Översyn av bestämmelserna om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar.

1988-07-28 · 3 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1988:46, Översyn av bestämmelserna om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Översyn av bestämmelserna om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar.

Innehåll

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir. 1988:46

Beslut vid regeringssammanträde 1988-07-28.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Bodström, anför

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att se över

bestämmelserna om pliktexemplar av skrifter och ljud- och

bildupptagningar.

Bakgrund

Lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och

bildupptagningar innebar i förhållande till tidigare lagstiftning ett

antal ändringar, föranledda av ändringar i tryckfrihetsförordningen

(1982:491). Vidare genomfördes en anpassning till

högskoleorganisationen, så att samtliga högskoleregioner fick en

likformig försörjning med leveranspliktiga skrifter. Slutligen infördes

leveransplikt för ljud- och bildupptagningar, samtidigt som uppgiften

att bevara och tillhandahålla detta material anförtroddes åt en ny

myndighet, arkivet för ljud och bild.

Det finns ingen anledning att nu ifrågasätta huvuddragen i det gällande

regelsystemet. Däremot finns det, mot bakgrund av den gångna

tioårsperiodens erfarenheter, skäl att genomföra en översyn och utreda

förutsättningarna för att på vissa punkter komplettera bestämmelserna.

Utgångspunkten för lagstiftningen på detta område är det vetenskapliga,

kulturella och administrativa behovet av att dokumentera information,

opinionsbildning och kulturyttringar. Detta bör gälla oavsett vilket

medium som upphovsmannen valt för sin framställning.

Fram till år 1978 avsåg föreskrifterna om pliktleveranser uteslutande

tryckta skrifter. I 1978 års lag ersattes begreppet "tryckt skrift" med

"skrift" i syfte att säkerställa leverans även av annat material, som

tryckfrihetsförordningen blivit tillämplig på.

Den grafiska tekniken har på senare år snabbt utvecklats i riktning mot

allt större flexibilitet. Datatekniken medger t. ex. framställning av

uppdaterade upplagor av en skrift i ett mycket begränsat antal exemplar.

I princip kan t.o.m. varje kund erhålla ett för sina speciella behov

avpassat, unikt exemplar. Digitaliseringen av texter och

kopieringsteknikens utveckling innebär problem vid tolkningen av den

nuvarande lagen. Ett annat problem är den långt drivna

arbetsfördelningen mellan olika specialistföretag, som ofta gör det

svårt att fastställa vilken producent som har ansvaret för en

pliktleverans.

Uppdraget

En särskild utredare bör nu tillkallas för att se över bestämmelserna om

pliktleverans av skrifter och anpassa dem till nu rådande tekniska

förutsättningar.

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

Med 1978 års lag på området infördes leveransplikt - till arkivet för

ljud och bild - för fonogram och videogram. Denna del av regelsystemet

har nyligen varit föremål för översyn genom särskild utredningsman.

Däremot saknas föreskrifter helt för flera andra grupper av

informationsbärare.

Mikroformat omfattar dokument (bild, text osv.) lagrade i olika former

av mikrofilm, mikrofiche osv. Även om större delen av detta material

reproducerar pappersoriginal, finns en grupp av publikationer som endast

utges i form av t. ex. mikrofiche. Det gäller t. ex. mångfaldigande av

arkivhandlingar. Vidare kan mikroutgåvor av pappersoriginal ha ett stort

egenvärde bl. a. genom den redigeringsinsats som ligger bakom respektive

utgåvas tillkomst.

Även digitaliserad information har under den tid som gått sedan

nuvarande lag tillkom fått en ökad användning som ersättning för vissa

typer av tryckta publikationer. Exempel finns på tidningar och

tidskrifter som distribueras på diskett. Även dokument och böcker

lagrade på optisk skiva (t. ex. CD-ROM) har börjat introduceras på

marknaden. Nyhetsbrev och tidningar som överförs med telefax eller radio

och är avsedda för utskrift på papper hos mottagarna kan också väntas få

en viss omfattning.

I den mån mikroformer, digitaliserad information och telefax- eller

radioöverförda publikationer tillhandahålles för spridning i liknande

former som tryckt information är det naturligt att samhället också

sörjer för en permanent dokumentation av materialet. Utredaren bör

kartlägga dessa områden med sikte på eventuell komplettering av lagen.

Litteratur för synskadade i form av talböcker är en form av fonogram och

således leveranspliktig till arkivet för ljud och bild, som dock gett

talboksproducenterna dispens från leverans av detta material. Inga

föreskrifter finns om arkivering av den litteratur som produceras i form

av punktskrift. Utredaren bör ta ställning till behovet av åtgärder på

detta område liksom till frågan om arkivering av dagstidningar överförda

enligt den s.k. RAPS/RATS-metoden.

Utredaren bör göra en avvägning mellan de behov som kan finnas att vidga

området för pliktleveranserna till biblioteken och de resurser som kan

erfordras. Det kan finnas skäl att överväga om en utvidgning till andra

medier än skrifter skall gälla samtliga de sju bibliotek som nu omfattas

av leveranserna.

Utredaren bör också behandla den praktiska organisationen av

leveranserna. Hittills har leveranserna skett direkt från producenterna

till vart och ett av de leveransberättigade biblioteken. Utredaren bör

belysa för- och nackdelar med centraliserade leveranser av samtliga

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

exemplar till en enda mottagande institution, lämpligen kungl.

biblioteket, som då skulle svara för distributionen till övriga

bibliotek.

Utvecklingen på området i de nordiska grannländerna bör uppmärksammas. I

Norge har regeringen nyligen lagt fram förslag till en ny lag, som

utvidgar leveransplikten till att omfatta en rad nya informationsbärare,

och i Danmark arbetar en kommitté med frågan.

Vidare bör särskilt uppmärksammas de upphovsrättsliga aspekter som

utredarens förslag kan föranleda.

Utredaren skall samråda med berörda myndigheter, organisationer och

statliga kommittér.

För utredarens arbete gäller direktiven (dir. 1984:5) till statliga

kommittér och särskilda utredare angående utredningens förslag och

konsekvenser.

Utredaren skall redovisa sina förslag senast den 30 juni 1989.

Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Göransson.

Hemställan

På grund av vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar

chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) - med uppdrag att se över bestämmelserna om pliktexemplar av

skrifter och ljud- och bildupptagningar samt att besluta om sakkunniga,

sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar

m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)