Bet. 2025/26:SoU30

Socialutskottet s betänkande

2025/26 : SoU30

Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbete

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i socialtjänst lagen med en mindre redaktionell ändring.

I propositionen föreslår regeringen ett bidragstak. Bidragstaket består av flera delförslag: en modernisering av riksnormen, en begränsning av försörj nings stödet för större hushåll och ett begränsat utrymme att lämna för sörj nings stöd utöver riksnormen. När det gäller delförslaget om en modernisering av riksnormen föreslår regeringen bl.a. att riksnormen ska beräknas utifrån ett refe rens värde som baseras på prisundersökningar av olika hushållstypers bas kon sumtion. Vissa ändringar i riksnormens kostnadsposter ingår också i förslaget. Regeringen föreslår även att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd och att socialnämnden ska få begära att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska delta i arbetslivsinriktad rehabilitering. Vissa myndig heter ska enligt förslaget vara skyldiga att delta i att ta fram en individuell plan. Utöver detta föreslås att försörj nings stöd till boende kostnader, i de fall bostaden hyrs i andra hand, endast ska få lämnas om det finns nödvändigt sam tycke till eller tillstånd för andrahands upp låtelsen. Vidare föreslår reger ingen att eko no miskt bistånd endast ska ges till personer som vistas lagligen i Sverige.

De lagändringar som innebär att det införs krav på att lämna läkarintyg före slås träda i kraft den 1 juli 2026. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns fem reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:201 Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbete.

Sju yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Inledning

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Framtida utformning av lagstiftningen

Utskottets ställningstagande

Uppföljning och utvärdering

Reservation

1. Regeringens lagförslag, punkt 1 (S)

2. Regeringens lagförslag, punkt 1 (V, MP)

3. Bidragstak, punkt 2 (C)

4. Motverka fusk, punkt 3 (S)

5. Uppföljning och utvärdering, punkt 4 (C)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Regeringens lagförslag

1.

Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400),

2. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400) med den ändringen att rubriken närmast före 12 kap. 2 a § ska skrivas med rak fetstil.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:201 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna

2025/26:4017 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1,

2025/26:4028 av Maj Karlsson m.fl. (V) och

2025/26:4051 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP).

Reservation 1 (S)

Reservation 2 (V, MP)

Framtida utformning av lagstiftningen

2.

Bidragstak

Riksdagen avslår motion

2025/26:4046 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.

Reservation 3 (C)

3.

Motverka fusk

Riksdagen avslår motion

2025/26:4017 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2.

Reservation 4 (S)

Uppföljning och utvärdering

4.

Uppföljning och utvärdering

Riksdagen avslår motion

2025/26:4046 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3.

Reservation 5 (C)

Stockholm den 19 maj 2026

På socialutskottets vägnar

Christian Carlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Christian Carlsson (KD), Fredrik Lundh Sammeli (S), Noria Manouchi (M), Karin Sundin (S), Carita Boulwén (SD), Mikael Dahlqvist (S), Malin Höglund (M), Anna Vikström (S), Leonid Yurkovskiy (SD), Gustaf Lantz (S), Thomas Ragnarsson (M), Christofer Bergenblock (C), Mona Olin (SD), Nils Seye Larsen (MP), Christian Lindefjärd (SD), Maj Karlsson (V) och Jakob Olofsgård (L).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:201 Reformerat för sörj nings stöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbete och sju yrkan den i följd motioner. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Reger ingens lagförslag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till reger ingens beslut om propositionen.

I ärendet har utskottet tagit emot en skrivelse.

Utskottets överväganden

Inledning

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla regeringens lag förslag, motioner som innehåller förslag på avslag och delvis avslag på reger ingens lagförslag samt regeringens redovisning av ett tillkännagivande om ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd. Där efter behandlas motioner som innehåller förslag på tillkännagivanden till reger ingen.

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i socialtjänst lagen med en mindre redaktionell ändring. Lagförslagen innebär bl.a. en modernisering av riksnormen, en be gränsning av försörj nings stödet för större hushåll, ett begränsat ut rymme att lämna för sörj nings stöd utöver riksnormen och åtgärder för att fler ska återfå arbets för mågan. Lagförslagen innebär också bl.a. att försörjningsstöd till boende kost nader vid hyra i andra hand endast får lämnas om en andrahandsuthyrning är god känd samt att det införs ett krav på laglig vistelse i landet för att få ekonomiskt bistånd.

Jämför reservation 1 (S) och 2 (V, MP).

Propositionen

Bidragstak

I propositionen föreslår regeringen ett bidragstak. Bidragstaket består av flera del förslag: en modernisering av riksnormen, en begränsning av för sörj nings stödet för större hushåll och ett begränsat utrymme att lämna för sörj nings stöd ut över riksnormen.

Modernisering av riksnormen

Regeringen föreslår att försörjningsstöd ska lämnas för skäliga kost nader för internet inom ramen för riksnormen. Dagstidning ska inte längre ingå som en kost nadspost i försörj nings stödet. Vidare föreslår regeringen att den ska få med dela föreskrifter om hur skäliga kostnader för livs medel, kläder och skor, fritid och lek, för bruk nings varor, hälsa och hygien samt internet och tele foni ska beräknas (riks norm). En sådan beräkning ska utgå från ett ref erens värde som baseras på pris under sökningar av olika hus hålls typers bas konsum tion. Reger ingen konstaterar att nivån på referensvärdet kommer att beslutas genom för ord ning, men att ett noga avvägt referensvärde bör leda till att riksnormen med högre grad av preci sion motsvarar en skälig levnads nivå än vad som tidigare varit fallet.

En begränsning av försörjningsstödet för större hushåll införs

Regeringen föreslår att för hushåll med fler än tre hemmavarande barn eller skolungdomar som är under 21 år ska försörjningsstödet begränsas, till den del det avser kostnader som omfattas av riksnormen. Socialnämnden ska i ett enskilt fall, om det finns synnerliga skäl, besluta att ett hushåll ska undan tas från begränsningen. Regeringen ska få meddela föreskrifter om hur försörj nings stödet ska begränsas.

En majoritet av de remissinstanser som yttrar sig i denna del avstyrker för slaget. De flesta invändningarna handlar om att konsekvenserna för enskilda och utsatta grupper, fram för allt för barn och unga, är alltför långt gående samtidigt som de väntade effekterna på sysselsättningen är osäkra eller obefintliga. Vidare anser flera remiss instanser att förslaget inte är förenligt med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och andra inter na tio nella åtaganden. En remiss instans anför att förslaget kan inne bära en in skränk ning av barns rätt att åtnjuta social trygghet samt den levnads standard som krävs enligt barnkonventionen och efterfrågar en analys i för hållande till barnets bästa.

Den när ma re utformningen av begränsningen av försörjningsstöd för stör re hus håll bör ske genom förordning. Ett par remissinstanser påpekar att det inte anges i förslaget i vilken utsträck ning försörjningsstödet ska begränsas och att effekterna av förslaget inte går att förutse om begränsningen ska regleras närmare i förordning. Reger ingen konstaterar emellertid att det redan med dagens reglering är möjligt för regeringen att bestämma riksnormen till olika nivåer för olika hushålls sam man sättningar.

Regeringen anser att enskilda kommer att få sina behov tillgodosedda även vid en begränsning av försörjningsstödet. Förslaget är inte avsett att föra utveck lingen av de ekonomiska, sociala eller kulturella rättigheterna enligt t.ex. barnkonventionen bakåt. För att begräns ningen ska vara effektiv i för håll ande till sitt syfte, dvs. att skapa drivkrafter till arbete i det eko no mis ka biståndet, måste den tillämpas i den absoluta majo ri teten av fallen. Regeringen anser dock att det ändå måste finnas ut rymme för att göra undantag från be gräns ningen om det finns synnerliga skäl. På så vis säkerställs att regler ingen även i speciella undantags fall kan tillämpas på ett sätt som är förenligt med barn kon ven tionen och andra internationella åtaganden.

Utrymmet att lämna försörjningsstöd utöver riksnormen begränsas

Av regeringens förslag följer att socialnämnden som huvudregel inte ska få be räkna kostnader inom försörj ningsstödet som omfattas av riksnormen till en högre nivå än riksnormen. Nämnden ska dock i ett enskilt fall beräkna sådana kost nader till en högre nivå om det för barn och skolungdomar som är under 21 år finns särskilda skäl, och i övrigt om det finns synnerliga skäl för det.

Flera remissinstanser avstyrker förslaget. En av dessa instanser be farar att den föreslagna begränsningen ska minska utrymmet för de individu el la pröv ningar som är centrala i socialtjänstens arbete och leda till ökade svårig heter för utsatta grupper.

Genom riksnormen fastställer regeringen schablonbelopp för vissa av hus hål lets mer regelbundna utgifter. Riksnormen anger således en nivå som ligger till grund för prövningen av vad som är en skälig levnadsnivå. Reger ingen be dömer att det saknas förutsätt ningar för kommuner att generellt tillämpa högre eller lägre belopp för kostnader som ingår i riks normen. Reger ingen föreslår att socialtjänstlagen (2025:400) ska förtydligas så att försörj nings stöd för kostnader som omfattas av riksnormen inte får beräknas till ett högre belopp än riksnormen.

Regeringen anser att det även fortsättningsvis kan finnas skäl att göra av steg från riks normen i vissa enskilda fall. För barn och skolungdomar under 21 år anser regeringen att det även fortsätt nings vis ska krävas sär skilda skäl för att beräkna sådana kostnader till en högre nivå.

För vuxna, förutom skol ung domar under 21 år, bör dock avsteg från den nivå som regeringen fast ställer i riksnormen göras i betydligt färre situationer än i dag. Regeringen anser att de endast i undantagsfall, om det finns synner liga skäl, ska få försörj nings stöd med högre belopp än riks normen för kost nader som ingår där. Reger ingen vill framhålla att det ska röra sig om situa tioner där det är upp en bart oskäligt att inte beräkna kostnader till ett högre be lopp. Regeringen be dömer att förslaget inte innebär någon begränsning av so cial nämndens möjlig het att lämna ekonomiskt bistånd i akuta situationer. För slaget bedöms sam man taget vara proportionerligt i förhållande till syftet att skapa enhetlighet inom försörj nings stödet.

Krav på laglig vistelse i landet för att få ekonomiskt bistånd

I propositionen föreslår regeringen att en enskild som inte vistas lagligen i Sverige endast ska ha rätt till sådant ekonomiskt bistånd som behövs i akuta si tu a tioner. Socialnämnden ska inte få bevilja ekonomiskt bistånd utöver vad som behövs i akuta situationer till den som inte vistas lagligen i landet.

En majoritet av de remissinstanser som yttrar sig avstyrker förslaget. Flera av dessa remissinstanser delar Utredningen om drivkrafter och möjligheter i för sörjningsstödets (S2022:16) bedömning, i sitt betänkande Stärkta driv krafter och möjligheter för biståndsmottagare (SOU 2025:15), att förslaget strider mot barn konventionen, Europakonventionen och andra internationella åtagan den.

Förslaget innebär att det ställs ett krav på att utländska medborgare upp fyller kraven för laglig vistelse i Sverige för att de ska kunna få tillgång till eko no miskt bistånd. Förslaget syftar bl.a. till att motverka olovliga vistelser och de negativa konsekvenser för både enskilda och samhället som är för knip pade med sådana vistelser. Det är ändamål som enligt regeringens mening är an ge lägna och legitima i sammanhanget. Regeringen anser att det för dessa ända mål är rimligt och relevant att ställa ett krav på att vuxna ska ta ansvar för sin situation. Ansvaret för barnets för sörj ning åligger, även enligt t.ex. barn kon ventionen, i första hand barnets föräldrar. Regeringen anser att den bibe hållna möjligheten att bevilja ekono miskt bistånd i akuta situationer är till räcklig för att i avvaktan på en lös ning på en olovlig vistelse tillgodose enskildas, även barns, grundläggande behov.

Regeringen anser vidare att förslaget, som innebär att bistånd kan ges i akuta situa tioner, ger tillräckligt tolkningsutrymme för att barnkonventionens krav på bl.a. intresseavvägningar ska kunna tillgodoses i varje enskilt fall. Därför bedömer regeringen att risken för normkonflikter är liten och att någon undan tags regel för enskilda fall inte är nödvändig. Som Lagrådet konstaterar kommer bedömningen av hur förslaget i enskilda fall förhåller sig till konven tio nen få avgöras i rättstillämpningen. Mot den bakgrunden bedömer reger ingen, till skillnad från utredningen, att den begränsning och åtskillnad när det gäller utländska medborgares rätt till ekonomiskt bistånd som förslaget inne bär är en nödvändig och proportionerlig åtgärd i förhållande till de legitima ända mål som förslaget syftar till att uppnå. Förslaget är enligt regeringens upp fatt ning inte oförenligt med principen om barnets bästa och innebär inte att en skilda fråntas möjligheten att få akut bistånd för sina grundläggande behov. Reger ingen anser att förslaget är förenligt med barnkonventionen, Europa konventionen och Sveriges övriga internationella åtaganden.

Försörjningsstöd till boendekostnader vid hyra i andra hand

Regeringen föreslår att försörjningsstöd för boendekostnader endast ska läm nas om hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden har lämnat nöd vändigt samtycke eller tillstånd i de fall då bostaden upplåts till den en skilde i andra hand. Om det finns särskilda skäl ska socialnämnden få lämna för sörjningsstöd för boendekostnader trots att samtycke eller tillstånd saknas.

Olovlig andrahandsuthyrning har negativa konsekvenser för både enskilda och för samhället i stort. Personer som bor i en bostad som hyrts ut olovligen i andra hand ham nar utanför det skydd som det hyresrättsliga regelverket ger. Det osäkra bo ende förhållandet kan innebära att personer tvingas att flytta med kort varsel, även barnfamiljer. Boendet kan ha oskäliga boendekostnader och inte ge möj lig het till boendereferenser.

För att motverka problemen med olovlig andrahandsuthyrning och för att harmoniera reglerna om försörjnings stöd med den lagstiftning som aktuali seras i samband med andrahands ut hyr ning anser regeringen att försörjnings stöd för boendekostnad bara ska lämnas om en andrahandsuthyrning är god känd. Reger ingen anser dock att det behöver finnas en möjlighet till undantag från kravet i enskilda fall om det finns särskilda skäl.

Åtgärder för att fler ska återfå arbetsförmågan

I propositionen föreslår regeringen att den som inte kan stå till arbets mark nad ens förfogande på grund av sjukdom ska styrka detta genom läkarintyg om sjuk domsperioden överstiger sju dagar i följd. Om det finns särskilda skäl ska soc ialnämnden få begära att den en skilde lämnar in läkarintyg även vid en kor tare sjukdomsperiod. Social nämnden ska få medge undantag från skyldig heten att lämna läkarintyg om det är uppenbart obehövligt att ett sådant lämnas in.

Regeringen föreslår att den som på grund av sjuk dom avböjer att delta i eller uteblir från anvisad praktik eller någon annan kom pe tens höjande verk samhet, anvisad aktivitet eller erbjuden arbetslivs inriktad rehabi li tering ska styrka detta genom läkarintyg. Den som uteblir ska vara skyldig att lämna läkar intyg om sjukdomsperioden överstiger sju dagar i följd. Om det finns sär skil da skäl ska socialnämnden få begära att den enskilde lämnar in läkar intyg även vid en kortare sjukdomsperiod. Socialnämnden ska få medge undantag från skyldigheten att lämna in läkarintyg om det är upp enbart obe höv ligt att ett sådant lämnas in.

Av regeringens förslag framgår att om en enskild som får försörjningsstöd inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av sjukdom ska social nämnden få begära att han eller hon ska delta i arbetslivsinriktad rehabilitering. Social nämnden ska ta hänsyn till den enskildes individuella förutsättningar i skälig utsträckning. Syftet med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ska vara att ge den enskilde förmåga att stå till arbetsmarknadens förfogande. Om den enskilde utan godtagbart skäl av böjer att delta i arbetslivsinriktad rehabi li te ring eller uteblir från rehabiliter ing en ska socialnämnden neka eller sätta ned fort satt försörjningsstöd. Om det finns särskilda skäl ska socialnämnden dock få avstå från att neka eller sätta ned fortsatt försörjningsstöd.

Vidare föreslår regeringen att om en enskild har fått avslag på en ansökan om samordning av rehabiliter ing enligt socialförsäkringsbalken ska Försäk rings kassan eller Arbetsförmed lingen, eller båda myndigheterna, delta i arbe tet med att upprätta en individuell plan, om kommunen bedömer att det be hövs.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att de lagändringar som innebär att det införs krav på att lämna läkarintyg träder i kraft den 1 juli 2026. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Redovisning av ett tillkännagivande

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ekono miskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd (bet. 2021/22:SfU16 punkt 2, rskr. 2021/22:196). Utskottet anför att den som vistas olovligen i landet inte ska ha rätt till ekonomiskt bistånd och att det genom lag stiftning bör införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd i dessa situationer (bet. 2021/22:SfU16 s. 15). Enligt regeringen tillgodoses till känna givandet genom förslaget i avsnitt 6, och det är därmed slutbehandlat.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:4017 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkan de 1 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i so cial tjänst lagen i de delar det avser 12 kap. 7 § andra stycket och 7 a §. Motio nä rer na anför bl.a. följande. Lagförslaget har i dessa delar till syfte att för sörj nings stödet ska sänkas från en redan låg nivå. Hur förslagen ska utformas ska beslutas av reger ingen. Det innebär att det inte finns några ordentliga kon sekvensbeskriv ningar av för slagen. Det gör det omöjligt för riksdagen att veta vilka effekter för ändringarna kommer att få. Att en sänkning av samhällets yttersta skydds nät skulle göra att fler män ni skor börjar arbeta framstår snarast som en from för hopp ning. Barn fattig domen kommer med regeringens förslag att öka.

I kommittémotion 2025/26:4028 av Maj Karlsson m.fl. (V) föreslås att riks dagen avslår proposition 2025/26:201. Motionärerna anför bl.a. följande. Pro po sitionen bygger på en problem formuler ing som saknar empiriskt stöd och riskerar att öka fattigdom, ojämlikhet och social utsatthet – sär skilt för barn, personer med funktions ned sättning och redan marginali se ra de grupper. Motionärerna bedömer att förslagen riskerar att stå i strid med såväl barn kon ven tionen som grundläggande sociala rättigheter. Att försämra den ekono miska trygg heten kommer inte att leda till att fler börjar arbeta, utan i stället resultera i ökad fattigdom, stress och ohälsa. Detta för svårar i sin tur etablering på arbets mark naden.

I kommittémotion 2025/26:4051 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) före slås att riksdagen avslår proposition 2025/26:201 i dess helhet. Motio nä rer na anför bl.a. följande. Regeringens proposition utgår från antagan det att lä gre bistånd auto ma tiskt leder till högre sysselsättning. Men anta gandet har svagt eller inget stöd i forskning, och de positiva effekterna på syssel sätt ningen be döms snarare som osäkra och mycket begrän sa de. Sam tidigt varnas för ökade risker för bl.a. barnfattig dom, social ut satt het och ökade kostnader i andra delar av väl färden. När staten under låter att säkerställa ett till räckligt starkt nationellt golv och sam tidigt begränsar kommunernas möjlighet att kompen sera för det, blir resultatet ökad otrygghet för människor i ekono misk utsatthet.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis delar utskottet regeringens bedömning att det behövs en bidrags reform för att bryta bidrags beroendet och minska utan för skapet. Regeringens förslag om ett bidragstak består av flera delförslag och syftar till att öka det ekono mis ka utbytet av att gå från försörj nings stöd till arbete. Ett delförslag om en modernisering av riksnormen inne bär bl.a. att reger ingen ska få med dela föreskrifter om hur skäliga kostnader för riks normen ska beräknas. En sådan beräkning ska utgå från ett ref erens värde som baseras på pris under sökningar av olika hus hålls typers bas konsum tion. Nivån på referensvärdet kommer att beslutas genom för ord ning. Ett noga avvägt referensvärde bör enligt regeringen leda till att riksnormen med högre grad av preci sion mot svarar en skälig levnads nivå än vad som tidigare varit fallet. Utskottet delar denna bedömning. Ett annat del förslag om en begränsning av för sörj nings stödet för större hushåll innebär att för hushåll med fler än tre hem mavarande barn eller skol ung domar som är under 21 år ska försörj nings stödet begränsas, till den del det avser kostnader som omfattas av riks normen. Reger ingen ska få meddela före skrif ter om hur för sörj nings stödet ska be gränsas. Social nämnden ska i ett enskilt fall, om det finns synnerliga skäl, be sluta att ett hus håll ska undan tas från begräns ningen. På så vis säker ställs enligt regeringen att regler ingen även i speciella undan tags fall kan tillämpas på ett sätt som är för enligt med barn kon ven tionen och andra inter na tionella åtaganden. Utskottet instämmer i denna bedömning. Ett ytterligare delförslag är ett begränsat ut rym me att lämna för sörj nings stöd ut över riksnormen. Utskottet bedömer, i likhet med reger ingen, att det saknas förutsätt ningar för kom muner att generellt tillämpa högre eller lägre belopp för kostnader som ingår i riks normen. Utskottet delar regeringens bedömning att socialnämnden dock i ett enskilt fall ska beräkna sådana kost nader till en högre nivå om det för barn och skol ung domar som är under 21 år finns särskilda skäl, och om det för andra finns synner liga skäl för det. Samman fattningsvis ställer sig utskottet bakom regeringens förslag om ett bidragstak. Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag om att eko no miskt bistånd endast ska ges till personer som vistas lagligen i Sverige. Förslaget syftar bl.a. till att motverka olovliga vistelser och de negativa konsekvenser för både enskilda och sam hället som är för knip pade med sådana vistelser. Utskottet delar regeringens upp fatt ning att förslaget inte är oförenligt med principen om bar nets bästa och inte innebär att en skilda fråntas möjligheten att få akut bistånd för sina grund läggande behov. Utskottet anser, i likhet med reger ingen, att för slaget är förenligt med barn konventionen, Europa konventionen och Sveriges övriga internationella åtaganden.

Av de skäl som anförs i propositionen ställer sig utskottet även bakom reger ingens övriga förslag.

Utskottet föreslår även en mindre redaktionell ändring av en rubrik i ett av lagförslagen.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen av de skäl som anförts bör anta regeringens lagförslag. Därmed bör riksdagen bifalla proposition 2025/26:201 och avslå motionerna 2025/26:4017 (S) yrkan de 1, 2025/26:4028 (V) och 2025/26:4051 (MP).

Framtida utformning av lagstiftningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bidragstak och att motverka fusk.

Jämför reservation 3 (C) och 4 (S).

Propositionen

En begränsning av försörjningsstödet för större hushåll införs

Regeringen föreslår att för hushåll med fler än tre hemmavarande barn eller skol ungdomar som är under 21 år ska försörjningsstödet begränsas, till den del det avser kostnader som omfattas av riksnormen. Socialnämnden ska i ett enskilt fall, om det finns synnerliga skäl, besluta att ett hushåll ska undantas från begränsningen. Regeringen ska få meddela föreskrifter om hur försörj nings stödet ska begränsas.

En majoritet av de remissinstanser som yttrar sig i denna del avstyrker för slaget. De flesta invändningarna handlar om att konsekvenserna för enskilda och utsatta grupper, fram för allt för barn och unga, är alltför långt gående samtidigt som de väntade effekterna på sysselsättningen är osäkra eller obefintliga.

Regeringen anser att enskilda kommer att få sina behov tillgodosedda även vid en begränsning av försörjningsstödet. Förslaget är alltså inte avsett att föra ut veck lingen av de ekonomiska, sociala eller kulturella rättigheterna enligt t.ex. barnkonventionen bakåt. Det kan också noteras att begränsningen av för sörj nings stödet för större hushåll när det gäller kostnader i riksnormen inte påverkar möjligheten att i ett enskilt fall beräkna ett högre belopp än riks normen. För att begräns ningen ska vara effektiv i för håll ande till sitt syfte, dvs. att skapa drivkrafter till arbete i det eko no mis ka biståndet, måste den tillämpas i den absoluta majo ri teten av fallen. Regeringen anser dock att det ändå måste finnas ut rymme för undantag om det utifrån omständigheterna i ett enskilt fall skulle fram stå som uppenbart oskäligt att tillämpa begränsningen. Undantaget bör med hänsyn till begränsningens syfte tillämpas mycket restriktivt och reger ingen anser därför att det ska krävas synnerliga skäl för att ett hushåll ska undan tas från begräns ningen.

Utrymmet att lämna försörjningsstöd utöver riksnormen begränsas

Av regeringens förslag följer att socialnämnden som huvudregel inte ska få beräkna kostnader inom försörj ningsstödet som omfattas av riksnormen till en högre nivå än riksnormen. Nämnden ska dock i ett enskilt fall beräkna sådana kostnader till en högre nivå om det för barn och skolungdomar som är under 21 år finns särskilda skäl, och i övrigt om det finns synnerliga skäl för det.

Flera remissinstanser avstyrker förslaget. En remissinstans be farar att den före slagna begränsningen ska minska utrymmet för de individu el la prövningar som är centrala i socialtjänstens arbete och leda till ökade svårig heter för utsatta grupper.

Rätten till försörjningsstöd ska bedömas utifrån omständigheterna i det en skilda fallet och utgå från vad den enskilde behöver för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Genom riksnormen fastställer regeringen schablonbelopp för vissa av hushållets mer regelbundna utgifter. Riksnormen anger således en nivå som ligger till grund för prövningen av vad som är en skälig levnadsnivå. Reger ingen bedömer att det saknas förutsätt ningar för kommuner att generellt tillämpa högre eller lägre belopp för kostnader som ingår i riks normen. Reger ingen föreslår att socialtjänstlagen ska förtydligas så att försörj nings stöd för kost nader som omfattas av riksnormen inte får beräknas till ett högre belopp än riksnormen.

Regeringen anser att det även fortsättningsvis kan finnas skäl att göra av steg från riks normen i vissa enskilda fall. För barn och skolungdomar under 21 år anser regeringen även fortsättningsvis att det ska krävas sär skilda skäl för att beräkna sådana kostnader till en högre nivå. För vuxna, förutom skol ung domar under 21 år, bör dock avsteg från den nivå som regeringen fast ställer i riks normen göras i betydligt färre situationer än i dag. Regeringen anser att andra än barn och skolungdomar under 21 år endast i undantagsfall, om det finns syn ner liga skäl, ska få för sörj ningsstöd med högre belopp än riks normen för kost nader som ingår där. Ut trycket syn ner liga skäl innebär att tillämp ningen ska vara restriktiv. Reger ingen vill fram hålla att det ska röra sig om situa tioner där det är upp en bart oskäligt att inte beräkna kostnader till ett högre belopp. Regeringen be dömer att för slaget inte innebär någon begräns ning av social nämndens möjlig het att lämna ekono miskt bistånd i akuta situationer. Förslaget bedöms sam man taget vara propor tio nerligt i förhållande till syftet att skapa enhetlighet inom försörj nings stödet.

Konsekvenser för brottslighet och det brottsförebyggande arbetet

Begränsningen av försörjningsstödet för större hushåll gör det ekonomiskt förmånligt att begränsa antalet barn och skol ungdomar per hushåll, vilket kan öka förekomsten av hushålls konstruk tioner som inte överensstämmer med verkliga förhållanden. Till exempel kan det finnas risk för fler sken separa tioner. Reger ingen bedömer att förslaget kan antas leda till en viss ökning av bidrags brottslig het. Samtidigt vidtar reger ingen flera åtgärder för att stävja bidrags brott och sken separa tioner. Reger ingen har bl.a. i regleringsbreven för 2025 gett Försäkrings kassan, Pensions myndig heten och Inspektionen för social för säk ringen (ISF) flera uppdrag i syfte att minska felaktiga utbetal ningar och mot verka bidrags brott. ISF har fått i uppdrag att granska bidrags brott som sker genom sken separa tioner. Försäk rings kassan och Pensions myn dig heten har också fått utökade möjligheter att fatta korrekta beslut och upp täcka felaktiga utbetalningar genom vissa lag änd ringar som genomfördes under 2024 och 2025. Det gäller exempelvis lagen (2024:307) om uppgifts skyldig het för att motverka felaktiga utbetal ningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brotts lig het i arbetslivet, som trädde i kraft den 1 juli 2024. Ett annat exempel är att det införts utökade utredningsbefogen heter och upp gifts skyldigheter för Försäkringskassan och Pensionsmyndig heten, som trädde i kraft den 1 december 2025 (prop. 2024/25:179, bet. 2025/26:SfU6, rskr. 2025/26:16).

Motionerna

Bidragstak

I kommittémotion 2025/26:4046 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkan de 2 före slås ett tillkännagivande om att kom mu ner na ska få göra avsteg från bidrags taket vid särskilda skäl. Motionärerna anför bl.a. att försörjnings stöd föreslås be grän sas för hushåll med fler än tre hemmavarande barn och skolungdomar som är under 21 år. Enligt förslaget ska socialnämnden om det finns synnerliga skäl besluta att ett hushåll ska undantas från begränsningen. Motionärerna anser i stället att social nämn den ska besluta att ett hushåll ska undan tas från begräns ningen om det finns särskilda skäl. Det ger större möjlig het för kom munerna att vid behov anpassa stödet för stora barnfamiljer. I yr kande 1 före slås ett tillkännagivande om att kommuner ska få be räk na ett högre för sörj nings stöd än riksnormen om det finns särskilda skäl. Motio nä rer na anför bl.a. att en rigid nationell norm inte tar hänsyn till de skiftande lev nads kost naderna i landet. Kommunerna som har bäst kunskap om de lokala för hål landena, måste ges verktyg för att göra rim liga bedöm ningar.

Motverka fusk

I kommittémotion 2025/26:4017 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkan de 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med för slag som kraftfullt motverkar fusk genom skenseparation.

Utskottets ställningstagande

En del av regeringens förslag om ett bidragstak innebär att för hushåll med fler än tre hem mavarande barn eller skolung domar som är under 21 år ska för sörj nings stödet begränsas, till den del av kostnaden som omfattas av riksnormen. Utskottet anser, i likhet med reger ingen, att enskilda kom mer att få sina behov till godosedda även vid en be gränsning av för sörj nings stödet. Som regeringen anför måste det dock ändå finnas ut rymme för undan tag om det utifrån om ständig heterna i ett enskilt fall skulle fram stå som upp en bart oskäligt att tillämpa begräns ningen. Undantaget bör med hän syn till be gräns ningens syfte, att skapa drivkrafter till arbete i det ekono mis ka biståndet, tillämpas mycket restriktivt och utskottet anser, i likhet med regeringen, att det därför ska krävas syn ner liga skäl för att ett hus håll ska undan tas från begräns ningen. En annan del av regeringens förslag om ett bidrags tak handlar om ett begränsat utrym me att lämna för sörj nings stöd ut över riks normen. Utskottet delar regeringens bedömning att det saknas förut sätt ningar för kommuner att generellt tillämpa högre eller lägre belopp för kost nader som ingår i riks normen. Liksom reger ingen anser utskottet att det även fortsätt nings vis kan finnas skäl att göra av steg från riks normen i vissa en skilda fall. För barn och skol ung domar under 21 år anser utskottet, i likhet med regeringen, att det även fortsätt nings vis ska krävas sär skilda skäl för att beräkna sådana kost nader till en högre nivå. För andra bör dock avsteg från den nivå som regeringen fast ställer i riks normen göras i betydligt färre si tu a tioner än i dag. Utskottet delar regeringens upp fattning att andra än barn och skol ung domar under 21 år endast i undantags fall, om det finns syn ner liga skäl, ska få för sörj nings stöd med högre belopp än riks normen för kost nader som ingår där. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns någon anledning för riksdagen att ta ett initiativ. Motion 2025/26:4046 (C) yrkan dena 1 och 2 bör därmed avslås.

När det gäller konsekvenserna för brottslighet och det brottsförebyggande arbetet delar utskottet regeringens bedömning att begränsningen av försörj nings stödet för större hushåll kan antas leda till en viss ökning av bidrags brottslighet. Till exempel kan det finnas risk för fler sken separa tioner. Sam tidigt konstaterar utskottet att reger ingen har vidtagit flera åtgärder för att stävja bidrags brott och sken separa tioner. Därmed anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2025/26:4017 (S) yrkan de 2 bör därför avslås.

Uppföljning och utvärdering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om uppföljning och utvärder ing.

Jämför reservation 5 (C).

Propositionen

Ekonomiska konsekvenser för enskilda

Regeringen bedömer att förslagen om en moderniserad riksnorm, begränsning av försörjningsstödet för större hushåll och begränsning av utrymmet att lämna försörjningsstöd ut över riksnorm sammantaget förväntas leda till en i genom snitt lägre ekono misk standard för biståndsmottagare och ökad inkomst sprid ning på kort sikt. Efter som förslagen delvis regleras i förordning är det inte möj ligt att göra en detaljerad analys av i vilken mån den ekonomiska stan dar den och inkomst spridningen påverkas eller av hur olika hushållstyper på verkas.

Pågående arbete

Uppdrag att ta fram ett förslag till hur en uppföljning av bidragsreformen kan göras

Regeringen har initierat en omfattande bidragsreform. Den består av dels ett bidragstak, ett aktivitetskrav och en tillfällig jobbpremie för dem som lämnar för sörjningsstödet för jobb, dels en kvalificering till vissa so ci alförsäkrings för måner för personer som bosätter sig i Sverige. I reglerings brevet för 2026 har regeringen gett Institutet för arbets marknads- och utbild nings politisk utvärdering (IFAU) i uppdrag att, i samråd med Konjunktur institutet och Inspek tionen för socialförsäkringen, ta fram ett förslag till hur en upp följning av reformen kan göras. I förslaget ska IFAU bl.a. klargöra förut sättningarna för att följa upp och utvärdera bidrags reformens olika delar samt vilka data som kommer att behövas för att genom föra en uppföljning och en utvärdering.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 2 oktober 2026.

Motionen

Uppföljning och utvärdering

I kommittémotion 2025/26:4046 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkan de 3 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska följa upp och utvärdera de sociala och ekonomiska konsekvenserna av det införda bi drags taket samt vid behov reformera bidragstaket.

Utskottets ställningstagande

När det gäller uppföljning och utvärdering av de sociala och ekonomiska kon se kvenserna av förslaget om ett bi drags tak samt eventuella reformer av bi drags taket noterar utskottet regeringens uppdrag att ta fram ett förslag till hur en uppföljning av bidragsreformen kan göras. Därmed anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2025/26:4046 (C) yrkande 3 bör därmed avslås.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S) och Gustaf Lantz (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400),

b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400) i de delar det avser 12 kap. 7 § andra stycket och 7 a § och antar lagförslaget i övrigt med den ändringen att rubriken närmast före 12 kap. 2 a § ska skrivas med rak fetstil.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:201 punkt 1 och motion

2025/26:4017 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1,

bifaller delvis proposition 2025/26:201 punkt 2 och avslår motionerna

2025/26:4028 av Maj Karlsson m.fl. (V) och

2025/26:4051 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP).

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag till lag om ändring i social tjänst lagen i de delar det avser 12 kap. 7 § andra stycket och 7 a §. Lag förslagen har i dessa delar till syfte att försörjningsstödet ska sänkas från en redan låg nivå. Hur förslagen ska utformas ska beslutas av regeringen. Det innebär att det inte finns några ordentliga konsekvensbeskrivningar av för slagen. Det gör det omöjligt för riksdagen att veta vilka effekter för änd ring arna kommer att få. Att en sänkning av samhällets yttersta skyddsnät skulle göra att fler människor börjar arbeta framstår snarast som en from förhoppning. Barnfattigdomen kommer med regeringens förslag att öka.

2.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V, MP)

av Nils Seye Larsen (MP) och Maj Karlsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:4028 av Maj Karlsson m.fl. (V) och

2025/26:4051 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) samt

avslår proposition 2025/26:201 punkterna 1 och 2 samt motion

2025/26:4017 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör avslå proposition 2025/26:201. Propositionen bygger på en problemformulering som saknar empiriskt stöd och riskerar att öka fattig dom, ojämlikhet och social utsatthet – särskilt för barn, personer med funk tions ned sättning och redan marginaliserade grupper. Vi bedömer att förslagen riskerar att stå i strid med såväl barnkonventionen som grund läggande sociala rättig heter. När staten underlåter att säkerställa ett till räck ligt starkt natio nellt golv och samt idigt begränsar kommunernas möj lig het att kompensera för det, blir resultatet ökad otrygghet för människor i ekono misk utsatthet. Att för sämra den ekonomiska tryggheten kommer inte att leda till att fler börjar arbeta, utan i stället resultera i ökad fattigdom, stress och ohälsa. Detta för svårar i sin tur etablering på arbets mark naden.

3.

Bidragstak, punkt 2 (C)

av Christofer Bergenblock (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4046 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Jag anser att kommunerna ska få göra avsteg från bidragstaket vid särskilda skäl. Försörjningsstöd föreslås begränsas för hushåll med fler än tre hemma varande barn och skolungdomar som är under 21 år. Enligt förslaget ska so ci al nämnden om det finns synnerliga skäl besluta att ett hushåll ska undantas från begränsningen. Jag anser i stället att socialnämnden ska besluta att ett hus håll ska undantas från begränsningen om det finns särskilda skäl. Det ger större möjlighet för kommunerna att vid behov anpassa stödet för stora barn familjer. Vidare anser jag att kommuner ska få beräkna ett högre försörjnings stöd än riksnormen om det finns särskilda skäl. En rigid nationell norm tar inte hänsyn till de skiftande levnadskostnaderna i landet. Kommunerna, som har bäst kunskap om de lokala förhållandena, måste ges verktyg för att göra rim liga bedömningar. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag för att uppnå detta.

4.

Motverka fusk, punkt 3 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S) och Gustaf Lantz (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4017 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som kraftfullt motverkar fusk genom skenseparation.

5.

Uppföljning och utvärdering, punkt 4 (C)

av Christofer Bergenblock (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4046 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen skyndsamt ska följa upp och utvärdera de sociala och ekonomiska konsekvenserna av det införda bidragstaket samt vid behov reformera bidragstaket.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2025/26:201 Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbete:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400).

Följdmotionerna

2025/26:4017 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400) i de delar det avser 12 kap. 7 § andra stycket och 7 a §.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag som kraftfullt motverkar fusk genom skenseparation och tillkännager detta för regeringen.

2025/26:4028 av Maj Karlsson m.fl. (V):

Riksdagen avslår proposition 2025/26:201.

2025/26:4046 av Christofer Bergenblock m.fl. (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska få beräkna ett högre försörjningsstöd än riksnormen om det finns särskilda skäl och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna ska få göra avsteg från bidragstaket vid särskilda skäl och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska följa upp och utvärdera de sociala och ekonomiska konsekvenserna av det införda bidragstaket samt vid behov reformera bidragstaket och tillkännager detta för regeringen.

2025/26:4051 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP):

Riksdagen avslår proposition 2025/26:201 i dess helhet.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag