Dir. 1987:33

Marknadsförutsättningar för olika mineralråvaror

Innehåll

Mitt förslag

Bakgrund

Grundläggande geologisk kartering

Prospektering

Forskning och utveckling

Motiv för utredningen

Utredningsuppdraget

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir. 1987:33

Beslut vid regeringssammanträde 1987-06-25.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Peterson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att bedöma

marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror. Kommittén bör också,

om utredningsarbetet visar att det kan vara lämpligt, lämna förslag till

en övergripande strategi för prospekteringsverksamheten inom landet.

Bakgrund

Gruv- och mineralindustrin

Gruv- och mineralindustrin i Sverige är en samhällsekonomiskt viktig

basnäring, som har både industri- och försörjningspolitisk betydelse för

landet. Den utgör grunden för en betydelsefull förädlingsindustri och är

samtidigt en viktig avnämare och samarbetspartner för svenska

tillverkare av gruvutrustning. Utvinningen av malmer och mineral har

också stor betydelse för många orter och regioner i norra och mellersta

Sverige.

Stora delar av den svenska gruvnäringen har under senare år drabbats av

ekonomiska problem. De har sin grund i den allt hårdare konkurrensen

från omvärlden. Den hårdnande internationella konkurrensen hänger samman

med att världens gruv- och metallindustri sedan början av 1980-talet

kännetecknas av ett stort överutbud. Detta beror både på en stagnerande

efterfrågan inom flertalet produktområden och på betydande utbyggnader

av produktionskapaciteten i nya gruvländer, bl.a. Brasilien.

Förhållandet gäller särskilt de för vårt land intressanta

järnmalmsprodukterna samt basmetallerna koppar, bly och zink. Denna

utveckling har lett till kraftigt fallande priser för flertalet

metaller. Instabila valutakurser har också påverkat metallpriserna

negativt. Även gruvindustrin i många andra industriländer, bl.a. USA,

Canada och Australien, har drabbats hårt av de kraftiga prisfallen för

metaller.

Landets mineralråvaror måste utvinnas till kostnader som möjliggör

konkurrenskraftiga priser. De geologiska förutsättningarna för

gruvverksamhet i Sverige är goda jämfört med i andra länder, men de

svenska malmernas ofta komplexa karaktär ställer höga krav på

effektivitet i samtliga led i utvinningen. För att nå konkurrenskraft

måste gruv- och mineralindustrin ha en hög teknisk nivå och vara

flexibel för att kunna anpassas till skiftande produktionsförhållanden

och marknader.

Med syfte att underlätta gruv- och mineralindustrins egna ansträngningar

satsar staten sedan en längre tid tillbaka på en rad nyckelområden inom

mineralsektorn. Det gäller framför allt grundläggande geologisk

kartering, prospektering samt forskning och utveckling.

Grundläggande geologisk kartering

Statlig grundläggande geologisk kartering bedrivs genom Sveriges

geologiska undersökning. Myndighetens årliga anslag, som uppgår till ca

71 milj.kr. för budgetåret 1987/88, finansierar bl.a. upprättande av

baskartor för prospektering.

Prospektering

Den totala prospekteringsvolymen i landet har ökat från ca 130 milj.kr.

år 1982 till närmare 180 milj.kr. år 1986. Statens -- exkl. statliga

företags -- andel av de totala prospekteringskostnaderna uppgick år 1986

till drygt 45 %.

Nämnden för statens gruvegendom (NSG) svarar för den statligt

anslagsfinansierade prospekteringen. Nämndens anslag för den egna

prospekteringsverksamheten uppgår till ca 43 milj.kr. för budgetåret

1987/88. Resultaten av denna prospektering kommer direkt gruvnäringen

till del genom att NSG arranderar ut sina fyndigheter.

Genom NSG verkar staten även för att stimulera och effektivisera övrig

prospektering i landet. Genom det år 1983 inrättade femåriga programmet

för utökad prospektering m.m. har staten i detta syfte lämnat bidrag

till prospekteringsverksamheten med i genomsnitt drygt 40 milj.kr. per

år under de senaste fyra åren.

Genom det av staten direkt ägda företaget Sveriges Geologiska AB

medverkar staten i det praktiska genomförandet av prospekteringen.

Forskning och utveckling

Inom landet bedrivs ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete på

mineralområdet. Den statliga andelen har under senare år uppgått till

mellan hälften och en tredjedel av de totala satsningarna inom detta

område, vilket motsvarat ungefär 75 milj.kr. per år.

Motiv för utredningen

Av avgörande betydelse för utvecklingen av en bärkraftig svensk gruv-

och mineralindustri är att brytvärda förekomster fortlöpande upptäcks

och undersöks fram till exploateringsstadiet. Detta förutsätter en

rimlig nivå på prospekteringen och att prospekteringen är tillräckligt

effektiv. Förutom satsningar på prospektering är det också viktigt att

gruvnäringens konkurrenskraft stärks genom satsningar på forskning och

utveckling. En förnyelse och utveckling av prospekterings-, brytnings-

och anrikningsteknik ger gruv- och mineralindustrin förutsättningar att

på ett effektivare sätt finna och nyttiggöra fyndigheter.

Riksdagen har nyligen (prop. 1986/87:74, NU:32 och rskr. 307) beslutat

att, som ytterligare ett led i det pågående utvecklingsprogrammet för

gruv- och mineralindustrin, ett nytt program för utökad prospektering

skall inrättas. För detta ändamål har 96 milj.kr. ställts till

regeringens förfogande att användas under en treårsperiod. Det är

viktigt att dessa programmedel liksom övriga prospekteringsinsatser

utnyttjas effektivt.

Det nämnda riksdagsbeslutet innebär vidare att ytterligare statliga

satsningar skall göras på forskning och utveckling inom mineralområdet.

Sammanlagt 350 milj.kr. kommer att satsas på ett nytt femårigt projekt

kallat "Gruvteknik 2000". Satsningen är gemensam för staten, gruvbolagen

och gruvutrustningsindustrin. Syftet med projektet är bl.a. att utveckla

nya brytningsmetoder, maskinell utrustning samt planerings- och

styrsystem för att därigenom sänka brytningskostnaderna markant.

Ett sexårigt projekt för prospekteringsinriktad malmgeologisk forskning

kommer att drivas i samverkan mellan styrelsen för teknisk utveckling,

gruvindustrin, prospekteringsorganisationer samt universitet och

högskolor. Projektet syftar till att skapa en prospekteringsinriktad

malmgeologisk kunskapsbas, som bidrar till att upprätthålla och stärka

malmbasen för svensk gruvindustri.

Karakteristiskt för gruv- och mineralindustrin är dels den långa tid som

löper från det att en mineralfyndighet påträffats tills brytning sker,

dels att bara en mindre del av prospekteringen leder till brytvärda

fyndigheter, dels att exploateringen av fyndigheterna kräver mycket

stora investeringar. Dessa grundläggande förutsättningar för branschens

verksamhet pekar på ett behov av lång framförhållning baserad på bl.a.

övergripande marknadsbedömningar.

Prospekteringens inriktning styrs av en kombination av flera faktorer, i

första hand

-- de geologiska förutsättningarna,

-- behovet av malmförsörjning för de gruvor och anriktningsverk som är i

drift,

-- bedömningar av marknads- och prisutvecklingen för olika

mineralråvaror,

-- Sveriges försörjning med viktiga mineralråvaror.

Bedömningar av marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror är

följdaktligen ett viktigt styrmedel för inriktningen av prospekteringen.

Inom regeringskansliet bereds för närvarande ett förslag från

minerallagskommittén till ny minerallag. Förslaget innebär bl.a. att ett

stort antal nu oreglerade industrimineral tas med i lagen. För flertalet

av dessa mineral ökar efterfrågan. Om förslaget genomförs blir de

tillgängliga för prospektering och brytning i större utsträckning än nu.

Förslaget öppnar därigenom möjligheter till en ökning av

industrimineralmarknaden i Sverige. Det finns därför skäl att studera

marknadsförutsättningarna för olika industrimineral.

I näringsutskottets betänkande (NU 1986/87:32) om mineralpolitik anförs

att utskottet utgår från att regeringen föranstaltar om en skyndsam

analys och samlad bedömning av marknadsförutsättningarna för olika

mineralråvaror. Med ett sådant underlag kan enligt näringsutskottet

prospekteringsverksamheten effektiviseras och därmed möjligheterna öka

för en utveckling av gruvnäringen i Sverige.

Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet anfört (rskr. 1986/87:307).

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört förordar jag att en kommitté

tillkallas för att bedöma marknadsförutsättningarna för olika

mineralråvaror.

Utredningsuppdraget

De olika mineralråvarornas marknadsförutsättningar bör studeras på

medellång och lång sikt. En grundlig genomgång med avseende på olika

marknadsfaktorer bör göras i fråga om de mineralråvaror som i dag bryts

samt de som är och under senare år har varit föremål för betydande

prospekteringsinsatser i Sverige. Detta innebär bl.a. att järnmalm och

metallerna koppar, bly, zink, guld och silver bör studeras. Därutöver

bör uppmärksamhet ägnas åt andra metaller och mineral som det kan finnas

geologiska förutsättningar för att lönsamt utvinna i landet. En

utgångspunkt för urvalet av dessa bör vara den bedömning som den

mineralpolitiska utredningen gjorde (SOU 1977:75, 1979:40 och 1980:12).

Mineraliska energiråvaror samt sand och grus bör inte omfattas av

utredningen.

Studien av de svenska mineralråvarornas marknadsförutsättningar bör

baseras på bedömningar av såväl efterfråge- som utbudsutvecklingen för

resp. mineral i ett internationellt perspektiv. Befintligt

utredningsmaterial från internationella och nationella organ bör därvid

beaktas i så hög utsträckning som möjligt. Särskild uppmärksamhet bör

bl.a. ägnas åt förändringar av mineralråvarornas användning inom olika

efterfrågesektorer på grund av ändrad produkt- och produktionsteknologi.

De bedömningar av de internationella marknadsförutsättningarna som

utredningsarbetet leder fram till, bör läggas till grund för

överväganden om lämpligheten av att lägga fast en övergripande strategi

avseende prospekteringsverksamhetens inriktning inom landet. En sådan

övergripande strategi bör ange huvudinriktningen av

prospekteringsverksamheten samt de tidsmässiga prioriteringar som bör

göras.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samverkan med Sveriges geologiska

undersökning, nämnden för statens gruvegendom, kommerskollegium, berörda

företag, fackliga organisationer och övriga berörda organ.

Utredningsarbetet bör redovisas senast den 31 december 1988.

Kommittén bör beakta vad som har anförts i regeringens direktiv (1984:5)

angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för industridepartementet

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119)

-- med högst fem ledamöter med uppdrag att utreda

marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar

m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Industridepartementet)