Särskild arbetsgrupp kring kompetens- och sysselsättningsfrågor i anslutning till kärnkraftsavvecklingen

1988-12-22 · 3 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1988:74, Särskild arbetsgrupp kring kompetens- och sysselsättningsfrågor i anslutning till kärnkraftsavvecklingen

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Särskild arbetsgrupp kring kompetens- och sysselsättningsfrågor i anslutning till kärnkraftsavvecklingen

Innehåll

Mitt förslag

Bakgrund

Kompetensbehov vid kärnkraftverken och de centrala myndigheterna

Sysselsättning i kärnkraftsorterna

Riktlinjer för arbetsgruppens verksamhet

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir. 1988:74

Beslut vid regeringssammanträde 1988-12-22.

Chefen för miljö- och energidepartementet, statsrådet Dahl, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild arbetsgrupp inrättas för att kartlägga och

redovisa

dels personal- och kompetenssituationen vid företag och myndigheter av

betydelse för säkerheten vid drift, underhåll och provning av

kärnkraftverken och övriga kärntekniska anläggningar,

dels kärnkraftsavvecklingens förväntade direkta och indirekta

sysselsättningseffekter inom berörda län och orter.

Bakgrund

Våren 1988 beslutade riksdagen om riktlinjer för hur

kärnkraftsavvecklingen skall inledas (prop. 1987/88:90, NU 40, rskr.

375). Såväl verkningarna på sysselsättningen i kärnkraftsorterna som

behovet av att slå vakt om den tekniska kompetens som finns vid

kärnkraftverken och de centrala kärnkraftsorganen ingår bland de frågor

som måste beaktas i samband med kärnkraftsavvecklingen. Näringsutskottet

förordade att dessa båda frågor bör behandlas av en särskild arbetsgrupp

med representanter för parterna.

Kompetensbehov vid kärnkraftverken och de centrala myndigheterna

Den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftsreaktor har det

grundläggande ansvaret för en säker funktion hos kärnkraftverken.

Tillståndshavaren är därmed också skyldig att se till att den personal

som arbetar vid verket har tillräcklig kompetens och kunskap samt att

organisationen är utformad så att de krav samhället ställer på

verksamheten kan uppfyllas.

Säkerhetsmyndigheterna utövar tillsyn över den kärntekniska verksamheten

i landet med stöd av bl.a. lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och

strålskyddslagen (1988:220). I tillsynen ingår såväl granskning och

övervakning av verksamheten vid de kärntekniska anläggningarna som

meddelande av föreskrifter och villkor som krävs från strålskydds- och

säkerhetssynpunkt.

Myndigheterna har också till uppgift att ta initiativ till och genomföra

utredningar och forskningsprojekt inom kärnsäkerhets- och

strålskyddsområdet med syftet att ytterligare höja säkerheten inom

verksamhetsfältet.

Ansvaret för att kompetens och kunskap hos säkerhetsmyndigheterna kan

upprätthållas vilar på statsmakterna.

Den förestående avställningen av kärnkraftsreaktorer kan leda till att

personal vill lämna kärnkraftindustrin i förtid och att det kan uppstå

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

svårigheter att rekrytera ny personal för företagen. Liknande problem

kan tänkas uppkomma hos myndigheter och serviceorganisationer m.fl.

Det är väsentligt att kunna behålla drifts- och säkerhetspersonal för

att i varje situation upprätthålla en säker fortsatt drift vid de

kvarvarande kärnkraftverken under avvecklingsperioden. En minskad

kompetens i landet till följd av ett minskat intresse för

vidareutbildning inom reaktortekniska områden, i kombination med en ökad

personalavgång från företag och myndigheter, kan innebära störningar i

driften av kärnkraftverken. Detta kan få oönskade konsekvenser för

elenergi- och effektbalansen, särskilt under den senare delen av

avvecklingsperioden.

Kärnkraftföretagen och säkerhetsmyndigheterna bedömer att tillgången på

kompetent personal kan komma att utgöra ett av de stora problemen under

avvecklingsperioden. Det gäller såväl forskare och andra

högskoleutbildade som kvalificerad drifts- och underhållspersonal.

Sysselsättning i kärnkraftsorterna

De fyra kärnkraftverken sysselsätter för närvarande direkt vid verken 3

600 helårsanställda och ytterligare 700 revisionsanställda på

helårsbasis. Av dessa totalt 4 300 anställda är 600 knutna till

Barsebäcksverket i Kävlinge kommun, 1 100 till Forsmark i Östhammars

kommun, 1 000 till Oskarshamnsverket och 1 600 till Ringhals i Varbergs

kommun.

Avvecklingen av kärnkraftverken kommer att medföra både direkta och

indirekta sysselsättningseffekter i berörda län och orter. Det faktum

att anställda vid kärnkraftverken har hög kompetens- och utbildningsnivå

kommer att underlätta omställningsprocessen.

Riktlinjer för arbetsgruppens verksamhet

En särskild arbetsgrupp bör tillkallas för att kartlägga och redovisa

det faktiska personal- och kompetensläget samt det förväntade behovet av

personal inom kärnkraftföretagen och kärnsäkerhetsmyndigheterna inom

olika kategorier.

Gruppen bör även kartlägga rekryteringsförutsättningarna inom de delar

av undervisnings- och forskningssektorn som berör kärnenergi- och

säkerhetsområdet samt inom de leverantörs-, kontroll- och serviceföretag

som har specialiserat sig på kärnenergifrågor.

Arbetsgruppen bör lämna förslag till en plan över hur personal- och

kompetensfrågorna bör följas och hanteras efter år 1990.

Arbetsgruppen bör vidare undersöka och redovisa de direkta och indirekta

sysselsättningseffekter som kärnkraftsavvecklingen kan ge upphov till

inom berörda län och orter. För detta bör arbetsgruppen inhämta

information och analysmaterial från kraftindustrin,

arbetsmarknadsstyrelsen, länsmyndigheter och kommunala myndigheter samt

andra berörda organisationer och intressenter.

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Bedömningen av arbetsmarknadspolitiska insatsbehov är av naturliga skäl

avhängig den arbetsmarknadssituation som kommer att råda vid

nedläggningstillfället, varför en sådan bedömning inte skall göras av

arbetsgruppen.

Samråd, tidsplan m.m.

Arbetet bör ske i nära samarbete med berörda företag, myndigheter och

organisationer.

Arbetsgruppen bör beakta innehållet i regeringens direktiv (dir. 1984:5)

till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående

utredningsförslagens inriktning.

Arbetsgruppen bör starta sitt arbete snarast för att senast den 1 maj

1990 till regeringen (miljö- och energidepartementet) överlämna sin

redovisning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för miljö- och energidepartementet

att tillkalla en särskild arbetsgrupp - omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) - med uppdrag att kartlägga och redovisa dels personal- och

kompetenssituationen vid kärnkraftföretagen och

kärnsäkerhetsmyndigheterna, dels kärnkraftsavvecklingens förväntade

direkta och indirekta sysselsättningseffekter inom berörda län och orter

samt

att besluta om ledamöter, sakkunniga, experter samt sekreterare i

arbetsgruppen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar

m. m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan.

(Miljö- och energidepartementet)