Dir. 1988:4

Genomförande av en ny organisation för folkbokföringen

Innehåll

Dir. 1988:4

Beslut vid regeringssammanträde 1988-02-18.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Feldt, anför.

1 Mitt förslag

Jag föreslår, i enlighet med vad jag anfört i propositionen 1986/87:158

om ny organisation för folkbokföring, att en kommitté tillkallas för att

lämna förslag till hur den nya organisationen för folkbokföringen

närmare bör utformas.

2 Bakgrund

Riksdagen har under hösten 1987 fattat beslut om principiella riktlinjer

för en ny organisation av folkbokföringen (prop. 1986/87:158, SkU

1987/88:2, rskr. 2). Beslutet innebär att ansvaret för den löpande

folkbokföringen skall föras över från pastorsämbetena till de lokala

skattemyndigheterna. Även försäkringskassorna förutsätts medverka i

folkbokföringsarbetet. Den nya organisationen avses bli genomförd den 1

juli 1991.

I propositionen angavs att en kommitté borde tillkallas för att lämna

förslag till den närmare utformningen av folkbokföringens organisation

m.m. Denna kommitté bör nu tillsättas.

3 Uppdraget

3.1 Allmänt

Kommittén bör, med utgångspunkt i övervägandena i propositionen och de

synpunkter riksdagen givit regeringen till känna, lämna förslag till den

närmare utformningen av folkbokföringens organisation och i övrigt lämna

förslag till andra åtgärder som kan behövas för att genomföra den nya

organisationen.

I det följande kommer jag att närmare beröra några av de frågor som

kräver särskild uppmärksamhet av kommittén.

3.2 Myndighetsorganisationen

När de lokala skattemyndigheterna blir lokala folkbokföringsmyndigheter

för hela folkbokföringen integreras folkbokföringen organisatoriskt i

skatteförvaltningen. De allmänna försäkringskassorna får samtidigt en

roll som kontaktorgan gentemot medborgarna och skulle, med

terminalåtkomst till folkbokföringsregistren, kunna medverka i alla

folkbokföringsärenden som initieras genom anmälan från den enskilde.

Kommittén bör studera vilka konsekvenser detta kan få inom

skatteförvaltningen och inom de allmänna försäkringskassornas

verksamhet. Analysen skall ske i nära samarbete med riksskatteverket och

riksförsäkringsverket.

Exempel på frågor som bör belysas är om riksskatteverkets ställning och

befogenheter inom folkbokföringen bör stärkas och vilken ställning

länsskattemyndigheterna skall ha i förhållande till de lokala

skattemyndigheterna när det gäller folkbokföringen. Vidare bör

eventuella organisatoriska förändringar inom myndigheterna övervägas.

Formerna för samarbetet med försäkringskassorna när det gäller olika

anmälningsärenden o.d. skall utvecklas av kommittén. Också formerna för

samverkan med andra myndigheter, t.ex. med postverket när det gäller

flyttningsanmälningar, bör ses över.

3.3 Personal

En viktig uppgift för kommittén är att kartlägga arbetsfördelningen

mellan de lokala skattemyndigheterna och försäkringskassorna samt vilket

personalbehov som kommer att finnas. Vidare måste kommittén överväga hur

verksamheten skall organiseras och vilken tjänstestruktur som är

lämplig. Det är naturligt att det kommer att finnas ett stort behov att

rekrytera personal från pastorsämbetena till den nya

folkbokföringsorganisationen. Därigenom kan man ta till vara de

kunskaper och erfarenheter i folkbokföringsfrågor som denna personal

besitter.

En överflyttning av huvudmannaskapet för folkbokföringen innebär en stor

förändring för den personal som i dag arbetar med dessa frågor hos

pastorsämbetena. Kommittén bör därför omsorgsfullt belysa

personalfrågorna och föreslå åtgärder som gör övergången till ny

huvudman så friktionsfri som möjligt.

3.4 Lokaler m.m .

Kommittén måste undersöka vilket behov av ytterligare kontors- och

arkivlokaler som uppstår hos främst de lokala skattemyndigheterna för

att dessa skall kunna härbärgera den nya verksamheten. Möjligheterna

till lokalmässig samordning med andra myndigheter och organ bör därvid

särskilt uppmärksammas. Kommittén bör ha kontakt med byggnadsstyrelsen i

lokalfrågorna.

Vad gäller folkbokföringens arkiv bör kommittén lämna förslag om den

framtida förvaringen av det befintliga materialet från folkbokföringen

med avseende på vad som bör övertas av de lokala skattemyndigheterna och

på vad som bör förvaras på annat sätt -- hos statliga arkivmyndigheter

eller genom kyrkans försorg. Självfallet skall kyrkans behov av

uppgifter av kyrklig karaktär i de nuvarande kyrkoböckerna tillgodoses

också efter en organisationsändring. Det är också viktigt att de

framtida arkiven upprättas och vårdas på ett sådant sätt att kontinuitet

och tillgänglighet garanteras.

3.5 Folkbokföringsregistren

Folkbokföringsregistrens viktigaste funktion i framtiden är att

tillgodose samhällets behov av basuppgifter. Mot denna bakgrund är det

väsentligt att registrens innehåll motsvarar kravet på relevanta

uppgifter. Kommittén bör därför kartlägga de faktiska behov av

basuppgifter som finns i samhället. Det kan därför finnas anledning att

inleda kommitténs arbete i denna del med en enkät till användarna av

folkbokföringsuppgifter. I detta sammanhang är det viktigt att

forskningens intresse av uppgifter beaktas, liksom att församlingarna

inom svenska kyrkan får uppgifter till sina medlemsregister.

Den nya organisationen för folkbokföringen kräver att man tar ställning

till hur de framtida registren för folkbokföringen skall utformas också

med hänsyn till försäkringskassornas roll i folkbokföringsarbetet. Det

är därvid viktigt att möjligheterna till rationaliseringar och

förenklingar uppmärksammas. Tillförlitlighet, snabbhet och god service

är andra grundläggande krav som kommer att ställas på den nya

folkbokföringsorganisationen.

Med utgångspunkt i en sådan kravanalys bör kommittén dra upp riktlinjer

för utformningen av det nya ADB-stödet. Därvid bör beaktas att

försäkringskassorna förutsätts få terminalåtkomst till

folkbokföringsregistren. Kommittén bör därför informera sig om den

utveckling som sker av ADB-stödet inom

socialförsäkringsadministrationen. En viktig del av kravanalysen för

ADB-stödet är att uppmärksamma integritetsfrågorna och därvid se till

att sekretesskyddet kan garanteras och att säkerhetsfrågorna ges en

tillfredsställande lösning. Analysen bör också utmynna i ett

ställningstagande till om och i vilken mån det nuvarande systemet med

personakter bör behållas. Mot bakgrund av folkbokföringens viktiga roll

under kriser och i krig skall kommittén även ge akt på

beredskapsfrågorna.

Folkbokföringens register förs i dag lokalt hos pastorsämbetena och

regionalt hos länsskattemyndigheterna. De ADB-baserade registren kan

föras centralt, regionalt eller lokalt. Valet av registerföringsnivå

måste föregås av en grundlig genomgång av de tekniska, sakliga och

ekonomiska förutsättningar som föreligger. Kommittén skall belysa de

för- och nackdelar som är förknippade med de olika möjligheterna. Den

analys som kommittén gör skall leda fram till ett förslag till hur

registren skall föras.

En ytterligare fråga med bl.a. tekniska konsekvenser att ta upp för

kommittén är på vilket sätt en persons samhörighet med annan person bör

komma till uttryck vid personregistreringen.

3.6 Författningsgenomgång

En organisationsförändring av det slag som beslutats förutsätter också

att reglerna inom folkbokföringen ses över och ändras. Kommittén bör

lämna förslag till de författningsändringar som kan behövas. Kommittén

bör också pröva vilka möjligheter till förenklingar m.m. som finns.

3.7 Kostnader

I propositionen har regeringen bedömt att reformen totalt sett leder

till en samhällsekonomiskt billigare folkbokföring. Reformen bedöms dock

innebära en merbelastning på statsbudgeten med ca 250 milj. kr. per år.

Inom ramen för detta ekonomiska utrymme bör kommittén lämna ett förslag

till ny organisation som tillgodoser samarbetet mellan de lokala

skattemyndigheterna och de allmänna försäkringskassorna. De

kostnadsmässiga konsekvenserna skall även i övrigt närmare belysas av

kommittén.

4 Ramar för utredningsarbetet m.m.

Utredningsarbetet bör bedrivas så att den nya organisationen kan börja

sin verksamhet den 1 juli 1991. Kommittén kan vid behov lämna sina

förslag successivt. Förslagen bör lämnas i sådan tid att eventuella

författningsändringar och upphandlingar av teknisk utrustning m.m. kan

genomföras i god tid före omorganisationen.

Kommittén bör ägna särskild uppmärksamhet åt det utredningsarbete med

anknytning till svenska kyrkan som parallellt kommer att bedrivas i

närliggande frågor och därvid se till att samverkan kommer till stånd.

För kommittén bör gälla regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning.

Kommittén bör när arbetet påbörjas och vidare under arbetets gång

informera berörda huvudorganisationer och i förekommande fall andra

berörda centrala arbetstagarorganisationer med vilka staten har eller

brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor samt ge dem

tillfälle att framföra synpunkter.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för finansdepartementet

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119)

-- med högst fyra ledamöter med uppdrag att utarbeta förslag till

genomförande av en ny organisation för folkbokföringen,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Finansdepartementet)