Dir. 1988:64

Utredning om livsmiljön och det politiska deltagandet i storstäderna

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1988-10-06

Mitt förslag

Bakgrund

Några av storstädernas problem

Uppdraget

Det politiska deltagandet i storstäderna

Ramar för arbetet

Hemställan

Beslut

Dir. 1988:64

Beslut vid regeringssammanträde 1988-10-06

Statsministern Carlsson anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att

utarbeta förslag till åtgärder för att förbättra livsmiljön i

storstäderna. Särskild tonvikt skall läggas på åtgärder som kan

förbättra levnadsvillkoren för utsatta grupper. Utredaren skall också

överväga olika förslag att vidga deltagandet i det politiska livet i

storstadsområdena -- däribland valdeltagandet. Uppdraget bör vara

slutfört senast den 1 maj 1990.

Bakgrund

Kravet på god regional balans och likvärdiga levnadsvillkor

Storstadsområdena har en viktig roll i det svenska samhällets

utveckling. Där utvecklas ofta idéer och företeelser som sprids till

landet som helhet. Stockholmsområdet är betydelsefullt som nationellt

centrum för offentlig förvaltning och näringsliv. Göteborgsregionen

rymmer stora export företag som Volvo och SKF. Malmöregionen, som

funktionellt innefattar hela Skånes västkust, har inslag av storindustri

och är, liksom de övriga storstäderna, en viktig knutpunkt för

transporter.

Enligt min mening bör den nationella politiken även fortsättningsvis ta

vara på storstädernas dynamiska roll i samhällsutvecklingen. Men

storstäderna måste också utvecklas i överensstämmelse med målet om en

god regional balans. En balanserad befolkningstillväxt i

storstadsområdena är en viktig förutsättning både för att storstäderna

skall kunna behålla och utveckla en gynnsam livsmiljö och för att landet

som helhet skall kunna utvecklas.

Ett viktigt mål för den nationella politiken är att skapa likvärdiga

levnadsvillkor för medborgarna oberoende av var i landet de bor. Den

kommunala skatteutjämningen, den generella välfärdspolitiken, den

medvetna satsningen på en spridd offentlig service och den aktiva

arbetsmarknadspolitiken är här av stor betydelse.

Några av storstädernas problem

Mycket pekar på att storstädernas snabba utveckling under senare år har

lett till vidgade skillnader i levnadsvillkor, dels mellan storstäderna

och övriga delar av landet, dels inom storstadsregionerna.

Levnadsomkostnaderna i storstäderna är relativt höga. Det gäller inte

minst boendekostnaderna. Skillnaderna i sociala levnadsvillkor mellan

olika grupper inom storstäderna är i vissa avseenden oacceptabelt stora.

Utslagningen från arbetsmarknaden är större än i mindre kommuner. Även

om sysselsättningsläget för närvarande är gynnsamt i storstadslänen är

de tre storstadskommunernas andel av arbetslösheten något större än

deras andel av befolkningen.

Miljön i storstadsområdena måste förbättras. Bl.a. den kraftiga ökningen

av biltrafiken och ökande problem i fråga om avfallshanteringen har

bidragit till olägenheterna.

Den sociala kontrollen i storstäderna är svagare än på mindre orter. För

ungdomar med sociala problem blir småbrottslighet därför ofta en

inkörsport till grövre brott. Behovet av ett effektivt

brottsförebyggande arbete, som kräver markerade ingripanden tidigt, blir

därmed särskilt viktigt i storstaden.

Under senare år har allt större intresse riktats mot bristerna i

samhällsservicen i storstäderna. Inom vissa delar av den offentliga

sektorn finns svårigheter att rekrytera personal. Samtidigt är

personalomsättningen hög inom vissa yrken. Det finns därför starka

farhågor för att man på sikt inte skall kunna upprätthålla en hög

kvalitet på barnomsorg, undervisning, sjukvård samt äldre- och

handikappomsorg i just storstadsområdena.

Uppdraget

Hur kan livsmiljön i storstäderna förbättras?

Jag vill med dessa exempel visa att storstaden som livsmiljö behöver

förbättras i väsentliga avseenden.

Utredaren bör göra en bred belysning av levnadsvillkoren i storstäderna

i relation till levnadsvillkoren i landet i övrigt. Utredaren bör också

föreslå åtgärder som förbättrar storstaden som livsmiljö. Därvid bör

utredaren överväga utformningen av de statliga bidragen till den

kommunala och landstingskommunala verksamheten.

Regeringen har redan vidtagit vissa åtgärder som är direkt inriktade på

att förbättra levnadsvillkoren i storstäderna. Jag tänker bl.a. på

tillsättandet av delegationen för miljöprojekt Göteborg (ME 1987:03) och

kommittén för översyn av storstadsområdenas trafik- och miljöfrågor (K

1988:01). Enligt min mening kan den nationella politiken behöva

utvecklas med hänsyn till storstädernas speciella situation även på

andra områden.

Utredaren bör samråda med de nu nämnda utredningarna liksom med 1987 års

regionalpolitiska kommitté (I 1987:02).

Det politiska deltagandet i storstäderna

Olika intervjuundersökningar pekar på att det politiska intresset i

Sverige generellt sett är högt. Däremot är de som bor i storstäderna

mindre benägna än andra att engagera sig i partipolitiskt arbete.

Dessutom har valdeltagandet i Stockholms län kraftigt försämrats vid de

senaste valen.

Under senare år har ett decentraliseringsarbete inletts i

storstadsområdena i syfte att vitalisera den kommunala demokratin. I

Göteborgs kommun inrättas från årsskiftet 1988/89 stadsdelsnämnder med

eget budget- och beslutsansvar. I Stockholm finns en decentraliserad

organisation inom socialtjänsten och fritidsverksamheten. I Malmö

förebereds försök med en decentraliserad nämndförvaltning. Samtidigt

pågår också försök i storstäderna med ökat boinflytande, kooperativa

lösningar t.ex. inom barnomsorgen och verksamhet i föreningsregi.

Enligt min mening krävs särskilda ansträngningar för att engagera

medborgarna i storstadens samhällsliv. En utveckling där medborgarna tar

ett allt större ansvar för gemensamma angelägenheter ökar delaktigheten

i samhällslivet.

Utredaren bör belysa orsakerna till det sjunkande valdeltagandet i

storstäderna. Utredaren bör också överväga olika förslag att vidga

deltagandet i storstädernas politiska liv -- däribland valdeltagandet.

Vidare bör utredaren föreslå åtgärder som stimulerar intresset för att

delta i samhällsarbetet även i övrigt.

Ramar för arbetet

Utredningsarbetet bör ske i kontakt med företrädare för de tre

storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö.

Utredaren bör överväga att under utredningsarbetet publicera

underlagsmaterial som stimulerar diskussionen om storstadsutvecklingen.

Arbetet vara avslutat den 1 maj 1990.

Utredaren bör beakta vad som sägs i direktiven (dir. 1984:5) till

samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört, hemställer jag att regeringen

bemyndigar mig

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra

livsmiljön och vidga deltagandet i det politiska livet -- däribland

valdeltagandet i storstäderna,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen belsutar att kostnaderna skall

belasta andra huvudtitelns anlag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Statsrådsberedningen)