dömer utskottet att guldvaskning av hobby karaktär inte bör vara mer omfat tande än att den kan bedrivas inom ramen för allemansrätten. I den mån man inte klarar av att hålla sig inom dessa gränser bör det – i linje med gällande bestämmelser – krävas tillstånd för verksam he ten från markägaren och/eller relevanta myndigheter.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i en av motionerna om bety delsen av att främja innovation kring nya material. Om sådana nya ma terial har egen skaper – t.ex. miljö- och prestandamässigt – som gör att de med gott resul tat kan ersätta andra material är det enligt utskottet positivt. Kan de dess utom dämpa behovet av att utvinna metaller och mineral ur berggrunden är det ännu bätt re. Här vill utskottet påminna om att forskning och innovation kring nya material lyfts fram i den forskningspolitiska proposition som för närva ran de be reds i riksdagen och att dessa frågor också uppmärksammas på EU-nivå. Utskottet anser därför att det inte behövs något uttalande från riksdagens sida med anledning av motionsförslaget om att främja innovation kring nya material.

Utskottet kan instämma i de farhågor som lyfts fram i en av motionerna när det gäller djuphavsgruvdrift. Till skillnad från att driva en linje som innebär ett absolut stopp mot sådan gruvdrift – som föreslås i motionen – finner ut skottet det vara mer konstruktivt att inta en försiktighetsbaserad position som innebär att djuphavsgruvdrift inte bör tillåtas innan det finns tillräckligt bra vetenskaplig kunskap om djuphavens organismer och deras ekosystem samt om konsekvenserna av utvinningen.

När det avslutningsvis gäller miljösituationen efter utvinningen av uran i Ranstad kan utskottet konstatera att det alltjämt pågår ett bered nings ar bete inom Regeringskansliet kring dessa frågor. Utöver detta stäl ler sig utskottet tveksamt till om riksdagen över huvud taget ska uttala sig i den här typen av ärenden, där det handlar om att förvaltningsmyndigheter tilläm par lagstiftning eller ägnar sig åt strategiskt eller operativt besluts fat tande. Där emot ser ut skot tet med intresse fram emot att ta del av utfallet av den beredning som för närva rande pågår inom Regeringskansliet av frågor med koppling till Ranstadsfallet, inte minst eftersom det rymmer många prin cipiella frågor om det lång sik tiga ansvaret för en kärn teknisk an lägg ning.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

XX

1.

Allmänt om gruv- och mineralnäringen, punkt 1 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 18 och 20 samt

avslår motionerna

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 21 och 24,

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4–6 samt

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1, 2 och 18.

Ställningstagande

Den svenska gruv- och mineralnäringen har stor betydelse både för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet, och för att klara den globala kli mat krisen. Sverige kan med sina rika mineraltillgångar också spela en nyc kelroll när det gäller EU:s råmaterialförsörjning. I unionens råmaterial strategi betonas vikten av att säkerställa tillgången till kritiska råmaterial, inklusive strategiska jordarts metaller, för att stödja den gröna omställningen och Euro pas industriella konkurrenskraft. Genom att öka utvinningen av dessa metaller kan Sverige inte bara bidra till EU-mål utan också skapa arbetstillfällen och ekonomisk till växt i de svenska gruv regio nerna.

Ökad gruvbrytning kräver dock statliga åtgärder för bättre infrastruktur, fler bostäder och mer utbildningsinsatser. Det behövs även stora satsningar på grön teknik och elektrifiering och det är viktigt att säkerställa att de nya jobb som klimatomställningen skapar hamnar i Sverige och inte i andra länder. Sverige bör kunna bidra än mer med metaller och mineral som har utvunnits under goda arbetsvillkor och skydd för miljön, i stället för sådana där produk tionen bygger på barnarbete och låga miljökrav. För att öka förutsättningarna för att Sverige ska fortsätta att vara en betydelsefull gruvnation behöver villkoren för utvinning, förädling och åter vinning stär kas och det gäller inte bara sådana rå material som klassificeras som kritiska eller stra tegiska.

Eftersom gruv- och mineralfrågor får en allt större betydelse och om rådet är i förändring, inte minst på grund av ett ökat intresse från EU, bör den svenska mineralstrategin uppdateras. Vi anser att det är av stor betydelse att regeringen genom en strategi beskriver hur den har för avsikt att ta vara på de goda svenska förutsättningarna och värnar svenska nationella intressen i mine ral politiken. Enligt vår uppfattning bör strategin även inkludera prospek tering och strategiska råmaterial.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Allmänt om gruv- och mineralnäringen, punkt 1 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Josef Fransson (SD), Eric Palmqvist (SD) och Johnny Svedin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 18 samt

avslår motionerna

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 21 och 24,

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4–6,

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 18 och 20.

Ställningstagande

Den svenska gruvnäringen har långa anor och vi anser att gruvindustrins betydelse för Sverige som exportberoende industrination inte nog kan betonas. Behovet av politiska ambitioner på området får inte underskattas om inves teringsviljan och tillväxten inom branschen ska förbli stabil över tid.

Vi anser att det måste tas ett helhetsgrepp om den politik som styr näring ens förutsättningar. Tillgången till råvaror för utveckling av exempelvis batteri- och elmotorteknik pekas ut som helt central för den industriella ut veck lingen. Samtidigt har det geopolitiska läget försämrats kraftigt, vilket gör Sverige mer sårbart än på mycket länge. Ökad självförsörjningsgrad av såväl basmetaller som innovationskritiska material är därför strategiskt viktigt inte bara ur ett näringspolitiskt perspektiv utan också ur säkerhetspolitisk syn vinkel. Därför an ser vi det vara mycket välkommet att regeringen, i linje med vad vi har föreslagit tidigare, har inlett arbetet med att utarbeta en ny mine ralstrategi.

Vidare ser vi det som angeläget att den lagstiftning som reglerar gruv näring en är robust och funktionell. Vi ser ett behov av att den befintliga lag stift ningen genomlyses ur ett hot- och krisperspektiv så att den fungerar på ett godtagbart sätt även när det oförutsedda inträffar. Det vore därför klokt att utreda och säkerställa att de lagar som reglerar gruvnäringen är utformade på ett sådant sätt att de fyller sitt syfte även under större nationella och interna tionella kriser.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Allmänt om gruv- och mineralnäringen, punkt 1 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 21 och 24 samt

avslår motionerna

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4–6,

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1, 2 och 18 samt

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 18 och 20.

Ställningstagande

Sverige är beroende av att importera vissa mineral från länder där hänsynen till utvinningens konsekvenser för miljön och mänskliga rättigheter är begrän sad. Detta är djupt beklagligt och det är därför viktigt att Sverige tar ett större ansvar för sin mineralkonsumtion. Det kan bl.a. handla om ökad produktion inom landet. Eftersom gruvindustriell verksamhet alltid innebär ingrepp i mil jön behövs det regleringar för att skydda natur vär den och boendes när miljöer. Jag anser att SGU bör få ett större ansvar för hela pro cessen från pros pektering till återvinning och därigenom få genomslag för ett cirkulärt tänk som på skyn dar den gröna omställningen.

I linje med detta anser jag att det inte ska vara möjligt att beviljas bear bet ningskoncession med mindre än att den sökande kan visa ekonomisk lönsam het som även inkluderar hela miljökostnaden dvs. där även kostnaderna för efter be handlingen beaktas. Enligt min uppfattning bör detta även gälla vid en ut ökad brytning av en gammal fyndighet.

För att stärka den svenska ursprungsbefolkningens rättigheter anser jag att det inte ska vara möjligt för Bergsstaten att bevilja undersökningstillstånd i kärnområden för renskötsel. Dessutom anser jag att fastighetsägare och inne havare av särskild rätt som berörs av ansökan om undersökningstillstånd, t.ex. en sameby, alltid ska ges rätt att yttra sig över ansökan.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

4.

Allmänt om gruv- och mineralnäringen, punkt 1 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4–6 samt

avslår motionerna

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 21 och 24,

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1, 2 och 18 samt

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 18 och 20.

Ställningstagande

Gruvnäring medför alltid en betydande miljöpåverkan. Därför är det viktigt att främja utvecklingen av nya material och att minska det totala behovet av ny gruvbrytning genom att uppmuntra framväxten av cirkulära affärsmodeller.

Jag anser att Sverige bör ta fram en strategi för en hållbar mineral- och me tallförsörjning med fokus på cirkularitet och resurseffektivitet, utveckling av alternativa material, världens mest hållbara gruvnäring nationellt samt håll bara värdekedjor globalt. Den svenska gruvnäringen bör kännetecknas av att den bedriver ett offensivt hållbarhetsarbete och ligger i frontlinjen för den in ter na tionella utvecklingen när det gäller om ställning till fossilfrihet, resurs effek tivitet, miljöhänsyn samt social håll barhet och mänskliga rättigheter.

Enligt min uppfattning är det angeläget att Sverige tar fram en handlings plan för en utvinning av mineral och metaller i Sverige, i syfte att möta be ho ven i den gröna omställningen samtidigt som lokalsam häl le nas roll stärks med mål sätt ningen att Sverige ska ha världens bästa gruv näring ur både eko logisk och social hållbarhetssynpunkt.

Det är också viktigt att Sverige som en betydelsefull gruvnation verkar för att EU:s regelverk inriktas på att stimulera gruvnäringen och dess värdekedjor och att konkurrera utifrån bästa möjliga prestanda när det gäller miljö, klimat och mänskliga rättigheter.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

5.

Mineral och miljö, punkt 2 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Josef Fransson (SD), Eric Palmqvist (SD) och Johnny Svedin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 16 och

avslår motionerna

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 8, 12 och 13 samt

2024/25:1743 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Industriell verksamhet i allmänhet och gruvindustri i synnerhet medför in grepp i naturen. Ingrepp orsakade av mineralutvinning ska efterbehandlas till en god miljöstandard när gruvbrytningen har upphört. Detta kan ibland med föra kostsamma marksaneringsinsatser som det i första hand är koncessions havaren som ska ansvara för att åtgärda och således även bekosta. Som ett led i att öka den sociala acceptansen för nya gruvetableringar finns det skäl att se över modellen för hur koncessionsinnehavaren säkerställer att det finns medel för sanering och efterarbete när verksamheten är avslutad. Vi förordar att detta utreds och tydliggörs.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

6.

Mineral och miljö, punkt 2 (V, MP)

av Birger Lahti (V) och Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 8, 12 och 13 samt

2024/25:1743 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 5 och

avslår motion

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 16.

Ställningstagande

Gruvnäring medför ofrånkomligt betydande miljöeffekter. Det handlar inte bara om omfattande påverkan på mark och vatten utan gruvbolagen är också några av Sveriges största utsläppare av koldioxid. Vi anser att om den svenska gruvnäringen på allvar ska kunna bli en del av den gröna omställ ningen måste denna omställning även omfatta själva gruvdriften. Vi ser posi tivt på att gruv- och mineralnäringen själva har tagit fram klimatmål i sin färd plan inom ramen för Fossilfritt Sverige. Näringarna kommer att behöva arbe ta aktivt för att kun na nå dessa mål och det är viktigt att politiken under stöder detta arbete.

När det gäller hushållningen med mark och vatten i samband med mineral utvinning är vi mycket tveksamma till den nuvarande utformningen av miljö pröv ningen. Därför anser vi att det behövs en utförlig utredning av gruv verk sam heters prövningsprocesser för att främja en tydligare, effek tivare och mer förutsägbar prövningsordning där miljö och människors rättigheter vär nas. Över synen bör bl.a. omfatta tillämpningen av bestämmel serna om riks in tres sen i 3 och 4 kap. miljöbalken. Vi ser det som proble matiskt att reger ingen har skapat otydlighet och rättsosäkerhet genom att dela upp riks intres se pröv ning en och endast har fört över en del av den till prövningen enligt miljö bal ken. En ligt vår uppfattning ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljö balken även tillämpas vid prövningen enligt miljöbalken, fristående från de bedöm ningar som har gjorts i koncessionsärendet enligt minerallagen. Inte förrän då kan pröv ningen anses leva upp till EU-rättens krav. Vi instämmer också i Lag rå dets upp fatt ning att det bör anges att när en verksamhet senare ska prövas enligt mil jöbalken eller andra lagar ska en prövning enligt 7 kap. 28 b § miljö balken göras oberoende av de ställningstaganden som har gjorts i koncessions ärendet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

7.

Kritiska metaller och mineral, punkt 3 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 17 och 19 samt

avslår motionerna

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 20,

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8 och

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 29.

Ställningstagande

Kritiska och strategiska råmaterial är mycket betydelsefulla för den gröna om ställ ning en. Att utvinna kritiska metaller som biprodukter är resurseffektivt, och pro duktionen blir också mindre känslig för marknadsmanipulation och in sta bi la marknader som ofta är förknippade med kritiska och stra te giska rå ma terial. Vi ser ett behov av att förutsättningarna stärks för utvin ning av metaller och mineral från såväl primära som sekundära källor med särskilt fo kus på inno vationskritiska metaller och mineral.

För att ytterligare underlätta utvinningen av strategiska jordartsmetaller vill vi se ett snabbspår med en väg in till regelverk och tillståndsprocesser. Målet är att göra dessa processer snabbare och mer förutsägbara utan att samtidigt behöva kompro missa med miljö skydd och sociala rättigheter.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

8.

Kritiska metaller och mineral, punkt 3 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 20 och

avslår motionerna

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8,

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 29 och

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 17 och 19.

Ställningstagande

Jag vill se en aktiv statlig industripolitik som bl.a. ska verka för att den svenska industrin ska kunna producera samhällsnyttiga varor med riktigt låga utsläpp och för att dessa produkter ska gå på export till gagn för den globala klimat omställningen. Gruvnäringen kan spela en stor och viktig roll i detta arbete och har potential att ge viktiga byggstenar för skapandet av ett samhälle som är både ekologiskt och socialt hållbart.

Sverige importerar i dag vissa mineral utan att ta hänsyn till kon sekven ser na för miljön och de mänskliga rättigheterna i länderna där de utvinns. Det är inte acceptabelt att ett välbärgat västland agerar på det sättet. Därför anser jag att Sverige måste ta ett större eget ansvar för den in hemska konsumtionen av me taller och mineral, inte minst när det gäller kritiska metaller och mineral och kanske särskilt när det gäller sådana som klassas som konfliktmineral.

För att detta ska vara möjligt bör SGU få i uppdrag att utreda vilka kritiska metaller som finns i Sverige. SGU:s uppdrag bör dessutom utökas till att också innefatta Sveriges mineralförsörjning.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

9.

Kritiska metaller och mineral, punkt 3 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 29 och

avslår motionerna

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 20,

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8 och

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 17 och 19.

Ställningstagande

För att lyckas med klimatomställningen måste Sverige och EU försörjnings mässigt frikopplas från ett betydande beroende av import från tredjeländer där utvinningen inte alltid uppfyller ekologiska eller sociala hållbarhetskrav. Detta beroende försätter Sverige och EU i en sårbar situation som dessutom kan vara säkerhetspolitiskt riska bel.

Den svenska gruv- och mineralnäringen är viktig på många sätt, inte minst för dess möjligheter att bidra till byggandet av det hållbara samhället. I Sverige finns dessutom tillgång till många av de metaller och mineral som kan bygga den teknik som behövs för förnybar energiproduktion, vindkraftverk, solceller, batterier, elbilar och mycket mer. Utöver fyndigheter har Sverige dessutom go da förutsättningar att utvinna dessa på ett hållbart sätt, vilket både stär ker självförsörjningsgraden och skapar viktiga export möjligheter.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

10.

Tillstånd och tillståndsprocesser, punkt 4 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 23 och

avslår motionerna

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 11 och

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9.

Ställningstagande

För att Sverige ska kunna möta det växande behovet av kritiska metaller och mineral som en viktig komponent i klimatomställningen behöver tillstånds pro cesserna för gruvverksamhet effektiviseras, men med fortsatt hänsyn till skyd det av miljön. Här anser vi att avgörande delar är att underlätta kontak ter na mellan företag och myndigheter, att minska byråkratiska hinder och att in föra ett snabbspår för prövningen av sådan utvinning som är inriktad på strate giska jordarts me taller. Utöver detta är vår uppfattning att Sverige har en del att lära av Tyskland där man framgångs rikt har infört lagstiftning som tar hän syn till både gruvsek torns behov och skyddet av mil jön. Detta system garan terar att företagen redan från början planerar för och finansierar den fram tida restaur eringen av de områden som påverkas. Sverige bör överväga att anta lik nande bestämmelser för att säkerställa ett hållbart och ansvarsfullt gruv drifts system.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

11.

Tillstånd och tillståndsprocesser, punkt 4 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Josef Fransson (SD), Eric Palmqvist (SD) och Johnny Svedin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9 och

avslår motionerna

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 11 och

2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 23.

Ställningstagande

Gruvindustrins betydelse för Sverige som exportberoende industrination kan inte nog betonas. Det måste, anser vi, tas ett helhetsgrepp om den politik som styr näringens förutsättningar som bl.a. leder till ökad prospektering och utvin ning genom förenklade tillståndsprocesser.

Verksamhet som har en betydande påverkan på vatten, luft eller mark måste godkännas av mark- och miljödomstolen. Utöver detta kräver annan lagstift ning ofta ytterligare tillstånd innan miljötillståndsfrågan kan prövas. Vi vill un derstryka vikten av att tillståndsprövningarna anpassas till verksam he ternas förutsättningar och att prövningarna är tydligt avgränsade och speglar det ske de som verksamheten befinner sig i.

Problematiken med långdragna miljötillståndsprövningar måste adresseras för att inte industrisatsningar ska fördröjas eller utebli helt. Regelverken måste anpassas till dagens situation och teknik, vilket ställer höga krav på kom petens och kunskapsinhämtning under regelutvecklingsarbetet.

Mot denna bakgrund välkomnar vi att många av de förslag på temat re gel förenkling och effektivare tillståndsprocesser som vi tidigare har presen te rat ut reds inom ramen för Tidöavtalet. Vi är övertygade om att detta tillsam mans med såväl det förenklingsråd som det implementeringsråd som reger ingen har inrättat kommer att leda till att miljötillståndsprövningen blir mer flexibel, effek tiv och förutsebar framgent. Därigenom stärks Sveriges varu mär ke som gruv nation.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

12.

Tillstånd och tillståndsprocesser, punkt 4 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 11 och

avslår motionerna

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9 och

2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 23.

Ställningstagande

De tillståndsprocesser som föregår tillkomsten av en ny gruva ska självfallet vara så effektiva som möjligt. Eftersom prövningen syftar till att skydda miljön kan det dock aldrig vara tal om en effektivisering av processen om en seriös miljöprövning får stå tillbaka för en alltför ensidig strävan efter att förkorta hand läggningstider. Tydlighet och förutsägbart är eftersträvansvärt, och fort och fel får helt enkelt inte tillåtas ersätta noggrant och rätt om det är miljön som får bära kostnaden.

Jag anser att det bör tillsättas en noggrann utredning av gruvverksamheters prövningsprocesser för att därigenom främja en tydligare, effektivare och mer förutsägbar prövningsordning där miljön och människors rättigheter värnas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

13.

Mineralersättning, avgifter och vissa frågor om återföring, punkt 5 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Josef Fransson (SD), Eric Palmqvist (SD) och Johnny Svedin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 12 och 13 samt

avslår motionerna

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 22 och 23,

2024/25:1754 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 5,

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 28 och

2024/25:2906 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Sverige har rikliga förekomster av mineral som i grunden kan ses som svenska folkets tillgångar. Förutom att gruvnäringen skapar såväl arbetstillfällen som viktiga värdekedjor menar vi att det är rimligt att en del av värdet av det som utvinns kommer staten och dess medborgare till del. I dag åstad koms detta ge nom den s.k. mineralersättningen som uppgår till 2 promille av det be räk nade värdet av mängden bruten mineral och som betalas ut under hela gru vans livslängd. Av denna del av värdet tillfaller tre fjärdedelar de berörda fas tig hets ägarna och en fjärdedel tillfaller staten. I en internationell jämförelse är den svenska mineralersättningen låg. Samtidigt bör den betraktas som en del av de samlade skatter och avgifter som tas ut från gruvföretagen, för att jäm förelsen inte ska bli missvisande. Det är den samlade kostnadsbilden för gruv produktionen (som bl.a. innefattar produktionskostnader, skatter och av gifter) som avgör om den svenska gruvnäringen kan konkurrera på den glo bala mark naden. Om Sverige vill behålla och utveckla gruvnäringen behö ver kon se kven serna av förändringar i skatter och avgifter analyseras noga. Enligt vår uppfattning bör mineralersättningen ligga på en nivå som inte hindrar nya in ves teringar i prospektering och gruvverksamhet. Samtidigt bör den garan tera en rimlig avkastning till såväl markägare som staten. Detta är viktigt, inte minst för att öka den sociala acceptansen för gruv- och mineralnäringen. Med denna utgångspunkt anser vi att mineralersättningens utformning, nivåer och fördelning behöver ses över.

I samband med denna översyn bör även det faktum att mineralersättningen inte är en prioriterad fordran vid en konkurs belysas. Detta förhållande kan få till följd att en markägare vars ägor har påverkats kraftigt av gruvbrytning drab bas hårt ekonomiskt om det gruvföretag som verkar på markägarens mark för sätts i konkurs. Därför är det enligt vår uppfattning rimligt att stärka mark äga rens rätt till ersättning vid en eventuell konkurs. Detta kan lämpligen upp nås genom att markägarens del av mineralersättningen framgent betraktas som en prioriterad fordran.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

14.

Mineralersättning, avgifter och vissa frågor om återföring, punkt 5 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 22 och 23 samt

avslår motionerna

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 12 och 13,

2024/25:1754 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 5,

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 28 och

2024/25:2906 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Jag och andra företrädare för Vänsterpartiet har länge argumenterat för att den s.k. mineralersättningen bör ses över. Enligt min uppfattning bör betydligt mer pengar gå tillbaka till de orter och den kringverksamhet som ligger i anslutning till gruvbrytningen. En framtida mineralersättning bör fungera degressivt i för hål lande till vidareförädlingen. Inne bör den av detta är att de företag som väl jer att förädla sina råvaror lokalt bör få betala en lägre mineralersättning än an nars. Vär den från utvinningen skulle därigenom stanna där mal men bryts, vil ket skulle ge ar bets tillfällen och främja utveck lingen i de berörda lokal sam hällena. Jag anser att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att utre da hur en de gressiv mineralersättning som främjar lokal vidare för ädling kan fun gera.

Utöver detta anser jag att mineralersättningen bör höjas, och de in koms ter som detta ger bör avsättas i en gruvfond där huvuddelen av pengarna återförs till gruv regionerna för att bl.a. finansiera utbildning, bo stads byggande och sam hällsservice.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

15.

Mineralersättning, avgifter och vissa frågor om återföring, punkt 5 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 28 och

avslår motionerna

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 22 och 23,

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 12 och 13,

2024/25:1754 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 5 och

2024/25:2906 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Gruv- och mineralnäringen är betydelsefull för Sverige och bidrar till såväl jobb som tillväxt på orter där det ofta är ont om arbetstillfällen. Men den svenska gruv- och mineralnäringen bidrar också till byggandet av det hållbara samhället. Gruvorna är början på långa växande värdekedjor som kommer hela samhället till del. De metaller och mineral som utvinns i Sverige kan bygga den teknik som är nödvändig för förnybar energiproduktion, solceller, batte rier, elbilar och myc ket mer som behövs för en framgångsrik klimatom ställ ning. Sverige har betydande fyndigheter av dessa metaller och goda förut sätt ningar att utvinna dem på ett hållbart sätt. Samtidigt anser jag att det är viktigt att acceptansen hos markägarna och lokalbefolkningen ökar för att utvinning en ska vara möjlig. Därför anser jag att förutsättningarna för en höjning av mineralavgiften bör utredas samtidigt som den del av mineral avgiften som i dag tillfaller staten i stäl let bör gå till de lokalsamhällen vars närmiljö påverkas av utvinningen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

16.

Mineralersättning, avgifter och vissa frågor om återföring, punkt 5 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1754 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 5 och

avslår motionerna

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 22 och 23,

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 12 och 13,

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 28 och

2024/25:2906 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Det samiska folket har i tusentals år bebott de norra delarna av Sverige, Norge, Finland och Kolahalvön i Ryssland. Det är något man bör värna och vara stolt över, men i stället utsätts det samiska livet fortfarande för allvarliga påfrest ningar från många håll. Gruvnäringen, omställningen till ett förnybart energi system, skogsbruket och turismen kan inte fortsätta att inskränka det sa miska folkets rättigheter och möjligheter att bruka mark och bedriva näringar.

Jag är medveten om att den gröna omställningen kräver, och kommer att kräva, alltifrån järnmalm till sällsynta jordartsmetaller. Samtidigt är omställ ningen inte hållbar i begreppets breda betydelse om den medför kränkningar av mänskliga rättigheter, såsom t.ex. urfolksrätten. Gruvdrift medför perma nenta förändringar av landskapet och har fle ra kumulativa effekter, såsom ut byggd infrastruktur, föroreningar och buller som på olika sätt påverkar bl.a. ren skötseln negativt. Gruvetableringar har ock så stora negativa konsekvenser för lokalmiljön, kommunen, närboende och de näringar och verksamheter som redan finns på platsen. Det är inte ovanligt att gruvetableringar kräver stora offentliga investeringar och att regioner och kom muner får ta de ekonomiska, sociala och ekologiska kostnaderna medan vinster na tillfaller gruvbolagen.

Gruvor behövs men då bör det etableras en statlig gruvpott som lokal sam häl len kan ta del av för att i högre utsträckning gå med på gruvprojekt. Jag an ser att denna gruvpott ska finansieras av de företag som vill bedriva gruv verk samhet. Intäkter från naturresurserna måste också i högre grad bidra till utveck lingen av det samiska samhällslivet. Statliga bolag som hämtar sina in täk ter i Sápmis naturresurser bör årligen avsätta en andel av sin vinst för att finan siera förvaltningen och utvecklingen av samiskt samhällsliv, språk och kultur.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

17.

Utvinning av uran, olja, kol och gas, punkt 6 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Josef Fransson (SD), Eric Palmqvist (SD) och Johnny Svedin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 19 och

avslår motionerna

2024/25:811 av Linus Lakso m.fl. (MP),

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 9 och 10 samt

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 114.

Ställningstagande

I juli 2022 införde Sverige som ett av de första länderna i världen ett förbud mot prospektering och utvinning av stenkol, brunkol, råolja, skifferolja och na turgas. Förbudet infördes trots att det inte förekom någon brytning av eller att prospektering efter dessa råvaror bedrevs i Sverige vid tidpunkten. I likhet med förbudet mot utvinning av uran anser vi att förbudet vilar på ideologisk grund snarare än att det kan motiveras realpolitiskt.

Även om vi inte förespråkar brytning av kol eller utvinning av olja eller gas anser vi att beslutet om ett förbud är olyckligt, inte minst i ljuset av det allt mer spända säkerhetspolitiska läge som råder efter Rysslands invasionskrig mot Ukraina.

Samtidigt som lagändringen trädde i kraft sommaren 2022 skärptes också bestämmelserna för utvinning i alunskiffer. I likhet med resonemanget om för budet mot prospek tering efter och utvinning av fossila bränslen menar vi att beslutet var både onödigt och olyckligt. Vår uppfattning är att såväl förbudet mot prospektering efter och utvinning av stenkol, brunkol, råolja, skifferolja och naturgas som den skärpta lagstiftningen kring utvinning i alunskiffer bör hävas för att det ska vara möjligt att trygga den svenska energiförsörjningen även i kristider.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

18.

Utvinning av uran, olja, kol och gas, punkt 6 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 114 och

avslår motionerna

2024/25:811 av Linus Lakso m.fl. (MP),

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 9 och 10 samt

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 19.

Ställningstagande

Förnybar energi som sluter kretsloppet är på lång sikt alltid det bästa al ter na tivet för energisystemet, men klimatkrisens akuta karaktär gör att andra fos sil fria alternativ också måste beaktas, inklusive kärnkraft.

För att undvika resurs slöseri och som ett led i omställningen mot ett cirku lärt samhälle anser jag att det är av stor vikt att alla tillgängliga resurser tas till vara. Vid gruvdrift uppstår avfall som ofta innehåller andra ämnen och metal ler som det kan finnas goda skäl att ta till vara, däribland uran som kan komma till användning i de svenska kärnkraftverken. Ju mer av det rest materialet som kommer till användning, desto bättre ur ett cirkulärt perspektiv. Därför anser jag att det bör vara tillåtet att utvinna uran ur bi produkter från annan gruvdrift, inklusive för att använda uranets fissila egenskaper.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

19.

Utvinning av uran, olja, kol och gas, punkt 6 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:811 av Linus Lakso m.fl. (MP) och

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 9 och 10 samt

avslår motionerna

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 19 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 114.

Ställningstagande

Jag ser mycket positivt på att riksdagen våren 2022 beslutade att förbjuda pros pektering efter och utvinning av fossila bränslen. Här har Sverige verk ligen age rat som ett föredöme genom att bli ett av de första länderna i värl den med ett sådant förbud. Samtidigt skärptes också lagstiftningen i så måtto att bear betningskoncession för utvinning ur alunskiffer endast får beviljas den som är lämplig att utföra sådan bearbetning och att påverkan på jord- och skogs bruk ska utredas särskilt vid tillståndsprövning. Brytning i eller av alunskiffer ger dock alltid skador på natur och samhällen och jag anser att lämplighets bedöm ningen inte är tillräcklig utan förordar i stället att det införs ett natio nellt förbud mot brytning av eller utvinning ur alunskiffer.

Även utvinning av uranrik malm medför betydande miljöproblem. Radio aktiva gaser och radioaktivt damm frigörs och radioaktiva sönder falls pro duk ter blir också kvar i gruvavfallet och riskerar att läcka ut i omgivningen.

Tack och lov är uranbrytning förbjudet i Sverige sedan 2018 och enligt min uppfattning vore det ansvarslöst att öppna för sådan brytning i vårt land. Jag anser således att brytning av uran ska vara förbjudet även fortsättningsvis.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

20.

Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning, punkt 7 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Josef Fransson (SD), Eric Palmqvist (SD) och Johnny Svedin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 7 samt

avslår motionerna

2024/25:999 av Rickard Nordin (C),

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 3,

2024/25:1612 av Ulrika Heie (C) yrkandena 1 och 2 samt

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 196.

Ställningstagande

SGU har i uppgift att tillhandahålla geologisk information för samhällets be hov på kort och lång sikt. Vi anser dock att SGU även bör få ett tydligt uppdrag att tillhandahålla och kommunicera kunskap och saklig information om pros pektering och gruvdrift till allmänheten och det offentliga. Ett sådant uppdrag skulle vara av särskild betydelse eftersom såväl prospektering som brytning av mineral blir vanligare på platser där det saknas en tradition av gruvdrift, vilket i sin tur är en konsekvens av att behovet av och efterfrågan på nya me taller och mineral ökar. Myndigheten har också till uppgift att bistå med sak kunskap i sådana rättsliga tvister som uppstår kring tillståndsgivning, vilket är resurs krä vande för en relativt liten myndighet. Vi anser därför att det är vik tigt att stärka SGU:s och Bergsstatens förutsättningar att kunna möta såväl de ut ma ningar som hanteringen av en ökad efterfrågan på mineral och metaller medför som de intressekonflikter som kan uppstå.

Vidare är vår uppfattning att SGU bör kunna göra mer för att stimulera in tresset för prospektering. En absolut förutsättning för att brytvärda minerali seringar ska hittas är att det bedrivs sådant undersökningsarbete. Vi ser därför med oro på det faktum att prospekteringsviljan sjunker kraftigt i Sverige. Mot denna bakgrund välkomnar vi regeringens uttalade ambition att stärka pros pek teringsviljan genom att se över och revidera de regelverk som har hämmat intresset för prospektering under senare år. Samtidigt anser vi att detta regel för enklingsarbete bör kompletteras med åtgärder som stimulerar till ökad pros pektering.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

21.

Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning, punkt 7 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 3 och

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 196 och

avslår motionerna

2024/25:999 av Rickard Nordin (C),

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 7 samt

2024/25:1612 av Ulrika Heie (C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Jag och andra företrädare för Miljöpartiet har vid flera tillfällen pekat på gruv näringens utmaningar på miljöområdet. Omfattande ingrepp i värdefulla natur miljöer och avfallsupplag som läcker gifter är bara några exempel. Dessa pro blem gör att jag förordar att man i möjligaste mån begränsar utvinningen av jung fruliga material och i stället anammar ett cirkulärt tänk där åter vin ning står i fokus. Även om återvinning och utvinning av råvara ur tidigare de ponier inte helt kommer att kunna ersätta behovet av jungfruligt ma te rial betraktar jag detta som ett mycket viktigt komplement till försörj ningen av metaller och mineral.

Ett annat viktigt spår att följa för att minska trycket på berggrundens resur ser är att utveckla nya innovativa material som kan ersätta de metaller och mi ne ral som bryts direkt ur berggrunden. Nya material gör det också möjligt att minska samhällets sårbarhet och beroende av länder som t.ex. har tillgång till vissa säll synta jordartsmetaller, men som inte lever upp till miljökrav eller som uppvisar ett tvivelaktigt förhållningssätt till mänskliga rättigheter. Forsk ning om och utveck ling av alternativa material till den gröna omställningen måste en ligt min uppfattning därför stimuleras.

En annan fråga jag anser måste uppmärksammas är det nya miljöhot som har växt fram i kölvattnet av att den tekniska utvecklingen och som har gjort det möjligt med gruvbryt ning på allt större havsdjup. På dessa platser finns det bl.a. olika metaller och mineral, t.ex. kobolt, nickel och litium, som efterfrågas allt mer inför över gång en till ett fos sil fritt samhälle. Utvinning av dessa mate rial kan dock få oanade konse kvenser för de i många stycken okända eko sys tem som finns i världshavens djup. Även om den gröna omställningen är myc ket ange lägen får den inte ske på be kost nad av biologisk mångfald och jordens största naturliga kolsänka havet.

Jag anser att Sverige bör verka i alla relevanta sammanhang för ett inter nationellt moratorium mot djuphavsgruvbrytning tills det finns tillräcklig kun skap om denna brytnings konsekvenser.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V):

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att SGU bör få i uppdrag att utreda vilka kritiska metaller som finns i Sverige samt att SGU:s uppdrag bör utökas så att det även innefattar Sveriges mine ralförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten att bryta malm i en fyndighet, s.k. bearbetningskoncession, ska ges en dast om ekonomisk lönsamhet är möjlig när hela miljökostnaden, in klu sive kostnader för efterbehandling, inkluderas, och att detta bör gäl la även vid en utökad brytning i gammal fyndighet och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen bör uppdra åt berörda myndigheter att utreda hur en degressiv mineralersättning i syfte att främja lokal vidareförädling kan fungera och tillkännager detta för regeringen.

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mineral avgiften bör höjas och att pengarna ska avsättas i en gruvfond där hu vud delen av pengarna återförs till gruvregionerna för att bl.a. finan sie ra utbildning, bostadsbyggande och samhällsservice och tillkänna ger detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Bergs staten inte ska kunna bevilja undersökningstillstånd, dvs. tillstånd att prospektera mineral för att i framtiden eventuellt kunna bryta i kärn områden för renskötsel samt att fastighetsägare och innehavare av sär skild rätt som berörs av ansökan om undersökningstillstånd, t.ex. be rörd sameby, alltid ska ges rätt att yttra sig över ansökan och tillkänna ger detta för regeringen.

2024/25:811 av Linus Lakso m.fl. (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att på global nivå upprätta ett nedrustningsavtal för fossila bränslen och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:999 av Rickard Nordin (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla för privatpersoner som vill vaska guld eller leta mineral i mindre skala, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en strategi för en hållbar mineral- och metallförsörjning med fokus på cirkularitet och resurseffektivitet, utveckling av alternativa material, världens mest hållbara gruvnäring nationellt samt hållbara värdekedjor globalt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja innovation av nya material och resurseffektivitet för att minska be ho vet av att utvinna jungfruliga material och tillkännager detta för reger ingen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha världens bästa gruvnäring ur ett socialt och ekologiskt pers pektiv och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att EU:s regelverk ska stimulera gruvnäringen och dess värdekedjor att konkurrera utifrån bästa möjliga prestanda när det kommer till miljö, klimat och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för reger ingen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för en utvinning av mineral och metall i Sverige, i syfte att möta behoven i den gröna omställningen samtidigt som lokal sam hällets roll stärks med målsättningen att Sverige ska ha världens bästa gruvnäring ur ekologisk och social hållbarhetssynpunkt, och till kän na ger detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen ska understödja gruvbranschens omställning till fossilfri gruv drift senast 2035 samt till att samtliga bearbetningssteg är klimat neu tra la och all energianvändning är fossilfri senast 2045 och tillkän na ger detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett natio nellt förbud mot utvinning ur alunskiffer och tillkännager detta för reger ingen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsatt förbjuda brytning av uran i Sverige och tillkännager detta för reger ingen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utför lig utredning av gruvverksamheters prövningsprocesser bör till sättas i syfte att främja en tydligare, effektivare och mer förutsägbar pröv nings ordning där miljö och människors rättigheter värnas och till kän na ger detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas även vid prövning enligt miljöbalken, fristående från de bedömningar som har gjorts i koncessionsärendet, och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör anges att när en verksamhet senare ska prövas enligt miljöbalken eller andra lagar ska en prövning enligt 7 kap. 28 b § MB göras oberoende av de ställningstaganden som har gjorts i koncessionsärendet och till kän nager detta för regeringen.

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utarbeta en ny svensk mineralstrategi och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt beakta målen i The European Critical Raw Materials Act i arbetet med en ny svensk mineralstrategi och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SGU:s in for mationsuppdrag kopplat till mineralfrågor och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för ökad prospekteringsvilja och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kart lägg ning av innovationskritiska metaller och sällsynta jordarts me tal ler och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av regelförenklingar beträffande tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av mineralersättningens utformning, nivå och fördelning och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över markägarens rättigheter som fordringsägare när det gäller dennes del av mineralersättningen vid en konkurs och tillkännager detta för reger ingen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda modellen för bolagens ekonomiska ansvar för sanering och efterbe hand ling av mark i samband med avslutad gruvverksamhet och tillkän nager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en robust och funktionell lagstiftning för gruvnäringen och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att häva för budet mot utvinning av kol, olja och naturgas och de skärpta regler na för utvinning ur alunskiffer och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:1612 av Ulrika Heie (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen bör ge SGU (Sveriges geologiska undersökning) i uppdrag att an svara för miljökontrollen vid Ranstad och att säkerställa att inga oönskade miljöeffekter uppstår i framtiden från den nedlagda uranut vinningsanläggningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att SGU även bör få i uppdrag att se över möjligheten att förvärva den mark som behöver skyddas och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:1743 av Elin Söderberg m.fl. (MP):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ut förlig utredning av gruvverksamheters prövningsprocesser bör till sät tas i syfte att främja en tydligare, effektivare och mer förutsägbar pröv ningsordning där miljö och människors rättigheter värnas och till kän nager detta för regeringen.

2024/25:1754 av Jan Riise m.fl. (MP):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ersättning för naturresurser och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C):

28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under söka förutsättningarna för en höjning av mineralavgiften, samti digt som den del av mineralavgiften som i dag tillfaller staten bör gå till lokalsamhället, och tillkännager detta för regeringen.

29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga för sörjningen av de innovationskritiska metaller och mineraler som be hövs i modern miljöteknik och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:2906 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att se över förutsättningarna för stärkt äganderätt i minerallagen utan att försvåra utvecklingen av fler gruvor och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP):

196. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett moratorium för djuphavsgruvdrift på internationella vatten så länge de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna inte är klart utredda och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S):

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja och påskynda öppnandet av nya gruvor i Sverige med fortsatt hänsyn till skydd av miljön och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för utvinning av metaller och mineral från såväl pri mära som sekundära källor med särskilt fokus på innovations kritiska metaller och mineral och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kritiska rå material och strategiska råmaterial samt basmetaller och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger ingen bör överväga ett snabbspår för brytning av kritiska jordarts me taller och tillkännager detta för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera och inkludera prospektering och strategiska råmaterial i mineralstra te gin och tillkännager detta för regeringen.

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C):

114. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att tillåta uranutvinning ur biprodukter från annan gruv drift och tillkännager detta för regeringen.