Dir. 1987:9

Folkrörelsernas lotterier

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1987-02-19

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir 1987:9

Beslut vid regeringssammanträde 1987-02-19

Statsrådet Lönnqvist anför.

Mitt förslag

En särskild utredare bör tillkallas med uppdrag att lägga fram förslag

som underlättar för folkrörelserna att finansiera sin verksamhet genom

lotterier.

Bakgrund

Lotterilagen (1982:1011) trädde i kraft den 1 januari 1983. Till

lotterier i egentlig mening räknas sådana lotterier där antalet insatser

och vinster samt värdet av vinsterna är bestämda i förväg enligt en

uppgjord plan. Lotterilagen reglerar emellertid inte bara de

traditionella lotterierna. Som lotteri i lagens mening anses också bl.a.

tips, vadhållning i samband med hästtävlingar, roulettspel, kortspel,

tärningsspel, spel på vissa automater och bingo.

Lagens bestämmelser innebär att lotterierna ställs under en särskild

offentlig tillsyn och kontroll. Tillsynen och kontrollen syftar bl.a.

till att skapa garantier för att behållningen av lotterierna kommer de

intressen till godo som samhället vill gynna. I allmänhet krävs

tillstånd av en myndighet för att ett lotteri skall få anordnas.

Tillståndsmyndigheten är samtidigt tillsynsmyndighet med uppgift att

utöva kontroll över lotteriverksamheten. Lotterinämnden är den centrala

förvaltningsmyndigheten för lotterifrågor men också länsstyrelsen och

polismyndigheten handlägger tillstånds- och tillsynsfrågor enligt

lotterilagen.

Spel på mekaniska eller elektroniska spelautomater som inte ger spelaren

någon vinst eller vinst bara i form av frispel på automaten, s.k.

förströelsespel, omfattas inte av lotterilagen. I stället gäller här

lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel. Genom krav på

tillstånd av kommunens socialnämnd syftar lagen till att motverka

uppkomsten av olämpliga barn- och ungdomsmiljöer i samband med spel på

flipperspel och liknande automatspel.

Lotterilagen är, liksom den tidigare gällande lotteriförordningen

(1939:207), uppbyggd kring principen att behållningen av lotterierna

skall tillfalla ideella ändamål eller det allmänna. Vissa lotterier får

dock anordnas i kommersiellt syfte. Dit hör bl.a. automatspel,

roulettspel, tärningsspel och kortspel samt olika former av spel och

lotterier i samband med offentliga nöjestillställningar.

Enligt lotterilagen är möjligheterna att anordna lotterier med

penningpriser starkt begränsade. Rätten att ordna sådana lotterier är i

princip förbehållen staten. Med stöd av regeringens tillstånd anordnas

lotterier med penningpriser av de statliga bolagen Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst. Detsamma gäller den

totalisatorvadhållning som ordnas av AB Trav och Galopp. Penningvinster

får också användas vid roulettspel, kortspel, tärningsspel och

automatspel på fartyg i internationell trafik. Vidare har banker fått

tillstånd att anordna lotterier med penningvinster i syfte att främja

sparandet.

Vid de lotterier som anordnas av ideella organisationer utgörs vinsterna

följaktligen i allmänhet av varor eller presentkort på varor. Är det

fråga om lotterier som bedrivs i flera län, s.k. rikslotterier, får dock

lotterinämnden medge att vinsterna till en del utgörs av värdepapper.

För vinster i svenskt lotteri skall betalas skatt enligt lagen

(1928:376) om skatt på lotterivinster. Undantag görs bl.a. för vinster

som består av annat än pengar. Lagen gäller inte för bingo-, roulett-,

kort- och tärningsspel. Sådana spel beskattas i stället enligt lagen

(1972:820) om skatt på spel. Enligt lotteriförordningen (1982:1012) tas

vissa avgifter ut för tillstånd som meddelas enligt lotterilagen.

För många av folkrörelserna är inkomster av lotterier och bingo ett

viktigt stöd för deras ekonomi. Mot den bakgrunden har vissa åtgärder

vidtagits för att underlätta för folkrörelserna att förstärka sin

ekonomi genom lotterier. Jag kan som exempel hänvisa till att

varulotterierna har befriats från skatt från den 1 januari 1986.

Folkrörelserna har dock fått allt svårare att hävda sig på

lotterimarknaden. De statliga spelen tar allt större marknadsandelar.

Mot den bakgrunden är det angeläget att det undersöks på vad sätt

förutsättningarna för folkrörelsernas lotterier ytterligare kan

förbättras. Efter att ha samrått med statsrådet Johansson och chefen för

civildepartementet förordar jag att en särskild utredare tillkallas för

att genomföra en sådan utredning.

Uppdraget

Utredaren bör lägga fram förslag som underlättar för folkrörelserna att

förstärka sin ekonomi genom olika slag av lotterier, bl.a. bingo.

Jag vill i det följande peka på några frågor som utredaren särskilt bör

undersöka och belysa som grund för sina överväganden och förslag.

Ett sätt att underlätta för folkrörelserna att förbättra sin ekonomi kan

vara att i ökad utsträckning tillåta dem att anordna lotterier med

vinster i form av värdepapper. Vad gäller den speciella spelformen bingo

bör också frågan om penningvinster med maximerade vinstbelopp

undersökas.

I detta sammanhang bör utredaren pröva hur skattekontrollen skall kunna

ske.

Vid en uppvaktning den 22 oktober 1986 redovisade företrädare för

folkrörelserna vissa krav och önskemål. Bl.a. framfördes önskemål om en

utredning om ett folkrörelseägt myntspelbolag. Jag är beredd att

tillmötesgå framställningen om en sådan utredning. Utredaren bör

följaktligen undersöka möjligheten att med ensamrätt förbehålla

folkrörelserna vissa spelformer.

Det bör ankomma på utredaren att belysa effekterna av att folkrörelserna

tillförsäkras en sådan ensamrätt samt att redovisa ett eller flera

förslag till i vilken form detta skulle kunna ske. De för- och nackdelar

som kan vara förknippade med den ena eller andra lösningen bör därvid

anges. Ett spelföretag där folkrörelserna har stort inflytande kan vara

en lösning som bör övervägas. I utredningsarbetet bör tas till vara

erfarenheterna av den ordning som tillämpas i Finland, där

Penningautomatföreningen har ensamrätten till allt automatspel.

Utredaren bör vidare se över lotterilagens fasta beloppsgränser för

insatser och vinster och undersöka effekterna av dessa gränser.

Utredaren bör, om han finner det befogat, lämna förslag till nya sådana

gränser.

I utredarens uppdrag bör också ingå att utvärdera nuvarande regler för

tillståndsgivning och tillämpningen av dessa. Därvid bör bl.a. grunderna

för tillståndsgivningen när det gäller bingospel studeras. I detta

sammanhang bör beaktas intresset av att omfattningen av en förenings

ungdomsverksamhet är vägledande vid tillståndsprövningen. Utredaren bör

vidare undersöka vilka förenklingar som kan genomföras av bl.a. reglerna

för tillståndsgivning och hur sådana förenklingar kan förenas med kravet

på en effektiv kontroll över lotterierna.

Utredaren bör vara oförhindrad att utreda och redovisa effekterna av

också andra åtgärder än dem jag nu har angett som kan påverka

folkrörelsernas ställning på lotterimarknaden.

Inom justitiedepartementet har det nyligen påbörjats ett arbete för att

belysa erfarenheterna av lagen om anordnande av visst automatspel.

Utredaren bör följa detta arbete. Utredaren bör också samråda med

folkrörelseutredningen (C 1986:01).

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Förslag bör redovisas före den

1 juli 1987. För utredaren gäller regeringens direktiv (Dir. 1984:5)

till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående

utredningsförslagens inriktning. Utredaren skall därvid analysera och

redovisa effekterna på statsbudgeten av sina förslag.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om

lotterier m.m.

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppgift att lägga fram förslag som underlättar för

folkrörelserna att finansiera sin verksamhet genom olika slag av

lotterier, bl.a. bingo,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

den särskilde utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta nionde huvudtitelns kommittéanslag.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Jordbruksdepartementet)