Dir. 1987:39

Utredning om svensk utrikeshandel i krislägen

Innehåll

Mitt förslag

Bakgrund

Krishandelsavtal

Samverkansgruppen för utrikeshandel i kris

Pågående studier m.m.

Utredningsuppdraget

Hemställan

Beslut

Dir 1987:39

Beslut vid regeringssammanträde 1987-09-10.

Statsrådet Gradin anför.

Mitt förslag

Beredskapen mot utrikeshandelsstörningar utgör en väsentlig del av vår

försörjningsberedskap och förberedelserna för olika krislägen bör vara

omfattande och grundliga. Det är angeläget att tänkbara störningar

analyseras och att beredskapen att möta dessa granskas. Jag föreslår

därför att en särskild utredare tillkallas för att se över vissa frågor

om svensk utrikeshandel i krislägen och föreslå åtgärder. I uppdraget

skall ingå att se över gällande lagstiftning rörande varuhandel och

transportväsende.

Bakgrund

Den svenska ekonomin är i hög grad integrerad i en internationell

arbetsfördelning. Importen och exporten av varor och tjänster år 1985

motsvarade 33 resp. 35 % av vår bruttonationalprodukt.

I prop. 1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling redovisas

riktlinjerna för beredskapsplaneringen inom bl.a. den civila delen av

totalförsvaret. I propositionens bilaga 3 anförs bl.a. att den snabba

förändring och internationalisering av vår ekonomi som pågår och som har

viktiga effekter för vår försörjningsberedskap gör det nödvändigt att

analysera tänkbara utrikeshandelsstörningar och granska vår beredskap

att möta dem.

Enligt förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom

totalförsvarets civila del skall kommerskollegium ansvara för funktionen

Utrikeshandel. I denna funktion har också tullverket och statens

jordbruksnämnd uppgifter. Överstyrelsen för civil beredskap har till

uppgift att samordna verksamheten inom totalförsvarets civila del.

1984 års försvarskommitté

1984 års försvarskommitté har i sin analys av de hotbilder som bör ligga

till grund för beredskapsplaneringen kommit fram till att störningar i

den internationella handeln kan uppstå tidigt under en konflikt mellan

maktblocken, främst avseende strategiska råvaror och högteknologi.

Successivt under en kris kan emellertid andra områden komma att beröras,

och det multilaterala handelssystemet kan komma att få ökade inslag av

bilaterala arrangemang.

Kommittén anför vidare att Sverige under ett sådant skede måste föra en

aktiv handelspolitik som stöder vår strävan att vara neutrala i ett

eventuellt kommande krig. Samtidigt måste normala handelsförbindelser

upprätthållas i så stor utsträckning som möjligt. Utöver den

traditionella satsningen inom försörjningsberedskapen på lagring,

omställningsförberedelser osv. bör enligt kommitténs mening ekonomiska

och handelspolitiska styrmedel i ökad grad utformas för att möta

ekonomiska kriser på ett tidigt stadium.

Krishandelsavtal

Krishandelsavtal med andra länder kan vara ett sätt att förbereda viktig

import i kristid. I mars 1986 undertecknade de svenska och norska

regeringarna ett protokoll om handeln mellan Sverige och Norge i

internationella krislägen. Protokollet upptar ett betydande antal

varugrupper för sådan handel. I anslutning till protokollet har slutits

kommersiella avtal mellan berörda företag i de båda länderna. En

särskild översynskommitté har till uppgift att följa protokollets

tillämpning och kan besluta om ändringar och tillägg till protokollets

varutäckning.

Samverkansgruppen för utrikeshandel i kris

Representanter för kommerskollegium, statens jordbruksnämnd,

generaltullstyrelsen, Sveriges riksbank och överstyrelsen för ekonomiskt

försvar, numera överstyrelsen för civil beredskap, redovisade den 15

juni 1983 i den s.k. SUK-rapporten (samverkansgruppen för utrikeshandeln

i kris) vilka uppgifter som licens- och försörjningsmyndigheterna kan

komma att åläggas i samband med regleringar av utrikeshandeln och därmed

förenade problem. Rapporten utmynnade i ett antal förslag. Det första av

dessa genomfördes då ett krishandelsråd år 1985 inrättades vid

kommerskollegium.

Ett annat förslag gällde en översyn av rapporteringsrutinerna för

utrikes betalningar och varutransaktioner i syfte att förbättra

möjligheterna till jämförelse och kontroll. En sådan översyn har

företagits av representanter för utrikesdepartementets handelsavdelning,

riksbanken och tullverket. En promemoria överlämnades den 16 mars 1987

till utrikeshandelsministern och har remissbehandlats.

Därutöver föreslås i SUK-rapporten

-- upprättande av en särskild nämnd där beslut i licens- och

försörjningsärenden kan överklagas,

-- fullmakter för regeringen att vid valutakriser vidta regleringar och

ransoneringsåtgärder samt begränsa importen utan föregående

riksdagsbeslut,

-- översyn av samordningen inom regeringskansliet i fråga om

beredningsansvaret för ärenden som rör kriser i utrikeshandeln och

folkförsörjningen.

Pågående studier m.m.

Inom försvarsdepartementets sekretariat för säkerhetspolitik och

långsiktsplanering (Fö/SSLP) genomförs studier av dels den /k/

internationella utvecklingen, /-k/ dels det svenska /k/ samhällets

förändring. /-k/ På denna grund definieras de yttre hot som vårt

totalförvar genom planering skall kunna möta. Underlaget utnyttjas dels

för att inrikta myndigheternas långsiktiga planering i enlighet med

statsmakternas intentioner, dels som grund för försvarskommittéers

överväganden och rekommendationer. Underlaget berör även beredskapen på

utrikeshandelsområdet. Jag kan särskilt nämna SSLP-rapporterna

"Säkerhetspolitiska hot mot fredssamhället" och

"Försörjningspåfrestningar vid krig i vår omvärld".

Ingenjörsvetenskapsakademien och Kungliga Krigsvetenskapsakademien har

på regeringens uppdrag under tiden december 1984 -- oktober 1985

genomfört en symposieserie kring temat /k/ "Forskning, industri och

säkerhetspolitik för 1990-talet". /-k/ Akademierna konstaterar i sin

rapport från symposierna bl.a. att med den av de internationella

marknadskrafterna framdrivna specialiseringen och internationaliseringen

inom näringslivet blir det allt svårare att bedöma graden av

utlandsberoende och vår verkliga förmåga att tillgodose de inhemska

behoven vid yttre störningar. Allmänt bedömer man också att risken för

och verkningarna av s.k. lågnivåkonflikter har ökat. Akademierna pekar

på behovet av fortlöpande analyser och nya former av åtgärder.

Försvarets forskningsanstalt genomför för närvarande på regeringens

uppdrag en studie av /k/ samhällsekonomin /-k/ under kriser och i krig.

Studien skall belysa de störningar av samhällsekonomin som kan förutses

uppkomma under kris och i krig. Därvid har utrikeshandeln angivits vara

ett av de områden som kan vara av intresse att studera.

Beredskapen på utrikeshandelns område har ett nära samband med

beredskapen i fråga om utrikes sjötransporter och luftfart.

Transportrådet genom för för närvarande en studie om

/k/ transportverksamheten /-k/ i kris och krig. I denna behandlas även

utrikes sjöfart. En förstudie har avrapporterats. Transportrådet

fortsätter arbetet i samarbete med bl.a. sjöfartsverket och Sveriges

Redareförening.

Utredningsuppdraget

Som jag nu redovisat är ett antal aspekter på utrikeshandeln i krislägen

berörda i olika studier.

Utredaren skall granska vår beredskap för insatser som kan krävas för

att bemästra problem för utrikeshandeln i olika krislägen samt lägga

fram förslag i den mån gällande lagstiftning, i synnerhet vad gäller

varuhandel och transportväsende, behöver förändras eller kompletteras.

Utredaren bör i sitt arbete beakta 1987 års försvarsbeslut och

bakomliggande försvarskommittébetänkanden samt inhämta underlag från

närliggande studier, i synnerhet från den inom försvarets

forskningsanstalt pågående studien av samhällsekonomin under kriser och

i krig.

Förhandlingsarbetet både på den statliga sidan och på näringslivssidan

kan förutses bli omfattande i krislägen (inköpsdelegationer,

motköpsdiskussioner, förhandlingar om bilaterala avtal,

transportförhandlingar med andra länder). Utredaren bör se över

beredskapen på denna punkt och lägga fram förslag till vad som redan nu

kan göras för att förbereda denna verksamhet.

För att möta störningar i utrikeshandeln, som kan inträffa redan under

tidiga skeden av en kris, krävs en effektiv beredskap för de åtgärder

som kan bli aktuella. Utrikesdepartementets handelsavdelning är inom

regeringskansliet ansvarig för detta. Utredaren bör se över arbets- och

rollfördelningen och samordningsformerna i dessa frågor mellan

departement, myndigheter och näringsliv på försörjnings-, transport-,

ransonerings- och regleringsområdena och lämna förslag till sådana

förbättringar som kan krävas för att säkra en betryggande utrikeshandel

i olika krislägen. Särskilt sjöfartens roll för transportförsörjningen i

ett krisläge bör belysas i detta sammanhang. Vidare bör utredaren beakta

resultatet av transportrådets studie om vilka åtgärder som bör kunna

vidtas för att erforderliga transportresurser skall kunna säkras i ett

krisläge. Därutöver bör en genomgång ske av reglerna för myndigheternas

agerande och förslag lämnas om lagstiftningen skulle behöva anpassas för

de olika situationer som kan uppkomma. Vidare bör utredaren analysera

organisation och resurser för uppgifter i krislägen inom såväl

utrikesdepartementets handelsavdelning som myndigheterna inom

utrikeshandelsfunktionen och, om det är motiverat, lägga fram förslag

till ändringar. Berörda fackliga organisationer och arbetsgivarsidan bör

i denna del hållas informerade om arbetet.

Utredaren skall beakta kommittédirektiven (Dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning.

Utredaren bör i sitt arbete samråda med berörda myndigheter och andra

intressenter samt väga in vad som framkommer i pågående studier på

närliggande områden. Arbetet skall vara avslutat senast hösten 1989.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om

utrikeshandel m.m.

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- för frågor om utrikeshandeln i krislägen

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta tredje huvudtitelns anslag A 10. Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan.

(Utrikesdepartementet)