Dir. 1988:14

Utredning om åtgärder för att förbättra underlaget för massmediepolitiska bedömningar m.m.

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1988-04-14

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Dir. 1988:14

Beslut vid regeringssammanträde 1988-04-14

Statsrådet Göransson anför.

1 Mitt förslag

En särskild utredare tillkallas för att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som anges i 1987 års forskningsproposition (prop. 1986/87:80

bil. 6 s. 157 f.) förbereda insatser för att förbättra underlaget för

massmediepolitiska bedömningar och beslut.

2 Bakgrund

2.l Forskningspropositionen år 1987

Enligt riksdagens beslut (prop. 1986/87:80 bil. 6, s. 157 f., KrU 16,

rskr 282) skall en utredning ges i uppdrag att förbereda inrättandet av

en forskningsresurs med massmediepolitisk inriktning. Avsikten är att

förbättra arbetsbetingelserna för massmedieforskningen samt att

underlätta för dem som på olika sätt berörs av utvecklingen inom

massmedieområdet att skaffa underlag för sina bedömningar. Detta gäller

både statliga och kommunala organ, organisationsvärlden, näringslivet

och allmänheten.

Enligt forskningspropositionen bör utredningsarbetet inriktas på att i

första hand finna former för att samordna och effektivisera utnyttjandet

av de resurser som i dag finns hos myndigheter och institutioner på

området. Dessa är, förutom forskningsverksamheten inom Sveriges Radio

(SR), arkivet för ljud och bild (ALB) och viss verksamhet inom Svenska

Filminstitutet. Vidare berörs bl.a. kabelnämnden, närradionämnden samt

radionämnden.

I propositionen erinras om att SR har att -- i enlighet med uttalanden

av regering och riksdag i samband med beslutet med anledning av prop.

l985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet m.m. -- redovisa om den

forskningsverksamhet som bedrivs inom koncernen kan delas upp i sådan

forskning som är avsedd att tjäna som beslutsunderlag för koncernen och

mera allmän forskning.

Den skisserade verksamheten skall enligt propositionen kunna starta i

början av år 1990. En ekonomisk ram för ändamålet anges.

2.2 Vissa skrivelser

Med anledning av de refererade uttalandena i forskningspropositionen har

Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare (FSMK) i en särskild

skrivelse rest vissa invändningar. Föreningen anför bl.a. att hittills

genomförda statliga utredningar på medieområdet byggt på den forskning

som förekommer på universitet och högskolor samt inom andra

forskningsinstitutioner. Enligt föreningen bör en långsiktig

kunskapsuppbyggnad eftersträvas i stället för den enligt föreningen

kortsiktiga verksamhet som den i propositionen skisserade resursen

skulle utgöra.

I samband med anslagsframställningen för budgetåret l988/ 89 har

Sveriges Radio AB redovisat sina överväganden med anledning av de

förutnämnda uttalandena om koncernens forskningsverksamhet. En studie av

verksamheten vid publik- och programforskningsavdelningen vid Sveriges

Radio (PUB) som företagits utmynnar i slutsatsen att koncernens egna

behov motiverar en sammanhållen forskningsverksamhet inom koncernen.

Enligt SR skulle en uppdelning av det slag som antyds i prop. 1986/87:99

medföra komplikationer, eftersom resurserna är tätt integrerade med

varandra.

2.3 Forskning och utredningsarbete av mediepolitiskt intresse

Forskning och utredningsarbete av mediepolitiskt intresse, liksom

löpande bevakning av medieutvecklingen, pågår för närvarande i olika

sammanhang.

Filminstitutet, kabelnämnden, närradionämnden, statens biografbyrå och

presstödsnämnden har bevakningsuppgifter inom sina resp. områden. ALB

skall bevara det som offentliggörs som ljud och rörlig bild samt

tillhandahålla samlingarna för forskningsändamål. Statens kulturråd

bevakar utvecklingen när det gäller vissa tidskriftskategorier, fonogram

samt bokbranschen. Statistiska centralbyrån och statens pris- och

kartellnämnd samlar in statistik och branschdata av betydelse i

sammanhanget.

Under de senaste decennierna har statliga utredningar tillkallats för

att belysa utvecklingen inom delar av medieområdet och lämna förslag

till mediepolitiska bedömningar eller åtgärder. Dessa utredningar har

bl.a. gällt dagspressen, organisations- och kulturtidskrifterna,

bokbranschen, filmbranschen, ny informationsteknologi och effekter av

TV-reklam. Utredningarna har i flertalet fall resulterat i

kartläggningar och viktig dokumentation. Ofta har dock gällt, att när

väl utredningen avslutats, ingen uppföljning skett av den

uppgiftsinsamling och bevakning av utvecklingen som inletts.

Inom universitetsvärlden har en relativt omfattande

masskommunikationsforskning vuxit fram såväl inom enskilda discipliner

som på tvärvetenskaplig grund. Olika strukturer har utvecklats lokalt.

Statistikinsamling och bearbetning sker i viss utsträckning. Forskningen

är till övervägande del grundforskning, men det förekommer också många

kortsiktiga projekt som finansieras av myndigheter, statliga utredningar

och branschorgan. Från forskarhåll har tid efter annan påtalats att

metodologiskt intressanta projekt stundom avslutats i förtid därför att

anslagsgivaren/finansiären inte fortsatt att stödja projektet i fråga

när väl de efterfrågade uppgifterna levererats.

Den största enheten för masskommunikationsforskning i landet är den

förut nämnda publik- och programforskningsavdelningen vid Sveriges Radio

(PUB). Förutom den forskning som har direkt anknytning till koncernens

programverksamhet driver PUB vissa projekt med extern finansiering,

bl.a. från kulturrådet.

Löpande information om forskningsprojekt och delar av medieutvecklingen

finns att tillgå bl.a. genom den särskilda dokumentationscentralen för

masskommunikationsforskning (NORDICOM) som ger ut nyhetsblad och en

årsbibliografi. Andra informationskällor är årsböcker och vissa

återkommande studier utgivna av PUB samt det branschanknutna

Dagspresskollegiet. Nyhetsbrev om medieutvecklingen ges ut av bl.a.

Sveriges Radio och Nordiska Ministerrådet samt -- till helt nyligen --

Filminstitutet (det s.k. Medierådet).

3 Utredningsuppdraget

3.l Utgångspunkter

Jag vill först något kommentera FSMK:s tidigare refererade synpunkter på

inriktningen av utredningsarbetet.

Såsom anges i propositionen skall de planerade insatserna ses mot

bakgrund av behovet att förbättra bevakningen av medieutvecklingen. Det

primära är således att förbättra underlaget för ett strategiskt

beslutsfattande på olika nivåer. En grundläggande förutsättning för

kunskapsuppbyggnaden inom detta område är den

masskommunikationsforskning som förekommer framför allt inom högskolan.

Det är angeläget att de åtgärder som nu planeras för att förbättra

handlingsberedskapen på det mediepolitiska området utformas så att de så

långt möjligt kan bli till stöd också för denna forskning. De förslag

som FSMK lägger fram till hur masskommunikationsforskningen skall

stärkas organisatoriskt får bedömas i ett sammanhang inför nästa

forskningsproposition. Jag har i denna fråga samrått med chefen för

utbildningsdepartementet.

Den resursförstärkning som aviseras i forskningspropositionen är att se

som ett komplement till de insatser som redan görs för att tillgodose

behovet av ett medie- och kulturpolitiskt helhetsperspektiv. Detta är

angeläget mot bakgrund både av den med nödvändighet sektorsvisa

uppdelningen i myndigheternas och institutionernas bevakning och av att

medier som tidigare varit åtskilda nu blir alltmer integrerade med

varandra.

Resursförstärkningen bör vidare kunna användas för att möjliggöra

kontinuitet i bl.a. sådan informationsinsamling som initierats av

statliga utredningar och branschorgan som bedöms vara värdefull från

massmediepolitisk synpunkt.

En grundläggande förutsättning bör vara att tillämpningen av en

förändrad massmedieteknologi bör anpassas till medborgarnas och

samhällets behov. Följaktligen bör ensidig bevakning och

informationsspridning gällande tekniska utvecklingsfrågor undvikas.

Prioriteringar blir alltså nödvändiga, med utgångspunkt i dels en

behovsanalys, dels en kartläggning av de insatser inom forskning,

dokumentation, information som för närvarande görs inom den offentliga

sektorn och på privat initiativ.

Av forskningspropositionen framgår att -- sedan hänsyn tagits till vissa

andra ändamål -- 750 000 kr. i l986/87 års prisläge står till förfogande

för de nya insatserna. Denna ram bör vara utgångspunkten för bedömningen

av vad som skall prioriteras om staten ensam skall finansiera den

planerade verksamheten. Utredaren bör sondera möjligheterna till

kompletterande finansiering från t.ex. kommunalt, landstingskommunalt

och privat håll. Dessa sonderingar samt berörda myndigheters och

institutioners åtaganden får sedan utvisa om det finns förutsättningar

för en expansion av verksamheten på sikt.

3.2 Uppläggning av utredningsarbetet

Från de angivna utgångspunkterna bör en kartläggning göras av vilka

aktiviteter av intresse som pågår inom såväl den offentliga som den

privata sektorn när det gäller mediepolitiskt betingade utredningar,

bevakning av medieutvecklingen, dokumentationsverksamhet och information

till olika intressenter om medieutvecklingen.

Kartläggningen bör sedan ställas mot en behovsanalys för berörda

statliga och kommunala organ, organisationer m.fl. och en bedömning av

vilka insatser som borde kunna tillgodoses av dem själva och vad som bör

stödjas med de medel som står till förfogande för ändamålet.

Jag har berört finansieringsförutsättningarna i det föregående. En

bedömning bör göras av vilken typ av projekt som torde kunna finansieras

avgiftsvägen. Riktlinjer för en avgiftsfinansiering bör skisseras.

Som jag har anfört i propositionen bör stor vikt fästas vid

samordningsmöjligheterna mellan berörda myndigheter. Jag tänker då bl.a.

på den pågående datoriseringen inom flera av myndigheterna, som bör

underlätta uppgiftsinsamling för de här aktuella syftena. Gemensamma

biblioteks- och dokumentationsfunktioner bör också övervägas liksom

sambruk av specialistkompetens. I största möjliga utsträckning bör de

medel som ställs till förfogande vara öronmärkta och skall således inte

räknas in i resp. myndighets ordinarie budget. Av stor betydelse i

sammanhanget är givetvis om en samlokalisering går att realisera mellan

i första hand ALB och närradio - och kabelnämnderna samt radionämnden.

Jag vill hänvisa till vad jag anförde i frågan i mina direktiv till den

tidigare organisationskommittén för kabel- och närradionämnderna (dir.

l985:26).

Vid min anmälan av anslagsberäkningar m.m. för Sveriges Radio i 1988 års

budgetproposition (prop.1987/88:100 bil. 10 s. 511) har jag redovisat

att jag med hänvisning till vad SR anfört i frågan inte anser att en

eventuell utbrytning av delar av PUB från SR bör övervägas. Utredaren

bör emellertid vara oförhindrad att inventera olika samarbetsområden för

PUB mot bakgrund av de föreslagna insatserna.

Hur de nya insatserna skall organiseras får givetvis bestämmas mot

bakgrund av vilken typ av aktiviteter som prioriteras. I första hand bör

övervägas att anknyta verksamheten till existerande institutioner på

området. En flexibel organisation bör eftersträvas.

Utredningen bör bedrivas skyndsamt för att resultatet skall kunna

presenteras i sådan tid att regeringen kan redovisa anslagsberäkningar i

l989 års budgetproposition. Förslag till medelsanvändning bör därför

inlämnas senast den 30 augusti 1988.

Utredaren bör beakta vad som anförts i regeringens direktiv (dir.

l984:5) angående utredningsförslagens inriktning.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om

arkiv, bibliotek, litteratur, film, videogram, rundradioverksamhet samt

stöd till dagspress och tidskrifter

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(l976:119) -- med uppgift att förbereda insatser för att förbättra

underlaget för massmediepolitiska bedömningar och beslut samt

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaden skall belasta det under åttonde huvudtiteln uppförda

reservationsanslaget Utredningar m.m.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)