Översyn av tandvårdsutbildningarna m. m.

1987-10-05 · 5 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1987:43, Översyn av tandvårdsutbildningarna m. m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Översyn av tandvårdsutbildningarna m. m.

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1987-10-15

Mitt förslag

Den särskilda utredaren bör överväga

Bakgrund

Vård enligt tandvårdslagens intentioner

Aktuella uppdrag av intresse för utredningen

Tandvårdsutbildningar

Uppdraget

Ramar för utredarens arbete

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir 1987:43

Beslut vid regeringssammanträde 1987-10-15

Chefen för utbildningsdepartementet anför

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att se över

tandvårdsutbildningarna m. m.

Den särskilda utredaren bör överväga

/k/ om /-k/ den tandvårdsutbildning som för närvarande ges inom

högskolan motsvarar den utbildning som bedöms nödvändig mot bakgrund av

den förbättrade tandhälsan,

/k/ om, /-k/ mot denna bakgrund, innehållet i utbildningarna behöver

ändras

/k/ om /-k/ eventuella förändringsbehov vad gäller utbildningarnas

innehåll bör föranleda ändringar av utbildningarnas längd,

dimensionering och förkunskapskrav

/k/ om /-k/ tandvårdsutbildningarna i vissa delar kan integreras utan

att avkall görs på kvaliteten i respektive utbildning

/k/ på vilket sätt /-k/ den odontologiska forskningsorganisationen i

landet som helhet lämpligast ges en storlek motsvarande tre fjärdedelar

av den nuvarande.

Bakgrund

Tandvården i framtiden

Den framtida tandvårdens inriktning har behandlats i en rad utredningar

både nationellt och internationellt. Gemensamt för dessa utredningar är

att de visar på en bättre tandhälsa hos befolkningen, fler äldre med

egna tänder och ett framtida stort behov av förebyggande tandvård för

att förhindra att tandsjukdomar uppstår och att redan uppnådda

behandlingsresultat äventyras.

I universitets- och högskoleämbetets rapport 1985:7

"Tandläkarutbildningen och den odontologiska forskningsorganisationens

omfattning" sammanfattas utvecklingen inom den svenska tandvården på

följande sätt:

-- En ökande andel av den yngre befolkningen kommmer att ha ett

minskande tandvårdsbehov.

-- Mindre delar av befolkningen, riskgrupperna i alla åldrar, kommer

fortsättningsvis att ha ett omfattande behov av avancerad tandvård.

-- Tandläkarna kommer i större utsträckning än nu att fungera som

arbetsledare i ett tandvårdslag, där delar av den förebyggande vården

delegeras till annan tandvårdspersonal.

-- Vid sidan av karies och tandlossning kommer andra orala sjukdomar

och störningar, vars behandling i dag är eftersatt, att kräva

odontologiska, diagnostiska och terapeutiska insatser.

Detta innebär att allmäntandläkaren ställs inför mera kvalificerade

arbetsuppgifter än för närvarande och att nya diagnos- och terapimetoder

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

kommer till användning. Arbetsledningsansvaret kan komma att utvidgas

till att omfatta större arbetslag med annorlunda arbetsfördelning än den

som nu råder.

Sammanfattningsvis säger rapporten att kommande förändringar i

folkhälsan på tandvårdsområdet medför ett behov av modernisering av

tandvårdsutbildningarna. Utbildning för sådan behandling som fått

minskad omfattning eller andra åtgärder som fått minskad betydelse för

tandhälsan bör totalt sett också få minskat utrymme i

tandläkarutbildningen. I motsvarande mån bör sådana utbildningsmoment

ges ökad omfattning som förbereder för behandling eller andra insatser

som kan få ökad betydelse i den framtida tandvården.

Vård enligt tandvårdslagens intentioner

I den tandvårds lag (1985:125) som trädde i kraft den 1 januari 1986

anges målet för tandvården som en god tandhälsa och en tandvård på lika

villkor. I lagen förutsätts att patienterna ges en adekvat förebyggande

och reparativ vård och att behandlingen skall baseras på de tekniska och

terapeutiska landvinningar som gjorts under de senare åren. Dessutom har

tandvårdslagen definierat vad tandvården skall bestå av. Vårdområdet

består förutom av tänder, även av tandkött, slemhinnor, munhåla och

käkmuskler, vilket innebär ett vidgat vårdområde jämfört med tidigare.

I lagen ställs specificerade krav på den tandvård som utförs både vad

gäller dess kvalitet och det sätt på vilket den ges till patienterna.

Dessa lagstadgade krav måste beaktas i den odontologiska utbildningen i

betydligt större omfattning än tidigare. Genom lagen får de kliniskt

verksamma personalkategorierna inom tandvården vidgat ansvar och ställs

inför ökade krav inte minst beträffande det psykologiska

omhändertagandet av patienterna. I den framtida tandvårdande

verksamheten måste, av såväl kvalitetsmässiga som ekonomiska skäl, alla

kategorier av vårdgivande personal utnyttjas på ett betydligt

effektivare sätt inom ramen för dess kompetens.

Aktuella uppdrag av intresse för utredningen

Den 23 april 1987 gav regeringen ett uppdrag till riksförsäkringsverket

att se över nuvarande ersättningssystem inom tandvårdsförsäkringen för

att genom den stärka den förebyggande vården. I direktiven står bl.a.

att taxan "bör stimulera till rationaliseringar och optimalt

resursutnyttjande t.ex. genom ökat utnyttjande av andra

personalkategorier än tandläkare".

Tilläggsdirektiv till utredningen för översyn av vissa ansvarsfrågor

inom hälso- och sjukvården (T-ÖVA)

Utredningen behandlar behörighetsregleringen för den assisterande

tandvårdspersonalen. Betänkandet (Ds S 1986:10) Behörighetsreglering för

assisterande tandvårdspersonal har remissbehandlats och bereds för

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

närvarande inom regeringskansliet. I utredningen föreslås bl.a.

legitimation för tandhygienister och slopande av 8 § i lagen (1984:542)

om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården. (Bestämmelserna

i lagen anger bl. a. tandhygienisternas och tandsköterskornas

yrkesställning i förhållande till tandläkarna. Deras uppgift är att

biträda tandläkarna. Någon motsvarande generell regel avseende personal

inom den övriga hälso- och sjukvården finns inte.)

Utredningar hos socialstyrelsen m. m.

Den 5 december 1985 fick socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att

utreda förutsättningarna för att tandhygienisterna i viss utsträckning

skall komma att svara för regelbundna tandvårdsbesök samt inventera och

följa den försöksverksamhet som pågår inom området. Uppdraget skall

redovisas till socialdepartementet i december 1987.

Socialstyrelsen presenterade den 11 september 1987 en tillgångsprognos

på tandläkare fram till år 2025. Styrelsen kommer under hösten även att

presentera en prognos över tillgången på tandhygienister.

Statens förhandlingsnämnd gavs i uppdrag av regeringen den 23 maj 1979

att förhandla med berörda kommuner och landstingskommuner om bl.a.

kommunalisering av den tandvård som bedrivs i statlig regi. Avtal har

träffats med Västerbottens läns landsting medan förhandlingar pågår med

Stockholms läns landsting och Göteborgs kommun.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) gavs i uppdrag av regeringen den

18 juni 1987 att redovisa förslag till en försöksutbildning på

tandhygienistområdet, med beaktande av vad som anförts i proposition

1986/87:100, bil. 10, UbU 18, rskr. 157. Uppdraget skall redovisas

senast den 31 oktober 1987.

Tandvårdsutbildningar

Inom högskolan finns två tandvårdsutbildningar

-- tandläkarlinjen 180 poäng

-- tandhygienistlinjen 40 poäng.

Tandläkarlinjen finns vid karolinska institutet samt universiteten i

Göteborg och Umeå och har budgetåret 1987/88 260 nybörjarplatser

sammanlagt.

Tandhygienistlinjen, som är en kommunal högskoleutbildning, finns på

tolv orter och har 173 nybörjarplatser under budgetåret 1987/88.

I gymnasieskolan finns det budgetåret 1987/88 två tandvårdsutbildningar

-- Tandteknikerutbildningen, som är en treårig specialkurs inom

gymnasieskolan, finns på fyra skolor i landet och omfattar 78

nybörjarplatser.

-- Tandsköterskeutbildningen, som är en tvåårig specialkurs inom

gymnasieskolan, finns på 21 skolor och omfattar 554 platser.

Uppdraget

/k/ 1. Motsvarar tandvårdsutbildningarna vårdbehovet? /-k/

Mot bakgrund av vad som har redovisats om tandvården i framtiden och den

nya tandvårdslagens krav bör utredaren överväga om

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

tandvårdsutbildningarna inom högskolan motsvarar den utbildning som

bedöms nödvändig för att möta de vårdbehov som föreligger och förväntas

uppstå inom en överskådlig framtid.

/k/ 2. Utbildningarnas innehåll /-k/

Om utredaren i sina överväganden finner att det framtida vårdbehovet

föranleder en annan inriktning av eller ett annat innehåll i

högskoleutbildningarna bör förslag till ändringar lämnas. I förslagen

bör utredaren redovisa såväl eventuella konsekvenser avseende

utbildningarnas längd och dimensionering, som förändrade

förkunskapskrav.

Fortbildning för tandläkare bedrivs av flera huvudmän. Utredaren bör

redovisa fortbildningens omfattning och innehåll. Om redovisningen visar

att det föreligger behov av kompletterande fortbildning för tandläkare

och/eller tandhygienister bör förslag på åtgärder läggas fram. Även de

fortbildningsinsatser som kan bli en följd av förändrad grundutbildning

skall redovisas. Det bör dock påpekas att ytterligare statliga kostnader

inte kan komma ifråga.

/k/ 3. Konsekvenser för den odontologiska forskningsorganisationen /-k/

Odontologisk forskning och forskarutbildning bedrivs vid universiteteten

i Lund, Göteborg och Umeå samt vid karolinska institutet. Anslaget till

de odontologiska fakulteterna uppgår innevarande budgetår till ca. 60

milj. kr. Därtill kommer externa medel som framför allt finansierar

olika forskningsprojekt. Vid var och en av de berörda högskoleenheterna

finns tretton -- femton professurer, flertalet inom identiska

ämnesområden.

Omfattningen och lokaliseringen av den odontologiska

forskningsorganisationen måste ha visst samband med dimensionering och

lokalisering av utbildningarna inom tandvårdsområdet. De senaste åren

har antalet utbildningsplatser på tandläkarlinjen minskat.

Förändringarna har i större eller mindre grad gällt samtliga berörda

högskoleenheter. Med beaktande av detta och av de förändringar inom

tandvårdsutbildningarna som utredaren kan komma att föreslå bör

utredaren överväga på vilket sätt den odontologiska

forskningsorganisationen i landet som helhet lämpligast ges en storlek

motsvarande tre fjärdedelar av den nuvarande.

/k/ 4. Integrering av utbildningarna /-k/

Utredaren bör bedöma hur utbildningsmålen skall kunna uppnås till lägsta

kostnad. En väg att uppnå kostnadsbesparingar /k/ kan /-k/ vara genom en

integrering av olika utbildningar på de orter där båda utbildningarna

finns.

I sin redovisning till UHÄ av uppdraget från den 6 februari 1987 skriver

odontologiska fakulteten vid universitet i Lund följande:

"Att förändra tandvården är svårt om man inte samtidigt förändrar

utbildningen. För den som genom hela sin utbildning och senare

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

yrkesverksamhet präglats av den hittillsvarande vårdorganisationen är

det svårt att byta perspektiv. För en förnyelse av tandvården är det av

stor vikt att de olika personalkategorierna tillsammans har tränats i en

vårdmodell som bygger på ett gemensamt arbete från delvis nya

utgångspunkter.

Förslaget till en tandvårdshögskola med en sammanhållen utbildningsplan

för tandvårdens olika personalkategorier utgår från att det finns stora

och oprövade möjligheter till bättre samarbete i såväl utbildning som

yrkesverksamhet. Det syftar också till att pröva nya vägar för

vidareutbildning, där tidigare inhämtade kunskaper tas till vara på ett

bättre sätt än i dag."

I uppdraget ingår att utarbeta olika modeller för hur och i vilka ämnen

en integrering kan ske. Utredaren bör pröva huruvida de två

högskoleutbildningarna skulle kunna integreras i vissa delar utan att

avkall görs på kvaliteten i respektive utbildning.

Ramar för utredarens arbete

Utredaren skall samråda med berörda myndigheter, organisationer,

statliga kommittéer och särskilda utredare.

Odontologiska fakulteten vid universitetet i Lund har på uppdrag av UHÄ

under våren 1987 bl.a. föreslagit en mer kvalificerad

tandhygienistutbildning samt en ny tandläkarutbildning. Utredaren bör

beakta resultatet av detta uppdrag i sitt arbete.

Berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd central

arbetstagarorganisation med vilken staten har eller brukar ha avtal om

löner och andra anställningsvillkor skall informeras vid arbetets

påbörjande samt vidare under arbetets gång och därvid få tillfälle att

framföra synpunkter.

I sitt arbete bör utredaren beakta de resultat som har redovisats eller

redovisas till följd av tidigare nämnda uppdrag.

För utredarens arbete gäller direktiven (dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningens förslag och

konsekvenser.

Uppdraget skall redovisas före utgången av år 1988.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att göra en översyn av tandvårdsutbildningarna

inom högskolan m.m.

att besluta om sakkunniga, referensgrupper, experter, sekreterare och

annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar

m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)