Dir. 1987:16

Beredning om ansvarsfördelning och styrning på skolområdet

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1987-04-02

Mitt förslag

Skäl för mitt förslag

Utgångspunkter för arbetet

Beredningens uppgifter

Hemställan

Beslut

Dir. 1987:16

Beslut vid regeringssammanträde 1987-04-02

Statsrådet Göransson anför.

Mitt förslag

I 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100, bil. 10) anmälde jag

min avsikt att ta initiativ till en samlad beredning av frågor om

styrningen av skolväsendet. Beredningen skulle utmynna i förslag till

riksdagen om principiella riktlinjer för denna styrning.

Som en förberedelse för arbetet har tre sakkunniga på

utbildningsdepartementets uppdrag utarbetat ett beredningsunderlag.

(Ansvarsfördelning och styrning på skolområdet, Ds U 1987:1)

Den aviserade beredningen bör nu tillsättas i form av en kommitté. Den

bör ha till uppgift att ta fram underlag för ett principiellt

ställningstagande i fråga om ansvarsfördelningen för och styrningen av

skolväsendet. Arbetet bör avslutas i sådan tid att en proposition kan

föreläggas riksdagen våren 1988. Kommittén bör vara parlamentariskt

sammansatt.

Skäl för mitt förslag

Traditionellt har utvecklingen av skolan i Sverige skett med en hög grad

av central styrning. Det har varit nödvändigt att fatta förhållandevis

detaljerade beslut i riksdag och regering för att kunna genomföra de

stora organisatoriska förändringarna av ungdomsskolan under

efterkrigstiden. Skolan har på det sättet kommit att bli både

centralstyrd och detaljstyrd.

Sedan slutet av 1970-talet går utvecklingen till följd av medvetna

strävanden i riktning mot ökad decentralisering av uppgifter och ansvar

och mot minskad regelstyrning till förmån för en mer utpräglad

målstyrning. Detta har kommit till uttryck i t.ex. de förändringar av

statsbidragssystemen för grundskolan och gymnasieskolan liksom för

skolledning som genomförts sedan slutet av 1970-talet. Också 1980 års

läroplan för grundskolan och det pågående utvecklingsarbetet i

gymnasieskolan bär en stark prägel av decentralisering.

Även om mycket således har gjorts för att minska den centrala

detaljstyrningen av skolan finns det enligt min mening ytterligare

åtgärder som kan och bör vidtas när det gäller att förtydliga

målstyrningen, förenkla regelsystemet och decentralisera inflytandet

över skolan. Genom en ökad lokal anpassning av skolan kan många problem

lösas på ett smidigare sätt, resurserna bli bättre tillvaratagna och

samverkan med andra kommunala verksamheter utvecklas. Detta bör kunna

åstadkommas utan att man rubbar de grundläggande målen för skolan eller

att kraven på likvärdig standard i utbildningen behöver eftersättas.

Utgångspunkter för arbetet

Beredningen bör ha följande principiella utgångspunkter för sitt arbete.

-- Skolväsendet skall ge en likvärdig utbildning med hög kvalitet för

alla elever och över hela landet.

-- Den grundläggande utbildningen i samhället är av sådan vikt att det

bör ankomma på riksdag och regering att ange mål och riktlinjer för dess

omfattning, spridning, utformning, innehåll och kvalitet.

-- Inom ramen för nationella mål och riktlinjer skall skolan kunna

utformas efter lokala förutsättningar och behov; utrymmet för lokala

beslut bör kunna skifta efter olika frågors karaktär. Skolverksamheten

får dock inte utformas så att geografisk rörlighet försvåras.

-- Den allmänna strävan efter förenkling och decentralisering som

präglar arbetet med utveckling av den offentliga verksamheten skall

gälla också på skolområdet.

-- Avvägningen av ansvar och befogenheter mellan skolans huvudaktörer --

politiker, skolledare, lärare och annan skolpersonal, elever och

föräldrar -- bör vara sådan att var och en av dessa grupper får ett

berättigat inflytande och medbestämmande samtidigt som de som är

verksamma i skolan får ett väsentligt ansvar för det dagliga skolarbetet

och dess utveckling.

-- Lärarna och skolledarna bör ha en betydande pedagogisk och metodisk

frihet inom ramen för läroplanens mål och riktlinjer.

-- Skolans styrsystem bör vara sådant att det underlättar samarbete

mellan olika slag av verksamheter för barn och ungdom.

-- Styrsystemet bör vara så enkelt som möjligt att hantera.

Beredningens uppgifter

Med dessa utgångspunkter som grund och med den framtagna rapporten som

underlag bör beredningen ha följande uppgifter.

Beredningen bör definiera vilka slag av frågor som bör beslutas på

central, regional resp. lokal nivå i skolväsendet.

Beredningen bör diskutera principiella avvägningar när det gäller hur

kostnadsansvaret för skolan bör fördelas mellan stat och kommun, och om

möjligt därvid föreslå klarare principer än för närvarande. Beredningen

bör belysa vilket samspel som bör finnas mellan å ena sidan ansvaret för

styrningen och å andra sidan kostnadsansvaret.

Principer bör utarbetas för hur ansvaret och inflytandet på den lokala

nivån skall fördelas mellan de politiskt förtroendevalda och den

pedagogisk-professionella personalen i skolan. Det är därvid angeläget

att skilja mellan frågor som är sådana att de på grund av sin karaktär

bör avgöras av personer med särskild utbildning för och erfarenhet av

arbetet i skolan, och frågor i vilka ett lokalt politiskt inflytande bör

komma till uttryck. Möjligheterna bör övervägas att ge elever och

föräldrar ett ökat inflytande på verksamheten i skolan.

I en situation som präglas av decentralisering och ökat lokalt

ansvarstagande för viktiga delar av skolans verksamhet ökar behovet av

utvärdering, tillsyn och information. Det är därför angeläget att

beredningen undersöker möjligheterna att effektivisera statens

instrument för att skapa en för alla elever och över hela landet

likvärdig skola, såsom rådgivning och vägledning, stöd och stimulans,

tillsyn, utvärdering och erfarenhetsåterföring.

En viktig uppgift för beredningen bör vara att undersöka hur

skolpolitikens intentioner och skolverksamhetens mål och riktlinjer

skall kunna göras så entydiga och klara och hur informationen om dem

skall utformas så att den bättre når alla berörda, tas emot och förstås

av dem och leder till att intentionerna, målen och riktlinjerna i avsedd

utsträckning kan styra skolverksamheten.

För att skolan skall kunna utvecklas så som vi önskar måste den styras

på ett sätt som underlättar och främjar ett kontinuerligt utvecklings-

och förbättringsarbete. Möjligheterna att förbättra skolans styrsystem i

detta syfte bör behandlas. I samband därmed bör också möjligheterna

prövas att, genom fortbildning eller andra insatser, ytterligare stärka

lärarnas och skolledarnas professionalism som en avgörande förutsättning

för utvecklings- och förbättringsarbetets framgång.

Beredningen bör mot denna bakgrund analysera konsekvenserna för den

statliga skoladministrationen av en fortsatt decentralisering och av att

detaljstyrning alltmer ersätts av målstyrning. Främst gäller detta den

statliga skoladministrationens roll i styrningsprocessen och dess

tillsynsroll i en situation med färre statliga regler för skolans

organisation och resursanvändning, vidgad kommunal frihet och större

variation i den kommunala beslutsorganisationen. Även frågor om

rättssäkerhet för elever och föräldrar bör behandlas i det sammanhanget.

Beredningsarbetet bör bedrivas utifrån den grundsyn på skolans roll och

utveckling som riksdagen och regeringen har formulerat och fastställt i

läroplaner och i andra sammanhang.

Beredningens arbete bör ta sin utgångspunkt i förhållandena i

grundskolan, men även diskutera gymnasieskolans och vuxenutbildningens

styrsystem som har många gemensamma drag med grundskolans. Därvid bör

dock beaktas att det finns för gymnasieskolan och vuxenutbildningen

specifika problem som bör lösas i annat sammanhang.

Beredningen bör beakta de erfarenheter som kommer fram i

försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse i det s.k.

frikommunsförsöket.

Beredningen bör samråda med stat-kommunberedningen (C 1983:02).

Beredningen skall beakta kommittédirektiven (Dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar mig

att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté -- omfattad av

kommittéförordningen (1976:119) -- bestående av högst åtta ledamöter med

uppgift att bereda frågor om ansvarsfördelning och styrning på

skolområdet,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga och experter åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)