Dir. 1987:53

Förenklade statistikregler

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1987-12-10

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hur utredningen bör bedrivas

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Bilaga

Dir. 1987:53

Beslut vid regeringssammanträde 1987-12-10

Chefen för civildepartementet, statsrådet Holmberg, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att från formella

utgångspunkter se över föreskrifterna på det statliga statistikområdet

och utarbeta förslag till ett förenklad regelsystem för

statistikproduktionen.

Bakgrund

Ett särskilt arbete med att förenkla regler bedrivs sedan ett par år

inom regeringskansliet (jfr prop. 1985/86:100 bil. 2 p. 1, prop.

1986/87:100 bil. 2 p. 1, även t.ex. Regeringens förordningsmotiv

1987:5).

Ett av de sakområden där en mer samlad regelöversyn enligt min mening är

önskvärd är det statliga statistikområdet.

Den statliga statistikproduktionen är en viktig del av den information

som skall ge underlag för medborgarnas och samhällsorganens bedömningar

av utvecklingen på olika samhällsområden.

Reglerna om uppgiftslämnande och offentlig statistikproduktion härrör

från vitt skilda tidsperioder. Något försök att samordna dem till ett

regelsystem har hittills inte gjorts.

Reglerna är i dag

-- spridda på många olika beslut,

-- inte alltid utformade i överensstämmelse med föreskrifterna i 1974

års regeringsform,

-- i många fall utformade utan tanke på de möjligheter till ett

samordnat uppgiftslämnande som numera finns,

-- föråldrade, både språkligt och genom att föreskriva ett föråldrat

förfarande vid uppgiftsinhämtandet.

Det närmare utredningsbehovet

1. Föreskrifterna om de statistikproducerande myndigheternas

uppgiftsinhämtande är spridda på ett stort antal lagar och andra

författningar. Ett trettiotal exempel från olika departementsområden på

sådana författningar finns i en sammanställning som bifogas (bilaga).

Det gäller dock enbart statistikproduktionen hos statistiska

centralbyrån. Någon uttömmande sammanställning har inte gjorts.

2. Med 1974 års regeringsform gäller betydligt strängare regler än

tidigare för en statlig förvaltningsmyndighets möjligheter att utan

riksdagens medgivande ålägga andra att lämna uppgifter. Numera fordras

det sålunda enligt 8 kap. 3 och 5 §§ regeringsformen i princip

föreskrifter i lag för att man skall kunna kräva in uppgifter från andra

än statliga myndigheter, exempelvis enskilda, företag eller kommuner,

eftersom det är fråga om åligganden. I viss utsträckning kan dock

riksdagen i lag bemyndiga regeringen att besluta sådana föreskrifter.

Enligt punkt 6 i övergångsbestämmelserna till regeringsformen har dock

föreskrifter som har beslutats före den 1 januari 1975 fortsatt

giltighet, även om de inte tillkommit i den ordning som skulle ha

iakttagits vid tillämpningen av den nya regeringsformen.

Detta är givetvis i en ordning som får ses som tillfällig. På sikt bör

med andra ord i enlighet med grundlagen riksdagens bemyndigande inhämtas

för ett sådant uppgiftsinhämtande.

Det behövs redan därför mera fullständiga uppgifter om de bemyndiganden

och andra föreskrifter som myndigheterna stödjer sig på när uppgifter

hämtas in.

3. Statistiska centralbyrån är visserligen den största

statistikproducerande myndigheten. Men också andra myndigheter under

regeringen samlar in, producerar och publicerar en omfattande

samhällsstatistik eller förfogar över material som kan användas i detta

syfte. Att lämna statistiska uppgifter kan vara en betungande uppgift.

Det är därför särskilt angeläget att de regler som styr denna skyldighet

utformas så enkelt och klart som möjligt och med syftet att undvika

dubbelarbete, onödiga kostnader och andra sådana olägenheter. Det bör

finnas samordningsvinster attt göra när det gäller uppgiftslämnandet.

4. Många av föreskrifterna är som framgått av ett tidigt datum. Med den

kraftiga utveckling av informationsteknologin som har skett bara under

det senaste decenniet är risken stor för att föreskrifter av äldre datum

inte tillräckligt ger utrymme för att ta till vara de möjligheter som

numera ges.

Föreskrifternas redaktionella och språkliga utformning uppfyller på

många punkter inte heller moderna krav.

Som jag ser det, finns det alltså flera skäl att se över föreskrifterna

om uppgiftslämnande och statlig statistikproduktion. Syftet bör vara att

överväga behovet av lagstiftning på området och i möjlig mån minska

antalet regler och förenkla dem som verkligen behövs.

Uppdraget

Översynsarbetet bör anförtros en särskild utredare.

Utredaren bör ta fram förslag till enklare regler för den statliga

statistikproduktionen. Det bör därvid framgå att statistiken skall vara

målinriktad, att den inte skall vara onödigt vidlyftig med hänsyn till

syftet, att berörda myndigheter skall samråda och att inte enskilda

skall besväras med att lämna uppgifter i alltför stor utsträckning samt

att statistiken skall offentligöras på ett överskådligt och lättfattligt

sätt.

Utredaren bör överväga behovet av en särskild lag om den statliga

statistikproduktionen.

Den bör utformas så att en överreglering undviks och att den strikt

avser sådana frågor som kräver riksdagens medgivande.

Utredaren bör dessutom ta fram förslag till andra föreskrifter som kan

behövas för statlig statistikproduktion.

De föreskrifter som regeringen bör besluta om bör samlas i en

statistikförordning, i den mån det saknas skäl för något annat.

Exempelvis kan hälso- och sjukvårdsstatistiken behöva särbehandlas.

Den nya statistikförordningen bör på ett överskådligt sätt innehålla

uppgifter i stora drag, sakområde efter sakområde, myndighet för

myndighet, om uppgiftslämnandet. Därvid bör det beaktas att något behov

av författningsstöd för att en statlig myndighet skall få begära

uppgifter från en annan statlig myndighet inte torde behövas. Det är

alltså viktigt att utredaren även här beaktar behovet av att en

överreglering undviks.

I en statistikförordning kan också ingå t.ex. föreskrifterna i

cirkuläret (1969:145) till statsmyndigheterna om publikationsserien

Sveriges officiella statistik.

Utredaren bör särskilt överväga vilka frågor som regeringen bör avgöra

och vilka som den skall kunna delegera till myndigheterna.

Hur utredningen bör bedrivas

Utredaren bör

-- hålla nära kontakt med statistiska centralbyrån och andra

statistikproducerande statsmyndigheter,

-- beakta det pågående utredningsarbete som är av intresse i

sammanhanget, främst arbetet inom FoB-kommissionen (C 1985:01),

utredningen (U 1987:04) för beredning av ansvarsfördelning och styrning

på skolområdet och utredningen (Fi 1987:05) om offentlig lönestatistik,

-- samråda med riksrevisionsverket och med data- och

offentlighetskommittén (DOK, Ju 1984:06),

-- samråda med verk och myndigheter som lämnar uppgifter för

statistikändamål eller använder sig av statlig statistik,

-- samråda med stat-kommunberedningen (C 1982:02) i fråga om kommuners

uppgiftsskyldighet,

-- samråda med normgruppen (I 1983:H) i fråga om företags och enskildas

uppgiftsskyldighet,

-- samråda med organisationer eller andra som kan anses företräda de

näringsidkare och kommuner som skall lämna uppgifter (jfr förordningen

1982:668 om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från

näringsliv och kommuner),

-- både vid arbetets början och under arbetets gång informera berörda

huvudorganisationer -- och i förekommande fall andra centrala

arbetstagarorganisationer som staten har eller brukar ha avtal om löner

och andra anställningsvillkor med -- och ge dem tillfälle att föra fram

synpunkter på frågor som rör förhållande mellan staten och dess

arbetstagare.

Utredaren skall beakta direktiven (Dir 1984:05) till samtliga kommittéer

och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

Arbetet i utredningen bör vara slutfört före utgången av år 1989.

Om utredaren finner att vissa delfrågor måste avgöras dessförinnan, bör

förslag om detta lämnas i god tid före denna tidpunkt. Det kan med andra

ord finnas skäl för att bedriva och redovisa utredningen i etapper.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för civildepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag dels att pröva behovet av en lag för statlig

statistikproduktion och en till en sådan lag anslutande

statistikförordning, dels oavsett om en lag befinns lämplig eller ej,

pröva om det i en förordning går att sammanföra föreskrifter om

uppgiftslämnande till statliga myndigheter och om dessa myndigheters

statistikproduktion i den mån den grundar sig på myndighetsupgifter,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar

m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Civildepartementet)

Bilaga

Exempel på författningar med föreskrifter om statistik hos statistiska

centralbyrån

Författning Tillämpliga Ansvarigt

författnings- departe-

rum ment

Förordningen (1949:661) om skyldighet för

domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden

enligt föräldrabalken, m.m. 2 § Ju

Kungörelsen (1952:87) angående

äktenskapsregistret 2 och 3 §§ Ju

Taxeringslagen (1956:623) 50 § Fi

Kungörelsen (1962:330) om skyldighet för kommun att avlämna finansstatistiska uppgifter 1-4 §§

Begravningskungörelsen (1963:540) 14 § 5 mom. C

Kungörelsen (1965:561) om statistiska

uppgifter angående vägtrafikolyckor 1-3 §§ C

Kungörelse (1966:37) om statistiska

uppgifter från rörelseidkare och ägare

till flerfamiljshus generellt C

Cirkuläret (1967:123) till samtliga statsmyndigheter om planering av den statliga byggnads- och anläggningsverksamheten i

säsongutjämnande syfte p. 2 Fi

Folkbokföringskungörelsen (1967:495) 77 § Fi

Förordningen (1968:111) om uppgifter för lantbruksstatistiken, lantbrukets

företagsregister och skördeskadeskyddet generellt Jo

Ordningsbotskungörelsen (1968:199) 19 § Ju

Kungörelsen (1970:27) om uppgifter till

lagfarts- och fastighetsprisstatistiken generellt C

Strafföreläggandekungörelsen (1970:60) 15 § Ju

Kungörelsen (1970:517) om rättsväsendets

informationssystem 15 § Ju

Kungörelsen (1971:933) om rättsstatistiken generellt Ju

Kungörelsen (1974:661) om uppgifter för

galt- och betäckningsstatistiken generellt Jo

Åklagarinstruktionen (1974:910) 45 § Ju

Fastighetsdatakungörelsen (1974:1058) 10 § Ju

Lagen (1975:55) om folk- och bostadsräkning

år 1975 9, 14 och

17 §§ C

Förordningen (1975:517) med instruktion

för bostadsdomstolen 9 § Ju

Kommunallagen (1977:179) 6 kap. 3 § C

Förordningen (1978:620) om samråd med statistiska centralbyrån i frågor rörande

statistikproduktion m.m. generellt C

Förordningen (1979:363) om

skatteutjämningsbidrag 6 och 7 §§ Fi

Fastighestaxeringsförordningen (1979:1193) 9 kap. 2 §,

17 kap. 2 § Fi

Skatteregisterförordningen (1980:556) 4 § Fi

Socialtjänstlagen (1980:620) 63 § S

Förordningen (1981:516) om studiedokumentation och statistik rörande studerande i

grundläggande högskoleutbildning generellt U

Förordningen (1981:1370) om skyldighet för 1-4 §§

socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter (jfr 1980:620) S

Lagen (1982:1052) om församlingar och 8 kap 3 §

kyrkliga samfälligheter (jfr 1977:179) C

Förordningen (1982:668) om statliga

myndigheters inhämtade av uppgifter från

näringsidkare och kommuner generellt Fi

Lagen (1984:531) om 1985 års folk- och

bostadsräkning generellt C

Förordningen (1984:532) om 1985 års

folk- och bostadsräkning generellt C

Lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m. generellt C

Förordningen (1984:534) om arbetsställenummer

m.m. 1 § C

Förordningen (1984:692) om det allmänna

företagsregistret 10-14 §§ C

Förordningen (1985:608) med instruktion

för statistiska centralbyrån 2-4 §§ C

Förordningen (1986:441) om underrättelser

angående näringsförbud m.m. 10 § Ju

Förordningen (1987:902) om uppgifter till statistiska centralbyrån om elever i

grundskolans årskurs 9 generellt U