Dir. 1989:36

Tilläggsdirektiv till folkhögskolekommittén

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1989-06-21

Hemställan

Beslut

Dir. 1989:36

Beslut vid regeringssammanträde 1989-06-21

Statsrådet Persson anför.

Regeringen bemyndigade den 21 april 1988 dåvarande chefen för

utbildningsdepartementet att tillkalla en kommitté (U 1988:09) för

översyn av folkhögskolan. Kommittén har antagit namnet

folkhögskolekommittén. Utöver de direktiv (dir. 1988:16) som vid detta

tillfälle gavs beträffande översynen av folkhögskolan bör kommittén

beakta följande.

De svenska folkhögskolorna är verksamma i en pedagogisk tradition som i

hög grad har präglats av folkrörelserna och som inneburit en fri

ställning i utbildningsväsendet. Verksamhetens uppgift, innehåll och

form är i folkhögskoleförordningen (1977:551) formulerade med tanke på

denna fria ställning.

Kärnan i folkhögskolornas verksamhet har varit kraven på de långa

allmänna kurserna. Den långa folkhögskolekursen har haft en allmän

folkbildningskaraktär men har ändå givit behörighet för andra studier

genom att vanliga skolämnen utgjort utbildningens huvudsakliga innehåll.

I övrigt har folkhögskolorna friheten att själva utforma sin verksamhet.

De senaste årtiondena har inneburit en kraftig utbyggnad av

utbildningsmöjligheterna. Numera går ca 95% av alla 16-åringar vidare

till någon form av gymnasieutbildning. Möjligheterna till

högskoleutbildning har vidgats påtagligt i olika delar av landet.

Denna utveckling har bidragit till att folkhögskolan har fått

svårigheter att rekrytera elever till kurserna med enbart allmänna ämnen

- basen för folkhögskolans verksamhet. Detta förhållande innebär att

skolformen inte på samma enkla sätt som tidigare kan knyta an till ett

självklart och tydligt utbildningspolitiskt uppdrag.

Utgångspunkten för kommitténs arbete bör vara att kärnan i

folkhögskolornas verksamhet även i fortsättningen skall vara att ge

allmän medborgerlig bildning. Folkhögskolans roll och dess profil bör

preciseras såväl i folkbildningen som i vuxenutbildningen i stort.

Kommittén bör söka ange vilken inriktning verksamheten bör ha och till

vilka målgrupper den bör vända sig. Stor vikt bör läggas vid

möjligheterna att rekrytera studerande bland dem som har kort och

bristfällig utbildning.

Folkhögskolorna har under senare år sökt vidga sitt verksamhetsfält. Det

har inneburit att man har erbjudit utbildning som många gånger hör hemma

i andra utbildningsformer. En samlad bedömning av den roll folkhögskolan

kan eller bör spela i förhållande till andra utbildningsformer bör

göras. Kommittén bör kritiskt granska och redovisa omfattningen av den

folkhögskoleverksamhet som i princip utgör ett parallellsystem till

gymnasieskola och högskola.

Folkhögskolans verksamhetsutvidgning har också inneburit att man

erbjuder yrkesutbildning inom områden som samtidigt tillgodoses av andra

utbildningsanordnare. Kommittén bör belysa om denna roll är förenlig med

folkbildningsmålen. Kommittén bör vidare noggrant värdera folkhögskolans

yrkesutbildningsinsatser och lämna förslag till gränsdragning för vad

folkhögskolan skall ge i form av yrkesutbildning. Särskild uppmärksamhet

bör därvid ges åt fritidsledarutbildningen. Kommittén bör i sina

diskussioner om denna utbildning ta hänsyn till vad som sägs i

regeringens skrivelse 1988/89:70 om ungdomsfrågor och därvid beakta det

som har betydelse för folkhögskolan.

Folkhögskolans huvuduppgift inom det estetiska området är att tillgodose

elevernas behov av att få utveckla sina uttrycksmöjligheter inom olika

konstnärliga områden. Syftet är inte i första hand att studierna skall

förbereda för yrkesverksamhet eller för högskoleutbildning inom berörda

områden. Utvecklingen inom folkhögskolan har ändå gått i den riktningen

att fler och fler studieförberedande kurser har tillkommit. Detta har

lett till att studietiden onödigtvis har förlängts för dem som skall

genomgå högre konstnärlig utbildning. Kommittén bör diskutera vilken

roll de estetiska kurserna skall spela för den breda amatörverksamheten

på kulturområdet och som en förberedelse för fortsatt konstnärlig

utbildning. Därvid bör beaktas den vidgade roll gymnasieskolan kan komma

att få när det gäller förberedelser för högskoleutbildning inom det

estetiska området som följd av bl.a. förslagen i betänkandet (SOU

1989:10) Två nya treåriga linjer i gymnasieskolan.

Kommitténs överväganden när det gäller folkhögskolans utbildningsutbud

och profilering får konsekvenser för de överväganden som berör hur

verksamheten skall regleras och hur statsbidragssystemet skall utformas.

I de tidigare direktiven anges olika förutsättningar för utformning av

ett statsbidragssystem för folkhögskolan. En av de viktigaste

utgångspunkterna är att systemet skall vara enkelt och om möjligt mer

schabloniserat. Därutöver bör det vara så konstruerat att det lätt kan

anpassas till ett system med icke statligt reglerade tjänster. Om

kommittén kommer fram till att viss verksamhet inte bör vara

statsbidragsberättigad bör frigjorda resurser kunna användas till en

generell förstärkning eller till att förstärka särskilt angelägen

verksamhet.

När det gäller regleringen i övrigt bör kommittén vara oförhindrad att

överväga om det över huvud taget behövs sådana regler som kräver

lagform.

Utgångspunkten för kommitténs arbete bör, vilket understrukits med kraft

i de redan givna direktiven, vara att folkhögskolans frihet och

självständighet skall bevaras. Bidragsbestämmelserna anger de ramar inom

vilka verksamheten kan bedrivas, men det är slutligen skolorna själva

som skall utforma verksamhetsprofilen. Det är därför angeläget att

kommittén så snart som möjligt färdigställer ett diskussionsmaterial som

inbjuder till en bred diskussion om folkhögskolans framtida roll och

uppgifter bland alla dem som på olika sätt har anknytning till

folkhögskoleverksamheten. Med hänsyn till detta bör kommittén ha

möjlighet att förlänga arbetstiden med några månader i förhållande till

tidigare uppgjord tidsplan. Förslagen från kommittén bör dock vara klara

senast den 1 september 1990.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen utvidgar uppdraget till

folkhögskolekommittén i enlighet med vad jag nu har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)