Dir. 1988:32

Utredning om hushållens skuldsättning

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1988-04-21

Mitt förslag

Bakgrund

Utredningar m.m.

Åtgärder för att begränsa hushållens skuldsättning bör vidtas

Utredningsuppdraget

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir 1988:32

Beslut vid regeringssammanträde 1988-04-21

Statsrådet Johansson anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillsätts med uppgift att kartlägga

omfattningen och utbredningen av hushållens skuldsättning samt föreslå

åtgärder i syfte att begränsa denna skuldsättning och så långt möjligt

undanröja de sociala skadeverkningar som den i vissa fall medför.

Bakgrund

Hushållen har under senare år väsentligt ökat sin skuldsättning.

Bankernas, finansbolagens och bostadsinstitutens nettoutlåning till

hushållen uppgick under åren 1986 och 1987 till 87,3 resp. 75,2

miljarder kr. jämfört med 25,0 miljarder kr. år 1985. En del av denna

expansion är dock skenbar, eftersom krediter från den grå

kreditmarknaden under dessa år flyttades över till den reguljära

kreditmarknaden och därigenom kom in i statistiken.

Flera faktorer har bidragit till att hushållen ökat sin skuldsättning.

För det första har avregleringen på kreditmarknaden medfört att

möjligheten att få lån i reguljära kreditinstitut ökat, i många fall

också till en lägre nominell ränta än grålånemarknadens. Denna

utveckling har i huvudsak varit positiv genom de välfärdsvinster som

detta inneburit för många hushåll. För det andra har

förmögenhetsökningar i form av värdestegringar på aktier, egna hem och

bostadsrätter gett underlag för ökad skuldsättning. För det tredje har

hushållen till följd av realinkomstökningar och mer optimistiska

förväntningar om den framtida ekonomiska utvecklingen varit villiga att

delvis finansiera ökad konsumtion via lån. Hushållens sparkvot har

därför varit negativ de senaste två åren.

Sannolikt har tillgången på och marknadsföringen av krediter påverkat

konsumtionsutvecklingen. Hushållen har i allt större utsträckning blivit

en primär målgrupp för kreditinstituten. Dessutom har villkoren för

krediter - ofta felaktigt - framställts som mycket förmånliga.

Mycket tyder på att den ökade skuldsättningen har lett till en ökning av

de sociala och privatekonomiska problemen. Problemen uppstår när

hushållen överskattar sin förmåga att bära ränteutgifter och

amorteringar. Marknadsföringen av krediter kan i vissa fall ha bidragit

till detta genom att den varit utformad så att det varit svårt för

hushållen att uppskatta de faktiska kostnaderna.

Den fortgående ökningen i hushållens skuldsättning gör att problemen kan

befaras bli förvärrade framöver.

När hushållen inte längre kan hantera sin ekonomiska situation tvingas

de söka ekonomisk hjälp, bl.a. i form av socialbidrag. Kostnaderna för

kreditförluster belastar därigenom i vissa fall kommunerna och i viss

utsträckning staten.

Utredningar m.m.

I syfte att främja sparandet har regeringen vidtagit flera åtgärder,

bl.a.introduktionen och vidareutvecklingen av allemanssparandet,

inrättandet av spardelegationen samt höjningen av det allmänna

sparavdraget från 800 kr. till 1600 kr.

Spardelegationen verkar för att långsiktigt främja hushållssparandet

samt ansvarar för statens informationsinsatser avseende

allemanssparandet. För närvarande utreder spardelegationen vissa frågor

rörande hushållssparandet på uppdrag av regeringen. Delegationen skall

bl.a. analysera vilka faktorer som påverkar hushållens sparande. Ett av

delprojekten i utredningen är en studie av hur avregleringen på

kreditmarknaden påverkat hushållssparandet. Spardelegationen väntas

redovisa resultatet av utredningsarbetet före utgången av år 1988.

Konsumentverket arbetar med att utveckla metoder för att stödja

hushållen i deras strävan att på bästa sätt använda sina resurser av

tid, pengar och kunskap. Det innebär bl.a. att följa och beskriva

hushållens ekonomiska utveckling, verka för att hushållen får tillgång

till kvalificerad budgetrådgivning och hjälp med kreditsanering samt att

bevaka marknadsföring och avtalsregler vid kreditgivning till hushållen.

På uppdrag av regeringen och i samråd med bankinspektionen har

konsumentverket fört diskussioner med företrädare för kontokortföretag

och banker angående vissa frågor inom konsumentkreditområdet. Dessa

diskussioner har lett fram till att det i dag finns frivilliga

överenskommelser i form av regler och rekommendationer som bl.a. gäller

kontokortföretagens och bankernas marknadsföring och kreditgivning.

Överenskommelserna har av konsumentverket redovisats i delrapporter. Det

har emellertid, med de hittills överenskomna reglerna och

rekommendationerna, varit svårt att uppnå en effektiv sanering av

marknadsföringen.

I det nämnda regeringsuppdraget till konsumentverket ingick även att

åstadkomma ett samordnat och aktivt biträde till konsumenter med

betalningsproblem. Detta har lett till bildandet av en s.k. kontonämnd

med uppgift att under en försöksperiod på 18 månader hjälpa

betalningssvaga konsumenter att sanera sina låneskulder genom av- eller

nedskrivning av skulderna. I verksamheten deltar fyra socialdistrikt i

Stockholm och ett i Trollhättan. Försöksverksamheten skall pågå t.o.m.

den 31 juli 1988 och kommer med stor sannolikhet att förlängas.

Ett projekt med hushållsekonomisk rådgivning inom socialtjänsten har

genomförts i samma socialdistrikt som tidigare nämnts. För projektet

svarade socialstyrelsen, konsumentverket och Konsument Stockholm. Av

rapporten, som redovisades i februari 1988, framgår bl.a. att

hushållsekonomisk rådgivning ofta är ett nödvändigt komplement till

sedvanlig socialbidragsprövning. För socialtjänsten innebar rådgivningen

avsevärda kostnadsminskningar.

I Sverige saknar en fysisk person möjlighet att komma ifrån sina skulder

genom en konkurs. Detta innebär att en fysisk person som råkar i konkurs

ofta för lång tid framöver saknar möjlighet att uppnå ordnade ekonomiska

förhållanden, vilket inte sällan medför en socialt sett besvärlig

situation för honom eller henne. Mot bakgrund av detta förordas i

lagutskottets betänkande 1987/88:12 bl.a. att frågan om gäldsanering för

fysiska personer skall bli föremål för en översyn. För närvarande

övervägs formerna för det fortsatta arbetet i denna fråga inom

justitiedepartementet.

Åtgärder för att begränsa hushållens skuldsättning bör vidtas

Jag anser det angeläget att hushållens skuldsättning begränsas. Av

övergripande stabiliseringspolitiska skäl är det nödvändigt att bromsa

den privata konsumtionens tillväxt och förbättra hushållssparandet.

Dessutom är det av sociala skäl väsentligt att förhindra att hushåll

råkar illa ut genom att ta på sig för stora lån. Åtgärder bör därför

vidtas för att begränsa hushållens skuldsättning och så långt möjligt

undanröja de sociala skadeverkningar som en överdriven skuldsättning i

vissa fall medför.

Utredningsuppdraget

Kommittén bör skapa sig en bild av skuldsättningens omfattning och

utbredning samt de sociala missförhållanden som orsakats av överdriven

skuldsättning. Kommittén bör utifrån sin egen kartläggning och den

utredningsverksamhet som genomförts eller pågår inom detta område

föreslå konkreta åtgärder med syfte att kreditgivning, rådgivning,

marknadsföring, information och utbildning tillsammans verkar så att en

alltför stor skuldsättning kan undvikas. Kommittén bör därvid ha stor

frihet att själv söka sig fram och finna åtgärder.

De nuvarande rekommendationer och överenskommelser som gäller

marknadsföring och kreditgivning bör utvärderas. Vidare bör kommittén

överväga åtgärder som förbättrar kreditprövning och marknadsföring.

Kommittén bör särskilt utreda om marknadsföringslagens (1975:1418)

regelsystem är tillräckligt effektivt eller om ytterligare lagstiftning

behövs på detta område. I sammanhanget bör beaktas att det inom

justitiedepartementet för närvarande förbereds en översyn av

konsumentkreditlagen (1977:981).

Under beaktande av spardelegationens arbete för att långsiktigt främja

hushållssparandet bör kommittén överväga olika åtgärder som dämpar

hushållens benägenhet att ta upp nya krediter. Åtgärderna bör, i

avvaktan på förslag från utredningen (Fi 1987:07) om reformerad

inkomstbeskattning, inte avse förändringar av inkomstskatten.

Kommittén bör undersöka omfattningen av de kreditförluster som i dag

belastar stat och kommun och överväga olika åtgärder för att minska en

sådan ekonomisk belastning. Åtgärder för att öka skuldsaneringen i

socialbyråernas regi bör övervägas. Det bör också övervägas om

kreditgivarna borde ta ett större ansvar i sådana fall då deras

kreditprövning har varit bristfällig.

Kommittén bör under arbetets gång samråda med riksbanken,

konsumentverket, socialstyrelsen , bankinspektionen, kommunförbundet,

kronofogdemyndigheterna, spardelegationen m.fl. myndigheter som är

berörda av de områden som kommittén undersöker. Kommittén bör också

samråda med inkomstskatteutredningen (Fi 1987:07), utredningen om

kostnadsutvecklingen i banksektorn (Dir. 1988:18) samt hålla nära

kontakt med den arbetsgrupp inom justitedepartementet som förbereder

översynsarbetet beträffande konsumentkreditlagen.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och redovisas i en första

rapport före utgången av oktober 1988.

Kommittén bör beakta vad som anförts i regeringens direktiv (Dir.

1984:5) angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om

konsumentfrågor inom näringsrättens område

att tillkalla en kommitté - omfattad av kommittéförordningen (1976:119)

- med högst tre ledamöter med uppdrag att kartlägga omfattningen och

utbredningen av hushållens skuldsättning samt föreslå åtgärder i syfte

att begränsa denna skuldsättning och så långt möjligt undanröja de

sociala skadeverkningar som den i vissa fall medför,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar

m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Finansdepartementet)