Kostnadsutvecklingen i banksektorn

1988-04-21 · 3 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1988:18, Kostnadsutvecklingen i banksektorn

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Kostnadsutvecklingen i banksektorn

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1988-04-21

Mitt förslag

Bakgrund

Kostnadsutvecklingen bör utredas

Utredningsuppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1988:18

Beslut vid regeringssammanträde 1988-04-21

Statsrådet Johansson anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda

kostnadsutvecklingen i banksektorn.

Bakgrund

Under den senaste tioårsperioden har det skett en kraftig

omstrukturering av kreditmarknaden. Den avregleringsprocess som ägt rum

inleddes med att bankernas inlåningsräntor släpptes fria 1978. Viktiga

steg i avregleringen togs i och med slopandet av ränteregleringen i maj

1985 och borttagandet av utlåningstaket för banker, bostadsinstitut och

finansbolag i november samma år. Åtgärderna innebar att den tidigare

kreditransoneringen upphävdes och att det skapades förutsättningar för

ökad konkurrens mellan de olika kreditinstituten. Genom att utländska

banker tillåtits att etablera sig i Sverige har konkurrensen dessutom

skärpts på vissa områden.

Omläggningen av penning- och kreditpolitiken i marknadskonform riktning

har sin grund i att förutsättningarna har förändrats. De dominerande

drivkrafterna bakom omläggningen har varit dels de stora

likviditetstillskott i ekonomin som uppstod genom underskotten i statens

budget från slutet av 1970-talet och som förstärktes i början av

1980-talet, dels de institutionella förändringar som skedde på de

finansiella marknaderna. Tillkomsten av penningmarknaden och den

tekniska utvecklingen på de finansiella marknaderna bidrog till att det

gamla regelsystemets effektivitet avtog. För enskilda låntagare innebar

detta system att konsumenten också vid normal kreditgivning hänvisades

till avbetalningskrediter och lån i mindre finansieringsföretag till

höga räntor.

Avregleringen av kreditmarknaden, och då speciellt slopandet av

utlåningstaken för banker, bostadsinstitut och finansbolag, har

åtminstone övergångsvis lett till att den totala kreditgivningen ökat

kraftigt. En del av denna expansion är dock skenbar då krediter som

tidigare inte redovisades i statistiken, den s.k. grå kreditmarknaden,

överflyttades till den reguljära kreditmarknaden.

Den kraftiga volymökningen på utlåningssidan har sannolikt varit en av

flera orsaker till att vinstnivån i bankerna ökat kraftigt efter

avregleringen. Bankernas sammanlagda rörelseresultat uppgick till i

genomsnitt drygt 7 miljarder kr. per år under 1982--1984 men ökade till

nästan det dubbla för 1986. Under år 1987 synes vinstnivån ha varit

något lägre men den är fortfarande hög. Denna vinstutveckling har kunnat

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

ske trots att kostnaderna inom banksektorn har stigit mycket snabbt

under senare år. Under åren 1984--1986 steg bankernas rörelsekostnader,

exkl. kreditförluster, kursskillnader m.m., med i genomsnitt 15 % per år

att jämföras med ökningen av den allmänna prisnivån med 6,5 % per år.

Det faktum att vinsterna stigit trots en snabb kostnadsutveckling och

ökad konkurrens på vissa delmarknader, t.ex. utlandsmarknaden och

företagssektorn, tyder på en ökning av de bidrag till vinsten som härrör

bl.a. från hushållssektorn. Vad gäller utlåningen till hushållen synes

konkurrensen vara stark i vissa avseenden medan den verkar betydligt mer

begränsad vad beträffar hushållens sparmedel.

Kostnadsutvecklingen bör utredas

Jag anser det angeläget att kostnadsutvecklingen inom banksektorn dämpas

och att konkurrensen stimuleras. Vissa av de frågor som rör banksektorns

struktur- och konkurrensförhållanden behandlas i kreditmarknadskommittén

(Fi 1983:06). Som tidigare redovisats i finansplanen 1988 (prop.

1987/88:100 bil. 1 s. 22) anser jag dock att kostnadsutvecklingen i

banksektorn och hushållens ställning på kreditmarknaden efter

avregleringen bör utredas i särskild ordning. I ett första led bör

bankernas kostnadsutveckling kartläggas. Jag avser att återkomma till

frågan om hushållens ställning på kreditmarknaden när resultatet från

denna utredning föreligger.

Utredningsuppdraget

En särskild utredare bör kartlägga pris- och kostnadsutvecklingen inom

banksektorn. I uppdraget bör även ingå att belysa graden av konkurrens

mellan bankerna inbördes och mellan banker och andra institut på

kreditmarknaden såväl före som efter avregleringen av marknaden.

Speciell uppmärksamhet bör ägnas resultatutvecklingen och dess orsaker

inom olika sektorer, främst hushållssektorn.

En viktig fråga att belysa i detta sammanhang är hur räntor på bankernas

inlåning från hushållen förhåller sig till räntor på annan in- och

upplåning om hänsyn tas till kostnaderna för de olika inlåningsformerna.

Bankernas räntemarginaler är delvis beroende av i vilken mån bankerna

avgiftsbelägger vissa tjänster eller låter kostnaderna för dessa

återspeglas i räntesättningen. Utredaren bör studera i vilken

utsträckning ränte- respektive avgiftssättningen bidragit till bankernas

kostnadstäckning inom olika sektorer.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och vara slutfört före utgången

av år 1988.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden som

gäller kredit- och fondväsendet att tillkalla en särskild utredare --

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att utreda

kostnadsutvecklingen i banksektorn,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

den särskilde utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Finansdepartementet)