Dir. 1987:27

Offentlig lönestatistik

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1987-05-27

Mitt förslag

Bakgrund

Nya förutsättningar

Befintlig lönestatistik

Utredarens arbete

Hemställan

Beslut

Dir 1987:27

Beslut vid regeringssammanträde 1987-05-27

Statsrådet Johansson anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att efter samråd

med arbetsmarknadens parter, konjunkturinstitutet (KI) och statistiska

centralbyrån (SCB) publicera en allsidig redovisning av hur löner,

lönekostnader och anställningsvillkor utvecklats inom olika delar av

arbetsmarknaden. Utredaren bör dessutom bedöma i vilken utsträckning den

löpande statistiken om löner m.m. kan behöva förändras och kompletteras.

Bakgrund

Lönebildningen är av avgörande betydelse för möjligheterna att åter

uppnå samhällsekonomisk balans och full sysselsättning i den svenska

ekonomin. Det är inte endast nivån på lönekostnaderna och takten i

kostnadsökningen som är viktig, utan också hur de totala

kostnadsökningarna fördelas mellan olika grupper, dvs. lönerelationerna.

Om lönestrukturen inom en sektor utvecklas på ett sätt som leder till

att den avsevärt skiljer sig från andra sektorer, förändras sektorns

möjlighet att konkurrera om arbetskraft. Skillnader i lönestruktur, och

svårigheter att ändra den, kan då lätt bli hinder för en rationell och

effektiv användning av arbetskraften.

Nya förutsättningar

Under 1980-talet har arbetsmarknaden visat sämre förmåga än tidigare att

lösa motsättningar utan konflikter och stridsåtgärder. Flera orsaker har

bidragit till att arbetsmarknadens sätt att fungera har försämrats.

Efter 1970-talets mitt ställdes arbetsmarknadens parter inför nya

uppgifter. Tidigare hade uppgiften varit att i förhandlingar fördela en

ökning av köpkraften. Nu blev istället uppgiften för stora delar av den

svenska arbetsmarknaden att fördela en minskning av köpkraften.

Tyngdpunkten för lönebildningen i Sverige har av tradition legat i den

konkurrensutsatta sektorn. Inom denna sektor är sambandet mellan löner,

internationell konkurrenskraft och sysselsättning mer direkt än inom

andra sektorer. Under de senaste årtiondena har storleksrelationerna

mellan sektorerna på arbetsmarknaden förändrats. Medan sysselsättningen

i industrisektorn har minskat har sysselsättningen inom den privata och

främst den offentliga tjänstesektorn ökat. Därmed har den

konkurrensutsatta sektorns inflytande på lönebildningen minskat.

Omvandlingen av produktionsteknik och verksamhetsinriktning medför också

förändringar i arbetskraftens sammansättning och krav på förändrade

lönerelationer. Då sådana processer sker snabbt kan de i kombination med

invanda kompensationskrav från andra grupper lätt leda in i en ond

löneökningsspiral med ständiga och ömsesidiga följsamhetskrav.

Detta leder till att jämförelser av löner, löneutveckling och andra

anställningsvillkor tillmäts allt större betydelse, samtidigt som det

blir svårt att enas om hur den faktiska kostnadsutvecklingen för olika

grupper varit. Oenigheten har varit och är stor mellan olika

organisationer om tekniken och formerna för hur jämförelser skall göras

mellan lönekostnadsutveckling och anställningsvillkor för olika grupper.

Befintlig lönestatistik

Det förekommer en omfattande produktion av lönestatistik på

arbetsmarknaden. Insamlandet och bearbetningen av denna statistik sker

huvudsakligen av parterna. Även myndigheter som SCB och KI publicerar

lönestatistik eller gör bearbetningar av statistik. Sammanställningarna

baseras i huvudsak på uppgifter från arbetsmarknadens parter.

Det är i första hand en uppgift för parterna på arbetsmarknaden att

åstadkomma statistikredovisning som underlag för löneförhandlingar. Det

pågår för närvarande ett sådant samarbete mellan vissa av

arbetsmarknadens parter.

Utredarens arbete

Det allmänna samhällsintresset motiverar att statsmakterna underlättar

en öppen och lättillgänglig redovisning som täcker in så stora delar av

arbetsmarknaden som möjligt. En gemensam, allsidig och öppen redovisning

av utvecklingen av löner, lönekostnader och anställningsvillkor i övrigt

är ett nödvändigt instrument för att arbetsmarknaden skall kunna fungera

rationellt. En sådan redovisning saknas för närvarande.

Jag föreslår därför att en särskild utredare utses med uppgift att

publicera en allsidig redovisning av utvecklingen av löner,

lönekostnader och anställningsvillkor inom olika branscher och

avtalsområden på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens parter

bör bjudas in att medverka i utredningens arbete. Därigenom kan nya

uppgiftsskyldigheter för förtag och organisationer undvikas.

Utgångspunkten bör vara att utredningen skall redovisa sitt arbete

senast den 1 juli 1989. En delredovisning bör ske inför 1988 års

avtalsrörelse. Det bör ankomma på utredaren att närmare överväga

formerna för redovisningen.

SCB publicerar i dag lönestatistik som i huvudsak baseras på parternas

statistikproduktion. Problemen med den nuvarande ordningen är emellertid

bristen på samordning, publiceringstider samt att delar av

arbetsmarknaden inte redovisas. I utredarens uppdrag bör det därför

också ingå att överväga i vilken utsträckning SCB:s lönestatistik kan

behöva förändras och kompletteras. Denna del av utredningsarbetet bör

inriktas på att redovisas under november månad 1987.

SCB och KI bör bidra med underlag för utredarens arbete.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har uppgiften att föredra frågor om löner

och allmänna anställningsvillkor inom det statligt reglerade

avtalsområdet

-- att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av

kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att publicera en allsidig

redovisning av utvecklingen av löner, lönekostnader och

anställningsvillkor inom olika delar av arbetsmarknaden samt att lämna

förslag till en offentlig lönestatistik i enlighet med vad jag ovan

anfört samt

-- att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna för

utredningen skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Finansdepartementet)