Dir. 1987:2

Regeringskansliet under de senaste 150 åren

Innehåll

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1987:2

Beslut vid regeringssammanträde 1987-01-29.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Wickbom, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att ge ut en översiktlig

historik över Sveriges regeringar och regeringskansli. Framställningen

bör koncentreras på tiden från och med år 1840 då regeringskansliet

indelades i departement.

Bakgrund

För beredning av regeringsärenden skall det enligt regeringsformen

finnas ett regeringskansli. I detta ingår departement för skilda

verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen.

Statsministern utser bland statsråden chefer för departementen (7 kap. 1

§). Indelningen i departement och ärendefördelningen mellan dessa anges

i departementsförordningen (1982:1177). Där finns också bestämmelser om

organisation, arbetsformer m.m. I förhållandevis stor utsträckning är

dock arbetet inom regeringskansliet inte reglerat närmare genom

föreskrifter.

Regeringskansliet svarar mot det tidigare Kungl. Maj:ts kansli. Det

kungliga kansliets historia går tillbaka till medeltiden. Först i början

av 1600-talet gavs dock kansliet en fastare organisation. Efter

åtskilliga större och mindre förändringar genomfördes 1840 en

genomgripande reform av kansliets politiska ställning, den s.k.

departementalreformen. Kansliet indelades därvid i ett antal

departement, och cheferna för dessa fick ställning av statsråd. Genom

reformen stärktes statsrådens ställning som rådgivare till konungen, som

emellertid även fortsättningsvis hade att själv fatta regeringsbesluten.

Sedan tiden för denna reform har både samhället och riksstyrelsen

ändrats i grunden. Demokrati och parlamentarism har införts.

Statschefens uppgift att styra riket har övertagits av regeringen. En ny

regeringsform tillkom 1974. För regeringskansliet har uppgifterna

vidgats och organisationen byggts ut.

Utvecklingen av regeringskansliet fram till år 1840 har behandlats i

Oscar Wieselgren m.fl., Kungl. Maj:ts kanslis historia, del I och II,

1934--1935. Verket utgavs i anledning av firandet av 300-årsminnet av

1634 års regeringsform. Någon motsvarande framställning av 1840 års

departementalreform och tiden därefter intill modern tid har inte givits

ut.

Enligt min mening är det naturligt att departementalreformens

150-årsminne år 1990 uppmärksammas genom att regeringskansliets historia

under de senaste 150 åren belyses. Jag anser att uppdraget bör ges åt en

särskild kommitté med vetenskaplig inriktning.

Uppdraget

En naturlig utgångspunkt för kommitténs arbete är att utgå från den

konstitutionella utvecklingen och särskilt då regeringens förhållande

till riksdagen samt förhållandet mellan statschefen och statsråden.

Samarbetet mellan regeringens medlemmar och mellan departementen är

också av intresse. Regeringens ställning som högsta instans i

förvaltningsärenden är av betydelse bl.a. med hänsyn till

decentraliseringssträvandena. Kansliets organisation och arbetsformer

bör också kunna behandlas mot bakgrund av bl.a. den samhällsutveckling

som har varit. Förändringar i personalhänseende är ytterligare ett ämne

för studier. Även en redogörelse för kansliets lokaler kan vara

motiverad.

Arbetets huvudinriktning bör alltså vara de konstitutionella och

organisatoriska frågorna. Kommittén bör dock ha frihet att även behandla

andra frågor. Exempel på sådana frågor är regeringens styrformer och den

politiska beslutsprocessen på regeringsnivå samt samspelet med

organisationer och massmedier.

Arbetet bör vara forskningsbaserat och inriktas mot en framställning som

i första hand vänder sig till en intresserad allmänhet. Ämnets

omfattning medför naturligtvis att framställningen måste göras

översiktlig. Kommittén bör dock ha frihet att mera ingående behandla

vissa frågor, som den bedömer vara av särskilt intresse.

Vid Stockholms universitet, statsvetenskapliga institutionen, har

nyligen inletts ett forskningsprojekt om den svenska regeringen och dess

kanslis utveckling som ett kollektiv efter departementalreformen.

Projektet berör de ämnesområden som omfattas av kommitténs uppdrag men

syftar till ett djupare vetenskapligt studium än vad som ligger i

kommittéuppdraget. Kommittén bör bedriva arbetet i samverkan med detta

projekt.

Kommitténs uppdrag omfattar inte de frågor som utreds av maktutredningen

(Ju 1985:02) (Dir. 1985:36).

Kommitténs arbete bör bedrivas så att den historiska framställningen kan

publiceras år 1990.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för justitiedepartementet

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119)

-- med högst tre ledamöter för att ge ut en historik över

regeringskansliet under de senaste 150 åren,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde till

kommittén.

Vidare hemställer jag att kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns

utredningsanslag.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Justitiedepartementet)