Dir. 1988:62

Utvärdering av försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1988-09-15

Mitt förslag

Bakgrund

Riktlinjer

Arbetsplatsförlagd utbildning

Handledarfrågor

Vissa kostnadsfrågor

Ramar för utredarens arbete

Hemställan

Beslut

Dir. 1988:62

Beslut vid regeringssammanträde 1988-09-15

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Lennart Bodström, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att

utvärdera försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i

gymnasieskolan.

Bakgrund

I prop. 1987/88:102 om utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan

aviserade jag min avsikt att vid sidan av den uppföljning och

utvärdering som normalt åligger den statliga skoladministrationen även

få till stånd en särskild utvärdering av vissa frågor. Denna utvärdering

skall i första hand knyta an till mina förslag att i ökad utsträckning

utnyttja arbetslivet som resurs för yrkesutbildning. Riksdagen

behandlade den 6 juni 1988 denna fråga och framhöll vikten av att de

politiska partierna får insyn i utvärderingsarbetet (UbU 1987/88:31,

rskr. 366). Därför bör till detta arbete knytas en grupp bestående av

företrädare för de politiska partierna.

Riktlinjer

I propositionen angav jag att bl.a. följande frågor är väsentligt att få

belysta i en sådan utvärdering:

-- Hur påverkas tillgången på platser för arbetsplatsförlagd utbildning

av konjunkturläge och ortens storlek och näringsstruktur?

-- Vilka effekter får en förlängd utbildning på rekryteringen av elever

till yrkesinriktad utbildning?

-- Är det möjligt att arbetsplatsförlägga stora delar av utbildningen

och samtidigt ha högt ställda krav på kvalitet?

-- Tillhandahåller arbetsplatserna utbildade handledare?

-- Hur fungerar samarbetet mellan arbetslivet och skolan?

-- Träffas de avtal som behövs dels mellan skolhuvudmän och

arbetsgivare, dels mellan arbetsgivare och arbetstagare?

-- Vilka kostnader uppstår för staten, skolhuvudmännen och

arbetsgivarna?

I det följande kommer jag att ytterligare beröra några av dessa frågor.

Arbetsplatsförlagd utbildning

Redan i dag anordnas viss reguljär yrkesutbildning i form av

arbetsplatsförlagd utbildning. Denna har emellertid totalt sett relativt

liten omfattning och varierar starkt mellan olika studievägar.

I den aktuella försöksverksamheten skall prövas en arbetsplatsförlagd

utbildning av stor omfattning. För verksamheten gäller förordningen

(SÖ-FS 1988:84) om försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade

studievägar i gymnasieskolan 1988/89 -- 1990/91.

En arbetsplatsförlagd utbildning av den typ och omfattning som skall

prövas i försöksverksamheten förutsätter ett brett engagemang från

arbetslivets sida. I försöksverksamheten skall prövas hur man genom en

utökning av den arbetsplatsförlagda utbildningen kan höja kvaliteten i

yrkesutbildningen. Kursplanerna skall indelas i moduler. Dessa skall

utgöra pedagogiskt väl avgränsade avsnitt som -- vart och ett -- skall

ge en kompetens som svarar mot ett behov i arbetslivet. Det är

skolhuvudmannen som -- efter samråd med berört yrkesråd eller

motsvarande -- avgör vilka moduler som skall förläggas till

arbetsplatser inom de ramar som anges i den av skolöverstyrelsen

fastställda kursplanen.

Det har framhållits att möjligheterna att genomföra

arbetsplatsförläggning av utbildning är beroende av många olika

faktorer, flera normalt utom skolans möjligheter att påverka. I

försöksverksamheten skall prövas hur arbetsplatsförlagd utbildning

fungerar på orter med särskilda näringsgeografiska,

arbetsmarknadsmässiga och konjunkturella betingelser. Det har ankommit

på skolöverstyrelsen att med detta perspektiv besluta om fördelningen av

utbildningsplatser på orter och studievägar.

I försöksverksamheten skall den arbetsplatsförlagda delen av

yrkesutbildningen i årskurserna 1 och 2 omfatta minst 10 procent av den

totala studietiden under dessa årskurser. Motsvarande andel skall i

årskurs 3 normalt uppgå till 60 procent. Därvid skall grundprincipen

vara att olika utbildningsmoment skall äga rum där de bästa resultaten

kan uppnås med hänsyn till utbildningen i dess helhet. Skolhuvudmannen

skall utöva tillsyn även över de arbetsplatsförlagda delarna av

utbildningen.

Att förlänga en yrkesinriktad utbildning och öka inslaget av allmänna

ämnen samt att förlägga delar av den till arbetsplatser kan inverka på

elevrekryteringen på flera sätt. Så t.ex. kan förlängningen och det

ökade inslaget av allmänna ämnen, som ger en förbättrad grund för vidare

studier, locka elever som i dag väljer mer teoretiska studiealternativ.

Flickor kan möjlig en tilltalas av det ökade innehållet av allmänna

ämnen men kanske tveka inför perspektivet att tidigt i utbildningen

hamna på mansdominerade arbetsplatser, något som gör handledarnas roll

central. Skoltrötta ungdomar kan komma att tveka inför en förlängd

utbildningstid men lockas av de arbetsplatsförlagda inslagen. En

förlängd utbildning förskjuter tidpunkten för då ungdomar lämnar

familjeekonomin och kan bli självförsörjande. Exemplen kan mångfaldigas.

Förnyelsen av den yrkesinriktade utbildningen ställer krav på en

omfattande lärarfortbildning. En yrkesutbildning med ökade inslag av

arbetsplatsförlagd utbildning ger lärarna i årskurs 1 och 2 tid till

sådan återkommande fortbildning. Detta kräver dock att den

arbetsplatsförlagda utbildningen organiseras på ett sådant sätt att

fortbildningsinslag kan genomföras.

I utvärderingen bör de frågor rörande arbetsplatsförlagd utbildning som

jag här berört, belysas.

Handledarfrågor

Den ökade arbetsplatsförläggningen av utbildningen förutsätter tillgång

på handledare och att dessa måste vara väl förtrogna med såväl

utbildningens mål som det aktuella yrkesområdet. För detta behövs

handledarutbildning som skall vara obligatorisk. Utformningen av denna

utbildning liksom dess längd och innehåll bör få prövas och växa fram i

försöksverksamhet med början redan läsåret 1988/89. En kursplan för

utbildning av handledare har fastställts av regeringen den 9 juni 1988

(SÖ-FS 1988:84, bilaga 2).

Det är angeläget att utredaren utförligt belyser tillgången på

handledare och hur handledarutbildningen genomförs i praktiken.

Vissa kostnadsfrågor

Den finaniseringsmodell som är avsedd att tillämpas i

försöksverksamheten leder till en förändrad kostnadsfördelning mellan

staten, skolhuvudmännen och arbetsgivarna. Särskilt statsbidrag skall

utgå till de arbetsplatser som tar emot elever. Bidrag lämnas med ett

visst fastställt belopp per timme och elev.

De statliga kostnaderna för de skolförlagda delarna av utbildningen

ökar, medan statens kostnader för åtgärder inom det kommunala

uppföljningsansvaret, ungdomslag och rekryteringsstöd förväntas minska.

Detta kostnadssamband är det viktigt att få närmare belyst.

Skolhuvudmännen beräknas få vissa ökade kostnader vad gäller lokaler,

läromedel, utrustning m.m. för sitt deltagande i försöksverksamheten.

Under försöksperioden kommer därför medel i form av en särskild

genomföranderesurs att ställas till kommunernas förfogande. För

arbetsgivarnas del ändras vissa kostnader för inskolningsplatser,

handledning m.m.

Det bör ankomma på utredaren att noggrant redovisa den totala

kostnadsbilden för såväl staten, skolhuvudmännen som arbetsgivarna.

Ramar för utredarens arbete

Utvärderingen skall ske successivt under hela försöksperioden.

Avrapportering skall ske årligen den 1 september. En samlad utvärdering

av försöksverksamheten skall redovisas senast den 1 september 1991.

För insyn och information skall till utvärderingsarbetet knytas en

referensgrupp bestående av företrädare för de politiska partierna.

Utredaren skall samråda med skolhuvudmännen, berörda myndigheter,

kommittéer och organisationer.

Utredaren skall beakta dels kommittédirektiven (Dir. 1984:5) till

samtliga kommittéer och särskilda utredare, dels kommittédirektiven

(Dir. 1988:43) till kommittéer och särskilda utredare angående beaktande

av EG-aspekter i utredningsverksamheten.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att utvärdera försöksverksamheten med treårig

yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan,

att besluta om sakkunniga, referensgrupper, experter, sekreterare och

annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)