Utredning om inflationskorrigerad inkomstbeskattning

1988-12-15 · 2 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1988:69, Utredning om inflationskorrigerad inkomstbeskattning

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Utredning om inflationskorrigerad inkomstbeskattning

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1988-12-15

Mitt förslag

Bakgrund

Utredningsuppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1988:69

Beslut vid regeringssammanträde 1988-12-15

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Feldt, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillsätts för att utreda frågan om en

inflationskorrigerad inkomstbeskattning.

Bakgrund

En grundläggande översyn av det svenska inkomstskattesystemet görs nu av

två parlamentariska kommittéer, utredningen (Fi 1985:06) om reformerad

företagsbeskattning (URF) och utredningen (Fi 1987:07) om reformerad

inkomstbeskattning (RINK). Kommittéerna avser att lägga fram sina

betänkanden under sommaren 1989. Enligt vad jag har inhämtat är

kommittéerna för närvarande inriktade på att utforma system för såväl

företagens som hushållens beskattning som i huvudsak bygger på nominella

principer. Detta innebär att inflationen inte avses få någon inverkan på

beskattningsunderlaget. Utgångspunkten är således att en ränta i sin

helhet blir avdragsgill även om en del av betalningen kan sägas utgöra

kompensation för inflationen och att en nominell kapitalvinst blir

skattepliktig i sin helhet.

Ett nominellt beskattningssystem utesluter i och för sig inte att man

indirekt -- genom användande av lägre skattesatser e.d. -- tar hänsyn

till inflationen. Jag anser emellertid att frågan om skattesystemet kan

bygga på reala principer, dvs. korrigeras för inflationen, bör ges ett

genom ytterligare analyser underbyggt svar. Med den knappa tidsram som

gäller för det pågående utredningsarbetet är det inte möjligt för URF

och RINK att redovisa hur ett sådant system skulle kunna utformas och

vilka effekter det skulle ge. Jag föreslår därför att en särskild

kommitté tillsätts för att utreda frågan om en inflationskorrigerad

inkomstbeskattning.

Utredningsuppdraget

Den nya kommitténs uppgift blir att lägga fram förslag om

inflationskorrigerade skattebaser vid taxering av företag och hushåll.

Förslaget bör såvitt gäller bl.a. totalt skatte- och avgiftsuttag samt

valet av skatteformer knyta an till de förslag som läggs fram av URF och

RINK. Skillnader som inte hänger samman med inflationskorrigeringen bör

således i möjligaste mån undvikas. Av detta följer att det föreligger

ett starkt behov av samråd och informationsutbyte mellan de olika

kommittéerna. Det är också nödvändigt att den nya kommitténs förslag

redovisas i sådan tid att det kan remissbehandlas samtidigt med

betänkandena från URF och RINK.

En övergång till inflationskorrigerad beskattning kan förväntas påverka

kreditvillkor och tillgång och efterfrågan på krediter. Härmed

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

sammanhängande frågor har tidigare ingående belysts av

realbeskattningsutredningen i betänkandet (SOU 1982:1--3) Real

beskattning. Utredningen föreslog bl.a. att låntagare skulle få lägga om

vissa lån till reallån. Den nya kommittén bör -- med beaktande av den

utveckling som skett på kreditmarknaden under senare år -- ta ställning

till om realbeskattningsutredningens förslag har bärkraft i dag eller om

det krävs lösningar på kreditområdet som avviker från dem som

utredningen föreslagit.

I vår omvärld beskattas företag och hushåll så gott som undantagslöst

nominellt. Införandet av en inflationskorrigerad beskattning i Sverige

skulle därför innebära ett avsteg från det internationella mönstret. Vid

sin genomgång av konsekvenserna på kreditområdet av en sådan reform bör

kommittén undersöka i vilken utsträckning särskilda problem kan uppkomma

när en av parterna i ett kreditavtal e.d. inte är hemmahörande i

Sverige. Kommittén bör också ta upp andra internationella aspekter av en

inflationskorrigerad beskattning, t.ex. vad gäller

dubbelbeskattningsavtalen med andra länder och Sveriges deltagande i den

ekonomiska integrationen i Västeuropa.

Kommittén bör även i övrigt belysa konsekvenser av ett

inflationskorrigerat skattesystem. I detta ligger bl.a. att kommittén

bör ta ställning till vilka åtgärder som kan behöva vidtas i samband med

själva övergången till ett sådant system.

Kommittén skall beakta direktiven (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer

och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för finansdepartementet

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119)

-- med högst fem ledamöter med uppdrag att lägga fram förslag om en

inflationskorrigerad inkomstbeskattning,

att utse en av ledamöterna av kommittén att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Finansdepartementet)