Dir. 1988:73

Utredning om skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen, m.m.

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1988-12-22

Mitt förslag

Bakgrund

Överväganden

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1988:73

Beslut vid regeringssammanträde 1988-12-22

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Hellström, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda behov av

och former för ett skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen.

Bakgrund

För jordbruksprisreglerade grödor finns ett skördeskadeskydd sedan år

1961. Redan då aktualiserades frågan om skyddet skulle utvidgas till att

omfatta köksväxter och andra specialgrödor. Riksdagen beslutade dock att

liksom tidigare borde ersättning för sådana grödor utgå genom att

behovsprövade kontantbidrag betalades ut under anslaget Bidrag vid

förlust på grund av naturkatastrof m.m. (prop. 1961:94, JoU 22, rskr.

227).

I samband med att riksdagen prövade frågan om ersättning på grund av

naturolyckor slopades naturkatastrofanslaget (prop. 1983/84:6, BoU 6,

rskr. 41). I beslutet angavs att frågan om ersättning för skador på

grödor borde prövas sedan pågående arbete rörande skördeskadeskyddets

utformning hade slutförts. De möjligheter till ersättning av statsmedel

som dittills hade funnits vid skada på trädgårdsgrödor borde därför

behållas tills vidare. Detta innebar enligt riksdagsbeslutet att

riktlinjerna för det tidigare naturkatastrofanslaget borde tillämpas vid

sådana skador. Medel får begäras särskilt av riksdagen eller tas från

anslaget Oförutsedda utgifter. I riksdagsbeslutet lämnades även en

definition av begreppet naturolycka som innebär att skördeskador till

följd av ogynnsam väderlek inte inryms i detta begrepp.

Arbetet rörande skördeskadeskyddets utformning för jordbruksgrödor har

nu avslutats. Enligt riksdagens beslut år 1988 (prop. 1987/88:74, JoU

16, rskr. 130) har huvudmannaskapet för skyddet överförts till en av

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) särskilt inrättad stiftelse. Samtidigt

har också ersättningsreglerna ändrats.

En praxis för ersättning vid skada på trädgårdsgrödor har vuxit fram

under lång tid. Ersättning har under vissa omständigheter beviljats för

frostskador, utvintringsskador och regnskador. Bidragen är

behovsprövade. Ersättning beviljas normalt av regeringen efter prövning

i varje enskilt ärende. I vissa fall har regeringen anvisat ett visst

belopp som fördelats av lantbruksstyrelsen efter vissa angivna regler.

En nära anknytning till de tidigare nämnda ärendena har ersättningar

enligt växtskyddslagen (1972:318). Enligt 1 § växtskyddskungörelsen

(1972 :319) får bekämpning enligt växtskyddslagen ske i fråga om ett

antal angivna skadegörare i form av virus, bakterier, svampar och

skadedjur. I 8 § växtskyddslagen föreskrivs att ersättning av statsmedel

kan utgå för kostnad eller förlust som föranleds av beslut enligt lagen

eller med stöd av lagen meddelade bestämmelser. Enligt en annan

författning, nämligen förordningen (1977:945) om plantskoleväxters

sundhet, sortäkthet och kvalitet får vedartade plantskoleväxter -- utom

skogsplantor -- jordgubbsplantor eller månadssmultronplantor inte

saluhållas eller försäljas yrkesmässigt, om inte växterna uppfyller de

fordringar i fråga om sundhet och kvalitet som lantbruksstyrelsen

föreskriver. I den förordningen finns det inte några ersättningsregler.

De ärenden som har kommit in till regeringen har i första hand gällt

ersättning för förluster till följd av föreskrivna bekämpningsåtgärder

mot rödröta på jordgubbsplantor. Åtgärderna har föreskrivits med stöd av

förordningen om plantskoleväxters sundhet, sortäkthet och kvalitet,

vilken som nämnts inte innehåller några ersättningsregler.

Även ärenden om förluster på trädgårdsgrödor till följd av miljöskador

har kommit in till regeringen. Frågan om ersättning till följd av

miljöskador torde komma att lösas genom den miljöskadeförsäkring som har

aviserats i riksdagens beslut om miljöpolitiken inför 1990-talet (prop.

1987/88:85, JoU 23, rskr. 373).

Med undantag för vissa skador på växthus och växthusgrödor saknas

tillfredsställande försäkringsmöjligheter för trädgårdsgrödor.

Överväganden

I samband med att naturkatastrofanslaget slopades beslutade riksdagen

att de möjligheter att få ersättning av statsmedel som dittills funnits

vid skada på trädgårdsgrödor borde behållas tills vidare. När arbetet

rörande skördeskadeskyddets utformning för jordbruksgrödor hade

slutförts borde ersättningsfrågan åter prövas. Skördeskadesystemets

utformning för jordbruksprodukter har nu lösts och ansvaret för

reglering av ersättningar överförts till LRF.

Varje näring och produktionsgren bör bära sina produktionskostnader. Det

gäller även den typ av kostnader som berörs här.

Jag bedömer det mot denna bakgrund som angeläget att en översyn nu sker

av ersättningsmöjligheterna vid förluster till följd av skördeskador på

trädgårdsgrödor. Den nuvarande ordningen för prövning av ersättning i

dessa fall är inte tillfredsställande.

Det finns vidare nära beröringspunkter mellan trädgårdsgrödor och

jordbruksgrödor. Fältmässigt odlade grödor behandlas olika vid

skördeskador. I skördeskadeskyddet har fr.o.m. 1988 års skörd kokärter

och bruna bönor tagits med medan t.ex. liknande frilandsodlade

trädgårdsgrödor inte har något skydd. Detta kan hämma intresset för att

övergå till att använda jordbruksmark för odling av alternativa grödor.

En sådan produktionsanpassning är angelägen under de närmaste åren.

De ersättningar som kan lämnas enligt växtskyddslagstiftningen har en

anknytning till de s.k. naturkatastrofärendena. Som framgått av min

redogörelse finns det inte några enhetliga ersättningsregler för skador

som har sin grund i åtgärder för växtskyddet. Det finns t.ex. en risk

att odlare inte anmäler angrepp av rödröta på jordgubbsplantor eftersom

ersättningsmöjligheter saknas. Detta förhindrar en effektiv bekämpning

av spridningen, ett hinder som det bör vara ett samhälleligt intresse

att undanröja. Jag bedömer det därför som angeläget att se över även

ersättningarna inom växtskyddet i samband med en skördeskadeöversyn.

Uppdraget

Med hänvisning till de skäl jag har åberopat tidigare föreslår jag att

en särskild utredare nu tillkallas för att utreda behov av och former

för ett skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen. Utgångspunkten för

översynen bör vara att både det finansiella och administrativa ansvaret

för ett eventuellt skördeskadeskydd skall åvila näringen. Det är

naturligt att utredaren i första hand överväger en ordning för ett skydd

liknande det som nu gäller för jordbruksgrödor. Utredaren bör genom

kontakt med försäkringsgivare även undersöka möjligheterna till en

försäkringslösning.

I anslutning härtill bör utredaren även pröva i vilken mån ersättningar

enligt växtskyddslagstiftningen kan inrymmas inom ett eventuellt

skördeskadeskydd. Härvid bör EG-aspekter i utredningsverksamheten

beaktas i enlighet med direktiv (dir. 1988:43).

Utredaren skall samråda med berörda myndigheter och organisationer. För

utredarens arbete gäller direktiven (dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning.

Uppdraget skall redovisas före utgången av september 1989.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommitéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att utreda behov av och former för ett

skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta nionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Jordbruksdepartementet)