Dir. 1988:66

Utredning om författningsändringar inför tullverkets datorisering

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1988-11-17

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir. 1988:66

Beslut vid regeringssammanträde 1988-11-17

Statsrådet Engström anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att lämna

förslag till de författningsändringar som behövs inför tullens

förestående datorisering.

Bakgrund

Genom ett beslut den 11 juni 1986 bemyndigade regeringen finansministern

att tillkalla en särskild utredare (Fi 1986:04) med uppdrag (dir.

1986:20) att ta fram alternativa förslag till ADB-baserade rutiner i

datautväxlingen mellan tullverket och näringslivet i samband med import

och export av gods samt alternativa förslag till ett internt ADB-system

för tullverket med hänsyn tagen till kraven på klarering och kontroll.

Den 1 september 1987 överlämnade den särskilde utredaren förstudien (SOU

1987:40) Datorisering av tullens export- och importrutiner. Regeringen

beslöt den 10 september 1987 att tulldatautredningen tills vidare skall

fortsätta sitt arbete i enlighet med de riktlinjer som utredningen

föreslagit i förstudien.

Efter remissbehandling av förstudien redovisade regeringen i prop.

1987/88:100 bil. 9 de ställningstaganden som tulldatautredningens

förslag föranledde. Ställningstagandet innebär att regeringen, i de

frågor som berördes i propositionen, i huvudsak anslöt sig till

utredningens förslag.

Genom propositionen gavs riksdagen tillfälle att ta del av vad

regeringen anfört om inriktningen av tulldatautredningens fortsatta

arbete. Skatteutskottet (SkU 1987/88:42) har inte haft några erinringar

mot vad som anförts i propositionen. Riksdagen har bifallit utskottets

hemställan (rskr. 1987/88:369).

I förstudien diskuterades bl. a. några rättsliga frågor som aktualiseras

vid övergång till dokumentlös informationsöverföring från företagen till

tullen. Vad som behövs är att säkert kunna fastställa identiteten på den

som lämnat tulldeklarationen, fastställa vilka uppgifter som lämnats

dokumentlöst samt en viss anpassning till bestämmelser i bl. a.

datalagen och förvaltningslagen.

Dessa rättsliga och tekniska frågor är delvis av allmängiltig natur, men

tulldatautredningen ansåg att man i första hand borde söka en praktisk

lösning för tullens område. Identifiering av uppgiftslämnare kan ske med

en serie tekniska och administrativa metoder. Sammanfattningsvis ansåg

utredningen att praktiska och rättsligt godtagbara lösningar stod att

finna på de problem som belysts. Man avsåg att utreda frågorna

ytterligare i det fortsatta arbetet.

Några remissinstanser påpekade vikten av att tulldatautredningen i det

fortsatta arbetet uppmärksammade de rättsliga problem som finns vid

övergång från dokumentbaserade rutiner till elektroniskt

uppgiftslämnande.

I det arbete som tulldatautredningen inledde hösten 1987 organiserades

utrednings- och utvecklingsarbetet i åtta projekt och i ett antal

systemövergripande verksamheter. Ett av projekten fick till uppgift att

behandla frågor om hur överföring av uppgifter i elektronisk form från

företagen till tullen bör gå till och de villkor som skall gälla härför.

Projektarbetet syftar till att lägga fast de tekniska, administrativa

och juridiska förutsättningar som skall gälla när företag lämnar

uppgifter i elektronisk form till tullen. Arbetet i projektet beräknas

kunna avslutas vid årsskiftet 1988--1989.

Tulldatautredningen fann under projektarbetet att de problem som

aktualiseras av elektroniskt uppgiftslämnande delvis är av nytt slag.

Gällande förvaltnings- och straffrättsliga regler passar inte alltid in

på det nya förfarandet. Några lösningar finns inte att hämta från annat

håll. Utredningen tog därför vid årsskiftet 1987--1988 initiativ till

ett visst grundläggande kartläggningsarbete av rättslig natur.

Resultatet av detta arbete dokumenterades i främst två promemorior om

straffrättsliga respektive förvaltningsrättsliga aspekter på en

datorisering. Promemoriorna mynnade ut i bedömningen att lagen

(1960:418) om straff för varusmuggling och tullagen (1987:1065) behöver

ändras på ett par punkter. Vidare ansågs en helt ny lag om tullregister

behövas. Utkast till lag och lagändringar ingår i promemoriorna.

De rättsliga frågor som kan behöva beaktas inför tullens datorisering

har således åtminstone översiktligt behandlats i tulldatautredningens

arbete. Utredningen har i en skrivelse till finansdepartementet

föreslagit att den fortsatta beredningen av de författningsändringar som

föranleds av elektroniskt uppgiftslämnande till tullen får ske i

särskild ordning. Utredningen åberopar därvid att de problem som behöver

ges författningsmässiga lösningar är av delvis ny karaktär.

Säkerhetsfrågor är särskilt viktiga att beakta, och viss extern expertis

kan behöva medverka.

Såvitt nu kan bedömas kommer datoriseringen av tullverkets export- och

importrutiner även att aktualisera vissa ändringar i tullprocedurerna.

Sådana ändringar kan erfordras för att det skall bli möjligt att dra

största möjliga nytta av datoriseringen. Tulldatautredningen avser att

våren 1989 anmäla önskvärda ändringar i tullprocedurerna. De

författningsändringar som föranleds av sådana ändrade procedurer kan då

komma att behöva utredas ytterligare.

Med hänsyn till att tulldatautredningens arbete ännu inte slutförts kan

samtliga de författningsändringar som föranleds av datoriseringen inte

nu förutses. Detta gäller i synnerhet som tullprocedurerna kan behöva

ändras. Med tanke på att de första delarna av tulldatasystemet avses tas

i drift i januari 1990 är det dock viktigt att författningsarbetet

snabbt kommer igång. Mot den nu angivna bakgrunden anser jag att en

särskild utredningsman nu bör tillkallas för att lägga fram förslag till

behövliga författningsändringar. Tills vidare bör detta endast avse den

anpassning som är nödvändig för att tulldatasystemet skall kunna tas i

bruk som planerat. Uppdraget till den särskilde utredaren bör dock

senare kunna vidgas till att avse de författningsändringar som kan bli

nödvändiga till följd av ändringar i tullprocedurerna.

Den särskilde utredaren bör under arbetet hålla nära kontakt med

tulldatautredningen.

Uppdraget

En särskild utredare bör tillkallas för att fortsätta beredningen av de

författningsändringar som kan behövas inför tullverkets datorisering.

Arbetet skall avse de ändringar som är nödvändiga för att

tulldatasystemet skall kunna tas i drift vid planerad tidpunkt. De

första delarna av tulldatasystemet bör kunna tas i drift den 1 januari

1990. Företagen avses då börja lämna exportuppgifter i elektronisk form

till tullen. Den särskilde utredaren bör ta ställning till vilka

författningsändringar som behöver genomföras till den 1 januari 1990,

och lämna förslag till sådana ändringar.

Utredaren bör beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittéer

och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir.

1984:5) samt beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43).

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra frågor om

tullagstiftning

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att lämna förslag om de författningsändringar

som behövs inför tullverkets datorisering samt att besluta om

sakkunniga, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.

m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Finansdepartementet)