Bet. 2024/25:NU3

Näringsutskottet s betänkande

2024/25 : NU3

Utgiftsområde 21 Energi

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2025 inom utgiftsom råde 21, som uppgår till ca 6,6 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som har förts fram i motioner.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, bl.a. om kreditgarantier för lån till ny kärnkraft, och godkänner förslaget om investeringsplan för Svenska kraftnät för perioden 2025–2027.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i de särskilda yttrandena.

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:1 inom utgiftsområde 21 Energi.

Åtta motionsyrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 21

Utskottets bedömning

Statens budget inom utgiftsområde 21

Utskottets ställningstagande

Särskilda yttranden

1. Statens budget inom utgiftsområde 21 (S)

2. Statens budget inom utgiftsområde 21 (V)

3. Statens budget inom utgiftsområde 21 (C)

4. Statens budget inom utgiftsområde 21 (MP)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3

Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

Tabell

Tabell Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsnivåer för utgiftsområde 21 Energi

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Statens budget inom utgiftsområde 21

a) Anslagen för 2025

Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 21 en ligt regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:1 utgiftsområde 21 punkt 5 och avslår motionerna

2024/25:1912 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,

2024/25:2166 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1,

2024/25:3062 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att

1. under 2025 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 400 000 000 000 kronor,

2. under 2025 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:1 utgiftsområde 21 punkterna 2 och 6 samt avslår motionerna

2024/25:1912 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2,

2024/25:2166 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2,

2024/25:3062 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2 och

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2.

c) Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät

Riksdagen godkänner investeringsplanen för elförsörjning för 2025–2027 som en riktlinje för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:1 utgiftsområde 21 punkt 3.

d) Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2025 ge Affärsverket svenska kraft nät finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:1 utgiftsområde 21 punkt 4.

e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften

Riksdagen fastställer avgiftsuttaget under 2025 för elberedskapsavgiften till högst 650 000 000 kronor.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:1 utgiftsområde 21 punkt 1.

Stockholm den 5 december 2024

På näringsutskottets vägnar

Elisabeth Thand Ringqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Elisabeth Thand Ringqvist (C) * , Fredrik Olovsson (S) * , Mats Green (M), Monica Haider (S) * , Jessica Stegrud (SD), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Marianne Fundahn (S) * , Isak From (S) * , Kjell Jansson (M), Eric Palmqvist (SD), Louise Eklund (L), Johnny Svedin (SD), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) * , Lorena Delgado Varas (V) * , Lili André (KD), Linus Lakso (MP) * och Ulf Lindholm (SD).

* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2024/25:1 i de delar som gäller utgiftsområde 21 Energi och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2024/25. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.

I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2025 och beställ nings bemyndiganden samt de avvikelser från dessa förslag som Socialdemo kra terna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet före slår i sina respek tive budget motioner.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riks dagsordningen). Riksdagen tog den 27 november 2024 ställning till reger ingens förslag och beslutade om utgiftsramen för utgiftsområde 21 Energi. I detta betänkande föreslår näringsutskottet för riksdagen hur anslagen för ut gifts området ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställ nings ta gande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgifts området ska göras genom ett enda beslut. Lagförslag som har en tydlig anknyt ning till statens budget ska också ingå i beslutet (11 kap. 18 § fjärde och sjätte styc kena riksdagsordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) lämna en redovis ning i budgetpro po sitio nen av de resultat som har uppnåtts i verksam heten i för hållande till de mål som riksdagen har beslutat. I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regerings formen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultat information som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den lö pan de uppföljningen av regeringens resultat redovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resul tatredo vis ning för utgiftsområde 21 i budgetpropositionen. Genom gången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fort satta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att resultatredovisningen för utgiftsområdet be handlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 21.

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 21

Inledning

Näringsutskottet har sedan 2015 kontinuerligt följt upp regeringens resultat re do visning i budgetpropositionen, utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21 Energi och 24 Näringsliv. Uppföljningen 2015 omfattade i första hand en över siktlig genomgång och analys av de mål och indikatorer som används inom res pektive utgiftsområde. Därutöver undersöktes resultatredovisningens struk tur och förhållandet mellan mål, indikatorer och vissa resultat. Efterföl jande år har utskottet följt upp i vilken utsträckning regeringen har beaktat och till godosett de synpunkter utskottet har haft på resultatredovisningen. Hösten 2017 genomfördes därutöver en närmare uppföljning av ett anslag per utgifts område. Utskottets senaste iakttagelser och bedömningar redovisas i utskottets budgetbetänkanden för respektive utgiftsområde från budgetberedningen un der hösten 2023 (bet. 2023/24:NU1, bet. 2023/24:NU2, bet. 2023/24:NU3).

Utskottets grupp för uppföljning, utvär dering, forskning och framtidsfrågor har under dessa år även vid behov fört en dialog med berörda stats se kre terare om regeringens resultat redovisning.

Utskottets bedömning

I likhet med vad utskottet anförde i samband med beredningen av budget pro positionen hösten 2023 vill utskottet inledningsvis påminna om att regeringen, enligt 10 kap. 3 § budgetlagen, i budgetpropositionen ska redovisa de resultat som har uppnåtts inom utgiftsområdet i förhållan de till de mål som riksdagen har beslutat.

Det övergripande målet för energipolitiken är att skapa villkor för en effek tiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energi för sörj ning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt att under lätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle (prop. 2017/18:228, bet. 2017/18:NU22, rskr. 2017/18:411). Målet bygger på samma tre grund pe lare som energisamarbetet i EU och syftar till att förena försörj nings trygg het, kon kurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Därutöver har riks dagen beslu tat om ett antal energipolitiska mål till 2030 och 2040, vilka fram går av redo vis ningen i budgetpropositionen. Bland dessa märks det mål om att elproduk tio nen 2040 ska vara 100 procent fossilfri som riksdagen beslutade om våren 2023 (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254).

I maj 2024 beslutade riksdagen om ytterligare mål för energipolitiken som bl.a. innebär att planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och att möjliggöra den gröna omställningen (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14, rskr. 2023/24:201).

Utöver vikten av att regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen i första hand är kopplad till de riksdagsbundna målen, vill utskottet framhålla betydelsen av att redovisningen är klar och tydlig eftersom den är ett viktigt underlag för riksdagens beredning av statens budget. Resultatredovisningen bör enligt utskottets uppfattning utformas på ett sådant sätt att den bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de olika insat serna leder till. Sedan flera år tillbaka pågår en dialog mellan riks dagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen och om hur reger ingens resultatredovisning till riksdagen kan utvecklas. Denna dialog är betydel sefull och har på flera sätt bidragit till att utveck la och förbättra den resultatredo visning som lämnas i budgetpropositionen.

Utskottets uppföljning av regeringens resultatredovisning inom utgifts om rå de 21 Energi har denna gång främst inriktats på att belysa i vilken ut sträck ning reger ingen har beaktat de synpunkter som utskottet framförde i sam band med mot sva rande uppföljning hösten 2023. Utöver detta gör utskottet emel ler tid ytterligare några iakttagelser som det bedömer kan ligga till grund för att resultatredovis ningen ska kunna bli både tyd ligare och därmed mer lättol kad samt i övrigt tyd lig göra sambandet mellan hur statliga anslagsmedel an vänds och de resultat detta ger upphov till.

Med detta sagt noterar utskottet inledningsvis att regeringen anger att de re sul tat som redo visas främst är sådana som avser 2023 och att redo vis ningen således görs i för hållande till de mål som gällde för utgifts områ det då. Resultat i för hållande till nya mål kommer, enligt regeringen, att redovisas i kommande bud get propo sitio ner. Utskottet noterar också att reger ingen gör ett allmänt hål let uttalande om att den fortsätter att ut veckla resul tat redovisningen inom ut gifts området med utgångspunkt i de syn punkter som näringsutskottet läm nade i sitt budgetbetänkande hösten 2023 (bet. 2023/24:NU3) samt den dia log som reger ingen har med utskottet. Detta förhållningssätt från reger ingens sida väl kom nas självfallet av utskottet, men utskottet uppfattar det ock så som en indi kation på att de synpunkter utskottet framförde förra året ännu inte har kunnat omhändertas fullt ut. Detta faktum tycks exempelvis gälla ut skottets synpunkt om valet av indikatorer för det över gripande energipolitiska målet om ekolo gisk hållbarhet. Här noterar reger ingen att utskottet tidigare har framfört upp fatt ningen att reger ingen bör överväga att komplettera indika to rerna för pela ren ekologisk hållbarhet med ytterligare en indikator om den to tala fossila ener gi förbrukningen. Reger ingen meddelar emellertid endast av sik ten att åter kom ma i frågan. Utskottet saknar därtill alltjämt en närmare re do visning av hur konkurrenskraftsindikatorn fossil gas pris påverkar de svenska ener gipri ser na i allmänhet eller elpriset i syn nerhet.

När det gäller regeringens bedömning av måluppfyllelsen efterlyste ut skot tet hösten 2023 en tydligare koppling mellan genomförda insatser och mål upp fyllel sen. Utskottet konstaterade att det endast fanns en begränsad redo gö relse av genom förda insatsers effekter i resultatredovisningen. I årets bud get pro po sition har regeringen valt att i avsnittet om resultatindikatorer och andra be döm nings grun der inkludera ett stycke om svårigheterna att redo visa direkta effekter av vissa av de statliga insatserna skilt från andra fak torer. Nå got mot sva rande avsnitt fanns inte i budgetpropositionen för 2024, men det har funnits i tidigare budget pro po sitioner. Utskottet har förståelse för de inte obetydliga utma ningar som kan finnas när det gäller att redovisa effekter av statliga in sat ser – däribland sådana insatser som finansieras av anslag inom utgifts om rådet – i för hållande till de riks dags bund na målen och att dessutom skilja dessa effekter från andra faktorer som påverkar utvecklingen mot målet. Sam tidigt vill ut skottet upp mana regeringen att försöka föra mer utförliga reso nemang på te mat medel–re sul tat i form av effekter i förhållande till målet.

När det gäller regeringens bedömning av måluppfyllelsen konstaterade ut skot tet hösten 2023 att regeringen inte gjorde någon sammanvägd bedöm ning av hur insatserna bidrar till att nå målet om ekologisk hållbarhet. Här kan ut skottet konsta tera att regeringen inte heller i årets budgetproposition gör nå gon sam manvägd bedömning av hur fossilenergianvändningens utveckling inom olika sektorer påverkar möjligheten att uppnå det övergripande energipo litiska må let om ekolo gisk hållbarhet. Fokus i bedömningen av målupp fyl lelsen ligger på elektri fiering av fordonsflottan med hänvisning till att använd ningen av fos silfri energi inom den sektorn är relativt låg. Samtidigt noterar ut skottet att regeringen i resultat redovisningen framhåller svårighe ter na att ringa in resul ta tet i för hål lande till målet om ekologisk hållbarhet utan att även beakta indi katorer som är kopplade till bl.a. flera olika miljökva litets mål vars resultat redo visas inom utgiftsområde 20. Om och hur reger ingen väger in ut fallet för des sa indi katorer beskrivs dock inte närmare, och det är svårt att se i vil ken ut sträck ning de har beaktats i avsnittet om reger ingens be döm ning av för utsätt ningarna att nå det energipolitiska målet om eko logisk hållbarhet.

Utskottet har vid tidigare tillfällen påtalat värdet av att det framgår vilket eller vilka anslag inom utgiftsområdet som har använts för en viss åtgärd vars utfall redovisas i utgiftsområdets resultatdel. Här noterar utskottet att reger ingen har tagit fasta på detta och refererar till anslag i resultatdelen. Därmed blir det nå got lättare att följa det tänkta sam bandet mellan de medel som riks dagen har anslagit för ett visst ändamål och de resultat som re do visas. Ut skot tet väl komnar detta, men vill samtidigt peka på att det alltjämt finns po tential för reger ingen att tydliggöra de nyssnämnda sambanden, bl.a. genom att in foga fler refe ren ser till anslag i resultatredovisningen. I några fall kan det ock så finnas skäl att kort be röra det tänkta orsakssambandet mellan medel och re sultat för att där igenom lägga en stabilare grund för den bedömning av mål uppfyllelsen som följer i ett avsnitt efter resultatredovisningen. För att ytter li gare länka sam man beskriv ningen av medel, resultat och mål kan det vara mo tiv erat att även i bedömningen av måluppfyllelsen återknyta till de an slag som reger ingen anser har bidragit till måluppfyllelsen.

När det gäller det övergripande försörjningstrygghetsmålet konstaterar ut skot tet att de indikatorer som används är helt inriktade på elförsörjning. Ut skot tet de lar regeringens syn på elens betydelse i dag och att denna betydelse även kom mer att öka än mer på sikt. Samtidigt anser utskottet att detta för hållande inte helt bör tillåtas skymma andra utmaningar på energi försörj nings trygg hets området, t.ex. sådana som finns eller kan uppkomma när det gäller till gången till driv medel, gasförsörjning och uppvärmning som inte är el ba serad. Indi ka torer som fångar dessa aspekter skulle kunna bidra till öka de möj lig heter för regeringen att göra en bredare och därmed mer välgrundad bedöm ning av huruvida för sörj nings trygg hets målet är uppnått eller kommer att kun na nås.

Beträffande försörjningstrygghet noterar utskottet för övrigt att regeringen re do visar antalet elavbrott på lokalnätsnivå och det anges även en siffra för kun dernas direkta kostnader för avbrotten. Någon motsvarande siffra anges emel lertid inte för konsekvenserna av avbrott i regionnäten och inte heller i an slutning till de uppgifter som redovisas om driftsstörningar i trans mis sions nätet. Utskottet hade gärna sett att konsekvenserna för kunderna hade redo vi sats på ett likartat sätt och om möjligt även något mer utförligt. När det gäl ler drifts störningar i stamnätet – som kan antas inkludera annat än rena avbrott, exempelvis frekvensavvikelser och spänningsstörningar – vore det värdefullt att få en indikation på vilka konse kvenser dessa har fått t.ex. i termer av pro duk tions stör ningar, och extrakostnader som därmed har upp kommit, hos di rekt anslutna elinten siva företag, exem pelv is samhälls viktig tung basin dus tri.

Utskottet sätter vidare frågetecken för den notering om att det har tagits fram ett underlag för att understödja dammägares hantering av risker som upp kommer till följd av klimatförändringar. Utskottet kan förvisso sluta sig till att kraftverks dam mar som brister medför betydande risker av olika slag, men ha de gärna sett en tydligare beskrivning av sambandet mellan de risker som damm ägare bör vara aktsamma på och det här aktuella målet om energi för sörj nings trygg het.

Utskottets synpunkt i förra årets budgetbetänkande om svårigheterna att kopp la en utlägg ning på te mat jämställdhet till de energipolitiska målen har be aktats av regeringen genom att jämställdhetsutmaningarna inom energi sek torn har inord nats i ett avsnitt som gäller kompetensbehov för att ställa om ener gi syste met. Detta av snitt ingår i sin tur som en del av resultatredo vis ning en som är kopplad till det övergri pande energipolitiska målet om försörj nings trygghet. Utskottet välkomnar att reger ingen därmed har knutit jäm ställd hets dimensionen på ett tydligare sätt till de över gri pande energipolitiska målen.

Utskottet noterar att i fråga om det övergripande målet om konkurrenskraft hänvisar regeringen bl.a. till elprisets utveckling på spotprismarknaden. Efter som många elintensiva företag inte köper sin el på denna mark nad utan i stället teck nar långa kontrakt med elleverantörer hade utskottet gärna sett en klar görande notering om detta faktum från regeringens sida samt om möjligt även en reflek tion kring hur elprisutvecklingen påverkar konkurrenskraften hos den för den svenska ekonomin så betydelsefulla elintensiva basindustrin.

När det gäller elprisutvecklingen och dess påverkan på konkurrenskraften näm ner regeringen vidare att det periodvis har förekommit negativa elpriser. I an slut ning till detta hade utskottet gärna sett att regeringen hade nämnt något om vilka risker som finns med alltför låga elpriser när det t.ex. gäller möjlig heterna för el pro ducenter att uppnå lönsamhet och bärkraftiga kalkyler som kan ligga till grund för sådana re- och nyinvesteringar i kraft produktion som sä ker ställer en kraftproduktion till konkurrenskraftiga priser på både kortare och längre tids ho risonter. Gör väldigt låga och t.o.m. negativa elpriser att nöd vändiga in vesteringar inte kom mer på plats finns det på sikt även en risk för att för sörj ningstrygghetsmålet påverkas negativt.

I redovisningen av resultat som rör konkurrenskraftsmålet noterar reger ing en bara mycket kortfattat att antalet medlingsärenden hos Fjärr värme nämn den har ökat mycket kraftigt under de senaste åren (från några få ansökningar per år till närmare 1 000 under 2023). Denna mycket kraftiga ökning hade varit be tjänt av en kortare text som hade klarlagt de huvudsakliga orsakerna till den beskrivna utvecklingen. Eftersom fjärrvärme handlas på en monopol marknad kunde det enligt utskottets uppfattning ha varit värdefullt att veta om hu vud delen av med lings uppdragen har gällt prissättning, andra avtalsvillkor eller om an ta let med lings uppdrag i stället har ökat, t.ex. som en funktion av att nämn den eller dess verk sam het av någon anledning har blivit mer känd bland fjärr värmekunderna.

Ett av de mål som riksdagen har beslutat om är att elproduktionen ska vara 100 procent fos silfri år 2040. I budgetpropositionen redovisar regeringen att el pro duk tionen redan är fossil fri till 98,3 procent. I sin bedömning av mål uppfyllelsen kon sta terar reger ingen att andelen fossilfri kraftproduktion måste vara hög även när efter frå gan på el ökar. Detta uppfattar utskottet som en rim lig, men ock så själv klar, ambition med tanke på strävan efter att nå det nyss nämnda målet. Att öka andelen fossilfri kraftproduktion både i absoluta och relativa tal är givetvis ett sätt att närma sig målet, men utskottet vill också peka på den utma ning som finns när det gäller att fasa ut de sista fåtaliga pro cent enheterna fos silt inslag i kraftproduktionen. Det handlar bl.a. om plast i avfall som för bränns för kraft värme pro duktion, olje- eller fossilgas eldad reserv kraft etc.

Utskot tet anser att det hade varit rimligt att regeringen i be döm ningen av mål uppfyllelsen, utöver noteringen om betydelsen av en hög andel fossilfri kraft produktion, även hade reflekterat kring utmaningarna med att helt ra de ra ut den kvarvarande – förvisso marginella – andelen fossilt inslag i kraft pro duk tionen. Särskilt med tanke på att det i många fall är just den sista kvar va rande andelen som av olika skäl är svårast att eliminera. Det kan t.ex. vara tekniskt komplicerat eller så blir kostnaderna så höga att det är sam hälls eko nomiskt svårt att motivera.

När det gäller redovisningen av resultatet i förhållande till energiin ten si tets målet hade utskottet uppskattat om graden av samvariation mellan de två variablerna som formar energiintensitetsmåttet (BNP respektive tillförd ener gi) hade synlig gjorts ytterligare. Detta hade t.ex. kunna redovisas i ett gemen samt linjediagram. Därigenom hade det varit lättare att se hur de båda variab lerna har påverkat ener gi intensiteten över tid.

Avslutningsvis noterar utskottet att regeringen har frångått de mer beskri vande underrubriker som användes i förra årets budgetproposition. Utskot tet har sett positivt på den modell som användes tidigare och upp mun trar reger ingen där för att åter tillämpa den i kommande budgetpropositioner.

Statens budget inom utgiftsområde 21

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 21 Energi enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som reger ingen har begärt inklusive utställandet av kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft. Riksdagen fastställer även av gifts ut ta get för elberedskapsavgiften, godkänner regeringens för slag till in ves teringsplan för Affärsverket svenska kraftnät och be myndigar re ger ingen att ge affärsverket finansiella befogenheter i en lighet med det som regeringen föreslagit. Motionärernas alterna tiva för slag till statens budget för 2025 inom utgiftsområde 21 av slås.

Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

Inledning

Den 27 november 2024 fattade riksdagen beslut om statsbudgetens ramar för de olika utgiftsområdena för 2025 och en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområdena för 2026–2027 (bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49).

Tabell Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsnivåer för utgiftsområde 21 Energi

Miljoner kronor

År

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

S

V

C

MP

2025 (föreslagen ram)

6 631

100

4 305

355

13 349

2026 (beräknad ram)

6 171

100

5 305

1 550

13 381

2027 (beräknad ram)

7 486

100

5 030

1 860

13 295

Av tabellen ovan framgår regeringens och motionärernas förslag till ram för utgiftsområde 21 Energi för 2025 och motsvarande beräkningar för 2026–2027. Andra uppfattningar än regeringens om utgiftsramarnas storlek redo vi sas i partimotionerna 2024/25:3199 (S), 2024/25:1924 (V), 2024/25:2962 (C) och 2024/25:3220 (MP).

Finansutskottet beslutade den 24 september 2024 att ge övriga utskott möj lig het att yttra sig över budgetpropositionen för 2025 samt de motioner om in komster och utgiftsramar som berör utskottets beredningsområde. Närings ut skottets yttrade sig till finansutskottet den 5 november 2024 (yttr. 2024/25:NU3y). I yttran det förordar näringsutskottet att finans utskottet ska tillstyrka regeringens förslag i budgetpro posi tionen när det gäller ramen för ut gifts om råde 21 Energi. I yttrandet finns fyra avvikande me ningar (S, V, C, MP). Finans ut skot tet justerade betänkandet om utgifts ramar na (bet. 2024/25:FiU1) den 21 no vember 2024.

I detta ärende ska utskot tet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgifts om rådet ska fördelas inom utgiftsområdes ramen. Utgångspunkten för bered ningen är att ramen för utgiftsområde 21 Energi är fastställd till 6 631 297 000 kronor för 2025 (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU1).

Regeringens förslag till fördelning på olika anslag inom utgiftsområdet fram går av tabellen i bilaga 2. I bilagan redovisas också de förslag som finns i motionerna 2024/25:3134 (S), 2024/25:1912 (V), 2024/25:2166 (C) och 2024/25:3062 (MP).

Enligt förslaget i propositionen kompletteras fem av anslagen inom utgifts området med beställningsbemyndiganden för att regeringen ska kunna ingå ekonomiska åtaganden som leder till utgifter de kommande åren (se bilaga 3).

I det följande redovisas inledningsvis utgiftsområdets omfattning och vad regeringen anför om politikens inriktning. Därefter redogörs för regeringens överväganden om vart och ett av de elva anslagen inom utgiftsområdet och de föreslagna bemyndiganden som är kopplade till anslagen. I därpå följande av snitt refereras regeringens förslag om elberedskapsavgiftens storlek, kredit ga rantier för ny kärnkraft samt investeringsram och ekonomiska åta ganden för Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät). Slutligen återges huvud dra gen i de motioner som inne håller al ter nativa förslag till anslags fördelning inom utgiftsområdet och andra uppfattningar än regeringens när det gäller för slaget om ett bemyndigande till regeringen att kunna besluta om kredit garan tier för lån till ny kärnkraft.

Propositionen

Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel och användning av energi samt elsäkerhet. Myndigheter som hör till utgiftsområdet är Statens energimyndig het (Energimyndigheten), Energimarknadsinspektionen, Svenska kraftnät, El sä ker hetsverket och Oljekrisnämnden.

Politikens inriktning

I budgetpropositionen redovisar regeringen inriktningen för energipolitiken. I detta avsnitt sammanfattas huvuddragen i denna redovisning.

Regeringen konstaterar inledningsvis att Sveriges konkurrenskraft och väl färd bygger på en säker tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga pri ser. En långtgående elektrifiering av industrin och transportsektorn är nöd vändig för att fasa ut den nuvarande användningen av fossila bränslen. För att möjlig göra detta är tillgången till fossilfri el till konkurrenskraftiga priser av görande.

Regeringen har lagt om energipolitiken för att möta ett ökande elbe hov på kort, medellång och lång sikt samt för att säkra en trygg energiför sörj ning och effektiv omställning (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14, rskr. 2023/24:201). Vid samma tillfälle godkände riksdagen regeringens för slag till två nya mål för planering och leve rans säkerhet som regeringen an ser vara cen trala för att det ska vara möjligt att bygga ut elsystemet på ett sam hälls ekonomiskt effektivt sätt. Elsystemet ska ha förut sätt ningar att möj liggöra elektri fieringen där behoven är som störst och utan att leve rans säker heten även tyras. Elpro du ktion och nät behöver byg gas med rätt egen skaper, på rätt plats och i tid för att kunna möta efter frå gan på el. För bättrad energiplanering kan, enligt reger ingen, även bidra till att minska be ho vet av nät investeringar.

Det har också gjorts en översyn av hur myndigheternas uppgifter och ansvar kan utvecklas och förtydligas (KN2023/03329), där förslagen alltjämt bereds inom Regerings kansliet.

Regeringen bedömer vidare att Sverige bör planera för att 2045 kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh. Det ökade elbehovet väntas försämra effekt ba lansen ytterligare. Investeringar i ytterligare elproduktion och i sådant som gör det möjligt att nyttja elsystemet mer effektivt är, enligt regeringen, därför helt centrala. Regeringen föreslår därför att ett nytt inves te ringsstöd in förs som syftar till att öka elsystemets förmågor regionalt och där behoven är som störst.

Regeringen framhåller vidare att Sverige behöver en kraftfull utbyggnad av ny fossilfri elproduktion. I syfte att öka incitamenten för detta föreslår reger ingen en sats ning inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur på stöd till kom muner som påverkas av vind kraftsetableringar.

För att tillgodose fram tidens elbehov och för att öka leveranssäkerheten i el systemet redovisar regeringen även uppfattningen att det behövs ny kärn kraft. Mer planerbar elproduktion, såsom kärnkraft, behövs även för att möj lig göra anslutning av väderberoende elproduktion även fortsättningsvis. Re ger ingen redo visar att den redan har vid tagit en rad åtgärder för att förbättra förut sätt ningarna för ny kärnkraft, men understryker samtidigt att det kom mer att krävas ytterligare arbete för att stärka dessa förutsättningar. Därför före slår regeringen att medel tillförs för detta syfte. För att skapa eko no miska för utsättningar som lägger grunden för att investeringar i ny kärnkraft ska kun na genomföras har en utredare bistått Finansdepartementet med att föreslå mo del ler för finansiering och riskdelning för nya kärnkrafts reaktorer (Fi2023/03276). Regeringen meddelar avsikten att återkomma skyndsamt om statliga stödformer och förut sättningarna för att få ta del av stöd, och i budget pro positionen för 2026 om de finansiella befogenheterna. Regeringen avser även att utreda hur investerare kan få rätt till ersättning om politiska beslut tvingar fram en avveckling av kärnkraftverk eller ändrar förutsätt ningarna för de nyinvesteringar som har genomförts.

Det är vidare regeringens uppfattning att elmarknaden behöver utvecklas för att ge lång sik tiga förutsättningar för investeringar i framför allt elproduk tion och flexib la resurser. En särskild utredare har i uppgift att föreslå hur den svenska elmark naden kan utvecklas och regleras och regeringen anger att ut red ningens kom mande förslag förväntas vara en viktig grund för det fort satta arbetet med att skapa en välfungerande elmarknad.

Regeringen har beslutat om en samlad strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län, där ett av målom rådena är säkrad energiförsörjning. I anslutning till detta redovisar regeringen bedömningen att fossilfri vätgas kommer att vara en viktig del av Sveriges fram tida energisystem. Mot den bakgrunden har regeringen gett Svenska kraft nät i uppdrag att föreslå hur el- och vätgasinfrastruktur kan samplaneras samt redo visa en plan för utbyggnad av sådan infrastruktur på trans mis sions ni vå under perioden 2024–2033.

Transportsektorns klimatomställning medför ökad efterfrågan på fossilfri el med höga effektuttag lokalt. Elektrifieringen av tunga fordon börjar ta fart men det finns enligt regeringen behov av investeringar i infra struk turen för dessa fordon även fortsättningsvis för att möjliggöra en snabb omställning av trans port sektorn i hela landet. I budget pro positionen föreslår reger ingen därför en för längd och utökad satsning på utbygg nad av ladd- och tankinfrastruktur för tunga fordon. Utöver detta före slår reger ingen även en ökning av anslaget för stöd till produktionen av bio gas.

En fungerande energiförsörjning är även central för att samhället ska fun gera vid höjd beredskap och ytterst krig. Erfarenheterna från Rysslands full ska liga invasion av Ukraina visar tydligt vilka påfrestningar energi försörj ning en kan utsättas för och hur det drabbar hela samhället. Reger ingen föreslår därför att medel tillförs för att möta regeringens ambitions höjning för det civi la för sva ret.

När det avslutningsvis gäller forskning och innovation på energiområdet re do visar regeringen avsikten att under hösten 2024 överlämna en proposition till riksdagen om just detta, vilken kommer att ta sin utgångspunkt i reger ing ens omställ ning av energipolitiken.

Anslag och bemyndiganden för 2025

Regeringen föreslår att 6 631 297 000 kronor anvisas till utgiftsområde 21 Ener gi för 2025. Hur beloppet fördelas på de olika anslagen inom utgiftsom rådet framgår nedan och av bilaga 2. För fem av anslagen föreslår regeringen att den ska be myndigas att ingå ekonomiska åtaganden som leder till utgifter de kom man de åren. Förslagen till bemyndiganden redovisas i bila ga 3.

Anslaget 1:1 Statens energimyndighet får användas för myndighetens för valtningsutgifter samt för Fjärrvärmenämnden. För 2025 föreslår reger ing en att riksdagen anvisar knappt 586 miljoner kronor till det aktuella ansla get. Reger ingens förslag inne bär att an slaget ökas med 59,2 miljoner kronor för 2025 genom en bud getmässig justering. Bak grunden till denna justering är att Energimyn dig heten disponerar och förvaltar ett flertal an slag som medför för valtnings admi nistrativa utgifter för myndig heten. För en ökad transparens och för att bidra till en effektiv lång siktig pla ner ing anser reger ingen att en så stor del som möj ligt av dessa utgifter bör belasta myndig hetens förvaltnings anslag. Ök ningen av det aktuel la ansla get inne bär samtidigt att övriga berörda anslag före slås minskas för att täc ka myn dighetens kost nader.

För att stärka tillsynen på energiområdet i enlighet med EU:s direktiv om åt gärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen (det s.k. NIS 2-direktivet) [1] föreslår reger ingen att anslaget 1:1 Statens energimyndighet ska ökas med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2025.

Det nämns även att viss verksamhet vid Energimyndigheten finan sie ras med offentligrättsliga avgifter av vilka myndigheten disponerar en viss del.

Anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering får användas för utgifter för att utveckla och introducera ny energieffektiv teknik på marknaden samt för stöd till energieffektiv teknik. Anslaget får även användas för utgifter för insat ser för informationsspridning, utveckling och spridning av verktyg och me to der samt utredningsinsatser. Utöver detta får anslaget användas för ut gif ter för genomförandet av EU-rättsakter samt annat internationellt samar bete inom energieffektiviseringsområdet och därtill hörande metod-, utveck lings- och utredningsarbete. Det är även tillåtet att använda anslaget för att täcka ut gifter för utveckling av styrmedel för energi- och effekteffektivisering inklu sive ef ter frågeflexibilitet samt för insamling av ny och utveckling av befintlig ener gistatistik som kan användas i syfte att minska energianvänd ningen. Av slut ningsvis får anslaget också användas till investeringsstöd som leder till mins kad energianvändning i lokaler och hos hushåll samt för de admini strativa utgifter som ett sådant investeringsstöd medför. Regeringen föreslår att 415 miljoner kronor av sätts för anslaget under 2025.

Anslaget 1:3 Energiforskning får användas för utgifter och statsbidrag för forsknings-, utvecklings-, demonstrations- och kommersia lise rings insatser inom energiområdet. Anslaget får även användas för utgifter för bidrag för att främja utvecklingen av teknik som baseras på förnybara energislag och effek tiv energianvändning i industriella processer i försöks- eller fullskalean lägg ningar.

Regeringen anser att anslaget bör öka med 200 miljoner kronor 2025, varav 100 miljoner kronor för att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärn krafts ut veck lings om rådet. Sammantaget innebär detta att regeringen före slår att riks dagen anvi sar när mare 1 648 miljoner kronor till anslaget 1:3 Ener gi forsk ning. För att möjlig göra pla ne ring och tecknande av avtal om fleråriga pro jekt är det enligt reger ingen nöd vändigt att kunna fatta beslut som medför åta ganden för kommande år. Regeringen föreslår därför att den ska bemyn di gas att under 2025 ingå eko nomiska åtaganden som inklusive tidigare åta gan den medför behov av fram tida anslag på högst 4,1 miljarder kronor 2026–2030.

Energi mark nadsinspektionens förvaltningsutgifter finansieras via anslaget 1:4 Energimarknadsinspektionen. Vidare finansieras viss verksamhet vid myn digheten genom offentligrättsliga avgifter av vilka myndigheten får dispo nera en viss del. I budgetpropositionen redovisar regeringen bedöm ningen att Energi marknadsinspektionens utgifter kommer att öka för att myndigheten ska kunna genom föra och efterleva nya regelverk för el- och gasnätsregleringen som är förenliga med gällande EU-rätt. Vidare finns det, enligt regeringen, be hov av att säkerställa resurser för att arbetet med bl.a. regelutveckling, till syn, fjärrvärme, ökad upp följning och kon troll ska kunna gå i takt med elek tri fier ingen och sam häl lets behov av en effek tiv och leveranssäker energi för sörj ning till rimliga kost na der. Mot den bak grunden föreslår regeringen en ök ning av anslaget med 20 miljoner kronor fr.o.m. 2025. Anslaget bör även öka med 1 mil jon kronor 2025 för att stärka Energimarknadsinspektionen i dess roll som beredskapsmyndighet. Sammantaget innebär detta att regeringen föreslår att riksdagen ska avsätta drygt 234 miljoner kronor till anslaget för 2025.

Anslaget 1:5 Energiplanering får användas för arbetet med energi pla ne ring, grön omställning, stimulera till utbyggnad av vindkraft, investeringar som bi drar till planerings- och leveranssäkerhetsmål för elsystemet och där med ökar försörjningstryggheten på nationell, regional och lokal nivå. Ansla get får an vändas för statsbidrag till kommuner för att stärka deras för måga att bidra till ökad försörjningstrygghet på lokal nivå, stimulera till ut byggnad av vindkraft, kommunal energi- och klimatsråd givning samt för myn dig heter nas admini stra tiva utgifter kopplade till stöden. Anslaget får även an vän das för ekono miska bidrag till investeringar som stärker leverans sä ker he ten eller ökar an slut nings kapaciteten i elsystemet regionalt eller lokalt. Myn dig heters kost na der för särskilda insatser, uppgifter eller andra myndig hets gemen samma ut veck lingsarbeten som syftar till kortare ledtider för till stånds prövning kan ock så finansieras via anslaget.

Regeringen konstaterar att många av de viktigaste vägvalen för utbyggnad av både elproduktion och elinfrastruktur görs på lokal och regional nivå. I syfte att minska riskerna införs ett nytt ekonomiskt investeringsstöd som syftar till att stärka förmågan och minska sårbarheten i de regionala energisystemen. För att möj liggöra ett så dant investeringsstöd föreslås anslaget öka med 100 miljo ner kronor 2025.

För att kunna ta ett bredare grepp om samordningen av den långsiktiga pla ner ingen av det nationella elsystemet föreslås anslaget öka med ytterligare 10 mil joner kronor fr.o.m. 2025. Anslaget föreslås också öka med 30 miljoner kro nor 2025 för särskilda in satser för kärnkraft. Regeringen anser att flera rik tade in satser behövs för att möj liggöra tillkomsten av ny kärnkraft. Medel av sätts där för för att effektivt kunna följa upp den nationella kärnkraftsamord na rens arbete samt arbe tet med att få en riskdel nings modell på plats.

Vidare föreslår regeringen att anslaget ökas med 340 miljoner kronor för ett stöd som syftar till att öka kommunernas incitament att säga ja till ny vind kraft och för att kompensera de kommuner som redan har låtit vindkraft byg gas. Stödet kom mer att baseras på fastighetsskatten för vindkrafts anlägg ningar.

Sammantaget innebär detta att regeringen föreslår att riksdagen anvisar 790 miljoner kronor till anslaget 1:5 Energiplanering under 2025.

För att möjliggöra planering av tecknande av avtal om fleråriga projekt an ser regeringen att det är nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åta gan den för kommande år. Därför föreslås att riksdagen ska bemyndiga reger ingen att under 2025 för anslaget 1:5 Energiplanering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1,2 miljarder kronor 2026–2030.

Anslaget 1:6 Avgifter till internationella organisationer får användas för att täcka utgifter för avgifter till internationella organisationer samt utgifter för interna tionellt samarbete inom energiområdet. Regeringen föreslår att riksda gen an vi sar drygt 33 miljoner kronor till det aktuella anslaget för 2025. Detta är en ökning av an slaget med 8 miljoner kronor under 2025 som regeringen moti verar med att Sverige bör ges större möjligheter att delta i nya och ut veck lade internationella samar be ten på energiområdet med fokus på kärn kraft och på att stödja Ukrai na. Enligt regeringen ska Sve rige kunna ta en aktiv roll i prio riterade interna tio nella energisamarbe ten och tillsammans med andra lika sin nade länder bidra till att påskynda ener gi om ställningen globalt.

Elsäkerhetsverkets förvaltningsutgifter finansieras via anslaget 1:7 Elsä ker hetsverket. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar knappt 80 miljoner kro nor för 2025 till det anslaget. Det nämns att Elsäkerhetsverkets verk sam het i hu vud sak finansieras av avgifter, däribland elsäkerhetsavgiften, elbe red skaps av giften och nätövervakningsavgiften.

Anslaget 1:8 Laddinfrastruktur får användas för stöd till investeringar i pub lika stationer för snabbladdning av elfordon för ökad tillgänglighet, redun dans och kapacitetshöjning längs större vägar och för stöd till publik laddning på all män platsmark. Det får även användas för infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter genom sta tionär laddning eller tankning samt för utbygg nad av infrastrukturen för el last bilar i regionala nätverk och sammanhängande stråk mellan Sveriges större städer. Stödet för att ställa om lastbilar ska vara tek nikneutralt. Anslaget får därtill användas till stöd för ladd- och tank sta tio ner för el och vätgas in klusive i hamnar och på kajer samt till utgifter för de be rörda myndigheternas arbete som har koppling till stöden. Anslaget får även användas för att infria ingångna åta gan den i fråga om de tidigare anslagen 1:5 Infrastruktur för elektrifierade trans por ter inom ut giftsområde 21 Energi och 1:23 Ladd in frastruktur inom ut gifts område 20 Kli mat, miljö och natur.

Regeringen konstaterar att elektrifieringen av tunga fordon har tagit fart men att det fortfarande finns behov av att investera i infrastrukturen för dessa transporter. Därigenom möjliggörs en omställning av transportsektorn i hela lan det och det går att infria de åtaganden Sverige har enligt EU-förordningen om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen (AFIR). [2] Regeringen före slår därför en förlängd satsning på utbyggnad av ladd- och tankinfra struk tur för tunga fordon. För 2025 föreslår regeringen att 930 miljoner kronor an visas under anslaget 1:8 Laddinfrastruktur. I budgetpropositionen föreslås vi da re att riks dagen bemyndigar regeringen att under 2025 för samma anslag in gå eko no mis ka åtaganden som inklusive tidigare åta gan den medför behov av fram tida anslag på högst 2 miljarder kronor 2026–2030. Bemyn di gandet syftar till att göra det möj ligt att kunna fatta beslut som medför åtagan den för kommande år och för att möjliggöra planering av tecknande av avtal om fler åriga projekt.

För utgifter för att stimulera utvecklingen av biogasproduktion får anslaget 1:9 Biogasstöd användas. Anslaget får även användas för de administrativa ut gifter som detta medför. Enligt regeringen kan utgifterna för stöd till biogas förväntas bli högre än tidi ga re beräknat. Anslaget föreslås därför öka med 100 miljoner kronor under 2025. Sam man taget innebär detta att 985 miljoner kro nor avsätts till anslaget under 2025.

Anslaget 1:10 Energiberedskap får användas för Energimyndighetens ut gif ter för energiberedskapsåtgärder och civilt försvar inom energisektorn. An slaget får också användas för ersättning för solidaritetsgas som begärs en ligt artikel 13 i EU:s gasförsörjningsförordning. [3] Anslaget får även användas för myn dig hetens förvaltningskostnader inom dessa områden.

Regeringen konsta terar att beredskap inom energisek torn handlar om att ska pa förutsätt ningar för en större robusthet och uthållighet i energiför sörj ningen, bättre förut sätt ningar för samhällsviktiga verksamheter att klara stör ning ar i sin energi för sörj ning samt förutsättningar att kunna prioritera och ran sonera energian vänd ningen. Vidare konstaterar regeringen att det sä ker hets poli tiska läget är det allvar ligaste sedan andra världs krigets slut. För be re del ser na, bered ska pen och för må gan inom hela totalför svaret, både det mili tä ra och det civila för svaret, måste öka skyndsamt. Ansla get bör därför öka med 58 mil jo ner kronor 2025 för civilt för svar och regeringen föreslår att 198 mil joner kro nor av sätts totalt till anslaget under 2025.

För att möjliggöra planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det enligt regeringen nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen föreslår därför att den ska bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:10 Energiberedskap kunna ingå eko no miska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 050 miljoner kronor 2026–2029.

Anslaget 1:11 Elberedskap får användas för Svenska kraftnäts utgifter för elberedskapsåtgärder, dammsäkerhet, tillsynsuppdrag enligt säkerhets skydds lagen inom områdena elförsörjning och dammanläggningar, med undan tag för kärnteknisk verksamhet, samt myndighetens arbete med totalför svar och som be red skapsmyndighet. Anslaget får användas för myn dig hetens förvalt nings kost nader inom dessa områden.

Regeringen konstaterar att samhällets ökade beroende av el, i kombination med allvarliga hot mot Sveriges säkerhet, har ökat behovet av att stärka elför sörjningens förmåga att hante ra störningar, kri ser och krig. Svenska kraftnät har som elbered skaps myndighet i uppdrag att stärka elförsörjningens förmåga att motstå störningar vid kris och krig. För må gan till robust elförsörjning be höver enligt regeringen byggas ut för att säkerställa uthål lighet inom ett antal verksamheter och funktioner. Förmågan till ödrift av be gränsade geogra fiska områden behöver också byggas ut för att säkerställa nödvändig försör jning av samhällsviktig verksamhet. För att samhällsviktiga funk tioner ska kunna fun gera även vid höjd beredskap och ytterst krig krävs det att per sonal för sörj ningen säkerställs. Regeringen beslu tade i januari 2024 om ak ti vering av civil plik ten inom elförsörj nings området för totalförsvars plik tiga som redan har rele vant utbild ning. Mot bakgrund av det allvarliga säker hets po litiska läget och erfarenheterna från Ukraina har regeringen valt att inklu dera elför sörj ningen i ett särskilt snabbspår av civil plikten. Anslaget bör därför öka med 208 miljoner kronor 2025 för civilt försvar och därigenom möjliggöra det nyss nämn da snabb spåret. Regeringen föreslår att 733 miljoner kronor anvisas un der anslaget 1:11 Elbe red skap för 2025. För att möjliggöra planering av teck nan de av avtal om fler åriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åta ganden för kommande år. Regeringen föreslår därför att den bör bemyn digas att under 2025 för det aktuella anslaget ingå ekonomiska åta ganden som inklusive tidi gare åta gan den medför behov av framtida anslag på högst 2 miljarder kronor 2026–2040.

Elberedskapsavgiften

För åtgärder som genomförs enligt elberedskapslagen (1997:288) betalar den som innehar nätkoncession enligt ellagen (1997:857) en avgift. Åtgärderna syf tar till att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället och att tillgodose elför sörj ningen vid höjd elberedskap. Åtgärderna finansieras från den del av anslaget 1:11 Elberedskap som disponeras av Svenska kraftnät för elberedskap och upp går till motsvarande belopp som avgifts uttaget över tid.

Regeringen föreslår att avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften som tas ut under 2025 i enlighet med elberedskapslagen för att finansiera bered skaps åt gär der som beslutas med stöd av lagen, fastställs till högst 650 miljoner kronor.

Kreditgarantier för ny kärnkraft

Regeringen konstaterar att investeringar i kärnkraft är ekonomiskt mycket om fattande, och de kännetecknas av höga initiala finansieringskostnader, långa bygg tider och en lång drifttid för att återhämta investeringskostnaderna. Enligt regeringens uppfattning kan det för investeringar av detta slag därför vara av görande att staten bär delar av risken för att de över huvud taget ska komma till stånd.

Kreditgarantier för kärnkraft ska enligt regeringen utformas i enlighet med budgetlagen (2011:203) och förordningen (2011:211) om utlåning och garan tier, vilket inne bär att en garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens för vän tade kost nad. I övrigt redovisar regeringen uppfattningen att dessa kre dit ga ran tier bör utformas med mer generösa villkor än dagens system för kredit ga rantier för gröna investeringar, men inom ramen för vad som är fören ligt med EU:s stats stödsregler.

Därför föreslår regeringen att den ska bemyndigas av riks da gen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärn kraft som in klu sive tidigare utfärdade garan tier uppgår till högst 400 mil jarder kronor.

Svenska kraftnäts investeringsplan

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna Svenska kraftnäts investeringsplan för elförsörjningen för 2025–2027 som riktlinje för affärsverkets investeringar. Under perioden beräknas de planerade inves te ringarna uppgå till 42,6 miljarder kronor varav 10,3 miljarder kronor avser 2025.

Sedan den tidigare investeringsplanen har sammanlagt nio investeringar som överstiger 400 miljoner kronor tillkommit, varav tre avser anslutning, fem avser sys temförstärkning och en avser reinvestering. Därutöver har samman länk nings projektet Hansa Power Bridge mellan Sverige och Tyskland utgått med anled ning av regeringens beslut i juni 2024 (KN2023/01290).

Investeringsprojekt som avser anslutning syftar främst till att hantera an sök ningar från andra nätägare om anslutning av större produktionsanlägg ningar, behov av ökade effektuttag och omstrukturering av det befintliga nätet. I bud getpropositionen redovisar regeringen större anslutningsprojekt som är ak tuella under perioden 2025–2027 samt sum man av anslutningsprojekt vars beräknade totala investeringskostnad är lägre än 400 miljoner kronor. Bland de stör re pro jekten kan åtgärdspaket Malmfälten nämnas vars två etapper har en total in ves terings kostnad på ca 18 miljarder kronor. Vidare finns en sam man ställ ning över så dana pågående projekt som syftar till att öka eller bi behålla han dels kapa citeten mel lan de svenska elområdena och mellan Sverige och grann länder na. Den största investeringen i ökad överförings för måga pla neras mel lan norra Sverige och norra Finland (den s.k. Aurora Line) till en total inves terings kostnad på 4,5 miljarder kronor.

Investeringsplanen innefattar även investeringar i systemförstärkningar. Des sa omfattar i huvudsak de åtgärder som genomförs i transmissionsnätet för att öka kapaciteten inom ett område. I budgetpropositionen redovisas inves ter ingar över 400 miljoner kronor som planeras under 2025–2027 samt sum man av pro jekt vars beräknade totala investering är lägre än 400 miljoner kro nor.

Inom kategorin investeringsprojekt optofiber och övriga nyinvesteringar pla neras löpande förbättringar av kommunikationsnätet för att upprätthålla hög tillgänglighet och säkerhet. Planerade investeringar inom optofiberut bygg nad beräknas uppgå till 30 miljoner kronor under perioden 2025–2027.

Utgångspunkten för transmissionsnätets anläggningar är att de ska förnyas med hänsyn tagen till framtida behov. I budget propositionen redovisas rein ves teringar under 2025–2027 som över stiger 400 miljoner kronor. Den över läg set största av dessa i kategorin ledningar och kablar samlas under pro jekt namnet Nord syd och innefattar förnyelse och systemförstärkningar mellan el om rå dena 2 och 3. Den totala investeringskostnaden uppgår till 95 miljarder kro nor, var av ca 4,7 miljarder kronor kommer att belasta perioden 2025–2027.

Regeringen konstaterar också att det behövs reinvesteringar i Svenska kraft näts ledningar och stationer för att stärka Sveriges fredstida krisberedskap och civila försvar. För att upprätthålla Svenska kraftnäts förmåga att motstå stör ningar samt klara utmaningar utefter hela skalan från kris till krig krävs bl.a. robusta bygg na tio ner, reservkraft, säker lagerhållning av reservdelar och material samt utbil dad re parations- och underhållspersonal. Investeringarna ge nomförs som ett paket med åtgärder kopplade till befintliga bered skaps lager och repara tionsberedskap för att stärka Svenska kraftnäts fredstida krisbered skap och ci vila försvar. Investeringarna beräknas uppgå till ca 4,5 mil jar der kro nor, varav knappt 1,4 miljarder kronor beräknas belasta perio den 2025–2027.

Svenska kraftnäts finansiella befogenheter

När det gäller Svenska kraftnäts finansiella befogenheter föreslår regeringen föl jande:

– Regeringen bemyndigas att för 2025 låta Svenska kraftnät ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret till ett sammanlagt belopp om högst 1 650 mil jo ner kronor.

– Regeringen bemyndigas att för 2025 låta Svenska kraftnät placera likvida medel i och utanför Riksgäldskontoret.

– Regeringen bemyndigas för 2025 att besluta om delägarlån eller borgen om högst 500 miljoner kronor till förmån för bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier.

– Regeringen bemyndigas för 2025 bevilja lån till företag som bedriver nät verksamhet enligt ellagen som uppgår till högst 700 miljoner kronor.

– Regeringen bemyndigas att besluta om förvärv och bildande av bolag som ska verka inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde intill ett belopp om 20 miljoner kronor samt avyttra aktier intill ett belopp om 20 miljoner kro nor.

Motionerna

Socialdemokraterna

I kommittémotion 2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) slås det bl.a. fast att energisystemet lägger grunden för det moderna samhället och är cen tralt för ett lands utveckling. Sverige har påbörjat ett skifte – en ytterligare elek tri fiering – där transporter, industriella processer och andra verksamheter byter fossila bränslen och råvaror mot el. Enligt motionärerna är en framgångs rik elektrifiering avgörande för att öka tillväxten, skapa välstånd och sam tidigt nå de nationella klimatmålen om netto nollutsläpp 2045.

När det gäller anslagen för 2025 inom utgiftsområde 21 Energi avviker mo tio närernas förslag från de nivåer som regeringen föreslår i två fall. Det hand lar om anslagen 1:2 Insatser för energieffektivisering och 1:3 Ener gi forsk ning. I det förstnämnda fallet föreslår motionärerna att anslaget tillförs 100 miljoner kronor för att ge stöd till fastighetsföretag och bostadsrätts före ningar som för bätt rar sin styrning av energianvändningen på ett sådant sätt att de kan ut jämna effekttoppar och delta i Svenska kraftnäts stödtjänst mark nader. När det gäller anslaget 1:3 Energiforskning föreslås en minsk ning med 100 mil joner kronor jämfört med vad regeringen har föreslagit eftersom motio nä rerna inte ser något behov av en ettårig satsning på en forsk ningsreaktor. I stäl let prioriterar de snabb tillförsel av ny el genom att av sätta ett lika stort belopp – dvs. 100 miljo ner kronor – till det nya anslaget 99:1 Snabb hets bo nus vindkraft. Bonusen ska gå till kom muner som under 2025 omprövar ett tidi gare avslag och i stället ger tillstånd till vind kraft.

Sammantaget innebär detta att motionärernas förslag till anslag för 2025 inom utgiftsområde 21 Energi är 100 miljoner kronor högre än regeringens för slag.

I yrkande 2 föreslår motionärerna i likhet med regeringen att riksdagen ska bemyndiga regeringen att under 2025 kunna bevilja kreditgarantier för lån till investeringar som upp går till högst 400 miljarder kronor. Motionärerna vill korar emellertid detta med att kre ditgarantierna även ska kunna beviljas andra storskaliga fossilfria kraftslag än kärnkraft. Det gäller inte minst vind kraft till havs som motionärerna anser har betydande potential även på relativt kort sikt. De be tonar också att eventuella stödsystem för elproduktion så långt möjligt bör vara teknikneutrala för att åstadkomma låg systemkostnad och vara sam hälls ekonomiskt effektiva.

Vänsterpartiet

I partimotion 2024/25:1912 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslås inga av vikelser när det gäller de elva anslag som reger ingen föreslår i budgetpropo sitionen för 2025 inom ut gifts om råde 21 Energi. Där emot föreslår motio närer na fem nya anslag som sammanlagt uppgår till ca 4,3 miljarder kronor under 2025.

De nya anslagen är till att börja med ett som betecknas 99:2 Stärkt elöver föringskapacitet. Anslaget ska användas för att finansiera omfattande inves teringar i överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige samt i ut bygg nad av elnätet. Under 2025 föreslås att 2 miljarder kronor ska avsättas till det nya anslaget. Vidare föreslår motionärerna anslaget 99:3 In vesteringar till lokal förnybar elproduktion. De anser att ansla get bör omfatta 1 miljard kronor under 2025 och användas för att finansiera in ves teringar i såväl lokal förnybar elproduktion som överförings kapaci tets ut bygg nad till lo kal- och regionalnät samt anslutning till transmissionsnätet. I motionen föreslås också det nya an slaget 99:4 Vindkraft – ersätt ningsmodell till kom muner. För 2025 föreslår mo tio närerna att 275 miljoner kronor avsätts för ett stöd till pro duk tions base rad ekonomisk ersättning som betalas av elpro ducenten och som går till de lokal samhällen där vindkraft byggs. Det nya an sla get 99:5 Stöd pengar till drift av laddinfrastruktur syftar till att möjliggöra för före tag att söka under skotts täckning för drift av ladd stationer. För detta ända mål avsätter motio närer na 30 miljoner kronor un der 2025.

Mo tio närerna föreslår även ett nytt anslag som betecknas 99:6 Havsvind, statligt ägande. Mo tionärerna anför att ett robust och motståndskraftigt sam häl le kräver att det offentliga har kontroll över samhällsviktig verksamhet. Ge nom ett statligt bolag som tillför eget kapital kan staten säkerställa sin ägar andel i kommande havsvindsprojekt. För detta ändamål föreslår motionä rerna att riksdagen avsät ter 1 miljard kronor för 2025.

Sammantaget innebär detta att motionärernas ram för utgiftsområdet under 2025 alltså är ca 4,3 miljarder kronor högre än regeringens förslag.

Avslutningsvis föreslår motionärerna att riksdagen avslår regeringens för slag om att bemyndiga regeringen att ställa ut kreditgarantier för lån till in ves teringar i ny kärnkraft (yrkande 2). Motionärerna vänder sig starkt mot denna satsning på utbyggnad av ny kärnkraft och understryker att kärn kraft inte är svaret på Sveriges behov av mer el. Därtill menar de att byggandet av ny kärn kraft be döms som så riskfyllt att inga företag vill gå in med de pengar som krävs.

Centerpartiet

I kommittémotion 2024/25:2166 av Rickard Nordin m.fl. (C) slås det inled ningsvis fast att Sverige behöver en långsiktig och ambitiös energipolitik som gör att välfärden kan öka samtidigt som det blir möjligt att ställa om till ett håll bart samhälle. Energisektorn står för den högsta andelen utsläpp globalt sett och energi- och klimatpolitiken måste, enligt motionärerna, därför gå hand i hand. Motionärerna anser att Sverige och Europa omedelbart måste fasa ut fos sila subventioner, stoppa importen av rysk energi och i stället rusta upp den inhemska energiproduktionen, öka sam mankopplingen och därigenom också stär ka motståndskraften. Enligt dem är det även önskvärt med en bred energi poli tisk överenskommelse som skapar sta bila villkor, minskar den poli tiska ris ken och därmed stärker investerings vil jan. För att ställa om energi systemet krävs alla fossilfria kraft slag, samtidigt som det är logiskt att fokusera utbygg naden på de kraftslag som är billigast och går att bygga ut snabbast, dvs. vind- och solenergi. Motionärerna pekar på att Centerpartiet länge har varit drivande för att införa incitament som ökar acceptansen bland markägare, närboende och kommuner för etablering av ny vindkraft på land. I fråga om den havs ba se rade vindkraften behöver stödet för anslut ningsavgifterna skyndsamt åter in rät tas.

Motionärerna vill också satsa på åtgärder som ökar effektiviteten i den be fintliga kraftproduktionen, från såväl bio-, vind- och vattenkraft som kärnkraft. Det hand lar om riktade satsningar på tekniker som stärker energisystemet, t.ex. bat terier, vätgas, överföringskapacitet, lagring och digita li se ring.

Motionärerna konstaterar vidare att kärnkraften har en viktig roll i dagens energisystem och kan även komma att ha det under lång tid framöver. Samti digt är det grundläggande för motionärerna att kärnkraften står för sina egna kost nader för bl.a. säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring. De anser inte att det ska riktas några särskilda subventioner till kärnkraft, vare sig i form av produktionsstöd, kreditgarantier eller att staten övertar ansvaret för avfalls- eller olyckskostnader. Detta synsätt gör också att motionärerna vill att riks dagen ska avslå regeringens förslag om ett bemyndigande om att under 2025 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft (yrkan de 2). Mo tio närerna menar att regeringen med förslaget är beredd att riskera närmare en tredjedel av en statsbudget för att subventionera en utbyggnad av kärn kraften.

Motionärerna redovisar andra upp fatt ningar än regeringen när det gäller fyra av de elva anslag som föreslås i budgetpropositionen. De föreslår en sats ning på att halvera tillståndsprocesserna i viktiga miljö- och energifrågor var för Statens energimyndighet får ett tillskott på 10 miljoner kronor årligen för detta ända mål (anslaget 1:1 Statens energimyndighet).

Motionärerna föreslår att anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering ska vara 400 miljoner kronor lägre under 2025 än vad regeringen föreslår. Moti veringen är att motionärerna inte stod bakom förslaget i budgetpro po sitionen 2023 om ett nytt stöd för energieffektivisering. Motionärerna vill i stället att det s.k. gröna avdraget breddas till att också omfatta energieffek tiviserande åt gärder, där ibland installation av smarta hemapplikationer samt olika typer av värme pum par i fastigheter som värms upp med direktverkande el.

För att finansiera prioriterade reformer och med fokus på ökad elproduktion i närtid avvisas regeringens satsning på 100 miljoner kronor 2025 på särskilda insatser för ny kärnkraft under anslaget 1:3 Energiforskning och de 30 miljo ner kronor som regeringen föreslår ska gå till insatser för ny kärnkraft under anslaget 1:5 Energi planering under 2025. Av samma anledning avvisar de en del av den generella an slagsökningen under anslaget 1:1 Statens energi myn dighet. Ut över detta föreslår motionärerna – utan närmare mo tivering – ett nytt anslag som de betecknar 99:7 Anslutning av ny elpro duktion. Under 2025 före slås detta anslag uppgå till 900 miljoner kronor.

Sammantaget innebär detta att motionärernas förslag till ram för utgifts om rådet är 355 miljoner kronor högre än vad regeringen har föreslagit.

Miljöpartiet

Linus Lakso m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3062 anslag för ut giftsområde 21 Energi under 2025 som är ca 13,3 miljarder kronor högre än vad reger ingen föreslår. Utöver förslag till andra nivåer när det gäller flera av de elva anslag som reger ingen föreslår, vill motionärerna se fem nya anslag inom ut giftsområdet.

Störst satsning görs på att realisera potentialen i en ökad energi effek tivi se ring. Under anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering föreslår motio nä rer na att det under 2025 avsätts 3 miljarder kronor mer än vad regeringen fö re slår för att kunna återinföra och bredda det avvecklade stödprogrammet Ener gisteget (ett program för att stödja ener gi effek tivisering inom den svenska indus trin som pågick mellan 2018 och 2020), som syftar till att täcka 60 pro cent av före tagens kostna der för olika ener gi effektivi seringsåtgärder.

Motionärerna avvisar regeringens satsning om 100 miljoner kronor under 2025 på att stödja pilot- och demonstrationsprojekt för kärnkraftsutveckling inom ramen för anslaget 1:3 Energiforskning. De anser att satsningar på ny kärn kraft försenar och fördyrar klimatomställningen och därför avvisar de ock så reger ingens satsning på 30 miljoner kronor på insatser för ny kärnkraft inom ramen för an slaget 1:5 Energiplanering. Detsamma gäller regeringens för slag om att un der 2025 kunna ställa ut kreditgarantier för lån till inves teringar i ny kärn kraft. I yrkande 2 föreslås att riksdagen ska avslå reger ingens för slag om att bemyn digas att kunna ställa ut sådana omfattande kreditgaran tier under 2025.

Motionärerna konstaterar vidare att den tillkommande elproduktionen i Sve rige inom överskådlig framtid kommer från förnybara väderberoende ener gi källor som vind- och solkraft. Därför förordar de en satsning på det som de betecknar grön bas kraft. Härmed avses alla kraftkällor och tekniker som kan reglera effekten snabbt och lagra energi. Det handlar om höjd effekt i vatten kraften, mer flexi bilitet i och effekt från kraftvärmen samt om gastur biner som drivs av förny bara bräns len. Även energilagring i form av vätgas, pumpkraft och värme lag ring omfattas samt flexibilitet exempelvis i form av smart styr ning av elbils laddning och värmepumpar.

Därför föreslår motionärerna att det ska avsättas 6 miljarder kronor till det nya anslaget 99:10 Investeringsstöd för grön baskraft för finansiering av stöd till investeringar med inriktning på dessa kraftkällor och tekniker. Sam tidigt föreslår de att regeringens satsning på kärn kraft om 100 miljoner kronor under anslaget 1:3 Energiforskning i stället överförs till den satsning på grön baskraft som motio närerna före slår.

Vidare anser motionärerna att en central åtgärd för att öka utbyggnaden av vindkraft på land är att kommuner får ersättning för den nytta de skapar genom att producera förnybar el. Motionärerna avvisar regeringens förslag om ersätt ning till kom munerna i anslaget 1:5 Energiplanering till förmån för ett eget för slag där kom munerna får 1 öre per kilowattimme (kWh) för befintlig vind krafts pro duktion och 3 öre per kWh för tillkommande produktion under de kom man de tio åren. Utöver detta föreslås regionerna få 1 öre per kWh för be fint lig vatten kraft. För 2025 avsätter mo tionärerna 490 miljoner kronor till det nya anslaget 99:8 Er sätt ning till kommuner för elproduktion från vind kraft och 670 miljoner kronor till det nya anslaget 99:9 Ersättning till regio ner för el pro duktion från vatten kraft.

Motionärerna vill också se nationella planer för utbyggnad av laddin fra struktur samt för tankinfrastruktur för biogas och vätgas. De efterfrågar även en bättre tillgång till laddinfrastruktur längs med de större vägarna samt för att boende ska kunna ladda hemma i villor samt vid bostadsrätter och hyresrätter. Av det skälet föreslår motionärerna en förstärkning av anslaget 1:8 Laddin fra struk tur med 100 miljoner kronor under 2025.

Motionärerna föreslår även en förstärkning av anslaget 1:9 Biogasstöd ef ter som de står bakom ett förslag om ett produktionsmål för biogas. För stärk ningen uppgår under 2025 till 500 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit. Motionärerna vill också se satsningar på avancerade biodrivmedel och elektro bränslen som tillverkas av vätgas och infångad biogen koldioxid. Ett nytt pro duktionsstöd föreslås för ändamålet och 3 miljarder kronor avsätts till det nya anslaget 99:11 Produktionsstöd avancerade biodrivmedel och elek tro bränslen för att finan siera denna satsning.

Avslutningsvis motsätter sig motionärerna regeringens förslag om att dra ned på den kommunala energi- och klimatrådgivningen och de satsar därför 155 miljoner kronor under 2025 på det nya anslaget 99:12 Kommunal kli mat- och ener giråd giv ning.

Utskottets ställningstagande

I likhet med regeringen anser utskottet att Sveriges konkurrenskraft och väl färd bygger på säker tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Därför välkomnar utskottet att regeringen – med riksdagens stöd – genomför en omlägg ning av energipolitiken och att den har vidtagit en rad åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för ny planerbar energiproduktion, före trädes vis i form av fossilfri el. Detta gör det möjligt att möta ett ökande el behov på kort, medel lång och lång sikt samt att säkra en trygg energi försörj ning och en effek tiv omställ ning som gör att energipolitikens övergripande målsätt ning ar om för sörj ningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk håll barhet kan upp nås.

Utskottet kan konstatera att regeringen, liksom oppositionspartierna, ser en omfattande elektrifiering av stora delar av samhället som nyckeln till framgång i omställningsarbetet. Samtidigt tycks det inte råda lika stor samsyn kring vilka eller hur olika kraftproduktionsresursers potentialer ska tas till vara. Det hand lar bl.a. om synen på behovet av ny kärn kraft. Här vill utskottet instämma i reger ingens uppfattning att mer planerbar elproduktion, såsom kärnkraft, be hövs även för att kunna bygga ut och att ansluta väderberoende elproduktion som vind- och solkraft till nätet. I budget pro posi tio nen redo visar regeringen att den redan har vid tagit en rad åtgärder för att förbättra förut sätt ningarna för ny kärnkraft, vilket utskottet välkomnar. Efter som elbehovet väntas öka även på kort och medellång sikt står utskottet också bakom det arbete som pågår med att utreda eller bereda förslag som syftar till att underlätta tillkomsten av vindkraft till havs och på land, liksom av olika solenergilösningar. Utöver des sa former av förnybar energiproduktion noterar utskottet att reger ingen lyf ter fram fossilfri vätgas som en viktig pusselbit i det framtida energisyste met, och utskottet ser positivt på att reger ingen har gett Svenska kraftnät vik tiga upp drag när det gäller sampla nering och utbyggnad av el- och vätgas infra struk tur.

På användarsidan är en av de stora utmaningarna att ställa om de delar av transportsektorn som fortfarande har ett betydande fossilbränsleberoende. Ut skot tet kan konstatera att elektrifieringen av tunga fordon har börjat ta fart men att det alltjämt finns behov av investeringar i infrastrukturen för att möj liggöra en snabb omställning. Utskottet välkomnar därför den förlängda och utökade sats ningen på att bygga ut ladd- och tankinfrastruktur för tunga fordon som reger ingen föreslår.

El konsumeras vanligen inte i direkt anslutning till den plats där den produ ceras. Detta förutsätter att ett väl utbyggt kraftnät binder samman produktion med konsumtion i ett välfungerande kraftsystem. I likhet med reger ingen anser utskottet att det är angeläget att kraftsystemet utvecklas på ett genomtänkt sätt och att det byg gs med rätt egen skaper, på rätt plats och i tid för att kunna möta efter frå gan på el. Det fokus som regeringen av det skälet lägger på en för bätt rad energiplanering anser utskottet vara betydelsefullt av flera skäl. En väl ol jad planering gör att investeringarna tillkommer på ett sätt som gör det möjligt att nyttja kraftsystemet mer effektivt.

Elens betydelse i det svenska framtidssamhället gör det än viktigare att den prissätts och handlas på ett effektivt sätt. Därför ser utskottet med intresse fram mot utfallet av den översyn av elmark na den som kommer att presenteras un der våren 2025. Detsamma gäller frågor om forskning och innovation på ener gi området där regeringen aviserar att det ska komma förslag i en särskild pro po sition senare under innevarande riksmöte.

Utskottet tvingas också konstatera att geopolitiska spänningar har gjort att frå gor om energiförsörjning under krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig måste ges ökad uppmärksamhet. Att medel tillförs för att möta reger ing ens ambitions höjning för det civila för sva ret, inklusive förstärkningar av sam hällsviktiga funktioner som energiförsörjningen, ser utskottet därför posi tivt på.

När det gäller de budgetförslag som vart och ett av de fyra oppo sitions par tierna har presenterat kan utskottet inledningsvis konstatera att Social demo kraterna uppvisar ett förhållandevis balanserat alternativ som i allt väsentligt sam manfaller med regeringens förslag. Detta talar för att det kan finnas vissa förut sätt ningar att nå energipolitiska överenskommelser över blockgränsen. De öv riga tre oppositionspartiernas förslag är däremot både vidlyftiga, spre tiga och bristfälligt motiverade, vilket gör det omöjligt att förutspå vilken energi politik ett rödgrönt regeringsalternativ skulle förespråka och vil ka kost nads krä vande och ineffektiva symbollösningar som kan kom ma att sjö sättas. Ut skot tet vill här särskilt nämna den miljöpartistiska motionens bud get alter nativ som överstiger regeringens förslag med många miljarder utan tydlig grund för att det som föreslås verkligen ger eftersträvad effekt i förhållande till de energipoli tiska målen. Något positivt i sammanhanget är väl möjligen att motionärerna tycks ha insett nödvändigheten av att det finns effekt tillgäng lig i situationer när den väderberoende kraftproduktion som de i mångt och mycket sät ter sin tilltro till inte levererar i tillräcklig utsträckning. Till skillnad från reger ingen som förordar satsningar på ökad baskraftsproduktion, bl.a. i form av ny kärnkraft, föreslår motionärerna i stället en flermiljardsatsning på ett högst opre cist alternativ som de betecknar grön baskraft.

När det gäller den anslagsfördelning som föreslås i Vänsterpartiets motion kan utskottet konstatera att partiet inte har några invändningar mot regeringens förslag, men att de utöver detta föreslår ett antal nya anslag inom utgifts om rådet som gör att deras alternativ ändå är 4,3 miljarder kronor högre än reger ingens. Utskottet finner det mindre meningsfullt att i detalj kommentera detta knippe nya anslag som i motionen endast utvecklas i begränsad form.

Centerpartiet förordar ett antal neddragningar i förhållande till regeringens budgetalternativ till förmån för ett nytt anslag som de betecknar Anslutning av ny elproduktion. Här noterar utskottet att det nya anslaget föreslås uppgå till hela 900 miljoner kronor under 2025, men att det i stort sett helt saknas en be skrivning av vad pengarna ska användas till. Sådan hanter ing av offentliga me del kan utskottet inte annat än avfärda.

Sammantaget innebär det ovan anförda att utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 Energi och de förslag till bemyndiganden för 2025 som är knutna till några av anslagen. Förslaget om ett bemyndigande till regeringen om att kunna bevilja kreditgarantier för lån till ny kärnkraft tillstyrks också. Utöver detta anser utskottet att riksdagen ska bifalla de förslag som gäller Svenska kraftnäts investeringsplan 2025–2027 res pek tive fi nan siella befogenheter 2025 lik som förslaget om elbered skaps av giftens stor lek 2025. Följaktligen avstyr ker utskottet de alternativa för slag som före slås i motionerna.

Särskilda yttranden

XX

1.

Statens budget inom utgiftsområde 21 (S)

Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastställt att de sam lade ut gif terna för utgiftsområde 21 Energi inte får överstiga 6 631 miljoner kro nor 2025 (bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). Den samlade kraftfulla po litik vi står bakom och som Sve rige verkligen behöver under en orolig tid re do visas i partimotion 2024/25:3199 (S). Förslagen i den motionen måste ses som en hel het och vi anser därför att det vore olämpligt att bryta ut vissa delar och behand la dessa i särskild ord ning. Motionen behandlas i betän kande 2024/25:FiU1, och partiets sam la de för slag framgår av reservation 5 i det be tän kandet. I Socialdemokraternas samlade bud getförslag – som vi står bakom – prio riteras bland mycket annat förstärkningar till sjuk vården och åtgärder för att stärka Sveriges till växt. Samtidigt stöttas alla de barn famil jer och pensio närer som drabbas hårt av kostnadskrisen. Vidare föreslås kraft fulla åtgärder för att stoppa våldet och för att bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen.

Eftersom riks da gen under budgetberedningens första steg alltså har ställt sig ba kom andra ut gifts ra mar och beräkningar av in koms terna än de vi har före slagit avstår vi från ställ nings tagande när det gäller anslags för del ningen inom ut gifts område 21 Energi. Vi vill i detta sär skilda yttran de dock återge hu vud dragen i den syn på ener gi poli tiken som be skrivs ut förligt i kommitté motion 2024/25:3134 (S). I motio nen finns det för övrigt många angelägna ener gipolitiska förslag som kommer att behandlas av riks dagen senare under innevarande riks möte.

Vi anser att målsättningen för energipolitiken bör vara att bidra till de natio nella klimatmålen om nettonollutsläpp 2045. En framgångsrik elektri fiering – där transporter, industriella processer och andra verksamheter byter fossila bränslen och insatsråvaror mot el – är mycket betydelsefull i det samman hanget. Vi är också övertygade om att breda och lång siktiga energi po litiska överenskom mel ser är avgörande för att målen ska kunna nås.

Vår uppfattning är vidare att både om ställ ningen och konkur rens kraften krä ver ett nytt energipolitiskt mål för mer fossilfri kraft redan till 2030. För att nå det målet krävs främst satsningar på vindkraft, men även på solel, kraftvärme och nya gasturbiner. Det behövs också effekthöjningar i de befint liga vatten kraftsanläggningarna och i kärnkraft ver ken.

Vattenkraften är ryggraden i det svenska elsystemet och dess reglerbarhet är en särskilt viktig aspekt för det systemet. Vi anser att regeringen måste agera för att de pausade prövningarna av vattenkraftens miljövillkor ska kunna åter upp tas och då på ett sätt som garanterar att de uttryckta intentionerna om att uppnå största möjliga miljönytta och effektiv tillgång till vattenkraftsel kan upp nås.

Sverige behöver även fullfölja utbyggnaden av den havsbaserade vind kraf ten. Vi har tillsammans med andra representanter för Socialdemokraterna pre senterat en mängd kon kreta för slag på åtgärder som syftar till att underlätta för ut bygg naden av såväl den havs- som den landbaserade vindkraften. Dessa förslag återfinns i kom mitté motion 2024/25:3134 (S) och kommer att behand las av utskottet senare under innevarande riksmöte. En annan förnybar energi källa som bör få bättre förutsättningar är solkraf ten. Utöver mer hushålls pro du cerad solkraft finns en stor potential i större mark baserade solparker, men då måste det bli lättare att ansluta dessa anlägg ningar till nätet.

Kärnkraften kommer under lång tid framöver att vara en viktig del av el systemet. Vi är inte främ mande för att det byggs ny kärnkraft, men att nya reaktorer i så fall endast ska få tillkomma på platser där kärnkraftverk redan finns. Vår upp fattning är dessutom att stat liga kreditgarantier inte enbart ska kunna ställas ut till lån som är in rik tade på tillkomsten av ny kärnkraft, utan även till andra storskaliga fossilfria kraftslag. Den finansierings- och riskdel nings mo dell för ny kärnkraft som har presenterats av en utredning anser vi har bety dande bris ter som kan stå de svenska skattebetalarna dyrt och medföra en av sevärd nega tiv effekt på de offentliga finanserna.

Det svenska elnätet behöver byggas ut snabbare, men det måste göras kost nadseffektivt, och kostnaderna måste också vara rimliga för el kun derna oav sett var i landet de bor. Snabba och effektiva tillståndsprocesser är också vik tiga i det sammanhanget. Förenklingen av regelverken och effektiviser ingen av tillståndsprocesserna bör vara inriktade på att nå en bred politisk samsyn för att re formerna ska bli hållbara över tid och därmed skapa nöd vändig för utsäg barhet för inves te rare. Vi ser även ett behov av förändringar på el mark na den och har bl.a. före slagit en modell kallad folkhemsel, som innebär att sta ten köper upp fos sil fri kraft via ett auktionsförfarande till lägsta pris, el som sedan levereras till hus hållskunder på vissa villkor.

En effektivare energianvändning är också en viktig del av omställningen. Det finns behov av ytterligare insatser för att nå det riks dagsbundna målet till 2030 och vi vill hänvisa till de förslag som finns på detta område i kommitté motion 2024/25:3134 (S). Utöver de förslag på temat energieffektivisering som kommer att beredas av näringsutskottet senare under riksmötet 2024/25 vill vi också näm na det förslag om energi effek tiviseringsinsatser i flerbostads hus som vi står ba kom och som bereds av civilutskottet. Vi anser för övrigt ock så att energieffektivi se ringsinriktade åt gär der ska kunna omfattas av Rot-avdraget.

Den fjärr- och kraftvärmestrategi som den tidigare regeringen gav Energi myndigheten i uppdrag att ta fram anser vi behöver tas vidare till beslut och det behövs även nationella strategier för fusionskraft och för vätgas utbyggnad.

Omställningen av transportsektorn till fossilfrihet – inte minst väg- och sjö transport sek to rerna – innebär utma ningar. Vi anser att Energimyndigheten och Trafikverket bör få i uppdrag att ta fram ett nationellt handlingsprogram för en snabb utbyggnad av ända målsenlig laddinfrastruktur samt tankinfra struk tur för bio- och vätgas. Vidare är vår uppfattning att det är av högsta vikt att mark na dens aktörer kan få stabila förutsätt ningar för svensk produktion av biodriv medel.

I en orolig tid är det angeläget att säkerställa kraftsystemets funktion under ansträngda förhållanden och ytterst även under krig. Det är därför mycket vik tigt att fortsätta insatserna för att förebygga, motstå och hantera sådana stör ningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället.

När det gäller anslagen inom utgiftsområdet för 2025 ser det budgetalter nativ vi hade velat se ut enligt följande. Reger ingens förslag om en ökning av anslaget 1:3 Energiforskning med 100 miljoner kronor för en ettårig satsning på en forsknings reaktor borde ha avvisats. I stället hade vi gärna sett att samma be lopp hade satsats på anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering för att fi nan siera ett stöd som syftar till att för bättra fastighetsföretags och bo stads rättsföre ningars styr ning av sin energianvändning. Ett nytt anslag om 100 mil joner kronor borde ha införts för att kunna finansiera en bonus till kom mu ner som under 2025 om prövar ett tidigare avslags beslut och i stället ger tillstånd till vind kraft.

Sam man taget hade vi velat anvisa 100 miljoner kronor mer än regeringen till utgiftsområde 21 för 2025.

2.

Statens budget inom utgiftsområde 21 (V)

Lorena Delgado Varas (V) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastställt att de sam lade utgif terna för utgiftsområde 21 Energi inte får överstiga 6 631 miljoner kro nor under 2025 (bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). Eftersom Vänster partiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Det budgetalternativ jag står ba kom bör ses som en helhet och jag väljer därför att avstå från ställnings ta gan de under denna del av budgetberedningen. I stället redovisar jag min upp fattning i detta särskilda yttrande som sammanfaller med Vänsterpartiets poli tik inom utgiftsområde 21 Energi så som den presenteras i partimotion 2024/25:1912. Vänsterpartiets för slag när det gäller statens budget finns i par ti motion 2024/25:1924. Motio nen behandlas i betänkande 2024/25:FiU1, och partiets sam lade förslag fram går av reservation 6 i det betänkandet.

Klimatkrisen är akut och det krävs en snabb omställning för att Sverige ska kunna minska utsläppen. Det mål jag anser bör vara vägledande är 100 procent förnybar energiförsörjning senast 2040. Detta kräver bl.a. en snabb utbyggnad av den förnybara svenska elproduktionen. Det budgetalternativ för utgiftsom rå de 21 som jag hade ställt mig bakom i detta andra steg av budgetberedningen hade inneburit en betydligt offensivare energipolitik än vad regeringen föreslår och där de för nybara energikällorna ges företräde framför regeringens oreson ligt dyra och fler dimensionellt riskfyllda kärn krafts fokus. Kärnkrafts sats ning ar bromsar inte bara omställningen till förnybar energiproduktion utan det sak nas även en säker metod för slutförvaring av det radioaktiva avfallet. Till detta kommer även de strålsäkerhetsrisker som alltid är närvarande under själva pro duktionen och som dessutom har fått ökad uppmärksamhet i det osäkra säker hetspolitiska läge som för närvarande råder. Min in ställ ning är att kärn kraften bör avvecklas så fort som möjligt.

För att få fart på utbyggnaden av den förnybara kraftproduktionen anser jag att det behövs bättre inci ta ment både för vindkraft på land och till havs. Jag förordar här möjligheter att gynna de kom muner där vindkraft byggs liksom även de när boende. Det handlar om om fattande resursförstärkningar för stöd till lokal förny bar elpro duk tion och sär skilda sats ningar på havsbaserade vind krafts projekt. Jag ser för övrigt gärna att det offent liga genom ett statligt bolag tar kon troll över sådan sam hällsviktig verk sam het som kom man de havsvinds projekt kan anses utgöra.

I takt med att den förnybara kraft produktionen byggs ut är det även nödvän digt att kraftöver förings kapaciteten stärks. Jag anser att det därför bör avsättas medel för omfattande investeringar i såväl över föringskapaciteten mellan nor ra och södra Sverige som i utbyggnad av elnätet för att det ska vara möjligt att ansluta mer förnybar kraftproduktion och därmed även att underlätta klimat omställ ningen. Jag är dessutom övertygad om att den kraftfulla utbyggnad som krävs görs bäst i offentlig regi. I sammanhanget vill jag även peka på att elnäts bolagens orimliga avgiftshöjningar på en monopolmarknad talar för att det bör införas ett tak på dessa avgifter och även för att det finns goda skäl att förstat liga fler delar av elnätet än transmissionsnätet.

Utöver kraftigt utbyggd förnybar elproduktion och över förings kapacitet, an ser jag att elmarknaden måste reformeras. För att skydda den elintensiva in dus trin och de svenska hushållen förordar jag en modell där den inhemska elmarknaden frikopplas från den europeiska. Innebörden är att den el som an vänds i Sverige prissätts först och sedan kan ett eventuellt överskott expor teras till de priser som gäller på den kontinentaleuropeiska delen av den ge men sam ma elmarknaden. Därmed skulle det svenska elpriset inte ”smittas” av de höga elpriserna i övriga Europa utan stabiliseras på en låg nivå som av speglar de låga svenska produktionskostnaderna.

Omställningen av transportsektorn kommer att vara mycket betydelsefull för att kunna nå ambitiösa klimatpolitiska målsättningar. Det finns onekligen ett behov av att göra det möjligt för företag att söka stöd för att täcka sådana under skott som uppkommer i driften av laddstationer.

Som har framgått ovan vänder jag mig mot regeringens starka inriktning på att sjösätta diverse åtgärder som syftar till att bereda vägen för nya kärnkrafts reaktorer i Sverige. En av dessa åtgärder är att förbereda för att kunna ställa ut statliga kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft. Det handlar om enorma summor på uppemot 400 miljarder kronor, vilket är en utveckling jag är helt emot.

När det gäller anslagen inom utgiftsområdet för 2025 innebär det förslag jag hade velat se inga avvikelser från regeringens förslag när det gäller de be fint liga anslagen, men utöver de medel som därmed avsätts till dessa anslag borde det ha anvisats medel till ett antal nya an slag. Ett sådant nytt anslag om 2 miljarder kronor för 2025 skulle använ das för att finansiera omfattande in ves teringar i el över föringskapaciteten mel lan norra och södra Sverige samt i utbyggnad av elnätet. Jag hade också velat se ett nytt anslag om 1 miljard kro nor för 2025 för ett stöd till in vesteringar i lokal för nybar elproduktion och även ett anslag om 275 miljoner kronor som ska gå till en pro duk tionsbaserad ekonomisk er sätt ning som betalas av elpro ducenten och som sedan fördelas till de lokalsamhällen där vindkraft byggs. Ytterligare ett nytt anslag som jag hade förordat hade gått till att möjliggöra för före tag att söka under skotts täck ning för drift av ladd stationer. Det anslaget borde ha anvisats 30 miljoner kro nor för 2025.

Avslutningsvis anser jag att ett robust och motståndskraftigt sam häl le krä ver att det offentliga har kontroll över samhällsviktig verksamhet. Därför hade jag velat tillföra 1 miljard kronor för 2025 för att ge nom ett statligt bolag som tillför eget kapital säkerställa statens ägar andel i kommande havsvindspro jekt.

Sammantaget hade jag velat anvisa 4 305 000 000 kronor mer än reger ingen till utgiftsområde 21 för 2025.

3.

Statens budget inom utgiftsområde 21 (C)

Elisabeth Thand Ringqvist (C) anför:

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Centerpartiet önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 21. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte nå gon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Centerpartiets sam lade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2024/25:2962. Motionen behandlas i betänkande 2024/25:FiU1, och partiets samlade förslag framgår av reservation 7 i det betänkandet. I den nyssnämnda motionen finns också det för slag till ram för utgiftsområde 21 Energi som jag står ba kom.

Förslaget till statens budget för 2025 inom utgiftsområde 21 läggs fram i kom mittémotion 2024/25:2166 (C). Center partiets budgetalternativ när det gäl ler det nu aktuella utgiftsområdet är 355 miljoner kronor högre för 2025 än vad regeringen har föreslagit. Även om jag alltså har valt att avstå från att delta i beslutet under detta andra steg av budgetberedningen vill jag redovisa min upp fattning om anslags för delningen inom utgiftsområdet i detta sär skil da yttran de som ligger i linje med vad som föreslås i kommitté motion 2024/25:2166 (C).

Jag vill inledningsvis understryka att Sverige behöver en långsiktig och am bitiös energipolitik som gör att välfärden kan utvecklas i takt med att det blir möjligt att ställa om till ett hållbart samhälle. Det som krävs är en politik som säkrar framtidens robusta och effektiva energisystem samtidigt som andelen fossilfri energi ökar. Fossila subventioner måste fasas ut och importen av rysk energi måste stoppas. Den inhemska energiproduktionen måste öka både i ter mer av nybyggnad och genom effektivisering av befintliga anlägg ningar. Även sam man kopplingen av elnäten behöver bli bättre eftersom efterfrågan på el väntas öka kraftigt. För att möjliggöra detta krävs insatser i form av exem pel vis snabbare till ståndsprocesser, ekonomiska styrmedel som ökar acceptan sen för land baserad vindkraftsproduktion, ändringar i regelverk som gör det enkla re att bygga storskalig solelsproduktion samt statligt finansierade sats ningar på att bygga ut anslut nings punkter för den havsbaserade vinden. Incita ment som ökar acceptansen hos markägare, närboende och kom muner för ny vind kraft på land bör också införas.

Jag anser att kärnkraften har en viktig roll i dagens energisystem och kan komma att ha det under lång tid framöver. Däremot vänder jag mig mot att det ska finnas särskilda subventioner för kärnkraft, vare sig i form av produk tions stöd, kreditgarantier eller att staten tvingas bära ansvaret för avfalls- eller olycks kostnader. Jag hade i stället velat se riktade satsningar på de tekniker som stärker energi sys te met, som t.ex. batterier, vätgas, överföringskapacitet, lagring och digita li se ring. Det är tekniker som bidrar till ökad effektivitet och som möjlig gör en mer flexibel användning, smarta elnät, energilagring och ba lan sering.

När det gäller anslagen inom utgiftsområdet för 2025 innebär det förslag jag hade velat se en för stärk ning av anslaget 1:1 Statens energimyndighet med 10 miljoner kronor 2025 för att finansiera en satsning på att halvera till stånds pro cesserna i viktiga miljö- och energifrågor. För att finansiera prioriterade re for mer och med fokus på ökad elpro duktion i närtid borde re geringens för slag om att 100 mil jo ner kro nor ska avsät tas 2025 till anslaget 1:3 Energi forsk ning för sär skil da insatser för ny kärn kraft ha avvisats. Inte heller de 30 mil joner kronor som regeringen föreslår ska gå till insatser för ny kärn kraft un der anslaget 1:5 Energiplanering för 2025 finns med i det bud get för slag jag står ba kom. Jag hade även dragit ned ans laget 1:5 Energi planer ing med 400 miljo ner kronor för 2025 till förmån för att bredda det s.k. gröna avdraget till att ock så omfatta energi effek tivi serande åtgärder. Vidare hade jag velat se en om fattande sats ning på att finan siera an slut ningar av ny elpro duk tion. Jag hade för ordat ett nytt anslag om 900 miljoner kronor för 2025 för det ända målet.

Avslutningsvis tar jag starkt avstånd från regeringens för slag om att få möj lig het att ställa ut vidlyftiga kreditgarantier om 400 miljarder kronor för lån till ny kärnkraft. För sla get är inte bara illa underbyggt och klent motiverat utan in ne bär att reger ingen ska kunna utfärda kreditgarantier för ett enda kraftslag som motsvarar närmare en tredjedel av hela statsbudgeten. Att inte någonstans re do visa vare sig vill koren, hur förslaget överensstämmer med EU:s stats stöds regler eller vilken på verkan det skulle få på övriga inves ter ingar på el mark naden är både allvar ligt och ett djupt vårdslöst sätt att hantera statens bud get och skatte be talar nas pengar.

Sammantaget hade jag velat anvisa 355 miljoner kronor mer än reger ingen till utgiftsområde 21 för 2025.

4.

Statens budget inom utgiftsområde 21 (MP)

Linus Lakso (MP) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastställt att de sam lade ut gif ter na för utgiftsområde 21 Energi inte får överstiga 6 631 miljoner kro nor 2025 (bet. 2024/25:FiU1). Detta anser jag vara djupt beklag ligt när det råder ett akut glo balt kli mat nödläge. Vad som i stället behövs är en kraftfull kli mat politik för att Sverige och världen ska klara den omställning som är helt nöd vän dig. En politik med den inriktningen – inklusive viktiga in sat ser på det energipolitiska området – finns i partimotion 2024/25:3220 (MP). Jag står ba kom det som anförs i den motionen, men anser sam tidigt att de för slag som pre senteras där bör ses som ett samlat paket. Med hänvisning till att riksdagen har beslutat om andra ut gifts ra mar och beräk ningar av inkoms ter na än de jag står bakom, avstår jag från ställnings tagande när det gäl ler an slags för del ning en inom ut gifts område 21 Energi. Jag väljer i stället att re dovisa min syn på ener gipolitiken i detta sär skilda yttran de. Den inrikt ning jag stöder fram går även i kommitté mo tion 2024/25:3062 (MP).

Jag vill se ett samhälle som genomför den gröna omställningen, stärker kon kur renskraften samt skapar nya jobb och samhällsutveckling i hela landet. Den gröna om ställ ningen krävs för att klara klimatmålen och för att bevara naturens mång fald. Det samhälle jag eftersträvar byggs bl.a. upp genom stora invester ingar i energieffektivisering och i ren, förnybar energi. För att det ska vara möj ligt att ersätta fossila bränslen i industriprocesser och transporter med grön el krävs det en politik som kraft fullt styr bort från det fossila och som tillgäng lig gör mer el i närtid. Förnybara resurser som sol- och vindkraft kom mer att vara de vikti gaste pro duk tionskällorna i kombination med betydande sats ning ar på att åstad komma en effektivare användning av den el som pro du ceras. När det gäl ler energi effektiviseringar hade jag gärna sett en rejäl sats ning på att återinföra en breddad variant av det s.k. Energisteget, dvs. ett stöd till energi effek tivisering av industri före tag och flerbostadshus.

En central åtgärd för att öka utbyggnaden av vindkraft på land är att kom muner ersätts för den nytta som vindkraftsproduktionen inom kommunen ska par. Här står jag bakom Miljöpartiets förslag om ersättning till kom mu ner na för både befintlig och tillkommande vindkraftsproduktion. Detsam ma hade gällt det förslag till paket av åtgärder i syfte att göra det lättare att byg ga ut av olika former av solenergiproduktion som Miljöpartiet har före sla git.

Eftersom den tillkommande elproduktionen främst förväntas komma från för nybara väderberoende energikällor som sol och vind ser jag ett behov av en satsning som är inriktad på att möta de utma ningar som kan väntas när det gäl ler kraftsystemets möjligheter att tillhanda hålla till räckligt med effekt un der begränsade delar av året. Jag står därför bakom den omfat tande satsning – grön baskraft – som föreslås i motion 2024/25:3062 (MP) och som är inriktad på att främja alla de kraftkällor och tekniker som kan lagra energi och snabbt reglera effekten.

Den svårbegripliga fäbless för vidlyftiga satsningar på ny kärn kraft som regeringen och dess stödparti uppvisar leder enbart till att klimatomställningen försenas och dessutom till ofant liga kost nader. Det som behövs för att stäl la om energisystemet i hållbar riktning är mer el i närtid, och då är kärnkraft de fi nitivt inte något gångbart alternativ. Enligt min uppfattning finns det där för inga hållbara argument för en satsning på att stödja pilot- och demon stra tions projekt inom kärnkraftsutveck ling.

Utöver detta ser jag positivt på satsningar på biogas samt avancerade bio driv medel och elektrobränslen som – tillsammans med en elektrifiering av for dons flottan – kommer att vara viktiga bidrag till omställningen av de delar av transportsektorn – inte minst vägtransporterna – som fortfarande lider av ett tungt fossilbränsleberoende.

Den djupa skepticism när det gäller tillkomsten av ny kärn kraft som jag har redovisat ovan gör att jag avslutningsvis tydligt vill deklarera att jag – om jag hade valt att delta i beslutet – med kraft hade avvisat det bemyndigande förslag som skulle göra det möjligt för regeringen att under 2025 bevilja kreditgaran tier för lån till ny kärn kraft på upp till den hisnande summan 400 miljarder kro nor.

Den energipolitik jag står bakom är sammantaget avsevärt mycket offen si vare än den regeringen föreslår, vilket tydligt framgår av det förslag till anslag inom utgiftsområdet för 2025 som jag hade velat se. För det första hade jag velat se en rejäl satsning på att realisera potentialen i en ökad energi effek tivi se ring. En ökning av anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering för 2025 med 3 miljarder kronor hade gjort det möjligt att återinföra och bredda det av vecklade stödprogrammet Ener gisteget. Jag anser att det inte borde ha an visats 100 miljoner kronor för 2025 till pilot- och demon stra tionsprojekt för kärn kraftsutveckling inom ramen för anslaget 1:3 Ener gi forsk ning eftersom jag anser att ny kärnkraft bara försenar och fördyrar kli mat omställningen. Av samma skäl hade jag avvisat den ökning av anslaget 1:5 Energiplanering med 30 miljoner kronor som regeringen har föreslagit ska gå till insatser för ny kärn kraft.

Det budgetförslag jag står bakom innehåller även ett nytt omfattande anslag för finansiering av stöd till investeringar med inriktning på kraftkällor och tek niker som kan bidra till att reglera effekt snabbt och lagra energi. Jag anser att 6 miljarder kronor borde ha anvisats för 2025 till det nya anslaget 99:10 Inves teringsstöd för grön baskraft. Sam tidigt hade jag velat se att reger ingens sats ning på kärn kraft om 100 miljoner kronor under anslaget 1:3 Ener gi forsk ning – som jag har avvisat tidigare i detta sär skilda yttrande – i stället borde hade överförts till det nya anslaget för investeringar i grön baskraft.

Jag anser att anslaget 1:5 Energiplanering inte borde ha ökats för att kunna ersätta kom munerna. I stället förordar jag ett förslag där kom mu nerna får 1 öre per kilowattimme (kWh) för befintlig vind krafts pro duktion och 3 öre per kWh för tillkommande produktion under de kom man de tio åren. På motsvarande sätt borde regionerna få 1 öre per kWh för be fint lig vatten kraft. För att finan siera de två ersätt nings formerna borde två nya anslag ha införts om 490 respek tive 670 miljoner kronor under 2025.

Jag hade också velat se nationella planer för utbyggnad av laddinfrastruktur samt för tankinfrastruktur för biogas och vätgas. Vidare ser jag ett behov av en bättre tillgång till laddinfrastruktur längs med de större vägarna och att bo en de ska kunna ladda hemma i villor samt vid bostadsrätter och hyresrätter. Av det skälet hade jag velat se en förstärkning av anslaget 1:8 Laddinfrastruk tur med 100 miljoner kronor för 2025.

Anslaget 1:9 Biogasstöd borde enligt min uppfattning ha varit 500 miljoner kronor högre än vad regeringen har föreslagit och jag hade också velat se en satsning på avancerade biodrivmedel och elektro bränslen som tillverkas av vät gas och infångad biogen koldioxid. Därför borde det ha införts ett nytt pro duktionsstöd för ändamålet och att 3 miljarder kronor borde ha anvisats för 2025 till ett nytt anslag för att finan siera denna satsning.

Avslutningsvis vänder jag mig mot regeringens neddrag ningar av den vikti ga kommunala energi- och klimatrådgivningen. Ett nytt anslag om 155 miljo ner kronor för 2025 borde ha införts för att finansiera sådan råd giv nings verk samhet.

Sammantaget innebär detta att jag hade velat anvisa 13 349 000 000 kronor mer än reger ingen till utgiftsområde 21 för 2025.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2024/25:1 Budgetpropositionen för 2025 utgiftsområde 21:

1. Riksdagen fastställer avgiftsuttaget under 2025 för elberedskaps avgif ten till högst 650 000 000 kronor (avsnitt 2.9.11).

2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ställa ut kredit garan tier för lån till investeringar i ny kärnkraft som inklusive tidigare utfär dade garantier uppgår till högst 400 000 000 000 kronor (avsnitt 2.10.1).

3. Riksdagen godkänner investeringsplanen för elförsörjning för 2025–2027 som en riktlinje för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar (avsnitt 2.11.3).

4. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2025 ge Affärsverket svens ka kraftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad reger ingen förordar (avsnitt 2.11.3).

5. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2025 inom utgiftsområde 21 Energi enligt tabell 1.1.

6. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ingå ekonomiska åta ganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

2024/25:1912 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2. Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 400 000 000 000 kronor.

2024/25:2166 av Rickard Nordin m.fl. (C):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabellen i motionen.

2. Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 400 000 000 000 kronor.

2024/25:3062 av Linus Lakso m.fl. (MP):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabellen i motionen.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag om att under 2025 ställa ut kredit garantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som inklusive tidi gare utfärdade garantier uppgår till högst 400 000 000 000 kronor.

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ställa ut kredit garan tier för lån till investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 400 000 000 000 kronor (avsnitt 2.10.1), med den ändringen att kredit ga ran tierna får avse ny fossilfri energiproduktion.

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2025 inom utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Anslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

S

V

C

MP

1:1

Statens energimyndighet

585 557

±0

±0

−15 000

4 000

1:2

Insatser för energieffek ti visering

415 000

100 000

±0

−400 000

3 000 000

1:3

Energiforskning

1 647 723

−100 000

±0

−100 000

−100 000

1:4

Energimarknadsinspektionen

234 039

±0

±0

±0

±0

1:5

Energiplanering

790 000

±0

±0

−30 000

−470 000

1:6

Avgifter till internationella organisationer

33 328

±0

±0

±0

±0

1:7

Elsäkerhetsverket

79 650

±0

±0

±0

±0

1:8

Laddinfrastruktur

930 000

±0

±0

±0

100 000

1:9

Biogasstöd

985 000

±0

±0

±0

500 000

1:10

Energiberedskap

198 000

±0

±0

±0

±0

1:11

Elberedskap

733 000

±0

±0

±0

±0

Förslag till anslag utöver regeringens förslag

99:1

Snabbhetsbonus vindkraft

±0

100 000

±0

±0

±0

99:2

Stärkt elöverföringskapacitet

±0

±0

2 000 000

±0

±0

99:3

Investeringar till lokal för nybar elproduktion

±0

±0

1 000 000

±0

±0

99:4

Vindkraft – ersätt nings mo dell till kommuner

±0

±0

275 000

±0

±0

99:5

Stödpengar till drift av ladd infrastruktur

±0

±0

30 000

±0

±0

99:6

Havsvind, statligt ägande

±0

±0

1 000 000

±0

±0

99:7

Anslutning av ny elproduk tion

±0

±0

±0

900 000

±0

99:8

Ersättning till kommuner för elproduktion från vindkraft

±0

±0

±0

±0

490 000

99:9

Ersättning till regioner för elpro duktion från vattenkraft

±0

±0

±0

±0

670 000

99:10

Investeringsstöd för grön bas kraft

±0

±0

±0

±0

6 000 000

99:11

Produktionsstöd avancerade biodrivmedel och elektro bränslen

±0

±0

±0

±0

3 000 000

99:12

Kommunal energi- och kli mat rådgivning

±0

±0

±0

±0

155 000

Summa anslag inom utgiftsområdet

6 631 297

100 000

4 305 000

355 000

13 349 000

Bilaga 3

Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställ nings bemyndiganden.

Beställningsbemyndiganden för 2025 inom utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Anslag

Regeringens förslag

Tidsperiod

1:3

Energiforskning

4 100 000

2026–2030

1:5

Energiplanering

1 200 000

2026–2030

1:8

Laddinfrastruktur

2 000 000

2026–2030

1:10

Energiberedskap

1 050 000

2026–2029

1:11

Elberedskap

2 000 000

2026–2040

Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet

10 350 000

[1] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 av den 14 december 2022 om åt gär der för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen.

[2] Förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel och om upphävande av direktiv 2014/94/EU (Alter native Fuels Infrastructure Regulation, AFIR).

[3] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åt gär der för att säkerställa för sörjnings tryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010.