Dir. 1988:50

Ny kommunallag

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1988-09-08

Mitt förslag

Arbetet på en ny kommunallag hittills

Riksdagen begär parlamentarisk utredning

Uppdraget och hur arbetet bör bedrivas

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir. 1988:50

Beslut vid regeringssammanträde 1988-09-08

Chefen för civildepartementet, statsrådet Holmberg, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté med parlamentarisk förankring tillsätts för

att utforma en ny kommunallag.

Arbetet på en ny kommunallag hittills

Den nu gällande kommunallagen (1977:179, ändrad senast 1988:134) trädde

i kraft den 1 juli 1977.

Under de elva år som gått sedan ikraftträdandet har det skett viktiga

förändringar i kommunerna och landstingen. Ett förnyelse- och

utvecklingsarbete har satts i gång med syfte att fördjupa demokratin,

öka valfriheten, förbättra servicen och göra verksamheten effektivare.

De förändringar som nu sker i kommuner och landsting får konsekvenser

för det kommunalrättsliga systemet.

De senaste åren har ett omfattande arbete på en ny kommunallag utförts.

I januari 1984 gav regeringen sålunda tilläggsdirektiv (dir. 1984:1)

till 1983 års demokratiberedning (C 1983:03) att utarbeta en

principskiss till en ny kommunallag.

Ett viktigt motiv för att göra en översyn av kommunallagstiftningen var

behovet att skapa en bättre överblick över det kommunalrättsliga

systemet. Vid sidan av kommunallagen finns föreskrifter i andra lagar

som också reglerar kommunernas och landstingens organisation och

verksamhetsformer. Dessutom fanns vid tiden för direktivens tillkomst

ett flertal författningsförslag som på olika sätt skulle påverka det

kommunalrättsliga systemet. Enligt direktiven borde en översyn av

kommunallagen ta sikte på att forma en enhetlig struktur för den mest

grundläggande kommunallagstiftningen.

I direktiven gavs riktlinjer för översynen. De innebar bl.a. att en ny

kommunallag bör utformas så, att den medverkar till att stärka de

förtroendevaldas ställning. Vidare betonades i direktiven att en ny

kommunallag bör vara så utformad, att viktiga principer för kommunal

verksamhet kan utläsas ur själva lagen. I direktiven angavs också att en

framtida lagstiftning bör präglas av stor frihet för kommuner och

landsting att själva organisera sin verksamhet. Lagstiftningen borde

utformas mot bakgrund av den helhetssyn som alltmer styr den kommunala

verksamheten och som medför att gränserna mellan olika sektorer blir

mindre skarpa.

Demokratiberedningen har därefter utarbetat en principskiss till en ny

kommunallag (SOU 1985:29). Denna har remissbehandlats (Ds 1988:53).

En arbetsgrupp inom civildepartementet -- kommunallagsgruppen (C 1986:A)

-- har gjort en juridisk-teknisk bearbetning av demokratiberedningens

förslag och därvid beaktat remissyttrandena över förslaget. Som underlag

för arbetsgruppens överväganden har också funnits en rad andra

betänkanden på det kommunalrättsliga området. Arbetsgruppens

slutbetänkande (Ds 1988:52) Ny lag om kommuner och landsting har nyligen

avlämnats.

Kommunallagsgruppen har även publicerat ett delbetänkande (Ds C 1987:5)

om den ekonomiska förvaltningen i kommuner och landsting. Detta förslag

har remissbehandlats (Ds 1988:10).

Riksdagen begär parlamentarisk utredning

Riksdagen har våren 1988 uttalat att det fortsatta beredningsarbetet i

fråga om den nya kommunallagen bör ske under medverkan av representanter

för riksdagspartierna (KU 1987/88:23, rskr. 154). Riksdagen har därvid

också gjort vissa uttalanden om inriktningen av det fortsatta

kommunallagsarbetet (KU s. 13, 14, 16, 18). Det gäller bl.a. i fråga om

kommunernas organisationsfrihet, jävs- och sekretessreglerna, direktval

av lokala nämnder samt de mindre partiernas insyn och arbetsförhållanden

i kommunalpolitiken.

Mot denna bakgrund förordar jag nu att en kommitté tillsätts för att

arbeta fram förslag till en ny kommunallag.

Uppdraget och hur arbetet bör bedrivas

Den kommitté som jag föreslår bör ha till uppgift att på grundval av

demokratiberedningens och kommunallagsgruppens betänkanden lämna förslag

till en ny samlad kommunallag.

De riktlinjer för översynen av den nu gällande kommunallagen som

regeringen angav i tilläggsdirektiven till demokratiberedningen bör

alltjämt tjäna som utgångspunkt för arbetet. Riksdagens förut nämnda

uttalanden om kommunallagsarbetet bildar i övrigt grunden för uppdraget.

Kommittén bör också överväga de frågor som har tagits upp i

stat-kommunberedningens (C 1983:02) betänkanden om kommunala företag (Ds

C 1985:13), kommunal näringslivspolitik (DsC 1986:16) samt kommunal

medverkan i internationella frågor (Ds C 1986:10).

Med hänsyn till utvecklingen på det kommunalekonomiska området bör

kommittén överväga, om reglerna om den ekonomiska förvaltningen i

kommuner och landsting behöver behandlas med förtur. Kontakt bör här tas

med den särskilde utredare (Ju 1988:01) som på regeringens uppdrag skall

undersöka s.k. leasing av fast och lös egendom och som bl.a. skall

analysera de rättsliga -- även kommunalrättsliga -- förutsättningarna

för s.k. fastighetsleasing.

Kontakter bör under arbetets gång också tas med bl.a.

stat-kommunberedningen, kommunalansvarsutredningen (C 1986:02) och

förtroendeuppdragsutredningen (C 1988:01) samt med Svenska

kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Kommittén skall beakta direktiven (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer

och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning samt

direktiven (dir. 1988:43) till kommittéer och särskilda utredare

angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten.

Arbetet bör bedrivas med sikte på att förslag presenteras senast den 1

februari 1990.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för civildepartementet

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119)

-- med uppdrag att utforma förslag till en ny kommunallag,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar

m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Civildepartementet)