Dir. 1988:25

Tilläggsdirektiv till utredningen (I 1985:04) rörande ägar- och inflytandefrågor i svenskt näringsliv

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1988-05-11

Mitt förslag

Bakgrund

Utredningsuppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1988:25

Beslut vid regeringssammanträde 1988-05-11

Statsrådet Peterson anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att utredningen (I 1985:04) rörande ägar- och

inflytandefrågor i svenskt näringsliv får i uppdrag att beskriva och

analysera utfallet av ett tiotal större företagsförvärv och fusioner i

svenskt näringsliv.

Bakgrund

Företagsförvärv och fusioner har, med varierande intensitet, alltid

förekommit i det svenska näringslivet. Bland aktiemarknadsföretagen har

under senare år en betydande ökning av förvärvs- och fusionsaktiviteten

kunnat noteras och mycket tyder på att storleken på de inblandade

företagen ökat. Denna utveckling har varit särskilt påtaglig under det

senaste halvåret.

Förvärv och fusioner kan genomföras exempelvis i syfte att uppnå

stordriftsfördelar i produktion, distribution eller forskning och

utveckling. Andra motiv kan vara att skaffa sig större andelar på

inhemska eller utländska marknader. Förvärv och fusioner kan även

motiveras av riskspridningsskäl.

I grunden är företagsuppköp ett resultat av att olika aktörer på

marknaden värderar och avser att utnyttja företagets tillgångar på olika

sätt. Detta kan ibland leda till att finansiella eller fasta

realiserbara tillgångar frigörs ur det förvärvade företaget och används

för andra investeringar eller för utdelning till aktieägare. Förvärven

kan också helt eller delvis vara resultat av skattemässiga överväganden.

Företag med stora vinster kan exempelvis vara intresserade av att

förvärva företag med ackumulerade förlustavdrag som kan utnyttjas för

att reducera den egna beskattningsbara vinsten.

Att företag byter ägare är ett vanligt inslag i en marknadsekonomi där

flertalet större bolag låtit börsnotera sina aktier. Det kan också vara

ett viktigt led i näringslivets strukturomvandling, förnyelse och

tillväxt. Resultatet av förvärven kan emellertid i vissa fall bli en

försämrad samhällsekonomisk effektivitet. Förvärven kan exempelvis

medföra en försvagad konkurrens mellan företagen på produktmarknaden med

höjda priser och välfärdsförluster för konsumenterna som följd.

Konkurrenslagen (1982:729) innehåller särskilda regler om

företagsförvärv på den svenska marknaden. Förvärv som leder till att ett

företag får en dominerande ställning på marknaden kan prövas av

näringsfrihetsombudsmannen och i sista instans av marknadsdomstolen.

Lagen är av förhandlingskaraktär. Näringsfrihetsombudsmannen (NO) och

statens pris- och kartellnämnd (SPK) följer som underlag för sin

prövning frågor som rör marknadskoncentrationen i Sverige.

Utländska investeringar i Sverige och svenska företags investeringar i

utlandet ger svensk industri tillgång till bl. a. utländska produkt- och

finansmarknader samt avancerad teknik. Internationella investeringar kan

emellertid också leda till ett internationellt beroende. Regeringen har

bemyndigat mig att tillkalla en särskild utredare för att kartlägga

utvecklingen i vissa av de svenska företag som förvärvats av utländska

intressen. Den s. k. företagsförvärvsutredningen (I 1986:02) skall

redovisa sitt arbete under slutet av år 1988. Kontrollen av utländska

förvärv av svenska företag regleras i den s.k. företagsförvärvslagen

(1982:617). I prop.1986/87:74 redovisade jag grunderna för att bevilja

tillstånd enligt företagsförvärvslagen. Redovisningen antogs utan

erinran av riksdagen (NU 30, rskr. 271).

I maj 1985 tillkallade jag efter regeringens bemyndigande en

parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda ägar- och

inflytandefrågor i svenskt näringsliv. Den s.k. ägarutredningen skall

kartlägga förändringar i ägar- och inflytandestrukturen under den

senaste tioårsperioden, analysera orsakerna till dessa förändringar samt

analysera effekterna av förändringarna på enskilda företags

effektivitet, kapitalförsörjningen inom industrin och fördelningen av

kapital mellan branscher och företag. I ägarutredningens uppdrag att

analysera effekter av ägarstrukturförändringar i det svenska

näringslivet ingår således redan i dag företagsförvärv och fusioner.

Utredningen skall avlämna sitt huvudbetänkande hösten 1988.

Mot bakgrund av vad jag tidigare sagt angående utvecklingen av

företagsförvärven under senare år anser jag emellertid att det finns

behov av att på en mer detaljerad nivå beskriva motiven bakom och

konsekvenserna av några större företagsförvärv och fusioner i svenskt

näringsliv. Med utgångspunkt i den metod och de resultat som

ägarutredningen presenterar i sitt huvudbetänkande bör utredningen

närmare analysera ett tiotal förvärv eller fusioner i näringslivet.

Utredningsuppdraget

Utredningen skall inledningsvis översiktligt kartlägga förvärv och

fusioner under 1980-talet. Möjlighet finns därvid att utnyttja bl. a.

SPK:s uppgifter om företagsförvärv och insamlat material i samband med

en kartläggning från statens industriverk om uppköp av familjeägda

företag (SIND 1986:5) samt statens industriverks analyser av

storföretagens utveckling.

Utredningens huvudsakliga uppgift skall vara att i fallstudier behandla

ett tiotal större förvärv och fusioner. En första del i dessa

fallstudier bör vara att redovisa de motiv som anförts till förvärven.

Särskild vikt bör därvid läggas vid skattemässiga motiv. Uppgifter om

förvärvs- och fusionsmotiven skall i möjligaste mån hämtas direkt från

inblandade parter och från fristående bedömare som deltagit i eller

analyserat de enskilda fallen. Källor för detta kan vara uttalanden och

analyser i tidskrifter, årsredovisningar, emissionsprospekt samt

intervjuer, enkäter m. m.

Som ett andra led i fallstudierna skall förvärvens konsekvenser på olika

nivåer i samhället och i olika tidsperspektiv belysas. Utredningen skall

kartlägga utvecklingen efter förvärven och ställa denna mot de

bedömningar som gjordes före förvärven. Utredningen skall också

kartlägga bl. a. produktions- och sysselsättningsutvecklingen i de

enheter som avyttrades eller gavs låg prioritet inom den nya

företagsstrukturen. I det sammanhanget bör också belysas huruvida

finansieringsbilden i de inblandade företagen förändrats på ett sätt som

kan stå i strid med en långsiktigt gynnsam industriell och kommersiell

struktur. Även i denna del kan utredningen utnyttja den typ av

källmaterial som används för att identifiera motiven.

Utredningen bör vidare belysa i vilken utsträckning NO och SPK i

enlighet med gällande regler påverkat utvecklingen i samband med

förvärven och fusionerna.

Uppdraget skall avslutas med en samlad analys mot bakgrund av de

studerade fallen, varvid kommittén, om den finner anledning till detta,

bör ange de områden inom vilka en översyn av gällande regler bör

företas.

Frågan om en maktkoncentration i samhället i ett allmänt

medborgarperspektiv utreds av den s. k. maktutredningen (Ju 1985:02) och

skall därför inte behandlas inom ramen för ägarutredningens arbete.

Vid genomförande av fallstudierna kan utredningen repliera bl. a. på de

utredningsresurser som finns vid statens industriverk. Regeringen bör

därför lämna utrymme för detta i den utredningsplan för budgetåret

1988/89 som regeringen senare fastställer för statens industriverk.

Utredningen bör i sitt arbete samråda med pågående skatteutredningar,

företagsförvärvsutredningen, maktutredningen, näringsfrihetsombudsmannen

och statens pris- och kartellnämnd.

Uppdraget bör redovisas senast den 30 juni 1989.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen uppdrar åt utredningen (I 1985:04) rörande

ägar- och inflytandefrågor i svenskt näringsliv att, efter avlämnande av

sitt huvudbetänkande, komplettera sitt arbete i enlighet med vad jag nu

har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Industridepartementet)