Dir. 1988:30

Översyn av tvååriga, ej direkt yrkesinriktade linjer

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1988-06-09

Mitt förslag

Linjerna idag

Sociala linjen

Konsumtionslinjen

Musiklinjen och den estetisk-praktiska linjen

Uppdraget

Ramar för utredarens arbete

Hemställan

Beslut

Dir. 1988:30

Beslut vid regeringssammanträde 1988-06-09

Statsrådet Göransson anför.

Mitt förslag

I prop. 1987/88:102 om utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan

aviserade chefen för utbildningsdepartementet sin avsikt att tillkalla

en särskild utredningsman med uppgift att göra en översyn av de tvååriga

linjer som inte är direkt yrkesinriktade. Riksdagen har den 6 juni 1988

lämnat vad som anförts utan erinran (UbU 31, rskr 366).

Jag föreslår därför att en särskild utredare nu tillkallas för att se

över den sociala linjen, konsumtionslinjen, musiklinjen och den

estetisk-praktiska linjen, samtliga tvååriga linjer i gymnasieskolan.

Utredaren bör pröva i vilken utsträckning dessa linjers innehåll behövs

och hur det kan fogas in i gymnasieskolans struktur. Andra lösningar än

fyra separata tvååriga linjer bör eftersträvas.

Linjerna idag

Jag kommer inledningsvis att redovisa vissa för sammanhanget relevanta

bakgrundsdata om studievägarna i fråga. Till sociala linjen och

konsumtionslinjen finns det knappt 4 400 resp. 1 500 sökande inför

läsåret 1988/89. Antalet platser är mycket större än antalet

förstahandssökande. Den sociala linjen har 68 sökande och

konsumtionslinjen 44 sökande per 100 platser. När det gäller musiklinjen

och den estetisk-praktiska linjen är förhållandet det motsatta. Till

dessa linjer sökte nästan 2 200 elever, mer än två sökande per plats.

Sociala linjen

Till den sociala linjen har antalet sökande under de senaste åren varit

starkt vikande. Linjen har å ena sidan kritiserats för att ha en

allmänteoretisk prägel, att den saknar profil, att den inte har någon

praktisk samhälls- och arbetslivsanknytning och att den har så få

möjligheter till intressestyrda ämnesval. Talande är, att där estetisk

variant av linjen erbjuds, är sökandeintresset större. Å andra sidan är

linjen jämförelsevis billig att anordna och många elever anser att den

är en relativt lätt och snabb väg att få allmän behörighet till högre

studier. Odeciderade elever har fått tid att mogna under de två

studieåren. Ca 5 700 platser är utlagda för läsåret 1988/89. Ca 60

procent av de sökande är flickor. Vakanserna och avhoppen är många under

studiegången. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen utgör flickor från den

sociala linjen en betydande andel av ungdomarna i ungdomslag.

Efter den sociala linjen har ungdomarna fortsatt till utbildningar för

pedagogisk verksamhet, i synnerhet klasslärare, men också fritidsledare,

förskollärare m. fl. Många har fortsatt till vårdyrkesutbildning, såsom

till arbetsterapeuter, sjukgymnaster och laboratorieassistenter. Många

har också valt polisyrket. Andra åter har sökt sig till sociala yrken.

Fortsatt utbildning är således oftast nödvändig efter den sociala

linjen. Genom behörighetskraven till den nya grundskollärarutbildningen

kommer den sociala linjen inte längre att vara direkt behörighetsgivande

till denna utbildning.

Gymnasieutredningen föreslog (SOU 1981:96) att den sociala linjen och

konsumtionslinjen skulle uppgå i andra studieprogram och således

formellt utgå.

Konsumtionslinjen

Konsumtionslinjens roll som en yrkesförberedande studieväg har sedan

1971 successivt tonats ned: först då den livsmedelstekniska linjen

tillkom och sedermera genom att den sociala servicelinjen blev den

behörighetsgivande utbildningen för den kommunala hemtjänsten.

1981 fick linjen en konsumentekonomisk och en textil gren med inriktning

mot sömnad och vävning och 1983 inrättades på försök en kost- och

näringsinriktad gren. Konsumentkunskap, bostads- och miljökunskap och

kostkunskap är specifika ämnen för konsumtionslinjen.

Den förstnämnda grenen har de flesta platserna. Den nya tim- och

kursplanen har stora likheter med den tvååriga sociala linjens. I

fjolårets anslagsframställning föreslog skolöverstyrelsen (SÖ)

försöksverksamhet med sammanslagning av konsumtionslinjens

konsumentekonomiska gren och den tvååriga sociala linjen. Detta är,

enligt SÖ, ett bättre alternativ än att tvingas lägga ned en av linjerna

i ett antal kommuner.

Sedan 1971 har antalet sökande till linjen varje år varit betydligt

mindre än antalet platser. Nio tiondelar av eleverna är flickor och

endast hälften av dem har valt utbildningen i första hand. Vakanstalet

brukar vara det högsta bland gymnasieskolans linjer och avhoppen är

många.

Arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY)

föreslog att konsumtionslinjen skulle avvecklas, vilket avvisades av

många vid remissbehandlingen av utredningens förslag. Det är framför

allt kunskaperna i kost- och näringslära, i hushållning och i

konsumentkunskap man vill slå vakt om. I andra hand betonas

konsumtionslinjens elevvårdande uppgift för flickor: ett andningshål, en

mognadslinje. Undervisningen på lanthushållsskolorna framhålls som

särskilt lämpad för detta ändamål.

Musiklinjen och den estetisk-praktiska linjen

Musiklinjen fanns redan vid gymnasieskolans tillkomst läsåret 1971/72

men bedrevs ända fram till läsåret 1980/81 som försöksverksamhet. Den

estetisk-praktiska linjen tillkom läsåret 1984/85 och bedrivs som

försöksverksamhet t.o.m. läsåret 1990/91. Den första kullen elever från

den estetisk-praktiska linjen kom ut våren 1986.

Dessa två studievägar skiljer sig i många avseenden från de två tidigare

nämnda -- de är eftersökta och har en markerad profil. Karaktärsämnena

upptar en dryg tredjedel av timplanen. Även dessa utbildningar har

emellertid också kritiserats för att de varken ger yrkeskunnande eller

tillräcklig grund för högskolestudier. Genom sina mycket små

undervisningsgrupper är linjerna, i synnerhet musiklinjen, dyra i drift.

Många av eleverna från musiklinjen har fortsatt till den ettåriga

påbyggnadskursen i musik och sedan vidare till högskolestudier eller

yrkesverksamhet inom musikområdet.

Musiklinjen finns f.n. på tolv orter i landet och den estetisk-praktiska

linjen på fjorton. Fr.o.m. hösten 1988 kommer det att finnas 18 klasser

(540 intagningsplatser) på musiklinjen och 20 (600 intagningsplatser) på

den estetisk-praktiska linjen. På bägge linjerna överväger flickorna i

antal. På musiklinjen utgör de 60 % och på den estetisk-praktiska linjen

75 % av eleverna.

Uppdraget

Mot bakgrund av vad jag har anfört i det föregående innehåller uppdraget

två huvudfrågor, nämligen

1) att bedöma fördelar och nackdelar med att gymnasieskolan även i

framtiden har tvååriga studievägar med relativt allmänt innehåll,

2) att lämna förslag om i vilka former gymnasieskolan i framtiden skall

erbjuda estetisk utbildning med bredd och kvalitet.

Vad gäller den första frågan bör utredaren ha som utgångspunkt att varje

studieväg skall ha en tydlig inriktning mot en fortsatt studie- eller

yrkesverksamhet.

Det är således en viktig fråga i utredningsarbetet att överväga, om det

i gymnasieskolan skall finnas en allmänt inriktad studieväg som, i

likhet med den sociala linjen, utgör ett mindre krävande alternativ till

de humanistisk-samhällsvetenskapliga studievägarna. Här bör även beaktas

att de kortare teoretiska alternativen till de ekonomiska och de

tekniska linjerna numera bedöms ge en otillräcklig utbildning och därför

inte skall finnas kvar i gymnasieskolan.

När det gäller konsumtionslinjen och specialkurser inom

konsumtionsområdet bör utredaren undersöka om dessa bör avvecklas som

särskilda studievägar. Utredaren bör pröva i vilken utsträckning

studievägsområdets karaktärsämnen bör tillföras andra studievägar och

utredaren bör ge förslag till hur detta skall göras. Förslagen bör

utarbetas efter samråd med SÖ, särskilt med tanke på regeringens uppdrag

till överstyrelsen avseende den gymnasiala yrkesutbildningen dels att

föreslå en framtida studievägsstruktur för denna, dels att utveckla

kursplaner m.m. för de yrkesinriktade studievägarna.

Den andra frågan gäller den estetiska specialiseringen i gymnasieskolan.

Den tillgodoses f.n. av musiklinjen och den estetisk-praktiska linjen

samt de till resp. studievägsområde hörande specialkurserna och

påbyggnadsutbildningarna.

Antalet estetiska inriktningar samt avvägningen mellan det mera allmänna

utbildningsinnehållet och de estetiska ämnena bör analyseras av

utredaren. En viktig frågeställning, som bör belysas allsidigt, är

möjligheterna till yrkesverksamhet direkt efter en framtida musiklinje

och estetisk-praktisk linje. Alternativet är eljest att dessa linjer bör

betraktas som en förberedelse för högskolestudier, som i så fall ger den

egentliga yrkesutbildningen. Utredaren bör ta del av och i analysen väga

in erfarenheterna av den pågående utvärderingen av den

estetisk-praktiska linjen inom SÖ.

Utredaren bör vidare undersöka möjligheterna att ett eller två år blir

gemensamma för de två studievägarna. Utredaren bör också ge underlag för

ställningstagande till huruvida linjerna i framtiden bör vara två- eller

treåriga samt belysa de ekonomiska konsekvenserna av ev. förändringar.

Ramar för utredarens arbete

Utredaren skall samråda med berörda myndigheter, kommittéer och

organisationer.

En slutrapport med förslag och bedömningar avseende de två huvudfrågorna

skall redovisas senast den 1 mars 1989. I rapporten skall även lämnas

förslag om hur det fortsatta arbetet bör bedrivas.

Utredaren skall beakta kommittédirektiven (Dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att göra en översyn av vissa tvååriga, ej

direkt yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan,

att besluta om sakkunniga, referensgrupper, experter, sekreterare och

annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)