Dir. 1989:29

Översyn av boendekostnaderna m. m.

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1989-06-08

Mitt förslag

Bakgrund

Utredningsmannens rapport

Utgångspunkter för en översyn av bostadsstödet

Översynsarbetets former

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir. 1989:29

Beslut vid regeringssammanträde 1989-06-08

Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet Lönnqvist, anför.

Mitt förslag

En särskild utredare tillkallas för att se över det nuvarande

bostadsfinansieringssystemet och förslå de förändringar av detta som han

finner påkallade.

Arbetet skall redovisas under första delen av september månad 1989.

Utredaren skall i sitt arbete ha direkt kontakt med företrädare för de

politiska partierna och med parterna på bostadsmarknaden.

Bakgrund

Den sociala bostadspolitiken är av grundläggande betydelse i strävandena

att skapa ett rättvist och rättfärdigt samhälle. Rätten till en god

bostad måste gälla alla - också hushåll med begränsade ekonomiska

resurser eller en stor försörjningsbörda.

Från ett svårt utgångsläge med brist på bostäder och ett omodernt

bostadsbestånd har bostadsstandarden under efterkrigstiden kraftigt

förbättrats. I dag har vi en bostadsstandard som hör till de högsta i

världen.

Under 1980-talet har en nödvändig sanering av den svenska ekonomin

fortlöpande bedrivits. Genom det bostadspolitiska stödsystemet har det

samtidigt - trots en snabb kostnadsutveckling inom byggsektorn - varit

möjligt att begränsa ökningen av boendekostnaderna under en ekonomiskt

svår period.

Efter en tioårig nedgång av bostadsbyggandet efter det s.k.

miljonprogrammet och under lågkonjunkturen i början av 1980-talet har

bostadsbyggandet under de senaste två åren ökat från ca 30 000 till ca

50 000 påbörjade lägenheter per år. Det är nödvändigt att denna högre

produktionsnivå kan upprätthållas under de närmaste åren, så att vi

kan möta den ökande bostadsefterfrågan som följer av den allmänna

ekonomiska utvecklingen i landet.

Dagens system för bostadsfinansiering har tillämpats under lång tid. Det

tillkom i allt väsentligt år 1974.

Totalt används i dag 43 miljarder kronor för att hålla nere

boendekostnaderna.

Genom beslut den 4 januari 1989 uppdrog jag åt en utredningsman inom

bostadsdepartementet att ta fram underlag för kommande överväganden om

boendekostnaderna m.m. I uppgiften ingick att allsidigt belysa dagens

situation, de brister som finns i dagens bostadspolitiska stödsystem, de

fördelningspolitiska effekterna och de möjligheter som finns att

förbättra måluppfyllelsen inom detta område.

Utredningsmannen har nu i rapporten (Ds 1989:39) Studier av

bostadssektorn 1989 redovisat ett antal studier som genomförts för att

belysa de nuvarande förhållandena inom boendet och effekterna av dagens

stödsystem.

Utredningsmannens rapport

Av den sammanfattande rapporten framgår att det finns brister i

nuvarande bostadsfinansieringssystem. De genomförda studierna av stödets

effekter för bostadskostnaderna visar bl.a.

- att bostadsstödet brister i neutralitet i förhållande till olika

upplåtelseformer vid nyinvesteringar,

- att det kan ifrågasättas om bostadsstödet tillgodoser kravet på

neutrala ekonomiska villkor inom beståndet, bl.a. till följd av

olikheter i skattereglernas utformning för skilda ägarkategorier,

- att skillnaderna i utgifter för likvärdiga bostäder av olika ålder är

stora, både för de bostäder som får räntestöd och för de bostäder som

inte längre omfattas av sådana system; subventioner och beskattning

samverkar inte på ett ändamålsenligt sätt samt

- att statens utgifter för räntestödet är starkt beroende av

inflationstakten, samtidigt som denna är en av de huvudsakliga

anledningarna till de paritetsbrister som kan konstateras mellan

bostäder av olika ålder.

När perspektivet förflyttas till hushållen visar genomgången

- att systematiska skillnader alltjämt finns i bostadsstandardens

fördelning mellan hushåll med olika ekonomisk styrka,

- att räntestödet inte leder till någon entydig utjämning av hushållens

standard i boendet, detta till följd bl.a., av ränteavdragens stora

betydelse för bostadskostnaderna,

- att ränteavdragen i särskild grad styr hushållens möjligheter att bära

kostnaderna för de rymliga bostäder som finns främst bland egnahemmen,

- att den sneda utgiftsfördelningen över tiden i boendet motverkar

rörligheten.

När det så gäller det individuella bostadsstödet framgår av utredningens

sammanfattning

- att bostadsbidragen har en mycket hög fördelningspolitisk precision

samt

- att marginaleffekterna inom de samlade skatte- och

bostadsbidragssystemen i dag är sådana för många barnfamiljer att det

sätter gränser för möjligheterna att använda de inkomstprövade bidragen.

Utgångspunkter för en översyn av bostadsstödet

De redovisade bristerna gör det angeläget att se över nuvarande

bostadsfinansieringssystem.

På flera nivåer inom det bostadspolitiska stödsystemet finns ett nära

beroende mellan stödregler och skattebestämmelser. Både

inkomstbeskattningen, företagsbeskattningen och den indirekta

beskattningen ses för närvarande över på ett genomgripande sätt och

förslag till förändringar kommer att redovisas inom kort.

Vad utredningsmannen har redovisat och resultatet av det nu pågående

arbetet med reformer inom beskattningens område motiverar en teknisk

översyn av stödet till boendet.

Utgångspunkten för denna översyn skall vara att målen för den sociala

bostadspolitiken ligger fast. Stödet till boendet skall utformas på ett

sådant sätt att dessa mål kan tillgodoses bättre och mer effektivt än i

dag.

Stödsystemet bör sålunda utformas på ett sådant sätt att det - till sina

effekter och tillsammans med skattesystemet - är neutralt i förhållande

till olika upplåtelseformer och ägarkategorier. Pariteten i fråga om

utgifterna för likvärdiga bostäder av olika ålder bör förbättras. Stödet

bör utformas så att det går till boendet, utan att det samtidigt leder

till prisstegringar i produktionen eller kapitaliseras av ägare i

tidigare led.

Det är viktigt att bostadsproduktionen kan hållas uppe på likvärdiga

villkor i alla delar av landet på sådant sätt att bostadsförsörjningens

behov tillgodoses. Förslagen bör vidare bygga på förutsättningen att

sparandet skall stimuleras och den automatiska ökningen av statens

utgifter begränsas.

Den särskilde utredaren skall också analysera sambandet mellan de

generella bostadssubventionerna och det direkta bostadsstödet till

hushållen samt lägga förslag till sådana anpassningar av bostadsbidragen

som motiveras av nya skatteregler och av utredarens förslag i övrigt.

Översynsarbetets former

Av hänsyn till tidsplanen för arbetet med ett nytt skattesystem måste

arbetet med förslag till förändringar i bostadsstödet bedrivas skyndsamt

och redovisas under första delen av september månad 1989.

Översynen bör uppdras åt en särskild utredare.

Utredaren skall fortlöpande informera de politiska partierna om sitt

arbete och genom direkt kontakt med företrädare för partierna ge dessa

möjligheter att framföra synpunkter på utredningens arbete och förslag.

Kontakt skall också etableras med parterna på bostadsmarknaden.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för bostadsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) - med uppdrag att se över det nuvarande

bostadsfinansieringssystemet och

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Bostadsdepartementet)