Dir. 1989:16

Kommitté för frågor om skola -- skolbarnsomsorg

Innehåll

Mitt förslag

Bakgrund

Behov av utredning

Utredningsuppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1989:16

Beslut vid regeringssammanträde 1989-04-20.

Statsrådet Persson anför.

Mitt förslag

Jag föreslår, efter samråd med statsrådet Lindqvist, att en kommitté

tillkallas för att främja ett närmande mellan skola och skolbarnsomsorg.

Kommittén skall därvid följa, stimulera och påskynda en utveckling i

riktning mot en organisatoriskt och pedagogiskt samlad verksamhet för

skola och skolbarnsomsorg.

Bakgrund

För såväl skolan som skolbarnsomsorgen finns sedan länge höga ambitioner

om utveckling och utbyggnad. För skolans del har därvid gällt att kunna

ta också ett omsorgsansvar för eleverna vid sidan av den direkta

undervisningen. I detta syfte beslutade riksdagen år 1976 om införande

av en samlad skoldag. Nuvarande bestämmelser om statsbidrag för sådan

verksamhet har kommit till efter förslag som framfördes i 1987 års

budgetproposition (prop.1986/87:100, bil. 10 s. 99). En hel och

sammanhållen skoldag finns i dag i ungefär en fjärdedel av landets

kommuner.

Fritidshemmens verksamhet är till skillnad från skolans en relativt ny

verksamhet som vuxit fram snabbt på grund av ett ökat barnomsorgsbehov.

Frågor om fritidshemmens innehåll och kvalitet har de senaste åren

kommit alltmer i fokus. I takt med att man inom barnomsorgen mer och mer

betonar kvalitetsaspekten blir det allt viktigare att skolan finns med

som samarbetspartner.

Den kommunala barnomsorgen har successivt byggts ut och omfattar f.n.

42 % av 7--9-åringarna och ca 6 % av 10--12-åringarna. Ambitionsnivån

och formerna för skolbarnsomsorgen varierar starkt kommuner emellan.

Som framhålls i propositionen 1988/89:4 om skolans utveckling och

styrning kan skolans läroplan och det pedagogiska programmet för

fritidshemmen sägas ge uttryck för samma grundläggande syn på barn och

barns behov ur såväl sociala som pedagogiska aspekter. Arbetssätten i

skolan respektive fritidshemmen visar trots detta upp stora olikheter.

Behov av utredning

Samhället bör ha som mål att behovet av heldagsomsorg för skolbarn så

långt möjligt tillgodoses genom den obligatoriska skolverksamheten

kompletterad med skolbarnsomsorg.

Om detta mål skall kunna nås inom ramen för de resurser som samhället

totalt kan ställa till förfogande, är det nödvändigt att verksamheten i

skolan och skolbarnsomsorgen i större utsträckning kan växa samman såväl

innehållsligt som organisatoriskt. Därmed kan den också fungera som den

helhet föräldrarna är bekanta med sedan förskolan. Kravet på hög

kvalitet och en helhetssyn kan därmed bättre tillgodoses på ett

kostnadseffektivt sätt.

Härigenom blir det möjligt att inom en samlad verksamhet komplettera den

obligatoriska undervisningen med annan för barnen angelägen verksamhet.

Det gäller t.ex. kulturell verksamhet och kontakter med föreningslivet.

I vissa kommuner har man prövat olika former för en integrering eller

närmare samverkan i annan form mellan skola och skolbarnsomsorg i syfte

att få till stånd en pedagogiskt bättre och ekonomiskt billigare

verksamhet.

På många håll är man i kommunerna dock osäker om hur ett sådant närmande

mellan skolan och skolbarnsomsorgen som jag nu förordat skall kunna ske.

Utredningsuppdraget

Mot bakgrund av vad jag nu framfört finns det skäl att utreda hur en

samlad skolverksamhet och skolbarnsomsorg skall kunna utvecklas.

Kommitténs arbete skall ha som mål att utifrån en helhetssyn på

verksamheten i skolan och skolbarnsomsorgen påskynda och stimulera

utvecklingen i riktning mot en god heldagsomsorg av hög kvalitet i en

ekonomiskt rationell organisation. Häri ligger bl.a. att de resurser som

finns inom skolan i form av t.ex. lokaler bör utnyttjas även för

omsorgsverksamheten. Det gör det naturligt att kommittén prövar att

förlägga huvudansvaret för verksamheten till skolan och därvid i sitt

arbete redovisar för- och nackdelar med en sådan lösning.

I några kommuner har man som nämnts påbörjat en intressant utveckling av

organisatoriska helhetslösningar som inkluderar såväl skola med samlad

skoldag som frivillig skolbarnsomsorg. Kommittén bör följa det pågående

utvecklingsarbetet i kommunerna och på olika sätt förmedla goda exempel

och erfarenheter till andra kommuner som står inför en utbyggnad av

skolbarnsomsorgen eller ännu inte funnit former för hur en bra

helhetslösning kan se ut.

Vidare bör kommittén ta initiativ till att med hjälp av befintliga

resurser för utvecklingsarbete (motsvarande) stödja och initiera sådana

utvecklingsprojekt som kan tjäna som förebild för kommunerna. Regeringen

kommer senare att få förslag att kommittén skall få disponera en viss

del av de resurser som står till förfogande för utvecklingsarbete inom

området.

Kommittén bör också utreda behovet av ändringar i de regler som gäller

för skolan och skolbarnsomsorgen för att skapa förutsättningar för en

sådan utveckling som jag nu har redovisat. Kommittén bör därvid

kartlägga och analysera orsakerna till de svårigheter som visat sig

finnas när det gäller ett närmande mellan skolan och skolbarnsomsorgen.

Även frågan om utbildning av personal bör behandlas.

Under sitt arbete bör kommittén samråda med berörda myndigheter och

utredningar och Svenska kommunförbundet samt inhämta synpunkter från

berörda personal- och intresseorganisationer.

Utredningsarbetet bör slutföras senast den 1 april 1991.

För kommittén gäller regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar statsrådet Persson

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119)

-- med högst nio ledamöter med uppdrag att följa, stimulera och påskynda

en utveckling mot en organisatoriskt och pedagogiskt samlad verksamhet

för skola och barnomsorg.

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta åttonde resp. femte huvudtitlarnas anslag A 2, Utredningar m. m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)