Tilläggsdirektiv till utredningen om indirekta skatter

1988-06-09 · 2 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1988:34, Tilläggsdirektiv till utredningen om indirekta skatter

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Tilläggsdirektiv till utredningen om indirekta skatter

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1988-06-09

Dir 1988:34

Beslut vid regeringssammanträde 1988-06-09

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Feldt, anför.

Regeringen beslöt den 11 juni 1987 att tillkalla kommittén (Fi 1987:06)

med uppdrag att utreda den indirekta beskattningens omfattning och

utformning (KIS). Översynen syftar främst till att undersöka positiva

och negativa verkningar av en generell varu- och tjänstebeskattning.

Förslag bör enligt direktiven (dir 1987:30) lämnas till hur en

mervärdeskatt med breddad bas tekniskt bör utformas.

I direktiven har särskilt betonats att översynen såvitt gäller

mervärdeskatten i sin huvudinriktning bör syfta till en i princip

enhetlig beskattning av alla varor och tjänster. Kommittén har ändå

getts i uppdrag att pröva de skäl som kan finnas för att införa en

särskild skatt, exempelvis inom mervärdeskattens ram, på varaktiga

kapitalvaror. Däremot skall enligt direktiven frågan om en lägre

mervärdeskatt på livsmedel och andra oumbärliga varor inte utredas.

Under senare tid har emellertid ett kraftigt ökat intresse och en ökad

uppmärksamhet riktats mot mervärdeskattens utformning inom EG. Det har

framförallt gällt de förslag om mervärdeskatten som lagts fram av

EG-kommissionen. Där förespråkas att EG-länderna bör enas om att

tillämpa två olika skattenivåer inom sina mervärdeskattesystem, en

normal skattesats och en lägre skattesats på bl.a. livsmedel. Flertalet

EG-länder, utom Danmark, har redan idag flera olika skattesatser.

Det är av största vikt nu när så gott som hela vårt skattesystem är

föremål för översyn att också de samlade fördelningspolitiska effekterna

av en skatteomläggning utvärderas.

Det är mot nu angiven bakgrund angeläget att för- och nackdelarna med

att införa en lägre mervärdeskatt på viss konsumtion belyses och att

denna fråga ingår i övervägandena vid den totalöversyn av den indirekta

beskattningens omfattning som görs av KIS. Därvid bör kommittén särskilt

pröva om en lägre mervärdeskatt på viss konsumtion har påtagligt

positiva fördelningseffekter mellan olika hushåll, liksom hur effekterna

av en sådan åtgärd skulle fördelas mellan konsumenter och producenter.

Jag vill erinra om det arbete som utredningen om differentierad

mervärdeskatt redovisat i betänkandet Skall matmomsen slopas? (SOU

1983:54). Kommittén bör undersöka om förutsättningarna eller

förhållandena ändrats sedan detta betänkande lades fram. Särskild vikt

bör läggas vid de praktiska, administrativa och kontrolltekniska

aspekterna och vid hur praktiskt lämpliga avgränsningar av ett område

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

med lägre mervärdeskatt skulle kunna göras. Kommittén bör också

undersöka om det numera finns tekniska hjälpmedel som kan underlätta

skattehanteringen och kontrollen.

Om kommittén skulle föreslå en sänkt mervärdeskatt på vissa varor eller

tjänster bör förslag samtidigt lämnas om hur en sådan åtgärd skall

finansieras. Det tidigare kravet på kommittén om totalt sett ökade

intäkter från mervärdeskatten och de indirekta skatterna för att

finansiera en inkomstskattereform kvarstår oförändrat.

Jag hemställer att regeringen utvidgar kommitténs direktiv i enlighet

med vad jag nu har anfört.

------------------

Regeringen anslutar sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Finansdepartementet)