Samordning av den civila och militära vädertjänsten

1987-02-19 · 2 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1987:8, Samordning av den civila och militära vädertjänsten

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Samordning av den civila och militära vädertjänsten

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1987-02-19

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir 1987:8

Beslut vid regeringssammanträde 1987-02-19

Chefen för civildepartementet, statsrådet Holmberg, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att lämna

förslag till en lämplig framtida organisation av vädertjänsten baserad

på ett gemensamt produktionssystem.

Bakgrund

Regeringen uppdrog i december 1981 åt statskontoret att utreda

förutsättningarna för och konsekvenserna av dels en ökad

produktionssamverkan mellan den civila och militära vädertjänsten, dels

en samordning, helt eller delvis, av den civila och den militära

vädertjänsten i en gemensam organisation. I januari 1984 preciserade

regeringen uppdraget till att avse ett samlat utredningsarbete där

organisation och teknik skulle behandlas från gemensamma utgångspunkter.

I januari 1985 beslutade regeringen att en delrapportering skulle lämnas

i maj 1985. I delrapporten föreslog statskontoret att det fortsatta

arbetet skulle begränsas till en utredning av ett gemensamt

produktionssystem inom ramen för en gemensam organisation. Regeringen

beslutade i december 1985 att det fortsatta utredningsarbetet skulle

inriktas på att utveckla och redovisa konsekvenserna av ett gemensamt

produktionssystem med ett delat huvudmannaskap. Inom ramen för det

gemensamma produktionssystemet skulle statskontoret utgå från ett läge i

fred som innebär att Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

(SMHI) svarar för en central produktionsenhet, chefen för flygvapnet

alternativt SMHI för tre regionala produktionsenheter samt försvaret för

lokala produktionsenheter.

Statskontorets arbete har bedrivits i samverkan med chefen för

flygvapnet, försvarets rationaliseringsinstitut, luftfartsverket samt

SMHI, vilka också yttrat sig över statskontorets förslag.

Statskontoret redovisade uppdraget i mars 1986 i rapporten Samordning av

den civila och militära vädertjänsten.

I utredningsrapporten föreslås att samordningen av den civila och

militära vädertjänsten kraftigt bör öka, att ett för civil och militär

vädertjänst gemensamt produktionssystem genomförs, att en gemensam

grundutbildning för prognosmeteorologer införs samt att principbeslut om

genomförandet av det gemensamma produktionssystemet fattas skyndsamt.

Vidare föreslås att chefen för flygvapnet skall bli produktionsansvarig

på regional nivå med produktionsenheter lokaliserade till de regionala

vädercentralerna.

I det utredningsmaterial som nu föreligger saknas en analys av

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

konsekvenserna för vädertjänsten av att det gemensamma

produktionssystemet inordnas i en gemensam organisation. En sådan analys

bedömer jag vara nödvändig.

Statskontorets utredning bör därför skyndsamt kompletteras med en

utredning om ekonomiska, organisatoriska och andra konsekvenser av en

gemensam civil eller militär organisation. Därefter bör en samlad

bedömning göras och ett förslag lämnas till en lämplig framtida

organisation för vädertjänsten baserad på det gemensamma

produktionssystemet.

Uppdraget

Den särskilda utredaren skall utifrån en samlad bedömning föreslå en

lämplig organisation för vädertjänsten baserad på det gemensamma

produktionssystemet.

Med hänsyn till att utredningsarbetet hittills utgått från att två

organisationer skall behållas, har frågan om den framtida organisationen

för vissa verksamheter, som inte primärt är att hänföra till

vädertjänsten, inte behövt aktualiseras fullt ut. Detta gäller t.ex.

hydrologiverksamheten. Eftersom dessa verksamheter ingår som en

integrerad del i SMHI respektive försvarsmaktens vädertjänstfunktion,

måste dessa beaktas när konsekvenserna av en gemensam organisation av

vädertjänsten utreds och förslag till lämplig organisation utformas.

Utredaren bör samråda med statskontoret, SMHI, överbefälhavaren,

luftfartsverket och försvarets rationaliseringsinstitut.

Utredaren skall beakta kommittédirektiven (dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning.

Vidare skall utredaren både vid arbetets början och under dess gång

informera berörda huvudorganisationer -- och i förekommande fall andra

centrala arbetstagarorganisationer med vilka staten har eller brukar ha

avtal om löner och andra anställningsvillkor -- och bereda dem tillfälle

att föra fram synpunkter såvitt avser frågor som rör förhållandet mellan

staten och dess arbetstagare.

Uppdraget bör vara slutfört senast den 2 maj 1987.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för civildepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- som skall omfattas av

kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att föreslå en lämplig

framtida organisation för vädertjänsten baserad på det gemensamma

produktionssystemet,

att besluta om biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns utredningsförslag.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Civildepartementet)