Dir. 1988:5

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst åt kommunalt förtroendevalda, utformning av det kommunala partistödet, politikerrollen

Innehåll

Mitt förslag

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst

Det kommunala partistödet

Politikerrollen

Arbetets bedrivande

Hemställan

Beslut

Dir. 1988:5

Beslut vid regeringssammanträde 1988-02-25.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Holmberg, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en utredare tillkallas för att lämna förslag till hur

de kommunalt förtroendevalda skall ersättas för förlorad

arbetsförtjänst.

Utredaren bör vidare få i uppdrag att utreda frågan hur det kommunala

partistödet skall utformas. Utredaren bör också överväga stödet till de

politiska ungdomsorganisationerna samt stödet till de politiska

kvinnoorganisationerna.

Utredaren bör slutligen analysera politikerrollen, dvs. de

förtroendevaldas situation i kommuner och landsting. Analysen skall

ligga till grund för åtgärder i syfte att stärka och förbättra de

förtroendevaldas arbetsmöjligheter.

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst

Frågan om ersättning för förlorad arbetsförtjänst har tidigare

behandlats i proposition 1982/83:97 om de förtroendevaldas

arbetsförutsättningar i kommuner och landsting (KU 28, rskr. 338 ). De

kompletterande ersättningsregler om möjlighet att ge kompensation för

förlorad arbetsförtjänst som därvid infördes i kommunallagen (1977:179,

ändrad senast 1987:1337), syftade dels till att jämställa de ekonomiska

villkoren för olika samhällsgrupper, dels till att öka möjligheterna att

rekrytera förtroendevalda från den privata arbetsmarknaden.

Det är de enskilda kommunerna och landstingen som beslutar om och på

vilket sätt ersättning skall utgå. Enligt uppgift från Svenska

kommunförbundet hade 107 kommuner antagit föreskrifter om ersättning för

förlorad arbetsförtjänst i juli 1986. Andra undersökningar visar

emellertid att endast 10 % av kommunerna har beslutat om ersättning för

förlorad arbetsförtjänst. Hälften av dem som har behandlat frågan har i

stället valt att höja arvodena till de förtroendevalda.

Resultatet av den ordning som tillämpas är enligt min mening inte

tillfredsställande. En viktig förutsättning för de förtroendevaldas

möjligheter att fullgöra sitt politiska uppdrag är den ekonomiska

ersättningen. Ett politiskt sammanträde på arbetstid innebär ofta att

förtroendevalda helt går miste om inkomsten under den tid som de är

frånvarande från arbetet.

Utredaren bör kartlägga vilka regler som tillämpas i kommuner och

landsting när det gäller ersättning till de kommunalt förtroendevalda.

Utredaren bör därefter lämna förslag till hur ett system kan konstrueras

där ersättningen täcker förlorad arbetsförtjänst. Utredaren bör också

redovisa vilka kostnader ett sådant förslag medför.

Utredaren bör även klargöra semesterreglernas tillämpning på kommunala

förtroendeuppdrag. Utredaren bör i det sammanhanget överväga och föreslå

de ändringar i lagstiftningen som behövs för att ledighet för kommunalt

uppdrag skall kunna bli semesterlönegrundande frånvaro enligt

semesterlagen (1977:480, ändrad senast 1987:293).

Slutligen bör utredaren belysa och komma med förslag vad gäller de

förtroendevaldas försäkringsskydd.

Det kommunala partistödet

Det kommunala partistödet tillkom för att stimulera partiernas

verksamhet. Det regleras i lagen (1969:596) om kommunalt partistöd.

Under senare år har det utvecklats ett antal andra bidragsformer till

partierna vid sidan av det mandatbundna kommunala partistödet.

Det rör sig främst om utbildningsbidrag, som kan betalas ut med stöd av

vad som sägs om ersättning till förtroendevalda i kommunallagen. I några

kommuner förekommer lokalbidrag samt stöd till information och

administration. En del kommuner och landsting ger förutom allmänt stöd

till föreningslivet även särskilt stöd till de politiska

ungdomsorganisationerna för information bland ungdomar.

Under senare år har motionsförslag om ändringar i reglerna för det

kommunala partistödet varit en återkommande fråga i riksdagen. Frågan om

det kommunala partistödet har också behandlats av 1983 års

demokratiberedning och redovisats i dess betänkanden (SOU 1985:28)

Aktivt folkstyre i kommuner och landsting och (Ds C 1985:8) Det

kommunala partistödet.

Utredaren bör redovisa och bedöma konsekvenserna av olika sätt att

konstruera det kommunala partistödet. I sammanhanget bör utredaren

redovisa förekomsten av andra bidragsformer vid sidan av det

mandatbundna partistödet.

Utredaren bör även belysa vilka ekonomiska och eventuella andra

konsekvenser som de olika bidragsmodellerna får.

Dessutom bör utredaren överväga om stödet till de politiska

ungdomsorganisationerna behöver få ett klarare lagstöd. Även formerna

för stödet till de politiska kvinnoorganisationerna bör omfattas av en

sådan översyn.

Partistödet bör enligt min mening inte utsträckas till det

kyrkokommunala området. De förtroendevaldas arbete i församlingar,

pastorat och samfälligheter har nämligen en delvis annan karaktär än i

kommuner och landsting. Det finns, utöver de grupperingar som står på

politisk grund, ett flertal olika grupperingar, som inte sällan har en

snäv lokal förankring eller har en mera begränsad varaktighet.

Det material som tas fram bör kunna ligga till grund för överläggningar

mellan partierna i riksdagen om partistödfrågan.

Politikerrollen

De förtroendevalda är folkets ombud i olika politiska samhällsorgan.

Genom de förtroendevalda skall medborgarnas behov och önskemål omsättas

i praktisk verksamhet. De förtroendevalda har också ansvaret för

beredning, beslut och uppföljning.

De kommunala förtroendeuppdragen kräver alltmer tid för sammanträden och

förberedelser. Många förtroendevalda har därför gjort erfarenheten att

det är svårt att på ett tillfredsställande sätt kombinera det ordinarie

yrkesarbetet, familj och fritid med kommunala uppdrag. Detta gäller

speciellt kvinnorna.

Många tvekar därför att ta på sig kommunala förtroendeuppdrag. Ett antal

förtroendevalda lämnar också sina uppdrag under pågående mandatperiod.

Medborgarnas intresse att ta på sig förtroendeuppdrag har enligt min

mening i hög grad att göra med vilka möjligheter de förtroendevalda har

att fullgöra sina uppgifter på ett sätt som är meningsfullt.

Den traditionella styrningen av förvaltningarna innebär att de

förtroendevalda i alltför stor utsträckning tvingas ta ställning i

detaljfrågor. En modernare ledning och styrning där större hänsyn tas

till de förtroendevaldas förutsättningar att fylla sin roll i

beslutsprocessen skulle enligt min mening underlätta de förtroendevaldas

arbetssituation.

Det är därför väsentligt att det skapas goda möjligheter för de

förtroendevalda att fullgöra sin uppgift som ombud för medborgarna. Den

politiska viljan måste få ett bättre genomslag i förvaltningarna. Det

behövs enligt min mening därför en klarare fördelning mellan vad som är

förvaltningsuppgifter och vad som är politiska uppgifter.

Utredaren bör belysa vad som kan göras för att förbättra de

förtroendevaldas möjligheter att leda och styra verksamheterna.

Utredaren bör också ingående analysera orsakerna till varför många

tvekar att ta på sig kommunala förtroendeuppdrag och varför

förtroendevalda lämnar sina förtroendeuppdrag under pågående

mandatperiod.

Arbetets bedrivande

Utredaren bör presentera förslagen om ersättning till de förtroendevalda

och underlaget i fråga om partistöd senast den 1 september 1988.

Utredaren bör presentera förslagen som helhet, senast den 31 oktober

1989.

Utredningsarbetet bör ske i kontakt med stat--kommunberedningen (C

1983:02). Utredaren har att beakta vad som sägs i Dir. 1984:5 angående

utredningsförslagens inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för civildepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- som skall omfattas av

kommittéförordningen (1976:119) -- för att utreda ersättningen till de

kommunalt förtroendevalda, utformningen av det kommunala partistödet

samt politikerrollen

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta trettonde huvudtitelns utredningsanslag.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Civildepartementet)