Dir. 1987:54

Översyn av de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1987-11-19

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir 1987:54

Beslut vid regeringssammanträde 1987-11-19

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Bodström, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att genomföra en

översyn av de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering.

Bakgrund

I anslutning till universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg

finns större botaniska trädgårdar. De tre förstnämnda är statliga medan

trädgården i Göteborg är kommunal.

Trädgårdarna utnyttjas förutom för utbildning och forskning till

rekreation och som kulturhistoriska muséer. De är i första hand muséer

med levande växter, vilka i viss utsträckning även speglar olika

arkitekturhistoriska trädgårdstraditioner. Trädgårdarna medverkar i

betydande omfattning i kultur- och miljövård, t. ex. genom att rädda och

för framtiden bevara hotade vilda och odlade växter.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fick år 1971 i uppdrag att överväga

den framtida inriktningen av verksamheten vid vissa botaniska

trädgårdar. UKÄ redovisade år 1976 uppdraget. Som ett resultat av detta

uppdrog regeringen åt statens förhandlingsnämnd att träffa avtal med

berörda primärkommuner om ersättning för dessa trädgårdar. Ett avtal om

kommunalt bidrag träffades sedermera med Uppsala kommun. Detta avtal

sades år 1986 upp av staten som bemyndigade universitetet i Uppsala att

föra statens talan.

Statens bidrag till den kommunala botaniska trädgården i Göteborg

reglerades av ett avtal som tecknades år 1961. Även detta avtal sades

upp av staten, och efter långdragna förhandlingar tecknades ett nytt

avtal rörande driften mellan staten och kommunen hösten 1986. Det nya

avtalet innebär att statsbidraget bättre anpassats till trädgårdens

verksamhet i fråga om bl. a. utbildning och forskning.

Universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) biologiutredning (UHÄ-rapport

1986:9) har kortfattat berört de botaniska trädgårdarnas ställning.

Utredningen konstaterar att dessa till sin huvudfunktion berör områden

som ligger utanför universitetens utbildning och forskning nämligen

kulturhistoria, folkbildning, hortikultur, genbanksfunktion etc.

Vad gäller undervisning och forskning betonar utredningen dels att den

experimentella forskningen inom systematik och ekologi har lett till ett

ökat behov av såväl växthus som odlingsutrymme, dels att sådana

försöksodlingar innebär svåra resursproblem för berörda institutioner.

Sammanfattningsvis framhåller utredningen att de botaniska trädgårdarna

har en viktig uppgift, men att denna inte i särskilt hög grad är knuten

till universitetens forskning och undervisning. Det är dock naturligt

att trädgårdarna är förlagda till universitetens närhet för att undvika

statliga dubbelsatsningar. Endast en mindre del av deras driftkostnader

bör dock belasta universiteten, varför staten bör se över

finansieringssituationen och bl.a. ta upp förhandlingar med kommunerna i

fråga om den delfunktion som kan kallas folkbildnings- och parkfunktion.

UHÄ har uttalat sitt stöd för principen att förskjuta finansieringen mot

de samhällssektorer som mest utnyttjar trädgårdarna.

Regeringen har i prop. 1986/87:80, bilaga 6, s 99, mot bakgrund av bl.a.

det tecknade avtalet avseende botaniska trädgården i Göteborg funnit det

vara lämpligt att ånyo aktualisera frågan om de botaniska trädgårdarnas

verksamhet och finansiering.

Utbildningsutskottet har vid sin behandling av propositionen och ett

antal motioner som tagit upp frågan (UbU 1986/87:26 s 82) instämt i vad

som anförs i propositionen och motionerna om att ärendet om de botaniska

trädgårdarnas verksamhet och finanisering innehåller ett antal olösta

problem. Därför bör enligt utskottet en utredning nu göras där olika

aspekter på frågorna blir belysta och där berörda instanser får

möjlighet att framlägga sina synpunkter. Riksdagen har som sin mening

gett regeringen tillkänna vad utskottet anfört (Rskr. 1986/87:282).

Uppdraget

Som anfördes i proposition 1986/87:80 och utbildningsutskottets

betänkande 1986/87:26 bör en översyn av de botaniska trädgårdarnas

verksamhet och finansiering nu göras.

En sådan översyn bör utgå från principen att trädgårdarnas organisation

och finansiering så långt det är möjligt avspeglar deras användning.

Översynen bör således innefatta en kartläggning av hur trädgårdarna

verkligen utnyttjas och hur de i dag finansieras.

För närvarande finansieras huvuddelen av kostnaderna för de statliga

trädgårdarna med medel ur högskolans fakultets- och sektorsanslag. För

flertalet trädgårdar gäller att de i stor utsträckning tillgodoser andra

behov än forskning och utbildning, t. ex. som muséer och för rekreation.

Förslag till fortsatt finansiering bör utformas med hänsyn till detta.

Även ett antal svenska företag inom växtförädling torde ha stor nytta av

trädgårdarna. Det bör undersökas om dessa kan bidra till verksamheten,

t.ex. genom ekonomiskt stöd.

En ansvarsfördelning mellan trädgårdarna kan också diskuteras i form av

att trädgårdarna ges olika uppgifter. Likaså bör för- och nackdelar med

en koncentration av resursinsatserna prövas. De trädgårdar som har

förhållandevis få besök skulle exempelvis kunna renodlas som

undervisnings- och forskningsträdgårdar.

Huvudmannaskapet för trädgårdarna bör diskuteras med utgångspunkt i den

ovannämnda kartläggningen av trädgårdarnas uppgifter och eventuella

förslag om förändrad verksamhetsinriktning. Ansvarsfördelningen mellan

stat och kommun bör avspegla parternas nytta av trädgårdarna.

Trädgårdarna fyller en rad funktioner inom skilda fält. Utöver stat,

kommun och näringsliv finns ett antal idéella organisationer med ett

starkt engagemang för trädgårdarnas verksamhet. Utredaren bör redovisa

förslag till hur olika intressenter kan ges möjlighet att medverka i

utformningen av verksamheten.

Utredningsarbetet bör genomföras i samarbete med verksamhetens

intressenter bl. a. berörda universitet och kommuner, universitets- och

högskoleämbetet, Sveriges lantbruksuniversitet, byggnadsstyrelsen,

riksantikvarieämbetet, statens förhandlingsnämnd samt andra berörda

kultur- och miljövårdsorgan.

De förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för totalt

oförändrade resurser inom de områden som förslagen avser.

För utredningen gäller regeringens direktiv (Dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning.

Förslag bör redovisas senast den 1 december 1988.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) med uppgift att göra en översyn av de botaniska trädgårdarnas

verksamhet och finansiering

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta åttonde huvudtitelns anslag utredningar m. m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)