Dir. 1989:15

Underlag för ställningstaganden om den framtida TV-politiken

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1989-04-13

Mitt förslag

Bakgrund

Utredningsuppdraget

Utredningsarbetet

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir. 1989:15

Beslut vid regeringssammanträde 1989-04-13

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Göransson, anför.

Mitt förslag

En särskild utredare bör tillkallas för att utarbeta ett underlag för

ställningstaganden om den framtida TV-politiken.

Bakgrund

För närvarande sänds ett fyrtiotal programkanaler över Europa från

satellit. Av dessa är ett femtontal aktuella för vidaresändning i

Sverige. Under de närmaste åren kommer tillgången till satellitkapacitet

att öka. Samtidigt väntas en övergång ske till satelliter med större

signalstyrka.

Många av de nya satellitsändande programföretagen söker finansiera

verksamheten med reklamintäkter. Just nu verkar det som om flera

programföretag är på väg bort från sin tidigare strävan att nå publik i

många länder med ett och samma programutbud. I stället finns det en

tendens att vända sig till ett enda land eller några få länder, där man

talar samma eller närbesläktade språk. Flera programföretag bedriver

sändningar med inriktning mot Sverige eller de nordiska länderna, eller

har förutskickat att de avser att inleda sådana sändningar.

Intäkter från reklam kommer under sådana förhållanden att i växande

utsträckning finansiera TV-sändningar, som vänder sig till en svensk

publik.

Även om signalerna från de nya, starkare satelliterna kan tas emot

individuellt med förhållandevis billig utrustning, torde de flesta

hushåll i Sverige, som väljer att ta del av satellitprogram, även i

fortsättningen komma att göra det via kabel. Antalet hushåll som kan se

satellitsända program torde i dag uppgå till ca 700 000, dvs. ungefär en

femtedel av samtliga hushåll. Om kabelnätens tillväxt fortsätter i samma

takt som under det senaste året, kommer antalet att passera miljonen

under år 1990. Under överskådlig tid kommer emellertid en majoritet av

medborgarna att vara hänvisade till marksänd TV.

Den här beskrivna utvecklingen uppmärksammas i regeringens proposition

1988/89:129 med förslag till medelsberäkningar för Sveriges Radio m.m.,

som för närvarande behandlas av riksdagen. I propositionen aviseras en

översyn av TV-politiken redan under perioden före den 30 juni 1992, då

nuvarande avtal mellan regeringen och företagen inom Sveriges Radio-

koncernen löper ut. Översynen sägs kunna leda till att nu outnyttjade

frekvenser för marksändningar av TV, som har tilldelats Sverige, kan

börja användas. I samband med dessa överväganden kan även Sveriges

Radio-koncernens uppdrag, organisation och finansiering behöva ses över.

Europarådets ministerkommitté har nyligen fattat beslut om en konvention

om gränsöverskridande television. Genom konventionen upprättas ett för

Europarådets medlemsstater gemensamt regelverk, som skall främja flödet

av program mellan länderna samtidigt som hänsyn tas till nationell

kultur och särart. Avsikten är att konventionen skall kunna undertecknas

senare under våren 1989.

Regeringen har den 24 oktober 1988 uppdragit åt televerket att utreda

och redovisa en bedömning av efterfrågan på utrymme för

radiokommunikation i olika delar av Sverige och möjligheterna att

tillgodose denna efterfrågan på kort, medellång och lång sikt mot

bakgrund av den tekniska utveckling som kan förutses. Uppdraget rör

bl.a. tillgång och efterfrågan på frekvenser för rundradio. Uppdraget

skall vara slutfört senast den 1 juli 1989.

Frågor om s. k. sponsring av Sveriges Radio-koncernens progam utreds för

närvarande av en särskild sakkunnig inom utbildningsdepartementet.

Radiolagsutredningen (U 1985:05) har till uppgift att se över den

radiorättsliga lagstiftningen. Utredningen har avgett flera

delbetänkanden. Av uppdraget återstår att dels göra en allmän översyn av

radiolagstiftningen i systematiskt, terminologiskt och lagtekniskt

hänseende, dels behandla vissa särskilda problemområden, nämligen

långdistansöverföring av rundradioprogram, sändningar till satelliter,

motverkande av radiostörningar, sanktioner vid överträdelser av

radiorättsliga regler samt sändningar på teckenspråk till döva.

Utredningsuppdraget

Översynen av TV-politiken bör inledas genom att en särskild utredare får

i uppdrag att utarbeta ett underlagsmaterial för senare

ställningstaganden om den framtida TV-politiken.

En framtida åtgärd som ligger nära till hands är att förbättra

valmöjligheterna för alla TV-tittare i Sverige genom att ta i bruk de

outnyttjade möjligheter till marksändningar, som finns inom ramen för

nuvarande frekvenstilldelning. Utredaren bör redovisa vilka kostnader

som är förenade med en utbyggnad av sändarnät för rikstäckning.

Möjligheten att därvid utnyttja satellit bör belysas.

Det är vidare av intresse att pröva förutsättningarna att utnyttja

reklam som en finansieringskälla för sändningar över nya marknät. För

att denna fråga skall kunna bedömas krävs, att man har en realistisk

uppfattning om vilka intäkter som kan komma från reklam i TV.

Denna fråga har belysts i TV-reklameffekt utredningens betänkande (Ds U

1986:2) Effekter av TV-reklam. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen

på etermedieområdet behöver dock utredningens material kompletteras och

aktualiseras. Utredaren bör göra en uppskattning av de tänkbara

ekonomiska intäkterna av reklam i marksänd TV i Sverige.

Möjligheterna till inkomster av TV-reklam har ett nära samband med vad

som gäller för reklaminslagens omfattning, inplacering och inriktning.

Allmänna regler för reklam följer av marknadsföringslagstiftningen. För

reklam i TV kan det behövas ytterligare bestämmelser, både för att

skydda konsumenternas intressen och för att värna om programföretagens

integritet och publikens utbyte av TV-programmen. Den särskilde

utredaren bör utforma tänkbara regler för reklam i svensk TV. De regler

för reklam som finns i den nämnda Europarådskonventionen bör beaktas.

I uppdraget bör ligga att belysa frågan om vem som skall ansvara för

eventuella reklam-TV-sändningar samt vilka krav det från statens sida

kan finnas anledning att ställa på sådana sändningar. Bland faktorer som

det är viktigt att ta hänsyn till i detta sammanhang finns utsikterna

till mångfald i åsikter och synsätt, förutsättningarna för en ekonomiskt

effektiv organisation samt möjligheten att erbjuda publiken ett

omväxlande programutbud av god kvalitet och med omfattande inslag av

svenskt material.

Den särskilde utredaren bör klargöra vilka konsekvenser en eventuell

reklam-TV-verksamhet skulle få för Sveriges Radios ägarskap,

organisation och uppdrag. Även andra konsekvenser av att ytterligare

programföretag skulle börja utnyttja marknätet i Sverige bör belysas.

Utredaren bör ange hur reglerna om reklam i kabelsändningslagstiftningen

kan behöva förändras om reklam tillåts i svensk marksänd TV. Därvid bör

reglerna i den nämnda konventionen beaktas.

Utredningsarbetet

Den särskilde utredaren bör beakta vad som anförs i regeringens direktiv

(Dir. 1984:5) till kommittéer och särskilda utredare.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samverkan med

radiolagsutredningen. Jag har för avsikt att senare återkomma till

regeringen med förslag till ändringar i radiolagsutredningens direktiv,

bl.a. med anledning av den tidigare nämnda konventionen.

Resultatet av utredningsarbetet bör redovisas före utgången av september

1989.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om

radio och television

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att ta fram underlag för ställningstaganden om

den framtida TV-politiken och att besluta om sakkunniga, experter,

sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar

m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)